Sida 1 av 45
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Hannes Elvin-Nowak OP SA 16–19
Antal ord: 11 733
Handledare Beteckning Kurskod
Charlotta Friedner Parrat 1OP415
Framgång i amfibieoperationer
En teoriprövande studie om framgång i Operation Chromite, 1950 ABSTRACT:
This paper examines how Speller’s theory of success in amphibious operations can be applied on a successful amphibious operation. The research has been encouraged by the fact that previous research concerning success in amphibious operations appears to be lacking. No previous studies of the theory have been found, which further strengthen the necessity for this study. The theory is examined by a single-case study of the recognised amphibious assault on Inchon during the Korean War. The theory is able to explain the success, otherwise the credence to the theory would be refuted.
The result of the analysis discloses that Speller’s theory successfully explains the Inchon success in every analytical aspect but deception. The study shows that the coalition forces did not manage to or intend to deceive the North Korean opponent in relation to how an amphibious landing should take place. This study supports the theory as explanatory and can serve as vital knowledge when planning and executing an amphibious operation; however, to strengthen the study’s result, further studies are necessary.
Nyckelord:
Sida 2 av 45
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3
1.1 PROBLEMFORMULERING ... 3
1.2 TIDIGARE FORSKNING ... 4
1.3 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGA ... 10
1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 10
1.5 DISPOSITION ... 10
2. TEORI ... 11
2.1 MOTIV, KRITIK OCH TEORETISKA AVGRÄNSNINGAR ... 11
2.2 REDOGÖRELSE FÖR TEORI ... 13
2.3 SAMMANFATTANDE TEORIDISKUSSION ... 17
3. METOD ... 19
3.1 OPERATIONALISERING ... 19
3.2 GRUND TILL UTFORMNING ... 21
3.3 FORSKNINGSDESIGN – TEORIPRÖVANDE FALLSTUDIE ... 24
3.4 VAL AV FALL ... 25
3.5 METOD FÖR DATAINSAMLING ... 26
3.6 MATERIALDISKUSSION ... 27
3.7 VALIDITET, RELIABILITET OCH FORSKARETISKA ÖVERVÄGANDE ... 29
4. ANALYS ... 30
4.1 BAKGRUND TILL OPERATION CHROMITE ... 30
4.2 ANALYS AV RESPEKTIVE FAS ... 32
4.3 SAMMANSTÄLLNING ANALYSRESULTAT ... 38
5. AVSLUTNING ... 39
5.1 SVAR PÅ UNDERSÖKNINGENS FRÅGESTÄLLNING ... 39
5.2 RESULTATDISKUSSION ... 39
5.3 METODDISKUSSION ... 40
5.4 BETYDELSE FÖR YRKESUTÖVNINGEN ... 41
5.5 VIDARE FORSKNING ... 41
6. LITTERATUR- OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 43
6.1 ARTIKLAR ... 43
6.2 LITTERATUR ... 43
Sida 3 av 45
1. Inledning
De första amfibiska operationerna kan dateras tillbaka till urminnes tider när de persiska styrkorna från sina skepp landsteg på stränderna utanför Marathon 490 före vår tideräkning. I land möttes de av den plataiaianska och atenska alliansen under de inledande delarna av de grekisk-persiska krigen.1 Slaget och landstigningen vid Marathons sluttningar var ett av flera tidigare persiska försök att införliva Grekland i det persiska väldet. Operationen är att anse som misslyckad och kan tjäna som ett historiskt exempel på svårigheterna och utmaningarna med denna typ av militära operationer. Drygt 1400 år senare kan den moderna typen av landstigningar sägas ha introducerats, under första världskriget i och med främst landstigningarna kring Dardanellerna 1915. Delar ur det brittiska imperiets flotta tillsammans med Frankrikes flotta landsteg på Gallipoli-halvön för att sätta press på den väl förskansade osmanska motståndaren och på så sätt öppna en ny front.2 Operationen som helhet var ett misslyckande som har debatterats sedan dess, men har trots sitt misslyckande bidragit till utvecklingen av amfibieoperationer och landstigningar.3 Under andra världskriget fortsatte utvecklingen av amfibieoperationer genom flertalet lyckade landstigningar i Stilla Havet, men även genom den kanske främst kända invasionen av Normandie 1944.4 Under de resterande delarna av 1900-talet och fram tills idag har amfibieoperationer fortsatt prägla den moderna krigföringen genom dess egenartade och komplexa karaktär. Ett sätt att utveckla och förstå framgång kan vara att pröva teorier om just framgång inom amfibieoperationer. Den här undersökningen vill därför pröva en av teorierna på en framgångsrik amfibieoperation5.
1.1 Problemformulering
Forskningsproblemet som ligger till grund för undersökningen utgår från det faktum att teorin kring hur framgång nås, förstås och kan förklaras inom marinen, huvudsakligen är riktad mot flottan. Det innebär att de amfibiska delarna till del bortses från. Trots att amfibieoperationer
1 Peter Krentz, The Battle of Marathon (New Haven: New Haven, 2010). 54-55.
2 T T A (Tristan T A.) Lovering, Amphibious Assault : Manoeuvre from the Sea, Rev. ed. (Woodbridge: Woodbridge : Seafarer, 2007). 7.
3 Ibid. 20–21. 4 Ibid. 293.
5 Amfibieoperation definieras hädanefter enligt TRM 1(A), Taktikreglemente för marinstridskrafterna, som ”en gemensam landstigningsoperation där amfibieförbanden utgör kärnan och där mark-, sjö- och luftstridskrafter normalt ingår.”. 03–7.
Sida 4 av 45 har utförts otaliga gånger i många olika former saknas till del motsvarande teoretisering inom amfibiearenan. Då amfibieoperationer till sin natur grundas i den marina arenan, men efter en landstigning övergår till landbaserad krigföring hamnar befintlig teori mellan två olika teoretiska områden, vilket i sig speglar amfibiearenans position mellan hav och land. Då fokus för forskning och teoribygge kring landstigningar utgått från marinens perspektiv, finns det starka inomvetenskapliga motiv för att utforska teorier utifrån ett tydligt amfibieperspektiv.6 Utomvetenskapligt motiveras studien av att kunna bidra med kunskap om vad som kan tänkas föranleda framgång inom amfibieoperationer, vilket kan bidra till professionens utveckling och effektivisering av krigföringsförmågan. Genom att pröva en teori om framgång inom amfibieoperationer kan därför denna undersökning bidra till att antingen stärka eller minska den valda teorins förklaringskraft utifrån ett tydligt amfibieperspektiv.
1.2 Tidigare forskning
Inför denna undersökning har det visat sig att antalet studier och teorier kring framgång inom amfibieoperationer är ytterst begränsat. Tidigare forskning omfattar således huvudsakligen forskning kring framgång inom närliggande arenor, liksom forskning där framgång konceptualiserats mer generellt. Flertalet teoretiker har försökt definiera framgång genom att hänvisa till krigföringens grundprinciper, andra genom specifika koncept. Nedan följer ett axplock av forskningen kring grundläggande krigföringsprinciper såväl som arenaspecifik forskning kring krigförings- och framgångsprinciper.
1.2.1 Sammanfattning av tidigare forskning
Det finns en mängd teorier kring grundläggande krigföringsprinciper och vilka faktorer som ses som viktiga för att uppnå framgång. En enad bild går ej att presentera men debatten tycks ligga kring begreppens giltighet, rangordning och definitioner. Detta medför svårigheter i att tolka och förstå principernas nyttjande och implementering i en militär organisation. Forskningsläget visar även på ett ytterst begränsat antal teorier om framgång i amfibiedominerade operationer, likväl som på bristen av välutvecklade och vedertagna
6 Peter Esaiasson et al., Metodpraktikan : Konsten Att Studera Samhälle, Individ Och Marknad, 5., [rev.] (Stockholm: Stockholm : Wolters Kluwer, 2017). 32.
Sida 5 av 45 teorier om hur framgång kan uppnås. Inför denna undersökning har enbart ett fåtal teoriprövande undersökningar identifierats av nedan nämnda amfibieteorier, varpå en forskningslucka går att finna. Sammanfattningsvis är framgångskoncept och faktorer inom krigsvetenskapen både omdebatterad och svårdefinierad, och vikten av att pröva teorier för att stärka deras förklaringskraft är därför påtaglig.
Ångström och Widén bidrar till teorierna kring grundläggande krigföringsprinciper genom att kritisera hur dessa har implementerats av stater genom historien men även hur användandet av dessa principer ser ut idag.7 De menar att principerna, vilka definieras utifrån ett antal stormakters doktriner, existerar i olika variationer men generellt ses som snarlika oavsett vem som definierar dem.8 Författarna hävdar även att det finns svårigheter med att applicera principerna både i teorin och i praktiken för att genom principerna nå ett definitivt svar på hur man når framgång. De menar också att principernas framväxt har kommit med den moderna officerskåren med början under Napoleonkrigen och på så sätt institutionaliserats och indoktrinerats.9 Genom ett kritiskt förhållningssätt skapar författarna en debatt kring något som har genomsyrat västvärldens militära doktriner under en längre period, enligt Ångström och Widén på felaktiga grunder.10 Slutsatserna som dras är att krigföringens grundprinciper är tillräckligt generella för att ha en viss grad av tidlöshet, vilket skapar svårigheter när principernas validitet sätt på prov.11
Grauer och Horowitz undersöker hur modern anpassning av taktik i mellanstatliga konflikter från 1917 och framåt påverkar seger och framgång. De utgår ifrån en av militärteoretikern Stephen Biddles faktorer för framgång i en konflikt; moderna principer12. Med moderna principer menar Biddle den utveckling som har skett sedan första världskrigets i huvudsak linjära krigföring där man till stor del bedrev krigföring på rad trots artilleriets och kulsprutans införande och erfarenheten av skyttegravarnas dödläge. Till den moderna krigföringen där
7 Jan Angstrom and J. J. Widen, “Adopting a Recipe for Success: Modern Armed Forces and the Institutionalization of the Principles of War,” Comparative Strategy 31, no. 3 (2012): 263–64. 274.
8 Ibid. 268–269. 9 Ibid. 282. 10 Ibid. 264. 11 Ibid. 282.
Sida 6 av 45 eld, rörelse, skydd och samordning i tid och rum är vital.13 Författarna prövar teorin och jämför sambandet mellan moderna militära principer, så som bland annat nyttjandet av terräng som skydd under framryckning och modern utbildning av soldater, och framgång med andra vedertagna förklaringsfaktorer till just framgång, så som ett utvecklat statsskick och materiell överlägsenhet.14
De resultat som presenteras är i stora drag statistiska tabeller som visar på att stater med en högre grad av moderna principer och system har större sannolikhet att vinna en konflikt. Resultaten som presenteras visar även på en ökad sannolikhet till framgång ju starkare kapacitet och desto mer demokratisk en nation är i relation till sin motståndare.15 Genom statistiska mätverktyg så skapar författarna möjligheter att visa på samband mellan de presenterade faktorerna genom att undersöka ett stort antal fall från 1917 och framåt. Något som saknas för att ge teorin ökad validitet är djupare analyser kring andra icke kvantifierbara faktorer där fallstudie och kvalitativa analyser skulle kunna vara lämpliga. Vissa svårigheter med att förstå artikeln uppstår om läsaren inte är väl insatt i hur statistiska undersökningar är utformade.
Rotte och Schmidt undersöker genom statistiska beräkningar baserade på empiriska data, avgörande faktorer som kan tänkas ha lett till framgång i historiska slag från 1600 till 1973. Författarna ställer sig kritiska till samtida forskning som visar på att militär teknologi är en av de avgörande faktorerna för framgång. De menar att militärt teknologiskt övertag är sekundärt och aldrig genom historien varit en avgörande faktor för att kunna förklara militär seger.16 De faktorer författarna menar är nyckeln till framgång är istället utöver numerärt övertag, goda ledarskapskvalitéer, väl utvecklad överraskningsförmåga och hög moral.17 Kritik går att rikta mot studien och dess resultat, då dessa motsäger samtida militärteoretiker som menar att utvecklingen av militärteknologi till stor del påverkar framgång. Denna artikel kan
13 Stephen D Biddle, Military Power : Explaining Victory and Defeat in Modern Battle (Princeton, N.J.: Princeton, N.J. : Princeton University Press, 2004). 30-31.
14 Ryan Grauer and Michael C. Horowitz, “What Determines Military Victory? Testing the Modern System,”
Security Studies 21, no. 1 (2012): 83–112. 84.
15 Ibid. 101.
16 Ralph Rotte and Christoph M. Schmidt, “On the Production of Victory: Empirical Determinants of Battlefield Success in Modern War,” Defence and Peace Economics 14, no. 3 (2003): 175–92. 189.
Sida 7 av 45 jämföras med Grauer och Horowitz artikel om implementeringen av moderna system. Resultaten av respektive studie är till del motsägelsefulla, vilket ytterligare påvisar behovet av fler studier i ämnet.
Basil H. Liddell-Hart argumenterar i sin artikel för värdet av amfibieenheter genom deras flexibilitet och rörlighet. Genom att presentera exempel från flertalet landstigningar i Medelhavet och Stilla Havet under andra världskriget menar Liddell-Hart att en viktig del för att lyckas med amfibieoperationer ligger i soldaternas utbildningsnivå och antal. Författaren menar att dessa typer av operationer kräver förhållandevis lång utbildning i specifika tekniker och att antalet soldater behöver vara tillräckligt stort för at nå framgång.18 Liddell-Hart hävdar även värdet i att jämföra landstigningarna i Medelhavet med de som genomfördes i Stilla havet, då denna jämförelse tydliggör en avgörande skillnad som förmodligen kan förklara skillnaden i framgången mellan de olika operationsområdena. Liddel-Hart menar att den avgörande skillnaden mellan dessa landstigningar låg i att det i Stilla havet fanns enheter specialiserade på amfibieoperationer, nämligen den amerikanska marinkåren.19 Liddell-Hart sammanfattar ett antal viktiga punkter där han visar att amfibieenheters flexibilitet är en strategisk resurs och att deras förmåga att distrahera och binda en motståndare på en plats skapar möjligheter att utnyttja motståndarens svagheter på en annan plats.20 Avslutningsvis menar Liddell-Hart att framväxten av moderna amfibieenheter har gjort att distinktionen mellan luft-, land- och marinoperationer suddats ut och inte längre är relevant. Han anser att det krävs en kombination och integrering av alla tre arenor för att nå framgång.21 Liddell-Harts argument ovan presenterades första gången för närmare 60 år sedan och illustrerar en del av den utveckling som har skett inom amfibiekrigföringen. Det är dock ett faktum att Liddell-Harts teorier och argument äger sin giltighet även i modernare teorier och forskning.
Geoffrey Till bidrar till marinteorin genom två av sina böcker där han i Understanding Victory: Naval Operations from Trafalgar to the Falklands konstruerar elva faktorer som kan tänkas
18 B H Liddell Hart, “The Value of Amphibious Flexibility and Forces,” Royal United Services Institution. Journal 105, no. 620 (1960): 483–92. 486.
19 Ibid. 487. 20 Ibid. 492. 21 Ibid. 492.
Sida 8 av 45 leda till framgång i marin krigföring.22 Till utvecklar marinkrigföringens grundprinciper genom att pröva dessa faktorer mot fyra empiriska fall för att öka förståelsen för seger och framgångsfaktorer. Författaren menar att det förmodligen inte går att rangordna framgångsfaktorerna och därigenom prioritera vilken som kan ses som viktigast.23 Det går att kritisera Tills teori om de elva framgångsfaktorerna utifrån att de är svårmätbara och att det saknas få tydliga indikatorer på hur faktorerna är tänkta att tolkas, vilket minskar analysinstrumentets reliabilitet. Det kan därför krävas en utveckling av teorin som även kan prövas genom fler studier. Möjligtvis skulle kvantitativa undersökningar tillsammans med väldefinierade indikatorer kunna nyttjas för att kunna stärka teorin. Om behov finns att stärka analysinstrumentets interoperabilitet, då det tjänar som en marinspecifik teori, skulle teorin kunna appliceras på ett eller flera mark-, alternativt luftspecifika fall.
Geoffrey Till beskriver sin andra bok, Seapower: A Guide for the Twenty-First Century vad amfibieoperationer är genom att dela in dessa i fyra olika typer av operationer. Den första typen handlar om amfibieanfall där han menar att syftet är att genom landstigning, på en av motståndaren ägd plats, lyckas bygga upp tillräckligt starka resurser för att möjliggöra utbredning inåt land. Detta innebär att skapa nya frontlinjer och ta initiativet från motståndaren och således uppnå strategiska mål.24 Den andra typen av operation utgörs av amfibieräder där fokus snarare ligger på taktiska målsättningar och genomförs som mindre nålstick vars syfte är att störa eller sabotera för motståndaren innan urdragning sker.25 Den tredje operationstypen är amfibiska tillbakadragningar där ett tydligt exempel är tillbakadragandet efter det misslyckade amfibieanfallet vid Gallipoli 1915. Till menar att tillbakadragningar kan skapa möjligheter att genomföra nya anfall på annan plats för att på så sätt utnyttja den strategiska rörlighet amfibieförband ofta har.26 Den fjärde och sista typen av operation är amfibiska styrkedemonstrationer och skenoperationer som syftar till att vilseleda
22 Geoffrey Till, Understanding Victory: Naval Operations from Trafalgar to the Falklands (Santa Barbara, California: Praeger, 2014). 1-7.
23 Ibid. 197.
24 Geoffrey Till, Seapower : A Guide for the Twenty-First Century, 3rd ed. (New York, NY: New York, NY : Routledge, 2013). 189.
25 Ibid. 189. 26 Ibid. 189.
Sida 9 av 45 motståndaren genom att binda dennes resurser för att skapa möjligheter för egna enheter till anfall på annan plats.27
Därefter fortsätter Till att redogöra för vad han anser att amfibieoperationer behöver för att lyckas. Inledningsvis hävdar han att det krävs marin överlägsenhet för att möjliggöra att landstigningsstyrkan ens kan ta sig fram till operationsområdet. Han menar att om det grundläggande skyddet är tillgodosett, kan den skyddande styrkan utöver att skydda landstigningen, även assistera och understödja in mot land och med både logistik och fartygsartilleri28.29 Till menar även likt Liddel-Hart att särskild utbildning och kompetens är en viktig framgångsfaktor där kunskap om landstigningsplatsens beskaffenhet, strömmar och tidvatten kan spela en avgörande roll. Till pekar även på vikten av att inte enbart fokusera på att komma iland, utan att ta sig ur brohuvudet, vilket han menar är den riktiga utmaningen.30 Friktioner som kan uppstå ligger i samspelet mellan de olika stridskrafterna inom operationen. Till anser att det krävs en gemensam målbild och att de olika enheterna arbetar tillsammans vilket även har lett fram till att flertalet nationer idag nyttjar sig av en gemensam befälhavare för gemensamt utförda operationer.31 Dessa faktorer kan bidra till överraskningsmoment och rörlighet, vilket enligt Till är väsentliga framgångsfaktorer. Han beskriver att det är avgörande att motståndaren in i det sista undanhålls vetskap om var landstigningen kommer att ske.32 Avslutningsvis menar Till att de naturliga hinder och motstånd som en landstigning är förenat med bör vägas upp med ett militärteknologiskt övertag. Detta för att utjämna oddsen mellan anfallande och försvarande styrkor, i kombination med marin överlägsenhet och överraskning.33 Teorin beskriver kortfattat de olika delarna och förstärker faktorerna med historiska exempel men ger inga större möjligheter att förstå hur författaren har resonerat i framtagandet av faktorerna. I likhet med hans tidigare teori om de elva framgångsfaktorerna, är det svårt att förstå hur han kommit fram till sina resonemang om framgångsfaktorer även i
27 Ibid. 189.
28 Naval Gunfire Support (författarens översättning). 29 Till, Seapower : A Guide for the Twenty-First Century. 190. 30 Ibid. 192–193.
31 Ibid. 193–194. 32 Ibid. 194. 33 Ibid. 195.
Sida 10 av 45 denna bok. Reliabiliteten blir därmed låg och det krävs omfattande operationaliseringar av framgångsfaktorerna för att teorin ska kunna nyttjas som analysinstrument.
1.3 Syfte och forskningsfråga
Syftet med undersökningen är att genom en enfallsstudie undersöka om Spellers teori om framgång inom amfibieoperationer kan användas för att förstå den framgångsrika landstigningen i Inchon under Operation Chromite, 1950. Utifrån det faktum att det i stor utsträckning saknas stabila teorier för framgång inom amfibieoperationer, syftar uppsatsen till att undersöka en av få existerande teoriers användbarhet för att förstå ett framgångsrikt fall som teorin under gynnsamma förhållanden borde kunna förklara. Föreliggande undersökning kan bidra till att fylla den identifierade forskningsluckan genom att pröva en omfattande teori mot ett konkret fall och därmed eventuellt stärka eller minska teorins förklaringskraft.
Forskningsfrågan som undersökningen söker svar på är således:
Hur kan Spellers teori om framgång användas för att förstå den framgångsrika amfibieoperationen Operation Chromite?
1.4 Avgränsningar
Undersökningen avgränsas till att undersöka vissa utvalda delar av Spellers teori om framgång. Motiv och redogörelse för valda delar följer under kapitel 2.1. Undersökningen avgränsas även till att enbart undersöka en framgångsrik amfibieoperation vilket även diskuteras under kapitel 3.3 och 3.4.
1.5 Disposition
I kapitel ett presenteras en bakgrund till undersökningen tillsammans med ett problemområde. Därefter presenteras relevant forskning kring framgång som generellt fenomen, samt marinspecifik framgångsteori vilket därefter utmynnar i undersökningens syfte och forskningsfråga med tillhörande avgränsningar. I kapitel två presenteras
Sida 11 av 45 undersökningens teoretiska ramverk där inledningsvis motiv och kritik mot teorin, teoretiska antaganden och avgränsningar redogörs för. Därefter presenteras Spellers teori kring framgång inom amfibieoperationer med en avslutande teoridiskussion. I kapitel tre redogörs det inledningsvis för undersökningens analysverktyg som ligger till grund för den efterföljande delen av undersökningen. Därefter redogörs för operationaliseringsprocessen samt valet av metod. Slutligen presenteras en diskussion kring forskningsdesign, material samt forskar- och forskningsetiska överväganden. I kapitel fyra presenteras inledningsvis en kortare redogörelse av relevanta delar av Koreakriget, samt bakgrund till Operation Chromite. Därefter följer undersökningens analys av respektive del av teorin med en avslutande sammanfattning. I kapitel fem presenteras besvarandet av undersökningens forskningsfråga, dragna slutsatser, samt tillhörande resultat- och metoddiskussion. Avslutningsvis presenteras en kortare diskussion kring undersökningens relevans för yrkesutövningen samt förslag till vidare forskning.
2. Teori
I detta kapitel redovisas inledningsvis motiv och kritik mot den valda teorin samt teoretiska antaganden och avgränsningar. Därefter följer en redogörelse för Spellers teori kring framgång inom amfibieoperationer med en avslutande och sammanfattande teoridiskussion.
I boken Amphibious Warfare; Strategy and Tactics beskriver Ian Speller ingående de delar en amfibieoperation består av. 34 Speller illustrerar sin teori genom historiska exempel applicerade på varje respektive del av en amfibieoperation. Teorin är omfattande och täcker in redan från planeringsfasen till logistiska behov som kan tänkas uppstå i alla skeden av en amfibieoperation.
2.1 Motiv, kritik och teoretiska avgränsningar
Den forskningsöversikt som presenterades i föregående kapitel påvisar en viss avsaknad av amfibiespecifika framgångsteorier. De få amfibieteorier som presenterades är i relation till
34 Ian Speller, Amphibious Warfare : Strategy and Tactics, ed. Christopher Tuck (Staplehurst: Staplehurst : Spellmount, 2001).
Sida 12 av 45 den valda teorin att se som något begränsade, alternativt inte tillräckligt specifika för den så säregna amfibiearenan. Den valda teorin kan emellertid genom sin omfattning, precision och tydliga exemplifieringar, antas kunna förklara vad som kan generera framgång i en amfibieoperation.
Den valda teorins omfattning kan således även illustrera dess generella brister, då omfånget innefattar allt från förberedelse och planering, på strategisk och taktisk nivå, till dess att operationen slutar vara amfibisk. En annan svårighet med avseende på den valda teorins relevans och användbarhet handlar om att författaren inte tydliggör huruvida de ingående delarna i teorin kan och ska förstås som fristående eller ses som en helhet för att förklara och förstå framgång. Då det inför den här undersökningen inte gått att hitta andra teoriprövande studier än Spellers egna empiriska presentationer, finns det anledning att förhålla sig kritisk till teorins generella giltighet.
En tydlig teoretisk avgränsning är nödvändig rörande de ingående faserna i Spellers teori. Speller delar in amfibieoperationer i sex huvudsakliga faser vilka redogörs för nedan. Den första fasen, planering och förberedelser har dock i denna undersökning valts bort då ett av de empiriska exempel Speller nyttjar för att verifiera sin teori är densamma som denna undersöknings val av fall.35 Det gör att en ytterligare analys av den första fasen är överflödig då teorin redan innan denna undersöknings analys, visar på framgång i den inledande fasen. Den första fasens exkluderande motiveras såldes ytterligare av att denna undersöknings ej syftar till att reproducera tidigare forskning. Den avslutande fasen innefattar logistik som genomsyrar samtliga övriga faser under en operation. Denna fas redogörs för nedan, men kommer därefter integreras i kvarstående fyra faserna.
Spellers teori, delar likt Tills36 in amfibieoperationer i fyra olika typer; anfall, räder, tillbakadragningar och styrkedemonstrationer. Speller nämner däremot att huvuddelen av
35 Ibid. 35–37.
Sida 13 av 45 hans teori fokuserar på den mest krävande delen, amfibieanfall, varför detta är den fas som teorin huvudsakligen prövas mot i denna undersökning.37
2.2 Redogörelse för teori
2.2.1 Transport till operationsområdet
Denna fas av en amfibieoperation består enligt Speller av ett antal nödvändiga avväganden som kan leda till framgång. Han definierar fasen som den period, från det att styrkan påbörjar transport från sin utgångspunkt till dess att den anländer till operationsområdet. Speller förstärker det självklara påståendet, att om styrkan inte kan ta sig till operationsområdet, finns således inga möjligheter för en landstigning att äga rum.38 Oavsett om styrkan påverkas av motståndaren eller av naturens krafter, om transportsträckan är lång eller kort, är dess framkomst en förutsättning för att en operation skall fortskrida.39 De avvägningar Speller menar behövs göras är kopplat till val av rutt samt till vilka utmaningar och hot som föreligger från embarkering och transport till debarkering. Han menar att det krävs adekvat skydd och tillräcklig sjökontroll genom en mångfacetterad skyddsstyrka som under transporten syftar till att skydda styrkan både från hot under ytan, på ytan och i luften, något han benämner för arenaoberoende dominans40.41 Speller nämner även att det största hotet mot överskeppningen är motståndarens marina styrkor.42 Avslutningsvis menar Speller att sjökontroll inte fyller något egensyfte utan är en grund som amfibieoperationer vilar på och därmed behöver utnyttja för att nå framgång.43
2.2.2 Förberedande operationer
Nästa fas i en amfibieoperation benämner Speller som förberedande operationer vilken syftar till att skapa goda förutsättningar för att öka den faktiska landstigningens chanser till framgång. De förberedande åtgärderna kan bland annat bestå av vilseledning och
37 Speller, Amphibious Warfare : Strategy and Tactics. 12. 38 Ibid. 53.
39 Ibid. 39.
40 Battlespace Dominance (författarens översättning). 41 Speller, Amphibious Warfare : Strategy and Tactics. 40–45. 42 Ibid. 41.
Sida 14 av 45 underrättelseinhämtning samt avskärning av motståndaren. Även röjning av hinder på landstigningsplatsen är en viktig åtgärd i den här fasen.44 Genom att leda motståndaren till att tro att en landstigning kommer ske på en annan plats än den tilltänkta kan motståndarens förstärkningar och reserver även isoleras och skäras av från den planerade landstigningsplatsen. Speller beskriver vidare att räder mot motståndarens baser, förråd eller enheter kan bidra till vilseledning men kanske främst till att eventuella förstärkningar oskadliggörs redan innan den faktiska landstigningen.45 Speller menar också att denna typ av operationer kan bestå av regelrätta bombningar av landstigningsplatsen vilka syftar till att nöta ner samt förstöra motståndarens försvarssystem.46 Dessa operationer syftar vidare till att inhämta underrättelser om tidvatten, motståndarens förmågor samt landstigningsplatsens beskaffenhet och utformning.47 Den mest centrala faktorn för utfallet av operationen som helhet i denna fas är enligt Speller lokal luftöverlägsenhet. Som bevis för detta anför han att endast 14 procent av moderna amfibieoperationer har lyckats utan luftöverlägsenhet.48 Speller menar även att det krävs lokal sjökontroll för att möjliggöra dessa typer av operationer.49 Avslutningsvis pekar Spellers teori på att svårigheterna med dessa typer av förberedande operationer ligger i avvägningen mellan önskad överraskning och tillgängliga förmågor i tid och rum.50
2.2.3 Säkra stranden
Oavsett om en landstigning möter fientligt motstånd eller inte, menar Speller att denna fas av en operation är den mest kritiska och komplexa delen.51 Att de olika ingående delarna av styrkan anländer i rätt tid, i rätt ordning samt på rätt ställe gör att denna del blir komplex och det är många delar som behöver fungera i samspel med varandra.52 Särskilda svårigheter uppstår, av förklarliga skäl, om en motståndare är förskansad och motsätter sig landstigningen. Det innebär att en central del i landstigningen utgörs av den första vågen som 44 Ibid. 55. 45 Ibid. 56. 46 Ibid. 60. 47 Ibid. 56–57. 48 Ibid. 58. 49 Ibid. 58. 50 Ibid. 69. 51 Ibid. 71. 52 Ibid. 107.
Sida 15 av 45 omedelbart efter landstigning behöver vara redo att strida.53 Den landstigande styrkan behöver nyttja hastighet då de enligt Speller är i konkurrens med motståndaren om ägandet av terrängen. Hastighet är även vitalt för att skapa ett tillräckligt stort brohuvud för uppbyggnad och organisering av egna förstärkningar samt skydda dessa för att på så sätt ta initiativet från motståndaren och möjliggöra nästa skede.54 Genom att under denna fas vara understödda av indirekt eld från fartyg och flygstridskrafter kan även etablerandet av ett brohuvud underlättas. Speller menar avslutningsvis att det krävs öppna logistikvägar för att transportera personal och materiel till och från det brohuvud som har tagits, men även att dessa logistikvägar ständigt behöver skyddas genom lokal sjö- och luftkontroll.55
2.2.4 Befästa och utnyttja
Den efterföljande fasen avhandlar utbrytning och förstärkning av det tagna brohuvudet. Speller menar att en landstigning sällan utgör ett självändamål utan snarare är ett medel för att uppnå strategiska mål på land.56 Avgörande för att uppnå strategiska mål och framgång är då att befästa det tagna brohuvudet. Det handlar om att utöka brohuvudet tillräckligt mycket för att kunna ta emot förstärkningar och uppfylla logistiska behov i form av såväl tyngre materiel och fordon som personal.57 De operationer som följer denna fas är av såväl offensiv som defensiv karaktär. De offensiva aspekterna av operationerna har som huvudsakligt syfte ständigt störa motståndarens förmåga till kraftsamling och motanfall. De mer defensiva aspekterna handlar om att skydda den styrka som håller på att landsättas och byggas upp. Genom att organisera de anfallande styrkorna och kraftsamla tillsammans med exempelvis fartygsartilleri skapas möjligheter till ett utbrytande.58 Det är även i denna fas som en operation övergår till att präglas av större inslag av markmanövrar då utbrytning sker. Speller menar att det under själva utbrytningen är av stor vikt att det finns tydliga målsättningar för den utbrytande styrkan. I annat fall tappas tempo, initiativ och överraskningseffekt. Så fort utbrytning sker skapar det även längre försörjningslinjer till de utbrytande enheterna, vilket
53 Ibid. 72–73. 54 Ibid. 74, 110. 55 Ibid. 85, 110. 56 Ibid. 87. 57 Ibid. 87–88, 109. 58 Ibid. 89–90, 101.
Sida 16 av 45 ytterligare förstärker vikten av sjökontroll och öppna logistikvägar.59 Speller menar även att det då uppstår ett dilemma mellan exploatering och befästande av brohuvudet. När dessa två centrala delar konkurrerar om tillgängliga resurser, ställs återigen höga krav på tydliga målsättningar samt ett tillräckligt gott underrättelseläge, för att säkerställa att befälhavaren kan fatta rätt beslut.60
2.2.5 Logistik
“Without proper organization and supply, few amphibious assaults succeed.”61
I enlighet med Speller bortser man alltför ofta från logistiken inom amfibieoperationer. Detta kan leda till förödande konsekvenser då logistiken är en grundpelare i alla ingående faser, från planeringsskedet tilldess att utbrytning sker.62 Logistiken i planeringsskedet syftar inte enbart till att strukturera upp vem som ska landstiga i vilken ordning, utan även till att planera för hur eventuella skadeutfall ska hanteras och hur förnödenheter ska kunna nå ut till de främsta linjerna i de senare delarna av operationen. Speller pekar på vikten av välutbildade logistikofficerare som genom utifrån gedigen kunskap kan göra relevanta bedömningar av logistikbehov. Tillsammans med övrig personal som är specialiserad på logistik bidrar det till tempo i urlastning i rätt ordning väl framme i brohuvudet.63 I samband med att brohuvudet är befäst menar Speller att ledningsplatser och logistikplatser bör flyttas från att vara flytande upplag till upplag i land för att på så sätt förkorta ledtider, under förutsättning att dessa upplag har adekvat skydd.64 Avslutningsvis poängterar Speller logistiklinjernas sårbarhet, och pekar på vikten av adekvat skydd för att inte bli avskurna och nå framgång.65
59 Ibid. 90–91, 110. 60 Ibid. 91 61 Ibid. 103. 62 Ibid. 117. 63 Ibid. 105, 107, 109. 64 Ibid. 110. 65 Ibid. 110.
Sida 17 av 45 2.3 Sammanfattande teoridiskussion
Speller teori beskriver komplexiteten med amfibieoperationer och beskriver de svårigheter, utmaningar och problem som kan uppstå. Spellers teori delar in en amfibieoperation i ett antal olika faser, och illustrerar dessa med flertalet historiska exempel. Denna framställning ger en lättvisualiserad bild av teorin och möjliggör analyser och prövande av teorin mot konkreta fall. Nedan presenteras en tabell med respektive fas framgångsfaktorer. De framgångsfaktorer som tillhör logistiken är i tabellen integrerade i de övriga fyra faserna och redogörs därför inte för som separat fas hädanefter.
Sida 18 av 45
Tabell 1 – sammanställning framgångsfaktorer enligt Speller.
Fas Framgångsfaktor Transport till
operationsområdet
Oskadda under överskeppning, undvika utnötning Tillräcklig sjökontroll
Skydd under eskorten Arenaoberoende dominans Förberedande operationer Vilseledning Underrättelseinhämtning Sabotage Isolering av motståndaren Lokalt luftövertag Utnötning av försvarssystem Röjning av hinder och minor Säkra stranden Lokal sjö- & luftkontroll
Hålla logistikvägar öppna Koordinerat understöd Etablerande av brohuvud
Hastighet, snabb tillväxt, etablera fotfäste Kraftövertag
Skydda logistik
Korrekt ordning på last Befästa och utnyttja Förstärkning av brohuvud
Logistisk infrastruktur, logistikupplag iland, erfaren logistikpersonal Lokal sjö- & luftkontroll
Hålla logistikvägar öppna Tydliga målsättningar
Sida 19 av 45
3. Metod
I detta kapitel presenteras inledningsvis undersökningens analysverktyg vilket ligger till grund för den efterföljande delen av undersökningen. Därefter redogörs för operationaliseringsprocessen samt valet av metod. Slutligen presenteras en diskussion kring forskningsdesign, material samt forskar- och forskningsetiska överväganden.
3.1 Operationalisering
Då den presenterade teorin ses som allmängiltig inom amfibieoperationer krävs för undersökningens möjligheter till analys en operationalisering av teorin och identifiering av indikatorer.66
Spellers teori delar in en amfibieoperation i fem faser, där denna undersökning enbart ämnar fokusera på fyra av dessa, samt den genomgående logistikdelen (se kapitel 2.1 Motiv, kritik och teoretiska avgränsningar). För att möjliggöra datainsamling ur den valda empirin på ett vetenskapligt och systematiskt sätt har ett analysverktyg konstruerats genom operationalisering av de teoretiska begreppen och framgångsfaktorerna presenterade i föregående kapitel. På så sätt skapas en tydlig distinktion mellan den teoretiska och operationella nivån.67 Genom operationaliseringen har de tidigare presenterade framgångsfaktorerna i tabell 1 slagits samman till ett antal analysvänliga och övergripande faktorer med tillhörande indikatorer. För att göra indikatorerna mätbara kommer de beskrivas i termer av ej indikerad, delvis indikerad och indikerad.
66 Asbjørn Johannessen and Per Arne Tufte, Introduktion till Samhällsvetenskaplig Metod, ed. Per Arne Tufte and Geije Johansson, 1. uppl. (Malmö: Malmö : Liber, 2003). 44.
Sida 20 av 45 3.1.1 Analysverktyg
Tabell 2 – Analysverktyg
Fas Framgångsfaktor Indikator
Transport till operationsområdet
Framgångsrik överskeppning
Aktören nyttjar sjökontroll, hindrar motståndaren att påverka transport till operationsområde. Saknar motståndaren påverkansförmåga indikeras även faktorn.
Förberedande operationer
Vilseledning Aktören nyttjar vilseledning för att förvilla motståndaren om när, var och hur landstigning sker.
Underrättelseinhämtning Information om motståndaren och landstigningsplatsen inhämtas. Informationen ageras på/används. Isolera förstärkningar Aktören skär av motståndaren, skapar
lokal luftöverlägsenhet. Röjning och nedbrytning Aktören förstör hinder och
försvarssystem på eller intill landstigningsplatsen.
Säkra stranden Understöd mot stranden Aktören etablerar lokal sjö- &
luftkontroll för att skapa kraftövertag, skyddar logistikförmågan.
Hastighet och stridsförmåga
Aktören nyttjar hastighet för att etablera brohuvud och tillräckligt överlägsen stridsförmåga.
Befästa och utnyttja
Förstärkning av brohuvud Aktören etablerar tillräcklig logistisk infrastruktur i land.
Utbrytning Aktören utnyttjar motståndarens svagheter, tar initiativ och kraftsamlar
Sida 21 av 45 3.2 Grund till utformning
3.2.1 Transport till operationsområdet
Framgångsrik överskeppning
Att anlända till operationsområdet är en förutsättning för att en amfibieoperation ska bli av. Att dessutom göra det i gott skick ökar förutsättningarna markant.68 För att öka förutsättningarna till en opåverkad överskeppning är därför tillräcklig sjökontroll genom arena oberoende dominans nödvändig enligt Speller.69 Tillräcklig sjökontroll syftar således till att motståndaren inte ska ges möjligheter att med militära medel påverka överskeppningen. Mot bakgrund av detta har indikatorn specificerats till att innefatta de åtgärder som vidtagits för att hindra motståndaren att påverka överskeppningen. Indikatorn innefattar även motståndarens förmågor – saknar motståndaren förmåga att påverka överskeppningen anses indikatorn vara identifierad.
3.2.2 Förberedande operationer
Vilseledning
Vilseledning kan omfatta flera olika processer. Speller påpekar att vilseledning syftar till att få en motståndare att tro något annat än vad som egentligen avses. Exempel på detta skulle kunna vara skenlandstigningar eller spridandet av falsk information. Denna faktor indikeras därför genom vilseledande åtgärder där det går att urskilja åtgärder för att förvilla motståndaren om var, när och hur landstigningen ska ske. Indikatorn anses uppfylld om sådana åtgärder är genomförda och om motståndarens huvudstyrkor inte koncentreras till den tänka landstigningsplatsen.
Underrättelseinhämtning
Insamling av underrättelser om motståndaren, landstigningsplatsen, tidvatten och väder kan enligt Speller vara av stor vikt för landstigningens framgång. Denna faktor indikeras utifrån huruvida åtgärder för att inhämta information om motståndaren, landstigningsplatsen och
68 Speller, Amphibious Warfare : Strategy and Tactics. 39–40. 69 Ibid. 41, 45.
Sida 22 av 45 dess beskaffenhet är gjorda. För att indikatorn ska ses som uppfylld krävs dessutom att den eventuella informationen ageras på.
Isolera förstärkningar
Speller påpekar vikten av att isolera en motståndare från eventuella förstärkningar. Han menar att detta kan ske genom sabotage av vitala väg- och tågförbindelser samt kommunikationsmedel. Genom lokalt luftövertag, tillsammans med räder och attacker mot motståndarens flygbaser menar Speller att en motståndare och dennes förstärkningar kan decimeras och isoleras och således bidra till landstigningen framgång.70 Isolering av förstärkningar indikeras utifrån Spellers definitioner utifrån åtgärder syftande till att skära av eller neutralisera eventuella förstärkningar, förmågor och kommunikationsmedel.
Röjning och nedbrytning
Genom att röja eventuella hinder på och invid landstigningsplatsen skapas det enligt Speller förutsättningar för en framgångsrik landstigning. Det kan även handla om minröjning i inloppet till den valda landstigningsplatsen. Denna faktor förstås även som de förberedande åtgärder som syftar till att, genom artilleribeskjutningar och flygbombningar, nöta ut samt bryta ned motståndarens försvarssystem. Indikatorn anses uppfylld om åtgärder är vidtagna som syftar till att i förhand förstöra exempelvis hinder, minor, bunkersystem eller för försvarande part viktiga anläggningar.
3.2.3 Säkra stranden
Understöd mot stranden
Genom att skapa lokal sjö- och luftöverlägsenhet kan understöd för landstigningen koordineras. De landstigande enheterna kan ges understöd från fartygsartilleri eller flygunderstöd. Enligt Speller krävs ett tydligt kraftövertag genom samlade förmågor för att lyckas skapa fotfäste i etablerandet av brohuvudet.71 Om lokal sjö- och luftöverlägsenhet är etablerad kan även vitala logistikvägar hållas öppna som ligger till grund för en framgångsrik
70 Ibid. 55, 58. 71 Ibid. 74, 85.
Sida 23 av 45 landstigning.72 För att denna framgångsfaktor ska indikeras behöver åtgärder av understödjande karaktär vara genomförda. Dessa kan exempelvis vara understöd mot stranden och närliggande försvarsställningar genom eldkraft, skyddandet av logistikvägar samt lokal sjö- och luftöverlägsenhet.
Hastighet och stridsförmåga
Väl på stranden är snabb tillväxt enligt Speller, av central vikt för att skapa lokal överlägsenhet i brohuvudet. När väl landstigningen påbörjats hävdar Speller att det uppstår konkurrens om terrängen och att det enda sättet att få övertag är att snabbt skaffa överlägsen stridsförmåga. Då motståndaren troligen redan är förskansad och innehar en viss försvarsförmåga krävs därför att ett tillräckligt stort brohuvud tidigt och skyndsamt skapas med möjligheter att ta emot ytterligare anfallsvågor med tillhörande logistik.73 Hastighet och stridsförmåga kan således förstås och indikeras av snabba förflyttningar, handlingar och beslut syftande till att skapa tillräckligt överlägsen stridsförmåga. Denna faktor kan även indikeras utifrån att motståndaren inte lyckas etablera överlägsen stridsförmåga och på så sätt inte tillåts ödelägga etablerandet av brohuvudet.
3.2.4 Befästa och utnyttja
Förstärkning av brohuvud
När befästandet av brohuvudet sker är en vital del att bygga upp adekvat logistiskt stöd i land. Speller menar att upplag i land bestående av förnödenheter och reservdelar tillsammans med sjukvårdsresurser och reservtrupper är nödvändiga för att lyckas med en utbrytning.74 För att möjliggöra en tydlig logistisk infrastruktur krävs erfaren logistikpersonal som kan leda logistikverksamheten i land.75 Om utbrytning ska vara möjlig, menar Speller att ett tillräckligt stort logistikstöd måste vara skapat för att möta de utsträckta försörjningslinjerna.76 Denna faktor indikeras därför genom exempelvis nyttjandet av befintliga hamnar, etablerandet av
72 Ibid. 110. 73 Ibid. 74. 74 Ibid. 88. 75 Ibid. 109. 76 Ibid. 91.
Sida 24 av 45 logistikupplag i land och öppna logistikvägar som möjliggör förstärkning av och utbrytandet ur brohuvudet.
Utbrytning
För att lyckas med utbrytningen menar Speller att fortsatt lokal sjö- och luftöverlägsenhet är nödvändig.77 Tillsammans med kraftsamling av förmågor och resurser bibehålls det initiativ som krävs för att möjliggöra utbrytning. Den utbrytande styrkan behöver därför tydliga målsättningar för att utnyttja eventuella framgångar och motståndarens svagheter.78 Faktorn utbrytning specificeras därför till de initiativtagande åtgärder som vidtas i samband med att utbrytning ska ske.
3.3 Forskningsdesign – teoriprövande fallstudie
Föreliggande undersökning är av teoriprövande karaktär och syftar till att undersöka hur väl Spellers teori kan användas för att förstå utfallet i en amfibieoperation, och är av teoriprövande karaktär. En teoriprövande studien karaktäriseras av att teorin står i centrum. Valet av fall ses således som sekundärt i bemärkelsen att fallet endast utgör den yta mot vilken teorin prövas. Syftet med den teoriprövande undersökningen är att antingen stärka eller minska teorins trovärdighet genom att systematiskt applicera de teoretiska antagandena på ett eller flera empiriska fall.79.80 För att möjliggöra besvarandet av undersökningens frågeställning nyttjas en enfallsstudie som forskningsstrategi då fallstudier är lämpliga för att besvara denna typ av frågeställningar.81 De styrkor fallstudier kännetecknas av är att betydande och säregna empiriska delar kan tas med genom detaljerade beskrivningar av det valda fallet.82
De svagheter som går att identifiera med forskningsstrategin ligger i valet av antal fall. Då enfallsstudier likt namnet antyder förlitar sig på ett fall, kan flerfallsstudier bidra till en ökad
77 Ibid. 89, 110. 78 Ibid. 90.
79 Esaiasson et al., Metodpraktikan : Konsten Att Studera Samhälle, Individ Och Marknad. 41. 80 Esaiasson et al., Metodpraktikan : Konsten Att Studera Samhälle, Individ Och Marknad. 41.
81 Tommy Jensen, Fallstudier, ed. Johan Sandström, Upplaga 1: (Lund: Lund : Studentlitteratur, 2016). 50. 82 Johannessen and Tufte, Introduktion till Samhällsvetenskaplig Metod. 56.
Sida 25 av 45 generaliserbarhet. Flerfallsstudier kan även bidra till att öka eventuella slutsatsers precision och öka en teoris robusthet.83 Valet av ett fall ökar däremot möjligheten att studera fallet på djupet. Med anledning av detta är valet av fall av stor vikt för att motverka de svagheter enfallsstudien medför. Det faktum att tidigare prövningar av Spellers teori inte varit möjliga att finna, visar på studiens angelägenhetsgrad och syftar således till att ligga till grund för fortsatt forskning.
3.4 Val av fall
Genom att i det strategiska urvalet välja ett kritiskt fall utifrån teorin ges möjligheter till att antingen förkasta eller stärka teorin. Kan den valda teorin inte förklara ett kritiskt fall med gynnsamma förhållanden finns det anledning att ifrågasätta teorin som helhet.84 För att undersöka teorins fruktbarhet i relation till en framgångsrik amfibieoperation, har således fallet valts ut utifrån att det ska ses som framgångsrikt. I undersökningen har framgång definierats utifrån att den anfallande sidan gått vinnande ur striden och att operationen generellt anses vara framgångsrik.
Fördelarna med att undersöka ett kritiskt fall under gynnsamma förhållanden utifrån en tidigare oprövad teori ligger i att undersökningen antingen bidrar till teorins förklaringskraft alternativt kraftigt underminerar den. Således är resultatet intressant oavsett utfall. Denna typ av undersökning anses generellt vara särskilt användbar när en oprövad teori skall undersökas.85 Hade denna undersökning nyttjat ett fall med, för teorin ogynnsamma förhållanden, hade den oprövade teorin på samma sätt kunnat stärkas eller ifrågasättas.
Denna undersökning bidrar genom sitt omfång till vidare forskning av närliggande fall och kan på så sätt möjliggöra generaliserbara slutsatser kring framgång inom amfibieoperationer.86 Kan teorin inte förklara ett fall under gynnsamma förhållanden torde däremot mer allmängiltiga slutsatser om teorin kunna dras.
83 Esaiasson et al., Metodpraktikan : Konsten Att Studera Samhälle, Individ Och Marknad. 100–101. 84 Ibid. 161-162.
85 Ibid. 162. 86 Ibid. 161.
Sida 26 av 45 Inför denna undersökning analyserades flertalet olika framgångsrika amfibieoperationer, där valet av fall slutligen föll på landstigningen i Inchon under Operation Chromite 1950. Landstigningen och hela operationen betraktas som exemplariskt genomförd på både strategisk och taktisk nivå.87 Trots att naturens krafter tillsammans med tidsbrist och personalbrist påverkade både planering och genomförande lyckades Operation Chromite nå framgång i vad som anses som en central händelse för att få Koreakriget att vända.88 Operationen som helhet ledde till att öppnandet av en ny front möjliggjordes, och får därigenom betraktas som framgångsrik. Ytterligare argument för att operationen ska ses som framgångsrik baseras på förlustsiffror. Den förstärkta amerikanska första marinkårsdivisionen, bestående av cirka 19,000 soldater och officerare89, förlorade mellan 15–23 september 165 soldater och officerare stupade i strid.90 Dessa siffror kan jämföras med den första marinkårsdivisionens förlustsiffror under samma tidsspann under slaget om Peleliu 1944 där 1672 soldater och officerare stupade.91
3.5 Metod för datainsamling
Datainsamlingen som föreliggande undersökning bygger på utgörs av fakta från artiklar, böcker och andra likvärdiga skriftliga källor, vilket utgör grunden i kvalitativa textanalyser.92 Den textanalys som har genomförts är således beroende av tolkningar vilket påverkar operationaliseringsprocessen.93 Det medför att författarens förförståelse kommer ha en viss inverkan på studiens genomförande, men att studiens genomförande och resultat bör präglas av öppenhet och transparens.94
87 Russel H S Stolfi, “A Critique of Pure Success: Inchon Revisited, Revised, and Contrasted,” The Journal of Military
History 68, no. 2 (2004): 505–25. 505. ; Gordon L Rottman, Inch’on 1950 : The Last Great Amphibious Assault, ed.
Peter Dennis (Oxford: Oxford : Osprey, 2006). 44.
88 Lovering, Amphibious Assault : Manoeuvre from the Sea. 418. 89 Rottman, Inch’on 1950 : The Last Great Amphibious Assault. 39.
90 Edwin H Simmons, Over the Seawall : U.S. Marines at Inchon (Washington, D.C.: Washington, D.C. : History and Museums Division, 2000). 68.
91 P Thompson, “Peleliu,” Leatherneck (Pre-1998) 66, no. 9 (1983): 18–21. 21. 92 Johannessen and Tufte, Introduktion till Samhällsvetenskaplig Metod. 105.
93 Esaiasson et al., Metodpraktikan : Konsten Att Studera Samhälle, Individ Och Marknad. 226–227. 94 Ibid. 228.
Sida 27 av 45 Att genom kvalitativa textanalyser inhämta kunskap och information ses som fördelaktigt då undersökningens syfte kräver djupare analyser av de skrivna verken där även det implicita är relevant.95 Denna metod lämpar sig då det är en enskild teori som ämnar undersökas utifrån ett enskilt fall. Hade en flerfallsstudie genomförts hade en kvantitativ ansats eventuellt varit lämpligare.
3.6 Materialdiskussion
Det empiriska underlaget som studien bygger på är i huvudsak baserat på sekundärkällor. Fördelen att basera undersökningen på fakta från skriven litteratur gör att studiens reproducerbarhet ökar, i jämförelse med om studien baserats på intervjuer. Nedan följer en redogörelse för de två i huvudsak nyttjade källorna av Simmons och Boose, kritik mot dessa källor samt en redogörelse för hur denna undersökning förhåller sig till källorna utifrån de fyra källkritiska reglerna; äkthet, oberoende, samtidighet och tendens.96
Den första huvudsakliga källa som nyttjas i undersökningen är Over the Seawall; US Marines at Inchon av den pensionerade generalen Edwin H. Simmons. Simmons deltog i landstigningen i Inchon som kompanichef varvid informationen i verket får betraktas som oberoende och äkta, under förutsättningar att han inte pressats till att skriva denna redogörelse. Oberoendet är svårt som läsare att avgöra, men får tas i beaktande under analysen, varför triangulering av information är vital. Informationen som presenteras anses däremot som tillräckligt äkta och ges legitimitet av andra författare som nyttjar Simmons som källa. Då författaren som tidigare nämnts tjänstgjorde under landstigningen är tendensiösa framställningar något som behöver tas i beaktande. Eventuella tendensiösa framställningar kan minskas genom att triangulera den presenterade informationen och samstämma den med andra källor. Den återgivning som presenteras är skapad 50 år efter den aktuella landstigningen vilket kan minska verkets trovärdighet. För att motverka alltför subjektiva beskrivningar har författaren ställt sina egna upplevelser i relation till officiella dokument och beskrivningar av denna händelse. Detta utgör det främsta skälet till att denna källa valts.97 Simmons hänvisar även i sin källhänvisning till
95 Ibid. 211. 96 Ibid. 288.
Sida 28 av 45 Heinls bok Victory at High Tide98 som han själv anser utgör den mest trovärdiga och detaljrika redogörelsen av landstigningen i Inchon som därför kommer medtagas som ytterligare referenslitteratur i föreliggande undersökning.
Den pensionerade översten Donald W. Boose beskriver ingående i sin bok Over the Beach; US Army Amphibious Operations in the Korean War genomförandet av Operation Chromite. Detaljnivån är påtagligt hög och boken levererar en tydlig bild av operationens genomförande. Denna för undersökningen huvudsakliga källa, förmedlar ett ensidigt perspektiv från den amerikanska sidan utifrån dokument, doktriner, manualer och officiell litteratur. Den presenterade informationen får betraktas vara ett tillräckligt korrekt återgiva av historien, då en stor del av det källmaterial som verket grundas på är originaldokument från den aktuella tidsepoken.99 Som läsare uppstår det vissa svårigheter att kontrollera informationens riktighet då stora delar av källmaterialet består av officiella dokument och annan litteratur som inför denna undersökning varit svårtillgänglig. Den presenterade informationen och Boose som författare ges däremot ökad legitimitet genom andra författares hänvisningar. Det går att identifiera vissa tendensiösa framställningar kopplat till författarens bakgrund inom den amerikanska försvarsmakten. Författaren är däremot väl ansedd och har under långa perioder studerat utvecklingen på Koreahalvön och har även bidragit i framtagandet av verket Encyclopedia of the Korean War, varvid de tendensiösa framställningarna får ses som oväsentliga för denna undersökning. Denna källa är vald utifrån verkets omfattning och detaljnivå samt författarens förmodade kunskap, då denne tjänstgör och undervisar på US Army War College.100 Boose hänvisar till Simmons redogörelser ett antal gånger, men då för att stärka historien med ögonblicksskildringar, något som inte bedöms påverka den presenterade helhetsbilden.
98 Robert Debs Heinl, Victory at High Tide : The Inchon-Seoul Campaign, 3. ed. (Annapolis, Md.: Annapolis, Md. : Nautical & Aviation Publishing Company of America, 1979).
99 Jr Boose Donald W, “Over the Beach. US Army Amphibious Operations in the Korean War,” ed. ARMY COMBINED ARMS CENTER FORT LEAVENWORTH KS, 2008. 363-414.
Sida 29 av 45 Övriga källor som nyttjas för att beskriva fallet är bland annat Victory at High Tide101, Inch’on
1950102 och Amphibious Assault103 som tillsammans kompletterar de ovan beskrivna källorna
genom att möjliggöra triangulering och korsreferenser, för att på så vis skapa en tydligare och mer oberoende bild av Operation Chromite och dess genomförande. För att ytterligare stärka de huvudsakliga källornas trovärdighet har offentliggjorda originaldokument dessutom nyttjats. Ytterligare källor kan tillkomma för att stärka redogörelsen och presenteras i den avslutande litteraturförteckningen.
3.7 Validitet, reliabilitet och etiska övervägande
”All verksamhet som får konsekvenser för andra människor måste bedömas utifrån etiska normer”104
De validitetsproblem denna undersökning kan stöta på kan härledas till de översättningar som är nödvändiga i operationaliseringsprocessen. För att uppnå god validitet krävs att undersökningen mäter det som avses mätas och att de teoretiska definitionerna och operationella indikatorerna stämmer väl överens.105 Då ett egentillverkat analysinstrument nyttjas finns viss risk för systematiska fel i instrumentets utformning, vilket kräver en hög grad av transparens kring argumenterandet och framtagandet av indikatorer, för att på så sätt kunna tillskriva undersökningen god begreppsvaliditet.106 Det krävs noggrannhet för att undvika de slumpmässiga, osystematiska fel under operationaliseringen, vilket i denna undersökning motverkas genom att motivera de slutsatser, beslut och antaganden som gjorts under analysskedet.107 Den valda empirin och dess reliabilitet redogörs däremot för i föregående avsnitt.
101 Heinl, Victory at High Tide : The Inchon-Seoul Campaign. 102 Rottman, Inch’on 1950 : The Last Great Amphibious Assault. 103 Lovering, Amphibious Assault : Manoeuvre from the Sea.
104 Johannessen and Tufte, Introduktion till Samhällsvetenskaplig Metod. 59.
105 Esaiasson et al., Metodpraktikan : Konsten Att Studera Samhälle, Individ Och Marknad. 57. 106 Johannessen and Tufte, Introduktion till Samhällsvetenskaplig Metod. 47.
Sida 30 av 45 När forskning direkt påverkar människor uppstår etiska problemställningar som gör att etisk hänsyn är nödvändig.108 Denna studie nyttjar inte intervjuer eller personkontakter för att nå fram till resultat. Undersökningen kan dock genom sin undersökande utformning komma att påverka människors våldsanvändande inom den amfibiska arenan varpå etiska konsekvenser måste beaktas.109 Det medför att ett forskningsetiskt förhållningssätt är nödvändigt och att transparens genomsyrar undersökningen. För att dessutom upprätthålla god forskaretik innebär det även att framtagna resultat inte överdrivs eller förvrängs till forskarens fördel, likväl som att resultatet inte påverkas av forskarens förutfattade meningar.110 Genom korrekt källhänvisning av skildrade händelser undviks dessutom risk för plagiat eller fabricering av information liksom att forskarens egna tankar skiljs från andras.111
4. Analys
I denna del presenteras inledningsvis en kortare redogörelse för inledningen av Koreakriget samt bakgrunden till Operation Chromite vilken är central för den efterföljande analysen. Därefter följer undersökningens analys av respektive fas av teorin samt en avslutande sammanfattning.
4.1 Bakgrund till Operation Chromite
Den 25 juni 1950 korsade de nordkoreanska styrkorna den 38 breddgraden norrifrån och inledde därigenom Koreakriget.112 Hastigt fattades beslut i FN:s säkerhetsråd om att ingripa med militära medel och den amerikanske befälhavaren och generalen Douglas MacArthur fick i uppgift att bistå de sydkoreanska styrkorna och således leda FN-koalitionen.113 De sydkoreanska styrkorna trycktes tillbaka men lyckades efter hårda strider tillsammans med de nyanlända amerikanska styrkorna, i augusti 1950, skapa en försvarslinje kring hamnstaden Pusan i sydöstra Sydkorea.114 MacArthur insåg tidigt vikten av att tillföra ytterligare styrkor för
108 Johannessen and Tufte, Introduktion till Samhällsvetenskaplig Metod. 60. 109 Ibid. 60–61.
110 Esaiasson et al., Metodpraktikan : Konsten Att Studera Samhälle, Individ Och Marknad. 24.
111 Ann-Marie Ekengren, Uppsatshandbok : [Hur Du Lyckas Med Din Uppsats], ed. Jonas Hinnfors, 2., [rev.] (Lund: Lund : Studentlitteratur, 2012). 108.
112 Simmons, Over the Seawall : U.S. Marines at Inchon. 1. 113 Ibid. 2, 4.
Sida 31 av 45 att slå tillbaka de nordkoreanska angriparna. Den 23 augusti fattades beslutet att en landstigning skulle ske i Inchon i nordvästra Sydkorea, i ryggen på motståndaren. Syftet var att sätt öppna en ny front, avlasta de trängda koalitionsstyrkorna i Pusanområdet och slutligen tillintetgöra den nordkoreanska armén.115 Den amerikanska krigsmakten var under denna tid anpassad för efterkrigets utmaningar med i huvudsak ockupationstjänst, varpå stora delar av den amerikanska marinkåren snabbt behövde återuppbyggas.116
Den amerikanska krigsmakten kallade in trupper ur reserven samt återaktiverade stora delar av marinkåren utspridda över stora delar av världen och påbörjade transport mot Japan för uppbyggnad inför den stundande landstigningen.117 Tidigt på morgonen den 15 september var tidvattnet tillräckligt gynnsamt för landstigning. Samma dag, 06.33 landsteg de första trupperna på ’Green Beach’ på halvön Wolmi-do, direkt utanför Inchon. Lättare motstånd på ön gjorde att de anfallande amerikanarna cirka två timmar senare intagit halvön. De befäste därefter sina positioner samtidigt som ebben drog in för att slutligen invänta nästkommande anfallsvåg som var planerade att anfall med nästa flod.118 Vid 17.30 landsteg nästa anfallsvåg på ’Red Beach’ i norra delen och ’Blue Beach’ i södra delen av staden, och intagandet av Inchon och omkringliggande områden var påbörjat.119 Striderna fortsatte och de anfallande styrkorna intog Inchon samt fortsatte ett dygn senare mot den viktiga flygplatsen utanför Kimpo, belägen nordost om Inchon. Flygplatsen intogs och logistik, förnödenheter och skadade kunde börja flygas in, respektive ut, från den 18 september.120 Uppbyggnaden av styrkor och logistik fortsatte i Inchon vilket möjliggjorde utbrytning ur det etablerade brohuvudet och fortsatt avancemang över floden Han mot det huvudsakliga målet, Seoul.121
115 Simmons, Over the Seawall : U.S. Marines at Inchon. 14.
116 Lovering, Amphibious Assault : Manoeuvre from the Sea. 413-414. 117 Simmons, Over the Seawall : U.S. Marines at Inchon. 10-12.
118 Boose Donald W, “Over the Beach. US Army Amphibious Operations in the Korean War.” 177. 119 Rottman, Inch’on 1950 : The Last Great Amphibious Assault. 61.
120 Boose Donald W, “Over the Beach. US Army Amphibious Operations in the Korean War.” 190. 121 Ibid. 198.
Sida 32 av 45 4.2 Analys av respektive fas
4.2.1 Transport till operationsområdet
Då stora truppförflyttningar var nödvändiga inför Operation Chromite kan denna fas delas in i två separata delar. Den första delen avhandlar de transporter från bland annat USA och Medelhavet till Japan där uppbyggnad inför landstigningen skedde. Den andra delen av transporter avhandlar de transporter från Japan till Inchon samt själva landstigningen.
De trupptransporter som utgick från USA och Medelhavet till Japan syftade till att bygga upp tillräckligt stora styrkor för att kunna genomföra landstigningen i Inchon. Då Nordkorea saknade adekvata navala styrkor som kunde operera på öppet hav, och enbart innehade kustartilleri, kunde dessa transporter inte påverkas.122 Transporterna till Japan kunde därför ske obehindrat och tillräcklig sjökontroll var således uppnådd under de inledande transporterna. Den andra delen av transporterns hotades, som tidigare nämnt av det nordkoreanska kustartilleriet, men även av nordkoreanska sjömineringar.123 Inför transporten och inledningen av landstigningen organiserade därför koalitionen en armada bestående av totalt 261 fartyg för att skydda och genomföra operationen. En stor del av armadan nyttjades för att transportera den landstigande styrkan, men bestod framför allt av flertalet minsvepare, fregatter, hangarfartyg och kryssare.124 Syftet var att understödja landstigningen och transporten dit med fartygsartilleri, minröjning och upprätthållandet av luft- och sjökontroll.125
Sammantaget saknade nordkoreanerna till stor del förmågor att påverka transporterna till Japan, men även till operationsområdet, mer än med begränsat fast kustartilleri och i form av mindre lokala mineringar. Koalitionen förefaller ha nyttjat både sjö- och luftkontroll för att skydda egna enheter under transport, likväl för att pressa tillbaka och minska motståndarens
122 Rottman, Inch’on 1950 : The Last Great Amphibious Assault. 53. 123 Ibid. 37.
124 Ibid. 31.
125 Boose Donald W, “Over the Beach. US Army Amphibious Operations in the Korean War” 167. ; US Naval Institute Press and Sonalysts, The Sea Services in the Korean War, 1950–1953 (Annapolis, Md.: United States Naval Institute, 1957, 2000). 140.
Sida 33 av 45 förmågor. Följaktligen kan konstateras att de rådande förhållandena starkt bidrog till en framgångsrik överskeppning.
4.2.2 Förberedande operationer
Flertalet förberedande operationer av olika dignitet genomfördes under månaden innan själva landstigningen. Mellan den 21 och 24 augusti landsteg specialtrupper ur marinen på stränder längs med västra Sydkorea i Gunsan och Poseungmyeon söder om Inchon. Dessa operationer syftade till att undersöka alternativa landstigningsplatser, men främst till att vilseleda motståndaren om var den faktiska landstigningen skulle äga rum.126 Genom att plantera radiosändare på utvalda platser förstärktes intrycker av att landstigningen skulle ske på annan plats än Inchon.127 Gunsan isolerades genom bombningar av broar och vägsystem för att ytterligare vilseleda nordkoreanerna. För att förstärka vilseledningen delgav amerikanska officerare fabricerade order om att landstigningen skulle ske i Gunsan, medan man samtidigt tillsåg att de närvarande koreanerna tydligt hörde ordergivningen.128 När dagen D närmade sig påbörjades omfattande förbekämpning av områden både norr och söder om Inchon, likväl som Inchon själv. För att fortfarande bibehålla ett visst överraskningsmoment fördelades förbekämpningen till 30 procent norr respektive söder om Inchon och resterande 40 procent mot Inchon. På så sätt skapades en svårtolkad bild av på vilken plats, och när landstigningen skulle ske.129 Trots omfattande vilseledning från koalitionens sida förstärkte nordkoreanerna inte sina positioner nämnvärt någonstans utan förefaller ha satt sin tilltro till ett genombrott i Punsan i sydöstra Sydkorea.130 Det har däremot inte framkommit någon information som påvisar att motståndaren vilseleddes om hur en eventuell landstigning skulle gå tillväga.
För att möjliggöra landstigningen inhämtades stora mängder information om bland annat framryckningsvägar, tidvatten och andra hinder längs den tilltänkta anfallsvägen.
126 Boose Donald W, “Over the Beach. US Army Amphibious Operations in the Korean War.” 174. 127 Speller, Amphibious Warfare : Strategy and Tactics. 56.
128 Curtis A Utz, Assault from the Sea: The Amphibious Landing at Inchon, ed. Naval Historical Center (U.S.) (Washington: Naval Historical Center, Dept. of the Navy, 1994). 20-22.
129 Simmons, Over the Seawall : U.S. Marines at Inchon. 24. 130 Lovering, Amphibious Assault : Manoeuvre from the Sea. 416
