Idrottsaktiva och alkohol
En studie om alkoholkonsumtion bland unga
idrottare
Markus Holmkvist
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
14:2007
Idrott D: 2007
Handledare: Jane Meckbach
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar
Syftet var att ta reda på om det finns ett mönster i hur Uppsalas idrottande ungdomar konsumerar alkohol.
Frågeställningar:
• Följer alkoholkonsumtionen inom idrotten ett könsmönster?
• Spelar den sociala tillhörigheten roll för alkoholkonsumtionen för idrottare? • Skiljer sig alkoholkonsumtionen mellan individuella idrottare och idrottare i lag? • Finns det ett samband mellan olika typer av idrotter och idrottarnas
alkoholkonsumtion?
Metod
I arbetet användes både en kvantitativ metod via enkätsvar och en kvalitativ metod via intervjuer. Målgruppen avgränsades till aktivt idrottande ungdomar som läser idrott på gymnasiet. I de allra flesta fall gick ungdomarna i årskurs två på gymnasiet.
Undersökningarna gjordes på fyra gymnasieskolor i Uppsala under lektionstid inom idrottsämnet.
Resultat
Idrottarna drack alkohol oftare än genomsnittet för samma åldersgrupp (17-18 års ålder). Den sociala bakgrunden hos idrottare spelade en liten roll för individens dryckesvanor. Däremot spelade könstillhörigheten en stor roll. Lagidrottarna drack alkohol i större utsträckning än individuellt aktiva och idrotter med påtagliga kampmoment var
överrepresenterade då det gällde hög alkoholkonsumtion. Idrottsrörelsen var inte en vanlig inkörsport för alkoholdebutanter och få av idrottarna hade konsumerat alkohol i nära anknytning till sitt idrottande.
Slutsats
Det fanns tydliga mönster för idrottarnas konsumtion av alkohol. För att motarbeta alkoholkonsumtion inom idrotten är det viktigt med vuxennärvaro samt information om alkoholens idrottsligt negativa verkningar.
Abstract
Aims and questions
The aim of this dissertation is to discover whether there are patterns in the consumption of alcohol amongst schoolchildren who practise sport as a leisure activity.
Questions: To ascertain
• whether there are differences between the sexes in their consumption of alcohol? • whether social background plays a role in the consumption of alcohol?
• whether alcohol consumption differs between young sportsmen and -women who practise individual sports and those who play team sports?
• whether there is a relationship between different types of sports and the alcohol consumption of those who practise those sports?
Method
The method of research consisted of a quantitative survey using a questionnaire and a qualitative investigation by means of interviews. The target group was limited to
schoolchildren who actively pursue sports as leisure activities and those who study sport as a subject at upper secondary school/high school. This investigation was carried out at four upper secondary schools/high schools in Uppsala during sports lessons in school.
Result
Sports-playing schoolchildren drank alcohol more often than the average for the same age-group (17-18 years). Social background played only a minor role for the alcohol drinking habits of the individual, whereas there were great variations between boys and girls. Those who played team sports were more likely to consume alcohol than those involved in
individual sports, and sports which contained a greater physical element featured significantly with regard to a higher level of alcohol consumption. Participating in sports was not a factor in relation to young people starting to drink, and few consumed alcohol either immediately before or after practising their sport.
Conclusion
Clear patterns in the consumption of alcohol in the target group could be deduced. In order to combat the consumption of alcohol within sport adults must play an active role by discussing and emphasising the negative effects of alcohol.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning Abstract
Sammanfattning ...2
Abstract...3
Tabell- och figurförteckning ...2
1. Inledning ...3
1.1 Introduktion... 3
1.2 Utgångspunkt... 4
1.2.1 Alkoholens verkningar ur idrottslig synpunkt ... 4
1.2.2 Idrottsrörelsen och alkohol... 7
1.3 Teoretisk utgångspunkt... 9
1.4 Syfte och frågeställningar ...12
1.5 Tidigare forskning ...12
1.5.1 Alkoholkonsumtionen i Sverige ...12
1.5.2 Uppsalaungdomars alkoholkonsumtion ...15
1.5.3 Lagidrott kontra individuell idrott ...17
1.5.4 De ungas dryckesvanor ...17
1.5.5 Alkohol idrott och sport ...19
2. Metod...21 2.1 Val av metoder ...21 2.2 Urval ...22 2.3 Enkätundersökning ...23 2.4 Intervjuer...25 2.5 Avgränsningar ...27 2.6 Analysram ...27 2.6.1 Idrottsperspektiv ...27 2.6.2 Alkoholkonsumtionsindex...28
2.6.3 Könsperspektivet och social tillhörighet...29
2.7 Validitet, reliabilitet och dataanalys ...29
3. Resultat ...31
3.1 Kvantitativ undersökning...31
3.1.1 Könsmönster och social tillhörighet ...32
3.1.2 Alkohol och idrott ...33
3.2 Kvalitativ undersökning...37
3.2.1 Könsmönster och social bakgrund ...37
3.2.2 Alkohol och idrott ...39
4. Diskussion...41
4.1 Tidigare forskning ...41
4.2 Könsmönster och social tillhörighet ...42
4.3 Alkohol och idrott...42
4.4 Metoddiskussion...44
4.5 Slutsatser och vidare forskning ...44
Käll- och litteraturförteckning ...46
Tackord...49 Bilaga 1 Käll- och litteratursökning
Bilaga 2 Enkät
Bilaga 3 Empiriskt material Bilaga 4 Korrelationstabeller
Tabell- och figurförteckning
Tabell 1 – Andelen konsumenter och icke-konsumenter av alkohol. Procentuell fördelning efter kön. Gymnasiet år 2,
2004-2005. ...14 Tabell 2 – Andelen konsumenter och icke-konsumenter av
alkohol samt andelen som druckit öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit under vårterminen. Procentuell fördelning efter kön.
Fördelning efter kön. Årskurs 9. 1971-2005...14 Figur 1 – I frågor om alkoholkonsumtion bland ungdomar i
Uppsala kommun de senaste 12 månaderna är detta den andel som svarat att de konsumerar alkohol en gång i månaden eller
oftare. ...16 Tabell 3 – Reliabiliteten över de två frågorna kring alkohol...29 Figur 2 – Cirkeldiagram över undersökningens åldersfördelning ...31 Figur 3 – Stapeldiagram för idrottande pojkars respektive
flickors alkoholkonsumtion (medelvärde av alkoholindex- från sid. 28). Staplarna A är svarar för hur ofta idrottarna dricker någon form av alkohol medan staplarna B svarar för hur ofta de
dricker sig kraftigt berusade...32 Figur 4 – Stapeldiagram för idrottarnas alkoholkonsumtion
(medelvärde av alkoholindex – från sid 28). Staplarna A är svarar för hur ofta idrottarna dricker någon form av alkohol medan staplarna B svarar för hur ofta de dricker sig kraftigt
berusade. ...33 Figur 5 – Stapeldiagram över vilken konsumtionsgrupp
lagidrottarna tillhör (enligt alkoholkonsumtionsindex – sid. 28)...34 Figur 6 – Stapeldiagram över vilken konsumtionsgrupp de
individuella idrottarna tillhör (enligt alkoholkonsumtionsindex –
sid. 28) ...35 Tabell 4 – Tabell över hur ofta samtliga idrottare dricker alkohol
relaterat till alkoholkonsumtionsindex (fet stil anger de som
dricker en gång i månaden eller mer)...35 Tabell 5– Tabell över antalet utövare inom varje idrott samt
alkoholkonsumtionssnitt och berusningssnitt uträknat med hjälp av alkoholkonsumtionsindex (idrotter med endast enstaka
1. Inledning
1.1 Introduktion
Alkoholproblematiken är det största av de så kallade drogproblemen. Problemet finns överallt i samhället inom olika åldrar, så även inom idrottsrörelsen. Majoriteten av befolkningen använder alkohol och större delen av alla idrottare använder också alkohol. Många människor gör sin alkoholdebut just inom idrotten, tillsammans med sina lagkompisar eller sina
idrottskamrater. Det finns även individer som utvecklar ett missbruk inom idrotten eller i skydd av idrotten. Troligen är det dock fler som undviker alkoholproblem tack vare idrotten.1
I Riksidrottsförbundets (RF:s) alkoholpolitiska riktlinjer kan man läsa: ”Att inga alkoholdrycker ska förekomma bland vare sig ledare eller aktiva i samband med
idrottsverksamhet för barn och ungdomar - t ex under träningsläger och tävlingar eller resor till och från dessa.” Idrottsrörelsen har alltså en väldigt strikt syn på alkoholanvändning. Alkoholens negativa inverkan för en idrottare är många. Rent fysiologiskt kan det betyda tömda glykogenreserver, försämrad koncentrationsförmåga och högre hjärtrytm. Sett ur ett idrottsperspektiv kan man säga att alkoholkonsumtion förstör förutsättningarna för att prestera maximalt av sin prestationsförmåga.2
Den kanske ledande svenska forskaren om alkohol inom idrottsrörelsen är professor Mats Trondman. Enligt honom är det så att idrottande ungdomar har en högre alkoholkonsumtion än de som inte idrottar. Det är till och med så att ju mer man idrottar desto mer alkohol dricker man.3
Det finns även undersökningar som pekar på det motsatta. Bland annat konstaterar Jonas Thomt och Tobias Wallbom i en uppsats från GIH att lagidrottare har en lägre konsumtion av alkohol än genomsnittet för svenska ungdomar i samma ålder.4
Jag har länge intresserat mig för alkoholkonsumtion inom idrotten efter att själv i mina ungdomsår bevittnat både skötsam och återhållsam idrott men även det motsatta,
1 J. Linde, m.fl., Riksidrottsförbundet, Bättre idrott utan alkohol – ditt ledaransvar, (Stockholm: Sober förlag, 1992), s. 2
2 Riksidrottsförbundet, Alkoholpolitiska riktlinjer, http://www.rf.se/t3.asp?p=79618, (2007-04-18, kl. 19.37). 3 M. Trondman, Att träna och supa till helgen, (Malmö: Malmö högskola, 2005), s. 13
bakfyllematcher och fest på spelarbussen. Att forskningsresultaten verkar peka åt olika håll gör mig förvånad och under förra året (2006) gjorde jag en undersökning inspirerad av Trondmans studie och kom fram till likartade resultat. I min studie, liksom i Trondmans, visade det sig att de som idrottar dricker mer än de som inte idrottar. Bland annat är antalet nykterister ungefär dubbelt så många hos dem som inte idrottar.5
För att komma närmare en sanning om alkoholproblematiken och kanske finna ut vilka mönster som döljer sig bakom siffrorna kommer detta arbete att belysa hur idrottsaktiva ungdomars alkoholmönster ser ut.
1.2 Utgångspunkt
1.2.1 Alkoholens verkningar ur idrottslig synpunkt
En fråga man kan ställa sig är – vad är alkohol? Jo, det är ett organiskt ämne som finns i flera olika varianter. Det som vi i vardagligt tal menar med alkohol är etylalkohol eller etanol som är det kemiska namnet för den alkohol som ingår i berusningsdrycker.6 Den giftverkan som inträffar då vi dricker alkohol påverkar och slår hårdast mot kroppens inre organ: främst hjärnan, hjärtat, levern och bukspottkörteln. Väl i blodomloppet dämpas alkoholens
förgiftande effekter av det vatten som finns tillgängligt i kroppen. Detta är det främsta skälet till varför kvinnor, som i regel har mindre muskelmassa än män, oftast är känsligare för alkohol eftersom muskler till stor del innehåller vatten.7
Enligt den svenska lagen, 1 kap. paragraf 8 alkohollagen, definieras alkoholdryck som ”en dryck som innehåller minst 2,25 volymprocent alkohol”.8 De berusningsprodukter som är
vanligast förekommande bland svenska ungdomar (åk 2, gymnasiet) är främst öl, starksprit, vin och cider.9
5 M. Holmkvist, Idrott hälsa och alkohol, (Gävle: Högskolan i Gävle, 2007), s. 14 6 S, Malmström, Bonniers svenska ordbok, (Smedjebacken: Smedgraf AB, 1996), s. 21
7 Nationalencyklopedin, Band 1 – alkohol, (Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB, 1989), s. 212
8 G. Neuman m.fl., SOU 2003:65 Statens offentliga utredningar (SOU) Alkoholbranschens idrottssponsring och alkohol vid ungdomsevenemang m.m, (Stockholm: Fritzes, 2003), s. 65
9 T. Hvitfeldt och R. Linnea, Skolelevers drogvanor 2005, Rapport nr 90, (Stockholm: Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, 2005) s. 14
Idrottare påverkas naturligtvis på samma sätt som andra människor vid alkoholkonsumtion. Om vi delar in alkoholens inverkan på kroppen i tre faser är det enklare att göra en analys av verkningarna. Faserna är följande: Akut giftverkan, dagen efter effekt samt långsiktiga skador. Den första fasen, det vill säga akut giftverkan, kan förklaras på följande sätt: Vid alkoholkonsumtion sker en direkt påverkan på nervsystemet och på de inre organen. Att man i detta stadium presterar sämre idrottsligt är nog alla eniga om. Förutom effekterna av
övermodighet, sämre koncentrationsförmåga, försämrad finmotorik och omdömeslöshet når man snabbare mjölksyratröskeln med alkohol i blodet. Detta som en följd av att levern bryter ner blodlaktat (mjölksyra) sämre än vad den gör i nyktert tillstånd. Effekterna är visserligen försumbara vid små koncentrationer av alkohol men är ändå avgörande för mer avancerad form av idrott.10
Vissa hävdar däremot att en liten dos alkohol kan ha en positiv effekt inom vissa sporter, exempelvis vid dartspel, backhoppning och skytte. Detta på grund av att små doser alkohol skulle minska eventuella darrningar. Teorin är omtvistad och den har ingen större betydelse i denna undersökning, men är dock värd att nämnas.11
Den andra fasen är dagen efter effekten. Den visar sig genom att prestationsförmågan är kraftigt nedsatt dagen efter att man har druckit alkohol. Främsta skälet till detta är en rubbad vätskebalans. Andra faktorer är fortsatt höga laktathalter, hög hjärtfrekvens, tömda
glykogenreserver i levern och sämre koncentrationsförmåga. Troligtvis har dagen efter effekten den största påverkan på idrottandet då en hel eller flera dagar går förlorade av den träning idrottaren byggt eller bygger upp för att kunna prestera bra resultat. Flera dagar efter att man konsumerat alkohol får kroppen även jobba extra för att bygga upp förlorade
glykogenreserver i muskelvävnad och i lever. På grund av alkoholens inverkan på de inre organen tar det oftast många dagar innan kroppen fullt ut kan ta tillvara de näringsämnen som utvinns ur maten. På detta sätt försämras prestationsförmågan under flera dagar efter att alkoholen konsumerats.12
I den tredje och sista fasen, långsiktiga skador, beskrivs de effekter som alkoholkonsumtionen kan få på lite längre sikt. Att som idrottsman bara dricka små mängder alkohol vid enstaka
10 Å. Andrén-Sandberg, Idrott och alkohol: fakta om hur alkohol påverkar kroppen vid idrottsutövning på kort och lång sikt, (Örebro: Ljungföretagen, 1990), s. 26
11 Ibid., s. 25 12 Ibid., s. 27
tillfällen är inget som är avgörande för prestationsförmågan. Dock har alkoholen en förmåga att kunna skada så gott som alla vävnader i kroppen. Dessa vävnader läks sedan ihop väldigt fort men kvar blir ett litet ärr. Tillsammans kan flera små ärr bilda en vävnad med något sämre funktion än normalt. Detta märks främst vid maximal påfrestning vilket ofta är fallet vid idrottsutövande. En annan negativ egenskap vid nyttjande av alkohol är att den skadar och dödar hjärnceller. Dessa celler kan oftast inte nyproduceras vilket får till följd att man vid alkoholintag ständigt reducerar antalet hjärnceller.13
Studerar man alkoholens inverkan på cellnivå har det konstaterats att alkohol har en negativ inverkan på cellmembranen. Vid tillförsel av alkohol sker en ökad oordning i cellmembranen. Detta kan i sin tur innebära att receptorerna för vissa kemiska ämnen inte längre fungerar på ett bra sätt. Till följd av detta kan en försämring ske i samspelet mellan cellerna och därmed även funktionerna för de olika organen.
Vid kronisk alkoholförtäring omorganiserar sig cellerna och kan bättre motstå
alkoholpåverkan. Människokroppen har på så sätt en förmåga att anpassa sig till alkohol. Detta är skälet till att exempelvis en alkoholist kan ha extremt hög promillehalt och verka oberörd medan en vanlig person med samma promillehalt i det närmast skulle vara medvetslös.14
Att alkoholen har en negativ påverkan för idrottare är forskarna eniga om. Däremot skiljer de sig åt i synen på vilka de viktigaste följderna är för alkoholkonsumtion och idrottande. Den amerikanska forskaren Robert Stainback menar att följande delar är de som utgör de största försämringarna för idrottare vid alkoholkonsumtion:
• Kroniska försämringar av det centrala nervsystemet
• Försämringar på det kardiovaskulära systemet (hjärt- och kärlsystemet) • Försurning av mage – tarmsystemet, vilket medför försämrad
näringsupptagningsförmåga • Försämrat immunsystem15
13 Ibid., s. 32
14 Ibid., s. 35
1.2.2 Idrottsrörelsen och alkohol
Idrottsrörelsen har länge arbetat mot alkohol inom idrotten men först år 1979 gjorde RF ett uttalande riktat mot alkohol inom idrotten. Härvid följde sedan en rad kampanjer mot alkohol för en renare idrott.16
Idag har RF även framarbetat alkoholpolitiska riktlinjer som riktar sig till alla inom idrottsrörelsen. Målen här är att minska alkoholkonsumtionen i samhället och framförallt senarelägga ungdomarnas alkoholdebut. Ute i idrottsföreningarna finns en mängd personer som är förebilder för våra ungdomar. Det är därför viktigt att alla inom idrotten är medvetna om denna roll och att föreningarna utgör trygga platser som karaktäriseras av hälsosamma värderingar.17
RF har i punktform utarbetat alkoholpolitiska riktlinjer som skall gälla inom idrottsrörelsen. Här konstateras:
• Att inga alkoholdrycker* ska förekomma bland vare sig ledare eller aktiva i samband med
idrottsverksamhet för barn och ungdomar - t ex under träningsläger och tävlingar eller resor till och från dessa.
• Att i samband med idrottsevenemang undvika försäljning av alkoholdrycker* till allmänheten. I det fall utskänkning förekommer i samband med större arrangemang av evenemangskaraktär har
arrangerande förbund/förening ett särskilt stort ansvar för att ordningskravet beaktas.
• Att det i samband med publika idrottsevenemang finns erforderlig kontroll vid entréer för att förhindra medhavda alkoholdrycker.
• Att idrottsföreningar uppmärksammar gällande lagstiftning och tillståndsenhetens anvisningar vid utskänkning av alkoholdrycker. Att verka för att försäljare av alkoholdrycker och s k folköl vid idrottsevenemang har tydliga riktlinjer för hur försäljningen ska gå till, detta i avseende att förhindra överkonsumtion och att det kommer minderåriga till del.
• Att idrottsföreningar och förbund uppmärksammar gällande lagstiftning avseende marknadsföring av alkohol.
• Att alkoholbranschens sponsring/marknadsföring av varumärke och s k lättdrycker, vilka kan förväxlas med alkoholdrycker, ej ska riktas till barn- och ungdomsverksamhet.
• Att idrottsföreningar och förbund i sponsorsammanhang avstår från sådana åtaganden som kan uppmuntra eller på annat sätt leda till ökad alkoholkonsumtion.
• Att vi inom idrottsrörelsen är medvetna om att allmänhet och media ställer större krav på oss än på gemene man när det gäller förhållandet till alkohol. Det innebär att idrottsföreningar, förbund eller enskilda idrottsföreträdare under resor, vid officiella uppdrag etc är medvetna om att de representerar hela idrotten och uppträder därefter.
• Att idrottsföreningar och förbund tar avstånd från vissa fria supporterföreningars s k supporteröl.
• Att SF i samverkan med SISU och nykterhetsrörelsen tar upp alkoholfrågorna i sin ledarutbildning för att stimulera förbund, föreningar, ledare och aktiva till diskussioner i syfte att nå en samlad policy anpassad efter det egna förbundets och den egna föreningens förutsättningar.
• Att ledare och tränare som ett led i denna utbildning görs uppmärksamma på att många barn och ungdomar har föräldrar med missbruksproblem och att dessa barn och ungdomar därför kan behöva speciellt stöd.18
16 Andrén-Sandberg, (1990) s. 13 17 Ibid., s. 10
18 Riksidrottsförbundet, Riktlinjer för alkohol och tobak inom idrotten - Alkoholpolitiska riktlinjer,
Från RF kommer det alltså vägledning att idrottsrörelsen ska sträva efter att skapa en så alkoholfri miljö som möjligt. Även utanför själva tävlandet och idrottandet ska denna policy följas. Målet är att vi ska minska alkoholkonsumtionen och att alla inom idrottsrörelsen ska dricka mindre.19
Sett ur ett samhällsperspektiv är idrottsrörelsen en viktig sektor för att informera idrottande människor och påverka dem så att de minskar den totala alkoholkonsumtionen. Idrottsrörelsen är vår största folkrörelse och för ungdomar är det nog endast skolan och hemmet som har större inflytande över värderingar, ställningstagande och sociala kontakter.
Unga lär av varandra, sina ledare och av sina idoler. Det är därför det är så viktigt med en bred samsyn inom alkoholområdet. ”Om elitidrottsutövarnas alkoholvanor blev norm inom idrottsrörelsen, skulle sannolikt alkoholbruket minska kraftigt”.20 Idrotten är dock en del av
samhället vilket idrottarnas alkoholvanor är ett bevis för. Alkoholen finns bland oss på gott och på ont. ”Idrottsrörelsen ska inte bli någon nykterhetsrörelse, men det är viktigt att idrottens miljö är fri från alkohol.”21
I media framstår ibland idrottare som festglada individer som ofta passar på att dricka alkohol om tillfälle ges. Efter seriefinaler ser vi på tv hur idrottare sprutar ner varandra med
champagne och ibland kan man läsa om våra idrottsstjärnors vilda nöjesliv. Ett
uppmärksammat fall är till exempel under våren 2006 då tre landslagsspelare i fotboll bröt med landslagsledningen och valde krogen framför det pågående träningslägret. Andra exempel är då kulstötaren Jimmy Nordin under Friidrotts-EM i Göteborg ville fira sin sistaplats med att gå bärsärkagång på Avenyn eller då de tre VM - hockeyspelarna som efter en kväll på krogen tog med en kvinna till spelarhotellet för att tragiskt nog behandla henne på ett sådant sätt att de senare blev avstängda från vidare spel i det svenska Tre kronor.22
19 Andrén-Sandberg, (1990), s. 25 20 Ibid., s. 15
21 Linde, m.fl., (1992), s. 2 22 Holmkvist, (2006) s. 8
1.3 Teoretisk utgångspunkt
Under mina idrottsstudier har jag kommit i kontakt med den franske kultursociologen Pierre Bourdieu. Flera idrottsforskare använder sig av Bourdieus teorier för att analysera sina resultat. Karin Redelius och Lars-Magnus Engström är två exempel på idrottsforskare som använder sig av Bourdieus teoretiska ramverk för att tolka sin forskning kring ungdomar, idrott och hälsoaspekter.
Vad är det egentligen som gör att vi som individer är olika då det gäller att testa gränser? Varför utsätter vi oss för farliga situationer för att verka häftiga eller intressanta? En del forskare menar att det hänger ihop med vilken uppväxt man haft eller på vilket sätt man blivit uppfostrad. Andra menar att det är omständigheter kring oss, som till exempel vår sociala miljö som är det väsentliga för vårt förhållande till alkohol.23
De flesta idrottare som kommit upp i åren har någon form av drivkraft för att fortsätta att idrotta. Det kan vara glädje, kamratskap, status, hälsoskäl eller tryck från omgivning. Enligt Bourdieus teorier finns ett samband som gör att man lättare kan analysera och förstå
problematiken kring människors handlande. Hur den enskilda människan agerar i olika situationer bestäms av individens habitus (förklaring av ordet kommer i texten nedan) och det utbud som för tillfället finns att tillgå. Individer kan utöva samma aktivitet, men varje individ kan ha sin egen upplevelse av aktiviteten som skiljer sig från övriga utövares.
Bourdieu menar att relationer kan analyseras som en kamp om positioner. Bourdieu vill liksom alla sociologer förstå hur och varför samhället ser ut som det gör. En av de mest grundläggande frågorna blir då hur samhället formar de individer som finns i samhället, hur vår plats i samhället påverkar oss som individer, våra åsikter och vårt beteende. I traditionell marxistisk teori är det tillgången och användningen av kapital som ytterst kommer att bestämma hur individen formas. Kapital är dock inte detsamma som pengar. Kapitalet ska istället ses som en resurs som när den används ger individen tillgång till makt. Bourdieu menar dock att Marx är alltför snäv i sin syn på kapitalet och att han begränsar sin maktanalys till den ekonomiska sfären.24
23 A. Semb Granhed, Hälsans stig – för vem, (Stockholm: Lärarhögskolan, 2000), s. 14 24 P.
I stället menar Bourdieu att det finns en mängd olika kapitalformer varav de viktigaste är det ekonomiska, det kulturella och det sociala kapitalet. Det ekonomiska kapitalet är ytterst det viktigaste eftersom det tenderar att sätta gränserna även för de andra kapitalformerna. Vid sidan om det ekonomiska kapitalet är dock det kulturella kapitalet ytterst viktigt.
Förenklat innebär det kulturella kapitalet graden av utbildning. De med högt kulturellt kapital vill skilja sig från dem med lägre kapital genom att inte tycka om samma saker som dem. Alltså kan en idrott råka i vanrykte hos dem med högt kulturellt kapital när den blivit alltför folkligt populär. Slutligen handlar det sociala kapitalet om de sociala kontakter, kort sagt det sociala nätverk, som individen befinner sig i och som kan ge individen tillgång till olika möjligheter i livet.25
Bourdieu delar in samhället i olika delar som han själv kallar fält. Idrottare kan således enligt honom vara ett sådant fält liksom jurister skulle kunna vara ett annat fält. Inom fälten är det olika former av kapital som är det viktiga. I företagsvärlden är det ekonomiska kapitalet som värderas och är det viktigaste medan det i universitetsvärlden är förmågan att formera sitt kulturella kapital som är det mest centrala.26
Det fält som ska undersökas i detta arbete är idrottsfältet. Här kan det också finnas fält i fältet beroende på om olika idrotter lyder under olika logiker.
Om ett fält ska fungera krävs det att det finns spelare som är beredda att spela spelet och att de innehar en habitus. Habitus (som också är ett av Bourdieus uttryck) är det som hjälper till att analysera relationerna mellan personers positioner i det sociala rummet. Habitus fyller också mellanrummet mellan det sociala fältet och den individuella livsstilen. Den individuella habitusen präglas av den dominerande habitus i det fält man tillhör. Livsstil präglas på detta vis till stor del av det habitus som gäller för den grupp man tillhör. Enligt Bourdieu existerar även en könshabitus som innebär att kvinnor i tanken är underordnade män. Denna habitus ligger likt all annan habitus djupt inristad i kroppen och gör det svårt att bryta
handlingsmönstret som leder till fortsatt könshabitus.27
25Ibid., s. 289 - 291
26 Ibid., s. 297 - 299 27 Ibid., s. 297 - 310
Inom idrottens fält ses här det sociala kapitalet som det som är viktigast. De handlingar som individen utför inom ramen för sitt idrottande handlar till största delen om socialt kapital.
I det sociala perspektivet ses idrotten här som identitetsskapande och tillhörighetsskapande. Fältet för idrottsindividen blir en viktig del för dennes kunskap och syn på samhället. Idrotten blir en del av samhället och blir en av de stora stöttepelarna för ungdomar, vid sidan av hemmet och skolan. Som mötesplats för olika grupper i samhället verkar idrottsrörelsen för att många typer av möten möjliggörs. I idrottens alla sammanhang möts människor med olika bakgrund avseende kulturella, sociala, könsrelaterade, sexuellt relaterade och religiöst relaterade aspekter.
Genom att använda Bourdieus habitusbegrepp hoppas jag lättare kunna förstå de unga
idrottarnas alkoholkonsumtionsmönster. Både de sociala och kulturella aspekterna kommer att belysas vid undersökningen, dock ej de ekonomiska. En diskussion kommer även att ske huruvida habitus spelar någon roll för idrottarens position i fältet och om idrottaren tillskansar sig kapital genom alkoholkonsumtion. För att återkoppla till undersökningens syfte är min förhoppning att kartlägga vilka alkoholkonsumtionsmönster som finns bland idrottare, mot bakgrund av ålder, kön, social position samt idrottstillhörighet.
1.4 Syfte och frågeställningar
Syftet är att ta reda på om det finns ett mönster i hur Uppsalas idrottande ungdomar konsumerar alkohol. För att kunna besvara undersökningens syfte har följande frågeställningar formulerats:
Följer alkoholkonsumtionen inom idrotten ett könsmönster?
Spelar den sociala tillhörigheten roll för alkoholkonsumtionen för idrottare? Skiljer sig alkoholkonsumtionen mellan individuella idrottare och idrottare i lag? Finns ett samband mellan olika typer av idrotter och idrottarnas alkoholkonsumtion?
1.5 Tidigare forskning
1.5.1 Alkoholkonsumtionen i Sverige
För att få en överblick över hur Sveriges totala alkoholkonsumtion ser ut följer här några resultat från de största undersökningarna som är gjorda på området, gällande ungdomar.
I de rikstäckande militära mönstringarna har man sedan 1970 kontrollerat alkohol- och drogvanor hos 18 åriga svenska män. I dessa undersökningar har dock inte funktionshindrade, kroniskt sjuka och invandrare utan svenskt medborgarskap ingått. Undersökningarna har skett via enkäter i samband med mönstringsproven.
I den senaste sammanställningen från år 2006 baserad på föregående års siffror redovisas följande resultat. Alkoholkonsumtionen hos 18-åriga män minskade i omfattning under 1980-talet, ökade under 1990-1980-talet, nådde en platå i början på 2000-talet och har åter börjat minska en aning de senaste åren. Andelen som sällan dricker har ökat en med 3 - 4 procent under 2000-talet och år 2004 svarade 18 procent att de aldrig berusar sig. Valen av
berusningsdrycker har varierat en aning över åren och under år 2005 var följande drycker populärast att berusa sig genom (gäller män): Öl på första plats följt av starksprit, cider, folköl och vin.28
Tydliga skillnader i drogvanorna framkommer även beträffande utländsk bakgrund. Utlandsfödda rapporterar klart mer återhållsamma alkoholvanor men å andra sidan en högre grad av
narkotikaerfarenhet.29
SoRAD (Centre for Social Research on Alcohol and Drugs) har av regeringen fått i uppdrag att kartlägga den svenska alkoholkonsumtionen och hur den förändras varje månad. Denna kartläggning började år 2000 och har med tiden utökats till att även omfatta alkoholrelaterade mönster hos befolkningen genom frågeundersökningar. Vid varje tillfälle intervjuas 1500 personer av olika kön och ålder. Sammanställda siffror från året 2006 visar en tydlig minskning av Sveriges totala alkoholkonsumtion. Mellan år 2005 och år 2006 minskade konsumtionen hela 5 procent. Omräknat i liter (100 procent ren alkohol per invånare 15 år och äldre) konsumerar vi svenskar i medel ca 9,66 liter alkohol under 2006.30
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har till uppgift att sprida information om alkohol och andra droger till alla som arbetar kring dessa frågor (kommuner, landsting, skolor och så vidare). I deras senaste undersökning Skolelevers drogvanor 2005 kring hur alkoholkonsumtionen ser ut bland Sveriges skolelever från åk 9 och elever i åk 2 på gymnasiet konstateras att konsumtionen av alkohol hos pojkar i årskurs 2 motsvarar ett genomsnitt på cirka sju liter ren (100 %) alkohol per år medan motsvarande siffra för flickor är cirka fyra liter. Alkoholkonsumtionen är alltså högre hos pojkar än hos flickor.
Fördelningen mellan de som dricker alkohol och de som inte konsumerar alkohol alls kan utläsas av tabell 1 nedan.31
29 Ibid., s. 11
30 M. Ramstedt, Alkoholkonsumtionen i Sverige under år 2006, (Stockholm, Stockholms Universitet - Centre for Social Research on Alcohol and Drugs, 2007), s. 2
31 T. Hvitfeldt och L. Rask, Skolelevers drogvanor 2005, Rapport nr 90, (Stockholm, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, 2005), s. 8
Tabell 1 – Andelen konsumenter och icke-konsumenter av alkohol. Procentuell fördelning efter kön. Gymnasiet år 2, 2004-2005.
Konsumenter* Icke konsumenter Ej relevanta
År Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor
2004 86 89 10 9 3 3
2005 85 86 11 9 4 4
*Avser en konsumtion av åtminstånne 1 glas öl, 2 cl vin 2 cl blanddrycker eller 2 cl sprit någon gång om året eller mer sällan Uppgifterna i tabell 1 är hämtade från Skolelevers drogvanor 2005. 32
Resultaten i tabell 1 visar att det i stort sett är lika många pojkar som flickor i gymnasiets åk 2 som konsumerar alkohol. Tabell 2 visar att andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 sjunkit från hela cirka 90 procent under början av 1970-talet till cirka 70 procent under början av 2000-talet.
På lite längre sikt kan man tolka resultatet som att alkoholkonsumtionen gått ner bland de undersökta grupperna vilket visas i tabell 2.
Tabell 2 – Andelen konsumenter och icke-konsumenter av alkohol samt andelen som druckit öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit under vårterminen. Procentuell fördelning efter kön. Fördelning efter kön. Årskurs 9. 1971-2005.
Konsumenter* Icke konsumenter Ej relevanta
År Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor
1971 91 90 9 10 1 2
1972 90 91 10 9
2004 67 72 28 25 5 3
2005 67 69 29 26 4 5
*Avser en konsumtion av åtminstånne 1 glas öl, 2 cl vin 2 cl blanddrycker eller 2 cl sprit någon gång om året eller mer sällan Uppgifterna i tabell 2 är hämtade från Skolelevers drogvanor 2005.33
Andelen som konsumerar någon form av alkohol har sjunkit kraftigt sedan början av 1970 – talet i jämförelse med i början av 2000-talet vilket framgår av tabell 2.
32 Ibid., s. 253
1.5.2 Uppsalaungdomars alkoholkonsumtion
Under år 2003 gjorde Uppsala kommun en undersökning av gymnasieungdomarnas
hälsovanor i Uppsala. I undersökningen som omfattar 2016 elever säger 239 (12 %) att de inte druckit alkohol under de senaste tolv månaderna. Här är könsfördelningen lika. 138 (7 %) uppger att de endast druckit alkohol en gång under samma period. Det var således 19 procent som hade mycket låg alkoholkonsumtion. Ser man till tidigare undersökningar har denna andel ökat successivt från år 1995 då den låg på 13 procent.34
I undersökningen framkom att de vanligaste sätten att få tag på alkohol i Uppsala (såvida man inte fyllt 20 år) är att bli bjuden av en kamrat, en kamrat köper ut eller att köpa alkohol på restaurang, pub eller motsvarande. Den vanligaste debutåldern för berusning var i
undersökningen mellan 14 och 15 år.35
I en liknande undersökning som landstinget i Uppsala län gjorde år 2005 ser trenden ut att hålla i sig gällande den stora andelen av ungdomar med mycket låg alkoholkonsumtion. I figur 1 redovisas resultaten. Frågeställningen är liknande den som finns i Skolelevers
drogvanor 2005 och man kan därmed se skillnader i konsumtion. Jämförs
alkoholkonsumtionen i Uppsala och i landet som helhet ser vi, enligt tabell 1 och 2 samt figur 1, att ungdomarna i Uppsala med stor sannolikhet har en betydligt lägre konsumtion än för riket i stort.
34 E. Köpman, Gymnasieundersökning i Uppsala vårterminen 2003: Användning av alkohol, tobak, narkotika, sniffningspreparat och dopningsmedel i årskurs 2, (Uppsala: Ungdomscentrum i Uppsala kommun, 2003), s. 7 35 Ibid., s. 10
Figur 1 – I frågor om alkoholkonsumtion bland ungdomar i Uppsala kommun de senaste 12
månaderna är detta den andel som svarat att de konsumerar alkohol en gång i månaden eller oftare. 36 I samma undersökning konstateras att ungefär 25 procent av pojkar och knappt 20 procent av flickor i åk 2 dricker så mycket alkohol att det ses som en riskfaktor för framtida problem. Detta tyder på att Uppsalas unga män är överrepresenterade i riskgruppen med hög
alkoholkonsumtion. Denna enkät skickades ut till samtliga elever (ca 12 500) i skolår 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet i Uppsala kommun.37
Tittar man på alkoholförebyggande insatser för ungdomar i Uppsala kommun finns det en samverkansplan för drogprevention som går under namnet Samsyn. Här står bland annat att åldern för ungdomars alkoholdebut ska höjas och att det inte ska förekomma någon
försäljning av hembränd sprit till ungdomar. En arbetsgrupp med Upplands Idrottsförbund och Landstingets folkhälsoenhet ska verka för minskad alkoholkonsumtion genom att ”föräldrar behåller sin restriktiva hållning till alkohol när barnen blir äldre”.38
36 Å. Fichtel, Resultat från Liv och Hälsa Ung 2005 Uppsala kommun, (Ödeshög: AB Danagårds Grafiska, 2006), s. 22
37 Ibid., s. 23
38 M. Söderbaum, Samsyn: Nätverket för folkhälsoarbete – mot drogmissbruk bland unga i Uppsala, (Uppsala: Uppsala produktion vård och bildning, 2006), s. 6
12% 37% 56% 10% 35% 62% 10% 32% 55% 11% 62% 35% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Åk7 flickor Åk9 flickor Åk2 gym flickor Åk7 pojkar Åk9 pojkar Åk2 gym pojkar Länet Uppsala komm un
1.5.3 Lagidrott kontra individuell idrott
Människor är sociala. Vi känner oss trygga och välmående då vi får umgås med likasinnade. I samspelet med andra får vi bekräftelse som gör att vi på något sätt mår bra. Tryggheten och må bra känslan kanske är speciellt viktiga i ungdomsåren då vi ständigt utsätts för nya och kanske lite skrämmande situationer. En stor del av den organiserade idrotten lockar många ungdomar mycket tack vare denna samhörighetskänsla som erbjuds. Individen slussas på så vis in i en grupp likasinnade och denna utveckling kommer att spela stor roll i den enskildes utveckling. 39
Enligt Mats Trondman leder denna socialisering inom idrotten till att man på grund av sitt idrottande får fler kontakter. Den högre socialiseringen ger därmed tillgång till fler fester och på så vis blir resultatet att man får en högre alkoholkonsumtion. Det är alltså inte idrotten i sig som ger upphov till en högre alkoholkonsumtion utan de kontakter som idrottandet för med sig. På samma sätt menar han att detta är skälet till att lagidrottare har en högre
alkoholkonsumtion än individuellt aktiva idrottare.40 För att återkoppla till Bourdieus teorier: Ju högre socialt kapital desto högre alkoholkonsumtion.
1.5.4 De ungas dryckesvanor
Om man frågar en låg- eller mellanstadieelev om han eller hon kommer att dricka alkohol när han/hon blir stor, kommer de allra flesta att svara nej.41 Några år senare sitter de flesta av dessa unga och dricker alkohol på fester eller i andra sammanhang. Vad är det då som händer under dessa år? De allra flesta tycker ju dessutom från början att alkohol smakar illa. Här hävdar några forskare att det är fysiologiska samband som ligger bakom – arv, etcetera. En annan grupp forskare hävdar att det är miljön och villkoren kring uppväxten som bestämmer hur utfallet blir. Debatten och forskningen omkring detta har oftast handlat om missbrukare, inte de måttlighetsbrukare eller de som med skydd av sitt idrottande inte ser ut att ha en hög alkoholkonsumtion. Problemet måste först synas för att kunna debatteras, menar Fredrik Rode.42
39 F. Rode, Idrott ungdom och alkohol – mitt ledaransvar, (Oskarshamn: Sober förlag, 1990), s. 31 40 Trondman, (2005), s. 13
41 Rode, (1990), s. 31 42 Ibid., s. 61
En av förklaringsmodellerna till varför vi går från rationellt handlande till det annorlunda beteendet att dricka något som vi inte tycker om och som dessutom är giftigt kan vara följande, enligt Rode som forskat kring idrott ungdom och alkohol:
• Det finns ett syfte med allt vi gör • Syftet behöver inte vara medvetet
• Vi vill uppnå något med vårt beteende (en vinst) • Vi vet inte riktigt vad som ger vinst
• Innan vi vet vad som ger vinst testar vi oss gärna fram • Att skapa en egen identitet ger vinst
• Pröva nya saker kan ge vinst
• Kamrattrycket kan göra att fel blir vinst
Dessutom gör vetskapen om att fylleri döljer blyghet och osäkerhet inför kamrater, speciellt av det motsatta könet, att alkohol blir ett naturligt steg för att överbrygga svårigheterna med den nya vuxenrollen. Ovanstående förklaringsfaktorer skulle kunna utgöra en grund i varför ungdomar väljer att börja dricka alkohol regelbundet.43
I en kultur förekommer alkohol i olika sociala situationer och sammanhang. Idrottandet och livet kring idrottandet kan utgöra en sådan social situation. Vad som påverkar
alkoholkonsumtionen är individens sociala position, sociala orientering och bostadsort. I övrigt har det inte forskats så mycket kring den sociala situationens inflytande, exempelvis hur alkoholintaget styrs av situations- och omgivningsfaktorer.44
I vissa ungdomsgrupper förekommer tävlingsdrickande av alkohol. Exempelvis den som snabbast kan dricka en viss mängd alkohol. Tävlingarna kan ha både en individ- och en gruppstärkande funktion. ”En följd av tävlingsdrickandet är att alkoholkonsumtionen ofta blir högre än vad den annars skulle ha blivit”, skriver John Larsson i sin undersökning om
ungdomsliv.45
43 Ibid., s. 63
44 J. Lilja och S. Larsson, m.fl., Ungdomsliv, identitet, alkohol och droger – en multidimensionell och preventivt inriktad kunskapsöverblick med hermeneutiskt - socialpsykologiskt fokus, (Kristianstad: Kristianstads
Boktryckeri AB, 2003), s. 168 45 Ibid., s. 170
1.5.5 Alkohol idrott och sport
I många länder har sport länge varit förknippat med alkohol. Robert Stainback konstaterar i sin bok Alcohol and sport att ”precis som inom militären har alkohol, särskilt öl, spelat en stor roll inom idrotten”. Typiska amerikanska sporter såsom amerikansk fotboll och baseball har länge haft som tradition att dricka alkohol efter sina idrottstillfällen. Öl och sport har blivit så förknippat med varandra att de flesta ser det som en normal del av själva sportandet. Inom filmindustrin har man konstaterat att många sportfilmer också innehåller många scener som inkluderar alkoholmiljöer. Det är vanligt att idrottarna direkt efter idrottsscener ses på en bar eller ett disco. Till exempel är många boxarfilmer såsom Rocky ofta inspelade i
alkoholmiljöer. Även lagidrottsspelare följer upp sina idrottssekvenser med festande och alkohol.46
Det skotska landslaget i fotboll har kritiserats för sina dåliga resultat. Peter Key som är en av Storbritanniens ledande forskare inom beroendevanor i sportvärlden hävdar att det är
skottarnas liberala syn på alkohol som ligger till grund för de dåliga resultaten. Han berättar om engelska spelare som flyttat till den skotska ligan och där dragit på sig ett
alkoholmissbruk. Key menar att alkoholkulturen skiljer sig markant från den engelska och i Skottland uppmuntras spelarna ofta till alkoholkonsumtion för att stärka lagandan. Denna teori skulle även stämma överens med det faktum att det går bra för det skotska
ungdomslandslaget och sämre på seniornivå. Enligt den brittiske forskaren tar
alkoholkonsumtionen gradvis över spelarnas liv samtidigt som de sportsliga resultaten försämras.47
En viktig rapport för detta arbete har varit Mats Trondmans Att träna och supa till helgen: Om
föreningsidrott, socialt kapital och alkohol i unga vuxnas liv. Detta är den största
undersökning som gjorts kring fenomenet att svenska idrottare har en hög alkoholkonsumtion. Tendenserna visar att de unga vuxna som idrottar samt har ett brett idrottsintresse på sex punkter har en mindre återhållsam alkoholkonsumtion än de som idrottar mindre eller inte alls. Idrottare tenderar att:
46 R. Stainback, Alcohol and sport, (USA: Braun-Brumfield, 1997) s. 26 - 27
47
SCOTTISH FOOTBALL'S PARTY CULTURE IS A MAJOR PROBLEM. WHY WON'T, www.findarticles.com/p/articles/mi_qn4156/is_20051211/ai_n15915472 (2007-05-22, kl. 19.37)
• I mindre utsträckning vara absolutister • Oftare dricka för att våga
• Oftare dricka alkohol
• Dricka större mängder alkohol
• I större utsträckning dricka i avsikt att bli berusade
• I större uträckning dricka så mycket så att de inte kan ta hand om sig själva
Även elitidrottare visade en större alkoholkonsumtion än övriga i undersökningen. Den allmänna uppfattningen om elitidrottare har varit att de på grund av sin tränings- och tävlingsintensitet inte kan använda så mycket alkohol. Resultaten av denna undersökning visade dock motsatsen. Det empiriska materialet kommer från en enkätundersökning av 1050 unga vuxna i södra Sverige.
Trondman gör en koppling mellan idrottspolitiken under 1950-talet fram till 1970-talet samt den nuvarande satsningen på Handslaget (Handslaget är en namnet på en kampanj mellan staten och idrottsrörelsen). Inriktningen på denna politik har varit att få fler ungdomar aktiva i föreningsidrotten. Intressant med tanke på att föreningsidrotten alltså verkar ha ett dåligt inflytande åtminstone vad gäller alkoholkonsumtion.48
En undersökning liknande Trondmans har nyligen publicerats i vårt grannland Finland. Det är forskaren Kyösti Linnas som gjort en enkätstudie i Österbottens och Nylands län. Resultatet här tyder bland annat på att:
• Ungdomar använder alkohol oavsett om de idrottare eller inte
• Alkohol för berusningssyfte är vanligare hos idrottare än hos idrottsligt passiva • Fler idrottsligt passiva skulle aldrig dricka sig berusade än idrottare.
Resultatet i den finska studien pekar alltså i samma riktning som Trondman hävdar, dock ej lika kraftfullt. På någon punkt skiljer sig även undersökningarna åt. Linnas undersökning visar till exempel att lagidrottare och individuella idrottare inte märkbart skiljer sig åt vad gäller alkoholkonsumtion. Undersökningen bygger på en enkätstudie av 200 finlandssvenska ungdomar 16–20 år, i Österbottens och i Nylands län. Linna konstaterar inte bara att
48 Trondman, (2005) s. 10-15
alkoholen blivit en del av idrottskulturen, utan att idrottsrörelsen därtill inte förefaller vara beredd att ta tag i problematiken.49
Robert Stainback redovisar i sin bok Alcohol and sport en annan amerikansk undersökning från 1990 gjord av Carr, Kennedy och Dimick. Här konstateras att manliga idrottare har en betydligt högre alkoholkonsumtion än de som inte idrottar. I samma undersökning av ungdomar på senior high school fanns ingen förhöjd alkoholkonsumtion hos kvinnliga idrottare.50
2. Metod
2.1 Val av metoder
För att få en djupare bild över problemområdet har jag valt att använda mig av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Min förhoppning är att den kvalitativa metoden ska ge en kompletterande bild av det empiriska material som erhålls genom den kvantitativa studien.
Grunden för enkätstudien är att skapa ett stort och brett datamaterial vilket kan användas för databearbetning och studier av alkoholmönster som uppkommer inom flera olika typer av idrottande. I en kvantitativ enkätstudie tappar man dock förståelsen om ungdomarnas sociala situation och frågor kring varför det ser ut som det gör. Av denna anledning kompletteras datamaterialet från enkäten med en intervjustudie. Genom intervjuer kan man genom följdfrågor få en djupare kunskap om individens situation och om de upplevelser som individen fått över tid.51
Genom att senare se till båda undersökningarnas resultat kan man få en djupare förståelse för fenomenen och kanske även göra uppskattningar av vad som kommer att ske i den nära framtiden.52
49 K. Linnas, Föreningsidrott och alkohol – Finlandssvenska idrottares förhållande till idrott och alkohol, (Åbo Akademi och Stockholms universitet, 2006), s. 5 - 12
50 Stainback, (1997), s. 35
51 J. Trost, Kvalitativa intervjuer, (Lund: Studentlitteratur, 2005), s. 14 - 15 52 Ibid., s. 17
2.2 Urval
De som i detta arbete representerar idrottande ungdomar är gymnasieelever som läser sitt andra år och som idrottar. För att få ett genomsnitt på en hel grupp i samma ålder används skolan som urvalsplats i stället för till exempel idrottsföreningar. Här sker en vinst i att alla typer av idrotter finns representerade och att andelen inom varje sport i stort ska stämma överrens med hur stor andel aktiva som finns i respektive sport i regionen totalt. På så vis ser man vilka idrotter som är stora (sett till antalet aktiva) och populära samt vilka idrotter som är små eller obefintliga i området.
Ungdomarna i undersökningen är födda mellan åren 1988 och 1990. Urvalet är inriktat på dessa åldrar av följande skäl:
• De allra flesta har gjort sin alkoholdebut i denna ålder • Många deltar fortfarande inom föreningslivet
• Idrottarna påverkas av sina äldre idrottskamrater och tar efter de mönster och traditioner som finns inom respektive förening
För att få ett urval som på bästa sätt representerar Uppsalas idrottande ungdomar i nämnd ålder har en urvalsprocess skett avseende de skolor som undersökningarna skett på. Fyra olika gymnasieskolor har stått i centrum för enkätundersökningen. Genom att se till
gymnasieutbildningar med olika inriktning ökar sannolikheten för att få med alla delar av idrottslivet. De fyra gymnasieskolorna hade följande inriktningar:
1. Skola A har bara teoretiska program med inriktning på naturvetenskapliga program. Betygsstatistiken är hög.
2. Skola B har både teoretiska och praktiska program med inriktning på vård. Betygsstatistiken är medelhög.
3. Skola C har många olika teoretiska och praktiska program. Här visar betygsstatistiken något lägre än medel.
4. Skola D erbjuder teoretiska program med idrottsinriktning. Här kan man även läsa elitidrottsprogrammet. Skolans betygsstatistik är något under medel.53
Samtliga skolor är kommunala och betygsstatistiken grundar sig på intagningspoängen från skolår nio. De fyra gymnasieskolorna ska motsvara Uppsala i stort, gällande inriktning av program, socialgruppstillhörighet och geografiskt område. Information från kommunens betygsstatistik samt kunskap om skolornas olika inriktningar har legat till grund för urvalet av just dessa skolor.54
Enkätundersökningen delades ut under lektioner inom gymnasiets idrottsämne i årskurs två och endast de tävlingsidrottande eleverna uppmanades att svara. Vid några tillfällen delades enkäten ut i de individuella valen inom idrottsämnet vilket fick till följd att några andra åldrar finns representerade.
Till intervjustudien valdes tre idrottande tjejer respektive tre idrottande killar ut för intervju. Dessa elever valdes ut på grund av lärarnas kunskap om deras omfattande idrottande och även medvetenhet om deras sociala förmåga. De sex eleverna kom från skola A och B och läste kursen Bollsport A55 i årskurs två.
2.3 Enkätundersökning
Enkätundersökningens uppgift är att få ett brett och statistiskt säkerställt underlag för de förhållandevis få och enkla frågeställningarna.
Populationen i en årskull 18-åringar i Uppsala kommun uppgår till cirka 2800 individer. Tidigare undersökningar visar att ungefär en tredjedel av dessa idrottar. Detta ger cirka 930 idrottande ungdomar inom varje årskull. I enkätunderökningen kommer flera årskullar att ingå dock kommer de flesta att tillhöra en årskull. Enkäten trycktes upp och delades ut i 300 exemplar och 268 giltiga svarsblanketter samlades in. Bortfallet av på 32 enkäter berodde dels på att några elever endast skrev på sitt namn och inte svarade på några frågor och dels några enkäter där elever missuppfattat att man måste tävlingsidrotta för att delta i studien. 268 giltiga enkäter motsvarar ungefär 25 procent av alla Uppsalas idrottare inom en årskull. En
54 Uppsala kommunarkiv, (Uppsala, 2007)
del av idrottarna tillhör dock en annan ålder men sammantaget bör underlaget ge en god statistisk marginal för analysen.56
Enkätens utformning skedde utifrån följande grunder, förutom att undersöka de önskade frågeställningarna:
Enkäten ska
• Inte ta för lång tid att genomföra då underökningen oftast sker på redan planerad lektionstid
• Ge ett datamaterial anpassat för dataprogrammet SPSS • Kunna jämföras med tidigare studier
En kort enkät utformades med frågor om elevernas tränings- och alkoholvanor (se bilaga). 57 Svarsalternativen var väl strukturerade och hade en hög standardisering. För att säkerställa validiteten gjordes en pilotstudie på tio elever samt på tre lärare. Syftet här var att reda ut om det fanns otydligheter eller om något verkade ologiskt samt att utröna om frågeställningarna passade för sammanhanget. 58 Några få justeringar gjordes innan enkäten ansågs tillräckligt
valid.
Fyra idrottslärarkollegor deltog i arbetet med att dela ut och samla in enkäterna på de olika gymnasieskolorna. De fick instruktioner om att tydligt berätta om att enkäten var anonym. Anonymitetsaspekten är viktig att ta hänsyn till. Det är viktigt att personerna själva får kryssa sina svar utan inblandning av andra och utan risk för att svaren senare ska kunna peka ut en individ. Särskilt viktigt är detta då man gör undersökningar i skolsammanhang. Ofta kan det ju finnas en betygssättande person närvarande.59
I en kvantitativ undersökning är det mycket viktigt att få ett statistiskt bra urval för att kunna göra en generalisering för en hel population. Eftersom urvalet här blir relativt slumpmässigt då undersökningen gjorts på flera skolor varav dessa har olika inriktningar tillåter den
56 G. Ejlertsson, Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik, (Lund: Studentlitteratur, 2005), s. 18-22 57 Se bilaga 2 - Enkät
58 C. Gratton & I. Jones, Research methods for sports studies,
(http://books.google.com/books?hl=sv&lr=&id=mgnoSNsVDPEC&oi=fnd&pg=PP14&dq=%22Gratton%22+%
22Research+Methods+for+Sports+Studies%22+&ots=zxOOXfPfr0&sig=K-YNKlo9pHg0Gzi424_X5eBK1iU#PPA3,M1) 070523 kl. 19.28
kvantitativa undersökningen en generalisering vad gäller siffror med hög svarsfrekvens. Detta gäller till exempel om man jämför alla lagidrottare och alla individuella idrottare. Tittar man däremot på resultat inom de enskilda idrotterna där antalet individer är alltför lågt är det fel att göra generaliseringar. Vid endast enstaka utövare inom en idrott kommer inte något resultat att redovisas för just den enskilda idrotten. Vissa av mönstren som kan anas kan därför behöva ytterligare statistiskt underlag för att kunna konstateras.
2.4 Intervjuer
Alkohol är för många något av ett tabuämne medan det för andra är direkta motsatsen. Vissa kan till och med skryta om sin alkoholkonsumtion. För att bättre förstå ungdomarnas situation och få en kompletterande bild över alkoholmönster gjordes även en intervjustudie av sex idrottande ungdomar. Förståelse av deras sociala verklighet kan ibland vara svår att nå då man arbetar kring känsliga frågor, vilka i det här fallet skulle utgöras av frågorna kring alkohol.60
Jan Trost skriver i sin bok Kvalitativa intervjuer att man med hjälp av informella eller kvalitativa personliga intervjuer kan få en större förståelse av upplevelser och man kan hitta mönster av upplevelser och erfarenheter som kan vara svåra att finna i andra typer av studier. Trost menar att om frågeställningarna gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt, så är den kvantitativa undersökningen att föredra. Är syftet däremot att förstå eller se mönster så är den kvalitativa studien en bättre metod, gärna tillsammans med en kvantitativ studie för att få en bredare förståelse. 61
Intervjuerna förbereddes noggrant genom studier av den kvalitativa metoden. Fördelar och nackdelar med standardiserade respektive strukturerade frågor begrundades och till slut bestämdes att intervjuerna skulle ha en låg standardisering och ostrukturerade frågor. Dock utgick intervjufrågorna från frågorna i enkäten (se bilaga 2). Under intervjuerna användes frågorna bara som stöd för intervjuaren för att styra intervjun mot de frågeställningar som behandlas i undersökningen. I intervjuerna ställdes oftast bara en ytterst kort fråga eller
60 Trost, (2005), s. 8
påstående och därefter fick idrottarna själva berätta fritt om sitt idrottande och sina erfarenheter av alkoholkonsumtion.62
Innan intervjuerna ägde rum meddelades de idrottande eleverna i god tid innan (cirka en vecka) om att de kunde få vara med och delta i denna studie om de var intresserade. Intervjuerna hölls i anknytning till lektioner i Bollsport A vid två av tidigare nämnda
gymnasieskolor. Intervjuerna skedde avskiljt i någon del av idrottshallarna som var ledig för tillfället. Innan intervjuerna startade skedde en kort presentation av undersökningens syfte samt beaktning av individens integritet och anonymitet i kommande rapport.
Kassettbandspelaren visades upp för godkännande och sedan kunde intervjuerna starta.
I intervjustudier handlar mycket om att kunna analysera och tolka det som sägs under intervjuerna. Ibland kan det vara nödvändigt med följdfrågor utan att störa friheten under intervjun. Intervjuerna underlättas av tidigare erfarenhet av människor i olika sociala sammanhang och i detta arbete även av erfarenhet från idrottsrörelsen. Detta är erfarenhet som jag anser mig fått under fem år som lärare samt cirka 20 år inom idrottsrörelsen.
Enligt Trost finns det inte några gemensamma spelregler för hur man ska analysera kvalitativt material, däremot föreslår han några olika metoder som han menar gör det lättare att arbeta med materialet. Under arbetet med att sammanställa intervjustudien spelades intervjuerna upp på kassettbandspelare. 63
Som ett första led i analyseringen av intervjuerna skrevs minnesanteckningar av vad som sagts vid varje intervju. Kassettbandet lyssnades av flera gånger för att säkerställa att viktiga detaljer kommit med. I ett andra steg strukturerades anteckningarna för att lättare kunna jämföras. I många av frågorna kring alkohol svarade flertalet på liknande sätt vilket
underlättade analysen. Därefter kategoriserades svaren under följande rubriker: Könsmönster,
social tillhörighet, lagidrottare kontra individuella idrottare, alkoholkultur inom olika idrotter och alkoholkonsumtion inom idrotten. Slutligen kortades rubrikerna ner ytterliggare
en gång för att på så vis få bättre stämma in i uppsatsen. Denna gång presenteras svaren under rubrikerna könsmönster och social bakgrund samt alkohol och idrott.
62 Ibid., s. 19 - 21
En möjlig felkälla kan vara urvalet av de intervjuade individerna. Med få intervjuade personer finns risk för att en stor del av dessa inte hör till de som är representativa för gruppen
idrottare. Här minimerades risken för detta genom att förkunskaper fanns om individernas idrottstillhörighet samt deras sociala situation.
2.5 Avgränsningar
För att avgränsa föreliggande undersökning har jag valt att begränsa det geografiska området till Uppsala kommun. Denna begränsning möjliggör att datamaterialet som studien ger kan relateras och jämföras med andra studier gjorda i Uppsala.
En avgränsning görs även gällande ålder. Många av de undersökningar det tidigare hänvisats till har inriktat sig på åldern 18 år eller årskurs 2 på gymnasiet. Detta passar min
undersökning bra och för att på ett vetenskapligt sätt kunna jämföra resultaten från de olika forskningsrapporterna kommer min undersökning att genomföras på elever i gymnasiets årskurs 2 det vill säga ålder 18 år, plus minus ett år.
2.6 Analysram
I följande avsnitt behandlas på vilket sätt analysen kommer att ske. Det är viktigt att man redan innan undersökningen tänker på vad som ska analyseras, på vilket sätt och hur.
2.6.1 Idrottsperspektiv
För att kunna följa vilka mönster som finns bakom idrottande ungdomars alkoholvanor måste vi på något sätt välja ut idrottare. Definitionen på en idrottare kan ibland vara lite komplicerad och kan behöva en närmare genomgång. Idrott kan ske på olika nivåer, allt från skolidrott, det vill säga det obligatoriska skolämnet idrott och hälsa där alla deltar och där i princip hela vår yngre befolkning har deltagit, till elitidrott där prestationsförmågan är avgörande för
individens framgång. Till detta kommer även den professionella idrotten där stora pengar ofta står på spel. Enskilda missar kan betyda miljoner i inkomstbortfall och hela karriärer som går om intet.
Det som i det här arbetet är intressant att studera är de som aktivt utövar tävlingsidrott av något slag utanför skolans verksamhet. Dessa tillhör oftast i och med sitt tävlande någon förening och blir på så vis delaktiga i RF:s nätverk och därmed också en del av den svenska idrottsrörelsen.
2.6.2 Alkoholkonsumtionsindex
Målsättningen för föreliggande rapport är att försöka se mönster och samband i idrottande ungdomars alkoholkonsumtion. Konsumtionsindex för alkoholkonsumtionen utgår från en sexgradig skala enligt tabell 3. Skalan är framtagen för den här undersökningens ändamål.
Tabell 3 – Konsumtionsindex för alkoholkonsumtion.
1 Aldrig 2 Ca 5 gånger per år. 3 Ca 1 gång i månaden. 4 Ca 2 gånger i månaden. 5 Ca 1 gång i veckan. 6 Mer än 1 gång i veckan
I Skolelevers drogvanor 2005 beskrivs hur man på bästa sätt gör alkoholundersökningar. Frågorna kring alkohol bygger inte på att mäta den exakta alkoholmängd som de konsumerar. I ställer bygger frågorna på att skapa en bild av konsumtionssätt. Vid tidigare undersökningar av samma karaktär användes mått såsom: Hur ofta dricker du alkohol motsvarande minst 18 cl sprit (en halv kvarting sprit)? På senare tid har man frångått den typen av frågor då man försöker finna mönster och samband. I stället handlar frågeställningarna om hur ofta de druckit alkohol i någon form samt hur ofta de druckit alkohol i sådan omfattning att de blivit rejält berusade. 64
Alkoholkonsumtionsindex i föreliggande uppsats är utarbetat utifrån dessa fakta och på grund av detta innehåller enkäten inga frågor om vilken mängd i volym som idrottarna dricker. Alkoholkonsumtionsindex används i två frågeställningar. Den ena undersöker hur ofta idrottaren dricker någon form av alkohol. Den andra utreder hur ofta idrottaren dricker sig ordentligt berusad.65
64 Hvitfeldt och Rask, (2005), s. 29 65 Se bilaga 2
2.6.3 Könsperspektivet och social tillhörighet
Tidigare i arbetet visar siffror från Skolelevers drogvanor 2005 att pojkar och flickor i lika stor utsträckning är alkoholkonsumenter. Trots detta dricker pojkarna i medel ungefär sju liter alkohol medan flickorna dricker cirka fyra liter. 66 För att få svar på hur könsmönstret ser ut bland idrottare analyseras dryckesvanorna delvis könsuppdelat för att se om det framträder några skillnader mellan pojkar och flickor.
Jag kommer i mitt arbete i denna uppsats att undersöka på vilket sätt utbildningsnivån och social tillhörighet kan spela roll i konsumtionen av alkohol bland idrottare. Här analyseras föräldrarnas utbildningsnivå tillsammans med konsumtionen av alkohol hos barnen. Om någon av idrottarens föräldrar studerat vid högskola eller universitet räknas man här till grupp ett, vilken anses ha en högre kulturell bildning medan de vars föräldrar inte studerat vid högskola eller universitet hamnar i grupp två. För att återigen anknyta till Bourdieu är denna analys viktig för det kulturella kapitalets roll i alkoholkonsumtionen.
2.7 Validitet, reliabilitet och dataanalys
I enkätundersökningen gjordes som tidigare nämnts en pilotstudie för att säkerställa
validiteten. Studier av enkäter från tidigare undersökningar har bidragit till en ökad förståelse i hur en enkät på bästa sätt konstrueras. Även gällande frågorna har det varit av vikt att se till tidigare undersökningar såsom Skolelevers drogvanor 2005 och liknande. Då man analyserar datamaterialet i dataprogrammet SPSS67kan man göra en reliabilitetsprövning för att se om
svarsalternativen följer ett mönster eller om svaren sker utanför den tänkta svarsramen. De två frågorna rörande alkohol hade en reliabilitet på cirka 0,8 vilket visar att undersökningen har en mycket hög reliabilitet (tabell 3). Min bedömning är att eleverna svarat mycket noggrant på frågorna. Två ungdomar förstörde sina enkäter och tre hade missat något av
svarsalternativen.
Tabell 3 – Reliabiliteten över de två frågorna kring alkohol.
66 Hvitfeldt och Rask, (2005), s. 133
Cronbach's
Alpha N of Items
0,872 2
De idrottande ungdomarna verkade trygga i intervjusituationerna och frågemetoden fungerade väl. Mina erfarenheter som idrottslärare gjorde att jag hade en viss förförståelse för elevernas idrottande och deras livssituation. Genom att välja ut elever med god social förmåga och elever vars betyg jag inte kunde påverka samt att verkligen värna om anonymiteten ökar chansen för ett resultat som stämmer väl med verkligheten.
För att på bästa sätt ta del av den enorma mängd data som denna enkätundersökning är underlag för har jag valt att använda mig av statistikprogrammet SPSS. Med hjälp av dataprogrammet kan man statistiskt analysera data från enklare diagram och tabellanalys till hypotesprövning, x2 – test, ickeparametriska metoder och avancerad hantering av datafiler.68
3. Resultat
Här redovisas först den kvantitativa enkätundersökningen. Resultaten speglar de siffror som statistiskt påvisar ett samband i enkätsvaren.
I den kvalitativa resultatdelen som därpå följer, redovisas en sammanställning av sex intervjuer av aktiva idrottsutövare.
3.1 Kvantitativ undersökning
Totalt svarade 268 elever på enkäten om motions- och alkoholvanor. I undersökningen deltog 167 pojkar och 101 flickor. Ingen elev vägrade att delta i enkäten. Dock var det en del elever som inte fullt ut svarade på frågorna. Av de svarande var den allra största delen födda år 1989 vilket även framgår av figur 2.
2% 25% 61% 12% 87 88 89 90 Födelseår
Figur 2 – Cirkeldiagram över undersökningens åldersfördelning
I bilaga 4 finns en korrelationstabell över enkätundersökningens alla frågor. Här finns en korrelationskoefficient för samtliga frågor. Värdet för ett nära samband mellan två frågor bör ligga nära -1 eller + 1. De två frågorna kring alkohol har en korrelationskoefficient på 0,77 vilket visar ett klart signifikant samband. I övrigt är frågorna inte av den art att man kan förvänta sig ett samband.
3.1.1 Könsmönster och social tillhörighet
I enkätundersökningen har pojkar en högre alkoholkonsumtion än flickor både då det gäller hur ofta man dricker alkohol samt hur ofta man dricker sig berusad (figur 3).
3,4371 2,5808 3,0891 2,1683 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Pojkar Flickor A B A B
Figur 3 – Stapeldiagram för idrottande pojkars respektive flickors alkoholkonsumtion (medelvärde av alkoholindex- från sid. 28). Staplarna A är svarar för hur ofta idrottarna dricker någon form av alkohol medan staplarna B svarar för hur ofta de dricker sig kraftigt berusade.
De idrottare, vars förälder eller föräldrar innehar en högre utbildning, dricker lite oftare någon form av alkohol än de idrottare vars föräldrar saknar högre utbildning. När det gäller hur ofta idrottarna dricker sig kraftigt berusade är skillnaderna mycket mindre eller i stort sett
obefintliga (figur 4). I en högre social miljö tenderar idrottare alltså att dricka alkohol något oftare men dock inte att dricka sig kraftigt berusade oftare än övriga.
3,3363 2,4305 3,1556 2,4 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5
4 Högutbildade föräldrar Föräldrar utan högre utbildning
A B A B
Figur 4 – Stapeldiagram för idrottarnas alkoholkonsumtion (medelvärde av alkoholindex – från sid 28). Staplarna A är svarar för hur ofta idrottarna dricker någon form av alkohol medan staplarna B svarar för hur ofta de dricker sig kraftigt berusade.
3.1.2 Alkohol och idrott
189 av idrottarna var lagidrottare såsom fotbollsspelare, innebandyspelare och så vidare, medan endast 79 var individuella idrottare såsom golfare, gymnaster och så vidare. Både då det gäller hur ofta idrottarna dricker alkohol och hur ofta de dricker sig berusade har
lagidrottarna ett högre konsumtionsmedel (baserat på alkoholkonsumtionsindex). Detta betyder att lagidrottarna har en högre alkoholkonsumtion än individuellt aktiva idrottare (figur 5).
