Annorlunda bearbetning
av sinnesintryck hos
barn och ungdomar
med autism vid
utförande av vardagliga
aktiviteter
HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi FÖRFATTARE: Shilan Jaderi Eriksson HANDLEDARE: Inger Ahlstrand EXAMINATOR: Anita Björklund Carlstedt JÖNKÖPING 2021 Juni.
Abstrakt
Perceptionsavvikelser är vanliga hos personer med autism och kan utlösa problemskapade beteenden, stress och obehag. Påverkas förmågan att utföra aktiviteter kan detta ge negativa konsekvenser på
människans välbefinnande och hälsa. En scoping review genomfördes i syfte att utforska om och på vilket sätt bearbetning av sinnesintryck påverkar utförande av vardagliga aktiviteter hos barn och ungdomar med autism. Tjugoen artiklar inkluderades i studien. Resultatet presenteras i tre kategorier: Autismens inverkan vid bearbetning av sinnesintryck; Kontextens betydelse i bearbetning av sinnesintryck; Bearbetning av sinnesintryck påverkar aktivitetsutförandet. Som konklusion påverkar avvikande bearbetning av sinnesintryck beteende, aktivitetsutförande och tolkning av omgivningen vilket bör belysas tidigt i den arbetsterapeutiska bedömningen och vid insatser.
Nyckelord
Autism är en medfödd livslång neuropsykiatrisk diagnos vilket innebär en funktionsnedsättning om hur hjärnan bearbetar och hanterar information (Homlér, 2020). Personer med autism har generellt svårigheter med sociala samspel och social ömsesidighet, bristande förmåga till icke-verbal kommunikation samt begränsade, repetitiva beteenden, intressen eller aktiviteter (American Psychiatric Association, 2014, refererad i Habiliteringen och Hälsa, 2020).
Grundläggande fundament inom arbetsterapi är att betrakta människan som en aktiv varelse. Aktivitet benämns som ett grundläggande mänskligt behov. Om förmågan att utföra aktiviteter begränsas kan detta ge negativa konsekvenser på människans välbefinnande och hälsa.
Aktivitetsutförandet handlar om det dynamiska samspelet mellan dessa tre delar; människa, miljö och aktivitet. Människans förmåga kan förklaras utifrån tre beståndsdelar: kognitiva, emotionella och motoriska med existentiella/ spirituella som kärnan. Människan lever i sin unika kontext som består av kulturell, institutionell, fysisk och social miljö. Kontexten speglar de aktiviteter som finns att utföra och kan ses som en brygga mellan person och miljö genom att människan interagerar med miljön via aktiviteter (Townsend & Polatajko, 2013).
Sinnesintryck finns inom samtliga tre delar i det dynamiska samspelet genom interna
sinnesintryck (från kroppen) och externa intryck (från omgivningen till kroppen) (Gustafsson & Vedin, u.å). Ayres Sensory Integration Model (ASI) beskriver sju sinnesintryck som människan tar in och processar. Utöver de fem typiska sinnesintrycken (smak, syn, hörsel, känsel och lukt) finns även rörelse- och balanssinnet och kroppspositionering (Bundy & Lane, 2020).
Begreppet perception definieras som ”varseblivning, den grundläggande funktion genom vilken levande varelse håller sig informerade om relevanta aspekter av sin omgivning och sin egen relation till dessa” (Nationalencyklopedin [NE], u.å.). Perceptionsprocessen innebär att
sinnescentra, som bearbetar informationen (Karlsson, 2012, refererad i Psykologvetande.se, 2019). Enligt Gibsons teori utgår perceptionsprocessen antingen ifrån sinnesintryck till
hjärnbarken (bottom-up) eller från hjärnbarken via nervsystemet till att jämföra med nästa stimuli från omgivningen(top-down). Vidare beskrivs varseblivning som relationen mellan
uppmärksamhet, sinnesintryck och kunskap. Sinnesintrycken filtreras av uppmärksamheten och befintlig kunskap i syfte att avlasta kognitionen och avgöra den slutgiltiga varseblivningen (Groome, 2019).
Inhämtning, bearbetning och lagring av sensorisk information är väsentlig för flera av människans kognitiva och sociala förmågor. Människan lär sig att sålla bland all den stimuli utifrån vad som anses vara relevant och inte. Denna sållning börjar i tidig ålder med hjälp av sin omgivning. På så sätt formas sociala konstruktioner och kulturella värderingar vilket skapar förväntningar på samhället, beteende, psykisk hälsa och känsla av sammanhang (Sohlberg & Sohlberg, 2019). Detta kan vidare förklaras som ”the human balance system” som förklarar hur sensorisk information registreras, processas och koordineras kan avgöra om människan förstår, kan utföra och avsluta aktiviteter samt skapa mening i aktiviteter och välmående (Vestibular Disorders Association, 2011).
ASI baseras på grundtanken om hjärnans neuroplasticitet, att nervsystemet förändras på reaktion av erfarenhet och upplevelser. Reaktionen på omgivningens och ens egna sinnesintryck behöver organiseras och samsynkas för att ge en samlad bild av omgivningen personen befinner sig i och för människan att utöva aktiviteter, utvecklas, röra, lära och bete sig (Lane et al., 2019; Ayres & Robbins, 2005). Bland annat kräver social interaktion en samordning i flera delar av hjärnan. Relevant icke-verbal och verbal kommunikation behöver uppmärksammas och tolkas utifrån tidigare minnen och kunskap. Samtidigt uppmärksammas hur ens egen kommunikation tas emot
för att eventuellt komplettera eller ändra. Detta förutsätter en automatisk förmåga att samverka mellan perception, motorik och kognition vilket personer med autism saknar (Bejerot & Nordin, 2014).
Inom diagnostik för autism tillkom ett kriterium på DSM-5’s femte upplagan vilket lyder följande ”Hyper- eller hyporeaktiv vid sensorisk stimulering, eller säreget intresse för sensoriska aspekter av omgivningen” (American Psychiatric Association, 2014, refererad i Habiliteringen och Hälsa, 2020). Ett kriterium som skiljer sig från andra upplagor och diagnostiska manualer genom att benämna perception som en enskild svårighet. Perceptionsavvikelser är vanliga hos personer med autism och kan utlösa problemskapade beteenden, stress och obehag. Avvikelserna kan även handla om att notera, reagera och minnas sinnesintryck som väcker positiva känslor och förmågor (Ayres & Robbins, 2005; Sandberg, 2012).
Cirka en till två procent av befolkningar har en autismspektrumdiagnos (Funka, u.å). Mellan år 2011 och 2016 fördubblades diagnostiken av autism hos barn mellan 0–12 år och ökade tre gånger mer hos tonåringsflickor (Kosidou et al., 2017:1). Flickor och kvinnor med autism diagnostiseras generellt senare än pojkar och män. Generellt utvecklar flickor och kvinnor tidigt sociala strategier och har mer subtila avvikelser (Kopp, 2010). Strategier som kan förklaras utifrån perception och ökad medvetenhet att kompensera bristande förmågan att automatiskt samordna perception, motorik och kognition. Kliniskt och i specialpedagogisk litteratur har en trend noterats att flickor mår generellt sämre i samband med högstadiets ökade krav vid socialt umgänge och vardagsfärdigheter. Umgänge med jämnåriga går från lek till att samtala,
kunskapskrav från skolan ökar och ansvarstagande för egna aktiviteter samt sysslor förväntas.
I min verksamhet inom barn- och ungdomspsykiatrin kartlägger olika professioner perceptionen vid framför allt neuropsykiatriska utredningar utifrån tidigare erfarenheter och yrkesspecifik
kunskap eller med bedömningsinstrument som Sensory Profile. Perceptionen beskrivs oftast kortfattat som kompletterande information i neuropsykiatriska utlåtandet. I mina
arbetsterapeutiska bedömningar och insatser är det oundvikligt att inte benämna barnets eller ungdomens bearbetning av sinnesintryck och hur det kan påverka vardagliga aktiviteter och måendet. Min erfarenhet är att information om perception oftast tydliggör flera subtila avvikelser som kan missas i andra bedömningar.
Arbetsterapeutisk litteratur om perception och autism är begränsad och doktorsavhandlingar som berör ämnet är skrivna ur medicinska eller psykologiska perspektiv. Enligt Sveriges
arbetsterapeuters (2021) sammanställning av disputerade arbetsterapeuter framkommer inga avhandlingar om perception eller autism. Samtidigt indikeras att sensoriska interventioner för personer med autism saknar vetenskaplig grund. SBU-rapporten publicerades år 2013 och ingen ny rapport har lyft ämnet igen (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2013).
Analysen om perception inom arbetsterapi är unik och den arbetsterapeutiska kompetensen kan behöva understrykas och tidigt synliggöras vid utredning samt interventioner för barn och ungdomar med autism. Som första steg i detta behövs ökad förståelse på vilket sätt bearbetning sinnesintryck kan inverka i vardagliga livet för barn och ungdomar med autism.
Syftet med denna studie var att utforska och beskriva bearbetning av sinnesintryck hos barn och ungdomar med autism och hur detta påverkar aktivitetsutförandet.
Metod
Eftersom syftet handlar om att utforska ett forskningsområde är litteraturöversikt, så kallat
metod som screenar ett forskningsområde genom aktuell och befintlig forskning, rapporter och sammanställningar från organisationer och myndigheter (Arksey & O’Malley, 2005).
Metoden består av fem steg. 1. Identifiera forskningsfrågan. 2. Identifiera relevanta studier genom datasökningar. 3. Studier väljs ut genom inklusions- och exkludionskriterier. 4. Data kartläggs i databasöversikt, flödesschema och artikelöversikt. 5. Data sorteras, sammanfattas, sammanställs och resultat rapporteras.
Etiska resonemang implementeras i studiens alla delar i enlighet med Suri (2019) och Vetenskapsrådets (2020) principer. Redan från början görs ett genomarbetat förarbete och omvärldsbevakning i syfte att identifiera ett lämpligt forskningssyfte och minimera risker inom intern och extern validitet samt reliabilitet (Suri, 2019). För att bedriva nödvändig forskning bör den utveckla och fördjupa tillgänglig kunskap och metoder som bidrar till individens och samhällets utveckling (Vetenskapsrådet, 2020).
Slutligen behöver studien ha en transparens och synliggöra eventuella egna intressen för studiens resultat (Suri, 2019). Vilket överensstämmer med Vetenskapsrådets (2020) forskningsfrågor om tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar. I enlighet med Vetenskapsrådet (oredlighet) minskas risk för övertolkning utifrån tidigare erfarenheter och kunskaper genom att eftersträva en ständig medvetenhet och neutralitet under hela forskningsprocessen. Utifrån att jag har sex års erfarenhet inom målgruppen och problemområdet har jag försökt eftersträva detta genom att växelvis mellan artiklarna och resultatet och ha kontinuerliga diskussioner med handledaren, kurskamrater,
kollegor.
Identifiera forskningsfrågan
1. Hur sker bearbetning av sinnesintryck vid autism? 2. Vad påverkar bearbetning av sinnesintryck vid autism? 3. Hur påverkas aktivitetsutförandet vid autism?
Identifiera relevanta studier genom datasökningar
Först gjordes en testsökning tillsammans med universitetets bibliotekarie för att identifiera relevanta databaser och sökord utifrån syfte och frågeställningarna. Databaserna som valdes ut var MEDLINE. Cinahl, APA PsycINFO. Sökorden var framför allt ämnesord som
kompletterades med synonymer och fritext. Dem synonymer och fritext som användes var autism, sensory* och ADL i samtliga databaser. Ämnesorden varierade mellan databaserna beroende på vilka ord som var registrerade under ”autism”, ”sensory”,”perception”, ”activities of daily living”, ”occupational therap*”. Sökorden kombinerades med booleska söktermer som AND och OR, se Tabell 1.
[Infoga tabell 1 här]
Studieurval
Artiklarna inkluderades om de uppfyllde följande kriterier: barn upp till 18 år, diagnostiserade med autism, handla om arbetsterapi, perception eller sensorisk, skrivna på svenska eller engelska och inte vara äldre än 10 år samt att fulltext finns tillgänglig online. Eftersom det är en scoping review är det tillåtet att inkludera olika typer av publikationer och metoder. Denna studie inkluderade kvalitativa, kvantitativa, mixade och case studies.
Artiklarna exkluderades om de uppfyllde följande kriterier: personer över 18 år, samsjuklighet, intellektuell funktionsnedsättning och som i enlighet med Arkey och O’Malley inte besvarar
syftet. I denna studie exkluderades litteraturstudier, metaanalyser- och synteser som i huvudsak eftersökte förstahandskällor.
159 artiklar identifieras varav 11 var dubbletter och sammanlagt 129 artiklar exkluderades utifrån inklusions- och exklusionskriterierna. Detta genom att först gå igenom artiklarnas titel, abstrakt, publikationsår och om artikeln var tillgänglig online. Eftersom det inte går att anta att abstrakt representerar hela studien lästes utvalda artiklarna igenom och granskades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Sammanlagt inkluderades 21 artiklar varav 3 var från manuella sökningar. Arksey och O´Malley rekommenderar manuella sökningar för att bredda sökningen genom att se över exkluderade litteraturstudiernas och utvalda artiklars referenslistor, sökord och tidskrifter. För minska risk för bias behöver författaren redan vid litteratursökningen vara medveten om och ta hänsyn till artiklarnas finansiering, metod, utfall och publikationsbias (Suri, 2019). För ökad medvetenhet och transparens har sökprocessen och artiklarna har dokumenterats och
sammanställts i en PRISMA flödesschema och databasöversikt, se Fig. 1 och tabell 1.
[Infoga Fig. 1 här] [Infoga tabell 1 här]
Kartläggning av data
Steg fyra innebär att bryta ner och arbeta med materialet för att identifiera nyckelord och kategorier. Enligt Arksey och O´Malley (2005) efterliknar strukturen ”narrative review” vilket innebär att resonemang och slutsatser som kan ha betydelse i slutgiltiga resultatet dokumenteras. På så vis kan tolkningar om information mellan raderna tydliggöras och öka trovärdigheten. För bättre överblick sammanställdes artiklarna i en tabell med rubrikerna: Författare, titel,
publikations år, syfte, studieort, studiedesign, studiepopulation och fynd från resultatet, se tabell 2.
[Infoga tabell 2 här]
Med hjälp av överblicken på artiklarna granskas likheter för att snabbt få en känsla vilka nyckelord och kategorier det kan handla om.
Artiklarna kategoriserades och sammanställdes utifrån identifierade nyckelord. I detta steg
tvingades vissa aspekter prioriteras ur litteraturen. Med detta i åtanke behöver bearbetningen vara neutral för att låta läsaren själva avgöra betydelsen av informationen. För att vara neutral
rekommenderar Arksey och O’Malley (2005) att utgå ifrån artiklarnas fokusområde, metod, ekonomiska intressen, studieland/ ort, kunskapsluckor och eventuella brister.
Slutligen sorterades, sammanfattades, sammanställdes och rapporterades artiklarna i enlighet med Arksey och O’Malley. För att strukturera resultatet rekommenderas att göra en numerisk och tematisk analys. En numerisk analys gjordes för att beskriva artiklarnas demografiska fakta. Därefter genomfördes en tematisk analys för att besvara frågeställningarna och syftet.
Eftersom Scoping review inte syftar till att fokusera på kvalitet och evidensgrad, var det primära fokuset i steg fem att endast sammanställa och presenteras aktuell litteratur inom området. I enlighet med Suri (2019) har studien fokuserat på överförbarheten i stället för generaliserbarheten i artiklarnas resultat genom att ta hänsyn till artiklarnas etiska resonemang och identifiera
skillnaden mellan artiklarnas kontext samt jämföra med ens egna kontext.
Resultat
Sammanlagt har 21 artiklar svarat på inklusionskriterierna, varav tio artiklar är kvalitativa och elva är kvantitativa. Majoritet av artiklarna är ifrån USA och resterande från Australien, Tyskland, Kanada och Iran. Artiklarnas publikationsår är mellan 2010 till 2020. Populationen varierade från en deltagare (Dionne & Martini, 2011; Schaaf, 2012; Gee, 2013; Parham, 2019) till
818 deltagare (Ashburner, 2014). Deltagarna var barn och ungdomar (13 artiklar), föräldrar (4 artiklar) och personal som arbetsterapeut eller pedagoger (4 artiklar).
Resultatet presenteras i tre kategorier: Autismens inverkan vid bearbetning av sinnesintryck; Kontextens betydelse i bearbetning av sinnesintryck; Bearbetning av sinnesintryck påverkar aktivitetsutförandet.
Autismens inverkan vid bearbetning av sinnesintryck
Samtliga artiklar beskriver sensoriska bearbetningssvårigheter hos barn med autism, framför allt nämns hypo- och hyperkänslighet som en vanlig sensorisk svårighet (Ashburner et al., 2013; Gee et al., 2013; Lane et al., 2012; Reynolds et al., 2011). Reynolds et al. (2011) beskriver en tydlig skillnad mellan hur barn med och utan autism reagerar på sinnesintryck utifrån följande profiler inom bedömningsinstrumentet Sensory Profile; sensorisk känslighet, nedsatt registrering, sökande och undvikande av sinnesintryck. Barn utan autism reagerar generellt inom eller under normvärdet medan barn med autism reagerar mer än normvärdet och får inga resultat under normvärde inom samtliga profiler.
Rom´an et al. (2017) menar att barn med autism har svårare att samordna sinnesintryck än barn utan autism. Bland annat förklaras detta med att personer med autism har en annorlunda
automatisk filtrering av sinnesintryck i centrala nervsystemet. Vilket kan resultera i att det tar längre tid att bearbeta sinnesintryck och återhämta sig efter registrerat flera sinnesintryck (Dionne & Martini, 2011; Park, 2010; Schaaft et al., 2012). Exempelvis kan bearbetning auditiv
överaktivitet ge uttryck i negativa och självstimulerande beteenden så som undvikande, verbala och fysiska uttryck (Gee et al., 2013). Tolkning av och reaktion på sinnesintryck kan även tolkas
som somatiska symtom som obehag i kroppen, smärta, värk och illamående (Cermak et al., 2015; Kirkby et al., 2015a).
Bearbetning av sinnesintryck kan också vara sekundärt till svårigheter att identifiera och sortera bland olika sinnesintryck. Detta förklaras närmare som primära utmaningar med ”top-down” registrering av sinnesintryck. Samtidigt tenderar barn med autism registrera fler detaljer än barn utan autism, vilket innebär mer sensorisk information att processa och svårigheter att uppfatta information som presenteras för snabbt (Eylen et al., 2013).
Bearbetningen av sinnesintryck tycks ändras över tid i samband med ökad mognad, acceptans, medvetenhet och hanteringsstrategier till att inte låta sig begränsas av sinnesintrycken vid
utförandet av vardagliga rutiner och aktiviteter (Ashburner et al., 2013; Eylen et al., 2013; Kirkby et al., 2015a). Eylen et al. (2013) visar att beteenden och reaktioner vid sinnesintryck blir mer subtila efter 11 år och behöver mer utmanande för att sensoriska avvikelser ska upptäckas. Detta kan förklara varför sensoriskt baserade insatser oftare erbjuds till yngre barn med tydliga
problembeteenden och stressymptom än ungdomar och äldre (Aschburner et al., 2014).
Bearbetning av sinnesintryck kan försämras vid hantering av förändringar och ökat krav på exekutiva funktioner och sociala färdigheter När barnet upplever negativa känslor kan
svårigheterna försämras och resultera i utåtagerande beteenden, stresskänslighet, ökad oro, ångest och depressiva symtom (Aschburner et al., 2014; Bulkeley et al., 2016; Cermak et al., 2015; Gee et al., 2013; Kashefimehr et al, 2018; Kirkby et al., 2015a; Lane et al., 2012; O´Donnell et al., 2012; Schaaft et al., 2012). Positiva känslor kan vara en viktig förutsättning att lära sig hantera sinnesintryck och utföra aktiviteter trots obehagliga, okända och utmanande sinnesintryck. Glädje och vilja inför och under en aktivitet är viktiga nyckelord i arbete med sinnesintryck och
motivation till att utföra sensoriskt utmanande aktiviteter (Ashburner et al., 2013; Kashefimehr et al, 2018; Kirkby et al., 2015a; Park, 2010; Parham et al., 2019; Schaaft et al., 2012).
Svårigheter att tolka, uttrycka behov och känslor samt förklara reaktion på sinnesintryck kan försvåras när barnet har kommunikativa utmaningar. Den subjektiva upplevelsen av sensorisk bearbetning kan oftast missuppfattas och normaliseras. Barnets upplevelse kan likställas med majoriteten av populationen och inte noteras som något avvikande både av barnet och
omgivningen. Kirkby et al. (2015a) menar att barn tenderar att beskriva eller illustrera reaktionen gentemot föremål, maträtter eller aktiviteter hellre än redogöra för specifika sinnesintryck. Exempel kan vara föredra glass hellre än att beskriva sinnesintryck som temperatur, smak, konsistens etc. eller att visa hur personen höll för öronen vid obehagliga ljud.
Kirkby et al. (2015a) beskriver ”rädsla för det okända” till varför nya aktiviteter kan vara mer påfrestande och tar längre tid att processa i efterhand. Detta kan också förklara varför personer med autism tenderar att repetera samma aktivitet som har återkommande och försägbar sensorisk information (Ashburner et al., 2013; Cermak et al., 2015; Gee et al., 2013; Kashefimehr et al, 2018; Kirby et al., 2015a; Kirkby et al., 2015b; Lane et al., 2012; Parham et al., 2019; Park, 2010; Piller & Pfeiffer, 2016; Tomchek et al., 2015;).
Känsla av kontroll över sinnesintryck från både individen och omgivningen är ett grundläggande behov för att bland annat utföra aktiviteter och kan avgöra den emotionella reaktionen gentemot aktiviteten. Exempelvis att barnet minns specifika sinnesintryck av en negativ händelse och som påverkar föreställningsförmåga samt förväntan inför liknande händelser framöver (Ashburner et al., 2013; Kirkby et al., 2015a). Kirkby et. al. menar även att erfarenhet av starka negativa sinnesintryck oftast förankras till just den händelsen eller föremålet än svårighet med
sinnesintryck generellt, exempelvis att reagera starkt av ljudet från mixern hellre än att vara ljudkänslig i allmänhet.
Hur sinnesintryck bearbetas kan även tolkas som aktiva och passiva strategier. Exempelvis kan både sensorisk sökande och undvikande vara aktiva strategier att reglera och ändra sin tröskelnivå medan sensorisk känslighet och nedsatt registrering av sinnesintryck kan tolkas som passiva strategier vid hantering av sinnesintryck från omgivningen (Reynolds et al., 2011).
Det är vanligt att personer med autism utvecklar olika strategier för att hantera olika
sinnesintryck vid utförande av aktiviteter. Undvikande av sinnesintryck kan vara en reaktion och en strategi. Kirkby et al. beskriver hur barn med autism kan uppfatta vissa reaktioner som
naturliga och nödvändiga och inte som en medveten strategi. Medan andra kan beskriva prioritering om vad som är ”värt” att exponeras för som en typ av strategi. I övrigt handlar strategierna till stor del om ökad förutsägbarhet, kontroll och flerkognitiva anpassningar (Ashburner et al., 2013; Kirkby et al., 2015a).
Kontextens betydelse vid bearbetning av sinnesintryck
Hur sinnesintryck identifieras, hanteras och används kan påverkas av kontexten. Utförande av en aktivitet kan fungera bättre i en kontrollerad, trygg och känd miljö. Utformning av den fysiska miljön och de objekt som tänkt användas i aktiviteten kan möjliggöra eller hindra utförandet av vissa moment eller hela aktiviteten (Ashburner et al., 2013; Aschburner et al., 2014; Bulkeley et al., 2016; Cermak et al., 2015; Dionne & Martini, 2011; Eylen et al., 2013; Gee et al., 2013; Kashefimehr et al, 2018; Kirkby et al., 2015a; Kirby et al., 2015b; Lane et al., 2012; Mills & Chapparo, 2018; O´Donnell et al., 2012; Parham et al., 2019; Park, 2010; Piller & Pfeiffer, 2016; Reynolds et al., 2011; Rom’an et al., 2017; Suarez 2017; Schaaft et al., 2012; Tomchek et al.,
2015). Exempelvis att barnet undviker pyssel vid användning av klibbiga material (Piller & Pfeiffer, 2016).
Sinnesrika miljöer kan vara distraherande och öka behovet av egna sinnesintryck eller intryck från omgivningen (Bulkeley et al., 2016; Dionne & Martini, 2011; Gee et al., 2013; Kashefimehr et al, 2018; Mills & Chapparo, 2018; Parham et al., 2019; Park, 2010; Piller & Pfeiffer, 2016). Exempelvis ett ökat behov av taktila intryck genom att ta på föremål och personer eller uttrycka olika sinnesintryck som ljud, motoriska rörelser (Dionne & Martini, 2011). Flera artiklar noterar betydelsen av anpassningar i miljön. Bland annat beskrivs hur sensoriskt anpassad tandläkarmiljö minskar psykisk ångest, smärta och sensoriskt obehag samt behovet av bedövning (Cermak et al., 2015).
En trygg social miljö kan vara en viktig förutsättning att ta till sig sensoriskt baserad terapi och utföra sensoriskt utmanande aktiviteter (Dionne & Martini, 2011; Kashefimehr et al., 2018; Parham et al., 2019; Park, 2010; Piller och Pfeiffer, 2016; Tomchek et al., 2015).
Barn med autism upplevs ha större behov av stöd från förälder och pedagoger för att anpassa och utföra aktiviteter. Pedagoger beskriver hur ökad medvetenhet om elevens sensoriska fungerande och implementering av sensoriska anpassningar kunde öka koncentrationen och minska oönskat beteende hos eleverna (Mills & Chapparo, 2018). Pedagogerna har en viktig roll i att identifiera sensoriska avvikelser som begränsar utförande av uppgifter och delaktighet i aktiviteter i klassrummet. Skolans anpassningar kunde innebära tillägg eller borttagning av vissa sensoriska intryck, alltifrån bemötande till fysiska föremål (Piller & Pfeiffer, 2016).
Familjecentrerade sensoriska insatser fokuserar på ökad medvetenhet om sinnesintryck från familjen, hemmet och barnets sensoriska fungerande och svårigheter. Det kan handla om att
anpassa aktiviteter utifrån hur barnet bearbetar sinnesintryck och på så vis träna på att bearbeta sinnesintryck mer produktivt i lek och rutiner (Aschburner et al., 2014; Schaaft et al., 2012). Anpassning och träning vid bearbetning av sinnesintryck bör vara tillräckligt utmanade. För mycket kravanpassningar kan resultera i att barn med autism får mindre ansvarstagande i hemmet vilket ökar risken för minskad självkänsla och möjlighet att öva sociala roller samt skapa band mellan familjemedlemmar (Reynolds et al., 2011). Familjecentrerade insatser som inkluderar hela kontexten skapar ökade förutsättningar att träna och utföra aktiviteter som rutiner och lek trots utmanande sensorisk information. Samtidigt ställs ökade krav på föräldrar att träna på
bearbetning av sinnesintryck utan att det krockar med andra vardagliga aktiviteter (Dionne & Martini, 2011). Självkänslan som förälder utmanas ytterligare när barnet inte ger tydlig
emotionell återkoppling på sinnesintryck från förälder på grund av autistiska svårigheter, vilket kan tolkas som negativ feedback på förälderns föräldraskap (Rom’an et al., 2017).
Sensoriska interventioner är enligt arbetsterapeuter en vanlig åtgärd för personer med autism. Flera artiklar hänvisar till specifikt ASI vilket inte är detsamma som Sensory Integration med annan teoretisk utgångspunkt och modell. Arbetsterapeuter belyser vikten av klinisk erfarenhet och god kunskap om målgruppen som primära förutsättningar att förstå, identifiera och anpassa avvikande bearbetning av sinnesintryck (Aschburner et al., 2014; Bulkeley et al., 2016; Dionne & Martini, 2011; Kashefimehr et al, 2018; Mills & Chapparo, 2018; Parham et al., 2019; Park, 2010; Piller & Pfeiffer, 2016; Schaaft et al., 2012). Däremot kan den främsta
kunskapsinhämtningen vara via konferenser och workshops än litteratur (Aschburner et al., 2014).
Svårighet att registrera sinnesintryck kan försvåra förmågan att produktivt använda sensorisk information från omgivning för att planera och utföra en aktivitet eller rutin (Ashburner et al., 2013; Aschburner et al., 2014; Bulkeley et al., 2016; Cermak et al., 2015; Dionne & Martini, 2011; Eylen et al., 2013; Gee et al., 2013; Kashefimehr et al, 2018; Kirkby et al., 2015a; Kirby et al., 2015b; Lane et al., 2012; Mills & Chapparo, 2018; O´Donnell et al., 2012; Parham et al., 2019; Park, 2010; Piller & Pfeiffer, 2016; Reynolds et al., 2011; Rom’an et al., 2017; Schaaft et al., 2012; Suarez 2017; Tomchek et al., 2015). Piller och Pfeiffer (2016) belyser hur både tillägg och borttagning av vissa sensoriska intryck påverkade delaktigheten, inlärning och interaktion med andra elever. Detta genom att bland annat avgränsa sinnesintryck från när andra umgås och andra sensoriska intryck när personen själv deltar i social interaktion.
Bearbetning av sinnesintryck är en viktig förutsättning vid utförande och inlärning av aktiviteter. Barn med sensorisk känslighet och undvikande har generellt lägre förmåga att utföra aktiviteter, sociala färdigheter och skolprestation (Reynolds et al., 2011). Nya detaljer eller starka
sinnesintryck som barnet vanligtvis undviker kan störa och distrahera utförandet av rutiner och lek. Barm med autism beskrivs uppvisa lägre kompetensnivå i lek, hushåll och utförande av rutiner och vanor (Dionne & Martini, 2011; Eylen et al., 2013; Kashefimehr et al, 2018; Kirkby et al., 2015a; Lane et al., 2012; Piller & Pfeiffer, 2016; Mills & Chapparo, 2018; Parham et al., 2019).
Bearbetning av sinnesintryck kan även inverka i utvecklingen av motoriken, språket och adaptiva förmågan. Park (2010) beskriver hur arbetsterapeutens medvetna tryck mot barnet, anpassade aktiviteter och miljöer kan utmana barnet motoriskt och hjälpa barnet reglera nervsystemets bearbetning av sinnesintryck. På så vis ökade kompetensnivån i aktiviteter som rutiner och lek. Likaså gäller för aktiviteter som även kräver social interaktion kan försvåra utförandet.
Motoriska avvikelser och förseningar förekommer hos barn med autism. Bland annat kan aktiviteter med höga krav på kognitiva förmågor och/ eller i en miljö med mycket sinnesintryck påverka kroppsposition, rastlöshet, klumpighet och repetitiva motoriska övningar (Aschburner et al., 2014; Dionne & Martini, 2011; Kashefimehr et al, 2018; Kirkby et al., 2015a; Kirby et al., 2015b; O´Donnell et al., 2012; Parham et al., 2019; Schaaft et al., 2012; Tomchek et al., 2015). Exempelvis kan personer med nedsatt registrering av sinnesintryck uppfattas som klumpiga när de inte registrerar intryck från sin omgivning som underlag tillräckligt snabbt (Parham et al., 2019).
Reaktionen av sinnesintryck kan vara påfrestande att hantera och resultera i att aktiviteter och miljöer försvåras eller undviks. På så vis utförs färre aktiviteter och möjlighet att lära sig nya aktiviteter försvåras (Ashburner et al., 2013; Aschburner et al., 2014; Bulkeley et al., 2016; Cermak et al., 2015; Dionne & Martini, 2011; Eylen et al., 2013; Gee et al., 2013; Kashefimehr et al, 2018; Kirkby et al., 2015a; Kirby et al., 2015b; Lane et al., 2012; Mills & Chapparo, 2018; O´Donnell et al., 2012; Parham et al., 2019; Park, 2010; Piller & Pfeiffer, 2016; Reynolds et al., 2011; Rom’an et al., 2017; Schaaft et al., 2012; ; Suarez 2017; Tomchek et al., 2015).
Parham et al. (2019) menar att ökad kontroll vid bearbetning av sinnesintryck från själva
aktiviteten kan i sin tur öka förutsättningarna att registrera och bearbeta sinnesintryck vid social interaktion samtidigt utan att det påverkar utförande av aktiviteten. Vidare beskriver Schaaft et al. (2012) hur förbättring av sensorisk bearbetning som ökad förmåga att reglera och organisera olika intryck och motoriska rörelser kan öka delaktigheten i hemmet, skola och familjeaktiviteter.
Pedagoger som arbetar på autismanpassade skolor och har god kunskap om målgruppen beskriver hur de i samarbete med arbetsterapeut identifierat sensoriska egenskaper i miljön och anpassat
den för ökad delaktighet och aktivitetsutförande (Mills & Chapparo, 2018; Piller & Pfeiffer, 2016). Arbetsterapeuter uppmanas att överväga hur sensorisk bearbetning kan möjliggöra eller hindra delaktigheten i sociala interaktioner och inlärning hos barn med autism. Information som denna kan öka möjlighet till tidig diagnostik och interventioner (Tomchek et al., 2015).
Diskussion
Syftet med denna studie var att utforska och beskriva bearbetning av sinnesintryck hos barn och ungdomar med autism och hur detta påverkar aktivitetsutförandet. Sammanfattningsvis visar resultatet varför och på vilket sätt bearbetning av sinnesintryck kan påverka utförandet av vardagliga aktiviteter. Under tre kategorier beskrivs både direkta och indirekta samband om autismens och omgivningens inverkan vid bearbetning av sinnesintryck vid utförande av aktiviteter.
Den första kategorin, Autismens inverkan vid bearbetning av sinnesintryck, i resultatet belyser specifika sensoriska svårigheter som hypo- och hyperkänslighet vilket bekräftar en av de fyra kriterierna i DSM-5´s femte upplaga inom begränsade och repetitiva beteenden (American Psychiatric Association, 2014, refererad i Habiliteringen och Hälsa, 2020). Resultatet påvisar hur sensoriska svårigheter kan ha en betydande inverkan vid utförande av aktiviteter, inlärning, motorisk utveckling, sociala färdigheter och adaptiv förmåga samt psykisk hälsa. Påverkas förmågan att utföra aktiviteter, som i detta fall på grund av sensoriska begränsningar, kan det ge negativa konsekvenser på människans välbefinnande och hälsa (Townsend & Polatajko, 2013).
Lane et al. (2012) menar att det är mer sannolikt att sensorisk hyperaktivitet orsakar
ångestproblematik än tvärtom. Detta stämmer överens med Sandberg (2012) samt Ayres och Robbins (2005) som menar att svårigheter att bearbeta sinnesintryck kan utlösa problemskapade beteenden, stress och obehag. Den emotionella känslan har en viktig betydelse för hur olika sinnesintryck uppfattas och tolkas. Enligt ASI är den inre motivationen och glädje viktiga förutsättningar och filter mot påfrestande sensorisk information vid utförande av aktiviteter (Ayres & Robbins, 2005).
Resultatet beskriver hur motoriska avvikelser så som kroppsposition, rastlöshet, klumpighet och repetitiva motoriska övningar kan förekomma när höga krav på kognitiva förmågor ställs vid utförande av en aktivitet och/ eller i en miljö med mycket sinnesintryck. Svårigheter att bearbeta sinnesintryck kan påverka motoriken vilket kan förklara varför ASI använder motoriska övningar som stimulerar nervsystemet för att förbättra förmågan att bearbeta samtliga sinnesintryck (Ayres & Robbins, 2005).
Personer med autism kan ha större svårigheter med ”top-down” registrering av sinnesintryck än ”bottom-up” (Eylen et al., 2013). Utifrån Gibsons teori kan detta innebära att sinnesintryck inte filtreras av uppmärksamhet och befintlig kunskap vilket påfrestar kognitionen och den slutgiltiga varseblivningen (Groome, 2010). Sinnesintryck från ”top-down” handlar i huvudsak om intryck från omgivningen vilket stärker beskrivningen om kontextens betydelse vid aktivitetsutförande. Groome menar att det finns en direkt koppling mellan vissa sinnesintryck och handling,
exempelvis att se en hammare konstaterar inte bara objektet utan även inbjuder hur man kan använda den. Detta kan konstateras utan en medveten ”top-down” process. Detta innebära att barn med autism kan koppla ett objekt till handling trots svårigheter med ”top-down”.
Exempelvis utföra en aktivitet genom att koppla en bild på en aktivitet eller föremål som i annat fall kan vara svårt att utföra eller lära.
Utveckling av aktiva och passiva strategier är vanligt förekommande för hantering av
sinnesintryck vid utförande av aktiviteter. Dessa strategier utvecklas vanligtvis med åren vilket kan innebära att symtom gällande svårigheter med bearbetning av sinnesintryck blir alltmer subtila ju äldre barnet blir. Samtidigt ökar kraven från omgivningen med åren och strategierna når sin begräsning. Detta kan förklara bland annat varför autism hos flickor och kvinnor upptäcks senare och i stället kan maskeras av psykisk ohälsa som konsekvens (Kopp, 2010).
Resultatets andra kategori, Kontextens betydelse i bearbetning av sinnesintryck, belyser fysiska, sociala, kulturella kontexten. Townsend och Polatajko (2013) beskriver hur kontexten speglar de aktiviteter som finns att göra och att människan integrerar miljön via aktiviteter. Föräldrar och pedagoger beskrivs ha en betydande roll i att förstå, anpassa och avlasta vid utförande av aktiviteter och rutiner trots utmanande sensorisk information. Familjen nämns som en central kontext och insats i arbete med sensorisk hos barn och ungdomar med autism. Utifrån Townsend och Palotajkos beskrivning av kulturell, institutionell, fysisk och social miljö har familj och pedagoger en inverkan i samtliga kontexter vilket förstärker betydelsen av stöd för dessa barn och ungdomar.
Resultatet i kategori tre, Bearbetning av sinnesintryck påverkar aktivitetsutförandet, beskriver hur ökade förutsättningar och anpassad sensorisk information kan öka förmågan att utföra och vara delaktig i olika aktiviteter. Vilket kan överensstämma med Vestibular Disorders Association (2011) som beskriver hur sensorisk balans kan avgöra utförandet av aktiviteter och personens välmående.
Sammanfattningsvis svarade 21 artiklar på syftet och inklusionskriterierna. Syftet identifierades genom ett väl genomarbetat förarbete och omvärldsbevakning i enlighet med Suri (2019). Med ett genomarbetat syfte minskas risker inom extern och intern validitet samt reliabilitet. Syftet justerades efter testsökningen tillsammans med universitetets bibliotekarie efter konstaterat att begreppet perception var för brett och förklarades i huvudsak som perspektiv på engelska och inte varseblivning av sinnesintryck. Perception ändrades till bearbetning av sinnesintryck vilket specificerade syftet mer och underlättade datainsamlingen och dataanalysen. Samarbetet med bibliotekarien säkerställde att relevanta databaser och sökord användes utifrån syftet och
frågeställningar. Sökningen strukturerades tidigt i processen vilket stärker validiteten. Artiklarna som framgick i sökningen var relevanta vilket tyder på att datainsamlingen både mätte det som var avsatt att mäta (validitet) och hade snarlika resultat i de olika databaserna (reliabilitet).
Scoping review var en relevant metod att använda eftersom ämnet misstänktes vara ett
vetenskapligt outforskat forskningsområde. Eftersom metoden inkluderar ett bredare område än systematiska litteraturstudier och inte kräver kvalitetsgranskning kunde fler artiklar inkluderas för en samlad bild av aktuell forskning inom området. Detta möjliggjorde att både kvalitativa och kvantitativa studier sammanställdes vilket gav ett bredare underlag. Den manuella sökningen breddade sökningen och identifierade ytterligare tre artiklar. Däremot finns en risk att andra relevanta artiklar exkluderades eftersom manuella sökningen behövde begränsas. En annan nackdel är att inte granska kvalitén vilket ökar risk för bias och försvårar källkritiskt
förhållningssätt. Flera artiklar hade få deltagare och alltför begränsat underlag för att generalisera resultaten. Genom att vara medveten om detta under litteratursökningen, ha mer fokus på
överförbarheten och ta hänsyn till artiklarnas finansiering, metod, utfall och publikationsbias minskas risken för bias (Suri, 2019). Sökprocessen via PRISMA, databadöversikten och tabell på
artiklarna erbjuder en transparens och ökad trovärdighet. För ökad validitet har metoden beskrivits noggrant i enlighet med Arksey och O'Malley (2005).
Majoritet av artiklarna som inkluderades var från APA PsycINFO vilket kan förklaras av att diagnosen autism och sensorisk bearbetning/ beteende infaller mer inom psykologi och filosofi än medicin och rehabilitering. För en rättvis sökning i samtliga databaser användes databasernas ämnesord. Ämnesord som berörde sensorisk bearbetning, perception och autism användes och är varför några sökord kunde skilja sig mellan olika databaser. De få artiklarna inom medicinska databaserna väcker funderingar om forskningsområdet bör utforskas och implementeras mer inom medicin och rehabilitering.
Tabellen på artiklarna underlättade dataanalysen och gav en bra överblick för att identifiera nyckelområden. Resonemang och egna slutsatser dokumenterades för att lättare följa processen och säkerställa att information inte övertolkas. Narrative review erbjöd en bra struktur och breddade möjlighet att analysera artiklarna artiklarnas lik- och olikheter djupare. Arksey och O’Malley (2005) menar att dokumentering av processen i form av narrative review erbjuder ett bredare helhetsperspektiv och sammanställning av resultatet samt ökar läsförståelsen hos läsaren.
Eftersom datainsamlingen och analysen tolkades av en person kan detta påverka resultatet. För att resultatet skulle bli så sanningsenlig som möjligt eftersträvades att informationen från artiklarna inte skulle övertolkas under skrivprocessen genom att läsa igenom artiklarna flera gånger och arbeta växelvis mellan artiklarna och det egna resultatet. Även om detta eftersträvades finns det ändå risk att information kan ha missats, exkluderats och feltolkats.
Enligt SBU-rapport saknas vetenskaplig grund för sensoriska interventioner för personer med autism. En av motiveringarna var att det inte fanns tillräckligt med underlag som minskar frekvensen av stereotypiska beteenden (SBU, 2013). För att bedöma sensoriska interventioner behövs i första hand en bedömning om hur barn med autism bearbetar sinnesintryck genom god kännedom om målgruppen, kunskap inom ASI och klinisk erfarenhet för att förstå, identifiera och anpassa avvikande bearbetning av sinnesintryck. Vilket överensstämmer med Socialstyrelsen (2019) som beskriver hur evidens eller ”bästa tillgängliga kunskapen” är en av tre komponenter för en evidensbaserad praktik (EBP). De andra två komponenterna handlar om att medvetet och systematiskt inhämta information om personens situation och kontext samt erfarenheter och önskemål. Den professionelle har en viktig roll att balansera mellan informationen om personens problematik och evidens. Arbetsterapeuten, som i detta fall är den professionella, har en väsentlig kompetens som kan identifiera dem sensoriska avvikelserna i vardagen.
Vidare tydliggör SBU-rapporten inte vilka teoretiska modeller de inkluderade artiklarna utgår ifrån vilket kan ifrågasätta om informationen har tolkat och utvärderat rätt utfall. ASI skiljer sig från andra sensoriska modeller och utgår ifrån neuroplasticitet och sinnesintryckens betydelse vid aktivitetsutförande, utveckling, motorik, inlärning och beteende (Lane et al., 2019; Ayres & Robbins, 2005). Eftersom sensoriska insatser och implementering av ASI tycks vara mer aktuellt i andra länder än i Sverige kan framtida forskning med fördel studeras i Sverige eller annat skandinaviskt land.
Konklusion
I dagsläget är hypo- och hyperkänslighet inte ett huvudsymtom och behöver nödvändigtvis inte vara en av de två kriterium som behöver uppfyllas. Detta kan ifrågasättas eftersom sinnesintryck har stor betydelse för hur grundläggande informationsinhämtning om sin omvärld och en själv
påverkar beteendet, utförande och tolkning av sin omgivning. Arbetsterapeuter uppmanas att överväga hur sensorisk bearbetning kan möjliggöra eller hindra medverkan i sociala
interaktioner, utförande av aktiviteter och vid inlärning hos barn med autism. Detta för bland annat ökad möjlighet till tidig diagnostik och interventioner. Sensorisk information bör tas i beaktande och belysas tidigt i den arbetsterapeutiska bedömningen, insatser och i samverkan med andra professioner för ökad förståelse om sinnesintryckens inverkan i vardagliga aktiviteter, mående och delaktighet.
För ökad förståelse inom ämnet bör framtida forskning belysa det subjektiva perspektivet mer. Endast 2 av 21 artiklar i resultatet beskriver det subjektiva perspektivet medan majoriteten av artiklarna beskriver ett objektivt perspektiv på hur barnets eller ungdomens bearbetning av sinnesintryck.
Tillkännagivande
Ett varmt tack till min familj, partner och arbetskollegor som stöttat mig genom denna process och gjort detta arbete möjligt. Till min handledare Inger Ahlstrand universitetslektor vid Jönköpings University, ditt engagemang, kompetens och lugn har varit till stor hjälp under arbetets gång. Jag vill även tacka Caroline Fischl kursansvarig och universitetslektor vid
Jönköpings University samt Margareta Hjort universitetsbibliotekarie vid Jönköping University för era kloka råd och engagemang.
Referenser
Arksey, H., & O'Malley, L. (2005). Scoping studies: towards a methodological framework. International Journal of Social Research Methodology, 8(1), 19-32.
Ashburner, J., Bennett, L., Rodger, S., Ziviani, J. (2013). Understanding the sensory experiences of young people with autism spectrum disorder: A preliminary investigation. Australian
Occupational Therapy Journal, 60(3), 171–180. DOI 10.1111/1440-1630.12025
Ashburner, J., Rodger, S., Ziviani, J., Jones, J. (2014). Occupational therapy services for people with autism spectrum disorders: Current state of play, use of evidence and future learning priorities. Australian Occupational Therapy Journal, 61(2), 110–120 DOI 10.1111/1440-1630.12083
Ayres, A. J. & Robbins, J. (2005). Sensory integration and the child: Understanding hidden sensory challenges. Los Angeles, CA: Western Psychological Services
Bejerot, S. & Nordin, V. (2014). Autismspektrumsyndrom ersätter Aspergers syndrom och autism. Läkartidningen, 111(39), 1660-1663.
Bulkeley, K., Bundy, A., Roberts, J., Einfeld, S. (2016) Family-Centered Management of Sensory Challenges of Children With Autism: Single-Case Experimental Design. The American Journal of Occupational Therapy. 70(5), 7005220040p1. DOI 10.5014/ajot.2016.017822
Bundy A.C., Lane S.J. (2020). Sensory Integration: Theory and Practice. 3rd ed. F.A. Davis; Philadelphia, PA, USA: in press.
Cermak, S. A., Stein-Duker, L. I., Williams, M. E., Dawson, M. E., Lane, J. C., Polido, J.C. (2015). Sensory Adapted Dental Environments to Enhance Oral Care for Children with Autism
Spectrum Disorders: A Randomized Controlled Pilot Study. Journal of Autism and Developmental Disorders, 45(9), 2876–2888. DOI 10.1007/s10803-015-2450-5
Dionne, M., & Martini, R. (2011). Floor Time Play with a child with autism: A single-subject study. Canadian Journal of Occupational Therapy, 78(3), 196-203. DOI
10.2182/cjot.2011.78.3.8
Eylen., L.V., Boets, B., Steyaert, J., Wagemans, J., Noens, I. (2013). Local and global visual processing in autism spectrum disorders: Influence of task and sample characteristics and relation to symptom severity. Journal of Autism and Developmental Disorders, 48(4):1359-1381. DOI 10.1007/s10803-015-2526-2
Funka. (u.å). Statistik. https://www.funka.com/design-for-alla/statistik/
Gee, B. M., Thompson, K., Holly-St, J. (2013). Efficacy of a Sound-based Intervention with a Child with an Autism Spectrum Disorder and Auditory Sensory Over- responsivity. Occupational Therapy International, 21(1):12-20. DOI 10.1002/oti.1359.
Groome, D. (2010). Kognitiv psykologi processer och störningar. Johanneshov: TPB.
Gustafsson, T. & Vedin, L. (u.å). Annorlunda perception hos personer med autismspektrumtillstånd.
https://www.autism.se/RFA/uploads/skane/artikel_perceptionsavvikelser%20i%20AST.pdf
Habiliteringen & Hälsa- Region Stockholm. (7 oktober 2020). Diagnoskriterier för autism. https://www.autismforum.se/om-autism/diagnoskriterier-0/diagnoskriterier-for-autism/
Holmér, E. (2 december 2020). Autismspektrumtillstånd – AST. 1177 Vårdguiden, nationella redaktionen. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/larande-forstaelse-och-minne/autism/
Kashefimehr, B., Kayihan, H., Huri, M. (2018). The Effect of Sensory Integration Therapy on Occupational Performance in Children with Autism. OTJR: Occupation, Participation and Health, 38(2) 75–83. DOI: 10.1177/1539449217743456
Kirby, A. V., Dickie, V. A., Baranek, G. T. (2015a). Sensory experiences of children with autism spectrum disorder: In their own words. Autism, 19(3) 316–326. DOI:
10.1177/1362361314520756
Kirby, A.V., Little, L. M., Schultz, B., Baranek, G. T. (2015b). Observational Characterization of Sensory Interests, Repetitions, and Seeking Behaviors. The American Journal of Occupational Therapy, 69(3), 6903220010p1-9. DOI 10.5014/ajot.2015.015081
Kopp, S. (2010). Girls with social and/or attention impairments. [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet
Kosidou, K., Edwin, V., Magnusson, C. & Dalman. (2017:1) Autismspektrumtillstånd och ADHD bland barn och unga i Stockholms län: Förekomst i befolkningen samt vårdsökande under åren 2011 till 2016. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.
https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum- for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/ast-och-adhd-bland-barn-och-unga-i-stockholms-lan-faktablad-2017.1.pdf
Lane, S.J., Mailloux, Z, Schoen, S., Bundy, A., May-Benson, T.A., Parham, D.L., Smith-Roley, S & Schaaf, R.C. (2019). Neural Foundations of Ayres Sensory Integration®. Brain Sci. 9(7), 153. DOI 10.3390/brainsci9070153
Lane, S. J., Reynolds, S., Dumenci, L. (2012). Sensory Overresponsivity and Anxiety in Typically Developing Children and Children With Autism and Attention Deficit Hyperactivity Disorder: Cause or Coexistence? American Journal of Occupational Therapy, 66(5), 595–603. DOI http://dx.doi.org/10.5014/ajot.2012.004523
Mills, C. & Chapparo, C. (2018). Listening to teachers: Views on delivery of a classroom based sensory intervention for students with autism. Australian Occupational Therapy Journal 65(1), 15–24. DOI 10.1111/1440-1630.12381
Nationalencyklopedin. (u.å.). Perception. Hämtad 6 februari 2021 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/perception
O’Donnell, S., Deitz, J., Kartin, D., Nalty, T., Dawson, G. (2012). Sensory Processing, Problem Behavior, Adaptive Behavior, and Cognition in Preschool Children With Autism Spectrum Disorders. American Journal of Occupational Therapy, 66(5), 586–594. DOI
http://dx.doi.org/10.5014/ajot.2012.004168
Parham, D. L., Frolek-Clark, G., Watling, R., Schaaf, R. (2019). Occupational Therapy Interventions for Children and YouthWith Challenges in Sensory Integration and Sensory Processing: A Clinic-Based Practice Case Example.
Park, M. (2010). Pleasure, Throwing Breaches, and Embodied Metaphors: Tracing
Therapy Session. OTJR: Occupation, Participation and Health, 32(1), 34-47. DOI 10.3928/15394492-20110906-05
Piller, A. & Pfeiffer, B. (2016). The Sensory Environment and Participation of Preschool Children With Autism Spectrum Disorder. OTJR: Occupation, Participation and Health, 36(3), 103–111. DOI: 10.1177/1539449216665116
Psykologvetande.se. (25 juni 2019). Selektiv perception – vår förmåga att sortera intryck. http://www.psykologisktvetande.se/selektiv-perception.html
Reynolds, S., Bendixen, R.M., Lawrence, T. (2011). A Pilot Study Examining Activity Participation, Sensory Responsiveness, and Competence in Children with High Functioning Autism Spectrum. Journal of Autism and Developmental Disorders, 41(11), 1496–1506. DOI 10.1007/s10803-010-1173-x
Rom´an-Oyola, R., Reynolds, S., Soto-Feliciano, I., Cabrera-Mercader, L., Vega-Santana, J. (2017). Child’s Sensory Profile and Adult Playfulness as Predictors of Parental Self-Efficacy. The American Journal of Occupational Therapy, 71(2), 7102220010p1-7102220010p8. DOI 10.5014/ajot.2017.021097
Socialstyrelsen. (maj 2019). Att arbeta evidensbaserat. https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/arbeta-evidensbaserat/
Suarez, M. A. (2017). Laboratory Food Acceptance in Children With Autism Spectrum Disorder Compared With Children With Typical Development. The American Journal of Occupational Therapy, 71(6):7106220020p1-7106220020p6. DOI 10.5014/ajot.2017.022152
Sandberg K., E. (2012) Vårdprogram för Autismspektrumtillstånd. Region Skåne. https://vardgivare.skane.se/siteassets/1.-vardriktlinjer/regionala-vardprogram---fillistning/autismspektrumstorning-vardprogram.pdf
Schaaf, R. C., Hunt, J., & Benevides, T. (2012). Occupational therapy using sensory integration to improve participation of a child with autism: A case report. American Journal of Occupational Therapy, 66(5), 547–555. DOI http://dx.doi.org/10.5014/ajot.2012.004473
Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2019). Kunskapens former vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik. Johanneshov: MTM.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2013). Autismspektrumtillstånd. Diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet. En systematisk
litteraturöversikt (SBU utvärderar 215).
https://www.sbu.se/contentassets/b8290f0f376e4e18851dd4b97880b019/Autismspektrumtillstan d_2013.pdf
Suri, H. (2019). Systematic Reviews in Educational Research. (s. 41-54). https://doi.org/10.1007/978-3-658-27602-7.
Sveriges Arbetsterapeuter. (19 januari 2021). Disputerade arbetsterapeuter.
https://www.arbetsterapeuterna.se/profession/det-yrkeslivslaanga-laerandet/grundutbildning-och-akademisk-fortbildning/disputerade/
Tomchek, S. D., Little, L. M., Dunn, W. (2015). Sensory pattern contributions to developmental performance in children with autism spectrum disorder. American Journal of Occupational Therapy, 69(5), 6905185040. DOI http://dx.doi.org/10.5014/ajot.2015.018044
Townsend, E.A. & Polatajko, H.J. (2013). Enabling occupation II: advancing an occupational therapy vision for health, well-being & justice through occupation: 9th Canadian occupational therapy guidelines. (2. ed.) Ottawa, Ontario: Canadian Association of Occupational Therapists.
Vestibular Disorders Association. (december 2011). The Human Balance System: A Complex Coordination of Central and Peripheral Systems.
https://vestibular.org/wp-content/uploads/2011/12/Human-Balance-System_36.pdf
Vetenskapsrådet. (12 augusti 2020). Etik i forskningen. https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html
2021-02-27 Antal träffar Antal minus dubbletter Valda abstrakt Valda artiklar APA PsycINFO Sökord:
(MAINSUBJECT.EXACT("Autism Spectrum Disorders") OR noft(autism)) AND (MAINSUBJECT.EXACT("Taste
Perception") OR MAINSUBJECT.EXACT("Visual Perception") OR MAINSUBJECT.EXACT("Olfactory Perception") OR MAINSUBJECT.EXACT("Auditory Perception") OR MAINSUBJECT.EXACT("Tactual Perception") OR MAINSUBJECT.EXACT("Motion Perception") OR MAINSUBJECT.EXACT("Pain Perception") OR MAINSUBJECT.EXACT("Perception") OR noft(sensory) OR noft("social perception")) AND (MAINSUBJECT.EXACT("Occupational Therapy") OR MAINSUBJECT.EXACT("Activities of Daily Living"))) 79 79 (0) 23 15 Limitation: Year: 2010- 2021 CINAHL Sökord:
(MH "Autistic Disorder") OR (MH "Asperger Syndrome") OR "autism" AND (MH "Perception") OR (MH "Visual Perception") OR (MH "Loudness Perception") OR (MH "Auditory Perception") OR "sensory" AND (MH
"Activities of Daily Living") OR "ADL" OR (MH "Pediatric Occupational Therapy" OR
(MH "Occupational Therapy") OR (MH "Occupational therapists") Limitation: Year: 2010- 2021 13 13 (0) 4 3 MEDLINE Sökord:
(MH "Autistic Disorder") OR (MH "Asperger Syndrome") OR "autism" AND (MH "Perception") OR (MH "Touch Perception") OR (MH "Loudness Perception") OR (MH "Taste Perception") OR (MH "Pain Perception") OR (MH "Olfactory Perception") OR (MH "Social Perception") OR "sensory*" AND (MH "Activities of Daily Living") OR "ADL" OR (MH "Occupational Therapy")
Limitation: Year: 2010- 2021 67 55 (11) 6 0 MANUELLA - - - 3 Total antal 159 147 33 21
Författare, Titel, År
Syfte Land Studiedesign Deltagare Resultat
1. Reynolds, S., Bendixen, R.M., Lawrence, T., Lane, S.J. A Pilot Study Examining Activity Participation, Sensory Responsiveness, and Competence in Children with High Functioning Autism Spectrum Disorder. 2011. Utforska aktivitetsmönster hos barn med och utan autism.
USA Tvärsnittsstudie. Föräldrar fyller i
bedömningsinstrumentet Sensory Profile och ”Child Behavior Checklist (CBCL)” Föräldrar till sammanlagt 52 barn mellan 6 till 12 år varav 26 barn med högfungerande autism och 26 barn med neurotypisk utveckling.
Finns en skillnad i val av aktiviteter och sysslor mellan barn med autism och barn utan autism. Barn med sensorisk känslighet och sensoriskt undvikande hade signifikant lägre förmåga till utförande av aktiviteter, sociala färdigheter och skolprestation. Indikerar att sensorisk uppfattningsförmåga kan påverka förmågan att vara fullt delaktig. 2. Rom´an-Oyola, R., Reynolds, S., Soto-Feliciano, I., Cabrera-Mercader, L., Vega-Santana, J. Child’s Sensory Profile and Adult Playfulness as Predictors of Parental Self-Efficacy. 2017.
Avgöra den relativa betydelsen av barns sensoriska
adaptionsförmåga och förälders lekfullhet som förutsättning för självförmågan hos föräldern. USA Utforskande korrelationsstudie 136 föräldrar/ 68 föräldrapar till barn med autism och är mellan 3till 7 år
Barn med autism har fler svårigheter att samordna sinnesintryck än neurotypiska barn. Föräldrar till barn med autism har generellt lägre självkänsla som förälder än förälder till barn med neurotypisk utveckling. Indikerar att barn med sensoriska svårigheter har en inverkan i den emotionella självförmågan hos föräldern. 3. Eylen., L.V., Boets, B., Steyaert, J., Wagemans, J., Noens, I. Local and global visual processing in autism spectrum disorders: Influence of task and sample characteristics and relation to symptom severity. 2013. Undersöka förändrade lokala och globala visuella
bearbetningsförmågor och bearbetsningsstil hos individer med autism jämfört med individer med
neurotypisk utveckling.
Tyskland Tvärsnittsstudie 117 barn mellan 8 till 18 år varav 59 barn med autism.
Skillnaden mellan barn med autism och utan är tydligast mellan 8 till 11 år. Barn med neurotypisk utveckling tycks mogna vissa färdigheter tidigare än barn med autism. Skillnaden därefter är mer subtil och behöver fler utmanande aktiviteter för att upptäcka sensoriska avvikelser/ skillnader. Barn med autism har starkare förmåga att notera detaljer, bland annat vid dagliga rutiner, svårare om information presenterades för
snabbt. Barn med autism har generellt inte svårigheter att bearbeta sinnesintryck utan mer svårigheter att skilja och sortera bland olika intryck.
Resultatet visar även att barn med autism inte har svårigheter inom ”bottom-up”
sinnesintryck utan mer ”top-down”, 4. Kirby, A.V., Little, L. M., Schultz, B., Baranek, G. T. Observational Characterization of Sensory Interests, Repetitions, and Seeking Behaviors. 2015. Undersöka sensoriska intressen, repetitiva och sökande beteenden (SIRS) hos barn med autism, andra genomgripande störningar i utvecklingen och neurotypisk utveckling.
USA Tvärsnittsstudie 116 barn mellan 2-12 år, varav 40 med autism, 37 med andra genomgripande störningar i utvecklingen och 39 med neurotypisk utveckling
Barn med autism har ökad SIRS jämfört med andra grupperna, framförallt de yngre barnen. Resultat indikerar främst skillnad i fyra beteenden: Kroppshållning, sökande med blicken, snurra runt och taktila tryck.
5. Dionne, M., & Martini, R. Floor Time Play with a child with autism: A single-subject study. 2011. Avgöra effekten av interventionen ”play floor time” hos barn med autism.
Kanada Single-subject-studie 3,5 årig pojke med autism Tydlig skillnad i vestibulär/ balanssinne och multisensorisk bearbetning. Barnet sökte återkommande efter motoriska aktiviteter såsom springa och snurra vilket störde
delaktigheten i dagliga rutiner. Var
lättdistraherad i sinnesrika miljöer och drogs till taktila stimuli; tog på objekt och människor men undvek hygienaktiviteter. Slängde ofta bort leksaker och kunde vara väldigt fokuserad på en viss del av leksaken. Hade svårigheter att vara delaktig i lek med tvåvägskommunikation. Moder kunde använda för mycket verbal kommunikation och hade svårt att upprätthålla barnets uthållighet.
6. Suarez, M. A. Laboratory Food Acceptance in Children With Autism Spectrum Disorder Compared With Children With Typical Development. 2017. Utvärdera matacceptans i en laboratorium miljö hos barn med autism jämfört med barn med neurotypisk utveckling samt grupperna
acceptansbeteendet med varje enskild sensoriska bearbetningsmönster.
USA Observationsstudie i laboratorium
52 barn mellan 4-14 år, varav 31 med autism och 21 med neurotypisk utveckling.
Barn med autism accepterade färre måltider i laboratorium- miljön än barn med neurotypisk utveckling. Acceptans av mat var relaterad till ålder men gällde inte barn utan autism. Resultat från sensorisk bearbetning kunde förknippas med acceptans för mat vilket berörde båda grupperna. 7. Bulkeley, K., Bundy, A., Roberts, J., Einfeld, S. Family-Centered Management of Sensory Challenges of Children With Autism: Single-Case Experimental Design. 2016. Utforska effekten av sensoriskt baserad familjecentrerad handledning i syfte att förändra problematiska rutiner hos små barn med autism.
USA Single-Case Experimental Design.
2 mödrar till barn mellan 3 till 5 år med autism.
Mödrarna valde ut en problematik daglig rutin som är förknippad med sensoriska utmaningar som fokusområden i interventionen. Interventionen visade lovande resultat att förändra sensoriskt relaterade
problembeteenden hos små barn med autism. Utförande av
vardagliga aktiviteter underlättades genom sensoriska anpassningar och ökad kännedom om barnets sensoriska svårigheter. 8. O’Donnell, S., Deitz, J., Kartin, D., Nalty, T., Dawson, G. Sensory Processing, Problem Behavior, Adaptive Behavior, and Cognition in Preschool Children With Autism Spectrum Disorders. 2012 Beskriva sensoriska bearbetningsegenskaper, problembeteenden, adaptiva samt kognitiva förmågan hos barn med autism i syfte att undersöka och jämföra sambandet mellan barnens skattningar i SSP, mätinstrument av problembeteenden, adaptiva och kognitiva förmågan.
USA Retrospektiv kohortstudie Föräldrar till 42 barn mellan 3 till 4 år, varav 28 autism och 14 med genomgripande störning i utvecklingen
De flesta barn med autism hade utmaningar med sensorisk
bearbetning. Ett signifikant samband fanns mellan resultatet från SPSS och från mätning av problembeteenden. Fanns inget samband mellan SPSS och adaptiv samt kognitiv förmåga. En fjärdedel av barn som fick låga resultat på Vineland hade inte avvikande resultat på SPSS. 9. Ashburner, J., Rodger, S., Ziviani, J., Jones, J. Occupational Samla information om arbetsterapeutiska interventioner för individer med autism i Queensland.
Australien Enkätstudie 32% svarsfrekvens = 818 av 2547 registrerade arbetsterapeuter.
Större sannolikhet att yngre barn fick arbetsterapeutiska insatser än ungdomar och vuxna. Sensorik
therapy services for people with autism spectrum disorders: Current state of play, use of evidence and future learning priorities. 2014.
oftast kopplat till problembeteenden och stress. Vanligt med familjecentrerade insatser och utifrån Ayres Sensory
Integration Therapy. Ett genomsyrat fokus på sensorisk bearbetning var uppenbar i relation till bedömning, intervention och ett huvudområde i kompetensen. Å andra sidan fanns svårigheter att hitta relevant litteratur och förlitade sig på konferenser eller workshops som deras huvudkälla i evidensarbetet. 10. Schaaf, R. C., Hunt, J., & Benevides, T. Occupational therapy using sensory integration to improve participation of a child with autism: A case report. 2012. Beskriva förändringarna efter 10 veckor av arbetsterapi utifrån ”sensory integration”- förhållningssätt hos ett barn med autism och sensoriska
bearbetningssvårigheter
USA Fallstudie Ett 5 årigt barn med
autism och ADHD
Fann förbättringar i sensorisk bearbetning vilket ökade delaktigheten i hemmet, skola och familjeaktiviteter. Resultat visade ökad förmåga att reglera och organisera olika sensoriska intryck och motoriska rörelser. 11. Park, M. Pleasure, Throwing Breaches, and Embodied Metaphors: Tracing Transformations-in- Participation for a Child With Autism to a Sensory Integration– Based Therapy Session. 2010. Erbjuda en fördjupad beskrivning av de ögonblick i ”sensory integration”-baserat möte mellan
arbetsterapeut, barn och familj som resulterar i och vidmakthåller förändringar i
kroppsliga och sociala engagemanget hos barn med autism.
USA Fallstudie med narrativ analys. Tre arbetsterapeuters arbete med sammanlagt fem barn mellan 3-5 år, varav 3 med autism och 2 med ADHD.
Studien vill förtydliga vem och vad driver en att agera under en förändringsprocess samt vad vill och längtar personen till genom SI.
Studien analyserar dialoger innan och efter tillfällena för att 1. ta reda på vad som är av vikt utifrån barnets, terapeutens och vårdnadshavarens/ förälderns perspektiv. Exempelvis förmåga att fatta beslut, ha vänner och må bra om sig själva.
2. Sensoriska
integrationsproceduren. Exempelvis användning av tryck för att stödja
reglering i
nervsystemets gällande förnimmelser genom att erbjuda lämpliga utmaningar och anpassa miljön så den framhäver specifika aktiviteter. 12. Cermak, S. A., Stein-Duker, L. I., Williams, M. E., Dawson, M. E., Lane, J. C., Polido, J.C. Sensory Adapted Dental Environments to Enhance Oral Care
for Children with Autism Spectrum Disorders: A Randomized Controlled Pilot Study. 2015.
Samla in preliminär data om genomförbarheten och effekten av sensorisk anpassad tandläkarmiljö jämfört med en vanlig
tandläkarmiljö i syfte att minska obehagliga sensoriska egenskaper i miljön och därmed minska barns upplivade, motstridiga beteende, smärta och sensoriska obehag.
USA Randomiserad Cross-över design
44 barn mellan 6 till 12 år, varav 22 med autism och 22 med neurotypisk utveckling.
Båda grupperna visade minskad psykisk ångest och rapporterade minskad smärta och sensoriskt obehag i anpassade miljön än vanliga. Deltagarna hade lättare att
medverka till aktiviteter i mötet som var anpassat efter barnets sensoriska fungerande. Majoritet av barn har tidigare behövt bedövning vilket reducerades kraftigt i anpassade miljön. 13. Lane, S. J., Reynolds, S., Dumenci, L. Sensory Overresponsivity and Anxiety in Typically Developing Children and Children With Autism and Attention Deficit Hyperactivity Disorder: Cause or Coexistence? 2012. Utforska sambandet mellan sensorisk hyperaktivitet (SOR) och ångest hos barn med autism, ADHD och neurotypisk utveckling. USA Observationsstudie i laboratorium 131 mellan 6 till 10 år, varav 23 med autism, 38 med ADHD och 70 med neurotypsik utveckling. Omfattningen av fysiologiska responsen vid sensoriska utmaningar var en förklarande variabel mellan personens ursprungsfunktion och utfall såsom ångest och psykisk återhämtning. Beteenderelaterad SOR var korrelerat med ångest. Barn med SOR visar defensiva eller överdrivet undvikande respons mot vardagliga uppfattning av
sinnesintryck/ perception som personer med typisk sensorisk bearbetning finner obekymrat. Detta förklaras med att sensoriskt fungerande påverkas av personens emotionella
sinnesstämning. SOR förutsägs sannolikt vara en orsak till barnets ångest.
Både SOR och ångest kan hindra delaktighet i vardagliga rutiner i barndomen. 14. Tomchek, S. D., Little, L. M., Dunn, W. Sensory pattern contributions to developmental performance in children with autism spectrum disorder. 2015. Undersöka i vilken utsträckning specifika sensoriska bearbetningsmönster kan förknippas med vissa aspekter inom utvecklingen som adaptiva förmåga, expressiv och repetitiv kommunikation, fin- och grov motorik och sociala beteenden hos barn i förskoleålder med autism.
USA Kohortstudie i form av retrospektiv genomgång av journaler 400 barn i förskoleålder, varav 322 med autism, 67 med genomgripande störning i utvecklingen, 67 med Asperger syndrom. Sensoriska beteendemönster påverkar barnens utveckling av förmågor och adaptiva förmåga. Särskilda sensoriska bearbetningsmönster förutspådde barnens utveckling av språk, motorik och adaptiva förmåga.
Resultatet indikerar att kliniker bör ta hänsyn till hur sensorisk bearbetning för personer med autism både stödjer och begränsar barns förmåga att interagera i social kommunikation och inlärningstillfällen. 15. Piller, A. & Pfeiffer, B. The Sensory Environment and Participation of Preschool Children With Autism Spectrum Disorder. 2016. Utforska sambandet mellan sensoriska egenskaper i en förskolemiljö och barns delaktighet
USA Kvalitativ intervjustudie 13 deltagare som arbetar med barn med autism, varav 8 pedagoger och 5 arbetsterapeuter
Sensoriska egenskaper i miljön både hämmande och ökade delaktighet. 1. Egenskaper som drev barnet till att undvika uppgifter eller begränsade uthålligheten vilket hindrade klassrummet. delaktighet i aktivitet i klassrummet. 2. Egenskaper som resultera i att rutinerna i klassrummet ändrades för att möta barnets sensoriska behov. 3. Både tillägg och borttagning av specifikt vissa sensoriska intryck påverkade delaktigheten. 16. Ashburner, J., Bennett, L., Rodger, S., Ziviani, J. Understanding the sensory experiences of young people. with autism spectrum
Utforska nyttan med att använda en
semistrukturerad intervjuprotokoll med visuella ledtrådar för att underlätta förståelsen för hur unga människor med autism upplever sensoriska intryck och använder coping
Australien Kvalitativ intervjustudie Tre ungdomar med autism Samtliga föredrog förutsägbara och kontrollerade sensoriska intryck medan oförutsägbara och okontrollerade intryck upplevdes som obehagliga. Resultatet beskriver en ökad medvetenhet och
