Når vi miljökvalitetsmålen? Är takten mot
målen tillräcklig? Kommer vi att kunna
lämna över ett samhälle till nästa
gene-ration där de stora miljöproblemen är
lösta? Samspelar naturens, kulturmiljöns,
hälsans och naturresursernas intressen
tillräckligt väl med andra samhällsmål så
att vi får de bästa lösningarna?
Miljökvalitetsmålen och de grundläggande värdena
Miljö och hållbar utveckling kommer alltmer i fokus i det internationella samarbetet. För 30 år sedan hölls den första globala konferensen om miljö och utveckling i FN:s regi i Stockholm. På FN-konferensen i Rio de Janeiro 20 år senare framhölls vikten av både globalt och lokalt arbete för miljön. Där antogs bl.a. Agenda 21, ett globalt program för hållbar utveckling, som har fått starkt genomslag på det lokala planet i Sverige. ”Hållbar utveckling” innebär att naturmiljö och kulturmiljö samspelar med social och ekonomisk utveckling. Sveriges femton nationella miljökvalitetsmål anger det tillstånd i den svenska miljön som är nödvän-digt för hållbar utveckling.
Sveriges riksdag fattade på 1990-talet beslut om ca 170 miljömål. För tre år sedan antog riks-dagen de femton nya miljökvalitetsmålen, som har ersatt de tidigare målen.
Miljökvalitetsmålen syftar till att:
• främja människors hälsa
• värna den biologiska mångfalden och
natur-miljön
• ta till vara kulturmiljön och de
kultur-historiska värdena
• bevara ekosystemens långsiktiga
produktions-förmåga
• trygga en god hushållning med naturresurserna.
Dessa fem grundläggande värden behandlades i Naturvårdsverkets skrift de Facto 2001.
Generationsmålet
Vi ska till nästa generation lämna över ett samhäl-le där de stora miljöprobsamhäl-lemen är lösta. Det bety-der att alla viktiga åtgärbety-der i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (2050 då det gäller kli-matmålet). Naturen behöver tid för att återhämta sig. Därför kommer vi i några fall inte att ha nått
den önskvärda miljökvaliteten till 2020 även om stora insatser görs.
För att vi ska klara generationsmålet krävs ett stort engagemang hos många aktörer i samhället. Teknikutveckling kan bidra till att lösa några av problemen. Det kan också behövas mer genom-gripande samhällsförändringar. För vissa mål räcker det med åtgärder i Sverige, men för de flesta målen behövs insatser både i Sverige och i andra länder. För att komma till rätta med de hotande klimatförändringarna krävs överenskom-melser på det globala planet, även om åtgärderna måste vidtas i varje land för sig – och t.o.m. av varje enskild individ.
Påverkan på miljön förändras
Påverkan på miljön från föroreningar minskar från punktkällor. Utsläppen från bilar och industrier blir renare och ger oss bättre luftkvalitet och på sikt minskad vittring av byggnader och kulturföre-mål. De minskade kväveutsläppen från trafik, avlopp och jordbruk gör att en liten ljusning kan skönjas för övergödningsproblemen. Övergödning-en har dock inte minskat i dÖvergödning-en takt som krävs. Hur miljön påverkas av diffust läckage från den ökande kemikalieanvändningen är inte tillräckligt känt. Utsläppen av växthusgaser har inte förändrats nämnvärt de senaste åren.
Inom skogsbruket tar man idag hänsyn till vär-defulla biotoper i mycket högre grad än tidigare. Jordbrukarna klarar bättre av att hävda sina betes-marker och bevara kulturelement tack vare miljö-ersättningarna i Miljö- och Landsbygdsprogram-met. Våtmarker har ett starkare skydd mot utdik-ning och återskapas i odlingslandskapet. Det bety-der att den negativa påverkan på våtmarkerna, odlingslandskapet och skogen har minskat betyd-ligt under de senaste fem åren.
Påverkan på havsmiljön är fortfarande alltför stor. Övernyttjandet av fiskbestånd har lett till kollaps av bestånd och betydande förändringar i arternas inbördes förhållande. Torskbeståndet i Östersjön är nu allvarligt hotat.
Trögt att förändra tillståndet
Återhämtningen, eller miljöns respons på åtgär-derna, sker långsamt för många miljö- och hälso-problem. Därför förbättras inte miljötillståndet i samma takt som påverkan på miljön minskar, vil-ket nedanstående exempel visar:
• Det tar ca 10 år innan en synlig återhämtning av ozonskiktet kan märkas och drygt 50 år
innan det är helt återställt under förutsättning att utfasningen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter enligt planerna.
• Miljögifter som är långlivade kan finnas kvar i vatten och mark under mycket lång tid efter det att de har släppts ut i miljön. När de tas upp i växter och djur kan gifterna fortsätta att påverka hälsan och miljön.
• Inkubationstiden är lång för cancer, vilket innebär att förändringar i antalet cancerfall ibland kan avläsas först 20 år efter åtgärder som minskar den skadliga exponeringen. Antalet fall av hudcancer efter för stor expone-ring för UV-strålning är ett sådant exempel. Det påverkas dock i hög grad av människans livsstil och utomhusvanor.
• Trots framgångsrika åtgärder inom jord- och skogsbruket dröjer det i många fall länge innan åtgärderna har resulterat i ett bättre mil-jötillstånd. I skogen tar det ofta minst en hel skogsgeneration, eller 70–150 år.
• Utsläppen av växthusgaser påverkar klimatet i flera hundra år framåt och en temperatur-ökning som inträffat försvinner inte förrän efter mycket lång tid även om utsläppen mins-kar snabbt.
Vi kan nå de flesta delmål, men fler åtgärder krävs
Riksdagen har fattat beslut om ett stort antal del-mål som ska vara uppfyllda inom angiven tid (vanligen år 2010). Många kommer troligen att nås utan att beslut behöver fattas om ytterligare åtgärder. Det gäller bl.a. svavelhalten i luft, ande-len hård död ved i skogen, minskade mängder avfall som deponeras, utsläpp från fartyg, beva-rande av småbiotoper inom jordbruket och påbör-jad sanering av förorenade områden.
För de flesta delmålen behövs ytterligare insat-ser för att klara uppgiften. Åtgärder för att minska koldioxidutsläpp och kväveläckage från mark är exempel på sådana. I några enstaka fall kan det bli mycket svårt att nå delmålen. Svårigheterna kan bero på bl.a. målkonflikter och kunskapsbrister eller på att så stora omställningar krävs att det blir svårt att få med alla aktörer på åtgärderna inom de givna tidsramarna.
Till varje miljökvalitetsmål finns både delmål som är lätta att nå och sådana som är svåra. Det gör att den samlade bedömningen blir att det är möjligt att nå delmålen, men att fler åtgärder
miljömålen
– når vi fram?
behövs. Delmålen är av olika karaktär: några utgör en del av hela miljökvalitetsmålet, medan andra kan vara formulerade som ett steg på vägen. Det är således inte klart att miljökvalitetsmålet nås även om alla delmål nås. Därför kommer också nya delmål att behöva utvecklas.
Når vi miljökvalitetsmålen?
Inom en generation, d.v.s. år 2020, ska miljö-kvalitetsmålen vara uppnådda – eller åtminstone ska alla nödvändiga åtgärder vara genomförda. Åter-hämtningen i miljön kan i vissa fall ta längre tid. Begränsad klimatpåverkan kan inte uppnås förrän efter flera generationer, och riksdagen har antagit ett långsiktigt mål för 2050. För flera av målen är det internationella arbetet avgörande för att de ska nås. Några miljökvalitetsmål bedöms vara svåra att nå även om fler åtgärder sätts in. Främst gäller det Begränsad klimatpåverkan, men även Ingen över-gödning, Giftfri miljö och Levande skogar. Utvecklingen inom transport- och energisektorer-na liksom inom byggsektorn är avgörande för att framgångsrikt nå ett flertal miljömål. I flera fall är konflikter med andra samhällsmål hinder för framgång. Samhällets energiförsörjning är svår att klara utan att antingen klimatet, vattenmiljön eller kulturlandskapet påverkas. Likaså innebär samhällets behov av effektiva transporter svårig-heter för att uppnå flera av miljökvalitetsmålen. Utbyggd infrastruktur kan också störa natur- och kulturmiljön, samtidigt som väl fungerande infra-struktur, t.ex. som möjliggör avloppsrening och miljöanpassat resande, kan bidra till att miljö-problemen inte förvärras.
De stora strukturomvandlingar som sker i sam-hället tar bort många grundläggande
förutsätt-ningar för brukande och bevarande av kulturarvet. Om inte delar av vår historia ska raderas ut behövs insatser för en regional utveckling som tar fasta på villkoren för kulturmiljöns överlevnad. I annat fall kan de mål som omfattar bevarande och utveckling av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bli svåra att uppnå. Detta gäller inte minst i odlingslandska-pet, där bibehållet jordbruk är en förutsättning för att bevara både de kulturhistoriska och de biolo-giska värdena i deras rätta sammanhang.
Buller, framför allt från trafiken, är ett utbrett miljöproblem och den störning som berör störst antal människor. Man har beräknat att drygt 2 mil-joner människor utsätts för buller som påverkar deras hälsa. Det bedöms bli mycket svårt att komma i mål till 2020 när det gäller bullerproble-men. Radon i bostäder och lokaler är ett annat pro-blem. I närmare en halv miljon bostäder överskrids den radonhalt som föreslås i delmålet i propositio-nen om inomhusmiljön. Radon orsakar ca 400 fall av lungcancer årligen. Rökare är speciellt utsatta, med ca 350 fall, och icke-rökare utgör ca 50 fall per år. Luftföroreningar, bl.a. från biltrafiken, orsakar fortfarande ett stort antal dödsfall.
Inom flera områden har det varit möjligt att bryta sambandet mellan miljöpåverkan och ekonomisk tillväxt. Så har varit fallet för t.ex. utsläpp av försu-rande ämnen i industriländerna och av kväveoxider. Energianvändningen – och utsläppen av koldioxid – hör starkt samman med den ekonomiska utveck-lingen. Även om vi använder allt mindre energi vid tillverkningen av produkter och i processer är det svårt att bryta detta samband.
Samhällsutvecklingen och därmed möjligheter-na till framgång i miljöarbetet är intimt samman-länkade med den internationella utvecklingen. Man kan notera framsteg genom
kemikalie-strategin som EU har antagit och Göteborgsproto-kollet för minskade utsläpp av luftföroreningar. Tillkomsten av Kyotoprotokollet är början till ett världsomspännande regelverk för att begränsa och minska utsläppen av växthusgaser. På flera områ-den behövs ett ännu mer pådrivande svenskt arbete, inte minst inom EU. Detta är uppenbart för möjligheterna att nå klimatmålet men det är viktigt även för andra mål.
90 100 110
Indexåret 1990 var utsläppen av växthusgaser som koldioxidekvivalenter 4 199 000 000 ton.
De samlade utsläppen av växthusgaser inom EU har minskat med 4 % mellan 1990 och 1999. Särskilt Tysk-land och Storbritannien har bidragit till att utsläppen har minskat. Det krävs ytterligare åtgärder för att EU-länderna ska nå sitt första gemensamma åtagande enligt Kyotoprotokollet. Prognoserna pekar mot att utsläppen år 2010 inte kommer att understiga 1990 års nivå.
väg till mål enligt Kyotoprotokollet utsläpp
mål 2008–2012
1990 2000 2010
index 1990 = 100
figur A Index för utsläpp av växthusgaser inom EU:s 15 medlemsländer 1990–1999
1995 2005
I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvalite-ten inom femton områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. För att konkretisera miljöar-betet föreslog regeringen våren 2001 delmål på vägen till miljömålen. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv. Riksdagen fattade beslut om propositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier i november 2001.
I enlighet med miljömålspropositionens för-slag har regeringen inrättat ett miljömålsråd med ansvar för samlad uppföljning och rapporte-ring till regerapporte-ringen av utvecklingen mot miljö-kvalitetsmålen. I Miljömålsrådet ingår företräda-re för myndigheter och organisationer.
Denna bilaga är ett utdrag ur Miljömålsrådets första årliga rapport till regeringen, Miljömålen – når vi fram? de Facto 2002.
I bilagan används symboler i form av ”glada gubbar – smileys” vid varje miljömål. Den runda symbolen visar i vilken riktning utvecklingen för påverkan på miljön bedöms ha gått de senaste
fem åren. Bedömningen omfattar såväl naturmil-jö och kulturmilnaturmil-jö som människans hälsa och naturresurser, och avser förändringar i trycket på miljön i form av utsläpp, markanvändning eller påverkan på kulturmiljön. En ”glad gubbe” inne-bär att påverkan har minskat betydligt, och att vi är på rätt väg. Symbolen för ingen entydig rikt-ning, en ”neutral gubbe”, används även då bedömningen är att en positiv utveckling motver-kas av en negativ trend. Den fyrkantiga symbolen svarar på frågan om miljökvalitetsmålen nås inom de tidsramar som riksdagen har angett.
Miljömålsrådets årsrapport Miljömålen – når vi fram?
de Facto 2002 kan beställas från Naturvårdsverkets
kundtjänst, tfn 08 698 1200, fax 08 698 1515, e-post kundtjanst@naturvardsverket.se, internet www.naturvardsverket.se. Skriften har isbn 620-1225-8. Rapporten finns också på engelska, isbn 91-620-1226-6. Läs mer om miljömålen på Miljömåls-portalen http://miljomal.nu.
Denna bilaga har isbn 91-620-8080-6. Den är tryckt på miljövänligt papper hos VLT Press, Västerås.
Bakgrund
teckenförklaring
Förändrad påverkan 1997–2001positiv riktning
ingen entydig riktning
negativ riktning
Når vi miljökvalitetsmålet? ja
möjligt, men fler åtgärder krävs
mycket svårt inom tidsramen
KÄLLA TILL FIGUR
A:
genom kyotoprotokollet har
de industrialiserade länderna för-bundit sig att begränsa utsläppen av växthusgaser. Fram till perioden 2008– 2012 ska utsläppen inom EU minska med 8 % från 1990 års nivå. Under samma period har Sverige möjlighet att öka sina utsläpp med 4 % men riksdagen fatta-de i mars 2002 beslut om ett fatta-delmål för utsläpp av växthusgaser som innebär att de svenska utsläp-pen som ett medelvärde för perioden 2008–2012 ska vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Detta ska uppnås utan att man räknar med upptag i kolsänkor (växande skog som binder koldioxid) eller flexibla mekanismer (olika former för utsläppshandel med växthusgaser). Utvecklingen mot delmålet ska följas upp, och ytterligare förslag
på åtgärder kan komma att läggas fram vid kon-trollstationer år 2004 och 2008.
Den senaste prognosen över de framtida utsläppen av klimatgaser, som gjordes i Sveriges tredje nationalrapport till klimatkonventionen 2001, pekar mot att utsläppen kommer att stabi-liseras till år 2010 och därefter öka. Ytterligare åtgärder kan alltså komma att krävas för att del-målet ska kunna nås.
Riksdagen har också fattat beslut om ett lång-siktigt utsläppsmål för växthusgaser. År 2050 bör utsläppen i Sverige sammantaget vara lägre än
4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invåna-re, för att därefter minska ytterligare. Detta innebär att utsläppen ska minska med närmare 50 % jämfört med dagens utsläpp. Med nuvaran-de utveckling och med hittills beslutanuvaran-de åtgärds-strategier nås inte detta mål.
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med
FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimat-systemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden
bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har
tillsam-mans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Begränsad klimatpåverkan;
1
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och
kultur-värden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
2
. . . .
Frisk luft;
-0,4 -0,1 0,4 0,2 0,5 0,3 0,1 0,0 -0,2 -0,3 1880 avvikelse, °C 1900 1920Jordens temperatur har ökat med ca 0,6° från slutet av 1800-talet till år 2000. IPCC bedömer att merparten av temperaturökningen kan förklaras av ökade halter av växt-husgaser i atmosfären till följd av människans verksamhet.
1940 1960 1980 2000
figur 1.1 Avvikelse från den globala årsmedel-temperaturen 1951–80 (femårsmedelvärde) 500 600 700 800 400 850 750 650 550 450
10 års utjämnat medelvärde årligt medelvärde
1860 1880 1920 1960
medelnederbörd, mm
figur 1.2 Årsmedelvärde och tioårsmedelvärde av nederbörd, 1860–2000
1900 1940 1980 2000
Nederbörden har ökat i Sverige under de senaste 140 åren. En del av den uppmätta ökningen kan dock förklaras av att mätinstrument och mätstationer har förbättrats under åren. Högre temperatur i framtiden kommer sannolikt att följas av ökad nederbörd i stora delar av Sverige.
20 000 80 000 60 000 0 -40 000 40 000 -20 000 ton, tusental
figur 1.3 Utsläpp och upptag av växthusgaser
1990
Sveriges utsläpp av växthusgaser beror till ca 80 % på förbränningen av fossila bränslen inom industrin, trans-portsektorn och för el- och värmeproduktion. Andra sektorer bidrar med återstående ca 20 %. I skogen binds koldioxid i biomassan. Detta upptag motsvarar närmare 30 % av utsläppen.
1993 1995
1991 1992 1994 1996 199
7
1998 1999 2000
industriprocesser och fluorerade gaser energi, inkl. transporter
jordbruk
användning av lösningsmedel
förändrad markanvändning och skogsbruk avfallshantering
halterna av svaveldioxid
underskrider redan nu gällande miljökvalitetsnormer. Även de strängare gränserna för att skydda kulturföremål och material nås på de flesta platser.
Utsläppen av kväveoxider från trafiken har minskat genom effektivare katalysatorrening och genom de skärpta avgaskrav som införts på tunga fordon sedan mitten av 1990-talet. Dock består de höga halterna i storstadsområdena och på starkt trafikerade gator. Avgaskraven för alla bilar kommer att skärpas ytterligare. Åtgärder måste vidtas också inom områden som rör ener-gi och arbetsmaskiner.
Korrosion av material och hälsoeffekter orsakade av marknära ozon kommer att minska,
men det är risk för att de halter som ger effekter på grödor fortfarande överskrids om tjugo år.
Det är i första hand i tätorter som människor exponeras för partiklar och cancerframkallande 20 40 100 60 80 86/8 7 88/89 92/93 98/ 99 index oktober–mars 1986/87 = 100 90/ 91 96/ 97 00/ 01 94/95 figur 2.1 Luftkvalitetsindex kvävedioxid svaveldioxid
sot luft, sammanvägt
Utsläppen av svaveldioxid i tätortsmiljön, som i huvud-sak kommer från energiproduktion och trafik, har minskat med ca 90 % sedan 1970-talet. Även i de flesta andra EU-länder har utsläppen minskat kraftigt. För kvävedioxid och sot är förbättringarna i Sverige påtagliga. Dessa faktorer tillsammans har medfört att hälso- och korro-sionsproblemen har minskat avsevärt.
. . . .
Indexet är en sammanvägning av befolkningstalen i ca 35 kom-muner och halten av svaveldioxid, kvävedioxid och sot under vinterhalvåret.
Okt–mars 1986/87: NO2 31 µg/m3, SO2 17 µg/m3, sot 11 µg/m3
KÄLLA TILL FIGUR
1: HTTP://WWW.GISS.NASA.GOV/ 2 : DS 2001:71 3 : NATURVÅRDSVERKET kvävedioxid svaveldioxid
sot luft, sammanvägt
KÄLLA TILL FIGUR
1– 3 : MI 24 SM 0101, SCB OCH NATURVÅRDSVERKET 4 : IVL
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska
underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
3
Bara naturlig försurning;
. . . .
nedfallet av sulfat harmins-kat med cirka 60 % under 1990-talet. Kvävehalterna i nederbör-den har minskat i stora delar av Sverige under de senare åren, men eftersom mängden nederbörd samtidigt har ökat kan inga tydliga trender ses i kvävenedfallet. För att Sveriges natur ska kunna återhämta sig måste utsläppen minska ytterligare – utöver Göteborgsprotokollets mål och EU:s tak-direktiv – såväl i Sverige som i övriga Europa.
År 2000 var utsläppen av svaveldioxid ca 57 000 ton (exkl. utsläpp från internationell sjö- och luft-fart) och delmålet för svaveldioxid har därmed redan nåtts, medan utsläppen av kväveoxider måste minska med ytterligare nästan 100 000 ton. Enligt europeiska beräkningar, inför inter-nationella förhandlingar, kommer arealen natur-liga ekosystem där den kritiska belastningen för försurning överskrids att minska från 16 % 1990
till 4 % år 2010. Men enligt svenska beräkningar, på mer detaljerad nivå, kommer den kritiska belastningen att överskridas på 13 % av arealen år 2010. Även om de kritiska belastningsgränser-na underskrids kan återhämtningstiden i belastningsgränser-naturen ta åtskilliga decennier.
Trenderna för återhämtning i skogsmark är motstridiga, men tyder på fortsatt försurning i stora delar av Sverige, med svaga tecken på åter-hämtning i söder. Återåter-hämtningen underlättas av att skogsbruket anpassas till växtplatsens för-surningskänslighet och genom att andelen lövrik skog ökar.
I sjöar och vattendrag påbörjades återhämt-ningen redan under 1980-talet och accelererade under 1990-talet. Trots detta är det osäkert om delmålet nås: undersökningar i Västra Götaland tyder på att många sjöar fortfarande kommer att vara försurade år 2010.
ämnen. Särskilt i områden med starkt inslag av småskalig vedeldning kvarstår problemet, även om halterna ovanför hustak kommer att sjunka. Det är enklast att vidta åtgärder som begränsar halten av större partiklar i luften.
Naturvårds-verket har fått i uppdrag att ge förslag till delmål även för mindre partiklar (PM2,5). Uppdraget ska redovisas sommaren 2003. - 0 0 - 200 200 - 400 400 - 700 700 - 1 000 1 000 - 3 000 1997 2010 Ekvivalenter/hektar och år
figur 3.3 Överskridande av kritisk belastning för skogsmark och sjöar i Sverige 1997 och 2010 (enligt Göteborgsprotokollet)
I sydvästra Sverige kommer syradepositionen att vara klart högre än vad naturen tål fortfarande år 2010.
150 250 350 50 1990 1992 2000 ton, tusental 1996 1998 1994 delmål 2010
Med dagens minskningstakt är det osäkert om vi når delmålet, 148 000 ton, som gäller både Bara naturlig försurning och Ingen övergödning.
figur 3.4 Utsläpp av kväveoxider i Sverige
200 500 300 100 400 1980 1985 2000 ton, tusental
figur 3.1 Svenska utsläpp av svaveldioxid till luft (exkl. utsläpp från utrikes sjö- och luftfart)
1990 1995
Utsläppssiffrorna har reviderats efter det att delmålet om svavelutsläpp fastställdes. Detta har inneburit att delmålet för svavelutsläpp redan har nåtts.
delmål 2010 100 250 150 50 200 1983 1985 2000 ton, tusental
figur 3.2 Kalk till sjöar, vattendrag och våtmarker i Sverige
198 7
1989 1991 1993 199 7
Trots att utsläppen av försurande ämnen har minskat måste kalkningen fortsätta i många sjöar och vattendrag.
doserarkalkning våtmarkskalkning sjökalkning
20 40 100 60 80 toluen bensen index oktober–mars 1992/93 = 100
figur 2.2 Index för bensen- och toluenhalter
00/ 01 92/93 93/94 94/95 95/96 96/ 97 97/ 98 98/ 99 99/ 00
Utsläpp av bensen medför risk för cancer, främst leukemi. Enligt en grov uppskattning medför nuvarande halter ca 10 cancerfall per år. Bensen finns bl.a. i bensin. Idag är halten reglerad till högst 1 volymprocent. Med katalysatorbilarna minskar utsläppen av bensen väsent-ligt. Generationsmålet för halten i luft är 1 µg/m3.
Indexet är en sammanvägning av befolkningstalen i ca 35 kom-muner och halten av bensen och toluen under vinterhalvåret.
Okt–mars 1992/93: bensen 6 µg/m3, toluen 12 µg/m3
30 70
50
10 %
figur 2.3 Katalysatorbilarnas andel av personbils-beståndet 1987–2000
1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998
Då katalysatorer på bensindrivna bilar infördes fr.o.m. 1989 började utsläppen av luftföroreningar från vägtrafi-ken minska i större omfattning. Från luftföroreningssyn-punkt får denna åtgärd räknas som den viktigaste för vägtrafiken under 1990-talet. År 2000 var katalysator-bilarnas andel av trafikarbetet 78 %.
2000 4 6 8 10 12 2 Rörvik Vavihill Aspvreten
kritisk belastning – grödor
1989 2001
ppb-timmar, tusental
figur 2.4 Ozonbelastning för grödor på tre orter i södra Sverige
Ozonbelastningen för grödor uttrycks i AOT40 (ppb-timmar). Den ska enligt förslag till EG-direktiv beräknas under maj t.om. juli, kl. 8–20 centraleuropeisk tid. Efter-som det är ljust längre i Sverige under Efter-sommaren kan den verkliga belastningen vara högre. Den kritiska belast-ningen för grödor har överskridits på alla tre redovisade orter under 1990-talet. Denna belastning ska inte över-skridas år 2010.
1991 1993 1995 199
7 1999
KÄLLA TILL FIGUR
1: MI 18 SM 9901, SCB OCH NATURVÅRDSVERKET 2 : NATURVÅRDSVERKET 3 : NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5174 4 : NATURVÅRDSVERKET
Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället
och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås
inom en generation.
Giftfri miljö;
4
Ozonskiktet ska utvecklas så att
det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
5
. . . .
Skyddande ozonskikt;
. . . .
genom eu:s kemikaliestrategisom presenterades våren 2001 är förutsättningarna för att nå miljö-kvalitetsmålet bättre än tidigare. Även det globa-la arbetet, t.ex. i konventionerna om långlivade organiska föreningar och om kontroll av skadliga
antifoulingsystem för fartyg, bidrar till de förbätt-rade förutsättningarna.
År 2010 ska uppgifter om egenskaperna hos alla kemiska ämnen som hanteras på marknaden finnas. Ett nytt EU-system med tidsramar för att testa och registrera sådana ämnen håller på att utarbetas, vilket kommer att ge bättre kunskaper både om vilka ämnena är och om deras egenska-per. Det är dock svårt att bedöma om ambitions-nivån blir tillräckligt hög.
År 2010 ska varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår. Det återstår ett omfattande arbete att skapa ett
system som kommunicerar information om varors innehåll på en global marknad.
Utfasning av särskilt farliga ämnen som fram-kallar cancer, stör fortplantningen eller påverkar arvsmassan kommer att drivas gemensamt inom EU genom ett godkännandesystem. EU:s minis-terråd vill att även långlivade och bioackumule-rande ämnen ska omfattas av systemet. Detta har ännu inte fångats upp i närliggande direktiv, t.ex. växtskyddsdirektivet.
Därtill krävs en allmän riskminskning. EU:s kemikaliestrategi lägger ett tydligt ansvar för detta på industrin. För bekämpningsmedel i jord-och trädgårdsbruket finns riskindikatortal. Enligt dessa har riskerna med de bekämpningsmedel som förs in på marknaden inte minskat. Däremot har åtgärder för att minska riskerna vid använd-ningen genomförts.
tabell 4.1 Antal ämnen och tidsplan för registrering
EU:s nya kemikaliestrategi bygger på registrering, utvär-dering och godkännande. Alla kemiska produkter som framställs eller importeras i mängder över 1 ton ska regi-streras. Endast för 14 % av de kemiska produkter som används inom EU i volymer större än 1 000 ton per år finns upp-gifter som motsvarar de baskrav som ställs för nya ämnen. Det nya systemet ska etappvis ge oss bättre kunskap.
> 1 000 101 – 1 000 1 – 100 2 700 5 000 30 000 2005 2008 2012 ton/företag och år antal ämnen på marknaden år för registrering 600 1400 1000 200 C Miljö antal M R
Fler och fler ämnen klassificeras i EU i följande kategorier: påverkar arvsmassan (M), stör fortplantningen (R), är cancer-framkallande (C), är miljöfarliga (Miljö). Det innebär att kunskapen om vissa ämnen med farliga egenskaper ökar. Klassificering och märkning bidrar till att information sprids. Åtgärder för att minska riskerna måste vidtas för ett flertal ämnen. Utöver de redovisade är 671 komplexa kol- och olje-baserade ämnen klassificerade som cancerframkallande. figur 4.2 Antal klassificerade ämnen i olika kategorier
1996:5
2001:3 2000:9 1997:5
figur 4.3 Procentuell fördelning av kemiska produkter i olika faroklasser
Under 2000 omsattes ca 70 milj. ton kemiska produkter på den svenska marknaden, varav ca 19 miljoner ton exporte-rades. Drivmedel och bränslen som bensin och diesel klassi-ficeras som giftiga, och eftersom de hanteras i stora mäng-der är nära hälften av kvantiteten kemiska produkter giftig.
giftig irriterande mycket giftig frätande hälsoskadlig måttligt hälsoskadlig omarkerad 40 80 200 120 160 BNP befolkning kemikalieproduktion 1995 2000 2005 index 1995 = 100
figur 4.1 Simulerad ökning av BNP, befolknings-tillväxt och kemikalieproduktion i världen
2015 2020
2010
Produktionen av kemiska produkter ökar. Värdet av världens kemikalieproduktion beräknas växa med 85 % mellan 1995 och 2020 enligt OECD.
hittills har avvecklingenav
ozonnedbrytande ämnen ofta inneburit att andra ämnen, som i stället haft viss påverkan på klimatet, har använts som ersättningsmedel i kylanläggningar och lik-nande. Riksdagen har beslutat att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige till största delen ska ha upphört till år 2010. För att det ska kunna ske måste alternativ miljövänlig teknik eller andra metoder finnas tillgängliga. Det är främst inom försvaret, flyget och vissa laboratorier som ozonnedbrytande ämnen används. Ozonned-brytande ämnen kan också läcka från varor och produkter när de används eller skrotas. Dessa utsläpp kan minska genom förbättrad tillsyn och miljöriktig avfallshantering. Dessutom medför ökat höghöjdsflyg ökade utsläpp i stratosfären, vil-ket kan påverka ozonskiktet på ett negativt sätt.
Halterna av de ozonnedbrytande ämnena i atmosfären börjar nu avta som en följd av åtgär-der i Sverige och andra länåtgär-der. Men andra fakto-rer som påverkar ozonskiktet har också föränd-rats, vilket delvis motverkar förbättringen. Under förutsättning att Montrealprotokollet följs av alla parter beräknas halten av ozonned-brytande ämnen i stratosfären ha nått ner till ca 2 ppb klor år 2050. Tidigast om 100 år kan hal-ten av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären ligga på naturlig nivå, 0,7 ppb klor. De senaste bedömningarna av europeiska forskare är att en
-15 15 -5 5 10 0 -10 -20 -25 %
figur 5.1 Ozonskiktet över Norrköping 1988–2002 i förhållande till ozonskiktet över Uppsala 1951–1966 (månatlig avvikelse i procent)
1988 1990 1991 1992 1994 1996 1998 2000 2002
trendlinje Pinatubo
Den blå linjen visar den linjära trendens avvikelse för perioden i Norrköping. Den visar att ozonskiktet i genom-snitt har varit tunnare i Norrköping sedan 1988 än i Uppsala under perioden 1951–1966. Vulkanen Pinatubos utbrott 1991 kan tydligt avläsas i stratosfärens ozonhalt.
KÄLLA TILL FIGUR
1: OECD 2001 2 : KIFS 1996:5, 1997:5, 2000:9, 2001:3 3 : KEMIKALIEINSPEKTIONEN TABELL 1: EU-KOMMISSIONENS VITBOK 2001
KÄLLA TILL FIGUR
1:
SMHI
2
:
EEA, ALE/GAGE/AGAGE NETWORK, NOAA/CMDL NETWORK
3
:
förutsättningen för att
del-målet som rör effekter till följd av UV-strålning ska nås är att långsiktiga åtgärder kan sättas in tidigt i miljö-målsarbetet. Till följd av utökat anslag under 2002 har möjligheten för myndigheter att med-verka till att begränsa antalet framtida hudcan-cerfall förbättrats.
Delmålet som rör begränsningen av utsläpp av radioaktiva ämnen innefattar bl.a. omhänder-tagandet av använt kärnbränsle och annat radio-aktivt avfall. För att nå en lösning för slutför-varing av använt kärnbränsle och kärnavfall krävs att kärnkraftsindustrin utvecklar ett slut-förvarssystem som uppfyller strålskyddskraven
och är väl förankrat bland både beslutsfattare och allmänhet. För att tidtabellen ska kunna hållas krävs att arbetet med granskning, samråds-insatser och specificering av strålskyddskrav är prioriterat.
Miljöövervakning och forskning utgör en vik-tig grund för strålskyddsarbetet. Om övervak-nings- eller forskningsinsatser visar att behov finns kan tillsynsåtgärder i form av t.ex. föreskrif-ter och rekommendationer sättas in. Forskning inom radioekologi och strålningsbiologi befinner sig åter i den bristsituation som rådde strax före olyckan i Tjernobyl 1986; anslagen till forskning inom radioekologi och strålningsbiologi uteblev så gott som helt under 2001.
Ett nationellt miljöövervakningsprogram för radioaktiva ämnen har börjat byggas upp, och det är viktigt att detta arbete fortsätter. Genom ett sådant program kan underlaget för att uppskatta den totala stråldosen till människor och miljö för-bättras. Det ökar också förutsättningarna för att kunna ta fram indikatorer och strålskyddskriterier för att skydda djur och växter, vilket saknas idag.
20 120 60 80 40 100
figur 6.1 Externdos vid marknivå i olika län orsakad av naturligt förekommande radioaktiva ämnen och nedfall av cesium-137 beräknad 2001
(Data för Gotlands län saknas)
naturligt cesium-137
Halland
strålning i marknivå (nGy/h)
Jönk öping Kr onober g V ästr a Götaland Sk åne V ärmland Ör ebr o Norrland Jäm tland Dalarna Öster g ötland Bleking e K almar V ästerbotten St ockholm Södermanland Gä vlebor g V ästmanland Uppsala V ästernorrland
Cesium-137 tillkom i miljön på 1950-talet till följd av människans aktiviteter. Den största spridningen av radioaktiva ämnen skedde efter kärnvapenprovspräng-ningarna under 1950- och 60-talen och efter Tjernobyl-olyckan 1986. Efter provsprängningarna spreds radio-aktiva ämnen i atmosfären som sedan föll ner på marken med nederbörden under flera år. Efter Tjernobylolyckan däremot blev nedfallet högst i de län där det råkade regna just dagarna efter olyckan.
10
0,1
0,01 1
figur 6.2 Interndos från kroppens innehåll av cesium-137 i olika befolkningsgrupper från olika regioner (OBS! Y-axelns skala är logaritmisk)
1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
0,001
0,0001
interndos från radiocesium (mSv/år)
Variationen av cesium-137 i kroppen inom och mellan olika regioner beror till största delen på innehållet av cesium-137 i kosten. De högre värdena under 1960- och 70-talen beror på nedfall efter kärnvapenprovspräng-ningarna, medan de högre värdena efter 1986 återspeglar kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Västerbotten 1988–2001 Härjedalen 1965–1976 Gävleborg 1986-1998 Stockholm 1966–2000 Skåne 1964–1976 2 8 4 6
figur 6.3 Andel hudcancerfall av totala antalet cancerfall 1999 i relation till beräknad total årsdos av UV-strålning vid olika breddgrader i Sverige
1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 2 200 2 400
UV-dos i MED/år %
Cancerformen malignt melanom har ökat från ett par hundra fall i slutet av 1950-talet till 1 600 fall 1998. Varje år avlider 350–400 personer i sjukdomen. Eftersom det tar närmare 20 år mellan exponering och eventuell utveckling av cancer är det viktigt att framför allt barn och ungdomar lär sig att sola med förstånd.
skivepitelcancer malignt melanom
Människors hälsa och den biologiska
mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.
6
Säker strålmiljö;
. . . .
synlig återhämtning av ozonskiktet över Europa kan märkas tidigast år 2010 och att det är helt återställt tidigast år 2050. 1 4 2 3 1980 1995 ppb
figur 5.2 Koncentration av klor och brom i troposfären
1985 1990 2000
Koncentrationen av klor i troposfären var som högst kring 1993, medan bromhalten fortfarande ökar. Total-koncentrationen av klor och brom i stratosfären beräk-nades börja avta kring år 2000.
1975
klor brom
förändring i årlig UV-dos 11–13 % 9–11 % 7–9 % 5–7 % 3–5 % 0–3 % inte mätt
figur 5.3 Beräknad ökning av UV-strålning i Europa 1980–1997
Som en följd av ozonskiktets uttunning har UV-strålningen i Sverige ökat med ca 7–11 % under 18-årsperioden.
UV-strålningens förändring är beräknad från upp-mätta totalvärden av ozon (molnfria förhållanden antas).
KÄLLA TILL FIGUR
1:
SSI
2
:
SSI, FOI OCH LUNDS UNIVERSITET
3
:
stora mängder kväveoch fosfor
har lagrats upp i mark och sedi-ment under åtskilliga decennier. På grund av de naturliga systemens tröghet kom-mer det att ta lång tid innan situationen har åter-ställts till acceptabel nivå. Det finns idag interna-tionella överenskommelser samt EG-direktiv om begränsning av utsläppen av kväveföreningar till luft. Dessa kommer dock inte att kunna sänka kvävenedfallet till skog till acceptabla nivåer fram till 2010. Den kritiska belastningen kommer då att överskridas på cirka 19 % av skogsmarken.
Genom åtgärdsprogrammet mot växtnärings-förluster inom jordbruket och åtgärder inom industrin och avloppssektorn kan belastningen på havet minska med 25–30 % från 1995 till 2010. Den samlade belasningen på våra hav från alla sektorer måste minska med 40 % från 1995 års nivå för att nå generationsmålet.
10 20 50 30 40 60 1995 ton, tusental 2000 delmål 2010
Punktkällorna (kommunala avloppsreningsverk för mer än 2000 personer, industrier och enskilda avlopp) har minskat sina utsläpp med ca 4 000 ton, d.v.s. 20 %, medan belastningen från jordbruket bedöms vara i princip oföränd-rad. Det tar lång tid innan belastningen från jordbruk och skogsbruk minskar efter det att åtgärder har vidtagits. figur 7.2 Belastning av totalkväve från människans verksamhet på havet söder om Ålands hav 1995 och 2000 totalt varav punktkällor 10 20 50 30 40 60 70 1995 ton, tusental
figur 7.3 Utsläpp av ammoniak till luft i Sverige
1997 1999
Ammoniakutsläppen till luft minskade med 9 % 1995–99. Att minska utsläppen ytterligare och nå del-målet är fullt möjligt.
delmål 2010 120 40 80 60 100 140 20 kg/ha och år
figur 7.4 Växtnäringsbalanser för svensk åkermark
1995
fosfor kväve
Växtnäring tillförs åkermarken genom gödselmedel, utsäde, nedfall från luften och kvävefixering, och förs bort med skörden och skörderesterna. Bortförseln är mindre än tillförseln. Överskottet kan läcka ut från åkermarken till vattendragen och hamna i sjöar och hav – där problem med övergödning uppstår. Ju större över-skottet är, desto större är risken för växtnäringsläckage.
199 7 1999 1995 199 7 1999 överskott tillförsel bortförsel 1 2 4 5 3 1960 1965 1980 1995 µmol/l
figur 7.1 Halt av nitrat och fosfat i ytvattnet vid Gotlandsdjupet
1975 1985 1990 2000
1970
För att nå generationsmålet krävs att näringsförhållan-dena i kust och hav motsvarar i stort det tillstånd som rådde under 1940-talet. Under senare år har näringshalterna ten-derat att sjunka något i ytvattnet i egentliga Östersjön, men de ligger fortfarande betydligt över halterna på 1940-talet. Dessutom har fosforhalterna ökat med ca 20 % i
botten-vattnet sedan 1995 p.g.a. syrebrist. fosfat
nitrat
arbetet med att ta fram
under-lag för att identifiera särskilt vär-defulla naturmiljöer har påbörjats. För kulturhistoriskt värdefulla miljöer är kun-skapsläget bristfälligt; bl.a. är vattenanknutna fornlämningar endast delvis inventerade.
Bevarandet av sjöar och vattendrag har tagit ett stort kliv framåt i och med arbetet med Natura 2000. För att uppnå miljömålet måste dock säkerställandet av värdefulla miljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag prioriteras, i kombination med restaurering och utökad
hän-10 20 30 50 40 %
figur 8.1 Andel sträcka längs vattendrag som saknar kantzon, har en sparad trädridå eller en kantzon på 5 eller 10 m
trädridå
Trots tal om ökad miljöhänsyn i skogsbruket lämnas kantzon (skyddszon) endast vid ca hälften av alla avverk-ningar längs vattendrag. Skyddszoner är viktiga för att bevara naturvärden och god vattenkvalitet i vatten-dragen. (Figuren visar resultat av en studie längs 270 km vattendrag i S, T och O län.)
5 m kantzon 10 m kantzon ingen kantzon
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ
inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning
av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Ingen övergödning;
7
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara,
och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden
samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för
frilufts-liv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
8
. . . .
Levande sjöar och vattendrag;
. . . .
tabell 8.1 Antal Natura 2000-områden i Sverigemed limniska naturtyper 2002
Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden
limnisk naturtyp förekomst i objekt
Oligomesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder
Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger
Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation
Dystrofa sjöar och småvatten Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ
Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor 18 206 32 86 277 125 87 98
Dessa åtta typer av sötvattensmiljöer ingår i EU:s habitatdirektiv. Observera att flera naturtyper kan förekomma i samma objekt. Tillsammans med terrestra och marina naturtyper bygger de upp det europeiska nätverket Natura 2000.
KÄLLA TILL FIGUR
1: SMHI, SMF 2 : NATURVÅRDSVERKET 3 : MI 37 SM 0001 , SCB OCH NATURVÅRDSVERKET 4 : SCB
KÄLLA TILL FIGUR
1: SKOGSSTYRELSEN, MEDDELANDE 2/2002 2 : NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 4941 TABELL 1 : NATURVÅRDSVERKE TS NATURA 2000-DATABAS
syn. De juridiska och praktiska förutsättningarna för restaurering är komplicerade och kan innebä-ra ökade kostnader och ta längre tid än beräknat. Kunskapsunderlaget är idag otillräckligt för att kvantifiera åtgärdsbehovet för skydd av vär-defulla natur- och kulturmiljöer och restaurering av vattendrag.
En förutsättning för att målet Levande sjöar och vattendrag ska nås är att också miljömålen Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö nås. 20 60 40 185 0 antal
figur 8.2 Kumulativt antal introduktioner av främmande arter i svenska sjöar och vattendrag 1850–1990
1870 1890 1910 1930 195 1970 1990 0
Av de 56 främmande arterna är 14 fiskar. Fiskar har ofta introducerats för att kompensera minskningen av inhemska fiskarter orsakad av bl.a. reglering, överfiske och sjukdomar. Introduktion av främmande arter utgör ett hot mot den biologiska mångfalden genom att livsmiljöer för inhemska arter förändras, den naturliga näringskedjan störs och de introducerade arterna konkurrerar om föda eller lekområden.
eu:s ramdirektiv för vatten,
nitratdirektivet och direktivet om deponering av avfall liksom den föreslagna nationella miljökvalitetsnormen
för nitrat i grundvatten är kraftfulla styrmedel för att nå miljökvalitetsmålet.
Målet för säker och hållbar dricksvattenför-sörjning för större delen av befolkningen bedöms kunna nås med befintliga styrmedel inom en generation. Däremot saknas styrmedel för att trygga vattenförsörjningen från enskilda brunnar med uttag på mindre än 10 kubikmeter per dygn, framför allt när det gäller kvalitets-aspekten. Möjligheten att införa skyldighet att lämna uppgifter om grundvattnets kvalitet till en central databas bör utredas.
Mark- och grundvattensystemet är ett trögt system. Det innebär att det dröjer länge innan effekterna av åtgärder för att minska förore-ningshalterna eller försurningspåverkan visar
sig. Därigenom kommer inte målet att grund-vattnet ska bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag att uppnås till 2020. Ett övervakningssystem för att utvärdera effekterna av olika åtgärder bör etableras.
En förutsättning för att målet ska nås är att målen som rör övergödning, försurning och gift-fri miljö nås. 150 450 250 350 50 90/91 92/93 98/99 ton, tusental
figur 9.2 Vägverkets förbrukning av vägsalt
96/97 00/01
94/95
Vägsalt används vid temperaturer kring 0°C. Förbruk-ningen varierar efter väderlek. Även då man tar hänsyn till saltvägnätets längd och väderleken minskade saltmängden på det statliga vägnätet 2000/2001 jämfört med föregående säsong. Kommunernas saltanvändning har dock successivt ökat och har en tendens att fortsätta öka. Om vägsalt inte användes som tömedel för halkbekämpning skulle antalet döda och svårt skadade i trafiken öka med ca 60 personer per vinter. Höga krav på framkomlighet och trafiksäkerhet står i konflikt med minskad påverkan på miljön.
))
1986-1990 1991-1995 1996-2000
ingen eller obetydlig påverkan (1) stark påverkan (4)
måttlig påverkan (2) påtaglig påverkan (3) mycket stark påverkan (5)
Försurningen har minskat något i sydöstra Götaland. Det beror förhoppningsvis på att det kraftigt minskade nedfallet av svavel börjar visa sig i grundvatten. Om trenden håller i sig leder det bl.a. till att vattnets lednings-angripande egenskaper minskar, med mindre utlösning av skadliga metaller som följd.
figur 9.3 Försurning av ytligt grundvatten
Punkterna är provtagningsplatser. Försurningspåverkan 1 2 4 3 5 1984 1990 1994 2000 försurningspåverkan
figur 9.4 Försurningspåverkan i grundvatten
1992 1996 1998
1986 1988
Enligt beräkningar grundade på det kraftigt minskade nedfallet av sulfat borde försurningspåverkan i grundvattnet ha minskat till ca 2, ”måttlig påverkan”. Men på grund av trögheten i mark/grundvattensystemet har det mins-kade nedfallet ännu inte slagit igenom, utan påverkan ligger på i stort sett samma nivå nu som för tjugo år sedan.
Den övre kurvan visar försurningspåverkan som den uppmätts i grundvatten. Den nedre kurvan visar försurningspåverkan beräknad enligt ”bedömningsgrunder för grundvatten” baserat på nedfallet av sulfat. mätt i grundvatten beräknad enligt BDG 500 1000 3000 1500 2500 2000 3500 hushåll m3, miljoner
figur 9.1 Vattenanvändning 1995 per användar-kategori efter typ av täkt
jordbruk industri övrig
användning totalt
Hushållens vattenförsörjning baseras till 56 % på grundvatten, varav ca 20 % är förstärkt genom konst-gjord infiltration av ytvatten. Industrins vattenanvänd-ning utgörs till 97 % av ytvatten, medan det ännu är oklart hur användningen inom jordbruket för bevattning och djurhållning fördelar sig på yt- och grundvatten.
kommunalt vattenuttag enskilt vattenuttag
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar
dricks-vattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att
miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
9
Grundvatten av god kvalitet;
. . . .
KÄLLA TILL FIGUR
1: MI 27 SM 9901, SCB 2 : VÄGVERKET 3 : SGU 4 :
Västerhavet och
Öster-sjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård
ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och
annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden
ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Hav i balans samt levande kust och skärgård;
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande
funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
. . . .
Myllrande våtmarker;
. . . .
insatserna för arter som
åtminstone under någon del av sin livscykel är knutna till våt-marker har ökat under senare år, och åtgärds-program har antagits för flera. Antalet interna-tionellt värdefulla våtmarker i Sverige som förts upp på Ramsarlistan inom våtmarkskonven-tionen utökades från 30 till 51 områden under 2001. Inom arbetet med att uppfylla EU:s habitatdirektiv skyddas olika naturtyper succes-sivt.
bevarandet av särskilt
skydds-värda marina miljöer har gått framåt i och med arbetet med Natura 2000. Vissa åtgärder har vidtagits för att minska bifångsterna av liten torsk, men många ytterligare åtgärder kommer att krävas inom fis-ket för att nå miljökvalitetsmålet.
För att uppnå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård förutsätts att miljömålen Ingen övergödning och Giftfri miljö uppnås. Även miljömålen Ett rikt odlings-landskap, God bebyggd miljö, Levande skogar,
Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag berör målet för hav och kust.
0,5 1,0 3,0 1,5 2,5 2,0 1995 1996 1998 2001 ton, tusental
figur 10.1 Landad torsk per storlek 1995–2001
1997 1999 2000
Ett för stort uttag av ung, ännu inte lekmogen torsk har bidragit till att torskbeståndet har minskat. För att komma tillrätta med detta problem har selektiva red-skap utvecklats. Notera att antalet större fiskar minskade kraftigt under perioden.
4–7 kg/fisk 0,3–1 kg/fisk
> 7 kg/fisk 1–2 kg/fisk
2–4 kg/fisk ej angiven storlek
Storlek anges i klass 1–9 (kg/fisk)
1. 2. 3. 4. 5. 9.
tabell 10.1 Antal Natura 2000-områden i Sverige med förekomst av vissa marina naturtyper
EU:s habitatdirektiv pekar ut flera marina naturtyper som skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv och som därför ska beaktas i det nationella bevarandearbetet. Sammanlagt 23 naturtyper på EU:s lista är marina eller har marin anknytning. Observera att flera naturtyper kan förekomma i samma objekt. Flera av de marina natur-typer som ingår i direktivet finns i grunda havsområden, som bl.a. är viktiga reproduktionslokaler för fisk.
marina sandbankar ler- och sandbottnar grunda vikar och sund älv- och åmynningar laguner*
rev
havsstrandängar i Östersjön*
naturtyper förekomst i objekt
* prioriterad naturtyp inom EU
45 71 100 24 80 91 144
figur 10.2 Områden med rekryteringsstörningar hos abborre och gädda
Kustbestånden av abborre och gädda har minskat drastiskt i vissa områden i Östersjön under 1990-talet. Minskningen verkar bero på att rekryteringen av nya årsklasser under flera år varit dålig i dessa områden. Orsakerna till störningarna är inte klarlagda, men övergödningen kan vara en bidragande faktor.
Mönsterås STOCKHOLM Torsås KALMAR konstaterat indikation
10
11
tabell 11.1 Myrmarker utgör en stor del av vatten-miljöerna i Sverige
myrmark inkl. blandmyrar
milj. hektar
sjöar och vattendrag
grunda havsområden (< 6 m djup) sumpskogar
övrigt (fjällvåtmarker, strandängar)
6,3 4,0 0,6 2,5 0,3 1000 2000 3000 tillskott 2001 totalt 2001
myr sjöar och
vattendrag km2
figur 11.1 Arealen Ramsarområden i Sverige
hav
De svenska Ramsarområdena omfattar en mängd olika naturtyper som sjöar, vattendrag, mossar, kärr, sumpskogar, deltaområden och grunda havsområden. Under 2001 ut-ökades arealen med närmare 1 300 km2. Drygt 5 100 km2 har förts upp på listan sedan konventionen trädde i kraft 1974. Urvalskriterierna baserades ursprungligen enbart på fågelförekomsten, men har under senare år vidgats betydligt. Detta innebär att den biologiska variationen inom områdena har ökat i motsvarande grad. Internatio-nellt sett har Sverige ett stort ansvar för bevarandet av myrmarker, och denna naturtyp är också väl represen-terad inom Ramsarområdena.
200 600
400 antal
figur 11.2 Antal Natura 2000-områden i Sverige med förekomst av vissa våtmarkstyper 2001
lövsump-skogar öppna myrar rikkärr aapa-myrar
Genom återkommande beslut av regeringen har olika våtmarksområden pekats ut och rapporterats till EU som svenska bidrag till nätverket Natura 2000. Om dessa bidrag är tillräckliga kommer att avgöras i samband med särskilda utvärderingar. För våtmarkerna gäller att ett 15-tal angivna naturtyper enligt EU:s klassning numera finns representerade i nätverket, förutom de naturtyper som omfattar sjöar, vattendrag och hav.
KÄLLA TILL FIGUR
1– 2 : FISKERIVERKET TABELL 1: NATURVÅRDSVERKETS NATURA 2000 -DATABAS
KÄLLA TILL FIGUR
1– 3 : NATURVÅRDSVERKET TABELL 1: NATURVÅRDSVERKET
naturvårdsåtgärder och fri-villiga avsättningar i
skogsbru-ket, inventeringar, utbildning och statliga pengar för att sätta av skyddsvärd skogsmark är de viktigaste faktorer som har ska-pat bättre förutsättningar för att bevara den bio-logiska mångfalden i skogen. Men beroende på kvardröjande effekter av skogsbruket under 1930–80-talen kommer målen i många fall inte att nås förrän efter år 2020.
Förekomsten av gammal skog är mycket ojämnt fördelad över landet. Bristen är störst i södra och mellersta Sverige. I södra Sverige gäl-ler det både barrskog och ädellövskog. Där bör rådgivningen till skogsägarna vara särskilt inten-siv, och ökningstakten måste vara högre i brist-områdena än riksgenomsnittet.
Miljömålet Bara naturlig försurning måste uppfyllas för att målet Levande skogar ska nås.
2 4 10 6 8 1983 %
figur 12.1 Andelen gammal skog utanför skyddade områden
1985 198 7
1989 1991 1993 1995 199 7
För att kunna bevara den biologiska mångfalden behövs mer gamla skogsekosystem. Gammal skog definieras här som skog äldre än 140 år i norra Sverige (Norrland samt Dalarnas, Värmlands och Örebro län), och skog äldre än 120 år i södra Sverige. Träd i dessa åldrar är dock ur ett biologiskt perspektiv fortfarande unga. Sedan mitten av 1990-talet ökar andelen gammal skog i alla landsdelar. Ökningen är till stor del ett resul-tat av att de äldsta skogarna inte avverkas i någon större utsträckning.
1999
S. Norrland Götaland
N. Norrland Svealand
figur 12.2 Andelen gammal skog per län år 1998
Andelen gammal skog varierar både inom landet och inom varje län. Brist på gammal skog finns framför allt i södra och mellersta Sverige samt längs Norrlands kustland.
0 – 1 % 1 – 2 % 2 – 3 % 3 – 4 % 4 – 5 % 5 – 10 % 10 – 20 % 400 1800 1200 800 10 20 30 50 40 1600 1998 ha, tusental
figur 12.3 Skogsmark undantagen från skogs-produktion
2000 1998 2000
Skogsbrukets frivilliga avsättningar av skogsmark har ökat kraftigt de senaste åren, och utgör idag ca 800 000 ha. Det är nästan lika mycket som den skog som ges ett lagligt skydd inom nationalparker, naturreservat och biotopskydd.
ha, tusental småskogsbruket mellanskogsbruket storskogsbruket nationalparker och naturreservat naturvårdsavtal biotopskydd frivilliga avsättningar 10 % 5 % 1 % 2 % 1 % 2 % 12 % 1 % formellt områdesskydd frivilliga avsättningar
figur 12.4 Andelen av produktiv skogsmark som har formellt områdesskydd resp. är frivilligt avsatt för naturvårdsändamål år 2000
Såväl arealen med frivilliga avsättningar som arealen med formellt områdesskydd är mycket ojämnt fördelad över riket. Behovet av utökat områdesskydd är stort utanför den fjällnära skogen. Främst i sydligaste Sverige hjälper de frivilliga avsättningarna upp situationen.
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt
som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att
miljö-kvalitetsmålet ska nås inom en generation.
12
Levande skogar;
. . . .
100 200 600 400 500 300 ha, tusentalfigur 11.3 Arealen skyddad myr 1993–2001
1993 4,7 % 5,8 % 6,4 % 6,6 % 8,7 % 1995 199 7 1999 2001
I myrskyddsplanen har 392 000 hektar tagits upp. Av dessa har hittills ca 245 000 ha skyddats, varav 4 800 ha under 2001. Takten i skyddsarbetet är idag inte tillräck-ligt hög för att miljömålet ska nås. Detta beror dels på att skyddet av skog prioriteras framför våtmarkerna, dels på att det finns problem med avgränsningen mot skogs-mark i många myrskyddsobjekt.
Arbetet för att nå miljömålet Myllrande våt-marker går i rätt riktning, men det är ännu osä-kert om det kan nås inom en generation.
KÄLLA TILL FIGUR
1–
4
:
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk
produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena
bevaras och stärks. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Ett rikt odlingslandskap;
13
14
. . . .
. . . .
utbyggnad av vindkraftenliksom ökad trafik med terräng-fordon minskar arealen områ-den med stora upplevelsevärområ-den och höga natur-och kulturvärden. Ökad trafik, natur-och i viss mån vindkraften, medför också ökat buller. Natur-vårdsverket ska analysera möjligheten att mäta och utvärdera “ostördhet” som ett led i uppfölj-ningen av miljömålet.
Ett av delmålen är att skadorna på mark och vegetation som orsakas av människans verksam-het ska vara försumbara om tio år. Det finns ännu inga belägg för att sådana skador minskar. Ersättningssystemen inom Miljö- och Lands-bygdsprogrammet för att bevara värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet är otillfredsställande.
förutsättningarna bedöms som goda att nå
miljökvalitets-målet inom en generation. Detta kräver dock att delmålen nås inte bara kvantita-tivt; också de kvalitativa värdena, i form av arter som hör samman med hävd och agrara kulturspår i odlingslandskapet, måste bevaras och förstärkas. Utvecklingen med nedläggning av jordbruksföre-tag i vissa regioner inger oro. Delmålen måste brytas ner regionalt, och åtgärder vidtas för att också regionalt klara den biologiska mångfalden.
Det är också viktigt att berörda brukare och all-mänheten har god kunskap om varför vi ska beva-ra den biologiska mångfalden och kulturmiljöer-na i odlingslandskapet och att de har förståelse för vilka åtgärder som krävs.
Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är beroende av att relevanta delar av Giftfri miljö, Ingen övergödning och Myllrande våtmar-ker uppfylls. 10 30 90 50 70 110 1980 1995 antal, tusental
figur 14.1 Terrängskotrar i trafik i fjällänen 1980–2001 1985 1990 2000 2005 20 40 100 60 80 120 140 160 1990 1992 1994 2000 index 1989 = 100
figur 13.2 Relativ förändring av åkerareal, betes-marksareal, betesdjursenheter och antal företag 1989–2000
1998 1996
Under perioden har åkerareal och antal företag minskat. Fortsätter denna utveckling försämras de långsiktiga förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet. Samtidigt är förutsättningarna idag bättre för att bevara värden i betesmarkerna eftersom både potentialen för antalet betesdjur och arealen utnyttjad betesmark har ökat. Den kraftiga förändringen 1994–95 i totala arealen betesmark beror på ändrade rutiner för datainsamling och på att betesmarken fick ökad betydelse vid ansökan om jordbruksstöd. Betesdjurens ökning i början av 1990-talet är en effekt av omställningsprogrammet.
areal betesmark antal företag
betesdjursenheter areal åker
utnyttjad betesmark
Med ”betesdjursenheter” menas am- och dikor, stutar, kvigor och får omräknat efter den areal betesmark som djuren behöver under en betningssäsong.
figur 13.3 Förändring av antalet betesdjur 1995–99
Efter att EU:s gemensamma jordbrukspolitik införts har antalet betesdjur fortsatt att öka i skogs- och mellan-bygderna medan det minskar i slättmellan-bygderna.
oförändrat ökat minskat 2 4 10 6 8 1996 1998 2001 ha, tusental
figur 13.1 Areal ansluten till miljöersättningen för bevarande av slåtterängar
199 7
2000 2002
1999
Utan miljöersättningen för skötsel av slåtteräng skulle ängsmarkerna fortsätta att växa igen och förutsätt-ningen fär att behålla de slåttergynnade arterna försvinna. Målet för arealen hävdad slåtteräng år 2010 är 10 000 ha. Anslutningen till ersättningen väntas fortsätta att stiga. Den uppskattade ökningen för perioden 2001–2003 (streckad linje) bygger på arealer som restaurerats med hjälp av miljöersättning.
2003 utgångsnivå enl. Ängs- och
hagmarksinventeringen 1990 mål 2010
väntad utveckling
Laglig terrängkörning på barmark i fjällen sker främst inom rennäringen. Försvaret och tele- och energisekto-rerna använder också terrängfordon på barmark. Sådan körning skadar mark och vegetation. Även fjällens forn-lämningar kan köras sönder. Terrängkörning på barmark och snö orsakar dessutom buller och avgaser, vilket för-sämrar fjällmiljöns värde för friluftslivet. Samtidigt kan snöskotern vara viktig för viss turistnäring.
Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till
dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och
andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Storslagen fjällmiljö;
KÄLLA TILL FIGUR
1: MILJÖSTÖDSSTATISTIK, JORDBRUKSVERKET 2 – 3 : LANTBRUKSREGISTRET, SCB Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län totalt
Terrängskoter = terrängmotorfordon med en tjänstevikt på högst 400 kg. I praktiken är det 3- och 4-hjulingar, och de allra flesta är snöskotrar.
Dalarnas/Kopparbergs län
KÄLLA TILL FIGUR
1: SCB 2 : SVENSK RENNÄRING, SCB 1999 , JORDBRUKSVERKET
miljökvalitetsmålet är kom-plext och omfattar många
aspek-ter. Detta gör det svårt att samlat säga om – och i vilken takt – vi går mot mål-uppfyllelse. Statistiken har dessutom stora bris-ter i flera fall, något som måste åtgärdas om upp-följning ska bli möjlig. En utmaning i målet lig-ger i att byggnader och annan infrastruktur har lång livslängd; om en generation finns ca 90 % av dagens byggnader kvar. Om målet ska kunna upp-nås gäller det alltså att förstärka hållbara funk-tioner såväl i den befintliga som i den nytill-kommande bebyggelsen.
tabell 15.1 Andel grönyta i tätorter av total tätortsyta 1970–95, i procent
Målet är att grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas, och att andelen hårdgjord yta inte ska öka. Statistiken visar dock att arealen grönytor successivt har minskat inom samtliga storleksklasser av tätorter. Detta har skett genom att andelen bebyggd yta har ökat, och därmed också den hårdgjorda ytans andel av tätortsytan.
tätorter < 10 000 inv. tätorter > 10 000 inv. Stockholm, Göteborg totalt tätortsklass 1995 33,1 25,2 24,8 29,4 1990 1980 1970 33,9 26,2 26,1 30,3 37,0 27,2 27,3 31,0 33,0 exkl. de 3 storstäderna och Malmö 50 150 250 350 kg/person
figur 15.4 Behandlad mängd hushållsavfall
1985
Mängden deponerat avfall ska minska med minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ska öka. Figuren visar att den totala mängden hushållsavfall som leve-rerats och omhändertagits på behandlingsanläggningar har ökat, men också att andelen hushållsavfall som depo-nerats har minskat mellan basåret 1994 och 1998.
1990 1994 1998
går ej att särredovisa kompostering/rötning
deponi förbränning materialåtervinning ej definierat 10 30 50 70 90 – 1,9 km 2 – 4 ,9 km 5 – 9,9 km 10 – 19,9 km20 – 49,9 km50 – 99,9 km100 – km totalt
Figuren visar – inte överraskande – att valet av trans-portmedel till viss del beror på avståndet. Men figuren visar också att många använder bil till arbetet fast avståndet är mindre än 5 km.
%
figur 15.1 Andel arbetsresor efter färdsätt inom avståndsintervall, resor 1994–2000 räls fots/cykel bil buss 80 120 160 40 TWh
figur 15.2 Energianvändning inom bostads- och servicesektorn
2000
Energianvändningen inom bostads- och servicesektorn har minskat något mellan 1995 och 2000. Sedan 1970 är det en stor förändring i vilka energislag som används. En del av fjärrvärmeproduktionen baseras på fossila bränslen; 1995 var denna andel 29 %, medan den år 2000 hade minskat till 16 %. I stället används framför allt mer biobränslen.
1995 1990 1985 1980 1975 1970 el biobränslen, torv oljeprodukter fjärrvärme
temperaturkorrigerad total användning
5 10 25 15 20 1960 1975 2000 tätor t %
figur 15.3 Andel av befolkningen i tätort resp. glesbygd
Det är de små till medelstora orterna som har ökat mest under de senaste 40 åren, medan glesbygdsbefolk-ningen har minskat med över 600 000 personer. Störst ökning i antal invånare har skett i tätorter med 50 000– 200 000 invånare. Tillsammans har dessa mer än för-dubblat sin folkmängd. Andelen av Sveriges befolkning som bor i våra tre största städer är i stort sett konstant (drygt 20 %), medan invånarantalet i de tre städerna har ökat med drygt 250 000 personer.
>200 000 tätor t 50 000 –199 999tä tort 10 000 –49 999tä tort 2 000 –9 999 tätor t 500 –1 999 tätor t 200 –499 glesb ygd
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam
livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas.
Bygg-nader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning
med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
50 100 300 150 250 200 1900 antal, tusental
figur 14.2 Antalet renar under 1900-talet
1920 1940 1960 1980 2000
Renarna räknas under vintern efter slakten och före kalvningen. Under denna årstid är renarna beroende av att beta på lavmarker. Variationen i renantal hänger samman med den variation som finns i förekomst och tillgänglighet av lav, främst inom skogslandskapen utanför fjällområdena.
15
God bebyggd miljö;
. . . .
KÄLLA TILL FIGUR
1: SCB 2 : ENERGIMYNDIGHETEN 3 : SCB 4 : NATURVÅRDSVERKET OCH SCB TABELL 1: SCB
