Svenska landsmål och Svenskt folkliv_1955_bilaga

H. 268 fr. början

ARCHIVER DES TRADITIONS POPULAIRES SUEDOISES 1955 (Livit. 268)

SVENSKA 0

LANDSMÅL

SVENSKT FOLKLIV

LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA

GENOM

DAG STRÖMBÄCK

1955

_13ilaga

REGISTER

TILL TIDSKRIFTEN

SVENSKA LANDSMÅL

19 3 9-195 2

utarbetat av

ROLAND LILJEFORS t och HERBERT GUSTAVSON

STOCKHOLM

P. A. NORSTEDT & SÖNER Soklådspris för årgången 12 kr.

, • , r • 4&- h.-• ;.4 -4;₂ 7; 721: '( - I •

SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV ARCHIVES DES TRADITIONS POPITLAIRES SUEDOISES

TABLE DES MATIERES

DES ANNES 1939-1952

DES

ARCHI YES DES TRADITIONS

POPULAIRES SIrE.DOISES

ROLAND LILJEFORS

HERBERT GUSTAVSON

SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV ARCHIVES DES TRADITIONS POPULAIRES SUgDOISES

REGISTER

SVENSKA LANDSMÅL

SVENSKT FOLKLIV

1939-1952

ROLAND LILJEFORS t

HERBERT GUSTAVSON

TRYCKT MED BIDRAG FRÅN HUMANISTISKA FONDEN

Almqvist &Wiksells

BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG UPPSALA 1955

FÖRORD

Ända fram till 1940, då, utförligt register utkom, var det förbundet

med stora svårigheter att orientera sig i landsmåls- och

folklivsforsk-ningens äldsta organ i Sverige, tidskriften Svenska Landsmål och

Svenskt Folkliv, grundad 1878 av J. A. Lundell. Dess till största delen

av häften ur olika fortlöpande arbeten sammansatta årgångar, dess

skilda serier, inom vilka den äldre bandserien dessutom framträdde

med subnummer inom varje band, dess fristående s. k. årshäften m. m.

— allt detta bidrog till att ge ett mycket splittrat intryck av den

innehållsrika tidskriften och erbjuda do största svårigheter i fråga om

dess fördelning i enheter för bindning. Först genom nämnda register

blevo dess uppställning och dess grundares utgivningsprinciper fullt

klarlagda. Man kunde nu också, förutom anvisningar för bindningen,

få en bättre överblick över, vilka bilagor (tillhörande den äldre

»band-serien» eller den yngre »B-»band-serien»), som ännu voro oavslutade, och var

kompletterings- och avslutningsarbeten sålunda lämpligast borde sättas

in. Detta register utarbetades av fil. lic. ROLAND LILJEFORS till större

delen under hans tjänstgöring vid Landsmålsarkivet i Uppsala under

förra hälften av 1930-talet och avslutades av honom sedan han vunnit

anställning som redaktör i Svenska Akademiens Ordbok i Lund. Det

utkom i sin helhet av trycket 1940 (»Register till tidskriften Svenska

Landsmål 1878-1938», Stockholm, P. A. Norstedt & Söner 1940), kort

efter prof. Lundells död.

Sedan undertecknad efter prof. Herman Geijers död 1943 övertagit

utgivningen av tidskriften blev en av de angelägnaste uppgifterna att

fullfölja Lundells och Geijers planer beträffande avslutandet dels av

den äldre bandserien, dels av ännu oavslutade avhandlingar och

ma-terialsamlingar ingående som enskilda nummer i den yngre B-serien.

Detta arbete, i vilket redaktören biträddes av förste arkivarien MANNE

ERIKSSON, blev ganska tidskrävande och avslutades först hösten 1949

med utgivandet av slutet på Olov Hermelins »Sägner och folktro»,

vars första häfte utkom i B-serien 1909. Till dessa sista

avslutnings-arbeten torde även böra räknas tryckningen av prof. Anton Karlgrens

VI

grammatiska översikt över Gammalsvenskby-målet, med kommentar

utgiven av fil. lic.

Tiberg som bilaga

56) till årgång 1952 av

tidskriften och utgörande fortsättning på Karlgrens »Gammalsvenskby»

i Sv. Lm. B. 27 (1924-40).

Efter utgivandet av registret till tidskriften 1878-1938 fortsatte

Roland Liljefors att kontinuerligt förteckna de nytillkommande

årgång-arnas innehåll och fullfölja detta arbete till sin död 1948. En stomme

till ett fortsatt register förelåg sålunda vid hans frånfälle. Tack vare

anslag från Humanistiska fonden kunde detta arbete sedan fullföljas,

först genom Liljefors' efterlämnade maka fil. kand.

och sedan (1952) — då fru Liljefors blev upptagen av andra göromål

— av förste arkivarien vid Landsmåls- och Folkminnesarkivet

Med den sistnämnde överenskoms att han skulle

komplettera och fullfölja makarna Liljefors' arbete och härvid föra

fram registret t. o. m. sjuttiofemte årgången (1952), en gräns, som

kunde anses' särskilt lämplig att markera i tidskriftens historia. Detta

arbete har dr Gustavson nu slutfört.

Här föreliggande register ansluter sig i fråga om uppställning helt

till det föregående, som nu citeras Reg. I. Några rubriker i avdelning

III »Sakregister» ha måst utgå, slå de sakna motsvarighet i innehållet.

I

övrigt må hänvisas till inledningen till Reg.

Tack vare dessa båda register kan man få en fullständig överblick

över tidskriftens årgångar, serier och innehåll, och den kan nu med

registrens hjälp bindas i följd utan några luckor.

Till Humanistiska fondens nämnd framföres ett vördsamt tack för

ekonomiskt stöd såväl till registrets utarbetande som till dess tryckning.

Uppsala den 20 november 1955

INDELNING I SERIER

A. Förra serien (1878-1945)

1. Förra seriens band

Band III. Landsmålstexter.

Titelblad och innehållsförteckningar, s. (i h. 245 = 1945: 1).

J. A. LUNDELL, Om dialektstudier med särskild hänsyn till de nordiska språken. Föredrag vid andra nordiska filologmötet i Kristiania den 11 augusti 1881. 31s. 1881 (i h. 6-1881 C).

Sagor, sägner, legender, äventyr och skildringar av folkets levnadssätt på lands-mål. Huvudsakligen ur landsmålsföreningarnas samlingar, utgivna av J. A.

LUN-DELL, M. ERIKSSON, G. HEDSTRÖM m. fl. 1. Texter från svenskt språkområde utom Skåne. 1881-1946, 500s. (s. 1-48 i h. 8 = 1881 E; s.49-112 i h. 158= 1923:

2; s. 113-224 i h. 221 = 1937: 2; s. 225-336 iii. 239= 1942: 3-4; s. 337-448 i h. 240- 1943--44: 6-7; s. 449-500 i h. 245= 1945: 1, delnr 1 endast i detta häfte samt på titelbladet).

Sagor, sägner, legender, äventyr och skildringar av folkets levnadssätt på lands-mål. — 2. Texter från Skåne, utg. av I. INGERS. 1945. 46 s. (i h. 246= 1945: 2). Sagor, sägner, legender, äventyr och skildringar av folkets levnadssätt på landsmål. — 3. Efterskrift, sak- och personregister av M. ERIKSSON. 1945. 31 s. (i h. 246 = 1945: 2).

Band IX. H. & E. Folkminnen.

Titelblad på franska, s. II (i h. 234 = 1940: 3). Titelblad på svenska, s. III (i h. 234= 1940: 3). Innehåll, s. V (i h. 234 = 1940: 3).

Bidragande till 9:de bandet, s. VI (i h. 234= 1940: 3).

HILDA [LUNDELL] och ELISE [ZETTERQVIST], Folkminnen från Kläckebärga och Dörby. 729 s. och 1 porträtt. 1889-1936 (s. 5-196 i h. 37 - 1889 C; s. 197-308 i h. 47 = 1893 A; s. 309372 i h. 69 = 1900 B; s. 373 532 i h. 96= 1907: 2 ; s. 533 596 i h. 170= 1926: 1; s. 1-4, 597-729 samt 1 porträtt iii. 212 = 1935: 1).

HILDA [LUNDELL] och ELISE [ZETTERQVIST], Folkininnen från Kläckebärga och Dörby. Efterskörd. Jämte en exkurs om accentbeteckningen och en efterskrift till nionde bandet. Av H. GEIJER. 158 s., 1 porträtt och 4 planscher (facsimile av manuskript). 1937-1943 (i h. 234 1940: 3).

2 ROLAND LILJEFORS OCH HERBERT GUSTAVSON

2. Förra seriens Bihang (avslutade, se Reg. I)

B. Senare serien (1904—)

1.

Senare seriens Årshäften (=årgångshäften)

1904-1938, se Reg. I

1989 (=h. 228= 1939: 1) Titelblad. S. 1-IV. Porträtt av J. A. Lundell. Förord. Av H. GEIJER. S. 5-6.

H. GEIJER, Efterskrift till hittills utgivna delar av Svenska landsmål och Svenskt folkliv. Med anledning av professor J. A. Lundells död. S. 7-45.

M. ERIKSSON, Johan Götlind. S. 46-54.

Ta. JoNssoN, Vänerfisket vid Kållandsö. S. 55-108.

A. MALM, Ordspråk och talesätt från Vemmenhögs hd i Skåne. S. 109-144. K. G. LINDBLOM, Utkast till ljudlära för Kristvallamålet. S. 145-173. Ithsum6s (1939). S. 174-175.

Innehållsförteckning. S. 176.

G. BLADINI, Några visor och melodies. S. 1-7. Anmälan. Omslaget s. 2-3.

1940 (=h. 232 = 1940:1) Titelblad. S. 1-IV.

D. 0. ZETTERHOLM, Stäva. Ett kartläggningsförsök. S. 5-55 samt 1 karta. H. GEIJER, Karl Kaiser. S. 56-76.

E. EILERT, Kolning i Södra Tjust på 1870-talet. S. 77-104.

IMBER NORDIN-GRIP, Sköldinge spöke. En sägen från Sörmland. S. 105-140. Resumés (1940). S. 141-143.

Innehållsförteckning. S. 144. 1941 (= h. 235 = 1941: 1) Titelblad. S. 1-TV.

D. STRÖMBÄCK, Herman Geijer. In memoriam. S. 5-16 samt 1 portrått. G. HOLM, Västerbottniska syntaxstudier. S. 17-43.

C. JOHANSSON, Om kultplatser och heliga områden i Torne och Lule lappmarker. S. 44-82 samt 1 karta.

Undersökning av svenska dialekter och folkminnen 1938-40.

M. EnnrssoN, Landsmålsarkivets i Uppsala årsberättelser 1938-1940. S. 83-118. G. HEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelser 1938-40. S. 119-135. Hr. LINDROTH, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning

REGISTER TILL SVENSKA LANDSMÅL 1939-1952 3 Table des matiåres. S. 142-143.

Innehåll. S. 144-145.

Till Redaktionen insända skrifter (t. o. m. 1942). Omslaget s. 2-3. 1942 ( = h. 238 = 1942: 1-2)

Titelblad. S. 1-IV. Innehåll. S. V-VI.

Förord. Av D. STRÖMBÅCK. S. 1-4

H. GRUNDSTRÖM, Tro och övertro bland lapparna. S. 5-30.

D. 0. ZETTERHOLM, Uppkomsten av de norrländska supradentala och kakuminala n-ljuden. S. 31-46.

V. JANSSON, Om de östsvenska dialekternas ställning. S. 47-71. H. REFSUM, Carl Säve och Eilert Sundt. 5. 72-89.

K.-H. DAHLSTEDT, 0. P. Pettersson t. S. 90-94. Meddelanden och aktstycken.

L. LEVANDER, S. BJÖRKLUND och D. STRÖMBÄCK, Från Dalmålsordboken. 8.95-99. H. GUSTAVSON, Från Gotlandsordboken. 5. 99-102.

ELLA ODSTEDT, Tvärstock i långåker. S. 102-104. N. C. HUMBLE, Herr Olovs bure. S. 105-108. Litteratur.

J. SVENSSON, Diftongering med palatalt förslag i de nordiska språken. 1944. Anm. av B. Ejder. S. 109-114.

L. MOBERG, Om de nordiska nasalassimilationerna mp > pp, nt >tt, nk >kk. 1944. Anm. av G. Holm. S. 115-117.

L. LEVANDER, övre Dalarnes bondekultur under 1800-talets förra hälft. 1.1943. Anm. av M. Eriksson. S. 117-121.

J. EJDESTAM, Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige. 1944. Anm. av K. R. V. Wikman. S. 121-132.

Corpus Codicum Suecicorum Medii Aevi. Vol. I o. II. 1943. Anm. av D. Ström- bäck. 5. 133-137.

[F. HEDBLOM,] Den periodiska litteraturen. S. 138-141. Undersökning av svenska dialekter och folkminnen 1940-41.

D. STRÖMBÄCK, Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsberättelse ar- betsåret 1940-41. S. 142-155.

G. HEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse arbetsåret 1940-1941. S. 156-162.

HJ. LINDROTH, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs .Högskola arbetsåret 1940-41. 8. 163-165.

MSt1111('S 11142). 8. 160-170. Insänd litteratur. S. 171-176. 1943-44 ( = h. 242 = 1943-44: 1-2) Titelblad. S. 1-IV.

4 ROLAND LILJEFORS OCH HERBERT GIISTAVSON

Å. CAMPBELL, Äldre svensk brödkultur i belysning av 1880-talets allmogebröd.

S. 1-89 samt 6 kartbilagor.

GRUNDSTRÖM, Spridda drag ur lapsk folktro. S. 90-103.

V. EKENVALL, En gammal ordlista från Västbo härad. S. 104-122.

RuoNo, Studier i lapsk kultur i Pite lappmark och angränsande områden. S. 123-194 samt 1 kartbilaga.

1943-44 ( = h. 243 = 1943-44: 3-4)

EJDESTAM, Krets- och barfotagång. S. 195-205. Meddelanden och aktstycken.

L. LEVANDER, Från Dalmålsordboken. S. 206-208.

N. TIBERG, Från den estlandssvenska undersökningen. S. 208-227.

HJ. LINDROTH, Är det Bodorffs öländska ordbok som kommit till rätta? S. 227-

232.

A. ERNVIK, Västvärmländsk tro och sed rörande död och begravning. S. 232-261. E. MODIN, Hur en Multråflicka hade det för hundra år sedan. S. 262-264. Litteratur.

AL ERIKSSON, Hjäll och tarre samt andra ord för översäng och övervåning. 1943. Anm. av V. Jansson. S. 265-277.

I. HORTLING, Svenska fågelnamn. 1944. Anm. av H. Gustavson. S. 277-279. L. Hurairkx, Studier i jämförande nunordisk syntax. 1944. Anm. av G. Holm.

S. 280-287.

WENNERBERG, Vårgiga och hösthorn. Förklaringar och kommentarer till Karl- feldts dikter. 1944. Anm. av J. Mjöberg. S. 288-292.

U. BAncx-Hoism, Brätte Stad och dombok. 1944. Anm. av M. Eriksson. S.

292-294.

5. SVÄRDSTRÖM, Dalmålningar. Anm. av M. Eriksson. S. 294-297

Den svenska arbetarklassens historia. 1. 2. 1943-44. Anm. av Å. Campbell. S.

297-301.

ELLA ODSTEDT, Varulven i svensk folktradition. 1943. Anm. av D. Strömbeick. S. 301-308.

J. C. 5. LINDQVIST, Svensk folkmålslitteratur 1941-1944. S. 309-322.

[F. HEDBLOM,j Den periodiska litteraturen. S. 323-324. Undersökning av svenska dialekter och folkminnen 1941-43.

D. STRÖMBÄCK, Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsberättelser

1941-43. S. 325-344.

G. HEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelser 1941-43. S. 345-355.

Hr. LINDROTH, Årsberättelser från Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högkola 1941-43. S. 356-360.

Resumés (1943-1944). S. 361-370. Insänd litteratur. S. 371-374.

1945 ( = h. 247 = 1945: 3-4) Titelblad. S. 1-IV.

REGISTER TILL SVENSKA LANDSMÅL 1939-1952 5

0. GJERDMAN, Tattarna och deras språk. S. 1-55 samt 1 kartbilaga.

GRETE JACOBSEN, II. F. Feilberg og N. E. Hammarstedt. En lille Brevveksling. S. 56-80.

D. 0. ZETTEamoLm, Norrländska ord- och accentstudier. S. 81-108. Meddelanden och aktstycken.

L. LEVANDER, Fjärding och kappe. S. 109-110.

S. BJÖRKLUND, Dalarnes spännhake: Israel Holmströms spanhakug. S. 110-112.

S. LANDTMANSON, Till frågan om götamålens r och h. S. 112-116.

D. STRÖMBÄCK, Folklivsforskningen och de kyrkliga traditionerna. 5. 116-120. G. NIKANDER, Ett aktstycke om lappars trolldom. S. 120-122.

D. S[TnömiLic]x, [Kommentar till föreg.]. S. 122-123. T. TORBIÖRNSSON, Ett beriktigande. S. 123.

Litteratur.

J. MJÖBERG, I Fridolins spår. 1945. Anm. av M. Eriksson. S. 124-134.

L. FORNER, De svenska spannmålsmåtten. 1945. Anm. av D. 0. Zetterholm. 5. 134-143.

K. MAGNUSSON, Så var det den tiden. 1945. Anm. av Å. Campbell. S. 143-145. Arv. Tidskrift för Nordisk folkminnesforskning. H. 1-2.1945. Anm. av R. Broberg.

S. 145-147.

[F. HEDBLOM,] Den periodiska litteraturen. S. 148-150. Undersökning av svenska dialekter och folkminnen 1943-44.

D. STRÖMBÄCK, Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsberättelse 1943- 44. 8. 151-161.

G. HEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1943-44. S. 162-167.

BJ. LINDROTH, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola 1943-1944. S. 168-170.

Itkum4 (1945). S. 171-176. Insänd litteratur. 5. 177-180.

1946 ( h. 250 = 1946: 1-4) Titelblad. S. 1-IV.

Innehåll. S. V-VI.

U. HARVA, Den finske såningsguden. S. 1-18.

H. CELÅNDER, Barfotagång och kretsgång - än en gång. S. 19-31.

M. ERIKSSON, Dialektupptnckningens metoder med särskild hänsyn till samman-hängande texter. 8. 32-57.

V. EKENVALL, Kärnstavens benämningar på svenskt språkområde. S. 58-80 samt 1 karta.

M. P:N NILSSON, Hanavrå Måns. S. 81-85.

J. EJDESTAM, Omfärd vid besittningstagande av jordegendom. 5. 86-114. A. SANDKLEF, »Frillesåsmärket». Undersökning av en tradition och dess källa.

6 ROLAND LILJEFORS OCH HERBERT GUSTAVSON

Meddelanden och aktstycken.

L. LEVANDER, Från Dalmålsordboken. S. 138-141. G. Holm, Notiser från Västerbotten. S. 141-142.

A. SuNDQvisT, Ett korrumperat ställe i Konung Alexander. S. 142-143. M. ERIKSSON, »Gå vad» och »rita uapa». S. 144.

Litteratur.

I. MODER, Studier över slutartikeln i starka femininer. 1946. Anm. av K.-H.

Dahlstedt. S. 145-166.

Studia septentrionalia. I. II. 1945. Anm. av H. Grundström. S. 166-170.

D. A. SEIP, Norden. Samhorighet og språkutvikling. 1946. Anm. av M. Eriksson. S. 170-171.

[F. HEDBLOM,] Den periodiska litteraturen. S. 172-174. Undersökning av svenska dialekter och folkminnen 1944-45.

D. STRÖMBÄCK, Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsberättelse 1944- 45. S. 175-186.

G. HEDerraöå, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1944-45. S. 187-193. HJ. LINDROTH, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning

vid Göteborgs Högskola 1944-45. S. 194-196. l'UsimAs (1946). S. 197-205.

Insänd litteratur. S. 206-210.

1947 ( = h. 251 = 1947: 1-4) Titelblad. 5. 1-IV.

Innehåll. S. V-VI.

D. STRÖMBÄCK, Till J. A. Lundens minne. S. VII-XII.

0. GJERDMAN, Djos Per Anderssons ordlista över svenskt förbrytarspråk. S. 1-46. C.-H. TILLHAGEN, En nyupptäckt rommaniordlista från 1847. S. 47-64.

0. GJERDMAN, Två förbrytarordlistor från 1840-talet. S. 65-184. M. P:N NILSSON, Två gengångaresägner. S. 185-189.

L. LEVANDER, Lådig 'vår'. S. 190-192. Meddelanden och aktstycken.

L. LEVANDER, Från Dalmålsordboken. S. 193-197. Litteratur.

B. HESSELMAN, Omljud och brytning i de nordiska språken. 1945. Anm. av D. A. Seip. S. 198-202.

E. MANKER, De svenska fjällapparna. 1947. Anm. av H. Grundström. S. 202-203. B. LINDÅN, Dalska namn- och ordstudier, gällande särskilt Mora tingslag och

österdalsområdet. 1:1. 1947. Anm. av L. Levander. S. 204-205. [F. HEDBLOM,] Den periodiska litteraturen. S. 206-208.

Undersökning av svenska diallkter och folkminnen 1945-46.

D. STRÖMBÄCK, Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsberättelse 1945- 46. 5. 209-220.

REGISTER TILL SVENSKA LANDSMÅL 1939-1952 7 HEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1945-46. S. 221-226. T. JOHANNISSON, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning

vid Göteborgs Högskola 1945-46. S. 227-228. IsUsunis (1947). S. 229-232.

Insänd litteratur. S. 232-236. 1948 ( = h. 253 = 1948: 1-4) Titelblad. S. 1-IV. Innehåll. S. V.

E. NORDBERG, Om lapparnas brudköp. Ruta-seden hos arjeplogslapparna. S.1-33. L. LEVANDER, Kan man i dalmålet konstatera ett äldre uttal (h)ä av hö n.? S.

34-37.

S. LANDTMANSON, En samling dialektord från tiden omkring 1800. 5. 38-43. CARIN PIHL, Om utvecklingen av äldre dh i överkalixmålet. S. 44-80. Meddelanden och aktstycken. S. 81-130.

S. BJÖRKLUND, Från Dalmålsordboken. S. 81-84.

MUNTHE, Drag ur livet på en Hallute-gård i När på 1850-1870-talen. S. 85-117.

LANDTkrAwsoN, Tillägg till Folklekar från Västergötland samlade av Sven Lampa. S. 118-121.

D. STRÖMBÄCK, Den folkloristiska forskningen i Sverige 1946-1948. S. 122-130. Litteratur.

Studia septentrionalia. III. 1947. Anm. av H. Grundström. S. 131-132.

C.-H. TILLHAGEN, Taikon berättar. Zigenarsagor. 1946. Anm. av R. Th. Christian-

sen. S. 133-137.

K. B. WIKLUND, Lapparna. (Nordisk kultur X.) 1947. Anm. av B. Collinder. 8.

137-148. •

N. LINDQVIST, Sydväst-Sverige i språkgeografisk belysning. 1-II. 1947. Anm. av

L. Moberg. S. 149-157.

Undersökning av svenska dialekter och folkminnen 1946-47.

D. STRÖMBÄCK, Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsberättelse 1946- 47. S. 158-170.

G. HEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1946-47. S. 171-176. JOHANNISSON, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning

vid Göteborgs Högskola 1946-47. S. 177-178. RUumös (1948). S. 179-183.

Insänd litteratur. S. 184-188. 1949 ( = h. 255=1949: 1-4) Titelblad. S. 1-IV. Innehåll. S. V.

B. HOLMBERG, Studier över *dämpade» vokaler i svenska folkmål I. S. 1-52. D. A. SEIP, Et norsk grensemål. S. 53-111.

8 ROLAND LILJEFORS OCH HERBERT GUSTAVSON 0. LUNDBERG, Ramsor vid liebryning. S. 112-122.

INGEBORG HosuP, Skjetvemålet. Et tilsvar til professor D. A. Seip. S. 123-140. D. ARUP SE!?, Replikk till dr. Ingeborg Hoff. S. 141-145.

H. GUSTAVSON, Richard Steffen. Några minnesord. S. 146-153. F. HEDBLOM, P. Einar T. Lindkvist t. S. 154-157.

Litteratur.

0. ZETTERHOLM, Nordiska ordgeografiska studier. 1937. -, Dialektgeogra-fiska undersökningar. 1940. -, Stäva. Ett kartläggningsförsök. 1942. Anm. av Hallfrid Christiansen. S. 158-166.

Å. CAMPBELL, Frän vildmark till bygd. 1948. Anm. av G. Nikander. S. 166-169. RAISZ, General Cartography. 1948. Anm. av M. Eriksson. S. 169-171. B. HESSELMAN, Huvudlinjer i nordisk språkhistoria. 1 h. 1948. Anm. av M. Eriks-

son. S. 171-181.

F[oLKE] H[EDBLOM], Den periodiska litteraturen. S. 182-187. Undersökning av svenska dialekter och folkminnen 1947-48.

D. SrRömnÄcK,'Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsberättelse 1947- 48. S. 188-201.

G. HEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1947-48. S. 202-208. T. JOHANNISSON, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning

vid Göteborgs Högskola 1947-48. S. 209-210. Råsumås (1949). S. 211-216.

Insänd litteratur. S. 216-222. 1950 ( = h. 258=1950: 1-4)

(S. 1-187 ingå även i »Dialektstudier tillägnade Gunnar Hedström på sextioårs- dagen 31/12 1950.»)

Titelblad. S. 1-VI. Innehåll. S. VII-VIII.

INGEBORG HOFF, Amund B. Larsen. Eit hundradårsminne. S. 1-46. H. Gitubmsmiöm, Folklig tideräkning i Lule lappmark. 5. 47-62.

F. HEDBLOM, Grammofonupptagning av dialekter och folkminnen i Sverige 1935- 1950. S. 63-81.

S. BJÖRKLUND, Raekajt i norra Ovansiljan. S. 82-84.

0. GJERDMAN, Djos Per Anderssons ordlista i original. S. 85-126. SAHLGREN, Vad betyder -rum i nordiska ortnamn? S. 127-130. N. LINDQVIST, Två forndanska husdjurstermer. S. 131-134.

G. LJUNGGREN, Namnet Knäred och namn på Knarr-. S. 135-139. I. INGEns, Där Rietz' dialektlexikon blev till. S. 140-151.

S. BENSON, Studier rörande v-lösa former av subst. huvud i södra Sverige. S. 152- 156.

D. STRÖMBÄCK, Språkligt och sakligt. Några lexikaliska anteckningar. 1. håls. dial. på pOnnvara. 2. lap. namnzaguelle (Leem), 'namnfisk'. S. 157-163. M. ERIKSSON, Nysv. fjäril, 'papilio'. S. 164-169.

REGISTER TILL SVENSKA LANDSMÅL 1939-1952 9 KOLSRUD, »Dämpade vokaler». S. 175-178.

JOHANNISSON, Västsv. dial. oränna, 'idas, bry sig om' - fsax. drundian. S. 179-187.

G. BERG, Nionde nordiska folklivs- och follerninnesforskarmötet i Stockholm och Uppsala 5-8 september 1948. S. 188-207.

B. LuvntN, Två genmälen. 1. Till frågorna om glyx, llärgor och Vättnäs samt dalska »gårdsnamns» användning. 2. Vittnesbörden om ett äldre uttal (h)ä av ordet hö n. i dalmål. Jämte exkursiv anmärkning om förhållandet orsa-mål swag (ovansilj. ~ag"- svag) 'svalg': orsam. -swåg i myrkällnamnet

Hav-svåg 'Havsvalg'. S. 208-225.

L. LEVANDER, Några få ord. S. 226-228.

B. LINDtig, Beriktiganden rörande Lars Levanders »Några få ord». S. 229-230. Undersökning av svenska dialekter och folkminnen 1948-49.

D. STRÖMBÄCK, Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsberättelse 1948- 49. S. 231-245.

G. HEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1948-49. S. 246-252. T. JOHANNISSON, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning

vid Göteborgs Högskola 1948-1949. S. 253-254. RiSsum&; (1950). S. 255-266.

Insänd litteratur. S. 266-274. 1951 (= h. 261 1951: 1-4) Försättsplansch: Nat. Lindqvist. S. Dedikation till Natan Lindqvist. S. III Titelblad. S. IV-VI.

Innehåll. S. VII-VIII.

C. JOHANSSON, Vildrensfångst. S. 1-36.

G. HEDSTRÖM, Några fall av associativ assimilation. S. 37-46. B. LINDAN, Mera om raskajt. S. 47-51

D. STRÖMBÄCK, Lars Levander. In memoriam. S. 52-57. S. LANDTMANSON, Sven Lampa. In memoriam. S. 58-64.

Meddelanden och aktstycken.

L. LEVANDER, Från Dalmålsordboken. S. 65-67.

D. A. SEIP, _{Om preteritumsformene kröyp, föyk o. 1. S. 67-68.} S.-B. VIDE, _{Blekingska rettle och övergången kl >tl. S. 69.}

J. C. S. LINDQVIST, _{Svensk folkinålslitteratur 1945-1948. S. 70-94.} Litteratur.

H. &rim., Kvill och tyll. En studie över några i svenska ortnamn ingående ord med betydelse 'åmöte, ågren' o. dyl. 1950. Anm. av B. LinoMn. S. 95-103.

K. NICKUL, _{The Skolt Lapp Community Suenjelsijd during the year 1938. Anm.} av Ä. Catnpbell. S. 103-104.

K.-H. DAHLSTEDT. _{Det svenska Vilhelniinamålet. 1. 1950. Anm. av L. Moberg.} S. 105-111.

10 ROLAND LILJEFORS OCH HERBERT GUSTAySON

T. I. ITKONEN, Suomen Lappalaiset, vuoteen 1945. 1-2. 1948. Anm. av I. Ruatuj. S. 112-119.

B. COLLINDER, The Lapps. 1949. Anm. av D. Strömbäck. S. 119-125.

E. MARKER, Die Lappische Zaubertrommel. II. Anm. av H. Grundström. S. 125- 126.

Orsa. En sockenbeskrivning. 1950. Anm. av S. Björklund. S. 127-128.

Fran gard u gaimald. Dikt u verklihait pa gutamål. 1950. Anm. av M. E[riksson]. S. 128.

H. CELANDER, Stjärngossarna, deras visor och julspel. 1950. Anna. av M. E[riksson]. S. 129-130.

EREEMA.N, 0. W. and RAUP, II. F., Essentials of Geography. 1949. Anm. av M.

E[riksson]. S. 130.

Ros. V. WIKMAN, Livets högtider. Nordisk kultur XX. 1949. Anm. av M.

Kriksson]. S. 130-131.

Undersökning av svenska dialekter och folkminnen 1949-50.

D. STRÖMBÄCK, Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsberättelse 1949- 1950. S. 132-147.

G. HEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1949-1950. S. 148-155. T. JOHANNISSON, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning

vid Göteborgs Högskola 1949-1950. S. 156-157. lUsumSs (1951). S. 157-164.

Insänd litteratur. S. 164-168.

1952 (= h. 263 1952: 1-4) ' Titelblad. S. 1-IV.

S. V-VI.

MARIE BJERRUM. Fryksdalsmålets tonale accenter. S. 1-33.

VON PLÅTEN och M. ERIKSSON, Två landsmålsdikter 1697 och 1744. S. 34-48. BIRGIT LecgusT, Lulelapparnas byxtyp. En nordisk-arktisk reliktföreteelse. S.

49-66.

B. HOLMBERG, Studier över »dämpade» vokaler i svenska folkmål. II. S. 67-86. 0. Loonm, Insamlingen och ordnandet av Estlands folkminnen. S. 87-104. B. LINDEN, Dalskt ämä-ä/ 'hack i häl' - ett håm-och-häl? S. 105-106. M. ERIKSSON, Bengt Hesselman 1875-1952. S. 107-121.

Meddelanden och aktstycken.

J. SvEuxurra, kvillra, liten 'lövgren'. S. 122. Lim-rensa«, Anders Kullander. S. 123-125.

S. BJÖRKLUND, Korgmakaren Hed Olof Andersson, Våmhus. S. 126-127. Litteratur.

0. THORELL, Fem Moseböcker på fornsvenska. En språklig undersökning på grundval av de bevarade texterna. 1951. Anm. av. S. Fries. S. 128-133.

POP, S., La dialectologie. I. II. 1950. Anm. av K.-H. Dalilstedt. S. 133-146. B. HOUGEN, Fra setsr tugård. 1947. Anm. av F. Hedblom. S. 146-149.

REGISTER TILL SVENSKA LANDSMÅL 1939-1952 11

0. REIT°, Norske Keternamn. 1949. Anm. av F. Heclblorn. S. 149-152.

J. FRÖDIN, Skogar och myrar i norra Sverige i deras funktioner som betesmark och slåtter. 1952. Anm. av F. Hedblom. S. 153-155.

Dalarna, ett vida berömt landskap. 1951. Anm. av 8. Björklund. S. 155-157. H. MARWICK, Orkney Farm-Names. 1952. Anm. av D. S[trömbiie]lc. S. 157-158. D. A. SEIP, Omstridde sporsmål i norsk språkutvikling. 1952. Anm. av D. Syröm-

bä*. S. 158-159.

Undersökning av svenska dialekter och folkminnen 1950-1951.

D. STRÖMBÄCK, Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsberättelse 1950- 51. S. 160-174.

G. HEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1950-51. S. 175-181. T. JOHANNISSON, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning

vid Göteborgs Högskola 1950-1951. S. 182-183. ROsum4 (1952). S. 184-194.

Insänd litteratur (1/9 1951-31/12 1952). S. 195-206.

2. Senare seriens Bilagor (»B-serien»)

1-26, se Reg. I.

27. A. KARLGREN, Gammalsvenskby. VI + 78 s. 1924-1940 (s. 1-64 i h. 162 =- 1924: 1; s. 1-VI och 65-78 i h. 231 - 1939: 4).

28-39, se Reg. I.

J. EJDESTAM, Svenska vårseder. Kartor och täxt. 60 s. 1940 (i h. 229 = 1939: 2).

E. LINDERHOLM, Signelser och besvärjelser från medeltid och nytid. 479 s. 1917-1940 (s. 1-96 i h. 176 = 1927:2; s. 97-256 i h. 185 - 1929:2; s. 1- VIII och 257-479 i h. 230 1939: 3).

H. CUSTAVSON, Gutamålet. En historisk-deskriptiv översikt. I. XXVI + 265 s. samt 5 kartor. 1940-1942 (i h. 233 = 1940: 2). Arbetet har utg. som akad. avh. Uppsala 1940.

E. NOREEN, Ärtemarksmålets ljudlära. 180 s. 1917-1943 (s. 3-114 i h. 139 - 1917: 3; titelblad på franska, titelblad på svenska, företal och s. 115-180 i h. 236 1941: 2). Av detta arbete ha s. 3-161 utg. som akad. avh. Uppsala 1915.

Personnamn i vardagslag. 151 s. 1932-1944 (s. 1-128 i h. 194 1931: 2; s. 129-151, titelblad på franska och titelblad på svenska i h. 237 1941: 3-4). [Innehållsöversikt:] (J. A. LUNDELL,) Öländska personnamn, s. 1--39; P. JOHNSSON, Anteckningar om personnamn och personer i Östra Göinge härad (Skåne), s. 40-66; J. A. LUNDELL, Studier i skånsk litteratur rörande skånskt namnskick, s. 67-92; EVA WIGSTRÖM, Skånehistorier om namn, s. 93; A. L. SENELL, Personnamn antecknade ur sydsvenska rättegångshandlingar (i Skånska hovrätten) (tillägg till Sv. Lm. VI.7, s. 22-24), s. 94; G. RUDBERG, Namnskicket i ett Skaraborgspastorat, s. 95-126; J. A. LUNDELL, Person- 2-547614

12 ROLAND LILJEFORS OCH HERBERT GUSTAVSON

namn i Mörehä.raderna, s. 127-147; Table des matiäras, s. 148; Efterord, s. 149; Innehållsförteckning, s. 150-151.

H. W. POLLAX, Svenska språkprov. 86 s. 1929-1944 (s. 5-84 i h. 184 = 1929:

1; s. 1-4, 85-86 i h. 237 = 1941: 3-4).

Hushållning och levnadssätt i Skåne. 76 s. 1921-1945 (s. 5-52 i h. 151 = 1921: 3; s. 1-6 = titelblad och innehållsfört., s. 53-76 i h. 244 = 1943-44: 8).

P. ENVALL, Dala-Bergslagsmålet. Titelblad + XII + 286 s. samt 1 karta,

1930-1947 (s. 1-160 i h. 192 = 1930: 4; titelblad, s. s. 161-286 och 1 karta i h. 248 = 1946: bil. 1). Arbetet har utg. som akad avh. Uppsala 1930. A. VEsTrubm, Medelpads folkmål. IV + 139 s. 1923-1947 (s. 3-130 i h. 160 = 1923: 4; s. 1-IV, 1-2 och 131-139 i h. 249 = 1946: bil. 2). Arbetet har utg. som akad avh. Uppsala 1923 under titeln Medelpads folkmål I.

B. LINDEN, Dalska namn- och ordstudier. I: 1. XXII + 174 s. samt 1 karta.

1947 (i h. 252 = 1947: bil.). Arbetet har utg. som akad. avh. Uppsala 1947.

II. GUSTAVSON, Gutainålet. En historisk-deskriptiv översikt. II. VIII + 240 s.

1948 (i h. 254 = 1948: bil.).

A. SCHÅGERSTRÖM, Grammatik över gräsömålet i Uppland. Utgiven av M.

Eriksson. VIII + 209 s. 1945-1949 (s. 1-76 i h. 241 = 1943-44: 5; s.

77-200 och 1-VIII i h. 256 = 1949: bil. 1). Även i skrifter utg. genom Lands-måls- och Folkmirmesarkivet i Uppsala, Ser. A:6.

0. HERMELIN, Sägner och folktro från- skilda landskap. VIII + 136 s. 1949

(s. 1-96 i h. 106 = 1909: 3 under titeln Sägner ock folktro, seder ock sa-gor; s. 97-136 och 1-VIII i h. 257 = 1949: bil. 2). Utg. av J. A. Lundell och D. Strömbäck, med sakregister av Asa Sjödin (Nyman).

G. SJÖSTEDT, Folkminnen och folklivsskildringar från Glimåkra socken i

nordöstra Skåne. 228 s. 1949 (i h. 259 = 1950: bil. 1).

J. SWENNING, Ordförteckning till Folkmålet i Listers härad (Sv. Lm. B. 36). VIII + 140 s. 1949 (i h. 260 = 1950: bil. 2).1

B. Lirrntbr, Dalska namn- och ordstudier gällande särskilt Mora tingslag och österdalsområdet. L.Serieordnade smärre studier. Andra serien. X + 192 s. 1950 (i h. 262 = 1951: bil. 1).

A. KARLariEN, Gammalsvenskby. Uttal och böjning i gammalsvenskbymålet, med kommentar utg. av N. Tiberg. 32 s. 1952 (i h. 264 = 1952: bil.). 'Till tjänst för dem som vilja sammanföra de i B-serien ingående skrifterna i band har tidskriftsredaktionen låtit trycka följande, härför särskilt avsedda titel-blad: för B. 1-5 (medföljde h. 110), B. 6-10 (h. 124), B. 11-15 (h. 172), B. 16-20

(h. 189), B. 21-25 (h. 187), B. 26-28, B. 29, B. 30-33, B. 34-36 och B. 37-40 (h. 231), B. 41-43 (h. 236), B. 44-47 (h. 248), B. 48-50 (h. 254), B. 51-54 (h. 260).

II

HÄFTENA FÖRDELADE PÅ ÅRGÅNGAR I

FÖLJD FRÅN TIDSKRIFTENS BÖRJAN

1878-1938, se Reg. I

Ärg. 1939 ( = hh. 228-231 = 1939: 1-4).

II. 228. Årsh. 1939. 176 + 7 s. Tr. Upps. 1940 (S. 1-7 i slutet. Tr. Sthm 1940).

H. 229. B. 40. J. EJDESTAM, Svenska vårseder. Tr. Upps. 1940.

II. 230. B. 41. E. LINDERHOLM, Signelser och besvärjelser från medeltid och nytid samlade och utgivna. S. 257-279 samt titelblad, förord och förkortningslista. Tr. Upps. 1940. (Forts. fr. bh. 176, 185.)

B. 27. A. KARLGREN, Gammalsvenskby. S. 1-VI och 65-78. Tr. Sthm 1941.

- Titelblad till B. 26-28, B. 29, B. 30-33, B. 34-36 och B. 37-40. Fransk titel till B. 32. (Forts. fr. h. 162.)

Arg. 1940 (= hh. 232-234 = 1940: 1-3).

Årsh. 1940. 144 s. + 1 karta. Tr. Upps. 1942-43.

B. 42. H. GUSTAVSON, Gutamålet. En historisk-deskriptiv översikt. I. XXVI + 265 s. + 5 kartor. Tr. Upps. 1940-42.

Il. 234. IX: 2. HILDA [LuNDELL] och ELISE [ZETTERQVIST], Folkminnen. Efter-skörd. 159 s. + titelblad till bd IX, 1 porträtt och 4 planscher till bd IX. 2. Tr. Upps. 1937-43.

Arg. 1941 (= hh. 235-237 = 1941: 1-4). Il. 235. Årsh. 1941. 145 s. Tr. Sthm 1944.

B. 43. E. NOREEN, Ärtemarksmålets ljudlära. Titel + Företal + s.

115-180. Tr. Stlun 1943. (Forts. fr. h. 139.) Titelblad till B. 41-43.

B. 44. Personnamn i vardagslag. S. 129-151 och titel. Tr. Sthlm 1944. (Forts. fr. h. 194.)

B. 45. H. W. POLLAR, Svenska språkprov. S. 1-4, 85-86. Tr. Sthm 1944. (Forts. fr. h. 184.)

Ärg. 1942 ( = hh. 238-239 1942: 1-5). Årsh. 1942. 176 s. Tr. Stinn 1944.

III. 2. Sagor, sägner, legender, äventyr och skildringar av folkets lev-nadssätt. S. 225-336. Tr. Sthm 1944. (Forts. fr. hh. [8,] 158, 221; forts. hh. 240, 245, 246.)

14 ROLAND LILJEFORS OCH HERBERT GUSTAVSON Ärg. 1943-1944 ( = hh. 240-244 - 1943-1944: 1-8).

II. 240. ( = h. 6-7). III. 2. Sagor, sägner, legender, äventyr och skildringar av folkets levnadssätt. S. 337-448. Tr. Sthm 1945. (Forts. fr. hh. [8,] 158, 221, 239; forts. hh. 245, 246.)

( = h. 5). B. 51. A. SCHAGERSTRÖM, Grammatik över gräsömålet i Upp-land. S. 1-76. Tr. Uppe 1945.

( = h. 1-2). Årsh. 1943-1944. 194 s. + 1 karta. Tr. Sthm 1945. H. 248. ( = h. 3-4). Årsh. 1943-1944. S. 195-374 + VI s. Tr. Sthm 1945. H. 244. ( = h. 8). B. 46. Hushållning och levnadssätt i Skåne. S. 53-76, inne-

hållsfört. o. tit. Tr. Sthm 1945. (Forts. fr. h. 151.) Arg. 1945 (= hh. 245-247 = 1945: 1-4).

II. 245. III. 2. Sagor, sägner, legender, äventyr och skildringar av folkets lev-nadssätt. 1. S. 449-500 + titelblad och innehållsförteckning till Bd III. Tr. Sthm 1946.

III. 2-3. Sagor, sägner, legender, äventyr och skildringar av folkets levnadssätt. Del 2-3 (slutet). Tr. Lund 1945. (Forts. fr. hh. [8,] 158, 221, 239, 240, 245.)

Årsh. 1945. 180 s. Tr. Uppe. 1946. Ärg. 1946 (= hh. 248-250 = 1946: 1-6).

B. 47. P. ErtvALL, Dala-Bergslagsmålet. Titel s. 1-XII; 161-281 + 1 karta. Tr. Upps. 1930-47. (Forts. fr. h. 192.) Titelbl. t. B. 44-47.

II. 249. B. 48. A. VESTLUND, Medelpads folkmål. Titel s. 1-IV, 1-2, 131-139. Tr. Sthm 1947. (Forts. fr. h. 160.)

Årah. 1946. 210 s. Tr. Uppe. 1947. Ärg. 1947 (= hh. 251-252 = 1947: 1-4 +Bil.).

Årsh. 1947. 236 s. Tr. Uppe. 1948.

B. 49. B. LINDÅN, Dalska namn- och ordstudier gällande särskilt Mora tingslag och österdalsområdet. XXII + 174 s. + 1 karta. Tr. Upps. 1947-48. Arg. 1948 (= hh. 253-254 = 1948: 1-4 + Bil.).

Il. 253. Årsh. 1948. 188 s. Tr. Uppe. 1948.

H. 254. B. 50. H. GusTavsoN, Gutamålet. En historisk-deskriptiv översikt. II. VIII + 240 s. Tr. Upps. 1948. (Del I = B. 42.) Titelblad till B. 48-50. Ärg. 1949 (= hh. 255-257 = 1949: 1-4 + Bil. 1-2).

H. 265. Årsh. 1949. 222 s. Tr. Upps. 1949.

B. 51. Å. SCHAGERSTRÖM, Grammatik över gräsömålet i Uppland. Utg. av Manne Eriksson. S. 77-200 + titel o. innehåll s. 1-VII. Tr. Upps. 1949. (Forts. fr. h. 241.)

0. HERMELIN, Sägner och folktro från skilda landskap. Utg. av J. A.

LHndefl t och Dag Strömbäck. S. 97-136 + titel, innehåll o. förord a. 1-VIII. Tr. Sthm 1949. (Forts. fr. h. 106.)

REGISTER TILL SVENSKA LANDSMÅL 1939-1952 15 Årg. 1950 (hh. 258-260 = 1950: h. 1-4 + Bil. 1 o. 2).

Årsh. 1950. 274 s. Tr. Upps. 1950.

B. 53. Folkminnen och folklivsskildringar från Glimåkra socken i nord-östra Skåne. Texter på dialekt utg. av G. SJÖSTEDT. IV + 227 s. Tr. Lund 1949.

B. 54. J. SWENNING, Ordförteckning till Folkmålet i Listers härad (Sv. Lm. B. 36). VII + 139 s. Tr. Lund 1949. — Titelblad till B. 51-54.

Årg. 1951 (= hh. 261-262 = 1951: 1-4 + Bil. 1). Årsh. 1951. 168 s. Tr. Upps. 1952.

B. 55. B. LINDÅN, Dalska namn- och ordstudier. Ser. I: 2. XIII + 191 s. Tr. Upps. 1950-51.

Årg. 1952 (= hh. 263-264 = 1952: 1-4 + Bil.). Årsh. 1952. 206 s. Tr. Upps. 1953.

B. 56. A. KARLGREN, Gammalsvenskby. Uttal och böjning i gammal-svenskbymålet. Med kommentar utg. av _{N. Tiberg. 32 s. Tr. Sthr.n 1953.}

III

SAKREGISTER'

A. Metodik, historik, bibliografi

1. Metodik

M. ERIKSSON, Dialektuppteckningens metoder. Årsh. 1946, s. 32-57.

F. HEDBLOM, Grammofonupptagning av dialekter och folkminnen i Sverige 1935- 1950. Årsh. 1950, s. 63-81.

2. Historik

GEIJER, Efterskrift till hittills utgivna delar av Svenska landsmål och Svenskt folkliv. Med anledning av professor J. A. Lundells död. Årsh. 1939, s. 7-45. D. STRÖMBÄCK, Förord. Årsh. 1942, s. 1-4.

H. REFSUM, Carl Säve og Eilert Sundt. Årsh. 1942, s. 72-89.

N. TIBEIEG, Från den estlandssvenska undersökningen. En samling Russwurrn- manuskript i ULMA. Årsh. 1943-44, s. 208-227.

Hs. LINDROTH, Är det Bodorffs öländska ordbok som kommit till rätta? Årsh. 1943-44, s. 227-232.

GRETE JACOBSEN, H. F. Feilberg og N. E. Hammarstedt. En lille Brevveksling. Årsh. 1945, s. 56-80.

D. STRÖMBÄåK, Till J. A. Lundells minne. Årsh. 1947, s. VII-XII.

D. STRÖMBÄCK, Den folkloristiska forskningen i Sverige 1946-1948. Årsh. 1948, s. 122-130.

INGEBORG HOFP Amund B. Larsen. Eit hundradårsminne. Årsh. 1950, s. 1-46. I. INGERS, Där Rietz dialektlexikon blev till. Årsh. 1950, s. 140-151.

BERG, Nionde nordiska folklivs- och folkminnesforskarmötet i Stockholm och Uppsala 5-8 september 1948. Årsh. 1950, s. 188-207.

0. LOORITS, Insamlandet och ordnandet av Estlands folkminnen. Årsh. 1953 s. 87-104.

Årsberättelser

Uppsala:

M. ERIKSSON, Landsmålsarkivets i Uppsala årsberättelser 1938-1940 (Årsh. 1941, s. 83-118).

D. STRÖMBÄCK, Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsberättelse [ar- 1 Sakregister till »Sagor, sägner, legender» etc, finnes i Sv. Lm. III. 4, s. 9-18.

REGISTER TILL SVENSKA LANDSMÅL 1939-1952 17 betsåret] 1940-41 (Årsh. 1942, s. 142-155), 1941-43 (Årsh. 1943-44, s. 325-344), 1943-44 (Årsh. 1945, s. 151-161), 1944-45 (Årsh. 1946, s. 175-186), 1945-46 (Årsh. 1947, 5. 209-220), 1946-47 (Årsh. 1948, s. 158-170), 1947-48 (Årsh. 1949, s. 188-201), 191947-48-49 (Årsh. 1950, s. 231-245), 1949-50 (Årsh. 1951, s. 132-147), 1950-51 (Årsh. 1952, s. 160-174). Lund:

G. HEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelser 1938-1940 (Årsh. 1941, s. 119-135), 1940-41 (Årsh. 1942, s. 156-162), 1941-43 (Årsh. 1943-44, s. 345-355), 1943-44 (Årsh. 1945, s. 162-167), 1944-45 (Årsh. 1946, s. 187-193), 1945-46 (Årsh. 1947, s. 221-226), 1946-47 (Årsh. 1948, s. 171-176), 1947-48 (Årsh. 1949, s. 202-208), 1948-49 (Årsh. 1950, s 246-252), 1949-50 (Årsh. 1951, s. 148-155), 1950-51 (Årsh. 1952, s. 175-181), Göteborg:

HL LINDROTH, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola 1939-1940 (Årsh. 1941, s. 136-141), 1940-41 (Årsh. 1942, s. 163-165), 1941-43 (Årsh. 1943-44, s. 356-360), 1943-44 (Årsh. 1945, s. 168-170), 1944-45 (Årsh. 1946, s. 194-196).

T. JOHANNISSON, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforsk-ning vid Göteborgs Högskola 1945-46 (Årsh. 1947, s. 227-228), 1946-47 (Årsh. 1948, s. 177-178), 1947-48 (Årsh. 1949, s. 209-210), 1948-49 (Årsh. 1950, s. 253-254), 1949-50 (Årsh. 1951, s. 156-157), 1950-51 (Årsh. 1952, s. 182-183).

3. Levnadsteckningar

KARL KAISER. Årsh. 1940, s. 56-76 (av H. Geijer).

HERMAN GEIJER. In memoriam. Årsh. 1941, s. 5-16 (av D. Strömbäck).

CARL SÄVE og EILERT SUNDT. Årsh. 1942, s. 72-89 (av H. Refsum). 0. P. PETTERSSON t. Årsh. 1942, s. 90-94 (av K.-H. Dahlstedt).

Till J. A. LUNDELLS minne. Årsh. 1947, s. VII-XII (av D. Strömbäck).

RICHARD STEPPEN. Årsh. 1949, s. 146-153 (av H. Oustavson).

P. EINAR T. LINDQVIST t. Årsh. 1949, s. 154-157 (av F. Hedblom).

NAT. LINDQVIST [porträtt och tillägnan]. Årsh. 1951, s. Lus LEVANDER. Årsh. 1951, s. 52-57 (av D. Strömbäck).

SVEN LAMPA. Årsh. 1951, s. 58-64 (av S. Landtmanson).

BENGT HESSELMAN. Årsh. 1952, s. 107-121 (av M. Eriksson).

ANDERS KULLANDER. Årsh. 1952, s. 123-125 (av L. Linnarsson).

Korgmakaren HED (kor ANDERSSON, Våmhus. Årsh. 1952, s. 126-127 (av S. Björk- lun(i).

4. Bibliografi

18 ROLAND LILJEFORS OCH HERBERT GUSTAVSON

H. GEIJER, Efterskrift till hittills utgivna delar av Sv. Lm. Årsh. 1939, s. 7-45. Till Redaktionen insända skrifter. Årsh. 1940. Omslagets s. 2-3. Årsh. 1941.

Om-slagets s. 2-3.

H. GUSTAVSON, Gutamålet. En historisk-deskriptiv översikt. I. B. 42. 1940-42. XXVI + 265 s. + 5 kartor. (S. IX-XXII: Källor, Förkortningar av källor, Förkortningar av andra citerade arbeten.)

NOREEN, Ärtemarksmålets ljudlära. B. 43. 1943. 180 s. (S. 177-178: Förkort-ningar av några citerade arbetens titlar.)

H[EDBLOM], Den periodiska litteraturen. Årsh. 1942, s. 138-141. Årsh. 1943-44, s. 323-324. Årsh. 1945, s. 148-150. Årsh. 1946, s. 172-174. Årsh. 1947, s. 206-208. Årsh. 1949, s. 182-187. Insänd litteratur. Årsh. 1942, s. 171-176. Årsh. 1943-44, s. 371-374. Årsh. 1945, s. 177-180. Årsh. 1946, s. 206-210. Årsh. 1947, s. 232-236. Årsh. 1948, s. 184-188. Årsh. 1949, s. 216-222. Årsh. 1950, s. 266-274. Årsh. 1951, s. 164-168. Årsh. 1952, s. 195-206.

J. C. S. LINDQVIST, Svensk folkmålslitteratur 1941-44. Årsh. 1943-44, s. 309-324. Svensk folkmålslitteratur 1945-1948. Årsh. 1951, s. 70-94.

P. ENVALL, Dala-Bergslagsmålet. B. 47. 1947. XII + 286 s. + 1 karta. (S. V-IX: Otryckta källor och litteratur.)

LINDåN, Dalska namn- och ordstudier. I: 1. B. 49. 1947. XXII + 174s. + 1 karta. (S. VII-XVI: Arkivkällor och litteratur samt förkortningar.)

D. STRÖMBÄCK, Den folkloristiska forskningen i Sverige 1946-1948. Årsh. 1948, s. 122-130.

JOHANSSON, Vildrensfångst. Årsh. 1951, s. 1-36. (8. 35-36: Källor.)

BIRGIT LAQUIST, Lulelapparnas byxtyp. Årsh. 1952, s. 49-66. (S. 65-66: Littera- turförteckning.)

0. LOORITS, Insamlandet och ordnandet av Estlands folkminnen. Årsh. 1952, s. 87-104. (S. 99-104 bibliografi.)

B. Språklig avdelning

1. Fonetik och ljudbeteckning

Sagor, sägner, legender, äventyr och skildringar av folkets levnadssätt på lands-mål. III. 2-4. 1881-1946. (Ljudbeteckning för resp. texter i III. 2, s. 241, 280, 309 f., 313, 317, 322-324, 326 f., 336-338, 360, 363 f., 371, 374, 380, 383, 388 f., 393, 405, 412, 415, 420, 423, 428 f., 431, 439, 441, 446, 450 f.; III. 3, s. 3, 7, 35; Efterskrift, s. 5.)

K. G. LINDBLOM, Utkast till ljudlära för Kristvallamålet. Årsh. 1939.

H. GUSTAVSON, Gutam'ålet. En historisk-deskriptiv översikt. I. B. 42. 1940. II. B. 50. 1948.

HILDA [LuNDELL] och ELISE [ZETTTERQVIST], Folkminnen. Efterskörd. IX: 2. 1937-43. (S. 132-133: anmärkningar rörande texten. Facsimile av MS: 4 planscher.)

REGISTER TILL SVENSKA LANDSMÅL 1939-1952 19

0. ZETTERHOLM, Uppkomsten av de norrländska supradentala och

kakumi-nala n-ljuden. Årsh. 1942, s. 31-46.

NOREEN, Ärtemarksmålets ljudlära. B. 43. 1917-1943.

SCHAGERSTRÖM, Grammatik över gräsömålet i Uppland. B. 51. 1945-49. (S.

3-6: Ljud och ljudtecken.)

S. LANDTMANSON, Till frågan om götamålens r och h. Årsh. 1945, s. 112-116.

HOLMBERG, Studier över »dämpade» vokaler i svenska folkmål. I. Årsh. 1949,

s. 1-52. — II. Årsh. 1952, s. 67-86.

S. KOLSRUD, »Dämpade vokaler». Årsh. 1950, s. 175-178.

G. HEDSTRÖM, Några fall av regressiv assimilation. Årsh. 1951, s. 37-46.

A. KARLGREN, Gammalsvenskby. Uttal och böjning i gammalsvenskbymålet, med

kommentar utg. av N. Tiberg. B. 56. 1953. 32 s. (S. 9-15 Fonetisk översikt).

2. Accent

HILDA [LUNDELL] och ELISE [ZErrEacavisx], Folkminnen. Efterskörd. IX.2. (S.

143-152: Exkurs. Accentbeteckningen.)

D. 0. ZETTEnumm, Norrländska ord- och accentstudier. Årsh. 1945, s. 81-108. (6. Ett egendomligt bitryck i Västerbotten-Norrbotten. 7. la, väl och fäll.)

MARIE BJERILUM, Fryksdalsmålets tonale accenter. Årsh. 1952, s. 1-33 + 1 karta. KARLGREN, Gammalsvenskby. Uttal och böjning i gammalsvenskbymålet, med

kommentar utg. av N. Tiberg. B. 56. 1953. 32 s. (S. 16 Expiratorisk accent.)

3. Ljudhistoria

L. LEVANDER, Kan man i dalmålet konstatera ett äldre uttal (h)ä av hö, n.? Årsh. 1948, s. 34-37.

CARIN PIHL, Om utvecklingen av äldre dh i överkalixmålet. Årsh. 1948, s. 44-80. S. BENSON, Studier rörande v-lösa former av subst. huvud i södra Sverige. Årsh.

1950, s. 152-156.

LINDKN, Två genrnälen. 1. Till frågorna om glyx, fjärgor och Väggnäs, samt dalska »gårdsnamns» användning. 2. Vittnesbörden om ett äldre uttal (h)ä

av ordet hö n. i dalmål. Jämte exkursiv anmärkning om förhållandet orsamål

swag (ovansilj. swag svag 'svalg': oisam. -swåg i myrkällnamnet Havsvåg

'Havsvalg'. Årsh. 1950, s. 208-225.

L. LEVANDER t, Några få ord. Ärsh. 1950, s. 226-228.

B. LINDKN, Beriktiganden rörande L. Levanders »Några få ord». Årsh. 1950, s.

229-230.

G. HEDSTRÖM, Några fall av associativ assimilation. Årsh. 1951, s. 37-46.

S.-B. VIDE, Blekingska reale och övergången kl> tl. Årsh. 1951, s. 69.

M. v. PLÅTEN 0. M. ERIKSSON, Två landsmålsdikter 1697 och 1744. Årsh. 1952, s. 34-48. (S. 41-43 o. 48 anm. till ljudläran.)

20 ROLAND LILJEFORS OCH HERBERT GUSTAVSON

4. Ordböjning

K.-H. DAHLSTEDT, [Rec. över] I. ModUr, Studier över slutartikeln i starka fe-mininer. Årsh. 1946, s. 145-166.

D. A. SEIP, Om preteritumsformene kröyp, föyk o. 1. Årsh. 1951, s. 67-68. A. KARLGREN, Gammalsvenskby. Uttal och böjning i gammalsvenskbymålet,

med kommentar utg. av N. Tiberg. B. 56. 1952. 32 s.

M. v. PLÅTEN 0. M. ERIKSSON, Två landsmålsdikter 1697 och 1744. Årsh. 1952,

s. 34-48. (S. 43 o. 48 anm. ang. formläran.)

5. Ordbildning

N. LINDQvisT, Två forndanska husdjurstermer. Årsh. 1950, s. 131-134.

6. Betydelselära

J. SAHLGREN, Vad betyder -rum i nordiska ortnamn? Årsh. 1950, s. 127-130. J. SVENNUNG, kvillra, liten 'lövgren'. Årsh. 1952, s. 122.

7. Syntax

G. HOLM, Västerbottniska syntaxstudier. Årsh. 1941, s. 17-43.

[Ree. över] L. Hulth4n, Studier i jämförande nunordisk syntax. Årsh. 1943- 44, s. 280-287.

8. Dialektbeskrivningar

K. G. LINDBLOM, Utkast till ljudlära för Kristvallamålet. Årsh. 1939, s.

145-173.

H. GUSTAVSON, Gutamålet. En historisk-deskriptiv översikt. I. B. 42. XXVI +

265 s. samt 5 kartor. 1940-42. - II. B. 50. VIII + 240 s. 1948. E. NOREEN, Ärtemarksmålets ljudlära. B. 43. 180 s. 1917-43.

P. ENVALL, Dala-Bergslagsmålet. Kap. 1-IV A. B. 47. 1930-47. XII + 286 s.

A. VESTLUND, Medelpads folkmål. B. 48. 1923-47. IV + 139 s.

A. SCHAGERSTRÖM, Grammatik över grä,sömålet i Uppland. B. 51. 1945-1949.

VIII + 200 s.

D. A. SEIP, Et norsk grensemål. [Ree. över] Ingeborg Ho//, Skjetvemålet. 1946.

Årsh. 1949, s. 53-111.

INGEBORG IICPF, Skjetvemålet. Et tilsvar til professor D. A. Seip. Årsh. 1949,

s. 123-140.

A. KARLGREN, Gammalsvenskby. Uttal och böjning i gammalsvenskbymålet,

REGISTER TILL SVENSKA LANDSMÅL 1939-1952 21

9. Språkgeografi

a. Utredande framställningar

V. JANSSON, Om de östsvenska dialekternas ställning. Årsh. 1942, s. 47-71. L. MOBERG, [Rec. över] N. Lindqvist, Sydväst-Sverige i språkgeografisk belysning.

1-II. 1947. Årsh. 1948, s. 149-157.

V. EKENVALL, Kärnstavens benämningar på svenskt språkområde. Årsh. 1946, s. 58-80.

HALLFRID CHRISTIA_NSEN, [Rec. över] D. 0. Zetterholm, Nordiska ordgeografiska studier, 1937; Dialektgeografiska undersökningar, 1940; Stäva. Ett kart-läggningsförsök, 1942. Arsh. 1949, s. 158-166.

b. Språkkartor

D. 0. ZETTERHOLM, Stäva. Ett kartläggningsförsök. Årsh. 1940, s. 5-55. H. GEIJER, Karl Kaiser. Årsh. 1940, s. 56-76. (S. 60-74: om språkkartor.) H. GUSTAVSON, Gutamålet. I. B. 42. XXVI + 265 s. samt 5 kartor. J. EJDESTAM, Svenska vårseder. Kartor och täxt. B. 40. 1940. 60 s.

(Språkkartor särsk. nr III, IV. VI, IX, XII.)

V. EKENVALL, Kärnstavens benämningar på svenskt språkområde. Årsh. 1946, s. 58-80 + 1 karta.

10. Slang och hemliga språk

0. GJERDMAN, Djos Per Anderssons ordlista över svenskt förbrytarspråk. Årsh. 1947, s. 1-46.

C.-H. TILLHAGEN, En nyupptäckt rommaniordlista från 1847. Årsh. 1947, s. 64.

0. GJERDMAN, Två förbrytarordlistor från 1840-talet. Årsh. 1947, s. 65-184. 0. GJERDMAN, Djos Per Anderssons ordlista i original. Årsh. 1950, s. 85-126.

11. Zigenarspråk

H. REFSUM, Carl Säve och Eilert Sundt. Årsh. 1942, s. 72-89.

0. GJERDMAN, Tattarna och deras språk. Årsh. 1945, s. 1-55.

12. Ordförråd

Tsr. JONSSON, Vänerfisket vid Kållandsö. Arsh. 1939, s. 55-108.

A. MALM, Ordspråk och talesätt från Vemmenhögs hd i Skåne. Arsii. 1939. s. 109-144.

K. G. LINDBLOM, Utkast till ljudlära för Kristvallamålet. Årsh. 1939, s. 145-173.

0. ZETTERHOLM, Stäva. Ett kartläggningsförsök. Årsh. 1940, s. 5-55.

22 ROLAND LILJEFORS OCH HERBERT GUSTAVSON S. BJÖRKLUND, Från Dalmålsordboken. Årsh. 1942, s. 96-97. Årsh. 1948, s. 81-84. L. LEVANDER, Från Dalmålsordboken. Årsh. 1942, s. 95-96. Årsh. 1943-44, s. 206-208. Årsh. 1946, s. 138-141. Årsh. 1947, s. 193-197. STRÖMBÄCK, Från Dalmålsordboken. Årsh. 1942, s. 98-99. H. GUSTAVSON, Från Gotlandsordboken. Årsh. 1942, s. 99-102.

Å. CAMP BELL, Äldre svensk brödkultur i belysning av 1880-talets allmogebröd. Årsh. 1943-44, s. 1-89.

V. EKENVALL, En gammal ordlista från Västbo härad. Årsh. 1943-44, s. 104- 122. (S. 109-121 J. Gaslanders ordbok från Västbo hd 1766.)

Hr. LINDROTH, Är det Bodorffs öländska ordbok som kommit till rätta? Årsh. 1943-44, s. 227-232.

NOREEN, Ärtemarksmålets ljudlära. B. 43. 180 s. 1917-43. (8. 174-177: Wilh. Kruuses ordlista från 1729.)

V. EKENVALL, Kärnstavens benämningar på svenskt språkområde. Årsh. 1946, s. 58-80.

0. GJERDMAN, Djos Per Anderssons ordlista över svenskt förbrytarspråk. Årsh. 1947, s. 1-46.

TILLHAGEN, En nyupptäckt rommaniordlista från 1847. Årsh. 1947, s. 47- 64.

0. GJERDMAN, Två förbrytarordlistor från 1840-talet. Årsh. 1947, s. 65-184. P. ENVALL, Dala-Bergslagsmålet. B. 47. 1930-47.

VESTLUND, Medelpads folkmål. B. 48. 1923-47.

LINDÅN, Dalska namn- och ordstudier. I:1. B. 49. 1947. (S. 163-170: Namn-och ordregister.) - 1:2. B. 55. 1950. 192 s. (S. 183-190: Namn- Namn-och ordre-gister.)

H. GUSTAVSON, Gutamålet. I. B. 42. 1940-42. - II. B. 50. 1948. (S. 215-236: Register.)

S. LANDTMANSON, En samling dialektord från tiden omkring 1800. Årsh. 1948, s.

38-43.

A. SCHAGERSTRÖM, Grammatik över gräsömålet i Uppland. B. 51. 1945-49. (S. 172-200: ord-, personnamns- och ortnamnsregister.)

G. SJÖSTEDT, Folkminnen och folldivsskildringar från Glimåkra socken i nord-östra Skåne. B. 53. 1949. (S.173-224: Register.)

J. SWENNING, Ordförteckning till folkmålet i Listers härad i Blekinge. (Sv. Lm. B. 36.) B. 54. 1949.

D. STRÖMBÄCK, Språkligt och sakligt. Några lexikaliska anteckningar. Årsh. 1950. S. 157-163.

M. V. PLÅTEN 0. M. ERIKSSON, Två landsmålsdikter 1697 och 1744. Årsh. 1952, s. 34-48. (S. 43-44 o. 48: om ordförrådet.)

A. KARLGREN, Gammalsvenskby. Uttal och böjning i gammalsvenskbymålet. B. 56. 1953.

REGISTER TILL SVENSKA LANDSMÅL 1939-1952 23

13. Namnskick

a. Personnamn och personbeteckningar

Personnamn i vardagslag. Utg. av J. A. Lundell. B. 44. 1932-44. 151 s. (S. 129-147: J. A. LUNDELL, Personnamn i Möre-häraderna. Forts. fr. h. 194. 1931.) A. MALM, Ordspråk och talesätt från Vemmenhögs härad i Skåne. Årsh. 1939,

s. 109-144. (S. 143-144: personnamn.)

P:N NiLssoN, Hanavrå Måns. Årsh. 1946, s. 81-85. (S. 84-85 notiser om äl-dre namnskick.)

b. lljurnamn

H. GUSTAVSON, [Rec. över] 1. Hortling, Svenska fågelnamn, Sthlm 1944. Årsh. 1943-44, s. 277-279.

HALLFRID CHRISTIANSEN, [Rec. över] D. 0. Zetterholm, Nordiska ordgeografiska studier, 1937: Dialektgeografiska undersökningar, 1940. Årsh. 1949. s. 158-165.

LINDQvisT, Två forndanska husdjurstermer. Årsh. 1950, s. 131-134. e. Ortnamn

N. C. HUMBLE, Herr Olovs hare. Årsh. 1942, s. 105-108.

B. LINDAN, Dalska namn- och ordstudier. 1:1. B. 49. 1947. - 1:2. B. 55. 1950. K. G. LJUNGGREN. Namnet Knäred och namn på Knarr-. Årsh. 1950, s. 135-139. B. LINDAN, Två gem/Alen. (S. 211-213 Vättnäs, samt dalska »gårdsnamns» an- vändning; s. 220-221 myrkällnamnet Havsvåg; s. 221-225 Häsjön m. fl.) Årsh. 1950, s. 208-225.

J. SALHGREN, Vad betyder -rum i nordiska ortnamn? Årsh. 1950, s. 127-130. D. STRÖMBÄCK, [Rec. över] H. Marwick, Orkney Farm-Names, Kirkwall 1952.

Årsh. 1952, s. 157-158.

14. Etymologi

L. LEVANDER, Från Dalmålsordboken. 1. dyttja. 2. Interjektionerna hm, hemma

och hum(ma). 3. hugt, p.pret. av hyggja. Årsh. 1942, s. 95-96.

8. BJÖRKLUND, Från Dalmålsordboken. 4. mila, s. »kvarnspel», Årsh. 1942, s. 96-97.

D. STRÖMBÄCK, Från Dalmålsordboken. 5. grad, grat, 'samförstånd', 'gott förhåll-lande'. Årsh. 1942, s. 98-99.

H. GUSTAVSON, Från Gotlandsordboken. I. Några gamla felläsningar. 1. bränta,

v., bryta. 2. f/åv, pret., flög. 3. lukarnastaki. H. En omljudd kortstaving (gotl. tyg, dragning, ryck). Årsh. 1942, s. 99-102.

L. LEVANDER, Från Dalmålsordboken. 1. hälla f.: hössla f. 2. Två svenska dialekt-ord ilar adj. 3. illfänas v.dep. 4. imma f. Årsh. 1943-44, s. 206-208. D. 0. ZETTERHOLM, Norrländska ord- och accentstudier. (1. myra. 2. fjäll och köl.

3. tämja : lämba. 4. Schroderus' uppgifter om slock och dalat. 5. Ligga på börd. 6. Ett egendomligt bitryck. 7. la, väl och fäll.) Årsh. 1945, s. 81-108.

24 ROLAND LILJEFORS OCH HERBERT OUSTAVSON L. LEVANDER, Fjärding och kappe. Årsh. 1945, s. 109-110.

S. BJÖRKLUND, Dalarnes spännhake: Israel Holmströms spanhakug. Årsh. 1945, s. 110-112.

L. LEVANDER, Från Dalmålsordboken. 1. Dalmålsord med betydelsen 'idissla', 2. jämt, jämta, jämte prep. och adv. 'jäms (med)' etc. Årsh. 1946, s. 138-141. G. HOLM, Notiser från Västerbotten. Årsh. 1946, s. 141-142. (S. 141: gran, grande,

grusbank.)

M. ERIKSSON, »gå vad» och »ripa uaPa». Årsh. 1946, s. 144. L. LEVANDER, Lådig, 'vår'. Årsh. 1947, s. 190-192.

L. LEVANDER, Från Dalmålsordboken. 1. karpa upp sig. 2. SAOB klämtsup. 3.

kummel n. 4. kåtkant. 5. SAOB kättja f. 6. lamm 'gångjärnshängsle . .'. 7. SAOB. II /äna. 8. lystra 'lysa'. 9. läcka v. 10. lättunga. 11. lönndom. Årsh. 1947, s. 193-197.

L. LEVANDER, [Rec. över] B. Lindén, Dalska namn- och ordstudier. 1:1. 1947. Årsh. 1947, s. 204-205.

S. BJÖRKLUND, Från Dalmålsordboken. 1. Kalltuten, . . . 2. SAOB bortnas . . . 3. Mal och maltunglet. Årsh. 1948, s. 81-84.

S. BJÖRKLUND, Raskajt i norra Ovansiljan. Årsh. 1950, s. 82-84.

D. STRÖMBÄCK, Språkligt och sakligt. Några lexikaliska anteckningar. 1. håls. dial. på p gnnvara. 2. lap. namma-guelle (Leem), 'namnfisk'. Årsh. 1950, s. 157-163.

M. ERIKSSON, Nysv. fjäril, 'papilio'. Årsh. 1950, s. 164-169.

H. GUSTAVSON„ Gotl. ås, 'töm' och dess ordfränder. Årsh. 1950, s. 170-174.

T. JOHANNISSON, Västsv. dial. °ränna, 'idas, bry sig om' - fsax. drundian. Årsh. 1950, s. 179-187.

B. LINDAN, Två genmälen. 1. Till frågorna om glyx, I järgor och Vättnäs, samt dalska "gårdsnamns" användning. 2. Vittnesbörden om ett äldre uttal (h)ä av ordet hö n. i dalmål. Jämte exkursiv anmärkning om förhållandet orsa-mål ~ag (ovansilj. swag svag 'svalg': orsam. -swag i myrkällnamnet Hav-svåg 'Havsvalg'. Årsh. 1950, s. 208-225.

L. LEVANDER, Några få ord. Årsh. 1950, s. 226-228.

B. LINDAN, Mera om raskajt. Årsh. 1951, s. 47-51.

L. LEVANDER, Från Dalmålsordboken. 1. Fsv. *nava ? 2. Stiernhielm nyekia f. 3. Dahnålets näst prep. 4. Dalmålets oräda f. 5. Dalmålets rändil m. Årsh. 1951, s. 65-67.

B. LINDAN, Dalskt åmå-ä/ 'hack i häl' - ett *håm- och- häl? Årsh. 1952, s. 105-106.

15. Språkprov

A. MALM, Ordspråk och talesätt från Vemmenhögs härad i Skåne. Årsh. 1939, s. 109-144.

Sagor, sägner, legender, äventyr och skildringar av folkets levnadssätt på lands-mål. III. 2-4. 1881-1946.

REGISTER TILL SVENSKA LANDSMÅL 1939-1952 25 HILDA [LUNDELL] Och ELISE [ZETTERQVIST], Folkminnen från Kläckeberga och

Dörby. Efterskörd. IX.2. 1937-1943.

H. W. POLLAK, Svenska språkprov. B. 45. 1929-44.

Å. SCHAGERSTRÖM, Grammatik över gräsömålet i Uppland. B. 51. 1945-1949. (8. 154-158 språkprov.)

M. P:N NILSSON, Hanavrå Måns. Årsh. 1946, s. 81-85.

0. HERMELIN, Sägner och folktro från skilda landskap. B. 52. 1909-1949. Folkminnen och folklivsskildringar från Glimåkra socken i... Skåne B. 53. 1949.

C. Etnografisk ock folkloristisk avdelning

1. Allmänna framställningar

Å. KARLGREN, Gammalsvenskby. Land och folk. B. 27. 1924-40.

I. RUONG, Studier i lapsk kultur i Pite lappmark och angränsande områden. Årsh. 1943-44, s. 123-194 samt 1 karta.

D. STRÖMBÄCK, Folklivsforskningen och de kyrkliga traditionerna. Årsh. 1945, s. 116-120.

2. Bebyggelsehistoria

J. EJDESTAM, Omfärd vid besittningstagande av jordegendom. Årsh. 1946, s. 86- 114.

ELLA ODSTEDT, Tvärstock i långåker. Årsh. 1942, s. 102-104.

3. Hushåll och levnadssätt

Hushåll och levnadssätt i Skåne, Utg. av J. A. Lundell. B. 46. 1921-45.

Å. CAMPBELT„ Äldre svensk brödkultur i belysning av 1880-talets allmogebröd. Årsh. 1943-44, s. 1-89 samt 6 kartor.

E. MODIN, Hur en Multråflicka hade det för hundra år sedan. Årsh. 1943-44, s. 262-264.

H. MUNTHE, Drag ur livet på en Hallute-gård i När under 1850-70-talen. Årsh. 1948, s. 85-117.

Dräktskick

BIRGIT LAQUIST, Lulelapparnas byxtyp. En nordisk-arktisk reliktfbreteelse. Årsh. 1952, s. 49-66.

Näringsliv

J. EJDESTAM, Svenska vårseder. B. 40. 1940. (Karta XVIII: Bönsättning. Karta XIX: Linsådd.)

26 ROLAND LILJEFORS OCH HERBERT GUSTAVSON b. Boskapsskötsel

JOHANSSON, Vildrensfångst. Årsh. 1951, s. 1-36. c. Fiske

Ta. JONSSON, Vänerfisket vid Kållandsö. Årsh. 1939, s. 55-108.

J. EJDESTAM, Svenska vårseder. B. 40. 1940. (Karta XX: Första metardagen.) d. Skogshantering

E. EILERT, Kolning i Södra Tjust på 1870-talet. Årsh. 1940, s. 77-104.

6. Samhälle

SrnöranÄcx, Folklivsforskningen och de kyrkliga traditionerna. Årsh. 1945, s. 116-120.

7. Folkkarakteristik, folktyper, folklynne

Sagor, sägner, legender, äventyr och skildringar av folkets levnadssätt på lands-mål. III. 2-4. 1881-1946. (Sakregister i 111.4, s. 9 ff.)

HILDA [LuNDELI.] och ELISE [ZETTERQVIST], Folkminnen från Kläckeberga och Dörby. Efterskörd. IX. 2. 1937-1943. (Personskildringar särsk. s.5-59)

8. Ortskildringar

H. MUNTHE, Drag ur livet på en Hallute-gård i När under 1850-1870-talen. Årsh. 1948, s. 85-117.

9. Folksed

Sagor, sägner, legender, äventyr och skildringar av folkets levnadssätt på lands- mål. III. 2-4. 1881-1946.

J. EJDESTAM, Svenska vårseder. Kartor och täxt. B. 40. 1940. —, Krets- och barfotagång. Årsh. 1943-44, s. 195-205.

A. ERNVIK, Västvärmländsk tro och sed rörande död och begravning. Årsh. 1943- 44, s. 232-261.

H. CELANDER, Barfotagång och kretsgång — än en gång. [Genmäle till J. Ejde-

stam i Årsh. 1943-44.] Årsh. 1946, s. 19-31.

A. SANDKLEF, "Frillesåsmärket". Undersökning av en tradition och dess källa. Årsh. 1946, s. 115-137.

NORDBERG, Om lapparnas brudköp. Ruta-seden hos arjeplogslapparna. Årsh. 1948, s. 1-33.

REGISTER TILL SVENSKA LANDSMÄT 1939-1952 27

10. Folktro

H. GRUNDSTRÖM, Tro och övertro bland lapparna. 1942, s. 5-30.

HILDA [LuNDELL] och ELISE [ZETTERQVIST], Folkminnen. Efterskörd. IX:2. 1937- 43 (passim).

HARVA, Den finske såningsguden. Årsh. 1946, s. 1-18.

J. EJDESTAM, Omfärd vid besittningstagande av jordegendom. Årsh. 1946, s. 86- 114.

D. STRÖMBÄCK, Ett aktstycke [från 1671] om lappars trolldom. Årsh. 1945, s. 120-123.

11. Kalender

H. GRUNDSTRÖM, Folklig tideräkning i Lule lappmark. Årsh. 1950, s. 47-62.

12. Berättelser: sagor, sägenartade fabler, sägner

Sagor, sägner, legender, äventyr och skildringar av folkets levnadssätt på lands- mål. III. 2-4. 1881-1946.

HILDA [LuNDELL] och ELISE [ZETTERQVIST], Folkininnen. Efterskörd. IX. 2. 1937 - 43.

IMBER NORDIN-GRIP, Sköldinge spöke. En sägen från Sörmland. Årsh. 1940. s. 105-140.

N. C. HUMBLE, Herr Olovs bure. Årsh. 1942, s. 105-108.

J. EJDESTAM, Omfärd vid besittningstagande av jordegendom. Årsh. 1946. s. 86- 114.

M. P:N NILssoN, Två gengångaresägner. Årsh. 1947, s. 185-189.

R. TIL CHRISTIANSEN, [Rec. över] C.-H. Tillhagen, Taikon berättar. Zigenarsagor, 1947. Årsh. 1948, s. 133-137.

0. HERMELIN, Sägner och folktro från skilda landskap. B. 52. 1909-49.

13. Folkpoesi, sång och musik

A. MALM, Ordspråk och talesätt från Vemmenhögs härad i Skåne. Arsh. 1939, s. 109-144, (S. 140-141 rim o. d.)

BLADINI, Några visor och melodier. Arsh. 1939, s. 1-7 (ss. tillägg sist i häf tet).

MUNTHE, Drag ur livet på en Hallute-gård i När på 1850-70-talen. Årsh. 1948, s. 85-117. (5. 115-116 visa.)

0. LUNDBERG, Ramsor vid liebryning. Årsh. 1949, s. 112-122.

14. Idrott, lek, spel

HILDA [LuNDELL] och ELISE [ZETTERQVIST], Folkminnen. Efterskörd. 1X.2 1937-43. (S. 134-142: Lekar.)

28 ROLAND LILJEFORS OCH HERBERT GUSTANSON

H. MUNTHE, Drag ur livet på en Hallute-gård i När på 1850-70-talen. Årsh. 1948, s. 85-117. (S. 114-115 lekar.)

S. LANDTMANSON, Tillägg till Folklekar från Västergötland samlade av Sven Lampa [i bd XIX:1]. Årsh. 1948, s. 118-121.

15. Ordspråk, ordstäv, talesätt

Sagor, sägner, legender, äventyr och skildringar av folkets levnadssätt på lands-mål. III. 2-4. 1881-1946.

A. MALM, Ordspråk ock talesätt, från Vemmenhögs hd i Skåne. Årsh. 1939, s. 109-144.

ELLA ODSTEDT, Tvärstock i långåker. Årsh. 1942, s. 102-104.

Låsningar

Sagor, sägner, legender [etc.]. III. 2-4. 1881-1946.

E. LINDERHOLM, Signelser och besvärjelser från medeltid och nytid. B. 41.1917- 40.

Mytologi

C. JOHANSSON, Om kultplatser och heliga områden i Torne och Lule lappmarker. Årsh. 1941, s. 44-82 samt 1 karta.

U. HARVA, Den finske såningsguden. Årsh. 1946, s. 1-18.

Lappar och finnar

JOHANSSON, Om kultplatser och heliga områden i Torne och Lule lappmarker. Årsh. 1941, s. 44-82 samt 1 karta.

H. GRUNDSTRÖM, Tro och övertro bland lapparna. Årsh. 1942, s. 5-30. —, Spridda drag ur lapsk folktro. Årsh. 1943-44, s. 90-103.

STRÖMBÄCK, Ett aktstycke [från 1671] om lappars trolldom. Årsh. 1945, s. 120-123.

U. HARVA, Den finske såningsguden. Årsh. 1946, s. 1-18.

H. GRUNDSTRÖM, [Rec. över] Studia septentrionalia. 1. Konrad Nielsen, Lappiske studier. II. Festskrift til Konrad Nielsen på 70-årsdagen 28. august 1945. Årsh. 1946, s. 166-170.

NORDBERG, Om lapparnas brudköp. Ruta-seden hos arjeplogslapparna. Årsh. 1948, s. 1-33.

B. COLLINDER, [Rec. över] K. B. Wiklund, Lapparna. Nordisk kultur X, 1947. Årsh. 1948, s. 137-148.

C. JOHANSSON, Vildrensfångst. Årsh. 1951, s. 1-36.

BIRGIT LAQVIST, Lulelapparnas byxtyp. En nordisk-arktisk reliktföreteelse. Årsh. 1952, s. 49-66.