• No results found

Svenska landsmål och Svenskt folkliv_1923_h3

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Svenska landsmål och Svenskt folkliv_1923_h3"

Copied!
100
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

H. 159 fr. början.

AROHIVES DES TRADITIONS POPULAIRES SUEDO1SES 1928 (LIVE. 159)

SVENSKA

LANDSMÅL

OCK

SVENSKT FOLKLIV

TIDSKRIFT UTGIVEN GENOM

J. A. LUNDELL

1923

GOTLANDSTONER

upptecknade

av

Aug. Fredin

(s. 273-368)

STOCKHOLM

P. A. NORSTEDT & SÖNER

Boklådspris för årgången kr. 6,50.. för detta häfte särskilt 3 kr.

(2)

Tidskriftens utgivare:

Professor J. A. LUNDELL i Uppsala med biträde av

Prof. A. G. NOREEN för Uppsala.

Prof. HUGO PIPPING Ock Prof. 0. F. HULTMAN för Helsingfors. Prof. A. Kom( ock Bibliotekarien A. MALM för Lund.

Ärg.

1904:

25 år — en återblick ock en blick framåt. BORE, Tids-bilder från det forna Gellivare. SVENSEN. Ordspråk ock talesätt. TORBIORNSSON, om f- ock e-ljuden i mell. Halland. JOHNSSON, Sägner från Östra Göinge. Seder ock bruk från olika landskap. Visor.

Bilagor: HELLQUIST, Svenska sjönamn, s. 131-418 (XX. 1).

WIGSTRÖM, Folktro ock sägner, s. 309-404• (VIII. 3). Kongl. Bibliotekets visbok i 8:o, s. 1-80 (Bih. III. 2).

Ärg. 1905:

BORLIN, Dansmusik. CRAMER, En gottländsk postfärd 1830. RANO-KEN-VW-VAR, Djursagor från Österbotten. CAPPELIN, Fastlagsgillet. LJUNGGREN, Östsv. böna badda. HELLQUIST, Ydre härads gårdnamn. BUERGEL, Det moderna isländska ljudsystemet.

Bilagor: FEILBERG, Bro-brille-legen (XII. 4).

LANDTMANSON,Västgötamålets 1- ock r-ljud (B. 1). HELLQUIST, Sjönamn I, s. 419-610; H, s. 3-34 (XX:1-2). CLAUS PETRI NIURENIUS, Lappland (XVII. 4). NICOLAI LUNDH Descriptio Lapponite (XVII. 5).

Ärg. 1906:

NYBLIN, Staffanssjungning. KJELLIN, Predikodekla-mation. JOHNSSON, En svartkonstbok från Ö. Göinge. KULLAN-DER, Samtal på Västgötamål. KALLSTENHJS, Tillägg o. rättelser till » Värml. bärgslagsmålets ljudlära». HULTMAN, Nuckömålets »fyra». SUNDBÄRG, Ordlista över Jetntskan. NORLIND, Melodier till folk-visor ock folkdanser. KALLSTENIUS, Tre folk-visor av Pär Jonsson. WEISS, Sägner ock historier på Aspelandsmål.

Bilagor: DANELL, Nuckömålet, s. 5-180.

HELLQUIST, Sjönamn I, s. 611-812; II—V, s. 35-130 ; VI, s. 1-26.

Ärg.

1907:

STORCKENFELDT, Västgötasägner. DANELL, Nuckö-målets filur 'fyra'. SAHLGREN. Om Svenska apiko-gingivaler. KALL-STENIUS. Värmländska bärgslagsmålets formlära. BORTHIUS, Ore-målets ställning inom dalmålet. ZETTERQVIST, Minnen från Gärdslösa. i Bilagor: H. & E. Folkminnen, s. 375-532 (IX. 1).

ANDERSSON, Skånska melodier. s. 133-244 (XIV. 1). Kungl. bibliotekets visbok i 8:o, s. 81-159 (Bih . III. 2).

(3)

273 POLSKOR

_=== 4 4

:

M—s—r-L-_—"roge

I

4

0!

a—

i

p

.t

> > >

. . --111117— a -•—••

4

ecipb 18-090295. Fr ed i n, Goaandstontr:

(4)

293.

294.

274 FREDW, GOTLANDSTONER

Skräddarpcaskan.

Efter »Florsen» i Burs (»AIdri har ja säggt, u aldri ska ja sägä» etc.; fortsättningen av täxten ej lämplig för publicering).

(5)

275 POLSKOR P

295.

P

0

Meddelad av skoll. S. P. Dalström i Hejde.

4F

4

(6)

e

' —

. •

r-

,___,_:1

h

P----

h-

r---

40-

Efter P. Pettersson, Vestringe i Etelhem (på 1870-talet).

3

0-1

uie-M-M

296.

-••

,3/4j•

a -

0.44.9

a r- 276 FREDIN, GOTLANDSTONER • i • 0- a a • I

(7)

Fine.

r•

4

POLSKOR 277

297.

Ur von Baumgartens samling i s Visby.

4

-•-4

9 , P -

11--

~

o

i.

0 .r • •• 1111

Hammarlunds polska.

Efter »Florsen» i Burs. Hammarlund var en av Got-lands skickligaste spelmän ock har komponerat flera vackra dansstycken. Bodde i Oja socken ock dog omkr. 1880.

(8)

. I r • ==r-V 49-7 •

1

278 FILEDIN, GOTLANDESTONES

(9)

-ink• mer

~Ml

111111~111111 i -0-

-0- -0- il-

%

I

*0

70.

1- 7

0- -•••

299.

5

POLSKOR

279

Orrpolskan.

Denna polskas tongångar skola föreställa orrfågelns locktoner. fJppt. efter klockaren Laugren i Alva.

(10)

1112-91P lead

-• •

5-4

eiFti

280 =DIN, GOTLANDSTONEB

Efter fanjunkaren Lindbera i Sanda.

:07t

AL

300. ‘:

(11)

301.

—•

-.0

D

a

PULSKOR

281

4

41..f.41

4

167_

Från Gotlands fornsal.

(12)

282 FREDIN, GOTLANDSTONER .10- • 414

--1-

efe6

H•

r

p 1~1

—09=9

-114411-

p

302.

9

Brännvinspolskan.

Efter »Florsen» i Burs. Då denna polska speltes upp, måste brännvinsflaskan fram ock gå laget runt.

(13)

POLSKOR

283

Efter »Florsen» i Burs.

303.

!rs

-0=_p_10. • 0

ok 2

t

4F

-0-

4F

-0- .

-4111_11

14 ,-L- tro-.

(14)

d 1P.

304.

0 r- d 0 284 FREDIN, GOTLANDSTONER

• •

(15)

305.

IP-

444-

POLSKOR 285

f±4

••

r

bis

Efter »Florsen» i Burs.

Stämning.

(16)

286 FEEDIN, GOTLANDEITONEIC

7

—•—• .11". • ii—•—•--P-21ä.--re•=1„

t-

7

> >

Efter klockaren 0. Laugren i Alva in. fl.

306.

•—•

(17)

POLSKOR 287

~enee~

307.

r

Efter fanjunkar Lindbom i Sanda vintern 1877).

(18)

dp_dp_e_ 00/ 9

308.

ty

k_L=e_r_r_hm=

1===1

288 'REDIN, GOTLANDSTONER

Från Smissarve i Rone; nppt. efter »Florsen» i Burs. Smissarven var en duktig bondspelman i förra hälften av 1.800-talet.

(19)

444 ~EP

t##

r

POLSKOR 289 bis IR 0

Efter klockaren 0. Laugren i Alva.

(20)

• 9 NINE

1

310.

290 PREDIN, GOTLANDSTONER

Av Medbom i Väte, uppt. efter klockaren 0. Laugren i Alva.

(21)

311.

-

POLSKOR 291

(22)

312.

> > >

292 FREDIN, GOTLANDSTONES

0

(23)

POLSKOR 293

313.

Stämning

-I-

toa

(24)

294 FREDIN, GOTLANDSTONER

Uppt. efter »Florsen» i Burs.

0

0.1

(25)

-.POLSKOR 295 • -g. • 00° 000

P-. •

H •

P

12-51.44

he~iffse,-

--s

"r2

fim

Efter »Florsen» i Burs.

315.

(26)

316.

tr• 4/-4 _-•- -01 ,>

6.00

0-

4 . 118;._414 «IL -I- 4--

4 a

-F- 1 H-- 296 =DIN, GOTLANDSTONER ±..4-• St• • • Il Från Gotlands fornsal.

(27)

297

1

r—MIP I

Svanpolska.

Efter Karl Odin Kaupe i Fröjel. Polskan har fått sitt namn efter de »svantoner» (flageolett), som här ock var förekomma i repriserna. L. ' .~1E

—01%,e8

317.

Flag.

(28)

dr- Flag. 'REDIN, GOTLANDSTONFR Flag

M-0

Laugrens polska.

Upptecknad efter både »Florsen» ock 0. Laugren, vilka spelade den alldeles lika. Laugren var far till klockaren 0. Laugren.

(29)

POLSKOR 299

41

g

(30)

300 FREDIN, GOTLANDSTONER

Dedekinds polska.

Efter »Florsen» i Burs. Dedekind var prost ock kyrkoherde i Garda pastorat å Gotland.

319.

pizz.

col' arco

col' arco

pizz.

0 g--

(31)

POLSKOR 301

Sr

320.

-1•-t

•••

Komponerad av samlaren vid 17 års ålder.

1==,-

o .8 r

;

(32)

pizz.

pizz.

pizz.

col' arco

coli arco

11

j4, 0-0-0 JL

1—.

--•

col arco

302 FREDIN, GOTLANDSTONER

(33)

> >

Dän ska fa di sma u

di stäu - rå. Sug fal-le-

ra - la - la -la - la - la- la -la - - - la- la-la-la- la - la-la.

0

##_3

_4E4_

Vitt däu fyl - - - gä mi u pluk - kä ro - ar ?

> >

POLSKOR 303

Rov-polskan.

Efter »Florsen » i Burs. Första reprisen sjöngs vanligen av de dansande, med under noterna stående tätt.

321.

I • r 11—

(34)

304 FREDIN, GOTLANDSTONER

Av komminister 0. Laurin i Dalhem.

322.

-....-.-+ —+

å 0-8

•••

_12_0

(35)

POLSKOR 305

kffilmeheem

Av komminister Olof Laurin i Dalhem.

IL

P • •

323.

(36)

---71" • - 0-4 •" 1

4

..4

pizz. —• • a—i

1

11.

1 cor arco 306 FREDIN, GOTIdiNDSTONER pizz. pizz. i i ••• imeee~ow_ I d å

• `531

col' arco co arco

4 •

Efter »Florsen» I Burs.

pizz.

324.

(37)

POLSKOR 307

pizz.

ogoi mai ge.

707 76-1 ; Affigo___"~rm ("1111111~~~ mer

co' arco

pizz.

2-1P;

cor arco

325.

pizz.

0-0 emeel pizz. col' arco 44

4-it

41- col' arcco

Efter hemmansägaren Kaki Odin från Kaupe gård i Fröjel socken.-

pizz.

evo •••• -

44 7rt" •

(38)

col' arco col' arco 308 FREDIN, GOTLANDSTONER pizz. •—•—• col' arco pizz.

4

M .-•

-•

col' arco pizz. pizz. Ø— 6- -or arco

-m-trir

!-

(39)

-o-t -4

-o•

—•—•

326.

POLSKOR 309 pizz. II er—je : #-IFILII5 it --- N. M Mr lirlir Jr Neg. .= el~ WIIM.E .~.1• ! col' arco Från Gotlands fornsal.

(40)

r

p_dP- l

e=

is

Efter »Florsen» i Burs. 400.1

327.

0-

•• 310 FBIED1N, GOTIANDSTONER

(41)

POLSKOR 311

9

328.

Av komminister Olof Laurin i Dalhem. -•••••

4P-0-

(42)

er.6

-o-

312 FREDIN, GOTLANDSTONER

1).

A.... 9

0.

0 0 g_ I M

(43)

329.

4

41. 41.

dr kg, POLSKOR 313

.19

1

(44)

330.

•mf e

1

1==

Skaffaredansen.

Efter »Florsen» i Burs. Denna polska var å många orter vanligen den första BOM speltes å ett bröllop, då alltid »skaffarna» skulle börja dansen.

o

gul=

t:it-4444

(45)

315 81 1.1 • ii—H- POLSKOR • O-S--

--M-• •

I i I

331.

-1111~41~, ap

_0 •

i717 •""'111 .

(46)

rdr• d • bis P 4B- : griwo 316 FBEDIN, GOTLANDSTONEB

(47)

---

re-did

P

POLSKOR 317

Uppt. efter skoll. S. P. Dalström i Hejde.

332:

jäd)---f

olo

•••

-4 i •••

(48)

333.

r

P - I 318 FREDIN, GOTLANDSTONER

Brtidepolska.

Etter klockaren Laugrens spelsätt. Denna ock »Akermans polska» hava mäst begagnats som brudepolskor.

(49)

POLSKOR 319

LL

(50)

P

OP

• . •

320 FREDMI GOTLANDSTONER

334.

9

Hej denbergs polska.

(51)

p-a

P.

_gzr

or_

t6=-

POLSKOR

#

-eL

I 107°. 321 HinelehMeeellff--e= 21-090295. Fred in Gotlandstoner.

(52)

322 FREDIN, GOTLANDSTONER

Spelmanspolskan.

Efter »Florsen» i Burs. >

Ja, en sup till skall spel-mannen ha, trala

> > >

la la la la la la Cu fa-li ra la la la la etc.

ni 41.

lea

(53)

Efter klockaren 0. Laugren i Alva.

4"-••

-111- 41441.

337.

411. -IN 1 > >

'4‘

tglr

POLSK OR 323

336.

Efter »Florsen» i Burs.

3

(54)

r

:rem_

338.

324 FREDIN, GOTL ANDEIT

bis

4.

4F

(55)

POLSKOR 325

p

'I

.--• g_gr

ME

p

i.d

Efter Karl Odin, Kaupe i Fröjel (1877).

(56)

326 FREDIN, GOTLANDSTONER

t#S

-02

(57)

327

POLSKOR

Uppt. ur minnet efter fanjunkaren Lindbom i Sanda.

340.

(58)

Ur von Baumgartens samling, Visby. 40.

4

i

•0,

341.

411. 41. • r- 328 FREDIN, GOTLANDSTONER

(59)

å 4

d-

r--

> >

-

342.

t

POLSKOR 329

Laurins polska.

Uppt. efter klockaren 0. Laugren i Älva. Laurin var prost ock kyrkoherde i Burs pastorat i förra hälften av 1800-talet; far till C. J. 0. Laurin, som komponerat

(60)

1P-

44

1.2

6me

l •

-1! L---P

hall• av

1 Variant ar Laurins polska (3421. Tonarten har även blivit ändrad.

343:

ha., •

330 PREDIN. GOTLANDSTONER

(61)

344.

eisee

POLSKOZ 331 g-

:11

s4J *0'

(62)

332 FREDIN, GOTLANDSTONER

r

tr__4i

Allmänt bekant öfver ön; upptecknad efter »Florsen» i Burs.

41.»

345.1

2:o

_

(63)

-111-

r_rueehen—fl_--

POLSKOR 333

Ur von Baumgartens samling, Visby.

dip

(64)

347.

5

334 FREDIN, GOTLANDSTONER

Uppt. efter skolläraren S. P. Dalström i Ilejde.

(65)

348.

åne— --0-41---4----0-4-41

rrr

.dp.. iissm POLSKOR 335

Efter »Florsen» i Burs; säges vara diktad av Godeman Grodda i Fleringe.

(66)

336 FREDINf GOTLANDSTONER -0- -11- -0. -0-. 4 4 L--1-1

- -• - 0

_

i

•-•

i

„--

Thi

6

.1 i

--Joo '....---',.----

1

.7'7

'

4-

5--

4___,. i__

- 4---r :1

' •

Efter fanjunkaren Lindbom i Sanda

4 •

01

349.

71

"—

1°- -

e-

bis

J

-02-9-

(67)

bis

350.

Efter skomakaren Pucksson, Klinteliamn, m. fl. "•—eflp

POLSKOR 337

(68)

351.

338 FREDIN, GOTLANDSTONER

-•

• • -

ghr

,

Efter K. Odin, Kaupe i Fröjel.

lE

(69)

339 Pots x p tt (ab ' ---11111-p d 40. k-

eP

02

--• •

imeLl

-0 •

H I

352.

Efter klockaren Veström i Vallstena.

3

i

(70)

*--1P-

iåå

4 •

P-0

FREDIN, GOTLANDSTONER

Efter fru BroUn i Kliutehamn.

(71)

_m

r

354.

POLSKOR 341

(72)

4111. -LILIF4i—

355.

_4å ".• i--i• -4- • miel~mr

6ej

tr , Ra 4. 342 FREDIN, GOTLANDSTONER

(73)

356.

POLSKOR 343

Ur von Baumgartens samling, Visby.

-A= •

(74)

em= 7 1:0 2:o gmel~ --i i

I—

of 10- 344 FREDIN, GOTLANDSTONER 1111—r-1111-

.1\

Uppt. efter kyrkoherden Joneeon. i Fardhem.

357.

(75)

1

POLSKOR 345

Ur von Baumg,artens samling, Visby.

358.

T

r=9-_-_1-__ur

ete r

bis

r

9 1

(76)

346 FRED1N, GOTLANDSTONER

"e_ilLie_dlt

:----16F7- r-77--

Efter »Florsen» i Burs.

(77)

POLSKOR pizz.

_h r1-7

347

col' arco

cor arco

• •

MIM

(78)

1:0

d

348 FREDIN, GOTLANDSTONER

361.

Fri arepolska

n.

Efter »Florsen» i Burs; speltes vanligen, då någon »nybakad» friare trådde dansen med sin utkorade.

111-42----

oldri i •

kio

c_p !_ •

• • •

Ur von Baumgartens samling, Visby.

(79)

POLSKOR 349

0-

71

_d_

17

!4)-110--

(80)

350 FRED I N, GOT L iiNDSTONER

eleel M

Av komminister Olof Laurin i Dalhem.

363.

07-

1:Le

P

F

lawlek1~1 4.117

(81)

imilealmer

4

POLSKOR

(82)

364.

i

p

352 1911CDIN, GOTLANDSTONER

Av komminister 0. Laurin i Dalhem.

(83)

POLSKOR 353

Av komminister Olof Laurin i Dalhem.

365.

r

p

(84)

354 FREDIN, GOTLANDSTONER

tig

1-

d-4 1~1111111.ffilt -1 d

(85)

366.

• •

1.0

POLSKOR 355

(86)

111—aPjt-

367.

4.1

356

FREDEN, GOTLÅNDSTONER

Ori

(87)

• r

o-K

,

.r7-•

POLSKOR 357

(88)

369.

44

1:0 358 »'REDIN, GOTLANDSTONE11 Från Gotlands fornsal.

368.

gny

mfm•

Fredins polska.

Samlarens ern »komposition» vid 11 år, då han en tut var spelman.

(89)

POL SKOR 359

mIP•

-t".

di

Efter »Florsen» i Burs.

(90)

tet!'

(91)

4F --• III% --teet--

4

9 POL SKOR 361

Sixarvens polska.

Uppt. efter »Florsen» i Burs. Sixarven var en gammal spelman i Burs, som levde i första hälften av 1800-talet.

i

•-• _

_La

(92)

d - i

362 FREDIN, GOTLANDSTONEB

(93)

POLSKOR 363

Florsens polska.

Upptecknad efter som han själv spelat densamma. !. •

!

(94)

374.

4F 411- ,1- 41- 4.-t1P-

9-11

taes. ' tax 364 FREDIN, GOTLANDSTONER

Lagergrens polska.

(95)

-••

375.

4

• 1.211M

-J1111~~- POLSKOR 3e

(96)

366 FREDIN, GOTLANDSTONER

Efter »Florsen» i Burs.

(97)

POLSKOR 367 III • IM=

)#4

i

:1

(98)

377.

—4-1111-011--

p

t"

==L-

o 368 FREDIN, GOTLANDSTONER

Efter »Florsen» i Burs in.

44 P • i - - • - •

(99)

Årg. 1908:

CAPPELIN, Arvid i Öshult. LAMPA, Björke härad. SAHL-GREN, Edsbärgs härads sjönamn. OLSSON, Visor. MJÖBERG, Visan om älskaren vid gluggen. BUERGEL GOODWIN, Det mo-derna isländska uttalet.

Bilagor: WIGSTROM, Folktro ock sägner, s. 405-452 (VIII. 3).

ANDERSSON, Skånska melodier, s. 245-356 (XIV. 1). LAMPA, Folklekar från Västergötland, s. 3-114 (XIX. 1). LÄFFLER, Taksteinarsägnen, s. 37-60 (XIX. 6).

KARLGREN, Folksägner från Tveta o. Mo härader (B. 2).

Ärg. 1909:

JOHNSSON, Några sagor. Brorstorpagubben. ULRICH, Livssaker o. dödsfångar, bödlar o. avrättningar. MEDEN, Hverdagsliv blandt danske almuefolk. NORDLINDER, Bärgsjö-mål. STYFFE-LAMPA, Västgöta-ord från 1700-talet. KARLGREN, Gränsen mel-lan syd- ock melmel-lansvenska mål. ULRICH, Rommanispråket ; Sigenarspråk.

Bilagor: LEVANDER, Älvdalsmålet i Dalarna (IV, 3)

HERMELIN, Sägner o. folktro, seder o. sagor, s. 1-96. FREDIN, Gottlandstoner, s. 1-128,

Arg. 1910:

RUTBERG-, Bomärken från Kalixsocknarna. KARLSSON, Seder ock bruk vid frieri i Mo härad. BJÖRK, Orsamål. PALM, Hemliga språk i Sverige.

Bilagor: v. SYDOW, Två spinnsagor (B. 3).

SWENNING, Samnordiskt ai i sydsvenska mål (B. 4). LARSSON, De uppländska spelmanstävlingarna 1909 (B. 5). TUDERUS, The österbothn. lappar under Kiemi gebiet (XVII. 6). En rimkrönika om lapparna (XVII. 7).

LEFFLER, Öster-Fernebo (XVIII. 7).

Ärg. 1911:

Fästskrift till H. F. Feilberg på 80-årsdagen.

Ärg. 1912:

HERLENIUS, Blåkullafärder i 19:de århundradet. MUF-NER, Anders Värmes historier. SAHLGREN, Några dalboord från 1600-talets slut; Några svenska ortnamn. LANDTMANSON, Menu-etter ock polska dantzar. ULRICH, Anteckningar om hemliga språk.

Bilagor: SANDSTRÖM, Fsv. ö ock ii inom västgötadialek-terna (B. 6).

CHAMBERT, Ord o. uttryck inom möbelhantverket (XVIII. 1)., FREDIN, Gotlandstoner, s. 129-272.

GEIJER, Ortnamnens undersökning (B. 7).

Ärg. 1913:

HEDBLOM, Kustfisket i Helsingland. LJUNGGREN. Åkerbruk o. boskapsskötsel i Laske-Vedum. GEIJER, En gosse, märkvärdiga upplevelser.

Bilagor: ERICSSON, Södermanlands folkmål, s. 3-226 (B. 8).

JOHNSSON, Sägner från nordöstra Skåne (B. 9). WIGFORSS, Södra Hallands folkmål, s. 1-144.

Ärg. 1914:

LUNDELL, Om uppteckning av folkmål. JAN HALF-VORDSSONS Uppteckningar. LINDSTAM, Folktro ock annat från Bohuslän.

(100)

Bilagor: MAGNEVILL, Bjursåsmålets ordförråd. (B. 10).

ERICSSON, Södermanlands folkmål, s. 227-236 (B. 8). WIGSTRÖM, Folktro ock sägner, s. 453-556 (VIII. 3). Eva Wigström 1832-1901 (VIII. 4).

BORGSTRÖM, Askersmålets ljudlära (B. 11).

Årg. 1915: GRANSTRÖM, Jo på den tiden. GEIJER

Undersöknin-gen av svenska folkmål 1914. STENBOM, Njurundamålets formlära.

Bilagor: LUND GREN-BRATE, Personnamn, s. 167-322 (X. 6).

WIGFORSS, S. Hallands folkmål, s. 145-432. SAHLSTRÖM, Fryksdalsmål (B. 14).

Arg. 1916: JOHNSSON, En småländsk bondspelman. OLSSON, Från

Transtrand. LÄFFLER, Taksteinarsägnen. EKBLOM, Fonetiska skilj-aktigheter inom Vadsbomålet. LINDROTH, °landsmålens ställning ock indelning. LEFFLER, Talets tonfall återgivna i en sång. GEIJER, Undersökningen av svenska folkmål 1915.

Bilagor: AMBROSIANI, Riktlinjer för uppteckningar om allmogens

materiella kultur (B. 15). Kgl. Bibliotekets visbok i 4:o.

ANDERSSON, Skånska melodier, s. 357-516 (XIV.1).

Ärg. 1917: JOSEFSON, Seder ock bruk bland allmogen i n. Bohuslän.

LOUISE HAGBERG, En dödssed i Hälsingland. NOREEN, Två dik-ter på västgötamål; En bröllopsdikt på Tjörnsmål. ALVING, Kalmar-målets ljudsystem. GEIJER, Undersökningen av svenska folkmål 1916.

Bilagor: W IGFORSS, S. Hallands folkmål, s. 433-624.

NOREEN, Ärtemarksmålets ljudlära, s. 3-114. SWENNING, Folkmålet i Listers härad, s. 5-100

Ärg. 1918: CARLSSON, En gotländsk bröllopsdikt. ISAACSSON, Seder

ock bruk i Varmsätra. NOREEN, Till kung Orres historia. Två tal på Västgötamål. GEIJER, Undersökningen av svenska folkmål 1917.

Bilagor: WIGFORSS, S. Hallands folkmål, s. 1—XIV, 625-783 (B.13).

Ärg. 1919: GÖTLIND, En västgötsk bröllopsdikt. GEIJER,

Under-sökningen av svenska folkmål 1918. Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg 1917-18.

Bilagor: LINDERHOLM, Nordisk magi I. (B. 20).

LINDGREN, Burträskmålets grammatik, s. 165 ff. (XII. 1) . (Forts. h. 158.)

References

Related documents

I kapitel 2 börjar sen det analytiska avsnit- tet. Med hjälp av sju verkanalyser beskrivs Lidholms väg till tolvtonstekniken. Det visar sig, att även om musiken, som är kompone-

För de flesta av dessa har det gått bra att återkomma till normala studier, även om symptomen finns med och påverkar de fortsatta arbetet, när det gäller att öva, att delta

Om den betydelse ett stilmedel kommunicerar i ett verk (a) överensstämmer med den betydelse detta stil- medel tidigare haft inom den tradition verket förekommer, (b) tillför något

4. Förbundets verksamhetsområde omfattade endast Stockholm. Från 1941 byttes namnet till Förbundet Intim Musik. Redan 1928 hade förbundet dock lagt om sin programpolitik genom

Ich möchte in diesem Beitrag die Entwicklung der Klavierkompositionen Edvard Griegs von diesen frühen Stücken an über die Zeit seiner Studien am Konservatorium bis hin zu

Målet med det følgende er ikke å rokke ved etablerte stilbetegnelser, musikkhisto- riske kategorier eller genre. Hensikten er heller å peke på vesenstrekk i det erkjennel-

Friedhelm Krummacher hör till dem som särskilt vårdat denna forskningstradition, och strängt taget behöver han ingen presentation för den svenska musikforskarvärlden – han

Eftersom biblioteket sedan 1981 formellt inte längre hörde till aka- demien och det nu inte heller finns i dess byggnad, var en namnändring naturlig.. Det nya namnet blev (enligt