Kortskrift - Planera för rörelse!

Planera för rörelse!

– så kan den byggda miljön stimulera

till fysisk aktivitet i vardagen

Folkhälsan är en av vår tids stora utmaningar. Trots att vi lever längre och mår bättre, ökar andelen hälsoproblem som orsakas av våra levnadsvanor. Dessutom ökar skillnaderna mellan olika socio­ ekonomiska grupper.

Vi rör oss för lite

De största folkhälsoproblemen är tydligt kopplade till att vi rör oss för lite. Levnadsvanorna är indivi­ duella, men de påverkas av hur livsvillkoren i sam­ hället ser ut, som till exempel hur den byggda miljön är utformad och strukturerad, människors tillgång till attraktiva gång­ och cykelvägar eller till parker och grönområden.

Planeringen enligt plan­ och bygglagen ska verka för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god livsmiljö som bland annat kräver minskad

klimatpåverkan. Åtgärder som främjar fysisk aktivi­ tet ligger därför i linje med planeringens grundläg­ gande syfte och många andra förändringar som be­ höver göras i samhället. En central utmaning är att överge en planering som länge prioriterat biltrafik framför naturlig vardagsmotion som gång och cykling.

UtVeckla den byggda miljön

Utveckling av byggd miljö ställer också krav på att vi skapar en bebyggelsestruktur som svarar mot förändringarna. Det ställer krav på utrymme för fotgängare och cyklister i gaturummet, cykelparke­ ring, platser för lek och lustfylld rörelse, rekreations­ och grönområden. Grundläggande funktioner som behöver vara sammanhängande och nära. Samti­ digt behöver kunskapen om människors behov och

Planera för

fysisk aktivitet

om uppdraget

boverket har under 2011–2012 haft regeringens uppdrag att samordna och utveckla arbetet med samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. arbetet har utgått från kunskaps- och vägledningsmaterial från statens folkhälsoinstitut, aktuell forskning och det omfattande arbete som pågår i sveriges kommuner och landsting. flera myndigheter, kommuner, landsting, universitet, högskolor, organisationer och nätverk har deltagit och bidragit med värdefulla kunskaper. aktiviteterna har haft särskilt fokus på områdena gång, cykling, lek respektive friluftsliv.

läs mer

• På www.boverket.se/Planera/ Planera-for-fysisk-aktivitet • ladda ner eller beställ boverkets

vägledning Planera för rörelse! – en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen på www.boverket.se/

om-boverket/Webbokhandel/ Publikationer/2013/

Planera-for-rorelse

Planera för rörelse!

– en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen

delrapportering med avgränsning av uppdraget. fokusområden är gång, cykling, lek och friluftsliv.

31 december 2011

cyklistens landskap – workshop i stockholm.

beteenden öka. Vid förtätning av bebyggelsen gäller det att förtäta med kvaliteter och funktioner, inte bara med byggnader.

låt er insPireras

Boverket har ordnat flera aktiviteter som gett kun­ skaper om vad kommunen kan göra inom ramen för den fysiska planeringen. Många goda exempel har kommit fram under arbetet. Förhoppningsvis ska Boverkets vägledning ge stöd och inspiration i det fortsatta arbetet med planering, förvaltning och byggande för att främja fysisk aktivitet i vardagen.

Den här kortskriften sammanfattar innehållet i en nationell konferens som hölls i april 2013. Konferensen var både en avslutning och ett start­ skott på samma gång. En avslutning på Boverkets regeringsuppdrag om fysisk aktivitet och en upp­

maning till alla er som arbetar med samhälls­ planering och folkhälso­ planering på kommunal och regional nivå att job­ ba vidare med frågan. Vi hoppas att Boverkets vägledning kan vara ett stöd i ert viktiga arbete. slutrapportering till regeringen.

31 december 2012 Planera för rörelse! _{– Vägledning.}

28 maj 2013

Ulrika åkerlUnd Projektledare, boVerket

Planera för rörelse!

– en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen

det tätortsnära landskapet – workshop i stockholm.

6 september 2012

Planera för rörelse! – konferens i stockholm. 24–25 april 2013

anteckningar, finns på boverkets webbplats www.boverket.se/Planera/ Planera-for-fysisk-aktivitet.

i april 2013 anordnade boverket, tillsammans med statens

folk-hälsoinstitut och gymnastik- och idrottshögskolan, en nationell

konferens med ett dialogseminarium. tjänstemän och hand läggare

på kommuner, länsstyrelser, nationella myndigheter, politiker och

organisationer träffades för att ta del av aktuell forskning och

goda exempel från andra länder och sveriges kommuner.

Hur kan samhällsplanering

stimulera till fysisk aktivitet

tina saaby, stadsarkitekt, köPenHamn

lev det nya stadslivet

i Köpenhamn

Vad sägs om en kyrkogård som är en bollplan, ett bankkontor i en skateboardpark eller ett krema-torium som blivit danshus?

– när vi planerar för stadslivet så kommer fysisk aktivitet in som en naturlig del, säger tina saaby, stadsarkitekt i köpenhamn.

Tina Saaby be­ rättar om fem strategier för stadens utveck­ ling. ”Mera stadsliv för alla” är den första. – Vi har män­ niskan som utgångspunkt hela tiden. Det gäller att prioritera stadslivet före stadsrummet och stadsrummet före byggnader. Vi vill planera för olika målgrupper och skapa sammanhängande områden för aktiviteter och nya möten.

Hon menar att det är viktigt att hitta de naturliga förutsättning­ arna och bygga vidare på dem lik­ som att ha dialog med dem som redan kan konsten att utnyttja befintliga miljöer, som till exem­ pel ”communities” av skejtare och graffitimålare. I processen ”Neighbourhood improvement” har kommunen öppnat kontor ute i de områden man utvecklar, där man jobbar med både social och fysisk planering.

rörelse blir en del aV Vardagen

– Det gäller att få in rörelse som en del i vardagslivet, som när man går från bilparkeringen till hemmet. Det är bra på många sätt att det är en bit att gå om det är en gångvänlig sträcka där det finns saker att se och göra på vä­ gen, säger Tina Saaby.

Köpenhamns kvarter är fulla av exempel. Stubbarna vid Haralds­ gade kan man bara inte låta bli att försöka balansera på. Carlsberg­ området blandar ny och gammal bebyggelse med olika aktiviteter och en skog av rep lockar fram Tarzan ur den mest reserverade medborgare. För cyklister finns vinklade papperskorgar och ”gröna vågen” som skapar flyt genom korsningarna. Ta tåget över sun­ det och låt dig inspireras av det nya stadslivet i Köpenhamn!

tina saaby

Köpenhamns stadsrum för fysisk aktivitet

- active use of urban space and architecture

Tina Saaby, City Architect, Copenhagen

Stockholm

24.04.2013

köpenhamns fem strategier som samspelar

• en storstad för människor

– visioner och mål för stadslivet i köpenhamn 2015

• bra, bättre, bäst – cykelstrategi för köpenhamn stad 2011–2025 • evenemangsstaden 2.0 (making the city happen)

• länge leve köpenhamn – köpenhamns folkhälsopolitik • köpenhamn som arkitekturstad

läs mer

mai-lis HelléniUs, liVsstilsProfessor, karolinska institUtet

Vinsterna

med fysisk aktivitet

– det finns i dag starka påvisade samband mellan fysisk inaktivitet och alla stora folkhälsoproblem. fysisk aktivitet leder till halverad risk för demens och alzheimer, framför allt hos dem med ärftlig belastning. fysisk aktivitet brom-sar kognitiv nedsättning som till exempel demens och bidrar till bildning av nya hjärnceller. det är aldrig för sent att börja vara fy-siskt aktiv. det har effekt ändå.

2011 kom Social­ styrelsen med nationella rikt­ linjer för sjuk­ domsförebyg­ gande metoder som rör män­ niskors levnads­ vanor gällande tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor.

– Det är ett para digmskifte på gång. Inte bara inom svensk pla­ nering och stadsbyggnad utan även inom svensk sjukvård. Hälso­ och sjukvården får ett tydligt nytt fokus på det förebyggande arbetet, understryker Mai­Lis Hellénius,

livsstilsprofessor på Karolinska institutet.

kUnskaPen ökar

Kunskapen om vikten av fysisk aktivitet för vår hälsa och vårt välbefinnande har ökat enormt det senaste decenniet. Bara mel­ lan 2008 och 2009 publicerades 158 000 nya publikationer om hälsa och fysisk aktivitet.

– Sommaren 2012 gav veten­ skapsmagasinet The Lancet ut ett helt nummer om fysisk aktivitet där man också konstaterade att bristen på fysisk aktivitet är en pandemi. I dag orsakar stillasitt­ ande var tionde dödsfall. Det är lika farligt som rökning!

Det har skett en stor förändring i våra aktivitetsmönster på 25 år. En finsk studie visar att fysisk ak­ tivitet alltmer har förskjutits från vardagens förehavanden till trä­ ning på fritiden. I USA förklarar förändringar i yrkesrelaterad fysisk aktivitet en stor del av vikt­ uppgången. På 45 år har också kvinnors hushållsarbete minskat från 26 till 13 timmar i veckan.

Detta gäller oberoende ålder eller om kvinnan är yrkesarbetande eller inte. Minskningen av hus­ hållsarbete bidrar till en kraftigt sänkt energiförbrukning motsva­ rande cirka 2500 kcal per vecka (360 kcal/dag), vilket kan räknas om till en kanelbulle om dagen.

Ändrad livsstil minskar också diabetes och hjärtsjukdom. Och sparar pengar.

röster från konferensen

mai-lis HelleniUs

mai-lis fyra budskap

• satsa på rörelse • i alla former • i alla lägen • det lönar sig!

Stillasittande orsakar var tionde

dödsfall. Lika farligt som rökning.

joHan faskUnger, konsUlt, ProactiVity

Helhetssyn

sporrar

till

aktivitet

– i dag finns bra evidens för vad som fungerar för att öka den fy-siska aktiviteten i byggd miljö, men kunskaperna har inte hittat ut. det är en stor utmaning att omsätta det vi vet i handling, sä-ger johan faskunsä-ger, Proactivity, tidigare folkhälsoinstitutet.

Han konstaterar att det talas mycket i sam­ hället om att ex­ empelvis främja cykling, barns lek och möjlig­ heter att ta sig till skolan på ett säkert sätt.

– Men jag ser ofta att det görs insatser på bara ett område i taget. Vi måste i stället samordna så att

flera insatser gör samtidigt, till exempel sänka hastigheten på bilarna samtidigt som vi jobbar med att förbättra möjligheterna för gång och cykling. Då får vi också med flera i arbetet, som för­ äldrar och skola liksom bil ismens företrädare.

mer än idrott ocH Hälsa Johan Faskunger menar att vi också måste se den breda sam­ hällsnyttan i att verka för ett ak­

tivt liv i byggda miljöer. Då blir det också lättare för planerare att få gehör för frågorna.

– Skrytarenor för elitidrott räcker inte, vi måste uppmuntra alla till mera rörelse. Det kan vara enkla saker som att skylta upp hur man tar sig till fots till olika platser när man kommer till en ny stad. Med tillgänglighet till ser­ vice, grönområden och kollektiv­ trafik i närområdet så rör man sig mera, man blir helt enkelt mera benägen att gå eller ta cykeln. Mindre bilberoende skapar en känsla av ökad trygghet i trafik­ miljön, liksom i utemiljön i övrigt när fler människor rör sig i ens närhet. Det gynnar också den lokala ekonomin, såväl som den globala miljön.

joHan faskUnger

läs mer

På folkhälsoinstitutets webbplats, www.fhi.se, sök: fysisk aktivitet

Skrytarenor för elit­

idrott räcker inte,

vi måste uppmuntra

alla till mera rörelse.

Ulf eriksson, forskare, lUnds UniVersitet.

Täthet

skapar

rörelse

– i en tät stadsbild med god till-gång till varierad service är männ-iskor mer aktiva och använder bil mindre. sambandet är tydligt oavsett ålder, kön och inkomst, säger Ulf eriksson, lunds Universitet. Ulf Eriksson är medicine dok­ tor på Centrum för primär­ vårdsforskning vid Lunds uni­ versitet/Region Skåne och har studerat 2 200 personer i 32 bo­ stadsområden i Stockholm i ett av världens största forskningsprojekt i sitt slag. Förutom frågeformulär

har man med rörelsemätare sam­ lat in objektiva data över de boen­ des dagliga aktivitet. Studien beskrivs i sin helhet i hans av­ handling ”Neighborhood envi­ ronment and physical activity”. Forskningsledare för studien är professor Kristina Sundquist.

– De som bor i innerstad och tätt bebyggda områden rör sig mer. Framför allt såg man sam­ bandet för promenader i trans­ portsyfte, som till jobbet eller affären. Promenadtiden var då i medeltal 50 minuter längre per vecka jämfört med dem som bod­ de i mindre promenadvänliga områden. Större fysisk rörlighet var också starkt kopplat till mins­ kad andel bilägare.

ansVar ocH möjligHeter Slutsatserna gäller inom respekti­ ve grupp uppdelat på kön, ålder och inkomst såväl som över hela populationen. Ulf Eriksson menar att resultaten tydliggör ansvaret och potentialen hos politiker och stadsplanerare att kunna bidra till både bättre folkhälsa och bättre miljö.

– Våra data ger en grund för att väga in fysisk aktivitet när man planerar för ny­ och ombyggnad. En tät och servicefylld stadsmiljö ser ut att ge en fysiskt aktivare befolkning. Ulf eriksson läs mer lU publikationer www.lu.se/lup/publication/3288075 röster från konferensen

sofia botHorP, kommUnalråd (mP), karlskrona

karlskrona

går ifrån

bilarna

Hur jobbar man för en bättre stadsmiljö i en liten stad i eko-nomiskt tuffa tider?

– Vi lyckas tack vare en gemen-sam vision, gemen-samverkan mellan olika aktörer och en politiskt för-ankrad process, säger kommunal-råd sofia bothorp (mp).

Karlskrona centrum har fått ny karaktär när huvudstrå­ ken blivit mer gång­ och cy­ kelvänliga och gågatorna rus­ tats upp. Dessutom har en ny parkeringsstrategi införts, vilket krävt en hel del intrimning.

– Visst möter det motstånd i början när man tar betalt för

parkering där det tidigare varit gratis. Men vi lyckas tack vare ge­ mensamma mål för staden och samverkan mellan olika aktörer. En fördel är att det möjliggör bättre tillgänglighet och genom­ strömning i handeln. Närings­ idkarna har också varit med och finansierat ombyggnaden till gå­ gator. Samtidigt har vi kunnat till­ gänglighetsanpassa entréerna längs gågatorna.

kolla in stadsliVet

Om man är observant på stadens speciella förutsättningar och in­ vånarnas traditioner så kan det ibland räcka med enkla medel, menar Sofia Bothorp. Vi ser var människor rör sig, var vi behöver plantera träd och rusta upp par­ kerna. På ”solgatan” där många vill möta den första vårsolen har vi gjort plats för flera och på andra ställen har vi hittat miljöer med potential att bli nya favoritplatser.

– Karlskrona har möjligheter som vi måste ta tillvara. Med det helt unika läget där stadskärnan är en ö i skärgården som det bara tar 15 minuter att korsa till fots, måste bilarna helt enkelt priori­ teras ner.

sofia botHorP

läs mer

röster från konferensen

– att fritt kunna cykla i staden är inte bara en trafikfråga, det är också en fråga om stadskvalitet och social rättvisa. därför vill vi analysera staden och cyklandet från ett vidare stadsbyggnads-perspektiv, säger tobias nord-ström, planeringsarkitekt på konsultföretaget spacescape.

Varför väljer vi att cykla och var? Tobias me­ nar att kunska­ pen hos stads­ planerare och arkitekter om trafikplanerar­ nas frågor har varit dålig och vice versa. Hans tidigare forsknings­ projekt har visat på behov av att utveckla en modell som tar ett helhetsgrepp på frågan.

– Enbart hur många kilometer cykelväg man har säger inte

mycket och om man bara satsar på dem som redan cyklar så har cykelfrågorna en tendens att bara handla om framkomlighet och snabbhet. När vi ska värva nya cy­ klister gäller det att skapa attrak­ tiva miljöer som präglas av såväl trafiksäkerhet som social trygghet.

skaPa en stad för alla

I Örebroprojektet har man frågat och observerat cyklister ute i stadsmiljöerna.

– Genom att utgå från ett ögon­ höjdsperspektiv och upplevelsen av cykelmiljön får vi rätt förståelse för olika gruppers behov. I grunden handlar det om jämlikhet, säger Tobias Nordström.

Tobias ser behov av att priori­ tera boendetäthet och entrétäthet tillsammans med att minska korsningsavstånd, skapa gena stråk och tillgång till en mångfald av olika cykelstråk. Han vill att fler

ska se möjligheterna i att låta cyklisterna bli en del av stadslivet som helhet.

– Vi har utvecklat en modell med hjälp av stadsbyggnadsforsk­ ning för att få en helhetsbild. Nu bygger vi en kunskapsbank för uppföljning och som stöd för andra städer.

tobias nordström, Planeringsarkitekt, sPacescaPe

örebromodell ger

jämlik cykling

tobias nordström

läs mer

i rapport örebro – cykelstaden för alla på www.spacescape.se sök: cykelstadsmodellen. eller på www.orebro.se.

Fler ska se möjlighe­

terna i att låta cyklis­

terna bli en del av

stadslivet som helhet.

martin emanUel, stadsbyggnadsHistoriker, kUngliga tekniska Högskolan

Bjud in cyklisterna

i planeringen

av historien lär vi att planering formar beteenden långt in i framtiden.

– att cykelsamhället inte kom-mit längre i dag är till stor del en konsekvens av en frusen bil-ideologi, säger martin emanuel, stadsbyggnadshistoriker vid kungliga tekniska högskolan.

Från en topp­ notering under andra världskri­ get gick det ut­ för för cyklan­ det. Stockholm byggdes om för bil och tunnel­ bana. I planeringsdokument från efterkrigstiden läser man om cyk­ ling som osäkert och cyklisterna som svårhanterliga trafikanter. De skulle lyftas bort från stads­

kärnan och hållas borta från de snabba transportvägarna. I föror­ ter byggdes gångnätverk där cy­ klister tilläts men på oklara villkor.

– Cyklisterna kom på undan­ tag. Det finns en tendens att man under högkonjunkturer satsat på storslagna projekt som bilvägar och stora kollektivtrafikprojekt, medan cyklandet fått lite mera uppmärksamhet under låg konjunkturer.

lyssna ocH skaPa en HelHet – Åsikterna om cyklisten går isär i dag. Att cykla associeras till en positiv, modern livsstil men cyk­ listen ses samtidigt som ett oros­ moment som bryter mot trafik­ reglerna. Bilden av cyklisterna som revolutionärer i trafiken blir själv­ uppfyllande om inte cykelmiljön an passas till cyklisternas behov.

Var slUtar cykelstaden i dag? Martin Emanuel visar en splittrad kartbild.

– Stadsplanerare borde bygga en helhet för cyklister och inte se från perspektivet enskild gata. Det är viktigt att genomföra ge­ digna undersökningar av cyklis­ ters behov och krav och förstås bjuda in cyklisterna själva med flera parter i planeringsprocessen.

martin emanUel

läs mer

trafikslag på undantag. cykeltrafiken i stockholm 1930–1980. martin emanuel, stockholmia förlag

Hanna Wennberg, konsUlt, triVector

”

Gång- och cykelglasögon

”

behövs hela vägen

– gång-, cykel- och kollektivtrafik måste hanteras systematiskt på alla nivåer, från översiktsplan till detaljplan. någon måste äga frå-gan och det behövs strategier för att få med den hela vägen, säger Hanna Wennberg, trivector.

– Helheten är viktig. Men man måste också be­ handla färdsät­ ten var för sig. Annars är det lätt att gång­ trafikanterna glöms bort. Går gör vi alla, även till bussen, tåget och bilen. Och för folkhälsan spelar även kollek­ tivtrafiken en viktig roll genom dess anslutningsresor till fots och på cykel, visar studier av Trivector.

En bussresenär går fyra gånger längre än en bilresenär. Det är viktigt att man redan i bebygg else­

planeringen tänker på avstånden och att skapa möjligheter till ett sammanhängande gång­ och cykelnät. Hanna ger exempel från Lund där man planerar för ny bebyggelse inom cykelavstånd och i kollektivtrafiknära lägen inom en radie kring staden på fem kilometer.

se målen ocH gör aVstämningar

– Många kommuner har en stra­ tegi när det gäller cykeltrafiken. För gångtrafiken finns dock inte samma strategiska planering. Vi är med i ett FoU­projekt där en vägledning för gångplanering ut­ vecklas, berättar Hanna.

Hanna menar att ”gång­ och cykelglasögonen” ska sitta på hela tiden, såväl på översiktsplannivå som i detaljplaneringen. På detalj­ planenivå när de verkliga beslu­ ten tas, riskerar man annars att

prioritera ner gång­ och cykel­ trafiken. I en rapport presenterar Trivector förslag och checklistor för hur man kan prioritera gång och cykel i planeringen.

– Ett centralt budskap är att någon måste bevaka frågan hela vägen från översiktsplan till de­ taljplan och säkerställa att man jobbar mot målen. Det bör också finnas en struktur för avstämning mot uppställda mål.

Hanna Wennberg

Går gör vi alla, även till bussen, tåget och bilen.

läs mer

”Hög prioritet för gång- och cykeltrafik i samhällsplaneringen – hinder och framgångsfaktorer” http://projekt.hmskane.se.space2u.com/prodb/dokument/studie_t1_dp6_2011_94_v1.pdf

”ökad folkhälsa genom kollektivtrafikens fördubblingsprojekt – kunskaps- och metodstöd för kollektivtrafikens hälsoeffekter” http://www.trivector.se/fileadmin/uploads/traffic/rapporter/2012_62_trV_okad_folkhalsa_v1.0.pdf

– Undersökningarna har gett oss mycket. nu vet vi vad som funge-rar och vad vi kan bli bättre på, säger folkhälsoutvecklare birgitta edin Westman, som jobbar med det första kommunala friluftspro-grammet i örnsköldsviks kommun.

Som ett led i den nationella friluftspolitiken är Örnsköldsvik utsedd till för­ sökskommun. Förutom för den egna kom­ munen ska ar­ betet ge kunskaper för forskning och så småningom en manual som även andra kommuner kan använda.

– I enkätundersökningar ser vi vilka som utnyttjar möjligheterna till friluftsliv mest och vad vi be­ höver göra för grupper som inte rör sig lika mycket. Vi har också tagit tillvara synpunkter och idéer i olika dialogforum och samtal där vi mött ett stort engagemang.

informera ocH samVerka Friluftsområden kommer att in­ venteras vad gäller utbud, kvalitet och service. Det handlar också om att se vilka miljöer som kan

vara särskilt viktiga att jobba med, som till exempel kring skolorna och andra målpunkter för barn och unga. Enligt ett politiskt be­ slut ska nya svenskar, barn och personer med funktionsnedsätt­ ning vara i särskilt fokus.

– Rätt information i rätt media är en framgångsfaktor. När det gäller människor med funktions­ nedsättning är informationen av­ görande. Det gäller att till exempel inte bara skriva att något är han­ dikappanpassat, utan för vilka och på vilket sätt. Samverkan behövs också såväl mellan tjänstemän som med samhället i övrigt, till exempel med markägare. Man måste också låta de demokratiska processerna få ta tid, så att man hinner tänka efter och göra rätt.

birgitta edin Westman, folkHälsoUtVecklare, örnsköldsViks kommUn

delaktighet för

mer och bättre

friluftsliv

i örnsköldsvik

fredrika mårtensson ocH saraH andersson, forskare, slU alnarP

ta

lekens drivkraft

på allvar

– Vi planerar bättre om vi tar till-vara den mentala aspekten på fysisk aktivitet och studerar vår drivkraft till rörelse såväl i natu-ren som i staden, menar fredrika mårtensson och sarah andersson, slU alnarp.

Med en boll och med kompisarna uppstår det lätt lek, men också platser och omgivande landskap kan spela en viktig roll. Barn be­ höver attraktiva platser för lek nära klassrum och bostad men också spännande omgivningar att utforska i utkanterna av skolgår­ den och staden.

– Hur vi rör oss i vår omgivning är delvis kopplat till hur vår kropp är konstruerad. Vi menar därför

att vi med arkitektur och stads­ planering kan skapa strukturer som bidrar till att motion spon­ tant uppstår i vardagen.

förstå samsPelet

En studie visar att barn i en svensk villaförort ligger i topp i Europa när det gäller fysisk aktivitet. I denna miljö kan barnen ”utforska världen” på egen hand och är ock­ så aktiva genom att de uträttar en hel del ärenden som att gå ut med hunden eller hämta småsyskon på dagis.

– Därför måste vi se till att värna om de rymliga, gröna och variera­ de ytorna utan trafik som barnen behöver för sin spontana rörelse. Bra planering för barnens aktivi­ teter lägger en grund för att skapa positiva associationer till rörelse så att man behåller sin rörelselust även som vuxen. Sarah har stude­ rat utövare av parkour, som hand­

lar om att ta sig genom olika sor­ ters miljöer med endast kroppen som hjälpmedel.

– Det är samspelet med stadens hårdgjorda ytor som gör parkour intressant. Staden och dess objekt triggar ett grundläggande behov av att röra sig och man blir så att säga kompis med staden.

fredrika mårtensson ocH saraH andersson

läs mer

På www.slu.se

röster från konferensen

Bra planering för barnens aktivi teter lägger en

grund för att skapa positiva associationer till rörelse

så att man behåller sin rörelselust även som vuxen.

malmö tar ett samlat grepp på hälsa, stadsliv och demokrati. camilla anderson och anna krook från gatukontorets stadsmiljö-avdelning berättar om arbetet i projektet aktiva mötesplatser.

– Vi har ett helhetsansvar att för­ valta och utveckla våra gemen­ samma stadsrum. Det är en demokratifråga som kräver mer fokus redan på planeringsstadiet.

Bland annat har man gjort tele­ fonintervjuer med 1 000 malmö­ bor från 15 år för att få veta vem

som gör vad, när och var, vem som lämnas utanför, hur man upp­ lever de platser som finns och vad man saknar. Det framgick att de flesta ser sig som spontant fysiskt aktiva men att satsningar fördelas ojämnt över olika grupper.

mötesPlatser för alla – Spontan aktivitet ska vara för alla, finnas tillgängligt på allmän­ na ytor och vara gratis. På så sätt verkar man för den enskildes hälsa samtidigt som demokratin värnas, hela stadslivet gynnas och staden profileras.

En viktig del i strategin för Aktiva Mötesplatser är att det ska finnas tillgång till ett basutbud inom 500 meter. Det kan till exempel vara en mångfunktionell bollplan och motionsslinga med belysning. Bredd såväl som spets i utbudet, flexibilitet och en öppenhet för nya

initiativ från användare och med­ borgare är också centrala delar.

– Att mixa aktiviteter främjar nya möten och får sociala effekter. Till exempel i Stapelbäddsparken blandas skate och klättring som varit kända som typiskt grabbiga aktiviteter, med rollerderby som drivs av tjejer. Föreningsverksam­ het och café har också knutits till parken. Stadens allmänna platser måste ge utrymme för allt från hård träning till lek, umgänge och ytor för stadsodling.

camilla anderson ocH anna krook, landskaPsarkitekter, malmö kommUn

i malmö är det

inne att vara ute

camilla anderson ocH anna krook

läs mer

www.malmo.se

daVid sim, arkitekt, geHl arcHitects

den

mänskliga

dimensionen

i mobilitet

arkitekten, föresläsaren och fors-karen david sim, verksam vid gehl architects, tar med oss på en svindlande resa i stadens mänskliga dimension. Vi kan bara bygga hållbara städer genom att utveckla livet mellan byggnaderna.

Den mänskliga dimensionen i staden utgår inte från de sta­ tiska elementen eller från bilarna. Den mänskliga dimensionen hittar vi genom att titta på våra behov, som individer och som en del i en grupp. Jag vill veta hur jag tar mig över gatan, hur min skol­ väg ser ut. Vi människor är lim­ met som håller ihop staden. Som medborgare är jag intresserad av helheten – att allt fungerar.

krymP aVstånden

Hela arkitekturhistorien bygger på eleganta fasader med tinnar och torn och på golv, med mar­ mor och vackra mönster. Men vi behöver lyfta det vackra närmare ögat, menar David Sim. Ofta möts vi av en otillgänglig fasad som säger ”gå bort, du är inte välkom­ men här”, vi ser det vackra på av­ stånd. Detta måste vi ändra på! I stadsrummet vill vi uppleva käns­ lor och möten i samma ögonhöjd, nära varandra.

Att föra över den mänskliga dimensionen till stadsrummet innebär också att vi måste bejaka våra sinnen. När vi använder alla sinnen samtidigt mår vi bra och vi vill vara tillsammans. Stadsrum som lever erbjuder många mötes­ platser. Vi vill förlänga utesäsong­ en och då är det en utmaning att arbeta med kyla och mörker. Vi ser också att allt fler barnfamiljer väljer staden och vi måste anpassa stadsrummet.

Våga ta första steget

Times Square i New York är en av världens populäraste och folktät­ aste platser. Tills för några år sedan utnyttjades den största delen av gaturummet för biltrafik. Vi kart­ lade de offentliga platserna, änd­ rade dem tillfälligt med några hinkar färg, och människorna bjöds in att ta plats. Nu ser vi en stor förändring och stadsdelen ägs av människorna, inte av bilarna.

Det går att förstärka stadens mänskliga dimension, oavsett om det är i New York City eller i en svensk småstad. Metoden behöver inte skilja sig åt, det gäller bara att ta våga ta det första steget, uppmanar David Sim.

daVid sim

röster från konferensen

Våga ta steget och

förstärk stadens

mänskliga dimension!

Metoden är samma i

New York City och i

en svensk småstad.

Minska bilanvändningen i kallt klimat?

• Vintervägar, exempelvis skidspår, och uppvärmda gator gör alternativ till bilen mer attraktiva

• anpassa struktur efter verkligheten, hur folk rör sig och prioritering av snöröjda gång- och cykelvägar och gator • belöna miljö- och hälsovänliga/aktiva transport-

sätt istället för att bestraffa bilåkande Tätortsnära natur för rörelse (input-strategi) • arbeta med Hkb

(hälsokonsekvensbeskriv-ningar) i öP och ta fram riktlinjer för skogar nära skolor och förskolor (som exempelvis karlskoga gjort)

• förvaltning och skötsel av tätortsnära natur är avgörande

• målgruppsanpassning – skapa både aktiviteter och lugn & ro

*open space är en dialogform där deltagarnas egna frågeställningar bestämmer vad som diskuteras.

Hur kan vi skapa förutsättningar för

tje-jers fysiska aktivitet att öka? Hur kan vi

lyfta betydelsen av den tätortsnära

na-turen för rörelse och vad kan vi göra

för att få gångtrafiken prioriterad?

Under konferensen hölls ett

dialogse-minarium (open space*) där deltagarna

lyfte dessa och många flera av de

största utmaningarna vi alla står inför

i det fortsatta arbetet…

Hur kan vi prioritera gångtrafiken?

• se gången som ett eget färdsätt och prioritera fotgängare högre utifrån alla hållbarhetsdimensionerna) • tydliggöra/synliggöra gångtrafikanterna! räkna antal

för bättre underlag för planering och argumentation • synliggöra kostnader för olyckor och vinsterna för handel

Hur kommer folkhälsokompetensen in i samhällsplaneringen? Goda exempel?

• det finns mycket kunskap men hur tillgängliggörs den bäst? behövs folkhälsoplaner?

• skapa samarbetsprojekt och modeller för samarbetsprocesser/ansvar • skapa nätverk för folkhälsokompetenser och ta hjälp av varandra.

Tydligare PBL

• kan det vara relevant att rekommen-dera normer för arbete inom fysisk aktivitet

• förtydliga 2:a kapitlet om allmänna in-tressen så att fysisk aktivitet tydligare framgår

• i detaljplaneskedet är det ofta för sent att agera, stärk incitament på högre planeringsnivåer.

Hur lockar vi tjejer att vara mera aktiva utomhus? • ingen homogen grupp men ta reda på/studera,

erkänn och prioritera de aktiviteter som kvinnor/tjejer generellt lockas av

• mer föreningsidrott i det offentliga rummet skapar vana att ta plats utomhus

Cykel som transportmedel – överblickbarhet/orienterbarhet • namnsättning viktigt, exempelvis

lägga till ”stråk” på alla cykelvägar och skapa egna namn på delsträckorna. • skapa olika typer av stråk; gena snabba

stråk, rekreationsstråk med fokus på trivsel etc (som i exempelvis örebro). flera filer kan ibland behövas

• tänk bil – rita gc-väg; prioritera cykel vid barriärer (trafikljus) och visualisera cykelbehovet mera och bättre (målade cykelbanestråk)

Vem värnar barnens rätt? Skolan i den kommunala planeringen/förvaltningen

• eldsjälarna är ofta avgörande men frågan ska inte få bero på dessa; politiker och även tjänstemän måste ta sitt yrkesansvar! • arbeta med barnen och inte för dem; skapa

exempelvis barn- eller förskolapaneler? • det är mycket en organisationsfråga;

behövs en förskoleansvarig, boU-ombuds-man i kommunen eller temagrupper/paneler som studerar/rådfrågas?

Hur skapar vi roligare skolvägar? • samverkan mellan kommunala

förvaltningar är avgörande

• ta utgångspunkt i barnperspektivet • jobba med delsträckor

Koppling mellan den virtuella och den fysiska världen

• kommunen måste ta ansvar för den virtuella verkligheten! men hur når man fram till brukaren/brukargrupper? • börja med enkla appar; kartor över cykel-

vägar, badplatser etc. kartor som visar var det händer något kan locka ut folk! • På nationell nivå skulle ett gemensamt

system för alla kommuner vara ett mycket bra redskap, i synnerhet för mindre kommuners möjligheter Skolor och förskolors utemiljö som resurs • Vi bör sträva efter att fler ska kunna nyttja

skol-gårdarna, dygnet runt

• använd skolgårdarna mer i det pedagogiska arbetet, se skolan som en motor för samhällsutveckling och arbeta med multisportarenor och aktivitetsparker • skapa spänning, stoppa gummimatteinvasionen

(”barns rätt till skrubbsår”) och skapa ”natur - robustare” platser med miljöer som tål slitage!

röster från konferensen

Är byggherrar planerare?

• tar byggherrar ansvar för 50 år framåt? kommunens roll i planmonopolet måste respekteras och försvaras! • ta fram betalningsstudier likt spacescapes arbete om

betalningsvilja (alexander ståhle), då kan man argumentera ekonomiskt mycket bättre gentemot byggherrars intressen • Hur kan vi implementera fysisk aktivitet med dagens regel-verk? förslag: tillägg till dP, avtal som bilaga, civilrättsligt?

Hur kan vi återta/återge/återfå naturen som plats att leka i/vara på (utan rädsla etc)? • Viktigt att göra naturen bekant och mentalt

tillgänglig!

• anordna entréplatser och stigar ut i natur-, park- och friluftsområden

• slå även vakt om småområdena av överbliven natur inne mellan hus/gator! Små kommuner utan budget

• skapa en ”pott” som tjänstemännen själva styr över för exempelvis underhåll av cykelvägar, ”små reparationer” • få in tänket med förvaltningar som samfinansierar i

en fråga som rör flera samt samarbeta bättre mellan kommuner, även trafikverket

• använd kollegor i grannkommuner som kommer in och pratar om frågorna som ”expertkompetensen utifrån”

Rapport 2012:22 REGERINGSUPPDRAG

Samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitetslutrapportering av ett regeringsuppdrag

box 534, 371 23 karlskrona besök karlskrona: drottninggatan 18 besök stockholm: norrlandsgatan 11 telefon: 0455-35 30 00

Webbplats: www.boverket.se boverket augusti 2013. Upplaga 1.

a ntal exemplar: 330. isbn 978-91-7563-040-3. isbn (pdf): 978-91-7563-039-7. tryck: b overket internt. foto: m artin å lenius och b overket. text: m artin å Boverket. 2013. www.boverket.se/Om­Boverket/Webbokhandel/ Publikationer/2013/Planera­for­rorelse raPPortering

Samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen – slutrapportering av ett regeringsuppdrag. Boverket. 2012.

www.boverket.se/Om­Boverket/Webbokhandel/ Publikationer/2013/Samhallsplanering­som­ stimulerar­till­fysisk­aktivitet

se föreläsningarna

Föreläsningarna från konferensen går också att se på Utbildningsradions webbplats www.ur.se Sök: Boverket

på Boverkets webbplats www.boverket.se/ Planera/Planera­for­fysisk­aktivitet

Pbl kUnskaPsbanken

I Boverkets webbaserade vägledning om plan­ och bygglagen hittar du mer information om plan­ och byggprocessen. Adressen är www.boverket.se/pblkunskapsbanken

Planera för rörelse!

– en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen