Lokaler att växa i

Full text

(1)Boverket. Lokaler att växa i – ungdomar och allmänna samlingslokaler.

(2)

(3) Lokaler att växa i. – ungdomar och allmänna samlingslokaler. Boverket mars 2007.

(4) Titel: Lokaler att växa i – ungdomar och allmänna samlingslokaler Utgivare: Boverket mars 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 500 Tryck: Boverkets kopiering ISBN: 978-91-7147-996-9 Sökord: Allmänna samlingslokaler, möteslokaler, fritidsgårdar, ungdomsgårdar, exempel, ungdomar, fritid, föreningsliv, statsbidrag, förslag Diarienummer: 10137-3523/2006 Foto omslag: Nils-Johan Norenlind/TIOFOTO Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. © Boverket 2007.

(5) Sammanfattning. 3. Förord Alla människor bär på drömmar. Den allmänna samlingslokalen kan spela en viktig roll när det gäller att förverkliga drömmar. Demokratisering är att ha engagerade ungdomar. Det är en samhällelig utmaning att förvalta unga människors engagemang. Låt unga krafter komma fram, inte minst i ledande roller. Det gäller att anpassa såväl verksamhet som lokaler på ungas villkor. Men det är också viktigt att det finns vuxna i bakgrunden som är med och stöttar och delar med sig av sina erfarenheter. Vi vill rikta ett stort tack till engagerade föreningsaktiva och övriga medverkande som tagit emot oss på ett mycket välvilligt sätt och frikostigt delat med sig av sina erfarenheter. Det har varit en förmån att möta så många engagerade människor, såväl vuxna som unga runt om i landet. Ett särskilt tack vill vi rikta till Lars Göran Karlsson och Linda Hiltunen, Umeå universitet, som bidragit med en viktig del i vår förstudie Rapporten är sammanställd av Leif Götesson och Annette Rydqvist utredare på bidrags- respektive analysenheten. Karlskrona mars 2007 Gunilla Mejegård chef för bidragsenheten. Martin Hedenmo chef för analysenheten.

(6) 4. Lokaler att växa i.

(7) Sammanfattning. 5. Innehåll. Beskrivning av uppdraget Uppdraget. ................................................................................................................................................ ............................................................................................................................................................................................................................... Det nya bidraget. ..................................................................................................................................................................................................... Boverkets slutsatser Ungdomars fritid. ............................................................................................................................................................................. ..................................................................................................................................................................................................... Erfarenheter från föreningslivet Bidragshanteringen. .............................................................................................................................................................................. ...................................................................................................................................................................................... .................................................................................................................................................................. Ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser. .................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. Ungdomars fritid. 7 9 9. 10 11. Uppläggning av arbetet. Sammanfattning. 7. .................................................................................................................................................................................... Boverkets förstudie Inledning och syfte. ................................................................................................................................. 7. ................................................................................................................................................................................................ Ungdomsstyrelsens analys. .................................................................................................................................................. Exempel från en storstadsförort. ............................................................................................................................... Önskemål från unga vid Boverkets rundresa. Lokal kultur/Lokalkultur. ........................................................................ ......................................................................................................................................................... 13 13 13 15 15 16 16 20 23 27.

(8) 6. Lokaler att växa i. Möten och samråd Ungdomsstyrelsen. ................................................................................................................................................................................. ....................................................................................................................................................................................... Möte med Helene Lahti Edmark Stadskansliet i Göteborg. ............................................................................................................................. ............................................................................................................................................................. Boverkets besök hos föreningar med ungdomsverksamhet. ...................................................................................................................................................................... Sammanfattning. ................................................................................................................................................................................................. Redovisning av våra intryck Studiebesök. Bilaga 1. ................................................................................................................................................ .................................................................................................................................................................................................................. ............................................................................................................................................................................................................................................ Besök hos föreningar med aktiv ungdomsverksamhet november 2006 – februari 2007. ............................................................................................................................... Bilaga 2. ............................................................................................................................................................................................................................................ Bilaga • Lokal kultur/lokalkultur. ............................................................................................................. 31 31 32 33 35 35 36 41 47 47 49 51.

(9) Sammanfattning. 7. Beskrivning av uppdraget. Uppdraget. Boverket har fått i uppdrag att förbereda den särskilda ungdomssatsningen i allmänna samlingslokaler genom att genomföra en förstudie. I uppdraget ingår dels att göra en sammanställning av ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser, i synnerhet i storstäderna, dels att göra en inventering och analys av erfarenheter från föreningar som på ett framgångsrikt sätt arbetar med ungdomar i allmänna samlingslokaler eller annan mötesplats. Förstudiens syfte är att samla in kunskap, fånga upp tankar och idéer inför hanteringen av det nya bidraget. I analysen skall de erfarenheter som redovisas i skriften Våga öppna! beaktas. Boverket ska samråda med Ungdomsstyrelsen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 mars 2007.. Det nya bidraget. Från och med 2007 är det möjligt att söka bidrag till verksamhetsutveckling för att utveckla föreningsdrivna samlingslokaler. Ett sådant bidrag behövs framför allt för att ge ungdomar, särskilt i storstadsområdena, bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kulturoch fritidsformer. Bidraget kan gå till att anpassa en allmän samlingslokal till ungdomsverksamhet inom kulturoch fritidsområdet. Avsikten är att ett sådant bidrag skall lämnas till föreningar som tillhandahåller samlingslokaler eller till riksorganisationer för sådana föreningar. Bakgrunden till den särskilda satsningen på mötesplatser för ungdomar är de förslag som Utredningen av allmänna samlingslokaler lämnade i betänkandet Allmänna samlingslokaler – demokrati, kultur, utveckling (SOU 2003:118). I förordningen (1996:1593) gällande bidrag till allmänna samlingslokaler med ändring (2006:1479) som gäller från och med 2007-02-01 slår man fast att man kan ge verksamhetsutvecklingsbidrag för att anpassa en allmän samlingslokal till ungdomsverksamhet inom kulturoch fritidsområdet. Bidraget kan också gå till att stimulera sådan verksamhet eller för att utveckla ungdomars mötesformer inom kulturoch fritidsområdet..

(10) 8. Lokaler att växa i. För att få bidraget krävs det också att det finns ett behov på orten av att möta eller stimulera ungdomars engagemang inom kulturoch fritidsområdet. Bidraget kan lämnas till aktiebolag, stiftelser eller föreningar som arbetar utan vinstsyfte och är fristående från en kommun eller kommunala företag och tillhandahåller allmänna samlingslokaler. Verksamhetsutvecklingsbidraget kan också lämnas till riksorganisationer som organiserar den här typen av samlingslokaler..

(11) Boverkets slutsatser. 9. Boverkets slutsatser. Ungdomar är inte en resursstark grupp. De har i de flesta fall betydligt mindre inflytande och makt i samhället. Av naturliga skäl har de inte hunnit bygga upp samma position och kontaktnät som vuxna har. Om man börjar med att konstatera att ungdomar har ett svårare utgångsläge än många andra grupper inser man att unga måste få viss hjälp från vuxenvärlden, inom föreningslivet så väl som av samhället i övrigt.. Ungdomars fritid. I uppdraget ingår att göra en sammanställning av ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser, i synnerhet i storstäderna. Fritiden är viktig för unga. Den är viktig för att skapa sin identitet och relationer. Det är också viktigt för unga att lära sig saker på sin fritid. Skillnaderna är stora mellan hur ungdomar upplever sin fritid. Enligt våra erfarenheter är ungdomar ofta intresserade av liknande aktiviteter men de lokala förutsättningarna är mycket olika. Det innebär att möjligheterna att utöva sina intressen ofta blir begränsade. Det är därför viktigt att ta med lokala förhållanden i bilden vid hantering av bidragsansökningarna. Ekonomi och bostadsort spelar stor roll för ungas fritid. Undersökningar inom området visar att gymnasieungdomar är mindre nöjda med sin fritid än ungdomar i högstadieålder. Unga med utländsk bakgrund, tjejer och unga i glesbygden är minst nöjda. Under arbetets gång har det blivit tydligt att äldre ungdomar, 19 till 25 år, ofta är en missgynnad grupp när det gäller satsningar på kultur och fritid. Ungdomstiden har förlängts och det tar allt längre tid innan unga får arbete och bostad. Unga som har lämnat skolan men saknar arbete har inte någon fungerande vardagsstruktur och det är oerhört viktigt att få den att fungera. En av förutsättningarna för att få bidrag är att man är organiserad i en förening. För ungdomar är det inte lika naturligt med traditionellt föreningsarbete som för äldre generationer vilket innebär problem. Det verkar finnas ett gemensamt behov av att uttrycka sig i olika former oavsett ålder, bakgrund eller boendesituation, det vill säga oavsett om man bor på landet eller i en storstadsförort. Många har framhållit att det är viktigt att ha tillgång till en scen. Musik, teater och dans är ett genomgående tema liksom att arrangera olika former av evenemang. Att arbeta i bakgrunden med ljus, ljud och bild är också populärt..

(12) 10. Lokaler att växa i. Erfarenheter från föreningslivet. I uppdraget ingår också att göra en inventering och analys av erfarenheter från föreningar som på ett framgångsrikt sätt arbetar med ungdomar i allmänna samlingslokaler eller annan mötesplats. Boverket har besökt totalt 18 samlingslokaler med en aktiv ungdomsverksamhet. De har varit belägna på olika ställen i landet men på grund av uppdragets inriktning har betoningen legat på de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Våra besök har resulterat i följande erfarenheter:. De lokala förutsättningarna ser mycket olika ut ur en mängd aspekter. Lokalerna är olika såväl till yta som till skick. Områdena som de är belägna i har olika karaktär, vi har besökt såväl storstad som landsbygd. De ekonomiska villkoren skiljer sig åt. En av de viktigaste slutsatserna från våra besök är betydelsen av personligt engagemang. De vuxnas förhållningssätt har oerhörd betydelse för verksamheternas innehåll och kraft. De verksamhetsaktiva vi träffat har varit vad man populärt brukar kalla eldsjälar och flertalet har arbetat helt eller delvis ideellt. Det handlar om personliga egenskaper som att ha tilltro och tillit till sina medmänniskor, även de unga. Det krävs öppenhet och vidsynthet men också modet att ta initiativ och att kunna lösa konflikter. Det handlar också om att vara lyhörd för ungdomarna och deras idéer. Vision och attityden gentemot ungdomarna spelar större roll än den faktiska verksamheten. Gemensamt för de föreningar vi har besökt är att de lever under knappa ekonomiska villkor. De ekonomiska resurserna verkar små överlag. Oerhört mycket arbete sker ideellt. De ekonomiska villkoren skiljer sig mycket mellan olika kommuner. På flera ställen har man tagit upp att tjejer ofta har svårare att få tillgång till fritidsaktiviteter än killar, det gäller i synnerhet tjejer med utländsk bakgrund. Det beror inte enbart på att samhället ofta satsar mer resurser på verksamheter som killar traditionellt är mer intresserade av, till exempel olika former av idrottsanläggningar. Ibland händer det att tjejer inte får delta i aktiviteter på grund av föräldrarnas inställning. Det är viktigt att jobba aktivt med tjejerna till exempel genom att bygga bra relationer med föräldrarna och få dem att acceptera verksamheten. Det finns ett stort lokalbehov i förorterna och det i sig utgör en begränsning för att kunna bedriva och utveckla verksamheter. Det är viktigt att det finns ett fruktbart samspel och en bra dialog mellan föreningslivet och kommunen eller stadsdelen..

(13) Boverkets slutsatser. 11. Bidragshanteringen En tydlig målsättning. Det är angeläget att projekten generar goda effekter även på sikt och att de kan följas upp. Projekten bör ha en tydlig koppling till de unga själva. Initiativet kan komma från ungdomarna själva men kravet är att verksamheten förläggs i en allmän samlingslokal. Projekten bör ha lokal förankring och bygga på lokal utveckling. Det är angeläget med spridning av gjorda erfarenheter Mot bakgrund av de kunskaper och erfarenheter som vi inhämtat under arbetets gång har följande behov utkristalliserat sig som man bör beakta vid hanteringen av bidragsansökningarna: Verksamhetsutveckling. • Vi har sett att det finns ett behov av utbildning och erfarenhetsutbyte, nätverksmöten och kompetensutveckling, coaching och mentorskap. Ett axplock av tänkbara utbildningar för unga är hur man arbetar i en förening, ungt ledarskap och arrangörskap. • Möjligheterna att anordna aktiviteter för ungdomar faller ofta på grund av brist på ledare. Det kan därför vara motiverat att under vissa omständigheter ge stöd för att anställa och utbilda ledare. • En erfarenhet är att tjejer ofta har svårare att få tillgång till fritidsaktiviteter än killar. Detta kan motivera stöd till åtgärder som främjar tjejers tillgång till allmänna samlingslokaler. Fysiska åtgärder. • Vid våra besök har behovet av teknisk utrustning och andra inventarier varit tydligt. Ungdomars intressen kräver ofta teknisk utrustning, i synnerhet ljus- och ljudanläggningar. Idag är det vanligt att man tvingas hyra in sådana anläggningar till varje evenemang, vilket är väldigt kostsamt. Kostnaden gör att många idéer inte går att genomföra. Det är också svårt att hitta finansiering för lösa inventarier som stolar etc. vilket innebär att standarden ofta är låg..


(15) Boverkets förstudie. 13. Boverkets förstudie. Inledning och syfte. Ungdomar är inte en resursstark grupp. De unga har i de allra flesta fall betydligt mindre inflytande och makt i samhället. Av naturliga skäl har man inte hunnit bygga upp samma position, kontaktnät etc. som de vuxna har. Om man börjar med att konstatera att ungdomar har ett svårare utgångsläge än många andra grupper inser man att unga måste få en viss hjälp från vuxenvärlden, inom föreningslivet så väl som av samhället i övrigt. För att skapa goda förutsättningar för en livaktig ungdomsverksamhet är vuxnas engagemang väsentligt, en viktig framtidsfråga och en verklig utmaning. De vuxna måste vara med på vagnen och det måste finnas ett reellt och rejält intresse. Samtidigt måste den vuxne ibland kunna ta ett steg tillbaka och släppa fram ungdomar, låta dem ta ansvar och ledande roller. Det här skapar i sin tur förutsättningar för integration av nya idéer. Med erfarenhet från våra besök ute i landet kan vi konstatera att kommunerna har en viktig roll. Från den offentliga sidan måste det också finnas ett tydligt engagemang. Förstudiens syfte är att inhämta kunskap för att kunna hantera och ta ställning till bidragsansökningarna på ett bra sätt.. Uppläggning av arbetet. I den första delen av rapporten har vi gjort en sammanställning av ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser. Denna del bygger på Ungdomsstyrelsens analys av ungas kultur och fritid Fokus06. I Ungdomsstyrelsens enkät är storstäder och förortskommuner underrepresenterade. Vi har därför kompletterat redovisningen med en fallstudie från Hammarkullen i Göteborg. Vi har också sammanställt de önskemål från unga som vi mött vid vår rundresa i landet. I den andra delen presenterar vi en inventering och analys av erfarenheter från föreningar med ungdomsverksamhet. Vi har prioriterat direktkontakten med föreningarna och besökt ett relativt stort antal allmänna samlingslokaler som har varit spridda över landet även om betoningen har legat på storstadsområdena. Vi har tagit del av erfarenheter och sett.

(16) 14. Lokaler att växa i. exempel på hur verksamheten fungerar på plats. Vi har genomgående blivit mycket väl mottagna och många har uttryckt sin uppskattning över att Boverket på detta sätt har åkt ut och tagit del av deras erfarenheter. Vi har besökt forskaren Helene Lahti Edmark som på uppdrag av regeringen tagit fram skriften Våga öppna. Vi har också haft samråd med Ungdomsstyrelsen och besökt Göteborgs kommun, stadskansliets storstadsutvecklingsgrupp. Boverket har anlitat Lars Göran Karlsson och Linda Hiltunen, Sociologiska institutionen, Umeå universitet, som på uppdrag av Boverket tagit fram rapporten Lokal kultur/Lokalkultur som finns med som en bilaga till denna rapport. Lars Göran Karlsson har en bred erfarenhet från området och har bland annat medverkat i Utredningen av Allmänna samlingslokaler med den kvalitativa studien Äga/Rum – Om den allmänna samlingslokalens betydelse. Sammanfattningsvis anser vi oss ha fått en bred bild av ungdomars önskemål och intressen och de ungdomsaktiviteter som pågår runt om i landet. Vi har mött väldigt många engagerade människor, såväl ungdomar som vuxna..

(17) Ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser. 15. Ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser. Sammanfattning. I uppdraget ingår att göra en sammanställning av ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser, i synnerhet i storstäderna. Fritiden är viktig för unga. Den är viktig för att skapa sin identitet och relationer. Det är också viktigt för unga att lära sig saker på sin fritid. Skillnaderna är stora mellan hur ungdomar upplever sin fritid. Enligt våra erfarenheter är ungdomar ofta intresserade av liknande aktiviteter men de lokala förutsättningarna är mycket olika. Det innebär att möjligheterna att utöva sina intressen ofta blir begränsade. Det är därför viktigt att ta med lokala förhållanden i bilden vid hantering av bidragsansökningarna. Ekonomi och bostadsort spelar stor roll för ungas fritid. Undersökningar inom området visar att gymnasieungdomar är mindre nöjda med sin fritid än ungdomar i högstadieålder. Unga med utländsk bakgrund, tjejer och unga i glesbygden är minst nöjda. Under arbetets gång har det blivit tydligt att äldre ungdomar, 19 till 25 år, ofta är en missgynnad grupp när det gäller satsningar på kultur och fritid. Ungdomstiden har förlängts och det tar allt längre tid innan unga får arbete och bostad. Unga som har lämnat skolan men saknar arbete har inte någon fungerande vardagsstruktur och det är oerhört viktigt att få den att fungera. En av förutsättningarna för att få bidrag är att man är organiserad i en förening. För ungdomar är det inte lika naturligt med traditionellt föreningsarbete som för äldre generationer vilket innebär problem. Det verkar finnas ett gemensamt behov av att uttrycka sig i olika former oavsett ålder, bakgrund eller boendesituation, det vill säga oavsett om man bor på landet eller i en storstadsförort. Många har framhållit att det är viktigt att ha tillgång till en scen. Musik, teater och dans är ett genomgående tema liksom att arrangera olika former av evenemang. Att arbeta i bakgrunden med ljus, ljud och bild är också populärt..

(18) 16. Lokaler att växa i. Ungdomars fritid. Den här delen bygger främst på Ungdomsstyrelsens analys av ungas kultur och fritid Fokus 06 som publicerades i november 2006. I rapporten analyserar Ungdomsstyrelsen vilka fritids- och kulturaktiviteter som unga efterfrågar samt vilket utbud som finns. Analysen bygger på enkätsvar från 30 000 ungdomar mellan 13 till 25 år och intervjuer med ungdomar, tjänstemän och politiker. Ungdomsstyrelsen har sammanställt tre olika datamaterial, den så kallade Lupp-undersökningen (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) från 2005. Som komplement har man använt Nuppundersökningen (Nationell uppföljning av ungdomspolitiken) från 2004 och ett material kallat Kfakta från 2006. Samtliga undersökningar finns mer ingående beskrivna i bilaga 2. De kommuner som resultaten bygger på utgör inte ett slumpmässigt urval av Sveriges kommuner, bland annat saknas storstads- och förortskommuner1, men datamaterialet är unikt för att beskriva och analysera hur ungdomars efterfrågan på kulturoch fritidsaktiviteter. Eftersom Ungdomsstyrelsens enkät (LUPP) från 2005 saknar representation från storstadsregionerna presenterar Ungdomsstyrelsen i sin analys av ungas kultur och fritid resultat från kulturoch fritidsvaneundersökningar i Täby, Botkyrka och Solna. Resultaten är inte fullt jämförbara och är inte representativa för storstadsungdomarna men är intressanta som lokala exempel. Som tidigare nämnts är storstadsregionerna underrepresenterade i Ungdomsstyrelsens enkät. Det har medverkat till att Boverket har låtit göra en fallstudie i Hammarkullen. Studien som är genomförd av Linda Hiltunen i samarbete med Lars Göran Karlsson finns redovisad i sin helhet som en bilaga i rapporten Lokal kultur/Lokalkultur. Vi redovisar även de önskemål och behov vi tagit del av vid våra besök runt om i landet. Eftersom tyngdpunkten på dessa besök har varit storstadsområdena kan dessa till viss del balansera Ungdomsstyrelsens enkät.. Ungdomsstyrelsens analys. I Ungdomsstyrelsens rapport konstaterar man att kulturoch fritidsaktiviteter är viktiga för ungdomars sociala relationer, deras personliga välbefinnande och identitetsutveckling. Fritiden ger många ungdomar en möjlighet att hitta en plats i tillvaron där de får träna en mängd sociala färdigheter. Ungdomar är storkonsumenter av fritid och kultur, men samtidigt en grupp med lite pengar och därför beroende av offentlig finansierade och organiserade verksamheter. Ungdomsstyrelsen har sammanfattat sina huvudresultat på följande sätt: • På sin fritid ägnar sig unga åt att lyssna på musik, titta på TV och film, läsa böcker och tidningar, gå på stan eller på café/restaurang, använda internet, vara hemma med familjen, träffa vänner, prata i telefon och motionera.. 1. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings kommunindelning..

(19) Ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser. 17. • Ungdoms- eller fritidsgårdar är det som flest unga saknar. Därefter följer mer att göra, café, mötesplatser, badhus, uteställen, diskotek, skateboardanläggningar, shopping, dans och idrottsaktiviteter. • Det är svårt att få en samlad bild av ungas kultur och fritid – dels saknas det tillfredställande statistik, dels är verksamheten främst organiserad lokalt. • I rapporten bekräftas att trivseln med kulturoch fritidsutbudet varierar kraftigt med kön, ålder, bostadsort och födelseland. • Äldre ungdomar är ofta en missgynnad grupp när det gäller offentliga satsningar på kultur och fritid. • Internet har inte konkurrerat ut traditionell medieanvändning utan snarare adderats till den. Internet har blivit ytterligare en arena för att utöva sina kulturoch fritidsintressen. • Informationsteknologin erbjuder ofta ökade möjligheter till eget deltagande och egen produktion. • Kommunernas, samt föreningarnas satsningar på kulturoch fritidsverksamhet till ungdomar bidrar till synergieffekter, med andra ord leder de ofta till något mer än själva satsningen i sig. • Gränserna mellan renodlad kommunal verksamhet och föreningsverksamhet har suddats ut, vilket leder till ökat behov av samarbete mellan flera aktörer. • Kultur- och fritidsaktiviteterna har goda förutsättningar att attrahera unga när: o idéerna kommer från och genomförs av unga, o vuxna har en vilja och förmåga att visa på vilka kanaler, verktyg och vägar som finns för att förverkliga idéer till verksamhet. Hur nöjda är unga med sin fritid och utbudet av kultur. Knappt en tredjedel av de tillfrågade ungdomarna menar att det finns ganska eller väldigt lite att göra på fritiden. Denna andel stämmer väl överens med andra undersökningar. Skillnaderna är relativt stora mellan högstadie- och gymnasieungdomar. Gymnasieungdomar är mindre nöjda med sin fritid än ungdomar i högstadieålder. En större andel tjejer än killar säger att det finns för lite för dem att göra. Kultur och fritidsutbudet är ojämlikt fördelat och ekonomi och bostadsort spelar stor roll för ungas fritid. I kommuner där de flesta bor i tätort eller där medelinkomsten är hög finns en betydligt större andel unga som är nöjda med kultur och fritidsutbudet än i andra kommuner. Men här kan man tillägga att tätortsgrad och medelinkomst ofta samvarierar. Kommuner med högre tätortsgrad tenderar att ha högre medelinkomst. Variationen mellan ungdomsgrupperna utifrån var deras föräldrar är födda ökar med stigande ålder. I åldern 19 till 25 år finns det ganska stora skillnader mellan å ena sidan ungdomar födda i Sverige som har minst en förälder som också är född i Sverige och å anda sidan utrikes födda ungdomar. Det finns också stora skillnader mellan de ungdomar som har någon förankring på arbetsmarknaden och de som är arbetslösa..

(20) 18. Lokaler att växa i. Som framgår av tabellen är kommunernas variation mer markant för gymnasieungdomar än för ungdomar på högstadiet. Spridningen är väsentligt större bland tjejer än bland killar, framförallt för gymnasieungdomar men även för högstadieungdomar. Notera att i en kommun är så många som tre av fyra tjejer i gymnasieålder missnöjda med utbudet av fritidsaktiviteter i kommunen. I den kommun som har den högsta andelen nöjda gymnasietjejer är en av fyra missnöjd. Genomsnittlig andel ungdomar som säger att det finns ganska eller väldigt lite/ingenting för dem att göra på fritiden av det de är intresserade av i olika kommuner. Killar Andel missnöjda Högstadiet Gymnasiet. Lägst 13 18. Tjejer Högst 39 57. Lägst 16 25. Högst 50 74. Källa: Ungdomsstyrelsen. Det är framför allt i glesbygden man anser sig ha lite att göra på fritiden, medan relativt sett färre menar detta i större städer. Framför allt i små kommuner och i kommuner med liten andel tätortsboende är skillnaderna mellan tjejer och killar som störst, i synnerhet gäller detta för gymnasisterna. En fundering som infinner sig är om missnöjet med utbudet av kulturoch fritidsaktiviteter även har betydelse för att fler tjejer i högre utsträckning än killar lämnar hemorten efter avslutade gymnasiestudier för att studera eller arbeta på en annan, ofta större, ort. Varken kommunens ekonomiska situation eller hur mycket pengar som man spenderar på kultur och fritid verkar vara viktigt för att förklara det eventuella missnöjet med fritidsutbudet, vilket är anmärkningsvärt. Men ju mer kommunen spenderar på fritid och framförallt på kultur, desto mindre är skillnaderna mellan andelen tjejer och killar i gymnasiet som säger att de har lite att göra på fritiden. Det här väcker också funderingar, minskar skillnaderna mellan tjejer och killar om man spenderar mer på kultur? Är det så att tjejer i högre grad är intresserade av kultur och att deras större missnöje beror på att man inte satsar lika mycket på kultur som på idrott i kommunerna? Rapporten visar att äldre ungdomar, 19 till 25 år, ofta är en missgynnad grupp när det gäller satsningar på kultur och fritid. Ungdomstiden har förlängts och det tar allt längre tid innan unga får arbete och bostad. Etableringsåldern2 är idag 29 år för unga kvinnor och 27 år för unga män. Vilka aktiviteter saknar man?. Ungdoms- eller fritidsgårdar är det som flest unga saknar. Därefter följer mer att göra, café, mötesplatser, badhus, uteställen, diskotek, skateboardanläggningar, shopping, dans och idrottsaktiviteter. Exempel på aktiviteter som saknas av killar, men i mindre utsträckning av tjejer, är aktiviteter relaterade till motorsport, dator (inklusive spel och LAN) och internetcafé. Exempel på aktiviteter som saknas av tjejer och i mindre utsträckning av killar är café, dans och shopping. 2. Etableringsålder – den ålder då 75 procent av en årskull är sysselsatt på arbetsmarknaden..

(21) Ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser. 19. Det finns inte något som helst samband mellan de fritidsaktiviteter som killar respektive tjejer på högstadiet tycker sig sakna allra mest. Killars önskemål om aktiviteter varierar i olika åldrar. Medan killar på högstadiet i hög grad efterfrågar dator (inklusive spel och LAN), internetcafé, fotbollsplaner och ishall, efterfrågar killar i gymnasiet i högre grad uteställen, musik (både lyssna och utöva) och diskotek. Däremot är det svårt att hitta en enda aktivitet som tydligt skiljer vad tjejer i olika åldrar saknar. I undersökningen har man sett en antydan till att fritidsintressen som killar och tjejer saknar närmar sig varandra med stigande ålder. Flera undersökningar om ungas kulturoch fritidsvanor bekräftar att det finns stora skillnader mellan killar och tjejer, mellan ungdomar i olika åldrar och mellan ungdomar födda i Sverige och utomlands. Generellt tycker tjejer att det finns mindre för dem att göra än killar. Ungdomar födda i Sverige som har två föräldrar födda i Sverige tycker att det finns mer för dem att göra än vad andra tycker. Likaså finns det stora skillnader mellan olika skolåldrar. Andelen som tycker att det finns lite för dem att göra på fritiden kulminerar i 17-18 årsåldern. Uppfattningar om vad man saknar inom kulturoch fritidsutbudet är inte bara starkt beroende av kön, födelseland och ålder, utan också av bostadsortens särart. Enligt Ungdomsstyrelsen är den kanske viktigaste slutsatsen att satsningar inom kulturoch fritidsområdet måste ta sin utgångspunkt i de konkreta erfarenheter och önskningar som ungdomar i olika kommuner har. Mötesplatser (ungdomsgårdar, allmänna mötesplatser mm) eller idrottsaktiviteter efterfrågas inte mer eller mindre av högaktiva och lågaktiva ungdomar. Shopping efterfrågas i högre grad av de lågaktiva ungdomarna (särskilt tjejer). Allmänna idrottsanläggningar och att utöva musik efterfrågar i högre utsträckning de högaktiva ungdomarna. Lågaktiva killar verkar också fråga efter kampsport, bowling och områden relaterade till motorsport i större utsträckning än andra ungdomar. Väldigt många av ungdomarnas egna synpunkter på vilka fritidsmöjligheter de saknar, tar sin utgångspunkt i det konkreta kulturoch fritidsutbud som står dem till buds där de bor. Det kan till exempel handla om kommunikationer, många är beroende av huruvida föräldrarna vill/har möjlighet att skjutsa till aktiviteter. De mest inaktiva ungdomarna, som också är mest missnöjda med fritidsutbudet där de bor, svarar inte på vilka aktiviteter de saknar. Det ställer kommunerna inför stora utmaningar att försöka fånga åsikterna hos dessa ungdomar. Det är heller inte orimligt att tänka sig att detta är en del av en större problembild, där de mest inaktiva och missnöjda ungdomarna har svårt att även i andra sammanhang göra sina röster hörda och därmed riskerar att ytterligare marginaliseras och hamna utanför den demokratiska processen. Tre storstadsperspektiv. Eftersom Ungdomsstyrelsens enkät (LUPP) från 2005 saknar representation från storstadsregionerna presenterar Ungdomsstyrelsen i sin analys av ungas kultur och fritid resultat från kulturoch fritidsvaneundersökningar i Täby, Botkyrka och Solna. Resultaten är inte fullt jämförbara och är inte representativa för storstadsungdomarna men är intressanta som lokala exempel..

(22) 20. Lokaler att växa i. De tre kommunerna är alla förorter till Stockholm och relativt jämnstora, det bor mellan 60 000 och 70 000 invånare i dem. Snittinkomsten varierar för de boende i kommunerna. I Täby låg den på 319 000 kronor per år 2003, medan motsvarande nivå för Solna var 242 000 kronor och för Botkyrka 203 000 kronor. Andelen som är beroende av försörjningsstöd eller socialbidrag är betydligt högre i Botkyrka än i Täby, likaså är invandrartätheten högst i Botkyrka och lägst i Täby. Nedslaget görs med andra ord i tre kommuner som geografisk ligger relativt nära varandra men med stor social och ekonomisk variation. Ungdomsstyrelsens analys visar en bild av de unga i de tre kommunerna som både är homogen och heterogen. Homogeniteten består i sådant som de unga faktiskt ägnar sig åt, framförallt de motionsinriktade aktiviteterna återkommer i samtliga kommuner. I Täby och Botkyrka framträder bilden av att man önskar mer intellektuellt präglade fritidsaktiviteter än vad fallet är i Solna. I viss mån verkar önskemålen om fritidsverksamheter vara präglade av invånarnas sociala ställning. Om de unga i Täby främst vill prova på kostsamma äventyrsaktiviteter som att hoppa fallskärm, dyka, klättra, åka vattenskidor och segelflyga så är man i Solna och Botkyrka mer angelägna om att få möjlighet att ägna sig åt olika kampsporter, men också åt viss kreativ kulturaktivitet med det egna skapandet i fokus, t.ex. att göra film och spela i band/orkester. Ungdomsstyrelsen konstaterar: ”Kampsport och kreativt kulturarbete kan vara, om än på skilda sätt, former för att kanalisera frustration, ilska och sorg som kommer från en speciell livssituation. Att behovet av arenor för att kunna realisera detta är större i förorter präglade av hög arbetslöshet, låga inkomstnivåer, segregation – och även annat som leder till social utslagning – låter rimligt. Därför är frågan värd att diskutera vidare.”. Exempel från en storstadsförort. Som tidigare nämnts är storstadsregionerna underrepresenterade i Ungdomsstyrelsens enkät. Det har medverkat till att Boverket har låtit göra en fallstudie i Hammarkullen. Studien som är genomförd av Linda Hiltunen i samarbete med Lars Göran Karlsson finns redovisad i sin helhet som en bilaga i rapporten Lokal kultur/Lokalkultur. I uppdraget ligger det att göra en fallstudie som rör utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter i ett förortshus, vilket i denna studie representeras av Folkets Hus i Hammarkullen, men också att presentera behov, uttryck och intressen hos unga som inte är aktivt företrädda vid verksamheten för att belysa behov av och önskemål om mötesplatser. Det är den senare delen som vi tar fasta på i detta avsnitt. Linda Hiltunen har deltagit i aktiviteter inom verksamheten som varit riktade till ungdomar och då fått tid att samtala med de faktiska unga brukarna samt med ledarna för aktiviteterna. Många ungdomar som inte har varit aktiva i verksamheten har visat stort intresse och engagemang för hennes närvaro och ärende. Ungdomar som ibland rört sig i foajén och trapphuset har bjudits in för samtal och generöst delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser. Sammanlagt har ett 40-tal ungdomar intervjuats inom ramen för fallstudien med en åldersfördelning mellan 9.

(23) Ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser. 21. till 26 år. Majoriteten av de unga är mellan 13-18 år och killar. Tolv av informanterna är tjejer, varav alla har varit aktiva i någon form av verksamhet inom Folkets Hus i Hammarkullen. I Hammarkullen som är en förort till Göteborg bor 8 000 invånare. Hammarkullen är en stadsdel med en ung befolkning där drygt fyra av tio är under 24 år. Vidare har över hälften av befolkningen invandrarbakgrund. Arbetslösheten är hög i området.3 Ungas kulturoch fritidsliv i Hammarkullen. De barn/ungdomar som deltagit i studien i Hammarkullen vill i stora drag ägna sin fritid åt sport, kreativa aktiviteter samt till möten/umgänge med vänner, vilket är i enlighet med vad Ungdomsstyrelsens rapport Focus06 förmedlar. Ett genomgående tema för killars fritidsintressen oavsett ålder är ett stort intresse för fotboll. Det finns även möjlighet att spela basket i Hammarkullen. Möjligheten att utöva dessa intressen är dock begränsade. Det finns ett stort intresse av kreativa aktiviteter som dans och musik, både hos killar och hos tjejer. Dans i form av hip-hop och breakdance är populärt och efterfrågat. Ungdomar efterfrågar billigare danslektioner i Angered. Även om kostnaderna är relativt billiga, så beskriver ungdomar att de inte har råd att ta danslektioner. Det bästa vore om det fanns ett billigt utbud av danslektioner i Hammarkullen. Behovet av att skapa egen musik efterfrågas av såväl killar som tjejer. Tjejer i mellanstadiet efterfrågar musiktävlingar likt småstjärnorna, medan både tjejer och killar i högstadiet vill ha tillgång till en musikstudio där musik kan skapas och spelas in. Det finns en enklare studio på den lokala fritidsgården, men tillträdet är begränsat och köerna långa. Det finns ett intresse av att skapa musik och även anordna lokala evenemang för att visa upp sin egenskapade musik hos en äldre grupp av ungdomar. Rappkulturen är utbredd och populär och det finns många unga lokala talanger. De flesta har ett intresse för att göra film och ofta handlar det om att på olika vis dokumentera Hammarkullen, att visa vad Hammarkullen egentligen är, i kontrast till medias negativa bild av området Många har ett intresse av matlagning. Det finns många nationaliteter i Hammarkullen och matkulturen är bred och varierad. Att få samlas kring matlagning eller att få baka tillsammans efterlyses av tjejer från 12 upp till 15 år. En tjej i mellanstadiet uttryckte det att vi kan baka och sälja så vi får pengar att köpa in smink och teaterkläder till vår teatergrupp. Ungdomar menar att möten mellan olika etniciteter kan skapas om vuxna och barn samlas kring matlagning där deltagarna får smaka på olika länders mat. Unga tjejer vill ha ett mysigt café där det kan erbjudas fika och/eller mat från all världens hörn. Unga vill ha nya kulturintryck i linje med nya intressen som idag inte finns företrädda i någon verksamhet. Det borde finnas lite mer nytänkande som alternativ till de redan etablerade fritidsaktiviteterna menar man. Yoga, studiecirklar, teatersmink, sommarläger, skapa sin egen konst, skulpturer, bild, skriva, berätta, är några exempel på vad unga vill göra.. 3. se www.goteborgsstad.se.

(24) 22. Lokaler att växa i. Studiecirklar i det svenska språket skulle vara en fördelaktig aktivitet för våra föräldrar menar en grupp tjejer i 14-15 års ålder. En av tjejerna hade observerat att det fanns ett utbud av språkkurser, men vem har råd att gå på kurs när det kostar flera tusen? Genom att erbjuda aktiviteter till låga priser skulle föräldrar kunna komma och lära sig svenska menade dessa unga tjejer. Man efterlyser också språkundervisning i ny kreativ form. Behovet av mötesplatser är stort. Idag finns den lokala fritidsgården där cirka 80 till 100 ungdomar är förankrade med en målgrupp mellan 13-20 år. Dock är det många som inte längre finner fritidsgården speciellt lockande då de fyllt 18 är. En alternativ mötesplats efterfrågas. Fritidsgården har beskrivits som tidvis relativt stökig av unga högstadietjejer. Det är heller inte alltid legitimt för en ung tjej att gå till fritidsgården, eftersom där samlas en majoritet killar. Ungdomar vill samlas, umgås och ta del av meningsfyllda aktiviteter. Vi vill bara ha en plats att vara på säger man med frustrerad ton. Behoven av de allmänna samlingslokalerna blir än mer påtaglig på vinterhalvåret. Det är inte kul att hänga i trapphusen, men ibland är det kallt ute, konstaterar en grupp unga killar. Behovet av aktiviteter under sommarhalvåret uttrycks också. Att anordna sommarläger lockar. Uppenbarligen blir avsaknaden av mötesplatser än större och mer påtaglig under sommaren då skolorna är stängda. Förortsungdomarnas behov och intressen stämmer väl överens med övriga ungdomars behov och intressen så som de presenteras i Ungdomsstyrelsens rapport Focus06 (2006). Unga i förorten, som i övriga landet, efterfrågar allmänna mötesplatser och mer att göra. De specifika aktiviteterna, vad de unga konkret gör, är mindre viktigt än själva behovet att få göra någonting meningsfullt. Kompisumgänget och sociala relationer spelar en central roll i ungas liv och ett attraktivt kulturoch fritidsutbud måste utgå ifrån, vidmakthålla och stimulera detta, liksom att unga föremedlar att de vill ha meningsfulla aktiviteter i den mening att unga vill lära sig nya saker och utvecklas på sin fritid. Många har svårt att uttrycka sina behov, gör inget speciellt på fritiden och kan heller inte förmedla vad de skulle vilja göra. Det finns hos många en rädsla för att bli besvikna. Det är så trist att bli besviken hela tiden, därför vill man inte ens tänka efter vad man skulle vilja göra, menar en tjej i högstadiet. En annan tjej fortsätter med vi har blivit lovade så mycket flera gånger, men vi får aldrig något. Besvikelse och rädsla och att blunda för möjligheterna hellre än att se möjligheter och bli besviken kan vara en förklaring till det faktum som förmedlas i Focus06, nämligen att ungdomar som är relativt inaktiva på sin fritid även är de som är mest missnöjda med utbudet inom kulturoch fritidsområdet, samt även är minst benägna att tala om vilka aktiviteter de saknar på fritiden. Ungdomsstyrelsen menar att detta är en grupp vars åsikter bör fångas upp för att de inte ska riskera att marginaliseras i den demokratiska processen. Detta är ett viktigt konstaterande. Det krävs aktiva insatser och resurser för att dessa ungdomar skall kunna att ta plats och känna tillit till samhället genom tillgången till ett kulturoch fritidsutbud..

(25) Ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser. 23. Klyftor och barriärer. Trots det rika kulturlivet, den kraft, den enorma viljan och sprudlande kreativitet som finns i Hammarkullen finns det tydliga och starka barriärer som hindrar den kraft som finns att blomma ut och få liv. De fördomar som råder mellan ungdomar med utländsk bakgrund och svenskar finns tydligt närvarande. De enda svenskar som ungdomarna i studien i stort sett träffar är lärare på skolan, polisen och andra myndighetspersoner. Förutom etniska hinder finns även könsmässiga hinder. Jämställdheten brister. Det betyder att det inte alltid är legitimt för tjejer att vistas ute efter att det blivit mörkt. Många tjejer får inte vara på fritidsgården. Unga killar kan titta snett på tjejer som kommer in på fritidsgården. Biblioteket beskrivs av många som en frizon där tjejer kan träffas för att umgås efter skolan. Även de aktiviteter som Folkets Hus anordnar för tjejer är legitima, även om det ofta krävs samtal med tjejernas föräldrar och att villkoret är att dessa aktiviteter endast riktas till tjejer. Mot denna bakgrund måste aktiviteter för ungdomar planeras med hänsyn till den jämställdhet som finns eller snarare inte finns i Hammarkullen. Den svenska organisationskulturen är inte etablerad i dessa mångkulturella områden. Ungdomar har ofta inte kunskap om hur föreningslivet fungerar och vad exempelvis ett Folkets Hus är. Hur en förening bildas, vem som kan kontaktas, vem som kan hjälpa till, är inte självklart hos ungdomar i Hammarkullen. Finns inte kunskapen om möjligheterna blir möjligheterna heller inte möjliga.. Önskemål från unga vid Boverkets rundresa. Vid Boverkets besök hos föreningar med en aktiv ungdomsverksamhet framträdde en bild med stora lokala variationer samtidigt som ungdomars intressen uppvisade stora likheter. Det verkar finnas ett gemensamt behov av att uttrycka sig i olika former oavsett ålder, bakgrund, eller boendesituation, det vill säga oavsett om man bor på landet eller i en storstadsförort. Många har framhållit hur viktigt det är att ha tillgång till en scen. Musik, teater och dans i olika former är ett genomgående tema men det handlar inte bara om att stå på scenen utan även om att arbeta med allt runt omkring som behövs för att ordna en föreställning; i synnerhet ljud och ljus är populärt men även aktiviteter som biljettförsäljning, caféverksamhet och godisförsäljning. Vid Boverkets besök i Rinkeby ställde vi frågan vad ungdomar som är uppvuxna i området behöver, uttryckte Martin Bentancourt, musiker, rappare och sångare sig så här: ”De främsta sakerna brukar vara sport, musik eller kanske teater. Utifrån mig själv kan jag säga att musiken är bäst. Det skapar så bra mötesplatser för alla sportar inte, men alla behöver musik på ett eller annat sätt. Alla blir inte musiker men det har läkande effekt, det är nästan som terapi för många, det hjälper alla. Alla som får chansen att skriva av sig om vad som helst, t.ex. dikter om tjejen som lämnade honom, det betyder så mycket för att växa som människa. Även den som verkar ganska hård kan skriva väldigt finstämda saker. Att kunna uttrycka sig är så viktigt, speciellt när man är ung. Det är ofta då man har som mest ångest och sådana grejor. Det är viktigt att det finns någonstans där man kan mötas och få utlopp för sådana saker. Man inspirerar varandra det är det som är så viktigt. Det handlar om talang men också om att ha drömmen och tro på drömmen.”.

(26) 24. Lokaler att växa i. Ungdomar har en mängd intressen och vid våra besök har vi tagit emot mängder av önskemål. Här kommer ett axplock som visar bredden på de intressen och önskemål som många unga har idag: Media • Producera TV eller radio • Publicera i tidningar och på Internet Data och Internet • Internet som global mötesplats, chatt etc. • LAN – större och mindre • Informationssökning, jobb etc. • Stöd för skolarbete • Dataspel Kulturaktiviteter • • • • • • • • • • • •. Bild Ordna konstutställningar Graffitigrupper Skrivarkurser Dans, t.ex. hip-hop, breakdance, orientalisk dans, jazzdans, showdans Spela i ett band Ordna konserter Ordna disco, bl.a. ”skumdisco” Discjockey-kurser inklusive ljus- och ljudkunskap Musikal- och showgrupp Teaterföreställningar Nycirkus. Idrottsaktiviteter • Skateboard • Fotboll • Klättervägg • Ridsport • Basket Exempel på rum som finns på önskelistan • Musikstudio • Replokal, gärna med ”låneinstrument” • Ensamaktiviteter som man vill göra tillsammans, • tyst rum för samvaro • Ett rum fritt från yttre krav och förväntningar • Gemensam matlagning • Lyssna på musik eller se en film tillsammans • Mörkrum.

(27) Ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser. 25. Övrigt • Träffas hos varandra i hemmet • Träffas på café • Driva caféverksamhet • Shopping Ungdomars fritidsvanor tenderar att vara mer ad-hoc betonade än tidigare. Man planerar inte in ett möte varje tisdag en gång i veckan. Ungdomar är förmodligen fortsatt lika engagerade men mer i ensaksfrågor medan intresset för ”traditionellt” föreningsarbete har minskat – kan man anpassa det ”traditionella” föreningsarbetet så det bättre attraherar ungdomar för att på det sättet få in ungdomar i föreningars styrelser och i ledande roller? Samma sak gäller för människor från andra kulturer, är lösningen att bedriva en mer öppen verksamhet om det är så att ungdomar idag inte vill engagera sig lika mycket i föreningslivet längre – vad ställer det i så fall för krav? Ungdomarna är säkrare idag man vill föra fram sin åsikt själv, man vill eller behöver oftast inte gå via en representant och man vill inte inordna sig så mycket..


(29) Lokal kultur/Lokalkultur. 27. Lokal kultur/Lokalkultur. Som en del av förstudien har Boverket anlitat Lars Göran Karlsson och Linda Hiltunen, Sociologiska institutionen, Umeå universitet, som på uppdrag av Boverket tagit fram rapporten Lokal kultur/Lokalkultur som medföljer som bilaga till rapporten. I uppdraget har ingått att genomföra en fördjupnings- och fallstudie i syfte att fördjupa kunskapsbasen. Fokusgruppsamtal. Ett sätt att vidga och fördjupa kunskapsbasen har varit att organisera tre fokusgruppssamtal med personer ur följande grupper: • Verksamhetsaktiva ungdomars synpunkter på, behov av och önskemål om mötesplatser. • Verksamhetsföreträdares erfarenheter och kunskaper rörande goda exempel. • Lokala kommunala handläggares och ungdomsverksammas erfarenheter och kunskaper när det gäller nya kulturoch fritidsformer, integrations- och segregationsfrågor, samt motsvarande behov av mötesplatser för unga, särskilt i storstadsmiljöer. • Utöver fokusgruppsamtalen har en fallstudie genomförts vid Hammarkullens Folkets Hus. Forskarnas förslag. Lars Göran Karlsson och Linda Hiltunen formulerar i sin rapport följande frågor eller problem och förslag till lösningar som kan utgöra en utgångspunkt för bedömningar av och avvägningar mellan olika bidragsändamål, bidragsvillkor och bidragsprioriteringar: Sammanfattning:. • • • •. Det är angeläget med långsiktiga satsningar Man bör begära rapportering varje år Projekten bör ha koppling till de unga själva Projekten bör ha lokal förankring och bygga på lokal utveckling.

(30) 28. Lokaler att växa i. • Initiativet kan komma från ungdomarna själva men kravet är att verksamheten förläggs i en allmän samlingslokal • Det är tänkbart att ge stöd till central kompetensutveckling • Utvecklingsplan kan inkrävas • Man bör inte låsa ändamålet • Projekten bör följas upp • Det är angeläget med spridning av gjorda erfarenheter Vad satsa på?. Man bör eftersträva satsningar på öppen verksamhet för lokala behov och intressen, med lokala tillgångar och för lokala utvecklingsmöjligheter och det kan handla om fysisk utformning eller viss lokalanpassning, konkret verksamhet, utrustning, coaching och pedagogisk verksamhet och kompetensutveckling, satsning på specifika lokaler som verkstäder, ledningsoch delaktighetsformer samt central initiering och koordinering av erfarenhetsutbyte, spridning av goda exempel och förnyelsearbete. På vilka villkor?. På villkor av ett direkt ungdomsinflytande i någon form och på villkor av lokal förankring samt utvecklingsplan med utvärdering och efterföljande uppföljning av specifika satsningar inom ramen för målmedveten verksamhetsuppföljning. Med vilka prioriteringar?. Långsiktigt och hårdsatsande på lokala pilotprojekt, fördjupningsprojekt, metodutveckling, fokuserad verksamhetsutveckling etc., på centrala, övergripande och gemensamma insatser samt på ungas egna projekt och verksamhetsutveckling med förnyelse och ungt inflytande i centrum och med ambitioner till erfarenhetsspridning och vidare implementering. Den grundläggande formeln skulle avslutningsvis och högst allmänt kunna formuleras som att öppna upp ‘huset’, att maximera den fysiska och mentala tillgängligheten, att förankra verksamheten lokalt, att dra in unga människor i ledningen, att decentralisera ansvaret för olika verksamheter i självstyrelseform, att bedriva verksamhet och att synas ute med utåtriktad verksamhet, att etablera öppna möten och utbyten, att verka genom dialoger och samverkan. Även om det är riskabelt att binda upp verksamhetsutveckling med alltför preciserade ändamål, villkor och prioriteringar ligger det mot bakgrund av genomförda fokusgruppsamtal och den lokala fallstudien nära till hands att sammanfatta rapporten med följande maningar inför hanteringen av kommande verksamhetsutvecklingsbidrag rörande särskild ungdomssatsning i allmänna samlingslokaler. Prioritera den mångkulturella förortsmiljöns unga och ‘förortshusen’. Bind inte upp verksamhetsutvecklingsbidraget till bestämda insatser och projekt, men prioritera det som på ett eller annat sätt är lokalt förankrat eller förankrat i de resurser och verksamheter som redan finns och som är utvecklingsbara. Villkora med tydligt ungt inflytande och på ungas villkor. Prioritera specifika och långsiktiga satsningar med utvärdering, uppföljning och spridningseffekter. Avsätt parallellt medel för (1) centralt initierade och koordinerade insatser, (2) lokal utvecklad och förankrad.

(31) Lokal kultur/Lokalkultur. 29. verksamhet samt (3) insatser och projekt som har sin upprinnelse hos unga själva och som i hög grad kan styras och drivas av unga och som är förlagt till ‘hus’ och ‘lokaler’. Förhoppningsvis kan rapportens sammanställning av erfarenheter och synpunkter bidra till verksamhetsutvecklingen i allmänna samlingslokaler med syfte att bättre anpassa den och göra den mera tillgänglig för ungt kulturoch fritidsliv och finna vägar för ett ökat eget engagemang bland unga människor kring och i den allmänna samlingslokalens publika offentlighet. Erfarenheter, synpunkter eller idéer saknas inte, vilket förhoppningsvis klart har framgått av rapportens redovisning. Utmaningen ligger i att konstruktivt ta hänsyn till och föra vidare dessa..


(33) Möten och samråd. 31. Möten och samråd. Ungdomsstyrelsen. I Boverkets uppdrag ingår att samråda med Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen jobbar med tre verksamhetsgrenar, fritid och föreningsliv inklusive nya mötesplatser, ungdomspolitiska enheten och ett internationellt ungdomsprogram. Ungdomsstyrelsen har under 2006 gjort en kartläggning av utbud och efterfrågan på mötesplatser med en tematisk fördjupning ”Focus 06 – En analys av ungas kultur och fritid” (Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:4). Ungdomsstyrelsen ger en bild av ungdomars situation idag. Förlängd studietid, hög arbetslöshet och bostadsbrist gör att många lever under ungdomslika förhållanden upp till 25-årsåldern. Många i åldern 18-22 år är arbetslösa efter gymnasiet. Det behövs alternativ till puben. Föreningsliv och fritidsgårdar täcker ofta behovet för de yngre åldersgrupperna. En ny trend är s.k. multiarenor, t.ex. kulturhus. Det har blivit vanligare med tvärsektoriellt samarbete, t.ex. mellan arbetsliv-socialtjänst-kultur och fritid, mellan kommuner och ideella organisationer. Multiverksamheter ökar och hybridhistorier. Ungdomsstyrelsen ger som exempel Ungdomens Hus i Jönköping som drivs av KFUM och är en ny generations samlingslokal. Vad gäller fritidsvanor är den lokala kontexten viktig, de varierar över landet, beroende på var man bor och utbudet på orten. Det finns eldsjälar som integrerar. Ungdomsstyrelsen har som förslag att man skulle kunna ställa krav på samverkan mellan t.ex. kommun-förening-samlingslokalsorganisation för att man ska få bidraget. En möjlighet är utvecklingsavtal mellan kommun och föreningar liksom att kräva utvecklingsprogram som visar på ungdomars delaktighet i processen. Bidraget skulle kunna användas för att stärka partnerskap kommunföreningar och eventuellt näringslivet. Man kan också se till behovet lokalt innan man får statligt bidrag. Förekomsten av föreningsdrivna lokaler varierar över landet. Skellefteå och Norrköping är exempel på kommuner med extremt många kommunalt drivna lokaler. Malmö har enbart föreningsdrivna..

(34) 32. Lokaler att växa i. Möte med Helene Lahti Edmark. På uppdrag av regeringen författade Helene skriften ”Våga öppna!” under 2006. Skriften handlar om att integrera människor med svensk och utländsk bakgrund i föreningslivet. Skriften ”Våga öppna!” bygger på fokusgruppsamtal med företrädare för Sofielunds Folkets Hus och Drömmarnas Hus i Malmö, Hammarkullens Folkets Hus i Göteborg, Rinkeby Folkets Hus i Stockholm och Boo Folkets hus i Orminge, Nacka. Till framgångsfaktorerna hör att man inom de här verksamheterna ser möjligheter innan de ser problemet. De är inte rädda för att satsa på unga människor. De bestämmer sig för att vi litar på dig tills du bevisar att vi inte kan göra det. En annan gemensam nämnare är att samtliga föreståndare är ganska radikala i sitt tänkande. De vill någonting och har ett socialt patos. En slags allmänpolitisk agenda om att det är viktigt att alla får vara med och att man satsar på de som inte har en röst. I de flesta föreningar är det sakfrågan som är det väsentliga. De här föreningarna är lite speciella för de har mer intresse för att skapa mötesplatser och se vad som händer än att driva en speciell fråga förutom mötesplatsen. Det har varit tydligt i de här fallen där man har en livaktig verksamhet. Det har handlat om visioner, inte om verksamheten, den är sekundär. Du kan ha nästan vilken verksamhet som helst, det spelar mindre roll, visionen och människosynen spelar mycket större roll. Det har också betydelse vilka rutiner man har, vilken tröskel man har för att komma in i en förening. Ett exempel är att man inom föreningslivet ofta använder sig av en mängd förkortningar vilket kan innebära att språket blir näst intill omöjligt att förstå för den som inte är invigd. Det är därför viktigt att medverka till att språket blir mer tillgängligt, det är lätt att bli hemmablind. Det här kan vara något att tänka på även vid utformningen av blanketter för bidragsansökningarna. Hon konstaterar bl.a. att det finns ett starkt ”etablissemang” av en klassisk svensk folkrörelse med mycket engagemang men som inte alltid inser faran i att om man inte öppnar sina dörrar finns risken att man kommer att överleva sig själva. För de människor som kommer utifrån olika miljöer och inte stött på det här främmande i den klassiska miljön kan det bli ett hinder som gör att man söker sig andra vägar istället. Det handlar mycket om bilden av den andre, en allmän främlingsrädsla, rädsla för det främmande, rädsla för hur föreningslivet fungerar, rädsla för att det kommer in folk med annan etnisk bakgrund och andra värderingar. En integration handlar också om att det är minst två parter och säger man då att det är en som är innanför och en utanför så är det ju oftast den som är innanför som måste öppna sina dörrar om det överhuvudtaget ska kunna ske ett utbyte. Även Helene Lahti Edmark betonar att det är viktigt att man gör någon form av uppföljning eller utvärdering..

(35) Möten och samråd. Stadskansliet i Göteborg. 33. Vi har tidigare konstaterat att även den offentliga sidan har en viktig roll i arbetet med att ge ungdomar en meningsfull fritid. I Ungdomsstyrelsens undersökning är storstadsområdena underrepresenterade. Vi har därför valt att besöka en storstadskommun för att ta del av deras erfarenheter. Vi besökte Göteborgs kommuns stadskansli, gruppen för storstadsutveckling. Vi träffade Pia Borg som har varit central samordnare för storstadssatsningen i Göteborg och som också har arbetat med andra frågor kopplade till integration. Med vid samtalet var också Christine Lindeberg som är planeringsledare och kontaktperson gentemot idrotts- och fritidsförvaltningen. I Göteborg är det vanligt att man använder skolorna efter skoltid. De idrottshallar de bygger använder skolorna på dagtid och föreningslivet därefter. De är öppna från 08.00 till 23.00. Att försöka få skola, stadsdelsnämnd, idrotten och föreningslivet att jobba tillsammans arbetar man mycket med. Man försöker också nå ungdomarna genom öppna verksamheter. Vad gäller hur ungdomars intressen har utvecklats skiljer sig inte de signaler de fått från det man sett i statliga utredningar. Aktiviteterna är mer ad hoc betonade, man träffas gärna hemma, ser på film, kommunicerar via datorn, anordnar LAN etc. Ungdomar vill inte engagera sig i föreningslivet lika mycket längre, då kommer den öppna verksamheten in i bilden. Man konstaterar att ungdomstiden har förlängts på grund av inte minst den längre studietiden och att det är ett problem att tjejer inte alltid släpps iväg på aktiviteter och att det därigenom är viktigt att inte bara prata med ungdomarna utan även etablera en kontakt och bygga nätverk med föräldrarna. Det är ledarbrist på alla möjliga håll inom föreningslivet och det har på uppdrag av fullmäktige startats en ledarutbildning för att få fler ledare i föreningslivet bland högstadieelever. En utbildning som genomförts i 15 stadsdelar under det senaste halvåret. Nu ska man också starta en pilotutbildning på gymnasiet..


(37) Boverkets besök hos föreningar med ungdomsverksamhet. 35. Boverkets besök hos föreningar med ungdomsverksamhet. Sammanfattning. I uppdraget ingår också att göra en inventering och analys av erfarenheter från föreningar som på ett framgångsrikt sätt arbetar med ungdomar i allmänna samlingslokaler eller annan mötesplats. Boverket har besökt totalt 18 samlingslokaler med en aktiv ungdomsverksamhet. De har varit belägna på olika ställen i landet men på grund av uppdragets inriktning har betoningen legat på de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. De lokala förutsättningarna ser mycket olika ut ur en mängd aspekter. Lokalerna är olika såväl till yta som till skick. Områdena som de är belägna i har olika karaktär, vi har besökt såväl storstad som landsbygd. De ekonomiska villkoren skiljer sig åt. En av de viktigaste slutsatserna från våra besök är betydelsen av personligt engagemang. De vuxnas förhållningssätt har oerhörd betydelse för verksamheternas innehåll och kraft. De verksamhetsaktiva vi träffat har varit vad man populärt brukar kalla eldsjälar och flertalet har arbetat helt eller delvis ideellt. Det handlar om personliga egenskaper som att ha tilltro och tillit till sina medmänniskor, även de unga. Det krävs öppenhet och vidsynthet men också modet att ta initiativ och att kunna lösa konflikter. Det handlar också om att vara lyhörd för ungdomarna och deras idéer. Vision och attityden gentemot ungdomarna spelar större roll än den faktiska verksamheten. Gemensamt för de föreningar vi har besökt är att de lever under knappa ekonomiska villkor. De ekonomiska resurserna verkar små överlag. Oerhört mycket arbete sker ideellt. De ekonomiska villkoren skiljer sig mycket mellan olika kommuner. På flera ställen har man tagit upp att tjejer ofta har svårare att få tillgång till fritidsaktiviteter än killar, det gäller i synnerhet tjejer med utländsk bakgrund. Det beror inte enbart på att samhället ofta satsar mer resurser på verksamheter som killar traditionellt är mer intresserade av, till exempel olika former av idrottsanläggningar. Ibland händer det att tjejer inte får delta i aktiviteter på grund av föräldrarnas inställning. Det är viktigt.

No results found