Kommenterad dagordning rådet 2019-09-16 Näringsdepartementet
Rådets möte (Konkurrenskraft: inre marknaden, industri) den 26 september 2019
Kommenterad dagordning
1. Godkännande av dagordningen 2. A-punkter
3. Utveckla vår ekonomiska bas:
a) Vision för en långsiktig strategi för hållbar tillväxt Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt Ansvarigt statsråd: Ibrahim Baylan
Förslagets innehåll:
Det finska ordförandeskapet har tagit fram ett ordförandeskapspapper;
Vision för en långsiktig strategi för hållbar tillväxt. Pappret ska ligga till grund för
en diskussion i konkurrenskraftsrådet. Ordförandeskapet avser därefter att uppmana den inkommande kommissionen och nästa ordförandeskap att arbeta vidare med frågorna som lyfts i rapporten och följa upp dem systematiskt.
I ordförandeskapets papper står att EU behöver en bred, ambitiös och framåtblickande tillväxtagenda för att bli konkurrenskraftig på den globala
marknaden och att säkerställa att den ekonomiska tillväxten är hållbar, både miljömässigt och socialt. EU:s tillväxtagenda bör omfatta områden som industripolitiken, den inre marknaden, forskning och innovation,
digitalisering, kompetens och omvandlingen till en klimatneutral ekonomi. Dagordningspunkten bör förstås i ljuset av Europeiska rådets slutsatser i mars 2019 och av konkurrenskraftsrådets slutsatser i maj 2019, där
medlemsländerna uppmanar kommissionen att innan årets slut ta fram en långsiktig industristrategi med en tydlig vision för år 2030.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen vill se en industripolitik i EU som bidrar till omställningen till ett klimatneutralt samhälle och tar tillvara de möjligheter som grön omställning, strukturomvandling, digitalisering samt den ökade betydelsen av tjänstifiering och regionala värdekedjor medför. Detta svarar mot de utmaningar EU står inför i en föränderlig global kontext.
Regeringen anser att det är viktigt att den inre marknadens funktionssätt har en framskjuten plats även i industripolitiken. Genom de statsstöds- och
konkurrensregler som gäller på den inre marknaden, säkerställs industriell styrka och långsiktig konkurrenskraft. Regeringen ser positivt på att
ordförandeskapspappret lyfter dessa frågor.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Ingen tidigare riksdagsbehandling.
Fortsatt behandling av ärendet: - Faktapromemoria: -
3. b) Konkurrenskraftsavstämning
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt Ansvarigt statsråd: Anna Hallberg
Avstämning av konkurrenskraftsläget, s.k. ”Competitiveness Check-ups”, är en återkommande dagordningspunkt på konkurrenskraftsrådet. Punkten har införts i syfte att identifiera och ta vara på möjligheter att påverka i
konkurrenskrafts- och tillväxtaspekter inom andra politikområden. Dagordningspunkten omfattar en presentation från kommissionen om konkurrenskraftsläget för unionen kring ett specifikt tema samt en andra del med erfarenhetsutbyte i frågan om konkurrenskraft i stort.
Inför detta möte har ett diskussionsunderlag tagits fram och diskuterats vid informella högnivåmötet för konkurrenskraft och tillväxt den 9 september (HLG COMPCRO). Diskussionen väntas handla om den externa
dimensionen, det vill säga hur EU behöver en omfattande, ambitiös och framtidsinriktad tillväxtagenda för att bli mer konkurrenskraftigt på globala marknader och för att säkerställa hållbar tillväxt.
Underlaget betonar vikten av att den europeiska industrin blir mer konkurrenskraftig och mindre sårbar. Europeiska industrins förmåga att konkurrera på globala marknader är beroende av ett aktivt deltagande i globala värdenätverk vilket är en viktig förutsättning för EU:s starka ekonomisk bas. Vidare kan konkurrenskraften säkerställas genom att skapa en integrerad och sammanhållen politik, stärka den inre marknaden, med beaktande av Europas företag och industrier (inklusive tillverkning) och undvika onödig lagstiftning och extra efterlevnadskostnader.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar diskussionen om Europas konkurrenskraft och noterar samtidigt en oroande global utveckling mot ökad protektionism och att handelspolitiken i allt högre grad styrs av ensidiga nationella särintressen och geopolitiska drivkrafter. Den teknologiska utvecklingen går rasande snabbt och vi ser en ökad global konkurrens, framför allt från tillväxtländer i Asien.
I tider med ökande handelsspänningar runt om i världen är det viktigt att lyfta betydelsen av att öppna ekonomier skapar välstånd och ekonomisk tillväxt. EU:s öppenhet är nyckeln till EU:s konkurrenskraft. Därför måste EU leda genom exempel och inte anta protektionistiska regler där vi stänger våra marknader gentemot omvärlden.
Brist på öppenhet i övriga världen kan aldrig vara ett argument för en mer stängd EU-politik gentemot handel och investeringar. Regeringen vill stärka den internationella handeln och skapa förutsättningar för att nya jobb ska kunna skapas. EU måste fortsätta att visa ett starkt ledarskap genom att vara en ansvarsfull och tillförlitlig förebild.
Ett exempel på detta är hur EU tar ansvar att driva igenom ett nödvändigt moderniseringsarbete inom WTO. Länders handelspolitiska svårigheter ska lösas genom WTO och dess regelverk – handelskonflikter drabbar inte enbart de berörda länderna utan påverkar det multilaterala handelssystemets legitimitet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Ingen tidigare riksdagsbehandling.
Fortsatt behandling av ärendet: - Faktapromemoria: -
4. Övriga frågor
Aktuella lagstiftningsförslag
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
a) Förordning om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt. Ansvarigt statsråd: Isabella Lövin
Kommissionen föreslår att delar av avgaskravlagstiftningen, som rör
överensstämmelsefaktorer (Conformity Factors) i den nya mätmetoden RDE (Real Driving Emissions), flyttas från kommissionens förordning (EU) 2016/646 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 715/2007. Bakgrunden till förslaget är att tribunalen i en dom av den 13 december 2018 har ogiltigförklarat dessa delar av avgaskravlagstiftningen med motiveringen att kommissionen inte varit behörig att anta bestämmelserna.
b) Nätverket av företrädare för små och medelstora företag efterlyser en kraftfull och framåtblickande EU-politik för små företag
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt. Ansvarigt statsråd: Ibrahim Baylan
Förslagets innehåll:
Information från Tyskland om SME Envoy Networks inspel till den inkommande kommissionen och det nya EU-parlamentet om att förnya ramverket för EU:s småföretag, den s.k. småföretagsstadgan (Small Business Act).
c) Resultatet av en konferens om stöd till små - och medelstora företag (Brno 29–31 maj 2019)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt Ansvarigt statsråd: Ibrahim Baylan
Förslagets innehåll:
Tjeckien avser informera om utfallet av en konferens genomförd i Brno 29-31 maj 2019 som behandlade statsstöd och EU:s definition av små-och medelstora företag.
d) Europeiska batterialliansen – att bygga en stark strategisk värdekedja för batterier
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt. Ansvarigt statsråd: Ibrahim Baylan
Förslagets innehåll:
Kommissionen avser informera rådet om utvecklingen i den europeiska batterialliansen och genomförandet av sin strategiska handlingsplan för batterier. Batterier har pekats ut av kommissionen som en nyckelteknologi för minskade transportutsläpp och omställningen till ett förnybart
energisystem. Kommissionen lanserade därför 2017 den europeiska batterialliansen som en samverkansplattform med aktörer från hela värdekedjan, intresserade regioner och medlemsländer samt institutioner som den Europeiska Investeringsbanken. Alliansen har vidtagit
gemensamma insatser för europeisk konkurrenskraft på området och prioriterat bland policyönskemål. Regeringen har medverkat i arbetet. Vid mötet väntas kommissionen även diskutera värdet av flaggskeppsprojekt som gör att instrument på europeisk, nationell och regional nivå kan samverka för att stärka EU:s industriella ledarskap.
Rådets möte (Konkurrenskraft: forskning, rymd) den 27 september 2019
5. Utveckla vår ekonomiska bas: Vision för en långsiktig strategi för hållbar tillväxt.
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Ansvarigt statsråd: Matilda Ernkrans.
Det finska ordförandeskapet har tagit fram ett ordförandeskapspapper;
Vision för en långsiktig strategi för hållbar tillväxt. Pappret ska ligga till grund för
en riktlinjedebatt i konkurrenskraftsrådet. Ordförandeskapet avser därefter att uppmana den inkommande kommissionen och nästa ordförandeskap att arbeta vidare med frågorna som lyfts i rapporten.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att det är positivt att det finländska ordförandeskapet har ett holistiskt angreppssätt kring att nå en hållbar tillväxt. Forskning och innovation har en viktig roll om vi ska uppnå hållbar tillväxt.
Nästa ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, har en struktur och inriktning som tydligt bidrar till en hållbar tillväxt. Även Europeiska forskningsområdet, ERA, kan bidra genom fri rörlighet av kunskap och forskare.
Regeringen anser också att forskningsinfrastrukturer som finns i EU, som ESS eller Sci-Life Lab, kan främja utvecklingen av en hållbar tillväxt. Utvecklingen av rymdteknik är ytterligare ett område som regeringen anser bör lyftas i sammanhanget.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med utbildningsutskottet den 12 september 2019. Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
6. Horisont Europa-paketet: Synergier med andra program
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt Ansvarigt statsråd: Matilda Ernkrans.
När nästa sjuåriga EU-budgetperiod börjar 2021 inleds också flera program med beröring till forskning och innovation. Förhandlingarna pågår
fortfarande i flera av programmen. Parallellt diskuteras hur synergier ska uppnås mellan olika program och hur överlapp ska undvikas. De program som kommissionen anser kan skapa synergier med Horisont Europa är bland andra Erasmus, Strukturfonderna, Ett digitalt Europa, Invest EU samt Kreativa Europa.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att det är av hög vikt att tydliga synergier mellan olika EU-program kan uppnås. Det är därför viktigt att EU-program som berör forskning och innovation har tydliga regler och avgränsningar så att direkta
överlappningar mellan program inte sker.
Många potentiella synergier, till exempel mellan strukturfonder och
ramprogrammet för forskning och innovation, skapas av de som genomför projekten. Det är därför viktigt att de som tar emot bidrag från flera program är medvetna om möjligheterna och begränsningarna i de olika programmen. Här har kommissionen en viktig informationsroll.
Regeringen anser också att synergier även med nationella satsningar bör uppmuntras under nästa ramprogram. Det görs lättast genom att
forskningsfinansiärer deltar i gemensamma programaktiviteter, där även nationell finansiering krävs. På det sättet skapas synergier som förstärker satsningar både på nationell och EU-nivå.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum den 12 september 2019. Fortsatt behandling av ärendet: -
