Kvinnor och rätt

Hur skulle en

feministisk

rätts-teori se ut? Vilka

kvinno-politiska lärdomar kan vi dra

av Catrine-målet? I detta nummer

diskuteras också varför kvinnor

begår vissa typer av brott och

vad den nya fosterdiagnostiken

kan innebära för kvinnor.

NUMMER 1 1991

Kvinnovetenskaplig tidskrift utges av Föreningen Kvinnovetenskap-lig tidskrift.

Ansv utg Maud Landby Eduards. Kvinnovetenskaplig tidskrift ut-kommer med 4 nummer om året. Prenumeration för 4 nr kostar 170 skr. Stödprenumerationer å 200 skr eller mer är mycket välkomna. Postgiro 88 41 78-5.

Författarna ansvarar själva för in-nehållet i sina artiklar.

För insända ej beställda manu-skript ansvaras ej.

Maud Landby Eduards, Hillevi Ganetz, Lena Gemzöe (tji), Eva Hallin (bild), Ingrid Holmquist, Tove Holmqvist, Kristina Lund-gren, Ulla Manns, Laurie Weinstein (engelsk fackgranskning), Ebba Witt-Brattström, Annika Öhrner (bild).

R E F E R E N S G R U P P Johanna Esseveld, Anita Görans-son, Birgitta Holm, Anna G Jönas-döttir, Ulla Tebelius, Gertrud Åström. ADRESS Kvinnovetenskaplig tidskrift S:t Eriksgatan 7 112 39 Stockholm Tel 08-653 23 20

Förteckning över tidigare utkomna temanummer och samdiga artiklar kan erhållas från redaktionen.

Grafisk form: Leif Thollander Vinjetter: Ewy Palm

Teckningar: Marie Falksten Sättning, originalmontering: H & B Mediaprojekt AB

Printed in Sweden by Williamssons Offsettryckeri AB, Solna

Tryckt på miljövänligt papper © Författarna och Kvinnoveten-skaplig tidskrift

ISSN 0348-8365

Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Kulturrådet, Universitets- och högskoleämbetet.

Nr 1 • 1991 • Årg 12

Från redaktionen 1

KARIN W I D E R B E R G , H A N N A O L S S O N M FL Catrine och rättvisan 4 C A T H A R I N E A M A C K I N N O N

Plädering för en feministisk rättsteori 16 A N N I K A SNARE

Kvinnors laglydighet och brottslighet 27 SUN A X E L S S O N

Ur Allt levande 40 H E N R I E T T E S I N D I N G AASEN Fosterdiagnostik och rätten att välja 42 H A R R I E T BJF.RRUM N I E L S E N & M O N I C A R U D B E R G

Kön, modernitet och postmodernitet 58

Filmaffisch. "Condemned Women" (1938).

Från redaktionen

Ä r k v i n n o r och m ä n lika i n f ö r lagen i (det svens-ka) rättssamhället? Enligt g r u n d l a g e n ä r d e det, m e n b e m ö t s d e lika i r ä t t e n d ä r l a g a r n a ska tillämpas och rättvisa skipas? Nej, svarar några av d e k v i n n o r som m e d v e r k a r i detta n u m m e r . Nej, sa d e k v i n n o r som 1981 m e d v e r k a d e i

KVTs t e m a n u m m e r o m sexualitet, makt och

orätt. H a r d å i n g e n t i n g h ä n t u n d e r d e tio å r som gått? Skulle d e t h ä r n u m r e t av KVT snarare h a titeln » K v i n n o r och orätt»?

Visst h a r f ö r ä n d r i n g a r skett. Vi h a r n u en j ä m s t ä l l d h e t s l a g s t i f t n i n g och en o m b u d s m a n ,

J Ä M O , som ska f ö r h i n d r a k ö n s d i s k r i m i n e r i n g i arbetslivet. Sexuella trakasserier p å j o b b e t h a r u p p m ä r k s a m m a t s , och i u t r e d n i n g s f ö r s l a g e n till en f ö r ä n d r i n g av jämställdhetslagen f i n n s förslag o m ett uttryckligt f ö r b u d m o t detta. På det rättsliga o m r å d e t h a r bl a k v i n n o r som ut-satts f ö r sexuella ö v e r g r e p p n u rätt till

måls-ä g a r b i t r måls-ä d e vid r måls-ä t t e g å n g e n , och vi h a r fått en lag o m b e s ö k s f ö r b u d f ö r m ä n e f t e r m i s s h a n d e l i h e m m e t . Till j u r i s t u t b i l d n i n g e n antas n u e n majoritet av kvinnor, och vid t i n g s m e r i t e r i n g e n är a n d e l e n k v i n n o r 50 procent. Vi f å r allt fler kvinnliga åklagare och d o m a r e .

Detta ä r dock s m å m o d i f i e r i n g a r och f ö r b ä t t -ringar. Ett lappverk, skulle d e n a m e r i k a n s k a ju-ridikprofessorn C a t h a r i n e A M a c K i n n o n kalla det, ett lappverk som inte kan leda till några g r u n d l ä g g a n d e f ö r ä n d r i n g a r och f ö r b ä t t r i n g a r så länge l a g a r n a och r ä t t e n inte u t g å r f r å n kvin-nors verklighet. Att d e n inte g ö r det h a r vi i Sve-rige fått ett tydligt och brutalt e x e m p e l på ge-n o m d e två r ä t t e g å ge-n g a r ge-n a o m m o r d e t på Catri-ne da Costa.

U n d e r 1988 i n t r ä f f a d e vad m å n g a ville be-teckna s o m e n rättslig skandal. T v å läkare åtala-des f ö r att ha m ö r d a t och styckat en prostituerad

kvinna. D e n e n e läkaren var också åtalad f ö r in-cest. E f t e r två r ä t t e g å n g a r konstaterades läkar-na vara skyldiga till styckningen m e n d e f r i a d e s i f r å g a o m m o r d e t . Styckningen rubricerades som griftefridsbrott, och f ö r d e t h a d e preskrip-tionstiden utgått. Inceståtalet lades ner. Att r ä t t s s k a n d a l e n e g e n t l i g e n h a n d l a d e o m o f f r e n s ställning och b e h a n d l i n g i dessa r ä t t e g å n g a r togs inte u p p i d e n stora m a s s m e d i a b e v a k n i n g -en av målet. Varför?

T v å läkare, Kajsa S u n d s t r ö m - F e i g e n b e r g o c h B e n g t Erik G i n s b u r g , protesterade i

läkartid-ningen m o t en l e d a r k o m m e n t a r av

Läkarför-b u n d e t s V D Bo H j ä r n e o m läkarnas rättssäker-het d å K a m m a r r ä t t e n u p p h ä v d e beslutet o m i n d r a g n i n g av d e två läkarnas legitimationer. U p p r o p e t i LT följdes av starka protester f r å n kvinnliga läkare, ytterligare l e d a r k o m m e n t a r och nya d e b a t t i n l ä g g . I d a g ligger e n a n m ä l a n m o t Socialstyrelsens vetenskapliga råd hos JO, f o r t f a r a n d e u n d e r u t r e d n i n g . L ä k a r f ö r b u n d e t u t r e d e r o m läkarna ska uteslutas u r f ö r b u n d e t f ö r k o m p r o m e t t e r a n d e y r k e s u t ö v n i n g . I vår ska K a m m a r r ä t t e n å t e r ta u p p legitimationsfrå-g a n . Detta h a n d l a r dock i allt o m d e n kollelegitimationsfrå-giala y r k e s f r å g a n ; o m a l l m ä n h e t e n s f ö r t r o e n d e för läkarkåren. Den rättsliga b e h a n d l i n g e n av o f f r e n h a r inte fått m o t s v a r a n d e u p p m ä r k s a m -het.

*

I N o r g e tycks f ö r h å l l a n d e n a och d e b a t t r u m m e t vara n å g o t a n n o r l u n d a . I Oslo hölls u n d e r hös-ten f ö r r a året ett s e m i n a r i u m som s a m l a d e del-tagare f r å n m å n g a olika o m r å d e n f ö r att disku-tera h u r m a n kan f ö r b ä t t r a o f f r e t s ställning i rät-ten n ä r det gäller sexuella ö v e r g r e p p s m å l , lag-stiftning och praxis, och h u r sexuellt våld m o t k v i n n o r och b a r n kan synliggöras och förebyg-gas.

Vi i n l e d e r d e t t a n u m m e r o m k v i n n o r och rätt m e d e n samlingsartikel f r å n det seminariet, som u r ett kvinno- och rättspolitiskt perspektiv d i s k u t e r a r h u r n å g o n t i n g s å d a n t som C a t r i n e -målet k u n d e få inträffa, och h u r k v i n n o r och k v i n n o f o r s k n i n g kan agera och h i n d r a d e t t a f r å n att h ä n d a igen.

H u r d e t t a skulle k u n n a ske skisserar C a t h a r i -n e A M a c K i -n -n o -n i si-n artikel »Pläderi-ng f ö r e-n feministisk rättsteori». L a g a r n a återspeglar ett

samhälles m a n s d o m i n a n s och u p p r ä t t h å l l e r d e sociala skillnaderna mellan k ö n e n , m e n a r h o n , och h ä v d a r att verklig j ä m l i k h e t kräver f ö r ä n d -ring, inte återspegling. Det b e h ö v s en ny rätts-teori som u t g å r f r å n kvinnors verklighet.

Kvinnors könsspecifika verklighet vill också A n n i k a Snare lyfta f r a m i sin artikel o m »Kvin-nors laglydighet och brottslighet». Kvinho-brottsligheten h a r ökat u n d e r d e sista årtionde-na, m e n ofta h a r analysen av d e t t a s t a n n a t vid sensationella tidningsartiklar. De vetenskapliga studier som ä g n a t s d e n h a r bl a förklarat d e n ö k a d e kvinnobrottsligheten m e d att tillfällena att b e g å brott h a r blivit fler i och m e d kvinnors i n t r ä d e på a r b e t s m a r k n a d e n , och att d e psykis-ka b a r r i ä r e r n a mot brott, som d e n kvinnliga so-cialisationen skapar, blivit färre. Snare m e n a r att kvinnlig brottslighet ä r kontextuell, dvs att k v i n n o r b e g å r brott i ett visst s a m m a n h a n g , ofta i n o m d e n s k omsorgsrationaliteten. Fatti-ga k v i n n o r t ex, tillskansar sig p e n g a r f ö r att bättre k u n n a ta h a n d o m sina b a r n . M e n trots d e n ö k a d e brottsligheten b l a n d kvinnor, så me-n a r Sme-nare att vill m a me-n lära sig me-n å g o t o m

laglydig-het, är det k v i n n o r n a m a n b ö r studera.

S e d a n 1981 h a r kvinnors rätt till fri abort bli-vit befäst i Sverige. U t o m l a n d s ser vi dock m å n g a e x e m p e l p å h u r nykonservativa krafter försöker f r å n t a k v i n n o r n a deras rätt till självbe-s t ä m m a n d e över reproduktionen. I USA tvingasjälvbe-s k v i n n o r åter d e m o n s t r e r a för a b o r t r ä t t e n , och i det nya Tyskland beskärs d e r ä t t i g h e t e r d e öst-tyska k v i n n o r n a h a f t , m e n s o m n u f ö r s v i n n e r i d e n nya g e m e n s k a p e n . I Sverige h a r a b o r t f r å -g a n fått ny aktualitet -g e n o m d e m ö j l i -g h e t e r att välja bort ett enskilt foster som utvecklingen i n o m d e n nya fosterdiagnostiken ger. I höst k o m m e r p r o p o s i t i o n e n o m »Den gravida kvin-n a kvin-n och fostret — två ikvin-ndivider» att läggas f r a m för d e n svenska riksdagen. R e a k t i o n e r n a h a r hittills varit starka f r å n f r ä m s t h a n d i k a p p r ö r e l -sernas håll. I artikeln »Fosterdiagnostikoch rät-ten att välja» d i s k u t e r a r H e n r i e t t e S i n d i n g Aasen d e n s n a b b a utvecklingen och kvinnors nya valmöjligheter u t i f r å n ett kvinnorättsligt perspektiv. Så l ä n g e som det o m g i v a n d e sam-hället ser ut som d e t gör, ger o r d e n o m självbe-s t ä m m a n d e och valfrihet inga reella alternativ, m e n a r h o n , u t a n blir i själva verket ett t v å n g till att h a n d l a u t i f r å n d e n i n f o r m a t i o n som bjuds. Ä r r ä t t e n att värdera ett fosters kvalitet en

kvin-n o r ä tighet som det ä r viktigt att k ä m p a för? f r å g a r h o n .

Slutligen d i s k u t e r a r H a r r i e t B j e r r u m Niel-sen och Monica R u d b e r g i sin artikel o m »Kön, m o d e r n i t e t och p o s t m o d e r n i t e t » h u r d e sam-hälleliga m o d e r n i s e r i n g s p r o c e s s e r n a också på-verkar individens psykiska struktur. Håller könet som social och psykisk kategori på att u t p l å -nas i ett f ö r ä n d r a t könsrollsmönster f r å g a r d e

sig, och besvarar f r å g a n n e k a n d e m e d att kö ;

f o r t f a r a n d e ä r relevant. Könet överlever i ny f o r m , m e n h u r d a n t ?

Till d e t h ä r n u m r e t h a r EvaTiby, kriminolog, och Karin Widerberg, rättssociolog, bidragit m e d m å n g a idéer och stort intresse. Vi tackar d e m för det arbetet!

M e d d e t t a n u m m e r vill vi också önska alla vå-ra läsare ett gott 1991 i sällskap m e d KVT.

M E D V E R K A N D E I D E T T A N U M M E R

Henriette SindingAasen ä r f o r s k n i n g s s t i p e n d i a t vid A v d e l n i n g e n f ö r k v i n n o r ä t t , I n s t i t u t e t

f ö r o f f e n t l i g r ä t t , U n i v e r s i t e t e t i O s l o .

Sun Axelsson ä r f ö r f a t t a r e o c h p o e t o c h h a r g e t t u t e n r a d b ö c k e r , bl a d e n a u t o f i k t i v a

svi-t e n Drömmen om esvi-tsvi-t liv ( 1 9 7 8 ) , Honungsvargar ( 1 9 8 4 ) o c h Nasvi-tsvi-tens årssvi-tid ( 1 9 8 9 ) . N u s e n a s svi-t a k t u e l l m e d s t a d s l i v s s k i l d r i n g e n Jag har en själ i Paris, 1 9 9 0 .

Harriet Bjerrum Nielsen ä r c a n d . p h i l . i d a n s k a o c h s p r å k p s y k o l o g i . A n s t ä l l d s o m f ö r s t e

-a m -a n u e n s v i d P e d -a g o g i s k F o r s k n i n g s i n s t i t u t t , U n i v e r s i t e t e t i O s l o . H -a r i m å n g -a å r fors-kat o m k ö n s s o c i a l i s a t i o n i o c h u t a n f ö r s k o l a n . H a r t i l l s a m m a n s m e d M o n i c a R u d b e r g (se n e d a n ) u t g i v i t b o k e n Historien om jenter og gutter. Kj0nnssosialisering i et utviklingspsy ko

lo-gisk perspektiv, O s l o 1 9 8 9 ( s v e n s k u t g å v a u n d e r t r y c k n i n g ) .

Catharine A MacKinnon ä r p r o f e s s o r i j u r i d i k v i d O s g o o d e H a l l , Y o r k U n i v e r s i t y i T o r o n t o ,

o c h g ä s t f o r s k a r e vid I n s t i t u t e for R e s e a r c h o n W o m e n a n d G e n d e r , S t a n f ö r d U n i v e r s i t y . H a r s k r i v i t e t t f l e r t a l a r t i k l a r o c h b ö c k e r o m f e m i n i s m o c h s e x u a l i t e t i d e t p a t r i a r k a l a s a m h ä l l e t , bl a Feminism Unmodified ( 1 9 8 7 ) o c h Towards a Feminist Theory of the State ( 1 9 8 9 ) .

Hanna Olsson ä r s k r i b e n t , t e r a p e u t o c h t i d i g a r e f ö r f a t t a r e till b o k e n Skulden ( 1 9 8 4 ) . H o n

h a r o c k s å s o m u t r e d n i n g s s e k r e t e r a r e s k r i v i t o m p r o s t i t u t i o n o c h p s y k i a t r i . Monica Rudberg ä r m a g . a r t . i p s y k o l o g i , o c h a n s t ä l l d s o m f ö r s t e a m a n u e n s v i d P e d a g o g i s k F o r s k n i n g s i n s t i t u t t , U n i v e r s i t e t e t i O s l o . H a r sysslat s p e c i e l l t m e d k ö n s r e l a t i o n e r i u n g -d o m s g ä n g . A r b e t a r f ö r n ä r v a r a n -d e t i l l s a m m a n s m e -d H a r r i e t B j e r r u m N i e l s e n (se o v a n ) p å e t t p r o j e k t o m » k ö n e t s f ö r ä n d r i n g » i e t t t r e g e n e r a t i o n s p e r s p e k t i v . Annika Snare ä r d o k t o r i k r i m i n i l o g i , h a r a r b e t a t v i d I n s t i t u t e t f ö r k r i m i n i l o g i o c h s t r a f f -r ä t t i O s l o , o c h ä -r n u k n u t e n till K -r i m i n a l i s t i s k i n s t i t u t i K ö p e n h a m n . H o n b a r m e d v e r -k a t s o m f ö r f a t t a r e o c h m e d r e d a -k t ö r i t v å s a m l i n g s v e r -k , Kvinnors s-kuld — en nordis-k antologi

i kriminologi ( 1 9 8 3 ) o c h Kvinnor, alkohol och behandling — en nordisk antologi ( 1 9 8 6 ) . Karin Widerberg ä r p r o f e s s o r i r ä t t s s o c i o l o g i , O s l o , o c h f o r s k n i n g s l e d a r e vid S e n t e r f o r

k v i n n e f o r s k n i n g , O s l o u n i v e r s i t e t . H a r i e t t f l e r t a l a r t i k l a r o c h b ö c k e r a r b e t a t m e d p r o -b l e m s t ä l l n i n g a r r ö r a n d e f ö r s t å e l s e n av k v i n n o f ö r t r y c k (särskilt i r e l a t i o n till r ä t t e n ) s a m t f r å g e s t ä l l n i n g a r k r i n g k ö n o c h k u n s k a p s p r o d u k t i o n .

K A R I N W I D E R B E R G H A N N A O L S S O N M F L

Catrine och rättvisan

Var Catrine-rättegången en extrem

rättssak, eller var den vanlig och allmängiltig i det att den

inrymde alla de slag av sexuella övergrepp som

riktas mot kvinnor och barn, men här riktade mot ett

offer som inte kunde och inte fick

försvara sig?

Vad s ä g e r oss d e t h ä r m å l e t o m d e a l l m ä n n a k u n s k a p e r n a / u p p f a t t n i n g a r n a o m k v i n n o r , b a r n o c h s e x u a l i t e t o c h h u r k o m m e r d e till u t t r y c k i r ä t t e n o c h d e s s p r a k t i k ? Vid ett s e m i n a r i u m i h ö s t a s s a m l a d e s 7 0 k v i n n o r f r å n e n m ä n g d olika m i l j ö e r i O s l o f ö r att d i s k u t e r a d e t t a u t i f r å n H a n n a O l s s o n s b o k Catrine och rättvisan. D ä r satt k v i n n o r f r å n d e n officiella h j ä l p a p p a r a t e n sida vid si-d a m e si-d k v i n n o r f r å n k r i s c e n t r a , s t ö t t e c e n t r a m o t incest, f o r u m f ö r k v i n n o t e r a p i , » g a m l a » k v i n n o a k t i v i s t e r , p o r n o g r a f i m o t s t å n d a r e , k v i n n o f o r s k a r e , a d v o k a t e r , s t u d e n t e r m 11. E n b r o k i g , k o m p e t e n t o c h e n g a g e r a d f ö r s a m ling. O c h f r a m f ö r d e m e n lika m å n g f a c e t t e rad p a n e l b e s t å e n d e av Hanna Olsson, t e r a p e -u t , s k r i b e n t o c h f ö r f a t t a r e till b o k e n , Regine

Ramm Bjerke, a d v o k a t s o m sitter m e d i e n

k o m m i t t é s o m ska l ä g g a f r a m f ö r s l a g f ö r att f ö r b ä t t r a o f f r e t s r ä t t s l i g a s t ä l l n i n g i m å l r ö -rande s e x u e l l a ö v e r g r e p p m o t b a r n , Nina

Haugaard, s o c i a l a r b e t a r e f r å n S t ö t t e c e n t e r

m o t incest, Liv Finstad, k r i m i n o l o g s o m bl a forskat o m p r o s t i t u t i o n , s a m t u n d e r t e c k n a d

Karin Widerberg ( s o m s a m m a n s t ä l l t d e t t a m a

-terial), r ä t t s s o c i o l o g o c h f o r s k n i n g s l e d a r e vid S e n t e r f o r K v i n n e f o r s k n i n g i O s l o .

H a n n a Olsson

Maria drömde att vi alla tre, mamman, hon och jag (Hanna) skulle träffa Catrine. Mamman åker för sig. Jag kör bil och Maria åker med. Det är kväll. Vi kommer till en ödslig hamn. Längst ut pä piren står Catrine. Hon står ensam, det är fritt runt omkring henne. Vi är väntade av Catrine. Det är ett sista möte

med henne. Efter avskedet ska Catrine och Maria skiljas åt. Maria blir ivrig och vill hoppa ur bilen men jag insisterar på att bilen måste stanna först. Se-dan vill jag ha hjälp med att ta av säkerhetsbältet. Men Maria vill inte vänta. Hon tänker: »Antingen får Hanna klara det själv eller så får jag hjälpa

hen-ne senare. Jag måste till Catrihen-ne». Maria springer fram till Catrine på piren och omfamnar henne.

Cat-rine är blek och mager och mycket skör. Hennes kropp håller knappt samman. Hon är klädd i en beige tunn kappa. Catrine uppmanar Maria att ta försiktigt i henne; hon har ont i ryggen. Där slutar drömmen.

U r Catrine och rättvisan

Att tala o m t i l l k o m s t e n av b o k e n C a t r i n e o c h r ä t t v i s a n ä r i n t e lätt. A r b e t e t l i g g e r f ö r n ä r a m i g i tid f ö r att jag ska k u n n a s u m m e r a vad d e h ä r å r e n h a r i n n e b u r i t . V å r t s a m t a l ska h a n d l a o m k v i n n o r o c h r ä t t . S o m e n i n l e d -n i -n g till d e t t a vill jag g å i-n p å d e t s o m var e -n f ö r u t s ä t t n i n g f ö r m i t t s k r i v a n d e , m i n rela-t i o n rela-till C a rela-t r i n e . I e n artikel o m m i n a e r f a r e n h e t e r f r å n p r o s t i t u t i o n s u t r e d n i n g e n f ö r s ö k t e j a g n ä r m a m i g f r å g a n 0111 o b j e k t i v i t e t . J a g m e n a d e d ä r att v ä g e n till o b j e k t i v i t e t g å r g e n o m p r ö v -n i -n g e -n av d e -n s u b j e k t i v a e r f a r e -n h e t e -n . O c h d ä r ä r d e t i n t e d i s t a n s e n s o m h j ä l p e r m i g i m i n s t r ä v a n e f t e r ett o b j e k t i v t s e e n d e u t a n n ä r h e t e n . N ä r h e t e n b r y t e r m o t sociala l a g a r s o m u p p r ä t t h å l l e r o j ä m l i k h e t , m e d a n d i s t a n -s e n u n d e r l ä t t a r ett h i e r a r k i -s k t t ä n k a n d e k r i n g m ä n n i s k a n s v ä r d e . B i l d e n av p o l i s e n s o m h å l l e r e n svart plast-säck i sin h a n d , d e b r a s k a n d e svarta kvällstid-n i kvällstid-n g s r u b r i k e r kvällstid-n a , j u r i d i k e kvällstid-n s t e k kvällstid-n i s k a s p r å k —

i n g e n s t a n s h a n d l a r d e t o m h e n n e . H o n ä r o f f r e t , m e n i n t e k v i n n a o c h m ä n n i s k a . Att ta-la o m m i n v ä x a n d e n ä r h e t till C a t r i n e ä r att b e s k r i v a själva f ö r u t s ä t t n i n g e n f ö r s y n l i g g ö -r a n d e t av d e n falska k ö n s n e u t -r a l i t e t e n . D e t var i s a m t a l e t m e d c h e f s å k l a g a r e n A n d e r s H e l i n s o m C a t r i n e f ö r f ö r s t a g å n g e n blev n ä r v a r a n d e . H a n sa sig i n t e vilja s m u t s k a s t a m ä n n e n g e n o m a t t r e d o v i s a u p p g i f t e r f r å n k v i n n o r i p r o s t i t u t i o n e n , h a n ville h a e n »rak o c h j u s t e » r ä t t e g å n g u t a n n å g r a » f l a d d r i g a v i t t n e n » i r ä t t s s a l e n . D e t var d e n a v g ö r a n d e p u n k t e n f ö r m i n f ö r s t å e l s e . D e n s m u t s i g a s e x u a l i t e t e n ä r h e n n e s s k a m o c h i n t e n å g o t s o m v i d r ö r d e å t a l a d e m ä n n e n i d e n o f f e n t l i -ga r ä t t s s a l e n . D e t ä r i n t e fair play — m ä n e m e l l a n . I n t e e n s o m p o l i s e n g j o r t e n g r u n d -lig u n d e r s ö k n i n g o c h slagit fast a t t e n av läk a r n a varit e n o s e d v a n l i g p r o s t i t u t i o n s läk ö p a -re. M i s s b r u k a n d e k v i n n o r s u p p g i f t e r ä r i n t e t r o v ä r d i g a . J a g t a l a r m e d flera av d e m o c h b ö r j a r f å e n bild av C a t r i n e . O c h j a g b ö r j a r också f ö r s t å v ä r d e t av d e r a s k u n s k a p . U n d e r två r ä t t e g å n g a r t a l a r å k l a g a r e n i n t e e n e n d a g å n g o m m o t i v e t till m o r d e t . D e t talas o m m o r d o c h s t y c k n i n g av e n k v i n n o -k r o p p , m e n d e t b i n d s i n t e s a m m a n . »Styc-k- »Styckm o r d s r ä t t e g å n g e n » ä r e n k ö n s n e u t r a l o »Styckm s k r i v n i n g . C a t r i n e blev m ö r d a d f ö r att h e n -n e s k r o p p skulle k u -n -n a a -n v ä -n d a s i ett ri-tuellt, sadistiskt syfte. N å g r a av d e f i l m e r s o m t o g s i b e s l a g vid h u s u n d e r s ö k n i n g e n h o s d e n e n e av l ä k a r n a v i s a d e j u s t s e x u e l l t sadistiska m o r d o c h s k ä n d n i n g a r av k v i n n o k r o p p a r , m e n a n s å g s i n t e av å k l a g a r e n h a n å g o t bevis-v ä r d e . Sveriges h ö g s t a r ä t t s m e d i c i n s k a i n s t a n s , socialstyrelsens r ä t t s l i g a r å d u t t a l a r sig ö v e r d e n s a k k u n n i g e s , p r o f e s s o r Jovan Rajs', o b d u k t i o n s u t l å t a n d e . P r o f e s s o r G e r h a r d Voigt, v e t e n s k a p l i g t r å d i r ä t t s m e d i c i n vid so-cialstyrelsen ä r e n av m ä n n e n b a k o m r å d e t s y t t r a n d e . R å d e t u t e s l u t e r i n t e n a t u r l i g d ö d s -o r s a k , m a n s p e k u l e r a r i m å n g a t ä n k b a r a d ö d s o r s a k e r , d ä r i b l a n d b o l u s d ö d ; C a t r i n e skulle k u n n a h a d ö t t av a t t h a satt n å g o t i hal-s e n . S t y c k n i n g e n av k r o p p e n d i hal-s k u t e r a hal-s i n t e i f ö r h å l l a n d e till d ö d s o r s a k e n . R å d e t avvisar u t a n a r g u m e n t Rajs' p å s t å e n d e o m a t t syftet m e d s k ä n d n i n g e n ä r s a d i s t i s k t / n e k r o f i l t . Rå-d e t skriver b l a n Rå-d a n n a t :

»Av a v l ä g s n a n d e t av det lilla bäckenets innehåll ( ä n d t a r m , kvinnliga k ö n s o r g a n , urinblåsa) kan m a n inte dra slutsatsen, att d e t t a måste h a gjorts av e n o b d u k t i o n s v a n läkare. Förfarings-sättet motsvarar det som ä r k ä n t vid djurslakt.» D e t ä r C a t r i n e s k r o p p r ä t t s l i g a r å d e t d i s k u t e -rar.

D o m s t o l e n fastställer att d e t ä r ställt u t o m v a r j e r i m l i g t tvivel att d e b ä g g e å t a l a d e läkar-n a i läkar-n ä r v a r o av d e läkar-n lilla flickaläkar-n h a r styckat k v i n n o k r o p p e n . M e n d e t ä r i n t e f ö r r ä t t e n säkerställt a t t m ä n n e n d ö d a t h e n n e . F r å g a n v a r i f r å n d e d å fick liket d i s k u t e r a s i n t e i d o -m e n . D e t ä r e f t e r d e t att r ä t t e g å n g a r n a avslutats s o m C a t r i n e s m a m m a r i n g e r m i g . O c h d e t ä r i k o n t a k t m e d h e n n e o c h C a t r i n e s syster j a g b e s l u t a r m i g f ö r a t t skriva e n b o k . D e t f i n n s i n o m m i g d å e n v r e d e ö v e r d e n u t e l ä m n a d e k u n s k a p e n i m å l e t o c h o s y n l i g g ö r a n d e t av m a k t e n s tvivelaktiga b e s l u t — f ö r d o m s f u l l t h o s H e l i n , o s a k l i g t o c h o v e t e n s k a p l i g t h o s r ä t t s l i g a r å d e t , f e l a k t i g t h o s h o v r ä t t e n o c h

o l o g i s k t h o s t i n g s r ä t t e n . K o r t s a g t — d e n fals-ka o b j e k t i v i t e t e n h a r firat t r i u m f e r . M e n d e t ä r först i s o l i d a r i t e t m e d C a t r i n e s o m m a k -t e n s d u b b l a a n s i k -t e visar sig. D e n m e d i c i n s k a o c h j u r i d i s k a v ä r l d e n h a r s o m l e d s t j ä r n a f ö r sitt a r b e t e s a k l i g h e t , o b j e k tivitet, f ö r m å g a a t t skilja p å f a k t a och v ä r d e r i n g a r . D e t t a g e n o m s y r a r d o k u m e n t e n s u t -f o r m n i n g o c h s p r å k . S o m o m d e n strikta yr-k e s t e yr-k n i s yr-k a s p r å yr-k d r ä yr-k t e n vore e n g a r a n t i f ö r att m a n i n t e k a n vara osaklig, s u b j e k t i v o c h k ä n s l o m ä s s i g . D e t ä r b l a n d a n n a t d e t t a kvin-n o r s a kvin-n a l y s av r ä t t s f r å g o r m å s t e h a kvin-n d l a o m — s y n l i g g ö r a n d e t av a b s u r d i t e t e n s o m k a n d ö l -j a sig b a k o m d e n p r o f e s s i o n e l l a , p a t r i a r k a l a t j ä n s t e k o s t y m e n .

Regine R a m m Bjerke

Rättegångsordningen för vuxna är nog tillräckligt bra, menar Regine Ramm Bjerke, men reglerna till-lämpas inte på ett riktigt sätt. Däremot är rättegångs-reglerna vid sexuella övergrepp mot barn bristfälli-ga, anser hon, och nämner bl a juristers bristande förutsättningar för att värdera trovärdigheten hos barn. Sakkunniga psykologers och psykiatrikers arbe-te måsarbe-te uppvärderas och tas i bruk, föreslår hon.

D e g e n e r e l l a f r å g o r s o m H a n n a O l s s o n s b o k r e s e r ä r h u r r ä t t s v ä s e n d e t f u n g e r a r i f ö r h å l -l a n d e ti-l-l o f f r e t i vå-lds- o c h s e d -l i g h e t s m å -l d ä r o f f r e t ä r k v i n n o r e l l e r b a r n . M ö t e r d e s s a o f f e r speciella p r o b l e m s o m a n d r a o f f e r i n t e m ö t e r ? M i t t svar p å d e n n a f r å g a ä r ja. J a g t r o r d e t t a h a r att g ö r a m e d a t t i t y d e r , b r i s t a n -d e k u n s k a p o c h till e n -d e l b r i s t a n -d e lagstift-n i lagstift-n g . Låt m i g f ö r s t p r e s e lagstift-n t e r a vad s o m ä r m i n e r f a r e n h e t f r å n n o r s k t r ä t t s v ä s e n d e . J a g h a r ca 10 års e r f a r e n h e t s o m b i s t å n d s -a d v o k -a t2 i r ä t t e g å n g a r s o m g ä l l e r v å l d t ä k t e r o c h s e x u e l l a ö v e r g r e p p m o t b a r n . S y s t e m e t n t e d b i s t å n d s a d v o k a t e r h a r e x i s t e r a t i N o r g e u n d e r ca 10 år. B i s t å n d s a d v o k a t e r n a s u p p -gift ä r a t t tillvarata d e n s v a r a n d e s i n t r e s s e n i s a m b a n d m e d f ö r u n d e r s ö k n i n g o c h h u v u d f ö r h a n d l i n g i m å l e t . S y s t e m e t m e d b i s t å n d s a d v o k a t e r ä r b e g r ä n s a t till att gälla i h u v u d -sak v å l d t ä k t s m å l o c h allvarliga s e x u e l l a över-g r e p p m o t b a r n u n d e r 16 år. J a över-g a n s e r att sy-s t e m e t b ö r u t v i d g a sy-s till att ä v e n gälla a n d r a o c h m i n d r e allvarliga s e x u e l l a ö v e r g r e p p m o t b a r n .

U n d e r f ö r u n d e r s ö k n i n g e n ä r b i s t å n d s a d

-v o k a t e n s roll relati-vt akti-v. H o n ä r m e d -vid p o l i s f ö r h ö r , r e k o n s t r u k t i o n e r osv, o c h h a r s o m a l l t n ä n u p p g i f t a t t tillse a t t d e n s v a r a n d e n s i n t r e s s e tillvaratas u n d e r f ö r u n d e r s ö k -n i -n g e -n . U n d e r h u v u d f ö r h a n d l i n g e n ä r d ä r e m o t h e n n e s roll m e r defensiv. B i s t å n d s a d v o k a t e n h a r r ä t t att vara n ä r v a r a n d e u n d e r h u v u d f ö r -h a n d l i n g e n , i v a r j e fall till d e s s a t t bevisfö-r i n g e n ä bevisfö-r a v s l u t a d . U p p g i f t e n ä bevisfö-r att s k y d d a d e n s v a r a n d e s o m v i t t n e , speciellt m o t otill-b ö r l i g a f r å g o r ; t e x f r å g o r s o m i f r å g a s ä t t e r v i t t n e t s t i d i g a r e s e x u e l l a b e t e e n d e o c h a n d r a f ö r h å l l a n d e n s o m i n t e h a r m e d s a k e n att g ö -ra. B i s t å n d s a d v o k a t e n h a r också r ä t t att ställa t i l l ä g g s f r å g o r till s v a r a n d e n . D ä r e m o t h a r bi-s t å n d bi-s a d v o k a t e n e n l i g t bi-s t r a f f p r o c e bi-s bi-s l a g e n bi-s kapitel o m r ä t t s o r d n i n g e n i n t e n å g o n sär-skild r ä t t att ställa f r å g o r till d e n å t a l a d e , vitt-n e vitt-n o c h s a k k u vitt-n vitt-n i g a , e l l e r att y r k a p å s k u l d o c h s t r a f f u t m ä t n i n g . I f ö r a r b e t e n a till l a g e n står d e t d o c k u t t a l a t att d e t i n t e finns n å g o t a b s o l u t f ö r b u d m o t att b i s t å n d s a d v o k a t e n ställer f r å g o r till g ä r n i n g s m a n n e n o c h vittn e vittn . D e vittn e vittn d a aktiva roll s o m b i s t å vittn d s a d v o -k a t e n h a r u n d e r h u v u d f ö r h a n d l i n g e n ä r att h o n h a r r ä t t a t t u t t a l a sig o m e r s ä t t n i n g s k r a -v e n i d e fall s o m o f f r e t f r a m s t ä l l e r kra-v o m er-s ä t t n i n g vid b r o t t er-s m å l . B i er-s t å n d er-s a d v o k a t e n i r ä t t e n ä r g a n s k a t r ä f f a n d e b e s k r i v e n s o m e n v a k t h u n d m e d m u n k o r g . D e t f ö r a r b e t e n a tycks h a f ö r b i s e t t ä r att o f f r e t o c h b i s t å n d s a d v o k a t e n själva k a n ställa e r s ä t t n i n g s k r a v g e n t e m o t g ä r n i n g s m a n n e n i s a m b a n d m e d b r o t t s m å l e t , o c h f å d e l t a s o m s j ä l v s t ä n d i g p a r t i m å l e t . D e t t a f ö l j e r d i r e k t av ett a n n a t k a p i t e l i s t r a f f l a g e n s o m s ä g e r att o m o f f r e t självt ställer e r s ä t t n i n g s k r a v i m å -let, så f å r o f f r e t i r e l a t i o n till e r s ä t t n i n g s k r a v e t s a m m a s t ä l l n i n g s o m å k l a g a r m y n d i g h e t e n . D e t t a i n n e b ä r r ä t t e n till att f ö r a e g n a bevis, f ö r h ö r a g ä r n i n g s m a n n e n , v i t t n e n o c h sak-k u n n i g a o c h till e g e t y r sak-k a n d e , n o t a b e n e b a r a r ö r a n d e själva e r s ä t t n i n g s k r a v e t . E f t e r s o m g r u n d l a g e n f ö r e r s ä t t n i n g och straff ä r s a m m a j u r i d i s k a h a n d l i n g g e r d e t t a d e n s v a r a n d e o c h b i s t å n d s a d v o k a t e n m ö j l i g -h e t till e n s t a r k a r e s t ä l l n i n g . D e t g e r också d e n s v a r a n d e s o m p a r t r ä t t till att vara n ä r -v a r a n d e u n d e r h e l a h u -v u d f ö r h a n d l i n g e n , också u n d e r d e n å t a l a d e s p l ä d e r i n g .

A n l e d n i n g e n till att jag g å r in så h ä r g r u n d l i g t p å o f f r e n s r ä t t till att ställa ersätt-n i ersätt-n g s k r a v o c h f å d e l t a s o m s j ä l v s t ä ersätt-n d i g p a r t i d e t t a s a m m a n h a n g ä r att d e t t a g e r e t t mycket g o t t v e r k t y g f ö r att g e r ä t t e n e n b ä t t r e bild av o f f r e t o c h v e r k n i n g a r n a av ö v e r g r e p p e t p å o f f r e t . För s k u l d f r å g a n h a r d e t b e t y d e l s e att veta o m o f f r e t h a r f å t t s å d a n a psykiska ska-d o r s o m s t ä m m e r ö v e r e n s m e ska-d ska-d e k ä n ska-d a o c h a l l m ä n n a s k a d e v e r k n i n g a r n a av s e x u e l l a ö v e r g r e p p . För st raf f u t m ä t n i n g e n o c h ersätt-n i ersätt-n g s k r a v e t h a r d e t b e t y d e l s e f ö r r ä t t e ersätt-n att veta h u r allvarliga d e s s a s k a d o r ä r i d e t k o n -k r e t a fallet. A k t u e l l b e v i s f ö r i n g o m o f f r e t s psykiska o c h sociala s i t u a t i o n ä r v i t t n e s f ö r k l a r i n g a r f r å n b e h a n d l a n d e läkare, p s y k o l o g e l l e r a n n a n t e r a p e u t , f ö r h ö r m e d a n h ö r i g a o c h v ä n -n e r o c h också u t t a l a -n d e -n av p s y k o l o g i s k e l l e r p s y k i a t r i s k s a k k u n s k a p . E n l i g t m i n m e n i n g h a r s y s t e m e t m e d bis t å n d bis a d v o k a t e r i n n e b u r i t b e t y d l i g a f r a m -steg n ä r d e t g ä l l e r att g e r ä t t e n e n m e r helt ä c k a n d e bild av d e allvarliga k o n s e k v e n s e r -n a av s e x u e l l a ö v e r g r e p p . A n d r a å t g ä r d e r s o m också h a r i n n e b u r i t stora f r a m s t e g ä r e t a b l e r a n d e t av v å l d t ä k t s m o t t a g n i n g a r m e d r ä t t s m e d i c i n s k u n d e r s ö k -n i -n g , o c h m e d i c i -n s k a m o t t a g -n i -n g s c e -n t r a f ö r s e x u e l l t u t n y t t j a d e b a r n .

Motvilja i rätten

Vad h ä n d e r d å n ä r o f f r e t o c h b i s t å n d s a d v o k a -t e n a n v ä n d e r r ä -t -t e g å n g s r e g l e r n a f ö r a -t -t f å e n s t a r k a r e s t ä l l n i n g i r ä t t e n ? M i n e r f a r e n h e t ä r a t t vi, speciellt f r å n d o m a r n a s sida, m ö t s av åtskillig m o t v i l j a . I e n s k i l d a l a g m a n s r ä t t e r ( u n g e f ä r m o t s v a r a n d e svenska h o v r ä t t e r ) h ö r d e t t e x i n t e till g o d t o n att b i s t å n d s a d v o -k a t e n a n v ä n d e r sin r ä t t till att u t t a l a sig o m e r s ä t t n i n g s k r a v e t . Y r k a n d e t o m e r s ä t t n i n g s -krav ö v e r l å t e s till d e n a l l m ä n n e å k l a g a r e n . Så vitt j a g vet b ö j e r sig d e lokala b i s t å n d s a d v o k a -t e r n a f ö r d e n n a p r a x i s . B i s t å n d s a d v o k a t e r n a m ö t e r i a l l m ä n h e t stor o k u n n i g h e t b l a n d d o m a r n a vad g ä l l e r r e g l e r n a f ö r att o f f r e t h a r e n p a r t s s t ä l l n i n g o m h o n ställer e r s ä t t n i n g s k r a v . B i s t å n d s a d v o -k a t e n m å s t e i n ä s t a n v a r j e h u v u d f ö r h a n d l i n g slåss m e d d o m a r e n f ö r att f å ställa f r å g o r till

v i t t n e n o c h s a k k u n n i g a . T r o t s att d e n nya s t r a f f p r o c e s s l a g e n var m e n a d att i n n e b ä r a e n f ö r s t ä r k n i n g av o f f r e t s rätt till att kräva e r s ä t t -n i -n g — y r k a d e i s a m b a -n d m e d b r o t t s m å l e t — u p p f a t t a s d e t s o m o t i d i g t n ä r o f f r e t b r u k a r d e s s a r ä t t i g h e t e r . H u r ska m a n d å f ö r k l a r a d o m a r n a s m o t v i l -j a m o t b i s t å n d s a d v o k a t e r n a ? M å n g a d o m a r e ä r n o g av d e n u p p f a t t n i n g e n att s v a r a n d e n i n t e h a r b e h o v av b i s t å n d i r ä t t e n d ä r f ö r att d o m a r n a f ö r u t s ä t t s g ö r a d e t n ö d v ä n d i g a f ö r att s k y d d a h e n n e m o t ö v e r g r e p p i r ä t t s s a l e n . M i n e r f a r e n h e t ä r d o c k att d o m a r n a i n t e ä r tillräckligt aktiva p å d e t h ä r o m r å d e t o c h att m a n kan riskera att f å i n t i m a o c h o t i l l b ö r l i g a f r å g o r även f r å n d o m a r b o r d e t .

M o t v i l j a n k a n n o g också skyllas p å m e d v e t -n a och o m e d v e t -n a f ö r e s t ä l l -n i -n g a r o m h u r o f f r e t , o c h speciellt d å k v i n n l i g a o f f e r , f ö r v ä n t a s u p p t r ä d a . O f f r e t f ö r v ä n t a s vara p a s -sivt, ö d m j u k t , krossat o c h g r å t a n d e . Ett ak-tivt, stolt o c h k r ä v a n d e o f f e r u p p t r ä d e r i strid m o t d e n f ö r v ä n t a d e r o l l e n . S o m e x e m p e l kan n ä m n a s att d e t v ä c k e r f r å g o r o m d e n s v a r a n d e sitter kvar i r ä t t s s a l e n e f t e r sin vittn e s f ö r k l a r i vittn g f ö r att ö v e r v a r a h e l a h u v u d f ö r -h a n d l i n g e n .

För b i s t å n d s a d v o k a t e r n a s k a p a r d o m a r n a s i n s t ä l l n i n g ett vanskligt d i l e m m a . Ska m a n h ä v d a sina r ä t t i g h e t e r o c h e v e n t u e l l t å d r a sig o r d f ö r a n d e n s i r r i t a t i o n o c h d ä r m e d riskera att d e t t a s m i t t a r av sig p å j u r y n s intryck av o f f r e t o c h h e n n e s t r o v ä r d i g h e t ? J a g vill s a m m a n f a t t a d e t t a m e d att f ö r v u x -n a ä r p r o c e s s o r d -n i -n g e -n i o c h f ö r sig tillräck-ligt bra, p r o b l e m e t ä r b r i s t a n d e t i l l ä m p n i n g av d e r e g l e r s o m finns o c h a t t i t y d e r n a h o s vis-sa av d o m a r n a .

Reglerna dåliga för barn

Vid s e x u e l l a ö v e r g r e p p m o t m i n d r e b a r n ä r d ä r e m o t p r o c e s s r e g l e r n a e n l i g t m i n m e n i n g i n t e tillräckligt b r a . H e l a v å r r ä t t s o r d n i n g b y g g e r p å att o f f r e t o c h a n d r a v i t t n e n m e d e g n a o r d ska å t e r b e r ä t t a i r ä t t e n vad s o m h a r skett. D e t v e r b a l a v i t t n e s m å l e t ä r s å l e d e s b e -v i s m e d e l . För s m å b a r n ä r i n t e d e t -v e r b a l a s p r å k e t d e t viktigaste u t t r y c k s s ä t t e t . D e u t -trycker sig g e n o m lek, g e n o m sitt sätt att vara o c h i p r a k t i s k a h a n d l i n g a r . S m å b a r n b e h ö

ver alltså n å g o n s o m k a n tolka d e r a s uttrycks-f o r m e r uttrycks-f ö r r ä t t e n . D a g e n s o r d n i n g ä r a t t b a r n i n t e ska f ö r h ö r a s i r ä t t e n , u t a n g e n o m s k u t o m r ä t t s l i g t f ö r h ö r , d v s f ö r h ö r e l l e r s a m tal u t a n f ö r r ä t t e g å n g e n . I p r a k t i k e n sker d e t -ta g e n o m att e n k v i n n l i g polis e l l e r p s y k o l o g i s a m a r b e t e m e d d o m a r e n h å l l e r ett f ö r h ö r s o m tas u p p p å v i d e o . O b e r o e n d e av h u r d u k -tiga a k t ö r e r n a är, så ä r e r f a r e n h e t e r n a av s m å b a r n , d v s b a r n u n d e r s k o l å l d e r n , att m a n f å r u t mycket litet av s å d a n a f ö r h ö r . B a r n e t l å s e r sig o c h b ö r j a r febrilt leka m e d e t t e l l e r a n n a t n ä r d e v u x n a n ä r m a r sig t e m a t . Vi j u r i s t e r s a k n a r f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r att v ä r d e r a t r o v ä r d i g h e t e n h o s s m å b a r n . S o m e t t e x e m p e l k a n j a g n ä m n a e n u t b r e d d f ö r e -s t ä l l n i n g o m att f ö r h ö r m e d b a r n -s o m h a r ta-lat m e d a n d r a o m s a k e n i f ö r v ä g , t e x e n psyk o l o g e l l e r m o d e r n , icpsyke ä r t r o v ä r d i g t . T a n -k e n ä r a t t b a r n e t g e n o m d e t i d i g a r e s a m t a l e n k a n h a blivit p å v e r k a t till att f ö r k l a r a t i n g s o m faktiskt icke h a r skett. E n l i g t m i n u p p f a t t -n i -n g b y g g e r d e t t a i v a r j e fäll f ö r s m å b a r -n s v i d k o m m a n d e p å e n total m i s s u p p f a t t n i n g av h u r d e u t t r y c k e r sig. J u r i s t e r n a s b r i s t a n d e f ö r m å g a till att v ä r d e r a s m å b a r n s t r o v ä r d i g -h e t g e r också u t s l a g i ett a l l t f ö r stort a n t a l n e d l ä g g n i n g a r av m å l o m s e x u e l l a ö v e r g r e p p m o t s m å b a r n . J a g vill i n t e s ä g a att beviskra-vet i o c h f ö r sig ä r f ö r h ö g t , m e n att vi icke ä r tillräckligt skickliga i a t t tolka b e v i s e n .

E n l i g t m i n m e n i n g b ö r vi i stället iär

utom-rättsligt f ö r h ö r av m i n d r e b a r n , h a e t t s y s t e m m e d f ö r o r d n a n d e av s a k k u n n i g a s o m k a n u n -d e r s ö k a b a r n e t o c h g e e n s a k k u n n i g r a p p o r t . D e t m å d å r ö r a sig o m s a k k u n n i g a s o m h a r e n l å n g v a r i g o c h b r e d e r f a r e n h e t av s e x u e l l t u t n y t t j a d e b a r n o c h m e d g o d k u n s k a p o m f o r s k n i n g k r i n g s e x u e l l t u t n y t t j a d e b a r n ; o c h m e d f ö r m å g a att f r a m s t ä l l a f o r s k n i n g s r e s u l -t a -t e n i r ä -t -t e n . G e n e r e l l t ä r d e t ett p r o b l e m i d e s s a rätts-m å l att k o rätts-m rätts-m u n i k a t i o n e n rätts-m e l l a n d e psykiatriska e l l e r p s y k o l o g i s k a s a k k u n n i g a o c h r ä t -t e n i n -t e ä r b r a . J a g vill b e s k r i v a d e -t s o m a -t -t d e t n ä s t a n ä r f r å g a o m e n tillitskris. R ä t t e n u p p f a t t a r o f t a d e s a k k u n n i g a s o m s p e k u l a t i va o c h d å l i g t sakligt g r u n d a d e . D e s a k k u n n i -g a k ä n n e r i n t e till s p e l e t i r ä t t e n o c h k ä n n e r sig o f t a ö v e r s p e l a d e . J a g t r o r att mycket k a n u p p n å s g e n o m b ä t t r e s k o l n i n g av d o m a r n a o c h d e s a k k u n n i -ga, så a t t k o m m u n i k a t i o n e n m e l l a n d e s s a yr-k e s g r u p p e r blir b ä t t r e .

Nina H a u g a a r d

Rättegångsreglerna är nog tillfyllest, menar Nina Haugaard, men felet är att den svagare parten, kvnor och barn, inte blir trodd. Problemet är att få in-cestmålen att komma så långt som till rättssalen, me-nar hon. J a g vill g å in lite n ä r m a r e p å i n c e s t f r å g a n i C a t r i n e m å l e t . D å vill j a g också p å m i n n a o m att f ö r b a r a f e m å r s e d a n k u n d e j a g i n t e h a varit m e d h ä r s o m r e p r e s e n t a n t f ö r d e n ä r -m a r e t u s e n i n c e s t d r a b b a d e k v i n n o r s o -m S M I ( S t ö t t e c e n t e r m o t incest) n u h a r h a f t k o n t a k t m e d . D e t var b a r a n å g r a f å å r f ö r e SM Is start 1986 s o m d e f ö r s t a i n c e s t d r a b b a d e k v i n n o r -n a b r ö t å r h u -n d r a d e -n s t a b u o c h b e r ä t t a d e o f f e n t l i g t o m sin v e r k l i g h e t . N ä r j a g l ä s e r o m d o t t e r n i b o k e n så tvivlar j a g i n t e f ö r e t t ö g o n b l i c k p å a t t h o n varit u t

satt f ö r incest o c h att h o n varit v i t t n e till styck-m o r d e t p å C a t r i n e . D o t t e r n s b e r ä t t e l s e ä r e n v ä l k ä n d h i s t o r i a n ä r d e t g ä l l e r h e n n e s f ö r -m e d l i n g av v e r k l i g h e t e n , h e n n e s s p r å k o c h h e n n e s känslor. N ä r d e t g ä l l e r s t y c k m o r d e t ä r e n logisk s l u t l e d n i n g av d o m e n i d e t m å l e t att d e t ä r tillåtet att u t s ä t t a ett b a r n f ö r s å d a n a u p p l e v e l s e r . R ä t t e n s ä g e r j u faktiskt att d e t r o r a t t d o t t e r n varit v i t t n e till s t y c k n i n g e n av C a t r i n e s k r o p p . M e d a n d r a o r d : d e t r o r h e n -n e -n ä r d e t g ä l l e r s t y c k -n i -n g e -n m e -n i -n t e -n ä r d e t g ä l l e r i n c e s t e n . D e t v a n v e t t i g a ä r a t t i n g e n av h e n n e s u t s a g o r l e d e r till f ä l l a n d e d o m . H o n blir i r e a l i t e t e n icke t r o d d o c h m a n t a r i n g e n h ä n s y n till h e n n e . Så ä r d e t också i i n c e s t m å l i N o r g e ; ytterst f å fall l e d e r till f ä l l a n d e d o m . I O s l o blir ca 8 0 p r o c e n t av alla i n c e s t a n m ä l n i n g a r n e d l a g d a av a l l m ä n n e å k l a g a r e n . D e t k a n vara m å l d ä r b a r n e t h a r b e r ä t t a t o m vad s o m h ä n t , d ä r fysiska s k a d o r h a r p å v i s a t s o c h d ä r alla i n s t a n -s e r -s o m h a r u t r e t t -s a k e n t r o r p å b a r n e t . Vi h a r f å t t veta a t t a l l m ä n n e å k l a g a r e n sällan t a r d e l av d e v i d e o u p p t a g n i n g a r s o m g ö r s n ä r b a r -n e t f ö r h ö r s . Alla s o m a r b e t a r m e d i-ncest- incest-d r a b b a incest-d e b a r n vet att incest-d e o f t a f ö r m e incest-d l a r sin v e r k l i g h e t g e n o m k r o p p s p r å k e t . D e t ä r a n -l e d n i n g e n ti-l-l a t t v i d e o u p p t a g n i n g a r görs. Vi tycker d ä r f ö r d e t ä r svårt att f ö r s t å h u r all-m ä n n e å k l a g a r e n k a n b e d ö all-m a e n a n all-m ä l a n u t a n a t t h a sett v i d e o u p p t a g n i n g a r n a . H a n -n a O l s s o -n t a r u p p f r å g a -n o m h u r m a -n k a -n f å f r a m o f f r e t s v e r k l i g h e t i r ä t t e n . I n c e s t m å l e n s största p r o b l e m ä r a t t ö v e r h u v u d t a g e t k o m -m a så l å n g t s o -m till r ä t t s s a l e n !

Att bli trodd

S t ö t t e c e n t r e t , d ä r j a g a r b e t a r , m e n a r a t t vi i N o r g e h a r e t t lagverk s o m ä r tillräckligt b r a , d e t ä r i n t e d ä r f e l e n ligger. I d a g vet d e t flesta a t t m ä n f r å n alla s a m h ä l l s k l a s s e r u t s ä t t e r k v i n n o r o c h b a r n f ö r s e x u e l l t våld o c h över-g r e p p . Alla h a r s y m p a t i f ö r o f f r e n . Likväl ä r d e t ytterst f å f ö r ö v a r e s o m blir d ö m d a till straff. D e n s v a g a r e p a r t e n blir i n t e t r o d d . Precis s o m i C a t r i n e m å l e t a n v ä n d s också s a k k u n n i g a i i n c e s t m å l . 1 C a t r i n e m å l e t blev i n t e b a k g r u n d s k u n s k a p e n o m s t y c k m ö r d a r e s b e t e e n d e o c h h a n d l i n g s m ö n s t e r p r e s e n t e r a t f ö r r ä t t e n . 1 i n c e s t m å l ä r d e t n å g o t l i k n a n d e s o m sker. D e n s a k k u n n i g e u t t a l a r sig o m b a r -n e t m o t b a k g r u -n d av k u -n s k a p s o m mycket sällan blir p r e s e n t e r a d . E n s å d a n u t s a g a byg-g e r p å s a n n o l i k h e t , d e n k a n a l d r i byg-g s t a d f ä s t a s till h u n d r a p r o c e n t . M ö t e t m e l l a n e n s å d a n s a n n o l i k h e t o c h j u r i d i k e n s r a t i o n e l l a o c h k o n k r e t a v ä r l d blir e n rejäl kollision m e l l a n två v e r k l i g h e t e r .

1 flera m å l blir g ä r n i n g s m a n n e n f r i k ä n d . B a r n e t blir icke t r o t t , m o d e r n blir m i s s t ä n k -l i g g j o r d o c h f a c k k u n s k a p b-lir n e g -l i g e r a d . Så sker också i C a t r i n e m å l e t . I stället f å r m a n e n v a n v e t t i g d i s k u s s i o n o m vad slags k n i v s o m a n v ä n d e s till s t y c k n i n g e n ! I i n c e s t m å l h a r m a n k u n n a t f å u p p l e v a a t t r ä t t e n d i s k u t e r a r h u r l å n g t p e n i s k a n k o m m a in i s l i d a n i n n a n m a n k a n kalla d e t f ö r v å l d t ä k t . D e n d a g s o m i d a g ä r d e f i n i e r a s , så vitt j a g vet, i n t e a n a l p e -n e t r e r i -n g s o m v å l d t ä k t . S o m o m h å l e t ä r av-g ö r a n d e f ö r u p p l e v e l s e n s k a r a k t ä r e l l e r h a n d l i n g e n s g r a d av a l l v a r l i g h e t !

Vad k a n m a n d å g ö r a f ö r att o f f r e t s verklig-h e t ska k o m m a f r a m i r ä t t e n ? H a n n a O l s s o n ä r u p p t a g e n av d e n f r å g a n o c h m å n g a m e d h e n n e . M e n ä r d e t i n t e också så att n ä r verk-l i g h e t e n bverk-lir p r e s e n t e r a d så bverk-lir d e n ä n d å i n t e uppfattad? * S t ö t t e c e n t e r m o t incest h a r flera ö n s k e m å l o m f ö r ä n d r i n g a r , b å d e n ä r d e t g ä l l e r k u n -s k a p o c h a t t i t y d e r i f ö r h å l l a n d e till k v i n n o r , b a r n o c h s e x u a l i t e t o c h n ä r d e t g ä l l e r r ä t t s -s y -s t e m e t . Vi m e n a r att d e -stör-sta p r o b l e m e n f ö r i n c e s t m å l e n f ö r s t o c h f r ä m s t u p p s t å r i r ä t t s s y s t e m e t . H ä r f ö l j e r n å g r a k o n k r e t a f ö r -slag o c h ö n s k e m å l vi h a r : 1. Vi vill h a e n r ä t t s p r a x i s d ä r b a k g r u n d s m a -terial o c h k u n s k a p ska l ä g g a s f r a m i r ä t t e n (t e x statistik, f o r s k n i n g etc). D e t t a g ö r e n jury b ä t t r e i s t å n d a t t f ö r s t å s a m m a n h a n g -e n o c h u p p f a t t a v -e r k l i g h -e t -e n . 2. Vi vill a t t d e j u r i d i s k a s t u d i e r n a ska o m f a t -ta s p e c i a l u n d e r v i s n i n g o m s e x u a l i s e r a t våld o c h ö v e r g r e p p . 3. D e n s k a d a d e p a r t e n i s å d a n a h ä r m å l ska h a e n a d v o k a t s o m ä r h e l t s i d o s t ä l l d m e d f ö r s v a r a r e n , så att d e n n e h a r m ö j l i g h e t att f ö r s v a r a sin klient. K l i e n t e n ska h a m ö j l i g -h e t a t t f ö l j a -h e l a r ä t t e g å n g e n .

4. I r ä t t s m å l m e d e n straff g r ä n s p å h ö g s t f e m å r f å r d e n f ö r f ö r d e l a d e p a r t e n i d a g i n g e n b i s t å n d s a d v o k a t . Vi vill att alla rätts-m å l ska i n b e g r i p a e n b i s t å n d s a d v o k a t . 5. Vi k r ä v e r att p r e s k r i b e r i n g s t i d e n f ö r s å d a -n a h ä r m å l blir f ö r l ä -n g d m e d flera år. t d a g ä r d e t så att n ä r d u ä n t l i g e n ä r s t a r k n o g att ta u p p m å l e t ä r d e t i r e g e l p r e s k r i -b e r a t .

6. Vi vill att alla p o l i s k o n t o r u t r u s t a s m e d f ö r h ö r s r u m f ö r s e d d a m e d e n v ä g s s p e g e l o c h v i d e o u t r u s t n i n g så att f ö r h ö r m e d b a r n k a n g e n o m f ö r a s p å b ä s t a sätt, s a m t krav p å a t t a l l m ä n n e å k l a g a r e n ska ta d e l av v i d e o u p p t a g n i n g a r n a .

Liv Finstad

Kan rätten någonsin vara en arena där offren i ett sexuellt övergreppsmål kan få rätt och upprättelse, frågar Liv Finstad, och pekar ut två områden som särskilt relevanta för of frens ställning: jury väsendet och rätten till biståndsadvokat för offren med rätt att få delta som självständig part i målet.

J a g h a r f u n d e r a t ö v e r f ö r h å l l a n d e t m e l l a n C a t r i n e s ö d e o c h d e a l l m ä n n a k o n s e k v e n s e r d e t k a n f å — k v i n n o p o l i t i s k a , r ä t t s p o l i t i s k a o c h f o r s k n i n g s p o l i t i s k a k o n s e k v e n s e r . A e n a s i d a n u p p f a t t a r j a g r ä t t s s a k e n s o m ett s p e ciellt m å l — d e t ä r speciellt bestialiskt, d r a m a tiskt, f a s a v ä c k a n d e o c h g å r n ä s t a n i n t e att f ö r -stå. M i n f ö r s t a f r å g a g ä l l e r d ä r f ö r o m d e t ä r r i m l i g t o c h riktigt att f ö r s ö k a s p å r a g e n e r e l l a p e r s p e k t i v u r d e n n a r ä t t s s a k . J a g t r o r att d e t l å t e r sig g ö r a s . För m i g ä r d e t först o c h f r ä m s t två s a k e r s o m g ö r att d e n n a r ä t t s s a k b ö r föl-j a s u p p . 1. L i k s o m i a n d r a r ä t t s m å l d ä r k v i n n o r o c h b a r n ä r o f f e r h a n d l a r d e t o m e t t

trovärdighetskrig. Vem blir d e n m e s t t r o v ä r d i g a p a r

-t e n i r ä -t -t e n — d e n å -t a l a d e e l l e r k v i n n a n o c h b a r n e t s o m d e n n e ä r å t a l a d f ö r att h a l e m l ä s t a t ? 2. L i k s o m i a n d r a m å l o m s e x u e l l a / v å l d s ö v e r g r e p p h a n d l a r d e t f ö r d e n a n d r a p a r -t e n o m skuldfördelning/upprä-t-telse — o c h a-t-t o f f r e n så lätt m i s t e r sin ära o c h m ä n s k l i g a v ä r d i g h e t . D e n t r e d j e — o c h p r i n c i p i e l l a — f r å g a n blir d ä r f ö r : 3. Kan r ä t t e n bli e n a r e n a d ä r o f f r e n i n t e m i s t e r sin t r o v ä r d i g h e t o c h sin m ä n s k l i g a v ä r d i g h e t , u t a n vara ett ställe d ä r d e k a n f å rätt och upprättelse? E l l e r k a n e l l e r b ö r m a n g å a l t e r n a t i v a sätt till v ä g a ?

Trovärdigheten

I d e t t a r ä t t s m å l — så s o m d e t tycks vara i d e

flesta

m å l d ä r k v i n n o r o c h b a r n ä r o f f e r fin ns d e t ett m i s s f ö r h å l l a n d e m e l l a n p a r t e r -n a s f ö r m e d l i -n g av s a k f ö r h å l l a -n d e -n och skuld. O m vi ska d i s k u t e r a vad d e t t a r ä t t s m å l b e r ä t t a r o m d e a l l m ä n n a k u n s k a p e r n a / u p p f a t t -n i -n g a r -n a o m k v i -n -n o r , b a r -n o c h s e x u a l i t e t — o c h h u r d e t t a k o m m e r till uttryck i r ä t t e n o c h i r ä t t e n s p r a x i s — ä r d e t e n r e p e t i t i o n av d e n t r a d i t i o n e l l a h i s t o r i e n : b i l d e n av d e n s y n d i g a / s k y l d i g a o c h f a l l n a k v i n n a n o c h d e t f a n t a -sifulla b a r n e t . M e n a n t a g l i g e n blir s å d a n a t r a d i t i o n e l l a f ö r e s t ä l l n i n g a r y t t e r l i g a r e f ö r s t ä r k t a av att C a t r i n e i n t e b a r a ä r » s o m k v i n n o r m e s t » , u t a n h a r h a f t e n livssituation s o m r e d a n i ut-g å n ut-g s p u n k t e n ut-g ö r h e n n e m i n d r e t r o v ä r d i ut-g ä n m å n g a a n d r a . Det h ä f t a r n å g o n t i n g n e g a -tivt vid h e n n e ; d e t t a ä r e t t f ö r h å l l a n d e s o m k a n bli e n f ö r m i l d r a n d e o m s t ä n d i g h e t f ö r d e å t a l a d e (och speciellt d å d e t i l l h ö r e n g r u p p av å t a l a d e s o m h a r s t a t u s o c h klasstillhörig-h e t i r y g g e n ) . Ett f a s a n s f u l l t ö d e o c klasstillhörig-h o n d , b r å d d ö d ä r e n d e l av p r o s t i t u e r a d e s s k yrkes-risk. T r o v ä r d i g h e t ä r e n f r å g a o m o f f r e t s verk-l i g h e t . D e t t a verk-l e d e r m i g ö v e r tiverk-lverk-l n ä s t a f r å g a : h u r k a n m a n f å f r a m o f f r e t s v e r k l i g h e t i r ä t -t e n ? Vad h ä n d e r n ä r d e -t -t a sker? H a n n a Ols-s o n Ols-skriver: » H o n Ols-s o m vet Ols-s a n n i n g e n k a n i n t e tala ... h o n ä r h e l t b e r o e n d e av d e levan-de.» Vilken m ö j l i g h e t f å r d e l e v a n d e att tala, o c h vad b e t y d e r d e r a s tal? 1 d a g ä r o f f r e n i s t o i t sett p r i s g i v n a åt e n å k l a g a r e . Vad h a n e l l e r h o n v ä l j e r att l ä g g a vikt vid e l l e r u t e l ä m n a d e f i n i e r a r t r o v ä r d i g -h e t s k r i g e t s p r e m i s s e r . D e t var d ä r f ö r m e d stor f ö r u n d r a n j a g läste h u r å k l a g a r e n i d e t t a k o n k r e t a m å l v a l d e att b o r t s e f r å n d e f ö r h å l l a n d e n s o m a n k n ö t till p r o s t i t u t i o n o c h p o r -n o g r a f i . H u r i all v ä r l d e -n k u -n d e d e t t a vara m ö j l i g t ? Jo, å k l a g a r e n i d e t h ä r m å l e t ville i n t e l ä g g a vikt vid d e å t a l a d e s f ö r b i n d e l s e

Foto: Claudia Linden.

m e d p r o s t i t u t i o n s m i l j ö n f ö r att i n t e svärta n e r d e r a s r y k t e . D e t t a var å k l a g a r e n s val och v ä r d e r i n g a r . E n a n n a n å k l a g a r e h a d e k a n s k e g j o r t e t t a n n a t val. M e n p o ä n g e n ä r att d e t ä r d e n e n s k i l d e å k l a g a r e n s o m a v g ö r vilka s a k e r s o m d e t ska l ä g g a s vikt vid.

E n a n n a n m ö j l i g h e t ä n att lita p å å k l a g a -r e n s g o d a o m d ö m e (och -riske-ra att d e t bli-r e t t d å l i g t o m d ö m e ) ä r a t t f o r m a l i s e r a o f f r e t s f ö r -svar. E n m ö j l i g h e t ä r att u t v i d g a s y s t e m e t m e d b i s t å n d s a d v o k a t e r , så att v e d e r b ö r a n d e m ö t s i r ä t t e n m e d s a m m a f u l l s t ä n d i g a p a r t s -r ä t t i g h e t e -r . K o n s e k v e n s e -r n a bli-r d å att d e n s o m h a r lidit o r ä t t f å r sin »försvarare», sitt lo-j a l a s p r å k r ö r . M e n k o n s e k v e n s e n blir också att d a g e n s r ä t t s l i g a m a k t f ö r h å l l a n d e n m e l l a n d e n å t a l a d e o c h d e n s k a d a d e blir f ö r ä n d -rat. O m d e t ä r b r a e l l e r d å l i g t att f ö r ä n d r a d e t t a m a k t f ö r h å l l a n d e r å d e r d e t d e l a d e m e -n i -n g a r o m . F ö r s v a r a r -n a vill a -n t a g l i g e -n h ä v d a ( s o m m å n g a av d e m också h a r g j o r t ) a t t d e t t a k a n g e d e n å t a l a d e e n m i n d r e r ä t t f ä r d i g b e -h a n d l i n g i r ä t t e n , »det blir två m o t e n » . A a n d r a s i d a n k a n d e t h ä v d a s att m a k t f ö r h å l -l a n d e n a i m å -l s o m h a n d -l a r o m s e x u a -l i s e r a t våld r e d a n ä r så skeva till d e n å t a l a d e s favör, speciellt m o t b a k g r u n d av att så m å n g a s å d a -n a h ä r m å l u t s p e l a s i f ö r l ä -n g -n i -n g e -n av tra-d i t i o n e l l a m y t e r o m k v i n n a n s s k u l tra-d o c h tra- del-a k t i g h e t . M e d d e n n del-a u t g å n g s p u n k t k del-a n e n b i s t å n d s a d v o k a t m e d r ä t t att f å d e l t a s o m s j ä l v s t ä n d i g p a r t k o m p e n s e r a n å g o t i ett m a k t f ö r h å l l a n d e s o m r e d a n i g r u n d e n ä r skevt.

E n a n n a n sida av f ö r s ö k e t att tillvarata o f f r e n s s t ä m m a o c h i c k e j u r i d i s k a verkligh e t s u p p f a t t n i n g o c verkligh s p r å k g ä l l e r j u r y v ä s e n -d e t , s o m n ä s t a n ä r i n s t i t u t i o n a l i s e r a t f ö r att tillvarata » d e t s u n d a f ö r n u f t e t » , l e k m ä n s vär-d e r i n g a r o c h f ö r m o vär-d a vär-d e g o vär-d a o m vär-d ö m e . J a g vet f ö r lite o m j u r y v ä s e n d e t s f u n k t i o n n ä r d e t g ä l l e r s e x u e l l a ö v e r g r e p p o c h m i s s h a n d e l — m i t t intryck ä r att j u r y n s d o m s a n n e r l i g e n k a n slå åt b å d a håll. J u r y v ä s e n d e t s f r a m t i d d i s k u t e r a s n u i N o r g e ; f r å g a n ä r o m i n t e också vi k v i n n o r b o r d e g e oss in i d e n d i s k u s s i o n e n — o c h k a n s k e också g ö r a e n s y s t e m a -tisk o c h v e t e n s k a p l i g a n a l y s o c h g e n o m g å n g av j u r y v ä s e n d e t s f u n k t i o n i r ä t t s m å l s o m gäl-ler s e x u e l l a ö v e r g r e p p o c h m i s s h a n d e l .

Skuldfördelning/upprättelse

D e t t a g ä l l e r två g r u n d l ä g g a n d e f ö r h å l l a n -d e n i n o m r ä t t s a p p a r a t e n : kraven på bevis o c h p r i n c i p e n o m a t t tvivel ska komma den åtalade

till godo. F i n n s d e t r i m l i g a tvivel o m att e n p å

-s t å d d h a n d l i n g i n t e h a r f ö r e k o m m i t , -ska tviv-len k o m m a d e n å t a l a d e till g o d o .

E n av d e viktigaste f r å g o r n a s o m d e t h ä r r ä t t s m å l e t r e s e r ä r : b o r d e d e två å t a l a d e h a d ö m t s f ö r m o r d ? D e var två. Var d e t i så fall e n av d e m e l l e r b ä g g e s o m u t f ö r d e m o r d e t ? R ä t t e n h a r i n t e k u n n a t slå h å l p å d e n f r å g a n — bl a g e n o m att u t e l ä m n a m a t e r i a l s o m k u n -d e g ö r a s a m m a n h a n g e t m e l l a n m o r -d o c h s t y c k n i n g s a n n o l i k t . N ä r d e t d ä r m e d s a k n a s bevis, ska d e å t a l a d e f r i k ä n n a s — ä v e n o m d e t k a n verka o f ö r s t å e l i g t o c h a b s u r t . I d e n k r i m i n a l p o l i t i s k a d e b a t t e n h a r vissa h ä v d a t att kraven p å bevis ä r f ö r s t r ä n g a . J a g ä r d o c k m o t s t å n d a r e till s t å n d p u n k t e n o m att s ä n k a kraven p å bevis o c h ä n d r a p å p r i n c i p e n o m att tvivel ska k o m m a d e n å t a l a d e till g o -d o . D e t ä r e n l i g t m i n m e n i n g e n g o -d p r i n c i p .

M e n e n a n n a n f r å g a ä r d o c k på vilken grund tvivlen ska k o m m a d e n å t a l a d e till g o d o /

Rättsapparaten — en lämplig arena ?

Vissa — t e x C a r o l S m a r t4 — v a r n a r r e f o r m i v r i -ga f e m i n i s t e r f ö r att g e l a g e n / r ä t t e n ä n n u m e r a m a k t att f ö r v a l t a k u n s k a p o c h »san-n i »san-n g » . Ä v e »san-n o m » r ä t t e »san-n » ä r så mycket — d e »san-n ä r m å n g t y d i g o c h i n t e e n k e l så h a r h a n d l i n g a r p å d e n n a a r e n a e n g e m e n s a m n ä m n a -re; g e n o m b e v i s f ö r i n g ska r ä t t e n f ö r v a l t a » s a n n i n g e n » . O c h m å n g a , i n t e m i n s t m å n g a f e m i n i s t e r , s t ä r k e r j u s t r ä t t e n s m a k t g e n o m i d é n o m att r ä t t e n ska f ö r v a l t a » s a n n i n g e n » . D e t tycks d ä r f ö r s o m o m C a r o l S m a r t ä r m e r i n t r e s s e r a d av a l t e r n a t i v a a r e n o r ä n av rätts-a p p rätts-a r rätts-a t e n s — d ä r h o n t y d l i g e n h rätts-a r e n mycket b e g r ä n s a d tro p å r e f o r m e r . J a g ä r b å d e e n i g o c h o e n i g m e d h e n n e . Att j a g delvis k a n d e l a h e n n e s skepsis a n g å e n d e r ä t t s a p p a r a t e n s m ö j l i g h e t e r f ö r k v i n n o r o c h b a r n h a r f y r a skäl:

1. Det k o s t a r p å att n ö d g a s b e g a g n a ett s p r å k — l a g e n s s p r å k — i f ö r s ö k e n att lyfta f r a m k v i n n o r s o c h b a r n s v e r k l i g h e t e r och r ä t t i g h e t e r . I d e n ö v e r s ä t t n i n g e n k a n mycket g å f ö r l o r a t , k a n s k e f ö r mycket? 2. G e r r ä t t e n d e n m a k t l ö s e m e r a m a k t , e l l e r ä r d e t t v ä r t o m ? P r o b l e m e t g ä l l e r d e o f r å n k o m l i g a b i v e r k n i n g a r , i n t e m i n s t d e p e r -s o n l i g a b e l a -s t n i n g a r -s o m d e t m e d f ö r att f ö r a ett ö v e r g r e p p s m å l in i r ä t t s s a l e n . D e t m a n e v e n t u e l l t v i n n e r — o m i n a n v i n n e r n å g o t — k a n mistas g e n o m allt d e t m a n f ö r l o r a r av ära o c h v ä r d i g h e t i o c h m e d att m a n h a r blivit u t p e k a d s o m m o t p a r t i tro-v ä r d i g h e t s k r i g e t . 3. N å g o t k a n v i n n a s i e n rättssal, m e n se-g e r n k a n vara k o r t v a r i se-g . S t a t e n k a n s t r a f f a e n m a n s o m d ö d a r e n k v i n n a e l l e r u t n y t t -j a r ett b a r n g e n o m att s p ä r r a in h o n o m , m e n h a n ä r i n t e n ö d v ä n d i g t v i s b e s k u r e n sina r ä t t i g h e t e r n ä r h a n s l i p p e r u t i g e n — s o m r ä t t e n till u m g ä n g e m e d b a r n e t o c h r ä t t e n till a n d e l e n av »sitt» h u s . 4. Det l i g g e r i r ä t t e n s , d v s s a k e n s n a t u r , att o p e r e r a m e d fasta k a t e g o r i e r : s l u t p r o d u k t e n ä r a n t i n g e n f r i k ä n n a n d e e l l e r f ä l l a n -d e -d o m . S t o r a -d e l a r av olika v e r k l i g h e t e r blir u n d a n t a g n a — o c h ä v e n o m tvivel o c h tro k a n v ä g a s p å ett n y a n s e r a t sätt i m o t i v e -ringarna till d o m e n , så l ä s e r d e flesta m ä n n i s k o r i n t e s å d a n a d o k u m e n t . Rät-t e n s k a Rät-t e g o r i s k a a l Rät-t e r n a Rät-t i v Rät-t r o r j a g i n Rät-t e d e t g å r a t t g ö r a mycket å t — o m m a n s o m j a g f o r t f a r a n d e vill h ä v d a p r i n c i p e n o m att »tvivel ska k o m m a d e n å t a l a d e till g o -d o » ; s å v i -d a m a n i n t e vill s ä n k a kraven p å bevis. Likväl vill j a g a r g u m e n t e r a f ö r r e f o r m e r . J a g h a r p e k a t p å två o m r å d e n f ö r v i d a r e d i s k u s sion: j u r y v ä s e n d e t o c h r ä t t f ö r b i s t å n d s a d v o -k a t e n a t t f å d e l t a s o m s j ä l v s t ä n d i g p a r t . M e n d e t ä r också viktigt, s o m j a g s e r d e t , att f i n n a a l t e r n a t i v a s a n n i n g s f ö r v a l t a r e , o c h i n t e låta r ä t t e n — m e d e l l e r u t a n j u r y — vara d e n a l l e n a r å d a n d e s a n n i n g s f ö r v a l t a r e n . K a n s k e ä r b ö c k e r s o m H a n n a O l s s o n s e n b ä t t r e f ö r v a l t a r e av s a n n i n g o c h v e r k l i g h e t ä n r ä t t s a p p a r a t e n n å g o n s i n k a n bli!

Karin Widerberg

Två teman i Hanna Olssons bok vill Karin Wider-berg lyfta fram och problematisera. Det första temat gäller rättsliggörandet av intressekonflikter. Vad är det som går förlorat då en intressekonflikt omvandlas till en juridisk konflikt ? Är denna process könsneu-tral eller förfördelas det ena könet systematiskt ? Det andra temat gäller synliggörandet och bekämpandet av det sexuella våldet.

I n o m r ä t t s s o c i o l o g i n h a r m a n b e h a n d l a t h u r s v a g a r e g r u p p e r s i n t r e s s e n o s y n l i g g ö r s o c h b e k ä m p a s g e n o m att i n t r e s s e k o n f l i k t e r o m -v a n d l a s till j u r i d i s k a k o n f l i k t e r . A r b e t a r n a s » r ä t t f ä r d i g a » strejk m o t e n a r b e t s g i v a r e s be-slut att f ö r l ä g g a p r o d u k t i o n e n i A s i e n , blir i r ä t t e n o m v a n d l a d till e n d i s k u s s i o n o m h u r u v i d a s t r e j k e n var »laglig e l l e r olaglig». A n l e d -n i -n g e -n härtill är att l a g a r -n a u t t r y c k e r d e starkares rätt, i d e t h ä r fallet ä r d e t e g e n d o m s r ä t -t e n s o m d e f i n i e r a r m a k -t e n . G ä l l e r s a m m a » m e k a n i k » f ö r i n t r e s s e k o n f l i k t e r m e l l a n k v i n n o r o c h m ä n ? J a g vill h ä v d a att n ä r d e t g ä l l e r s e x u e l l a k o n f l i k t e r m e l l a n k v i n n o r o c h m ä n så ä r k v i n n o r n a i ä n n u h ö g r e u t s t r ä c k n i n g ä n ar-b e t a r n a i e x e m p l e t o v a n , d e n s v a g a r e p a r t e n . Det ä r ett o m r å d e d ä r vi b a r a b e f i n n e r oss i