SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R9 D E C E M B E R2 0 0 0 11
Av Johan Biärsjö, SFO.
Då och då är det på sin plats att vi i denna tidning ser på våra vallfrö-slag ur ett marknadsperspektiv. Både som en upplysning för redan etablerade odlar, men naturligtvis även för de som planerar att ge sig in på vallfrömarknaden. Återigen måst jag ändå påpeka att valet av gröda i viss mån bör styras av för-väntad marknadsutveckling. Men i första hand är det förutsättningar för odlingar på den egna gården som styr valet av vilken frögröda som skall odlas. Vallfrömarknaden är nämligen och kommer att förbli cyklisk, dvs. höga priser leder till arealökning vilket förr eller senare leder till prisfall. Att gå in i mark-naden tar ju dessutom sin tid
V
ALLFRÖ
en lönsam gröda,
MEN MAN MÅSTE VARA MED I BÅDE UPP OCH NEDGÅNG
eftersom vallfröskörden kommer först en till två år efter insådd.
Ökad konsumtion – större areal
De senaste åren har EU:s arealer av vall- och grönytefrö ökat kraf-tigt. Från 156 000 ha år 1995 till 194.000 ha år 2000, en ökning med nästan 25 %. I denna artikel kom-mer jag att begränsa mig till att behandla åren efter 1995 eftersom det var då Sverige kom med i EU. Orsakerna till arealökningen är säkert flera. I första hand är det den minskade produktionen i Öst-europa som tagits över av EU:s odlare.
Men konsumtionen av fröer är också i hög grad konjunkturbero-ende. I samband med mycket byggnation av vägar,
bostadsområ-den och även golfbanor under högkonjunktur är det stor efterfrå-gan på frövaror, framförallt gröny-tefrö.
Naturligtvis vill även de svenska odlarna vara med och ta del av denna kaka. Glädjande nog ser vi nu en kraftigt ökande vall- och grö-nytefröareal även i Sverige. Efter att i flera år legat mellan sju och åtta tusen ha är den svenska area-len för skörd 2000 9.200 ha och år 2001 ser den ut att bli över 11.000 ha.
Nu brukar ju arealökning och pri-sökning inte precis gå hand i hand. Ökande arealer leder så småning-om till en mättad marknad och prisfall. Men låt oss se på förut-sättningarna för de olika arterna var för sig och även försöka se på marknadsutvecklingen.
Eng. Rajgräs
Den klart största frögrödan inom EU, 62.000 ha år 2000. Förutom Danmark med sina 30.000 ha är även Holland och Storbritannien stora producen-ter. I Sverige odlas drygt 500 ha.
Marknaden har varit pressad de senaste åren med mycket låga priser. Orsaken har varit stadigt ökan-de arealer och med ökan-detta överskott och stora lager. Nu verkar vi har nått botten och priserna börjar vända uppåt igen. Men fortfarande har vi mycket stora lager vilket gör att återhämtningen av prisni-vån går långsamt.
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R9 D E C E M B E R2 0 0 0 12
BETR. PRISERNA I FIGURERNA!
De svenska priserna som presenteras i figurerna är s.k. slutpriser som räknas fram som ett medelpris för respektive vallfröslag sedan avdrag och tillägg för kvaliteten är gjord. Slutpriserna för innevarande marknadsår (00/01) är beräknade efter det pris som förhandlats fram i samband med vallfröförhandlingarna den 13/11 2000. De lager vi presenterar är EU: s totala lager den 30/6 året före marknadsåret. För rödklöver redovisas det svenska lagret.
BETR. PRISERNA I FIGURERNA!
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R9 D E C E M B E R2 0 0 0 13
Rödklöver
Detta är en gröda där vi fortfarande till stor del kan tala om en inhemsk marknad som endast i mindre utsträckning påverkas av internationella priser. Vi har en hel del speciella svenska sorter som uppförökas just för den svenska marknaden och för vilka fröodlaren får ut ett förhållandevis bra pris. Men den svenska arealen har också ökat kraf-tigt, 1.900 ha för skörd 2000 att jämföra med 1600 ha 1999. Det här gör att de svenska utsädesföreta-gen vänder sig mot exporten. Den Europeiska marknaden är pressad just nu med betydligt lägre priser än våra svenska. Detta märks i årets prissätt-ning.
I rödklöverdiagrammet jämförs priset med det svenska lagret
Rödsvingel
Den europeiska arealen är nära 40.000 ha vilket gör rödsvingel till EU:s näst största vall- och gröny-tefrögröda efter engelskt rajgräs. I Sverige odlades drygt 1000 ha år 2000, upp ca 100 ha sedan 1999. Vi har haft en mycket bra prisutveckling i takt med sjunkande EU-lager. Som framgår av bilden börjar nu lagren öka igen och vi har fått en tillbakagång av priset i år. Prissättningen kompliceras av att en ganska betydande produktion även sker i USA. När denna lyckas har vi ett importtryck och när skörden blir låg som 1999 sker en betydande export till USA och Kanada som håller upp prisbil-den. Enligt uppgift ökar nu den Kanadensiska are-alen vilket kan sätta ytterligare press på våra pri-ser till nästa år.
Timotej
EU:s största producenter av timotej är Finland och Sverige. Av EU:s 12.000 ha timotej år 2000 odlas hela 5.700 ha i Finland och 3.300 i Sverige. Timotej tillsammans med i viss utsträckning ängssvingel hävdar sig bra avkastningsmässigt på nordliga breddgrader.
Vi har också haft en försiktigt positiv prisutveckling de senaste åren framförallt beroende på dåliga skördar i Finland och sjunkande EU- lager. Priset för skörd 2000 är oförändrat, men prisbilden ser ut att vara vikande inför kommande år.
Timotej
Rödsvingel
Rödklöver
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R9 D E C E M B E R2 0 0 0 14
Ängsgröe
Detta är ur marknadssynpunkt den trevligaste frö-grödan just nu. Priserna har stigit kraftigt de senaste åren och det höga priset ser faktiskt ut att hålla i sig åtminstone något år till. Efterfrågan på grönytefrö är stor och EU:s areal har varit relativt låg även om den nu ökar igen. Arealen 2000 är i EU 10.500 ha. Den stora producenten är här liksom i flertalet övriga frö-slag Danmark. I Sverige odlades i år 240 ha vilket är samma areal som 1999. Men ängsgröe är en krävan-de gröda och har man inte ett bra odlingsläge så är det svårt att få en konkurrenskraftig skörd.
Ängssvingel
EU:s totala areal är drygt 8.000 ha där Tyskland är största producent. Sverige hade för skörd 2000 drygt 1.800 ha vilket är en ökning med 400 ha jämfört med 1999.
Även Ängssvingel har haft en bra prisutveckling de senaste åren inte minst beroende på minskade europeiska lager. Uppenbarligen såg vi toppen på priskurvan 1999. Men den allmänna bedömningen är en stabilisering av prisnivån till nästa år.
Vitklöver
Arealen i EU var för skörd 2000 4.800 ha, merparten i Danmark. I Sverige odlas 250 ha. Det är danskarna som styr priset och priserna det enskilda året beror till stor del på utgången av den danska skörden. Förvisso sker en viss import från Nya Zeeland men det är fråga om andra sorter än de som odlas i Sverige och Danmark.
Priserna har varit på tillbakagång de senaste åren och dessvärre tror man i Danmark inte på någon större förändring till nästa år. Lagren är stora även om vi nu ser en begynnande minskning.
Ett särskilt tack till Ole Bech Bondesen, Branschutvalget for Frö i Danmark som hjälpt mig med statistik över de europeiska arealerna och lagren. ■
