Fluorlack i skolorna har minskat kariesutvecklingen

(1)

Tandläkartidningen 10 • 2016 54

Forskning

Även om kariesförekomsten har minskat bland ungdomar i Sverige under de senaste årtiondena är tonårsperioden en riskålder då kariesutveck-lingen är särskilt hög. Under denna tid erupterar många nya tänder samtidigt som ungdomarna själ-va i allt större utsträckning anssjäl-varar för kost- och munhygienvanor.

En eff ektiv åtgärd för att förebygga och hämma karies är användning av fl uorlack, som har visat sig förbättra remineralisation och hämma deminerali-sering [1]. Moberg Sköld et al [2] visade i början på 2000-talet att ett skolbaserat fl uorlackningsprogram med Duraphat påverkade kariesutvecklingen i hög-, medel- och lågriskområden, vilket låg till grund när folktandvården i Västra Götalandsregionen (VGR) 2008 införde ett gemensamt populationsinriktat preventionsprogram för alla skolor och ungdomar i årskurs 6–9 i hela regionen. Detta program fi ck benämningen FRAMM, vilket står för Fluor, Råd, Arena, Motivation och Mat. Programmet hade tidi-gare prövats i ett skolbaserat fl uorlackningsprogram som infördes i en mindre del av VGR redan 2003.

Det fl uorlack som är i särklass det mest använda i Sverige, och även mest utvärderat, är Duraphat (Colgate), medan det fi nns betydligt färre studier utförda på andra fl uorlacker. I denna avhandling

Författare

Eva-Karin Bergström,

tandhygienist, odont dr, Avd för cariologi, Inst för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. E-post: eva-karin. bergstrom@vgregion.se Autoreferat

Godkänt för publicering 29 juni 2016

Ungdomarna har fått betydligt färre hål och fl uorlackning i skolorna

tycks vara kostnadseff ektivt både på lång och kort sikt. Det visar en

avhandling där det skolbaserade fl uorlackningsprogrammet för

ungdomar i Västra Götaland studerats.

Disputation

Den 18 mars 2016 försva-rade Eva-Karin Bergström doktorsavhandlingen ”Fluoride varnish pro-grammes for adole-scents at school – caries, conceptions and costs” vid Institutionen för odontologi, Göteborgs universitet. Fakultetsop-ponent var professor Ivar Espelid, Oslo universitet, Norge. Huvudhandledare var professor Peter Ling-ström. Övriga handledare var professor emeritus Dowen Birkhed (tidigare huvudhandledare), odont

dr Ulla Moberg Sköld och professor Margret Lepp. Avhandlingen finns publicerad på http://bit.ly/2bY2mgD

jämfördes Duraphat med Bifluorid 12 (VOCO).

Bifl uorid 12 innehåller både NaF och CaF₂ och har

också en annan konsistens, smak och komposition än Duraphat, vilket gjorde det intressant att utvär-dera även detta fl uorlack.

Fluorlack i skolorna

har minskat

kariesutvecklingen

Eva-Karin Bergström Department of Cariology eva-karin.bergstro m@vgregion.se DOCTORAL THESIS SAHLGRENSKA ACADEMY 2016

Fluoride varnish programmes for adolescents at school – caries, conceptions and costs

Eva-Karin Bergström

ISBN 978-91-628-9686-7 (PRINT) ISBN 978-91-62_{8-9687-4 (PDF)} http://hdl.handl_{e.net/2077/41245} Printed by Ineko AB, Gothenburg

Fluoride v arnish progr

ammes f

or adolescents at sc

hool – caries, conceptions and costs | Ev

a-Karin Bergström

Fluoride varnish programmes for adolescents at school – caries, conceptions and costs

The aims of this t_{hesis were: 1) to st}

udy the caries-prev_{entive effect of a} school-based fl uoride v

arnish programme_{, 2) to describe the co} nceptions of the people particip_{ating in and perform}

ing the programme a_{nd 3) to analyse} the costs. The reaso_{n for choosing seve}

ral perspectives w_{as that they all are} considered to be im_{portant in order to}

create a successful _{population-based} programme.

The conclusions w_{ere that the schoo}

l-based fl uoride v_{arnish programme,} implemented on a _{broad scale in the}

Västra Götaland _{Region in Sweden} for all 12- to 15-year-olds, had a c

aries-preventive ef_{fect. Comparing two} fl uoride varnishes, B_{ifl uorid 12 and D}

uraphat, with the sa_{me or a higher} frequency of appli_{cation, no differen}

ces in approximal c_{aries increment} were found. The pa_{rticipating adolesc}

ents and dental nurses had positive experiences. A b_{reak-even was f}

ound between cost_{s and gains due to} prevented fi llings _{at the age of 15}

which indicates th_{at a school-based} fl uoride varnish p

rogramme is probably cost ef_{fective from bot} h a short- and a long-term perspective.

SAHLGRENSKA AC ADEMY INSTITUTE OF ODONTOLOGY

(2)

Tipsa oss redaktionen@tandlakarforbundet.se

Det är viktigt att beskriva deltagarnas upplevelser av att ha deltagit i ett preventionsprogram. Detta gäller såväl ungdomarna som de tandsköterskor som genomfört lackningarna. För att utnyttja sam-hällets resurser på bästa sätt är det också viktigt att göra en kostnadsanalys av ett preventionsprogram, även om det är svårt att sätta en prislapp på att be-hålla en tand eller tandyta frisk.

Syftet med denna avhandling var därför att stu-dera skolbaserade fluorlackningsprogram för ung-domar i VGR, utifrån tre aspekter:

● Vilken kariesförebyggande effekt har

fluorlack-ningsprogrammet?

● Vilka upplevelser har de som deltar i eller utför fluorlackningsprogrammet?

● Vad är kostnaden i relation till vinsten?

DELARBETE I

I första studien jämfördes två fluorlacker, Bifluo-rid 12 och Duraphat, på 12–16-åringar i ett område med låg kariesprevalens.

Det var en randomiserad kontrollerad interven-tionsstudie med 1 143 ungdomar, vilka följdes under 3,5 år. Två grupper fluorlackades två gånger per år, var sjätte månad, antingen med Bifluorid 12 eller Duraphat. Dessa grupper jämfördes med en grupp som lackades med Bifluorid 12 var tredje månad i skolan, det vill säga fyra gånger per år, och en kon-trollgrupp som inte fluorlackades i skolan. Samtliga grupper, även kontrollgruppen, deltog i övervakad tandborstning i skolan.

När grupperna jämfördes kunde inga statistiskt säkerställda skillnader ses när det gällde kariesfö-rekomst, varken vid 12 eller 16 års ålder. Grupp 3, som fluorlackades med Bifluorid fyra gånger per år, hade den lägsta kariesförekomsten efter 3,5 år, men skillnaderna var inte signifikanta (tabell 1). Gene-rellt var kariesförekomsten i alla grupper mycket låg och 69 procent av ungdomarna var helt kariesfria vid baseline. Huvuddelen av kariesutvecklingen utgjordes av nytillkomna lesioner på approximal-ytorna (92–94 procent) och enbart en mindre del utgjordes av progredierande karies.

DELARBETE II

I nästa studie undersöktes hur ett skolbaserat flu-orlackningsprogram upplevs av de deltagande ung-domarna.

Totalt 26 personer i årskurs 9 intervjuades i fo-kusgrupper i direkt anslutning till en fluorlackning. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades utifrån en fenomenografisk an-sats [3]. Utifrån dessa analyser framkom tre teman och åtta kategorier, som alla beskrev ungdomarnas upplevelser av att delta i skolbaserade fluorlack-ningsprogram (tabell 2).

Ungdomarna beskrev huvudsakligen positiva upplevelser, men det framkom uppfattningar vik-tiga att beakta för tandsköterskorna som arbetar

Tabell 1. Kariesförekomst vid 12 och 16 år i de fyra grupperna (medelvärde ± standardavvikelse) (delarbete I)

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4

Ålder Bifluorid 2 ggr/år Duraphat 2 ggr/år Bifluorid 4 ggr/år Kontroll P-värde

12 år DFSa 0.10 ± 0.44 0.05 ± 0.28 0.08 ± 0.31 0.11 ± 0.55 0.253 DeSa 0.67 ± 1.34 0.85 ± 1.88 0.66 ± 1.23 0.65 ± 1.78 0.362 DFSa + DeSa 0.77 ± 1.56 0.90 ± 1.99 0.72 ± 1.34 0.76 ± 2.12 0.671 16 år DFSa 0.21 ± 0.95 0.22 ± 0.74 0.20 ± 0.68 0.23 ± 1.07 0.992 DeSa 1.90 ± 3.52 1.92 ± 3.66 1.67 ± 3.23 1.84 ± 3.48 0.821 DFSa + DeSa 2.11 ± 3.88 2.14 ± 4.10 1.87 ± 3.55 2.07 ± 4.05 0.847

DFSa = Approximalytor med manifest karies och/eller fyllningar DeSa = Approximalytor med emaljkaries

Tabell 2. Teman och kategorier som framkom

i analysen av intervjuerna med ungdomarna (delarbete II) Tema 1. Uppfattningar relaterade till individen

1.1 Första gången man skulle delta i programmet – coolt och skrämmande 1.2 Fortsättningsvis en vardaglig händelse – ingen stor grej

1.3 En utsatt situation 1.4 Lack som smakar bra eller illa

Tema 2. Uppfattningar relaterade till tandsköterskan i skolan 2.1 Mer kunskap önskas

2.2 Tandsköterskans bemötande påverkar förtroendet Tema 3. Uppfattningar relaterade till gruppen och skolan

3.1 Små grupper ger känsla av trygghet 3.2 Skolan är en smidig och praktisk arena

i skolan, såsom utsatthet, grupptryck och brist på information. Ungdomarna beskrev också att det till största delen var den tandvårdspersonal som arbetar i skolan som avgör hur fluorlackningspro-grammet upplevs.

DELARBETE III

I tredje studien undersöktes tandsköterskors upp-levelser av att genomföra skolbaserade fluorlack-ningsprogram för barn och ungdomar.

Femton personer intervjuades individuellt. Tandsköterskorna var alla kvinnor i åldern 40–63

” Ungdomarna beskrev också att det till största delen

var den tandvårdspersonal som arbetar i skolan som

avgör hur fluorlackningsprogrammet upplevs.”

(3)

Eva-Karin Bergström: Fluorlack i skolorna har minskat kariesutvecklingen. Godkänt för publicering 29 juni 2016

Forskning

år och utvalda för att representera en variation när det gällde erfarenhet av skolbaserade fluorlack-ningsprogram, med olika antal arbetsdagar per år i skolan och om de arbetade i landsbygd eller ststad. Intervjuerna spelades in, transkriberades or-dagrant och analyserades även här utifrån en feno-menografisk ansats. Tre teman och elva kategorier framkom (tabell 3).

Överlag sågs arbetsuppgiften som en positiv er-farenhet för tandsköterskorna, främst genom att de fick möta barn och ungdomar i ett sammanhang där de är bekväma och avslappnade. Möjligheten att identifiera barn och ungdomar med dålig tandhälsa, eller andra problem, och kunna erbjuda dem hjälp, uppfattades också vara en stor fördel. Tandsköter-skorna hade dessutom uppfattningen att de hade utvecklats i sin yrkesroll genom de utmaningar som var förknippade med att arbeta på en arena utanför folktandvårdskliniken.

DELARBETE IV

I fjärde studien utvärderades kariesutvecklingen hos 12–15-åringar efter införandet av FRAMM, det skolbaserade fluorlackningsprogram som bedrivs i hela VGR, och en kostnadsanalys av programmet genomfördes. Fluorlackningsprogrammet hade im-plementerats i en mindre del av regionen 2003 och i hela regionen under 2008.

Fluorlackningsprogrammet involverar samtliga 12–15-åringar och kariesdata för 27 943 ungdomar tillhörande 112 folktandvårdskliniker analysera-des longitudinellt och retrospektivt. Kariesdata för samtliga ungdomar i två ålderskohorter analysera-des utifrån tre grupper:

1. ungdomar födda 1993 som tillhörde de kliniker som redan 2003 införde fluorlackningsprogram-met

2. ungdomar födda 1993 från övriga kliniker (his-torisk kontrollgrupp)

3. samtliga ungdomar födda 1998 som alla haft möj-lighet att delta i ett skolbaserat fluorlacknings-program (FRAMM).

Det var signifikanta skillnader i kariesförekomst mellan de tre grupperna både vid 12 och 15 års ålder. Grupp 2, den historiska kontrollgruppen utan något preventionsprogram, hade den högsta kariesföre-komsten både vid 12 och 15 år. De två interventions-grupperna (grupp 1 och 3) hade signifikant lägre kariesförekomst. När det gällde kariesutvecklingen från 12 till 15 år sågs även här en signifikant skillnad mellan de tre grupperna, och kariesutvecklingen var lägre, cirka 32 procent, i de två interventionsgrup-perna (figur I). Kostnaden för programmet jämför-des med vinsten, i form av förhindrade fyllningar, för varje år i programmet. Kostnaden på 400 kro-nor för varje ungdom under perioden 12–15 år var jämförbar med vinsten på 391 kronor per ungdom, i form av förhindrade fyllningar, vid 15 års ålder.

Tabell 3. Teman och kategorier som framkom i analysen med tandsköterskorna (delarbete III)

Tema 1. Att arbeta på någon annans arena 1.1 Krav på att anpassa sig till skolans villkor 1.2 Frihet och omväxling i arbetet 1.3 Samarbete med skolans aktörer 1.4 Att bli en lokalkändis

Tema 2. Att möta elever i skolmiljö

2.1 Större trygghet i skolan än på kliniken 2.2 God kontakt med elever känns meningsfullt 2.3 Att fånga upp elever med ohälsa

2.4 Att hantera stökiga ungdomar Tema 3. Att utmanas och utvecklas i sin profession

3.1 Att etablera sig 3.2 Att kunna planera

3.3 Att påverkas av klinikledning och kolleger

Figur I. Skillnaden i kariesutveckling (DFSa) mellan

grupperna från 12 till 15 år (delarbete IV).

12 år 15 år 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Grup p 1: In terv entio n Grup p 2: Kont roll Grup p 3: In terv entio n D FSa m ede l

” Det var signifikanta skillnader i kariesförekomst

mellan de tre grupperna både vid 12 och 15 års ålder.”

(4)

Fluorlackning i skolan

Delarbeten

I. Bergström E-K, Birkhed

D, Granlund C, Moberg Sköld U. Approximal caries increment in adolescents in a low caries prevalence area in Sweden after a 3,5-year school-based fluoride varnish programme with Bifluorid 12 and Duraphat. Community Dent Oral Epi-demiol 2014; 42:404–11. II. Bergström E-K, Moberg Sköld U, Birkhed D, Lepp M. Adolescents’ expe-riences of participating in a school-based fluoride varnish programme in Sweden. Swed Dent J 2012; 36: 133–41.

III. Bergström E-K, Moberg Sköld U, Birkhed D, Lepp M. Dental nurses’ expe-riences of performing a school-based fluoride varnish programme for children and adolescents in Sweden. Swed Dent J 2016; 40: 181–90. IV. Bergström E-K, Lingström

P, Hakeberg M, Gahnberg L, Moberg Sköld U. Caries and costs: an evaluation of a school-based fluoride varnish programme for adolescents in a Swedish region. Community Dental Health 2016; 33: 138–44.

Övriga referenser

1. Marinho VCC, Worthing-ton HV, Walsh T, Clarkson JE. Fluoride varnishes for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2013; 7: CD002279. 2. Moberg Sköld U,

Peters-son LG, Lith A, Birkhed D.

Eﬀ ect of school-based fluoride varnish program-mes on approximal caries in adolescents from diﬀ erent caries risk areas. Caries Res 2005; 39: 273–9.

3. Lepp M, Ringsberg KC. Phenomenography: a

qualitative research ap-proach. In: Hallberg, L R-M (ed). Qualitative Methods in Public Health Research, Lund; Studentlitteratur, 2002: 105–36. SLUTSATSER

Undersökningen visade att det skolbaserade fl uor-lackningsprogram (som är en del av FRAMM) som införts i hela VGR för samtliga 12–15-åringar hade haft en positiv eff ekt på kariesutvecklingen. Enligt kostnadsanalysen är besparingen i form av mins-kat antal fyllningar hos 12–15-åringarna jämförbar med kostnaden för programmet vid 15 års ålder, vil-ket troligen innebär att programmet är kostnads-eff ektivt på både kort och lång sikt (delarbete IV).

När de två fl uorlackerna Bifl uorid 12 och Dura-phat jämfördes kunde inga skillnader upptäckas, men heller inte gentemot en grupp som lackades oftare med Bifl uorid 12 eller den grupp som enbart deltog i övervakad tandborstning i skolan. Detta kan möjligen förklaras av att kontrollgruppen, ge-nom den övervakade tandborstningen, också del-tog i programmet och att kariesförekomsten i det aktuella området var betydligt lägre än förväntat (delarbete I).

Ungdomarna som deltagit i programmet hade positiva erfarenheter, men uttryckte önskemål om att fl uorlackningarna bör genomföras med större respekt för den personliga integriteten (delarbete II). Tandsköterskorna beskrev att de hade utvecklats i sin profession, dels genom att arbeta på en arena utanför sin tandvårdsklinik, dels genom att de såg arbetet i skolan som ett bra sätt att möta ungdo-marna i ett sammanhang där de är bekväma och avslappnade (delarbete III). ●

” Enligt kostnadsanalysen är besparingen i form av minskat antal fyllningar hos

12–15-åringarna jämförbar med kostnaden för programmet vid 15 års ålder …”

Vill du bidra med en vetenskapsartikel?

Hit sänder du ditt manuskript för bedömning:

Tandläkar tidningen, Box 1217, 111 82 Stockholm

E-post: manus.tlt@tandlakar forbundet.se

Tel: 08-666 15 00

Forskning Referentgranskad – accepterad för publicerin

g 27 januari 2015.

Bisfosfona_{ter är en grup} p av mediciner som används vid behandling av osteolytis_{ka sjukdomar} . Intrave Intravenös b_isfosfonat behandling p å patiente

r med can_cersjukdomar

har blivit e_{tt odonto}

logiskt behan

dlingspro_{blem genom r}

isken för

osteonekros_{er i samb}

and med kir_{urgiska ingre}

pp i munn_{en. Dessa}

fallpresent_{ationer vis}

ar på en al_{ternativ m} etod för atraumatis kt avlägsnan de av tände_{r på riskpati} enter. Alternativ met_od kan hjälpa ri skpatienter vid tand extraktion Forskning

Den 1 januari 1999 _{genomfördes en ändring av} tandvårdslagen [1] o_{ch lagen om allmän försäk}

Samtliga Sveriges l_{andsting erbjuder b}

ehandling av extre_{m tandvårds}

rädsla hos vuxna

. Men det är stor skil_{lnad på hur och i vil}

ken omfattning

behand ling och ersät_{tning regleras.}

[3], se Fakta 1. Medde_{landebladet från} Socialsty-relsen beskrev vilken _{vård som skulle ersättas av} Referentgranskad – accepterad för publicering 12 april 2015.

Risk för ojämlik vård av extremt tandvårdsräddRisk för ojämlik vård av a extremt tandvårdsräddRisk för ojämlik vård av a

Forskning

SAMMANFATTNING

Livsmed elsverkets rekommendation

för dricks-vattne_{ts mikrobie} lla kvalit et gäller även för vattnet i dentala unitar . Det inne bär att antalet odling

sbara mikroorganismer inte bör överstiga 100 per milli-liter unitv atten (100 CFU/mL). I denna artikel re Unitens v_atten inte allt id rent – strikta h ygienru_{tiner kr} ävs uppmärksamma

ts är Pseudom_{onas, aty} piska myko-bakterier (non-tu

berculou_sMycobac

terium, NTM) och Legione_{lla; patog}

ener _{som gett} upphov _till in-fektioner

i samband med tand

behandling [4, 5, 6, 7]. Förhöjd antikroppstiter mot legione

llabakterier

Referen tgranskad litteraturövers

ikt – accepterad för publicering 10 september 2015.

En analy

s av vatte_nkvalite

ten i d_{entala uni}

tar åre n 2007–2014 har g_enomf örts. Res_{ultatet v} arierar oc h visar p å behovet av strikta h ygienrutin_{er för at} t en pati entsäk_{er vatte} nkvalitet ska uppnås

. Ett speciellt pro_{blem är uni}

tens d

ricksvatten, vil_ken

i regel inte o mfat

tas av vattenrenings

systemet.

Bisfosfona_{ter är en grup} p av mediciner som används vid behandling av osteolytis_{ka sjukdomar} . Intrave Intravenös b_isfosfonat behandling p å patiente

r med can_cersjukdomar har blivit e_{tt odonto}

logiskt behan dlingspro_{blem genom r}

isken för osteonekros_{er i samb}

and med kir_{urgiska ingre} pp i munn_{en. Dessa} fallpresent_{ationer vis}

ar på en al_{ternativ m} etod för atraumatis kt avlägsnan de av tände_{r på riskpati} enter. för tumör cellerna _{utan patientens benmär}

gsceller dör också. Genom

att återföra de tidigare ins_amlade

Den 1 januari 1999 _{genomfördes en ändring av} tandvårdslagen [1] o_{ch lagen om allmän försäk}

En av tandvårdens allra största utmaningar , både na-tionellt och internana-tionellt, är att säkra en god mun-hälsa hos äldre. Trots att den demografiska utveck-lingen går mot allt fler äldre och allt färre tandlösa har äldretandvård inte varit ett prioriterat

område. Ämnet har vuxit fram som ett svar på utvecklingen

och undervisa äldretandvård har växt och de senaste åren har områdÄldretandvård likställs ofta et hamnat allt mer i fokus. med patienter som har rätt till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Det är ett olyckligt synsätt. Från att vara helt oberoende av andras stöd och hjälp för att klara

Under senare år har både myndigh eter och tandvården fått upp ögonen för den utmaning det innebär at

t säkra en god munhälsoutveckling hos den äldre delen av befo

lkningen. Fortfarande finns en betydande utvecklingspotential inom såväl tandvård som omsorg och hälso- och sjukvård. I denna artikel ges en beskrivning av nuläget samt reflektioner över framtida möjligheter att utveckla äldretandvården.

God äldretandvård en stor utmaning

Godkänd för publicering 4 november 2015.

Figur I.

TEMA ÄLDRETANDVÅRD

Forskning Bisfosfona_{ter är en grup}

p av mediciner som används vid behandling av osteolytis_{ka sjukdomar} . Intrave Intravenös b_isfosfonat behandling p å patiente

r med can_cersjukdomar har blivit e_{tt odonto}

logiskt behan dlingspro_{blem genom r}

isken för osteonekros_{er i samb}

and med kir_{urgiska ingre} pp i munn_{en. Dessa} fallpresent_{ationer vis}

ar på en al_{ternativ m} etod för atraumatis kt avlägsnan de av tände_{r på riskpati} enter. Tandläkartidning en 4 • 2015 72 Forskning

Inom vården finns ett missnöje med ökat admini strativt krångel som man

ofta inte upplever förbätt rar kvaliteten på vården

utan bara innebär en ökning av arbetsbördan för

personalen. Det är i de t sam

manhanget viktigt att understryka att re gelverket

inte har tillkommit för att för svåra för vården utan som en hjälp för att undvika problem.

Myndigheterna har olika ansvarsområden inom tandvården – förenklat kan man

säga att

● Socialstyrelsen

beslutar om regler för vad man gör

inom tandvården

● Inspektionen f

ör Vård och Omsorg (IVO) har till sy

nen över vad man gör inom tandvården, det vill säga över vårdgivarna

, tandläkarna och annan vårdpersonal

● Läkemedelsverket bes lutar om regler och har till syn över de produkter man

använder inom tand vården, det vill säga våra dental

a material, utrust ningar och instrument

samt tandtekniska arbeten inklusive de tandtekniska laboratorierna

● Strålsäkerhe

tsmyndigheten (SSM) har till syn över

användningen av pr odukter som avger strålning av olika slag, till exempel dentalröntgen

● Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetsmiljön

.

Läkemedelsverket genomför regelbundet in spektioner

av tandtekniska laboratorier men gör även om

fattande granskningar av utvalda områ den, såsom av tandte

kniska arbeten från svenska tandtekniska laboratorier

och från laboratorier utanför EU/EES. Läk

emedelsverket granskar även

Så fungerar det

medicintekniska

regelverket

Författare: Anders Berglund,

universitetsle ktor, ötdl, Inst för odontologi, Medic

inska fakulteten, Umeå universitet. E-post: anders.p.be

rglund @umu.se

andra delar inom tandvårdsområdet som till exem pel kan ha initierats via anmälningar av avvikelser och biverkningar, så kallade nega

tiva händelser.

Några sådana fall kommer att diskut eras utifrån

gällandTillsynen e regelverk.av tandtekniska produ kter lyder under det medicintekniska r

egelverket, då dessa kl assifi

ceras som specialanpassade m edicintekniska produk

-ter. Det har inte varit lätt för de tand tekniska labo

ratorierna att förstå regelverket då det är mycke

t

allmänt skrivet för produkter som mestadels är annat än tandtekniska

produkter. Läkemede lsver

kets inspektioner har visat på brister i kunskapen om det medicint

ekniska regelverket och att man inte följer det fullt ut

. Kunskaperna är bristande avseende vad man egentligen tagit ansvaret för d å

man satt sin namnteckning på tandteknikerns för klaring (tidigare del av den så kallade

ordersedeln).

Här tar man ansvaret för att man följt tandläkarens och materialtillverkarnas anvisning, att arbetet är säkert och korrekt utformat och tillv

erkat enligt

allmänt accepterade me toder, i enlighet med det som lärs ut vid de tandtekniska grund

utbildning

arna kompl etterat med aktu

ell kunskap, att man har rutiner och kan genomföra en utredning av allvarliga avvikelser så att kv

aliteten på arbetena kan säkerställas, och så vidare.

Det var oftast inte känt att tandläkarens anvisning

i det som tidigare kallad es ordersedel egentlig

en är

att betrakta som en ”konstruktionsbeskrivning” där

Läkemedelsverkets inspektio ner har visat på br

ister i kunskapen hos

tandläkare och tand tekniker om det med

icintekniska reg elverket.

Det är ofta inte känt at t tandläkarens anvisning i d

et som tidigare

kallades ordersedel egentligen är att betrak ta som en konstruktions

beskrivning. Här presenteras tre fall där d etta fått konsekvenser. Godkänd för publiceri ng 25 januari 2015. 7 Berglund s 72-77.indd 72 2015-03-25 10:33 Tandläkartidningen 4 • 2015 64 Forskning

Varje år remitteras drygt en pr ocent av alla bar

n

och ungdomar mellan tre och nitton år i Sver ige

till specialiserad barn- och ung domstandvård [1,

2]. De vanligaste remiss anledning

arna är tand

-vårdsrädsla och/eller be handlingsproblem

av psy

-kologisk art i kombination med ett od ontologiskt

behandlingsbehov (27 procent), följt

av kroniska

sjukdomar eller funktions hinder (18 procent

) och

hög kariesaktivitet (1 5 procent) [2]. Dess

a tre r

e-missorsaker tillsammans står för mer än hälften av totala antalet remisser och

är, som diagnoser, ofta kombiner

ade så att den enskilda patienten har såväl tandv

årdsrädsla/behandlingsprobl em

som ett komplext vår dbehov, ibland komplicerat av medicins

ka eller psykosociala förhållanden [2,

3]. Omhändertag ande och behandling

blir ofta

tidskrävande. Det finns en repertoar av strategier

för att

han-tera tandvårdsrädsla och behandlingsprobl em som

omfattar såväl psykologiska som farmakologiska metoder [4–10]. Ett gott ps

ykologiskt omhänd

er-tagande och smärtfri be handling är av stör

sta vikt.

Användning av lok alanestesi är den viktigaste me -toden för att uppnå smärtfrihet och sk

a användas

vid all tandbehandling som kan förväntas orsaka smärta [11].

Den ofta tillämpade beteendeinriktad e

meto-Med struktu

rerad

exponerings

behandling

kan barn klara

tandvården Författare: Margareta Fridström (bild) , ötdl, Specialist-tandv ården, Pedodon ti, Mälarsjukh uset Eskilstuna. E-post: mar gareta. fridstr om@dll.se Krist ina Arnrup, docent, ötdl, f orskningschef, Folktandvården s centrum för spec ialisttandvård, Odon tologiska forsk-nings enheten, Örebro läns landsting. Inst för hälsove tenskap och medicin , Örebro universitet

En behandlingsmodell f ör invänjning till tandv

ård, anpassad för bar n

och ungdomar , har utvärderats. Åttio proce

nt av patiente rna i studie n klarade av k onventionell re visionstandv ård inom allmäntandv ården

under uppföljningsperiod en som varierad e från tre till sju år. M odellen kan använd as för att före bygga eller ö verkomma tidiga te

cken på

tandvårdsrädsla e ller behandlingsprob

lem, liksom för att i dentifiera

barn som b ehöver ett mer anpassat omhän

dertagande.

diken ”tell–show –do” myntades redan

1959 [12]

och anpassades för tillämpning inom

svensk barn

-tandvård av Annal ena Holst [13]. Den

bygger på ett

stegvis, strukturerat tillvägagång ssätt för invänj

-ning till tandvård och innebär att man introducerar

ett moment i tage t. Berätta först (tell), visa sedan (show), sist provar

man (do). Om barnet accepterar detta moment

, fortsätter man med nästa . Om inte,

ger man barne t mer tid och fortsatt träning. Till-sammans

med observation av bet eende och positiv förstärkning används metoden för att uppnå ac-ceptans [4, 10, 14]. Behandling

enligt psykologiska

metoder kombinera s vid behov med sedering, ofta i form av lustgassedering alterna

tivt med hjälp av

bensodiazepinpr eparat. Vad gäller barn

med behandling sproblem av

psykologisk art har en lyckandefrekvens på cirka 80 procent rapporterats i två svenska studier [6, 15]. SYFT ET MED S TUDIEN

Syftet med studien var att beskriva och utv ärdera en

specifik modell för invänjning till tandvård (stru

k-turerad exponer ingsbehandling), baser

ad på ”tell–

show–do-me toden” och genomförd inom specia

-liserad barn- och ung domstandvård för

barn 4–12

år efter remiss med anledning av tandv årdsrädsla/ behandlingsprobl em. Referentgransk ad – accepterad för pu blicering 17 janua ri 2015.

6 Fridstrom & Arnrup s 64-71.indd 64