21 Svensk Frötidning 3/14
A
nvändningen av triazoler på hösten för svampbekämp-ning och dämpande eff ekt på tillväxten i höstraps är ett långt kapitel i Svensk Raps och SFOs historia – trots att preparaten aldrig varit registrerade i Sverige.Fem fi na triazoler
När man pratar om triazoler i raps så tänker man främst på de tillväxt-reglerande triazolerna i höstraps med preparatnamn som Folicur (tebukonazol), Juventus och Caramba (båda metkonazol) samt Toprex (difenokonazol+paklobutrazol). Proline (protiokonazol) - registrerad i Sverige för användning i raps och rybs i DC 53-69 med dosen 0,7 liter per hektar - är förvisso en triazol men har ingen tillväxtreglerande eff ekt utan endast god eff ekt mot bomullsmögel. Proline är ur europeiskt perspektiv en ganska liten produkt i raps då oft ast andra bättre alternativ fi nns som passar för en annan sjukdomsbild än den svenska.
Kombinationspreparat populära
De triazoler, med eff ekt på både Phoma och starkast tillväxtreglering, som
används i raps är främst olika kombina-tioner av metkonazol eller tebukonazol. Båda substanserna ensamma har i princip likvärd eff ekt på rapsen både vad gäller phomabekämpning på hösten och tillväxtreglering enligt tyska graderingar. Idag har användningen
ute i Europa dock svängt en del och nu ingår produkterna som beståndsdel i andra preparat, exempelvis tillsammans med rena tillväxtreglerare såsom mepi-kvatklorid (Terpal) eller fungicider som triadimenol (Bayfi dan/Baytan).
Metkonazol torde vara den mest an-vända substansen ingående i produk-ter för raps i våra grannländer såsom Caramba, Juventus, Carax, Caryx med fl era. För det är faktiskt så att metkona-zol nu är registrerat i samtliga Sveriges grannländer inklusive alla Östersjöstater, exklaven Kaliningrad och Ryssland. Un-dantaget är Norge men de är heller inte med i EU och odlar nästan inga höstolje-växter alls.
Varför inte i Sverige?
Vad är det då som gör att Sverige står utan triazoler och hur arbetar SFO idag med frågan?
Många svar har getts, både från KemI och växtskyddsföretagen, varför varken tebukonazol eller metkonazol registre-rats i Sverige. Folicur (tebukonazol) är väl den produkt som varit längst bort från registrering i Sverige men met-konazol har varit desto närmare.
Förklaringarna till avslag – även om
TRIAZOL-Triazoler ger en fantastisk möjlighet att kontrollera tillväxten i höstraps på hösten. Denna möjlighet förvägras svenska olje-växtodlare på grund av ett enträget motstånd från svenska myndigheter att godkänna användningen. Bakom kulisserna i denna registreringscirkus ligger ett högt spel som ger svenska höstraps odlare onödigt större ekonomisk osäkerhet och en klar konkurrensnackdel jämfört med kollegorna i EU. Text: Albin Gunnarson, SFO
Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning
»
Säker triazoleffekt. Plantan till vänster är
behandlad med Juventus. Låg tillväxtpunkt och mera robust växtsätt gör den till ett betydligt bättre övervintringsalternativ än plantan till höger. Den har fått prima tillväxtbetingelser vilket är bra, men en varm höst medförde alltför stark tillväxt och en påtaglig utvintringsrisk.
Fina försök. Många försök har gjort
med olika triazolprodukter. Dessa visar samstämmigt den stora nytta som möj ligheten att behandla med triazoler på hösten skulle ha för svenska lantbruka re. En nytta och säkerhet som vi förvä gras av myndigheterna, men som våra kollegor runt om i Europa tillåts använ da med öppna armar.
går vidare
Svensk Frötidning 3/14 22
det kanske inte fi nns något riktigt av-slag från KemI utan att fi rman har dra-git tillbaka ansökan – har muntligen varit fl era olika under 10 års tid. Först pratades det om användartoxiska eff ek-ter. Motargumentet hur det kan komma sig att produkten kan vara mer skadlig för en svensk än en tysk, fransos, britt, fi nländare, dansk eller polack, resulte-rade bara i att produkten plötsligt blev fågeltoxisk, men även reproduktionstox-isk. Däreft er handlade argumentationen från myndigheterna om läckage eller något liknade vid höstanvändning. Det är onekligen märkligt att det läcker så väldigt mycket i avlånga Sverige jämfört med alla våra grannländer. På andra sidan bron, andra sidan viken eller
andra sidan Östersjön en dryg timmes fl ygresa odlas samma höstraps på sam-ma jordarter som i Sverige!
Ofördelaktigt dåligt rykte
Ja det kan låta enkelt, men allt är inte KemIs fel. KemI har dock lyckats att sprida ett ofördelaktigt rykte om Sverige ute i kemibranschen. KemI hävdar också enträget och öppet att det är de som tolkar regler i tidigare förordning 91/414 och nu i 1107/2009 rätt. För att försöka förklara en stor och svår sak på ett enkelt sätt så kan man beskriva scenariot så här. När en substans ska föras upp på EUs ”bilaga 1” eller mer känt som ”Annex 1” så företräds Sverige av personal från KemI. KemI har röstat nej till fl ertalet
triazoler men även tillväxtreglerare, där-ibland exempelvis metkonazol och tebu-konazol. När det ansökande växtskydds-företaget ser vilka länder som röstat nej för upptagande på
Annex 1 väljer ett antal att inte söka re-gistrering alls i Sverige. KemI hävdar å sin sida att hur man röstar i Bryssel och hur man beslutar vid en svensk re-gistrering är helt skilda saker. Må så vara, men när Sverige företräds av samma ex-pertmyndighet i Bryssel för upptagande på Annex 1 och beslutande om registre-ring i Sverige är signalen
internationellt hur tydlig som helst. Som man röstar i Bryssel agerar man också hemma. Något annat känns mycket svårt att förklara.
Sund eller osund? Den svenska höstrapsen i förgrunden har inte förmånen att kunna till
växregleras. På andra sidan Sundet har danskarna en helt annan syn på möjligheten att gynna en säker höstrapsodling. Tänk att ett litet sund kan göra så mycket.
Foto: Hans Jonsson
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare menar att runt 40 000–50 000 hektar höstraps skulle få kraftigt förbättrade chanser att överleva en svensk vinter om vi har tillgång till en effektiv tillväxtreglerare. Vi tror oss veta från svenska offi ciella försök att triazolbehandling-ar på hösten kan höja rapsskördtriazolbehandling-arna med i genomsnitt upp till 500 kilo per hektar, i fl era fall mycket mer. Det innebär också ett bättre kväveutnyttjande och en friskare Östersjö om säkerheten i höstrapsodling kan höjas. Samtidigt minskas vinterskadorna i ett land som i det stora hela står för höstrapsgrödans nordliga utpost.
23 Svensk Frötidning 3/14
Ömsesidigt erkännande haltar
Redan där så avtar viljan från många växtskyddsföretag att arbeta med registreringar i Sverige. Sedan 1/1 2013 gäller dock nya regler för godkännande av växtskyddsmedel. Nu jobbar man i zoner och Sverige ingår i den norra zonen. I EU-förordning 1107/2009 rörande växtskyddsmedel fi nns något som kallas ”Ömsesidigt erkännande”. Det betyder förenklat att om en produkt är godkänd i ett land i samma zon så kan man i nästa land söka ömsesidigt erkännande på samma datamaterial. Här har det uppstått nya möjligheter för Sverige och det är här SFO jobbar idag med triazolfrågan.
Men nu har KemI återigen lyckats att försvåra tillämpningen av Ömse-sidigt erkännande i Sverige genom att ha hittat någon slags egen princip som fungerar ungefär så här: När ett växt-skyddsföretag söker registrering av en produkt så gör man det i ett land i norra zonen. Detta land blir rapportörland och ska utföra det stora arbetet med själva godkännandet. I samband med att växtskyddsföretaget söker registre-ring så uppger man i vilka andra länder i zonen man avser att söka ömsesidigt erkännande. Alla länder i zonen har möjlighet att lämna synpunkter till rap-portörlandet. KemI verkar aktivt att ha valt att agera som att man bara lämnar
synpunkter på ansökningar där Sverige upptagits på listan för möjligt ömsesi-digt erkännande. Resterande anser man sig inte ha resurser till att bevaka.
Vill inte blanda in Sverige
Om nu KemI röstat nej på Annex 1 och samtidigt skaff at sig ett fundamentalt rykte inom EU där man anses besvärlig, så vill inte växtskyddsföretagen ha synpunkter från Sverige. Särskilt inte i tidiga lägen för nya substanser i EU, ef-tersom KemI då skulle kunna äventyra en lansering i andra EU-länder. Då har växtskyddsföretagen fått ett bra argu-ment levererat av KemI för att minska sitt engagemang och fokus på Sverige.
Det är inte slut ännu... Om ett
växt-skyddsföretag eller även SFO skulle söka ömsesidigt erkännande så verkar inte KemI acceptera rapportörslandets utlå-tande utan har nu börjat begära in ytter-ligare kompletteringar till det beslutade godkännandet. Ett land har förvisso rätt att neka ömsesidigt erkännande, men måste då kunna motivera detta med att det fi nns särskilda skäl i landet för att inte godkänna det övriga i zonen har gjort. Vem drabbar detta? Jo mer eller mindre alla grödor i Sverige utom de all-ra största stråsädesgrödorna. Höstall-raps med en årlig odling på 80–90 000 hek-tar, är en stor gröda för svenska
lantbru-kare, men en liten i växtskyddsföretagens marknadsbild. Då förstås det lätt att lä-get inte blir bättre för våroljeväxter, lin, grönsaker och specialgrödor.
SFO stöttar växtskyddsfi rmorna
Så vad gör SFO idag i triazolfrågan? Hösten 2013 registrerade BASF Caryx (metkonazol+mepikvatklorid) i Estland, Lettland, Litauen och Danmark. Lettland var rapportörland, de övriga har genomfört ömsesidigt erkännande. Caryx innehåller en betydligt lägre koncentration metkonazol än Caramba/ Juventus gör.
SFO har därför undersökt möjligheter-na till ömsesidigt erkänmöjligheter-nande för svenskt vidkommande. Att SFO skulle söka själv är helt uteslutet då ett ömsesidigt erkän-nande lägger ett mycket, mycket stort ekonomiskt och juridiskt ansvar på sö-kanden. Det rör sig om allt ansvar för produkten inklusive kemikalie- och be-kämpningsmedelsavgift er, rapportering av försålda mängder samt märkningen av produkten. Ett ansvar som normalt ska ligga på växtskyddsföretaget. Vi ar-betar däremot för att växtskyddsföreta-get ska söka, i detta fall BASF.
Det fi nns en dialog men vi kan bara konstatera att Sveriges röstande i Bryssel som sköts av KemI och myndighetens fundamentala rykte att motarbeta triazoler har satt djupa spår.
