Gravida kvinnors kännedom och efterfrågan
av fysioterapi
En kvantitativ enkätstudie
Paulina Nordgren & Stina Lund
Fysioterapi, kandidat 2017
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Hälsovetenskap Fysioterapiprogrammet
Gravida kvinnors kännedom och
efterfrågan av fysioterapi
- En kvantitativ enkätstudie
Pregnant women's knowledge and demand for
physiotherapy
- A quantitative survey study
Stina Lund
Paulina Nordgren
Kurskod: S0090H Examensarbete i fysioterapi Termin: HT 2016
Handledare: Universitetslektor Inger Jacobson Examinator: Universitetslektor Agneta Larsson
Tack till:
Hälsocentralerna som deltog i vårt examensarbete
Respondenterna som besvarade vår enkät
Handledare Inger Jacobson
Bihandledare Frida Ahldén och Frida Karlsson
Examinator Agneta Larsson
Abstrakt
Bakgrund: Under graviditeten utsätts kroppen för förändringar och påfrestningar. Vanliga
graviditetssymtom är lågt blodtryck, hjärtrusning, trötthet, sömnsvårigheter och illamående. Nästan hälften av alla kvinnor drabbas av ländryggssmärta någon gång under graviditeten och ca 20% drabbas av foglossning. Fysioterapi i form av träning, manuella behandlingsmetoder samt eventuella hjälpmedel kan ha en positiv effekt på den gravida kvinnans
funktionsförmåga och smärtnivå. Tidigare forskning inom området är begränsat och det är oklart om gravida kvinnor känner till vad fysioterapeuter kan hjälpa till med och om de önskar att träffa en fysioterapeut. Syftet med studien var att undersöka kännedom och efterfrågan av fysioterapi hos gravida kvinnor i Luleå kommun. Metod: 120
egenkonstruerade enkäter delades ut till mödravårdscentraler på 6 hälsocentraler i Luleå kommun under perioden oktober-november 2016. Enkäterna placerades i väntrummen och hämtades efter 2 veckor. Totalt 15 enkäter samlades in. I studien inkluderades gravida
kvinnor, oavsett graviditetsvecka och antal graviditeter. Personer med reumatisk sjukdom och tidigare bäckentrauma exkluderades. Resultat: Majoriteten av respondenterna var medvetna om remissfriheten vid besök hos fysioterapeut samt vad de kunde få hjälp med av en
fysioterapeut, de hade också fått information angående detta av sin barnmorska. 50% av respondenterna ville inte söka fysioterapi. Av dessa skulle 40% söka fysioterapi om besvären ökade. De vanligaste besvären samtliga respondenterna upplevde var trötthet, illamående, andfåddhet och smärta i ländrygg och bäcken.
Konklusion: Gravida kvinnor är medvetna om vad fysioterapeuter kan göra för dem men
några upplever att de inte har tillräckligt stora besvär för att söka fysioterapi.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ... 5
1.2 Ländryggs- och bäckensmärta under graviditeten ... 5
1.3 Foglossning ... 6
1.4 Sömnproblem ... 6
1.5 Fysisk aktivitet och livsstil ... 6
1.6 Mödrahälsovård ... 7
1.7 Fysioterapi under graviditeten ... 8
1.8 Fysioterapeutiska behandlingar vid graviditetsrelaterade besvär ... 8
2. Syfte ... 10 2.1 Frågeställningar ... 10 3. Metod ... 11 3.1 Procedur ... 11 3.2 Respondenter ... 12 3.3 Enkät ... 12 3.4 Analys ... 13 4. Resultat ... 14 4.1. Bakgrund ... 14
4.2. Vilka fysiska besvär har kvinnor under graviditeten? ... 15
4.3. Vilken erfarenhet har gravida kvinnor av fysioterapi under graviditeten? ... 15
4.4. Vad önskar en gravid kvinna att få ut av att besöka en fysioterapeut? ... 16
5. Diskussion ... 18
5.1 Metoddiskussion ... 18
5.2 Resultatdiskussion ... 19
5.3 Konklusion ... 21
6. Referenser ... 22 Bilaga 1 Information till verksamhetschefer
Bilaga 2 Information till barnmorskor
Bilaga 3 Informationsbrev till gravida kvinnor
5
1. Bakgrund
1.1 Fysiologiska förändringar under graviditeten
Under graviditeten utsätts kroppen för stora förändringar och påfrestningar. Under första trimestern påverkas bland annat hjärta och blodcirkulation. Ökade nivåer av progesteron får den glatta muskulaturen kring blodkärl att slappna av vilket leder till att kärlen vidgas, kroppen reagerar med att minska det venösa återflödet och minskad slagvolym. Detta leder till biverkningarna lågt blodtryck, hjärtrusning, trötthet, yrsel och illamående, vilka är vanliga graviditetssymtom. Kroppen reagerar på den låga blodvolymen genom att öka produktionen av röda blodkroppar och plasmavolym (Clapp, 2002). Den ökade blodvolymen ställer högre krav på slagvolym och hjärtfrekvens samt orsakar svullnad (Artal & O’Toole, 2002).
På grund av graviditetshormoner blir kvinnor mindre känsliga för insulin och 1–3 % drabbas av graviditetsdiabetes (Kaaja & Greer, 2005). Under graviditeten förändras även
lungfunktionen och ventilationen ökar med 40–50 % för att säkerställa syresättning till fostret. Det ökade trycket på diafragman kan ge känsla av andnöd och andfåddhet (Clapp, 2002).
Gravida kvinnor kan också uppleva psykiska symtom. En del kvinnor löper till exempel större risk för oro, nedstämdhet och psykisk ohälsa under graviditet. Bristande stöd, stress, sociala och ekonomiska svårigheter är riskfaktorer som kan medföra psykiska symtom under graviditeten (Socialstyrelsen, 2014).
Den vanligaste orsaken till sjukskrivning under graviditeten är foglossning, följt av ryggvärk, förvärkar och illamående (Inspektionen för socialförsäkringen, 2011).
En studie visade att 63 % av alla gravida drabbas av illamående någon gång under första trimestern. Under graviditeten sjunker siffran och under tredje trimestern uppger 26 % att de upplever illamående (Coronado, Fasero, Álvarez-Sánchez & Rey, 2014).
År 2005 fick ca 30 % av de gravida i Sverige sjukpenning någon gång under den sista trimestern (Inspektionen för socialförsäkringen, 2011).
1.2 Ländryggs- och bäckensmärta under graviditeten
Nästan hälften av alla kvinnor drabbas av ländryggssmärta någon gång under graviditeten (Norén, Östgaard, Johansson & Östgaard, 2002). Vid ländryggssmärta under en graviditet är återfallsrisken vid nästa graviditet 85 % (Mogren, 2005). Under graviditeten upplever 39 % smärta från bäckenet (Mieritz, Thorhauge, Forman, Mieritz, Hartvigsen & Christensen 2016).
6 Den förändrade kroppshållningen under graviditeten, med ökad lumbal lordos och
thorakalkyfos, anses vara en av orsakerna till att ryggbesvär kan uppstå (Vleeming, Albert, Östgaard, Sturesson & Stuge, 2008; Wu, Meijer, Uegaki, Mens, Van Dieen, Wuisman & Östgaard, 2004). Ländryggssmärta definieras som smärta lokaliserad under det tolfte revbenet men ovan glutealvecken, med eller utan utstrålning i ben (Gutke, Betten, Degerskär, Fagevik Olsén & Pousette, 2011).
1.3 Foglossning
En vanlig komplikation under graviditeten är foglossning. En studie visar att prevalensen för foglossning är ca 20 %. Två stora riskfaktorer är tidigare bäckentrauma, ländryggssmärta eller foglossning vid tidigare graviditeter (Vleeming, Albert, Östgaard, Sturesson & Stuge, 2008). Foglossningssmärta definieras som smärta mellan spina iliaca posterior superior, sacroiliacalederna, glutealvecken och/eller symphysis pubica. Smärtan kan stråla ner i lårens baksida (Van Tulder et al., 2006). Oftast debuterar foglossningssmärtor i vecka 18 men kan börja både tidigare eller senare. Det är inte klarlagt varför foglossning uppkommer men forskning tyder på att individuella rörelsemönster samt hormonella förändringar är bidragande faktorer (Girard, Marchand, Stuge, Ruchat & Descarreaux, 2016).
1.4 Sömnproblem
Sömnproblem drabbar mellan 75 %–83 % av alla kvinnor någon gång under graviditeten. Sömnen påverkar immunförsvaret och vid långvarig sömnbrist får kroppen problem att bekämpa infektioner och kan ge minnesbesvär. Långvarig sömnbrist kan även påverka hormonnivåerna i kroppen och leda till komplikationer såsom för tidig födsel (Dixon, 2014). Att träna under graviditeten kan påverka sömnproblem positivt (Fieril, Fagevik Olsén, Glantz & Larsson, 2014).
1.5 Fysisk aktivitet och livsstil
Det finns många fördelar att vara fysiskt aktiv under graviditeten, bland annat för att bibehålla eller öka fysiskt välbefinnande, minska trötthet och minska ländryggsbesvär. Dessutom upplevs ofta minskad stress, ångest, depression och sömnstörningar. Vältränade kvinnor anpassar sig snabbare till förändringarna som sker under graviditeten och mår bättre samt får färre komplikationer (Josefsson, Haakstad & Bö, 2015).
7 Gravida kvinnor som inte upplever några komplikationer rekommenderas aerob och
muskelstärkande fysisk aktivitet under sammanlagt 150 minuter per vecka på minst en måttlig intensitetsnivå. Högre intensitet kan utföras av individer som tidigare varit fysiskt aktiva. Aktiviteterna bör anpassas för en minimal risk för fall och fosterskador. Tillsammans med andra livsstilsförändringar kan fysisk aktivitet förebygga och behandla vissa
graviditetskomplikationer (Josefsson, Haakstad & Bö, 2015). Kvinnor som tränar regelbundet under graviditeten är mer benägna att fortsätta vara fysiskt aktiva även efter förlossningen (Josefsson & Bö, 2011). En studie som genomfördes i USA år 2004 visar att ungefär en sjättedel av de kvinnor som är gravida når upp till rekommendationerna gällande fysisk aktivitet (Evenson, Savitz & Huston, 2004).
En hälsosam livsstil under graviditeten innebär stora fördelar, både för den blivande modern och för barnet (O’Keeffe, Kearney & Green, 2013). För gravida kvinnor rekommenderas hälsosam och varierad kost, regelbunden fysisk aktivitet och intag av folsyra före graviditeten (Murphy, Mullally, Cleary, Fahey & Barry, 2013). Den gravida kvinnan kan också påverka sin livsstil genom att till exempel avstå från rökning och alkohol (Dunney & Murphy, 2015).
1.6 Mödrahälsovård
Innan, under och efter förlossningen träffar gravida kvinnor en barnmorska. Barnmorskornas yrkesutövning innebär både förebyggande och vårdande åtgärder. De har kompetens om både normal och komplicerad graviditet, förlossning och eftervård. De bidrar med förberedelse inför förlossning och stöd i föräldraskapet (Svenska barnmorskeförbundet, 2016).
I samband med graviditet erbjuder mödrahälsovården kvalificerad rådgivning angående livsstilsfrågor och håller motiverande samtal för att öka kunskapen kring livsstilsfrågor (Socialstyrelsen, 2014).Hittills har mödrahälsovården framgångsrikt minskat
alkoholkonsumtion och rökning men har inte i samma utsträckning motiverat till fysisk aktivitet under graviditeten (Fridén, Nordgren & Åhlund, 2012). I en kvalitativ studie uppgav barnmorskor att de först och främst ger råd och information som behandling vid foglossning. För smärtlindring ansågs akupunktur som ett bra alternativ. Träning uppmuntrades men ansågs inte bota symtomen (Mogren, Winkvist & Dahlgren 2010).
Fysisk aktivitet under graviditet kan förebygga och behandla många graviditets- och förlossningskomplikationer (Josefsson & Bö, 2011). Trots detta är informationen angående fysisk aktivitet ofta bristfällig inom mödrahälsovården. Det finns i dagsläget ingen tradition
8 eller rutin med samverkan mellan barnmorska och fysioterapeut och utnyttjande av varandras kompetens för att stödja gravida kvinnor till god hälsa (Fridén, Nordgren & Åhlund, 2012).
1.7 Fysioterapi under graviditeten
WHO definierar hälsa som fysisk, psykisk och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom (WHO, 1948). Enligt regeringen ska befolkningen erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan vård ska vara jämlik och
tillgänglig (Regeringen, 2015). I Sverige utgör fysioterapeuter den tredje största professionen inom hälso- och sjukvård. Fysioterapi baseras på akademisk utbildning, kunskap och
yrkesansvar. Fysioterapeuten arbetar främst med rörelse som ett hälsofrämjande verktyg när människor påverkas av sjukdom, skada, ålder eller omkringliggande faktorer som kan bidra till ohälsa (Broberg & Tyni-Lenné, 2009). De arbetar även med hälsopromotion för att
bibehålla eller förbättra människors psykiska, fysiska och sociala välmående (Socialstyrelsen, 2016). Med ett hälsofrämjande arbete erbjuds insatser som förbättrar den egenupplevda hälsan (Naidoo, 2016; Medin & Alexandersson, 2000). Fysioterapeutens arbete innebär dessutom förebyggande åtgärder för att hindra uppkomst och/eller påverka förloppet av skador och sjukdomar. Det kan till exempel innebära förebyggande åtgärder vid
graviditetsrelaterade besvär i rörelseapparaten (Socialstyrelsen, 2016).
Fysioterapeutiska åtgärder kan till exempel vara lämpliga vid illamående samt vid smärta i bäcken- och ländrygg. Forskning visar att fysioterapi i form av träning, manuella
behandlingsmetoder samt eventuella hjälpmedel kan ha en positiv effekt på den gravida kvinnans funktionsförmåga och smärtnivå (van Benten, Pool, Mens & Pool-Goudzwaard, 2014).
1.8 Fysioterapeutiska behandlingar vid graviditetsrelaterade besvär
Illamående
En behandlingsmetod som har gett bra resultat mot illamående är akupunktur. En studie visar att kvinnorna som behandlades med akupunktur upplevde mindre illamående än de som inte behandlades med akupunktur. Det ledde till att många av dem bland annat upplevde en ökad fysisk funktion samt bättre psykisk hälsa (Smith, Crowther & Beilby, 2002). Även lättare styrketräning med hantlar eller gummiband kan ge viss lindring vid graviditetsrelaterat illamående (Fieril, Fagevik Olsén, Glantz & Larsson, 2014).
9 Foglossning
En av behandlingarna som fysioterapeuter kan erbjuda mot foglossningssmärta är bassängträning. Studier visar att vattengymnastik kan vara effektivt minska smärtan hos gravida med foglossning (Granath, Hellgren & Gunnarsson, 2006; Kihlstrand, Stenman, Nilsson & Axelsson, 1999). Det kan leda till att sjukskrivning i vissa fall skjutas upp eller undvikas helt (Granath, Hellgren & Gunnarsson, 2006). Även individuellt anpassad
stabilitetsträningav fysioterapeut har visat sig ge bra resultat vid foglossningsrelaterad smärta (Stuge, Lærum, Kirkesola & Vøllestad, 2004).
Ländryggssmärta
Fysioterapeutiska behandlingar mot graviditetsrelaterad ländryggsmärta är bland annat rådgivning, träning i grupp eller individuellt anpassad träning, akupunktur, bäckenledsbälte, vattengymnastik, mobilisering, massage och värme (Andell, 2015).
Enligt en studie från 2005 saknas stark evidens för en del fysioterapeutiska
behandlingsformer exempelvis vid ländryggssmärta. Vattengymnastik, individuellt anpassad träning och akupunktur har dock visat sig ge goda resultat vid flera graviditetsrelaterade besvär (Mogren, 2005).
I samma studie där samtliga kvinnor som genomgick en förlossning vid två större sjukhus i Sverige under 3 månader år 2002 erbjöds deltagande, framkommer att ca en tredjedel av deltagarna hade besökt en fysioterapeut på grund av ländryggssmärta eller foglossning under sin graviditet. Den vanligaste fysioterapeutiska åtgärden vid ländryggssmärta och
foglossningssmärta var utprovning av ett bäckenledsbälte som stabiliserar bäckenet. Studien visar att akupunktur var den behandlingsmetod som gav bäst smärtlindring vid
ländryggssmärta eller foglossningssmärta (Mogren, 2005).
Efter litteratursökning har enbart en kandidatuppsats som undersöker vad gravida kvinnor med bäckenledsproblematik vill ha ut av att besöka en fysioterapeut hittats (Liljegren, 2013). Utöver denna har inga studier hittats som undersöker vad gravida kvinnor vet om fysioterapi, vilken erfarenhet de har av fysioterapi och vad de vill ha ut av ett besök hos fysioterapeuten. Det är därför viktigt att undersöka alla gravida kvinnors kännedom och efterfrågan av fysioterapi oavsett symtombild för att kunna nå ut till fler.
10
2. Syfte
Syftet med studien var att undersöka kännedomen och efterfrågan av fysioterapi hos gravida kvinnor i Luleå kommun.
2.1 Frågeställningar
1 Vilka fysiska besvär har kvinnor under graviditeten?
2 Vet gravida kvinnor vad fysioterapeuter kan hjälpa dem med i behandlingsväg?
3 Vilken erfarenhet har gravida kvinnor av fysioterapi under graviditeten?
11
3. Metod
3.1 Procedur
En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkätstudie genomfördes. En etisk ansökan skickades in till etikgruppen vid Institutionen för Hälsovetenskap på Luleå Tekniska Universitet för granskning och godkännande innan studien påbörjades. En risk med studien vore att respondenterna, i denna studie de gravida kvinnorna, möjligen kunde ifrågasätta varför de inte fått information (tex av barnmorskan) eller behandling av fysioterapeut tidigare. Författarna ansåg att nyttan med studien övervägde eventuella risker.
I början av studiens genomförande konstruerades en enkät i programmet EvaSys © version 7.0–2101. Enkäten pilottestades genom att den delades ut till sex personer, samtliga var kvinnor i åldrarna 20–30 år. En av deltagarna i pilotstudien hade varit gravid tidigare. Svar och feedback från provenkäten analyserades, enkäten korrigerades och den slutgiltiga enkäten färdigställdes. En korrigering var till exempel att att skriva sjukgymnast/fysioterapeut
eftersom en deltagare i pilottestet inte var medveten om professionens namnbyte.
Samtliga verksamhetschefer på de totalt tio olika hälsocentralerna i Luleå kommun kontaktades via telefon och e-post för förfrågan om medverkande i genomförandet av datainsamling till studien. I samband med detta fick de informationsbrevet “information till verksamhetschef” (bilaga 1). För de som önskade ytterligare information skickades
“information till barnmorska” (bilaga 2) ut. Verksamhetscheferna avgjorde tillsammans med barnmorskorna om de ville delta i genomförandet av studien.
Två hälsocentraler avböjde medverkan i datainsamlingen och två var inte anträffbara under datainsamlingsperioden. Totalt medverkade sex hälsocentraler i studien.
Enkäterna lämnades ut på hälsocentralerna två veckor på respektive hälsocentral under perioden oktober-november 2016. Totalt lämnades 120 enkäter ut, 20 st på varje hälsocentral. Av dessa samlades totalt 15 besvarade enkäter in.
På hälsocentralerna lämnade respondenterna de besvarade enkäterna i en försluten låda. Efter att enkäterna hämtats och under tiden arbetet med resultatet pågick förvarades enkätsvaren som pdf-filer i en lösenordsskyddad dator. Efter inskanningen i dataprogrammet EvaSys förvarades samtliga pappersenkäter i en låsbar låda hemma hos en av författarna. Samtliga enkäter förvarades i samma låda och de kunde inte härledas till en specifik person eller
12 hälsocentral. Endast författarna hade tillgång till de besvarade enkäterna. Pappersenkäterna och de inskannade enkäterna raderades efter examination.
3.2 Respondenter
I studien inkluderades gravida kvinnor, oavsett graviditetsvecka och antal graviditeter. De skulle vara inskrivna vid någon av de hälsocentraler som valde att medverka i genomförandet av datainsamlingen.
Inklusion- och exklusionskriterierna framgick i informationsbrevet (bilaga 3) som lämnades ut tillsammans med enkäterna. Kvinnan bedömde själv om hon var lämplig att delta i studien utifrån dessa kriterier.Ett krav var att respondenterna skulle behärska svenska språket
eftersom enkäten var skriven på svenska. Personer med reumatisk sjukdom och tidigare bäckentrauma exkluderades från studien eftersom skadan kunde påverka deras
smärtproblematik under graviditeten (Mitchell, Kaul, Clowse, 2010; Vleeming, Albert, Östgaard, Sturesson & Stuge, 2008).
3.3 Enkät
Enkäten (bilaga 4) bestod av 14 egenformulerade frågor som var både öppna och slutna. De öppna frågorna användes som komplement för att ge respondenterna möjlighet att uttala sig med egna ord (Williams, 2003). I enkäten fanns frågor med svarsalternativ (ja/nej),
skattningsfrågor, flervalsfrågor och frågor där deltagarna fick skriva själv. De färdiga
svarsalternativen baserades på faktorer som angetts i litteraturen (Smith, Crowther & Beilby, 2002; Clapp, 2002; Norén, Östgaard, Johansson & Östgaard, 2002; Artal & O’Toole, 2002; Mogren, 2005; Andell, 2015; Vleeming, Albert, Östgaard, Sturesson & Stuge, 2008; Dixon, 2014; Fieril, Fagevik Olsén, Glantz & Larsson, 2014; Stuge, Lærum, Kirkesola & Vøllestad, 2004; Granath, Hellgren & Gunnarsson, 2006; Kihlstrand, Stenman, Nilsson & Axelsson, 1999).
Enkätfrågorna kategoriserades i ’erfarenheter’ respektive ’efterfrågan’ utifrån
frågeställningarna: bakgrundsinformation och aktuell information om respondenterna såsom besvär under graviditeten samt kännedom och efterfrågan av fysioterapi under graviditeten. Respondenterna angav inga personuppgifter på enkäten med undantag av födelseår,
graviditetsvecka och antal tidigare graviditeter. Kvinnorna deltog frivilligt och svaren behandlades konfidentiellt.
13
3.4 Analys
Enkätsvaren skannades in i EvaSys, därifrån hämtades en pdf-fil med deskriptiva data för varje enkätfråga. Detta analyserades och bearbetades vidare och en fördjupad analys gjordes där svar på utvalda frågor relaterades till varandra för att få en ökad förståelse och se om det fanns några samband mellan respondenternas symtom och efterfrågan på fysioterapi eller läkarbesök. Hos personerna som träffat fysioterapeut analyserades vilken behandling de fått och hur nöjd de var med den. Symtom har jämförts mellan de som vill träffa fysioterapeut och de som inte vill träffa fysioterapeut. Respondenternas symtom under tidigare graviditet jämfördes med symtom under nuvarande graviditet för att se hur det ställde sig mot
litteraturen, då det finns studier som visar att symtom, t.ex. ländryggssmärta under tidigare graviditeter är vanligt förekommande under senare graviditeter (Vleeming et al., 2008: Mogren, 2005).
Som centralmått för kvotdata (ålder och graviditetsvecka) användes medelvärde samt variationsvidd (Statistiska Centralbyrån, u.å). Medelvärde användes eftersom det inte fanns några extremvärden i enkätsvaren. För ordinal data (skattning 0 – 10) räknades median ut (Olsson & Sörensen, 2011). Samtliga centralmått räknades ut av författarna.På flera av enkätfrågorna fanns ett internt bortfall, hur stort bortfallet var varierade, vilket innebar att validiteten på dessa frågor kunde ifrågasättas (Olsson & Sörensen, 2011).
Fritextsvaren från enkätens öppna frågor skrevs in Google Docs© 2017, delades in i kategorierna smärta och funktionsförmåga och kvantifierades därefter. Kategorierna sattes upp efter en grundlig analys av enkätsvaren.
De vanligast förekommande svaren på enkätfrågorna presenterades i procentform i den löpande texten. Svar redovisades i form av diagram på de frågeställningar där det gjorde resultatet mer överskådligt, t.ex på frågor om upplevda besvär och behandlingar (Olsson & Sörensen, 2011).
14
4. Resultat
4.1. Bakgrund
Variationsvidden på respondenternas ålder var mellan 20 och 34 år. Medelåldern på respondenterna var 26 år. Då de fyllde i enkäten var variationsvidden gällande
graviditetsvecka mellan vecka 15 till vecka 38. Medelvärdet på den graviditetsvecka de befann sig var vecka 26. För sju av respondenterna var det första graviditeten och för sju personer var det andra graviditeten, en person genomgick sin tredje graviditet. Ingen av respondenterna hade varit gravid mer än tre gånger.
För de respondenter som hade varit gravida tidigare var de vanligaste fysiska besvären under de tidigare graviditeterna illamående (60 %), trötthet (53 %) och bäckensmärta (33 %) (figur 1). Majoriteten av de besvären fanns också kvar under respondentens nuvarande graviditet. Fem av åtta respondenter hade samma besvär eller fått fler besvär under den nuvarande graviditeten. Tre av åtta uppgav färre besvär under den nuvarande graviditeten.
Ingen av respondenterna uppgav att de inte hade haft några besvär under sin tidigare
graviditet. I frågan om besvär under tidigare graviditet fick respondenterna markera samtliga alternativ de hade upplevt under graviditeten.
Figur 1. Diagram över upplevda besvär under tidigare graviditeter, angivet i procent. Se bilaga 4 för fullständiga utskrivningar av svarsalternativen.
15
4.2. Vilka fysiska besvär har kvinnor under graviditeten?
Under den nuvarande graviditeten var de vanligaste fysiska besvären respondenterna angav trötthet (60 %) och illamående (60 %). Andfåddhet, ländryggssmärta och bäckensmärta var de näst vanligaste (47 %) (figur 2). 7% upplevde inga fysiska besvär. I frågan om besvär under nuvarande graviditet fick respondenterna markera samtliga alternativ de hade upplevt under graviditeten.
Figur 2. Diagram över fysiska besvär under nuvarande graviditet, angivet i procent. Se bilaga 4 för fullständiga utskrivningar av svarsalternativen.
4.3. Vilken erfarenhet har gravida kvinnor av fysioterapi under graviditeten?
Under den pågående graviditeten hade samtliga respondenter träffat en barnmorska. 33 % hade träffat en läkare. Medelåldern på de som träffat en läkare var 28 år, den genomsnittliga graviditetsveckan respondenterna befann sig i var vecka 36.
De vanligaste symtomen hos personerna som sökt läkare är illamående, trötthet och bäckensmärta.
33 % av respondenterna hade träffat en fysioterapeut. Medelåldern på de som träffat en fysioterapeut var 29 år. Den genomsnittliga graviditetsveckan respondenterna befann sig i var vecka 31. De vanligaste symtomen respondenterna som träffat en fysioterapeut hade var smärta i bäcken och ländrygg samt trötthet. I frågan fick respondenterna markera samtliga yrkesgrupper de hade träffat under graviditeten.
Totalt elva respondenter (n = 14) hade fått information om fysioterapi och fysioterapeutiska behandlingar av sin barnmorska och var medvetna om att det inte krävs remiss för att träffa
16 en fysioterapeut.21 % av respondenterna (tre personer) hade sökt på internet om fysioterapi och fysioterapeutiska behandlingar (n = 14).
De vanligaste behandlingarna samtliga respondenter hade fått under sin graviditet var: råd (80 %), bäckenledsbälte (27 %) och fysisk aktivitet (27 %), där den vanligaste träningsformen var promenader och träningsprogram (figur 3). I frågan om behandlingar under graviditeten hade respondenterna möjlighet att markera flera svarsalternativ.
Figur 3. Diagram över behandlingar respondenten fått under graviditeten, angivet i procent. Se bilaga 4 för fullständiga utskrivningar av svarsalternativen.
På frågan “Om du redan har fått eller får behandling/hjälpmedel, hur nöjd är du med den?” med en skala där 1 är väldigt missnöjd och 10 är bästa tänkbara, var medianen 7 (n = 8) med kvartilavstånd 3, kvartilavvikelse 1,5, typvärde 8 och variationsvidd 4.
4.4. Vad önskar en gravid kvinna att få ut av att besöka en fysioterapeut?
Totalt 50 % av respondenterna som inte tidigare hade träffat en fysioterapeut önskade att göra det (n = 10). Av dem hade tre av fem smärta i ländrygg, tre av fem var drabbade av
andfåddhet och två av fem var drabbade av illamående och/eller trötthet. Om respondenterna skulle besöka en fysioterapeut förväntade majoriteten av respondenterna sig någon av
behandlingsformerna: råd (80 %) manuell behandling (60 %) och individuellt anpassad stabilitetsträning (40 %) (figur 4). En person önskade bassängträning. En person ville träffa en fysioterapeut först efter förlossningen. (n = 5). Ingen av respondenterna förväntade sig hållningskorrigering, elektrisk behandling t.ex. TENS eller kryckor. I frågan fick
17 Av de respondenter som inte hade träffat en fysioterapeut, och inte heller önskade att göra det, var de vanligaste symtomen de upplevde illamående (80 %) och trötthet (80 %). Medelvärdet på graviditetsveckan de respondenterna befann sig i var vecka 26.
Två av fem uppgav att de skulle uppsöka en fysioterapeut om de fick större besvär, och fick svårigheter att fungera i vardagen.
Figur 4. Diagram över vilka behandlingar respondenterna som inte tidigare träffat en fysioterapeut förväntade sig, angivet i procent. Se bilaga 4 för fullständiga utskrivningar av svarsalternativen.
18
5. Diskussion
5.1 Metoddiskussion
Antalet besvarade enkäter var totalt 15 st och bedömdes inte vara tillräckligt för att ses som representativt urval för gravida kvinnor i Luleå kommun. Eftersom enkäterna endast delades ut i Luleå är svaren inte heller representativa för resten av landet. Trots det låga antalet besvarade enkäter stämmer resultatet överens med litteraturen, till exempel symtom såsom ländrygg- och bäckensmärta och foglossning (Vleeming, Albert, Östgaard, Sturesson & Stuge, 2008; Norén, Östgaard, Johansson & Östgaard, 2002; Mieritz, Thorhauge, Forman, Mieritz, Hartvigsen & Christensen 2016).
Att lämna ut enkäterna tidigare och ha dem ute under en längre period hade troligtvis lett till fler besvarade enkäter. Det fanns ingen möjlighet att lämna ut enkäterna tidigare eftersom etiska ansökan inte blivit godkänd tidigare.
Genom att låta barnmorskorna dela ut enkäterna direkt till respondenterna i samband med besöket istället för att lämna enkäterna i väntrummet hade också kunnat leda till fler svar. Det hade dock kunnat leda till färre medverkande hälsocentraler eftersom det skulle kunna
uppfattas som en stressande uppgift för barnmorskorna och därmed fått hälsocentralen att avböja sin medverkan i studien. Det låga antalet svar kan också eventuellt härledas till att 4 hälsocentraler av olika anledningar inte deltog i studien.
På många hälsocentraler var enkäterna placerade av verksamhetscheferna så att de var svåra att se. Flera kvinnor som hade kunnat vara aktuella respondenter kan därför ha missat att se enkäterna. På de hälsocentraler där placeringen av enkäterna var mer synlig samlades fler svar in.En felkälla i resultatet kan vara att respondenten själv fick avgöra om hon var lämplig att delta. Då ingen kontrollerade detta finns det ingen möjlighet att i efterhand avgöra om respondenten uppfyllde inklusionskriterierna eller inte.
Eftersom enkäterna låg i väntrummen, och inte delades ut personligen fanns ingen siffra på det totala antalet möjliga respondenter och det gick därför inte att beräkna det externa bortfallet. Det fanns interna bortfall på vissa frågor vilket gör att validiteten för just de frågorna kan ifrågasättas (Olsson & Sörensen, 2011). Enkäten granskades av handledare, bihandledare och examinator samt pilottestades på 6 personer innan den bedömdes som färdig att dela ut. En ytterligare metod för enkätutveckling hade kunnat vara ”think-aloud”
19 metoden, där en respondent får fylla i en enkät och samtidigt berätta vad denne tänker om frågorna och svaren (Hauge, Jacobs-Knight, Jensen, Burgess, Puumala, Wilton & Hanson, 2015). Detta skulle kunna hjälpa vid utformandet av enkätfrågor för att minska internt bortfall. Det hade också varit önskvärt att majoriteten av personerna som utförde pilottestet hade genomgått minst en graviditet för att de skulle kunna ge bättre feedback på frågorna.
Att göra enkäten i EvaSys underlättade arbetet med dataanalys eftersom programmet räknade ut medelvärde och procentsatser för varje fråga. Däremot kunde enkätens utformande ha gjorts mer lättläst för respondenterna, t.ex. genom att göra det lättare att se vilket alternativ som tillhörde vilken fråga. Några av respondenterna missade att det fanns en baksida på enkäten, vilket ledde till att vi fick färre svar på frågorna som fanns där. Hade enkäten gjorts mer lättläst och tydlig hade den möjligen kunnat ge fler svar (Sapsford, 2007).
Enkätfrågorna täckte in syftet och frågeställningarna, däremot hade det varit intressant att fråga mer om vad respondenterna visste om fysioterapi under graviditeten för att bättre täcka in respondenternas kunskap om fysioterapi.
5.2 Resultatdiskussion
Flera av respondenterna som hade graviditetsrelaterade besvär kunde tänka sig att söka fysioterapi om besvären förvärrades. Det hade varit intressant att veta vid vilken nivå av smärta och besvär de gravida kvinnorna vill träffa en fysioterapeut och vad det beror på, till exempel om det tar tid från deras vardag, om de inte vill belasta sjukvården eller andra anledningar. En studie som gjorts i Göteborg visar att den grupp som oftast avstår att söka vård trots behov är kvinnor mellan 22–29 år. Många av de som avstår vård är arbetslösa, har sjuk- eller aktivitetsersättning eller skattar sin hälsa som dålig. Anledningar att inte söka vård var tillexempel negativa erfarenheter från tidigare vårdbesök, samt tid (Västra
Götalandsregionen, 2011). Det vore också intressant att undersöka hur många som varit eller är sjukskrivna för bättre förståelse över hur och i vilken grad graviditeten påverkar vardagen.
Ingen av respondenterna svarade att fysioterapeuterna behöver bli bättre för att de skulle kunna tänka sig att besöka fysioterapeut. En kvalitativ studie har visat att gravida kvinnor vill att deras barnmorska ska vara vänlig, respektfull, uppmärksam, stöttande och inte dömande (Mogren, Winkvist & Dahlgren 2010). Det är dock oklart om gravida kvinnor har samma förväntningar på fysioterapeuten som på sin barnmorska. En god relation mellan
20 av behandlingen (Hall, Ferreira, Maher, Latimer & Ferreira 2010). Det är därför av stor vikt att värna om relationen mellan patient och fysioterapeut. I en kandidatuppsats ville gravida kvinnor att fysioterapeuten främst ska lindra smärta, därefter lära patienten att själv påverka smärtan. Minst viktigt ansågs känslomässigt stöd (Liljegren, 2013).
En majoritet av respondenterna i denna studie som tidigare besökt en fysioterapeut (80 %) hade fått råd som behandling. Råd var också en av de behandlingsmetoderna som flest respondenter som inte tidigare träffat en fysioterapeut förväntade sig (80 %) om de skulle besöka en under sin graviditet. En studie som genomfördes på 700 personer visade att de vanligast förekommande råden under graviditeten handlar om olika livsstilsförändringar t.ex. fysisk aktivitet (63 %) kroppsvikt (52 %) och kost (56 %) (Whitaker, Wilcox, Liu, Blair & Pate, 2016).
En yrkesgrupp som kan att ge dessa råd är fysioterapeuter då de har rätt kompetens inom motivation och livsstilsförändringar. Fysioterapeuternas metoder inom rådgivning varierar när det kommer till timeing, teknik och upplägg. Vilket sätt som är det bästa för att nå ut till respondenten bör undersökas vidare för att fysioterapeuten ska kunna nå ut till de gravida på bästa möjliga sätt (Alexander, Bambury, Mendoza, Reynolds, Veronneau & Dean, 2012).
Många av respondenterna upplevde fysiska symtom t.ex. ländrygg- och bäckensmärta, illamående och/eller trötthet. En studie som genomfördes i Göteborg visar att lättare
motståndsträning med hantlar, gummiband och viktplattor efter de rekommenderade nivåerna (30 min/dag) kan leda till en lindring av flera av dessa symtom t.ex. trötthet och illamående (Fieril, Fagevik Olsén, Glantz & Larsson, 2014).
Ett stabilitetesträningsprogram på Pilatesboll kan lindra ländryggs- och bäckensmärta i slutet av graviditeten (Binkley, Binkley & Wise, 2015). För att genomföra träningen regelbundet kan det underlätta att ändra sin målsättning med träningen, samt att sänka kraven på sig själv (Fieril, Fagevik Olsén, Glantz & Larsson, 2014).
Att försöka nå ut till gravida kvinnor med ett hälsopromotivt arbetssätt hade eventuellt kunnat få fler att söka fysioterapi, även om de inte upplever sig ha speciellt kraftiga besvär. En studie visar att flera professioner inom vården behöver arbeta mer hälsopromotivt med gravida patienter(Gokyildiz, Alan, Elmas, Bostanci & Kucuk, 2013). En annan studie visar att en majoritet av alla gravida kvinnor redan vet hur vissa faktorer inom livsstil och hälsa kan påverka graviditeten. Däremot är det enbart 83 % som är medvetna om vikten av träning
21 under graviditeten. 81 % är medvetna om vikten av vila under graviditeten (Rasheed & Al-Sowielem, 2015). Att nå ut till de 15–20 % som inte är medvetna om dessa livsstilsfaktorers påverkan är en viktig arbetsuppgift för samtliga vårdprofessioner.
Socialstyrelsen skriver om förebyggande av ohälsa hos gravida och riktade insatser samt vårdteam men nämner inte fysioterapi specifikt (Socialstyrelsen, 2014). Vår bedömning är att fysioterapi behöver få mer status och uppmärksammas, det borde vara en självklarhet med fysioterapi vid graviditetsrelaterade problem och förebyggande av dessa.
Med ett närmare samarbete mellan olika yrkeskategorier inom mödrahälsovården anser vi att fysioterapeuten kan tillföra mycket kunskap inom detta område. Många av respondenterna (78 %) hade dock fått information om fysioterapeutiska behandlingar av sin barnmorska. Enbart 21 % av respondenterna hade själv sökt på fysioterapeutiska behandlingar på internet.
Genom en tvärprofessionell samverkan mellan fysioterapeut och barnmorska finns möjlighet att bedöma behov av träning, fysisk aktivitet, stötta och motivera till en aktiv livsstil under och efter graviditeten. Genom samarbete med tex psykologer och dietister kan varje professions specifika kunskap bidra till bättre hälsa hos gravida kvinnor
(Fridén, Nordgren & Åhlund, 2012).
5.3 Konklusion
Respondenterna i denna studie var medvetna om fysioterapi och vad fysioterapeuter kan göra för dem, men upplevde sig inte ha tillräckligt stora besvär för att uppsöka en fysioterapeut. Antalet respondenter var för litet för att kunna representera gravida kvinnor boende i Luleå kommun. Vidare forskning krävs för att kunna dra några slutsatser om gravida kvinnors kännedom och efterfrågan av fysioterapi.
22
6. Referenser
Alexander, J., Bambury, E., Mendoza, A., Reynolds, J., Veronneau, R., & Dean, E. (2012).
Health education strategies used by physical therapists to promote behaviour change in people with lifestyle-related conditions: A systematic review. Hong Kong Physiotherapy
Journal, 30(2), 57–75.
Andell, M. (2015) Bäckenledssmärta i samband med graviditet - Sjukgymnastiska
behandlingsriktlinjer för vårdgivare. Region Jönköping. Hämtad 2016-09-05 från:
http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=31511&childId=6441
Artal R, O'Toole M. (2003) Guidelines of the American College of Obstetricians and
Gynecologists for exercise during pregnancy and the postpartum period. Br J Sports Med.
2003 Feb;37(1):6-12; discussion
Binkley, H. M., Binkley, J. L., & Wise, S. L. (2015). Land-Based Exercise During
Pregnancy. International Journal of Childbirth Education, 30(3).
Broberg, C., Tyni-Lenné, R. (2009) Sjukgymnastik som vetenskap och profession. Stockholm: Legitimerade sjukgymnasters riksförbund. Hämtad 2016-12-12 från:
http://www.fysioterapeuterna.se/Global/Professionsutveckling/Om%20professionen/Broschyr er%20(nytt%202014)/Definition%20av%20sjukgymnastik%20som%20vetenskap%20och%2 0profession.pdf
Clapp J.F. (2002) Exercising through your pregnancy. Champaign, IL; Leeds: Human Kinetics.
Coronado, P. J., Fasero, M., Álvarez-Sánchez, Á., & Rey, E. (2014). Prevalence and
persistence of nausea and vomiting along the pregnancy. Revista española de enfermedades
digestivas, 2014(106/5), 318-324.
Dixon, C.L. (2014) International Journal of Childbirth Education Sleep Deprivation &
23 Dunney, C., & Murphy, D. J. (2015). Healthy lifestyle behaviours in pregnancy: A
prospective cohort study in Ireland. British Journal of Midwifery, 23(12).
Fieril, K. P., Olsén, M. F., Glantz, A., & Larsson, M. (2014). Experiences of exercise during pregnancy among women who perform regular resistance training: a qualitative study.
Physical therapy, 94(8), 1135–1143.
Fridén, C, Nordgren, B, Åhlund, S. (2012) Fysisk aktivitet och träning under graviditet och postpartum. Fysioterapi (7) juli.
Tillgänglig:http://www.fysioterapi.se/admin/filer/Forskningpagar_fysioterapi-nr7-12.pdf
Girard MP, Marchand AA, Stuge B, Ruchat SM, Descarreaux M. (2016) Cross-cultural
Adaptation of the Pelvic Girdle Questionnaire for the French-Canadian Population. Journal
of Manipulative and Physiological Therapeutics.
Google docs © 2017
Granath AB, Hellgren MS, Gunnarsson RK. (2006) Water aerobics reduces sick leave due to
low back pain during pregnancy. Journal of Obstetric, Gynecologic, & Neonatal Nursing.
2006 Jul 1;35(4):465–71.
Gutke, A., Betten, C., Degerskär, K., Fagevik Olsén, M. & Pousette, S. (2011). Riktlinjer för
behandling av patienter med graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta.
Fysioterapeuterna. Hämtat 2016-12-12 från
http://www.fysioterapeuterna.se/Global/Professionsutveckling/Kliniska%20riktlinjer/Dokum
ent/Riktlinjer%20L%C3%A4ndyggs-b%C3%A4ckensm%C3%A4rta%20vid%20graviditet_uppdatering2016-ny.pdf
Gokyildiz, S., Alan, S., Elmas, E., Bostanci, A., & Kucuk, E. (2014). Health‐promoting
lifestyle behaviours in pregnant women in Turkey. International journal of nursing practice,
20(4), 390-397.
24
Therapist-Patient Relationship on Treatment Outcome in Physical Rehabilitation: A Systematic Review, Physical Therapy, 90 (8), 1099-1110.
Hauge, C. H., Jacobs-Knight, J., Jensen, J. L., Burgess, K. M., Puumala, S. E., Wilton, G., & Hanson, J. D. (2015). Establishing Survey Validity and Reliability for American Indians Through “Think Aloud” and Test–Retest Methods. Qualitative health research,
1049732315582010.
Inspektionen för socialförsäkringen (2011) Ersättning från socialförsäkringen under
graviditet åren 2005–2010. Hämtad 2016-12-12 från
http://62.13.72.13/fb/ISF/ISF%202011-16/HTM/files/assets/basic-html/index.html#23
Josefsson, A, Haakstad, L, Bö, K. (2015) Rekommendationer om fysisk aktivitet vid
graviditet. FYSS. Hämtad 2016-12-12 från:
http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_FA_vid_graviditet.pdf
Josefsson, A., Bö, K. (2011) Graviditet. FYSS. Hämtad 2016-12-12 från: http://fyss.se/wp-content/uploads/2011/02/12.-Graviditet.pdf
Kaaja R.J., Greer I.A. (2005) Manifestations of chronic disease during pregnancy. JAMA. 2005 Dec 7;294(21):2751-7
Kihlstrand M, Stenman B, Nilsson S, Axelsson O. (1999) Water-gymnastics reduced the
intensity of back/low back pain in pregnant women. Acta Obstetricia et Gynecologica
Scandinavica. 1999 Jan 1;78(3):180–5.
Liljegren, K. (2013). Efterfrågan på sjukgymnastisk behandling vid graviditetsrelaterad
bäckensmärta: En enkätstudie. (Kandidatuppsats) Luleå: Institutionen för hälsovetenskap;
Luleå Tekniska Universitet. Hämtad 2016-10-01 från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1027794/FULLTEXT02.pdf
Medin J, Alexandersson K. (2000) Begreppen hälsa och hälsofrämjande - en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
25 Mieritz, R. M., Thorhauge, K., Forman, A., Mieritz, H. B., Hartvigsen, J., & Christensen, H. W. (2016). Musculoskeletal Dysfunctions in Patients With Chronic Pelvic Pain: A
Preliminary Descriptive Survey. Journal of Manipulative and Physiological Therapeutics,
39(9), 616-622.
Mitchell, K., Kaul, M., & Clowse, M. E. (2010). The management of rheumatic diseases in pregnancy. Scandinavian journal of rheumatology, 39(2), 99-108.
Mogren I.M. (2005) Previous physical activity decreases the risk of low back pain and pelvic
pain during pregnancy. Scandinavian journal of public health. 2005 Aug 1;33(4):300-6.
Mogren, I., Winkvist, A. & Dahlgren, L. (2010). Trust and ambivalence in midwives' views
towards women developing pelvic pain during pregnancy: a qualitative study. BMC Public
Health, 12 (10), 600-7.
Murphy, D. J., Mullally, A., Cleary, B. J., Fahey, T., & Barry, J. (2013). Behavioural change in relation to alcohol exposure in early pregnancy and impact on perinatal outcomes-a prospective cohort study. BMC pregnancy and childbirth, 13(1), 1.
Naidoo J. (2016) Foundations for health promotion. Elsevier Health Sciences.
Norén L., Östgaard S., Johansson G., Östgaard H.C. (2002) Lumbar back and posterior pelvic pain during pregnancy: a 3-year follow-up. European spine journal. 2002 Jun 1;11(3):267-71.
O’Keeffe, L. M., Kearney, P. M., & Greene, R. A. (2013). Surveillance during pregnancy: methods and response rates from a hospital based pilot study of the Pregnancy Risk Assessment Monitoring System in Ireland. BMC pregnancy and childbirth, 13(1), 1.
Olsson, H. Sörensen, S. (2011) Forskningsprocessen. Stockholm: Liber
Rasheed, P., & Al-Sowielem, L. S. (2003). Health education needs for pregnancy: A study
among women attending primary health centers. Journal of family & community medicine,
26 Regeringen. (2015) Mål för folkhälsa och sjukvård. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad 2016-08-30 från:
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/mal-for-folkhalsa-och-sjukvard/
Sapsford, R (2007) Survey research. London: SAGE publications
Smith C, Crowther C, Beilby J. (2002) Acupuncture to treat nausea and vomiting in early
pregnancy: a randomized controlled trial. Birth. 2002 Mar 1;29(1):1-9.
Socialstyrelsen. (u.å.) Termbanken. Stockholm. Hämtad 2016-08-30 från: http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=407
Socialstyrelsen. (u.å.) Termbanken. Stockholm. Hämtad 2016-08-30 från: http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=409
Socialstyrelsen. (2014) Kunskapsstöd för mödrahälsovården. Stockholm: Socialstyrelsen Hämtad 2016-08-30 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19328/2014-2-2.pdf
Statistiska Centralbyrån (u.å) Central och spridningsmått. Hämtad 2016-08-30 från: http://www.scb.se/sv_/Dokumentation/Statistikguiden/Rakna-ratt/Central--och-spridningsmatt/
Stuge, B., Lærum, E., Kirkesola, G., & Vøllestad, N. (2004). The efficacy of a treatment
program focusing on specific stabilizing exercises for pelvic girdle pain after pregnancy: a randomized controlled trial. Spine, 29(4), 351–359.
Svenska Barnmorskeförbundet (2016) Barnmorskan. Hämtad 2016-08-30 från: http://www.barnmorskeforbundet.se/barnmorskan/
27 Van Benten E., Pool J., Mens J., Pool-Goudzwaard A. (2014) Recommendations for physical
therapists on the treatment of lumbopelvic pain during pregnancy: a systematic review.Journal of orthopaedic & sports physical therapy. 2014 Jul;44(7):464-A15.
Van Tulder M, Becker A, Bekkering T, Breen A, Gil del Real MT, Hutchinson A, Koes B, Laerum E, Malmivaara A. (2006) European guidelines for the management of acute
nonspecific low back pain in primary care. European spine journal. 2006 Mar 11;15:s169-91.
Vleeming A, Albert HB, Östgaard HC, Sturesson B, Stuge B. (2008) European guidelines for
the diagnosis and treatment of pelvic girdle pain. European Spine Journal. 2008 Jun
1;17(6):794-819.
Västra Götalandsregionen (2011) Hälsa på lika villkor. Vänerborg: Västra Götalandsregionen
Whitaker, K. M., Wilcox, S., Liu, J., Blair, S. N., & Pate, R. R. (2016). Provider advice and women’s intentions to meet weight gain, physical activity, and nutrition guidelines during pregnancy. Maternal and child health journal, 20(11), 2309-2317.
Williams, A. (2003). How to…write and analyse a questionnare. Journal of Orthodontics,
30(3), 245-252.
World Health Organization, WHO (1948). WHO definition of Health. New York, 7 april 1948. Hämtad 2016-08-30 från: http://www.who.int/about/definition/en/print.html
Wu W.H., Meijer O.G., Uegaki K, Mens J.M., Van Dieen J.H., Wuisman P.I., Östgaard H.C. (2004) Pregnancy-related pelvic girdle pain (PPP), I: Terminology, clinical presentation,
Bilaga 1 Information till verksamhetschefer
2016-10-31
Information och förfrågan om medverkan i examensarbete
Det finns fysioterapeutiska behandlingar som kan hjälpa vid flera av de besvär som en gravid kvinna kan drabbas av. Som examensarbete inom fysioterapi genomför vi därför en
enkätstudie för att undersöka kännedom, erfarenhet och efterfrågan av fysioterapi under graviditeten. Resultatet kommer att användas för att se hur fysioterapeuter kan nå ut till gravida kvinnor. Eftersom alla gravida kvinnor besöker en mödravårdscentral ber vi Dig om hjälp med vårt arbete för att nå ut till så många som möjligt.
Enkäten kommer att bestå av 14 egenkonstruerade frågor som handlar om tidigare
erfarenheter och efterfrågan av fysioterapi under graviditeten. Frågorna kommer innebära att markera alternativ samt att skriva själv. Inga personliga uppgifter, utöver ålder, antal
graviditeter samt graviditetsvecka anges. Det färdigställda resultatet kommer att presenteras på ett sätt där inga faktorer som kan identifiera individer anges.Enkäterna kommer,
tillsammans med ett informationsbrev och en försluten insamlingslåda, att finnas i väntrummet på Din arbetsplats under två veckor, därefter kommer vi att hämta upp dem. Enkäten kommer att skapas i programmet EvaSys. De ifyllda enkäterna kommer att skannas in i EvaSys och förvaras på en lösenordsskyddad dator.
Ditt deltagande i studien kommer innebära att godkänna att projektet utförs på er vårdcentral. Det görs genom att du markerar talongen och mailar tillbaka den till någon av oss.
Enkäten tar ca 5 minuter att fylla i. Deltagandet i studien är frivilligt, men har respondenten lämnat in enkäten finns det inte längre möjlighet att dra sig ur, då det inte finns möjlighet att veta vilken enkät respondenten besvarade.
Det färdiga arbetet kommer att publiceras på Luleå Tekniska Universitets hemsida www.ltu.se i januari 2017, där de som är intresserade kommer kunna läsa det.
Kontakta oss om du är intresserad av att medverka eller önskar ytterligare information om studien.
Paulina Nordgren & Stina Lund
Paulina Nordgren Stina Lund Tel: 076-7637690 Tel: 072-7222282
E-post: Palnor-3@student.ltu.se E-post: Sitlun-2@student.ltu.se
Handledare: Inger Jacobson, Universitetslektor Institutionen för Hälsovetenskap
Luleå Tekniska Universitet, 971 87 Luleå Tel: 0920-491000 (vx.)
Förfrågan om medverkan i examensarbete/forskningsprojekt
Svarstalong
❏ Jag accepterar att du kontaktar mig för mer information om forskningsprojektet
❏ Jag godkänner medverkan i forskningsprojekt
Namn:……… Adress:……… Telefonnummer:………. Returnera denna svarstalong till:
Paulina Nordgren Stina Lund
Tel: 076-7637690 Tel: 072-7222282
Bilaga 2 Information till barnmorskor
2016-10-27
Information och förfrågan om medverkan i examensarbete
Det finns fysioterapeutiska behandlingar som kan hjälpa vid flera av de besvär som en gravid kvinna kan drabbas av. Som examensarbete inom fysioterapi genomför vi därför en
enkätstudie där erfarenhet, kännedom och efterfrågan av fysioterapi under graviditeten kommer att undersökas. Resultatet kommer att användas för att se hur fysioterapeuter kan nå ut till gravida kvinnor. Eftersom du som barnmorska träffar alla gravida kvinnor medan fysioterapeuter endast träffar en del ber vi Dig om hjälp med vårt arbete.
Enkäten kommer att bestå av 14 egenkonstruerade frågor som handlar om tidigare
erfarenheter och efterfrågan av fysioterapi under graviditeten. Frågorna kommer innebära att markera alternativ samt att skriva själv. Inga personliga uppgifter, utöver ålder, antal
graviditeter samt graviditetsvecka anges. Det färdigställda resultatet kommer att presenteras på ett sätt där inga faktorer som kan identifiera individer anges. Enkäterna kommer,
tillsammans med ett informationsbrev och en försluten insamlingslåda, att finnas i väntrummet på Din arbetsplats under två veckor, därefter kommer vi att hämta upp dem. Enkäten kommer att skapas i programmet EvaSys. De ifyllda enkäterna kommer att skannas in i EvaSys och förvaras på en lösenordsskyddad dator.
Din medverkan skulle bestå av att kunna hänvisa till enkäten och informationsbrevet som finns i ert väntrum. Det färdiga arbetet kommer att publiceras på Luleå Tekniska Universitets hemsida www.ltu.se i januari 2017, där de som är intresserade kommer kunna läsa det.
Kontakta oss om du är intresserad av att medverka, eller vill ha ytterligare information om studien.
Paulina Nordgren & Stina Lund
Fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet
Paulina Nordgren Stina Lund Tel: 076-7637690 Tel: 072-7222282
Handledare: Inger Jacobson, Universitetslektor Institutionen för Hälsovetenskap
Luleå Tekniska Universitet, 971 87 Luleå Tel: 0920-491000 (vx.)
Bilaga 3 Informationsbrev till gravida kvinnor
2016-10-27
Det finns fysioterapeutiska behandlingar som kan hjälpa vid flera av de besvär som en gravid kvinna kan drabbas av. Som examensarbete inom fysioterapi genomför vi därför en
enkätstudie där erfarenhet, kännedom och efterfrågan av fysioterapi under graviditeten kommer att undersökas. Resultatet kommer att användas för att se hur fysioterapeuter kan nå ut till gravida kvinnor. Vi vill erbjuda dig som gravid kvinna att delta i vår studie. Om du har en reumatisk sjukdom eller har skadat bäckenet ber vi dig dock att bortse från denna enkät.
Det är frivilligt att delta i studien, och din vård påverkas inte på något sätt om du väljer att inte delta. Din medverkan innebär att du fyller i enkäten vid ett tillfälle, före eller efter besöket hos din barnmorska. Du behöver inte ange några personliga uppgifter, utöver ålder, antal graviditeter samt graviditetsvecka på enkäten. Enkäten tar ca 5 minuter att fylla i, och du lämnar den i den markerade lådan när du är klar. När du har lämnat in enkäten kan du inte dra dig ur studien, då vi inte vet vilken enkät som är just din. Examensarbetet kommer att skrivas på ett sätt så att ingen kan identifiera just dina svar.
Studien kommer att publiceras vid Luleå Tekniska Universitets hemsida (www.ltu.se) i januari 2017, där du kan ta del av den.
Kontakta oss gärna vid eventuella frågor angående enkäten eller studien.
Paulina Nordgren & Stina Lund - Fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet
Paulina Nordgren Stina Lund
Tel: 076-7637690 Tel: 072-7222282
E-post: Palnor-3@student.ltu.se E-post: Sitlun-2@student.ltu.se
Handledare:
Inger Jacobson, Universitetslektor Institutionen för Hälsovetenskap
Luleå Tekniska Universitet, 971 87 Luleå Tel: 0920-491000 (vx.)
