Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn-unga-samhälle
Examensarbete 15 högskolepoäng
Grundnivå
Den ”vilda och förbjudna leken” – en
del av barns dagliga lek
Wild and forbidden games – a part of children’s daily play
Lisa Jönsson
Cecilia Svanberg
Lärarexamen 210hp Den fria tidens lärande 2012-11-07
Höstterminen 2012 Examinator: Gitte Malm Handledare: Mats Olsson
Förord
Detta examensarbete på 15 högskolepoäng skrevs under vår sista termin på lärarutbildningen vid Malmö högskola. Vi har under hela vår utbildningstid intresserat oss för barns lek på fritidshemmet. Ämnet lek är ett brett område vi har valt att begränsa området till att lägga fokusen på den ”vilda och förbjudna leken. Denna lek ställer även förhållandevis lite högre krav på oss pedagoger då vi har ansvaret att se till att inget barn far illa.
Författarna till denna studie har under hela arbetsprocessen till uppsatsen tagit lika stort ansvar för denna studie. Vi vill även tacka alla som hjälpt och stöttat oss genom denna arbetsprocess. Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete och god arbetslust.
Vilda lekar
Men tänk om de inte har roligt, tänkte hemulen bekymrad. De kanske inte kan ha roligt utan att
skrika sig fördärvade. (Jansson 1969)
Lisa Jönsson och Cecilia Svanberg Malmö högskola oktober 2012
Sammanfattning
Jönsson Lisa & Svanberg Cecilia (2012). Den "vilda och förbjudna leken": En del av barns dagliga lek, Malmö högskola.
Studien riktar in sig på att skapa en djupare förståelse för barns ”vilda och förbjudna lek” inom fritidshemmet och se vad det ingår för typ av lekaktiviteter som kan klassas inom den genren. Det empiriska materialet kommer även analyseras ur ett genusperspektiv. Vidare syftar studien också till att undersöka vad pedagogerna har för förhållningsätt gentemot denna lek. Det empiriska materialet består till största delen av observationer men även intervjuer med pedagoger har genomförts för att få djupare syn inom vårt valda problemområde.
Resultatet visar på att det finns olika typer av lekaktivteter inom denna genre som kan klassas som ”vild och förbjuden lek” men att alla leksituationerna har gemensamma aspekter som präglas mycket utav av spänning, nyfikenhet, utmaning osv.
Resultatets lärandedel visar på att barn kan lära sig i denna form av lek att hantera kaosartade situationer men även att de kan utveckla sina sociala kompetenser genom att leka i grupp, barnen stärker även sin fysik då många av lekarna bygger på att barnen ändvänder sig utav sin kropp. Vidare visar studien på att pedagogernas förhållningsätt till denna ”vilda och förbjudna lek” bygger mycket på en ansvarsaspekt och att pedagogerna måste avbryta dessa lekaktiviteter på grund av det.
Nyckelord: Fritidshem, fysik aktivitet, vild lek, lek och förbjuden lek.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.2 Syfte 2
1.3 Frågeställningar 3
2. Bakgrund 4
2.1 Lek som lärande och utveckling 4
2.2 Den ”vilda och förbjudna leken” 6
2.3 Genus 8
2.4 Regler och förhandlingar 9
2.5 Makt och hierarkier 9
2.6 Övriga forskningsteorier 10 3. Metod 11 3.1 Observation 11 3.2 Deltagande observation 11 3.3 Intervjuer 12 3.4 Urval 13 3.5 Genomförande 13 3.6 Etiska överväganden 14 3.7 Undersökningens tillförlitlighet 14
4. Resultat och analys 16
4.1 Observation 1: Cyklarna över stupet 16
Analys 17
Lärande och kunskapen i den ”vilda och förbjudna leken” 18
Pedagogernas kommentarer 19
4.2 Observation 2: Gungmästaren 20
Analys 20
Lärandet och kunskapen i den ”vilda och förbjudna leken” 21
Pedagogernas kommentarer 22
4.3 Observation 3: Mys under filten 23
Analys 23
Lärandet och kunskapen i den ”vilda och förbjudna leken” 25
Pedagogernas kommentarer 25
4.4 Observation 4: Lejon och jägare på savannen 26
Analys 27
Lärandet och kunskapen i den ”vilda och förbjudna leken” 28
Pedagogernas kommentarer 29
5. Diskussion och slutsatser 31
6. Referenslista 34 Bilaga 1 35 Bilaga 2 37
1. Inledning
Utifrån barnkonventionen från FN om barns rättigheter står det i artikel 31 i paragraf 1 att ”Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.” (http://unicef.se/barnkonventionen Hämtad: 2012-10-07)
I Fritidshemmet- en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling hävdas det att leken har en central roll i fritidspedagogiken, vilket även belyses i läroplanen. För barnen kan lek vara ett redskap för att skaffa sig ett sammanhang och göra omvärlden mer hanterbar. Barns sätt att tänka och förmåga att hantera information och lösa problem kan på så sätt förbättras och utvecklas genom all form av lek. Leken på fritidshemmet ska ge barnen stimulans och sammanhållen tid till lek och det ska finnas inbjudande miljöer för barnen. Barn behöver frihet till att forma leken efter deras egna önskemål. (Skolverket 2011, s.25)
Det mesta av forskningen kring ämnet lek består av lärande och utveckling. Enligt Lillemyr i boken Lek-upplevelse-lärande är barns lek något som genomsyrar mycket av deras socialisation, lärande och utveckling olika områden. Barnens lekerfarenheter och lekupplevelser bekräftar deras utveckling. Vidare menar Lillemyr att för barnet ligger inte fokus på lärandet och utveckling, utan det väsentliga för barnet är att leken är lockande och lustbetonad och sker här och nu i barnets lekprocess. (Lillemyr 2002, s.42)
Denna uppsats är ämnad att fokusera på en helt annans sorts lek där inte lärandet eller den sociala utvecklingen ligger i fokus. Vi vill istället lägga fokus på den ”vilda och förbjudna leken” där vill vi se vad som händer och vad som sker i dessa leksituationer. Detta är en typ av lek som vi vuxna inte alltid vill att barnen skall leka men som finns där i en del av barnens olika leksituationer.
Øksnes skriver i boken Lekens flertydighet – Om barns lek i en institutionaliserad barndom att barns vilda lek är “(…. den lustbetonade förvirringen, fröjden, tanklösheten, dumdristigheten, de snabba kroppsliga rörelserna, tumultet, maktutlevelsen och
Enligt vår mening är även den ”vilda och förbjudna leken” en spegling av dagens samhälle utifrån barnets egna erfarenheter och nyfikenhet. Vi har valt att benämna denna typ av lek som den ”vilda och förbjudna leken”. Den ”vilda och förbjudna leken” är en lek som barnen leker överallt i den fria leken och leken sker både inomhus och utomhus, i större grupper och mindre grupper. Leken sker både i könsblandade grupper och inte, leken präglas också av spänning, fartfylldhet, nyfikenhet och är kaosbetingad.
Lek är något som ligger oss som blivande fritidspedagoger varmt om hjärtat. Utifrån egna personliga minnen från när vi själva var barn så fanns denna typ av lek som en del av leken i vår barndom. Vi minns denna lek som en av de roligare lekarna då man i denna lek fick känna spänning, samt testa våra respektive föräldrarnas gränser och tålamod. Vi fick här utrymme att göra de saker som inte alltid är tillåtna men som kändes roligt just för stunden. Vi minns att denna lek skedde utomhus där det fanns fria och större ytor.
Under våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda tiden har vi uppmärksammat att denna typ av lek tar stort utrymme på dagens fritidshem och vi vill härmed förmedla en djupare förståelse inom ämnet. Vi vill även belysa att denna lek existerar i fritidsverksamheten vilket både kan ses på gott och ont.
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att skapa en djupare och bredare förståelse för barns ”vilda och förbjudna lek”. Vi vill även undersöka vad barn ägnar sig åt för typ av lek som kan klassificeras som den ”vilda leken och förbjuda leken”. Vi kommer att analysera vårt material ur ett genusperspektiv. Uppsatsen berör även förhandlingar om regler som kan ske mellan barn/barn och pedagog/barn. Vi har samlat in material genom observationer och pedagogintervjuer inom problemområdet och analyserat det ur ett vuxenperspektiv. Vidare syftar studien på att lyfta barns ”vilda och förbjudna lek” för att skapa större förståelse för att barn har olika lekvärldar och att denna typ av lek finns som en del av barns liv.
1.3 Frågeställningar
1. Vilka aktiviteter ryms inom begreppet den ”vilda och förbjudna leken” och vilket lärande äger rum?
2. Vilka regler och förhandlingar sker mellan, pedagoger/barn och barn/barn? 3. Finns det skillnader könsmässigt i den ”vilda och förbjudna leken”?
4. Hur beskriver pedagogerna sitt förhållningssätt till den ”vilda och förbjudna leken”?
2. Bakgrund
2.1 Lek som lärande och utveckling
Lek är idag ett väldigt aktuellt ämne och det är många forskare som försöker beskriva lekens betydelse för barn. Den mesta av forskningen belyser lek som lärande och social utveckling. I denna uppsats har vi valt att lägga störst fokus på en tredje ingångsvinkel: leken som en ”vild och förbjuden lek” vilket kommer belysas under nästa punkt. Under uppsatsen kommer dock alla tre ingångsvinklar analyseras.
Knutsdotter Olofsson ser på leken som ett socialt fenomen och menar på att leken är väsentlig för att barn ska utvecklas socialt och kunna samspela ihop med andra barn. Ingrid Pramling Samuelsson däremot ser på leken som ett lärandefenomen där barn lär sig saker och inhämtar en rad olika kunskaper.
Knutsdotter Olofsson ser leken som ett socialt fenomen och menar att följande sociala förmågor bör finnas med i barnens lek för att leken ska kunna fortgå och utvecklas:
• Turtagande – att barnen turas om i olika delar under lekprocessen.
• Samförstånd – att barn som leker tillsammans skapar och förstår ett värde av vad de leker och med vem de leker med.
• Ömsesidighet – att alla barnen befinner sig på en jämställd nivå oberoende av deras bakgrund, kön, ålder eller andra olikheter.
(Knutsdotter Olofsson 2003, s.25-26)
Knutsdotter Olofsson menar att de bästa lekarna sker när det är en mindre grupp barn som leker tillsammans och att när barnen leker intensivt måste det vara i en mindre grupp annars fungerar inte leken. Något barn kan inte komma inhoppande under lekens gång för då stannar leken av och då är det inte en lyckad lek. (Knutsdotter Olofsson 1996, s.14)
Knutsdotter Olofsson påstår även att följande saker måste finnas med för att det ska klassas som en lek. Leken måste vara lustfylld, frivillig, spontan och får inte vara målinriktad. Barnen leker både själva och i grupp och det spelar ingen roll om leken är stillsam eller högljudd. Barn älskar ofta att jaga varandra på lek, föreställa sig spännande saker och att låtsas vara
någon annan i leken att inta en viss roll. Dock menar hon att en riktig leksituation bara kan uppstå om det inte sker några hot, otryggheter eller finns någon spänning. (Knutsdotter Olofsson 1996, s.12)
Leken kan också ses som något där barnen kan bearbeta sina känslor och tolka sina erfarenheter på sitt eget sätt. Barns egna erfarenheter och upplevelser om omvärlden speglar oftast deras lek. (Knutsdotter Olofsson 1987, s.110)
Pramlings Samuelsson största fokus inom lek ligger på lek som lärande. Hon menar att det centrala i barns lek är lärandet och att barn lär sig saker tillsammans och även att de lär av varandra i en grupp. Lärandet kan innebära att barn utvecklar kunskap och tankar om deras rättigheter och deras förmåga till inflytande och delaktighet. (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2003, s.45-46)
Pramling Samuelsson menar tillsammans med Asplund Carlsson att barn i princip lär sig allt genom sin lek. Den viktigaste delen för att göra lärandet synligt för barn är att själva få dem att tänka och resonera kring sitt lärande. (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2003, s.133)
När barn skaffar sig kunskaper sker det när barnet är fullt engagerat i sin lek. När barn leker testar de och upptäcker nya, spännande situationer. Det finns en risk att barn blir frustrerade om de hamnar i en situation i leken som inte matchar de kunskaper barnet behärskar. (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2003, s.42)
Slutligen menar Pramling Samuelsson att barn lär sig och hämtar kunskap genom att leka, utforska och experimentera. Genom att barn tar del av kunskaper och lärande de fångar upp i meningsfulla situationer blir det till verkliga kunskaper och händelser för barnet. (Pramling Samuelsson & Sheridan 2006, s.42)
2.2 Den ”vilda och förbjudna leken”
En definition om vad ”vild och förbjuden lek” är finns det olika författare som har förklarat. Sedan har vi utifrån deras olika begreppsförklaringar gjort en egen tolkning utifrån dem i vår resultatdel. Hangaard Rasmussen har i boken Den vilda leken gjort sin definition utifrån vad han kallar de ”goda och onda lekarna”. En del barn uppskattar lekar som kräver att man utmanar sig själv och är våghalsig. Denna lek kan exempelvis vara vem som vågar klättra högst i ett träd, vem som törs cykla fortast och vem som vågar åka pulka baklänges ner för en kulle. Det lekande barnet i denna situation befinner sig på en gräns som lockar till spänning och viljan att utmana sig själv till det yttersta. (Hangaard Rasmussen, 1993 s.83)
Under vild lek kan den största fokusen ligga på ”kamp och makt”. Det lekande barnet låtsas oftast att denne växlar mellan att angripa och jaga varandra. Här är det viktigt att varje barn som är delaktiga i leken kan avläsa lekens regler och förhandlingar. (Hangaard Rasmussen, 1993, s.81)
Hangaard Rasmussen har delat in de vilda lekarna i tre olika kategorier:
• Vestibulära lek som påverkar balanssinnet - Barnen tar fatt i varandras kroppar och händer och susar runt i en väldig hög fart oftast utomhus. De far fort ner för en rutschbana med huvudet först eller hoppar ner högt från en klätterställning och gör en volt i sanden. Detta är ett rus som finns i kroppen och som skapar total förvirring och påverkar barnens balanssinne.
• Bråklek är den lek där kamp, tumult och fysisk styrka spelar en viktig roll - Bråkleken är mest präglad av att barnen har en nära kroppskontakt och att leken går ut på att slåss, springa, jaga, brottas, knuffas och kittlas. Detta är en lek som kräver ett stort utrymme och leken kan lätt få en kaotisk stämpel.
• Deep play eller riskfylld lek är en lek som kan medföra vissa faror - Här kräver det att barnen är våghalsiga och har en förkärlek till att tävla. Här tävlar man om exempelvis vem som kan klättra högst och hänga kvar upp och ner, gå ut på den tunna isen, cykla snabbast eller gunga högst. Under dessa tävlingsmoment hos barnen kan det innebära att barnen skadar sig på olika vis. (Hangaard Rasmussen 1993, s.78-86)
Den andra författaren som tar upp begreppet ”vild och förbjuden lek” är Øksnes som i boken
Lekens flertydighet – om barns lek i en institutionaliserad barndom tolkar den ”vilda och
förbjudna leken” som något obestämt, kaosbetingat och kreativt.
Den ”vilda och förbjudna lekens” innehåll kan vara mindre oskyldigt än vad vi vuxna begär, den kan vara snuskig, mörk och framför allt vild. Ett exempel på en vild lek kan vara att till vinter när snön kommit, göra en fin snögubbe som barnen sedan kan hugga huvudet av eller att jaga varandra och låtsas mörda varandra. (Øksnes 2011, s.134)
Vidare menar hon att olika former av lek kan ses som ett fenomen som på längre tid ökar barns möjlighet att så småningom ingå som vuxna individer i samhället. (Øksnes 2011, s.134)
Barn vägrar oftast att använda leksaker på det sätt som vi vuxna vill, istället använder barnen leksakerna på sitt egna kreativa sätt. Detta kan oftast vara skälet till varför barnen vill leka i mindre utrymmen där de vuxna inte ser. När barnen leker oövervakat är då den ”vilda och förbjudna leken” föds och ger barnen möjligheter till att organisera och utforma den helt på egen hand. (Øksnes 2011, s.137-139)
Den tredje och sista författaren som har gjort sin egen definition på den ”vilda och förbjudna leken” är Bergström som i boken Svarta och vita lekar, kaos och ordning i hjärnan – om det
lekande barnet menar på att den vilda och förbjudna leken är möjlig och nödvändig för
barnen och att den ryms med hat, elakhet, aggressivitet, makt och avundsjuka.
Vi måste se barnen i deras lek oavsett om den är ond eller god, stygg eller snäll, för det är helt enkelt normalt hos alla barn. Att förbjuda vissa lekar fungerar inte heller för då när de vuxna förbjudit något som är en viktig del i barnens lekvärld. Förutsättningen för att sådana lekar på gott och ont ska förekomma är att barnen får leka fritt och strömma ut i en ohämmad miljö. (Bergström 1997, s.78,81,87)
Citat av Bergström: ”Lek är en införing av kaos i det man leker i och det man leker med” (Bergström 1997, s.89)
2.3 Genus
Begreppet genus beskriver Connell som att det används för att vi människor ska kunna skilja vad som gör män till män och kvinnor till kvinnor. Oftast syftar genus på de sociala, kulturella och psykologiska skillnaderna mellan könen som grundar sig i de biologiska uppdelningarna mellan män och kvinnor. (Connell 2003, s.19)
Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11: Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Skolverket 2010, s.8)
Utifrån ett socialt perspektiv menar Nordberg att redan när barn är små fostras de in i olika genusmönster om hur de ska bete sig i livet. Uppfattningen huruvida saker är typiskt ”flickigt eller pojkigt” skiljer sig en del genom olika generationer och kulturer, men bestående generellt är att flickor oftast utför relativt lugna och mer stillsamma lekar. Kontra pojkarna som då fostras in i att ägna sig åt mer våldsamma och tuffa lekar som kräver mer mod. (Nordberg 2007, s.31)
Vidare ur ett biologiskt perspektiv framgår det i boken Utvecklingspsykologi att flickor oftast leker i mindre barngrupper och gärna två och två och de leker även mestadels inomhus, fokusen i deras lek ligger oftast på samtal. Pojkarna som gärna leker i större grupper och har förkärlek till att leka utomhus lägger störst fokus på att göra saker istället för att samtala om saker. (Hwang & Nilsson, 2011 s.225)
Det finns även forskare som motsätter sig de klassiska tankarna om genusmönster, och en av dem är Eidevald som är lektor och förskollärare i pedagogik. I artikeln även ”snälla” lekar
kan vara onda med Svenska dagbladet menar han att vi pedagoger bör vara försiktiga med att
dela in barnen i grupper utifrån deras kön. Då det visst finns flickor som leker vilda lekar och pojkar som inte alls är intresserade av det. (Sjöström 2012, http://www.svd.se Hämtad: 2012-10-10)
2.4 Regler och förhandlingar
Thornberg menar att en regel är någon form av gräns vi människor sätter för att saker ska fungera. Framförallt förknippas regler med något vårt samhälle är uppbyggt på och något vi människor ska leva efter. Vidare menar Thornberg att regler i leken är något barn förhandlar om och att en regel är någon form av gräns som barnen sätter för att leken ska kunna fungera och fortgå utan yttre moment som stör. Regler i barns lek finns också för att barnen ska veta hur de ska agera i leken, men också för att barnen ska kunna ha en gemensam uppfattning om vad som är tillåtet och inte tillåtet i leken. (Thornberg 2007, s.31)
Åm menar att i de lekar som är vilda, högljudda och ostrukturerade finns det oftast inga tydliga regler, dock så finns det även här dolda regler om vad som är okej respektive inte okej att göra under leken. Regler och förhandlingar förekommer hela tiden i barns lekprocess. I leken sker det förhandlingar mellan barn och barn men även mellan pedagoger och barn om vilka förhandlingar som skall ske eller vilka regler som gäller i leken. (Åm, 1993.s 37-40)
När det gäller regler och förhandlingar finns det tydligt med i Lgr11 att läraren ska ”tillsammans med eleverna utveckla regler för arbete och samvaro i den egna gruppen” (Skolverket 2010, s.13)
2.5 Makt och hierarkier
En stark person som är drivande och ofta får sin vilja igenom kan man säga är en person som har makt. Makt kan också förklaras som att en individ försöker driva en annan individ att tycka eller göra som den han/hon tycker eller vill och på så sätt klättrar den här personen i hierarki gentemot de andra. Makt sker också alltid i någon form av relation med andra människor och består alltid av olika interaktioner individer emellan.
(Thornberg 2007, s.76)
Åm skriver att i alla grupper med individer barn som vuxna, så finns det kamp om makt, rang och viljan att klättra i hierarki. Vidare menar hon att den sociala fantasileken innehåller en balans mellan maktspel och s.k. djuplek. Där djuplek innebär att leken sträcker sig över en längre tid och att barnet själv har hittat på lekens historia. (Åm 1993, s.100-105)
Schjellerup Nielsen menar att det oftast finns tydliga hierkier i en barngrupp och att det är vissa barn som har större makt än andra barn. De barn i barngruppen som besitter denna maktposition bestämmer och driver också vilka spelregler som ska gälla i barngruppen. Här finns det då en risk att barn som inte följer reglerna riskeras att man marginaliseras ut från barngruppen. (Schjellerup Nielsen 2006, s.47)
2.6 Övriga forskningsteorier
Nedanstående forskare och deras teorier har fungerat som underlag för observationerna i denna studie kring ämnet sexualitet och fantasin som hör till den vilda och förbjudna leken.
Freud var läkare inom psykoterapi i början av 1900 talet och är mest känd för sin driftteori om
den psykosexuella utvecklingen, där han menar att aggressivitet och sexualitet är de drifter
som påverkar människan mest och att vi människor inte har lika starkt behov att socialisera. (Hwang & Nilsson, 2011 s.47)
Vygotskij var en av de viktigaste nytänkarna inom den sovjetiska psykologin och
lingvistiken i början av 1930-talet. Han menar att för barn finns det ett förhållande
mellan verklighet och fantasi. När barnen skaffar sig information om omvärlden sker det både en tolkning av tidigare erfarenheter och en ny gestaltning av deras kunskaper. Med hjälp av deras fantasi skapar de sig uppfattningar och deras tolkningsprocess bygger på intryck som barnet hämtat från verkliga livet. (Lindqvist 1996, s.81)
3. Metod
I uppsatsen har det använts två olika typer av metoder för att få en bredare syn på problemområdet. Till största del utgår uppsatsen från deltagande observationer. Även intervjuer har gjorts i insamlingen av empiriskt material. I detta kapitel granskas även eventuella för- och nackdelar med valda metodval.
3.1 Observation
Patel & Davidson skriver i boken Forskningsmetodikens grunder, att planera genomföra och
rapportera en undersökning att i vardagen är observationer den vanligaste metoden för oss
människor att snabbt skaffa oss information på och att det sker mer eller mindre slumpmässigt under hela vardagen. Observationer är också en av de främsta metoderna för att samla in information inom olika vetenskapliga områden men främst används det inom området som rör olika mänskliga beteenden och situationer som sker naturligt där situationerna kan observeras i samma stund som de inträffar. Vidare menar Patel & Davidson att observation som metod är relativt oberoende av om individen är motiverad och villig till att lämna information. Till skillnad från när man gör intervjuer eller enkäter vilket är helt beroende på om individen är motiverad eller har tid till att delta. (Patel & Davidson 2003, s.87)
3.2 Deltagande observation
”Deltagande innebär i denna bemärkelse att vara där och att vara i händelsernas centrum” (Denscombe 2009, s.284)
Denscombe hävdar att den huvudsakliga prioriteringen vid deltagande observation är att kunna bibehålla den naturliga miljön under observationstillfället. Det viktigaste är att minimera störningarna så att situationen blir så opåverkad och naturlig som möjligt av observatörens närvaro. Den som genomför en deltagande observation kan se allting som den verkliga situationen med alla dess för- och nackdelar. Ytterligare i boken skrivs det att denna observationsmetod används för att oftast studera människor i olika sociala sammanhang i
deras vardagliga liv. Detta kan både vara som en öppen roll eller som en forskare som lyssnar, tittar och iakttar händelser under en viss tidsperiod. (Denscombe 2009, s.284-285)
Vidare har vi valt att använda oss av så kallade öppna observationsstudier. Öppna observationsstudier används oftast när man skall studera någonting inom en skola, arbetsplats eller liknande organisationer, där deltagarna i undersökningen är medvetna om att de är delaktiga i forskningen. Aktiva anteckningar skall göras systematiskt och man skall som forskare inte påverka situationen eller personerna som deltar i observationsstudierna. (Hermerén 2011, s.42)
3.3 Intervjuer
Vi har använt personliga intervjuer som en intervjumetod i undersökningen. Intervjuerna har utgått från färdigskrivna frågor samt färdiga observationssituationer, men har utifrån vad individerna svarat byggt upp ett samtal kring ämnet.
Personliga intervjuer innebär ett samtal mellan intervjuaren och informanten. Denna typ av intervju är relativt enkel att genomföra. Personen som genomför intervjun har endast en persons tankar och svar att förhålla sig till och intervjun spelas oftast in.
(Denscombe 2009, s.235)
Fördelar med att använda sig utav intervjuer som en forskningsmetod är att man som forskare oftast får ut mycket detaljerad information inom problemområdet och genom att intervjuer görs ansikte mot ansikte får man som forskare omedelbara möjligheter att bekräfta
informationen. En annan fördel med intervjuer är att forskaren får chans att ”sälja in sig” till den som blir intervjuad vilket kan påverka svaren och resultatet på ett positivt sätt. Intervjuer ger också forskaren möjlighet att välja de som ska intervjuas med noggrannhet och omsorg så att han/hon kan få svar och information från just de människor som behövs för att fylla urvalskategorierna. (Denscombe 2009, s.29)
Nackdelar med denna forskningsmetod kan vara att den precis som observationer kan vara krävande i form av att det kräver mycket tid utav den som ska intervjua. Vid en intervju kan
också respondentens motivation till att delta i intervjuerna också påverka resultatet på ett negativt sätt. En sista nackdel med att intervjua kan vara att respondenten svarar och ger ut den information som han/hon tror att forskaren vill komma åt.
(Patel & Davidson 2003, s.70-72)
3.4 Urval
Observationer och intervjuer har genomförts på ett fritidshem i Malmö stad. Tidigare kontakt med fritidshemmet har funnits i samband med den verksamhetsförlagda tiden. Pedagogerna som blev intervjuande i undersökningen är två kvinnliga pedagoger som är mellan 50-55 år gamla och har jobbat inom verksamheten sedan tidigt 90-tal. En är utbildad förskollärare och en är utbildad fritidspedagog. Barnen som observerats är sex år gamla och går i förskoleklass, och de observationer som genomförts har gjorts under fritidshemstid. Observationerna har skett slumpmässigt under fritidstid av ca 65 barn i deras olika lekmiljöer- både inomhus och utomhus.
3.5 Genomförande
Kontakt togs för första gången med rektorn på den utvalda skolan. Vi gav information kring vår undersökning och bad om tillstånd att få genomföra intervjuer och observationer. Sedan kontaktades de ansvarande pedagogerna på skolans fritidshem och det genomfördes en mindre presentation av oss själva under en fritidssamling under eftermiddagen.
Efter detta skickades ett informationsbrev ut till de deltagande barnens vårdnadshavare och informationsbrevet sattes även upp i fritidshemmets lokaler (Se bilaga 1). Efter godkännande från barn, föräldrar och pedagoger startades arbetsprocessen. Vi genomförde vår fältstudie under vecka 38 när fritidsverksamheten började på eftermiddagen cirka 13.00 – 17.00. Under fältstudierna befann sig vi båda oftast på samma ställe, men såg olika situationer och detta gjordes för att få djupare syn men även för att få ett bredare empiriskt material. Under alla fältstudietillfällena har vi båda dokumenterat individuella anteckningar i varsin fältdagbok. Efter varje avslutad dag har vi diskuterat och sammanställt dagens material. Sista dagen under fältstudien genomfördes alla intervjuer. Intervjuerna med pedagogerna genomfördes på
förmiddagen under skoltid då det passade pedagogernas scheman. Samtalet inleddes med en kortare introduktion om vårt problemområde.
Efter sammanställning och renskrivning av vår fältstudie valde vi ut fyra observationssituationer att analysera vidare kring. Vi tog sedan kontakt med ansvarande för fritidshemmet för ny intervju och samtal kring de fyra olika observationssituationerna och samtalade utifrån pedagogernas tankar och kommentarer om situationerna. De fyra olika observationssituationerna vi valt att utgå ifrån är:
• Cyklarna över stupet • Gungmästaren • Mys under filten
• Lejon och jägare på savannen
3.6 Etiska överväganden
I samråd med skolan och personalen valde vi att skicka ut informationsbrev till barnens vårdnadshavare. Brevet beskrev syftet med undersökningen och det informerade om att skolan och alla inblandade partner kommer att vara anonyma, vilket innebär att namnen i uppsatsen är fiktiva.
De etiska övervägandena är mycket viktiga vid deltagande observation. Forskaren har ansvar för att förebygga skada och för att de observerades identitet inte kommer att röjas. Även om detta krav kan tyckas vara svårt att leva upp till är det nödvändigt. (Hermerén 2011, s.43)
Eftersom det har funnits tidigare kontakt med skolan så har vi gjort ett medvetet val att utesluta filmning under observationerna för att ge alla barn samma chans att kunna deltaga. Det har gjorts ljudupptagning i samband med intervjuer med pedagogerna. Pedagogerna har blivit väl informerade om undersökningens ämne och de har deltagit frivilligt. Förtydligande har även gjorts till pedagogerna om att det inte kommer ske någon anmärkning på deras yrke eller arbetsmetoder.
3.7 Undersökningens tillförlitlighet
För att stärka undersökningens tillförlitlighet diskuteras en del av de eventuella nackdelarna med de valda metoderna. I denna undersökning har som tidigare nämnts två olika metoder använts. En nackdel med att intervjua pedagoger kan vara att pedagogerna väljer att svara
utifrån vad de tror att intervjuaren vill ha för svar på frågorna som ställs, vilket då kan påverka undersökningens slutresultat.
För att citera Denscombe skrivs det i boken Forskningshandboken – för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna:
För det första är det mänskliga minnet inte bara selektivt, det är också bräckligt. Det är mycket lätt att glömma saker - speciellt de mindre händelserna och de flyktiga tankarna – om fältanteckningarna skjuts upp några dagar, för att inte tala om några veckor.
Fältanteckningarna är en brådskande uppgift forskaren måste se till att bygga in vissa
rutiner i undersökningen så att fältanteckningarna förs omgående och regelbundet. (Denscombe 2009, s.286)
När det gäller observationsmetoden kan det ta mycket tid av observatörerna och det är mycket som måste kommas ihåg och antecknas ned innan det glöms bort. Våra fältanteckningar till vår fältdagbok sammanställdes efter varje avslutad eftermiddag på fritidshemmet för att vi inte skulle tappa viktig information till studien. Vilket blev extra viktigt för oss då vi inte använde några tekniska hjälpmedel som en resurs i undersökningen.
4. Resultat och analys
Under alla observationer i denna resultatdel har situationerna analyserat utifrån begreppen och perspektiven som det redogörs för i bakgrundsdelen. Det har även gjorts en sammanställning av pedagogintervjuerna utifrån frågorna från (bilaga 2) som redovisas under pedagogkommentarer.
Upplägget i denna resultatdel är upplagt enligt följande kategorier för att göra resultatdelen tydligare:
• Observation • Analys
• Lärandet och kunskapen i ”den vilda och förbjudna leken” • Pedagogernas kommentarer
4.1 Observation 1: Cyklarna över stupet
Onsdagen den 19 september
Under eftermiddagen på fritids samlas det ett ringlande led utanför cykelförrådet. Här gäller det att vara först till kvarn och lämnar du din cykel till sidan är där någon annan som knycker den direkt innan man vet ordet av det. Väntan utanför förrådet kunde variera i tid, ibland behöver man bara vänta i fåtal minuter men ibland upp till 15 minuter innan där kom en pedagog med nycklar och låste upp. Det är oftast samma barn varje dag som vill ha de röda fritidscyklarna under eftermiddagen. Just i eftermiddag är det stor majoritet av pojkar i ledet som står och knuffas, trängs och vill vara i centrum. I ledet kan man höra hur de pratar med stor entusiasm om vad de ska göra när alla har får ut sina cyklar.
Citaten under är taget ur vår fältdagbok 19/9 2012
”Snabba er om ni vill ha de bästa cyklarna sen träffas vi vid trappan” - Sa pojken med stor glädje i rösten.
”Kalle, Jag tar den minsta för den är snabbast och för att vi är bättre än Oscar och Ville” - Sa pojken längst fram i ledet.
När alla pojkarna (ca 10st) får sina cyklar möter de upp varandra vid den stora trappan framför skolans entré. Nu går startskottet på ett evigt jagande, tuffa ord och spottande mellan pojkarna. Pojkarna, Kalle och Gustav jagar ifatt en annan cykel och krockar cykeln front mot front och backar in de andras cykel i buskarna med pojkarna på och kommer ut med en oerhört snabb fart. De knuffar den andra cykeln över sandlådekanten rakt ner i stupet så cykeln välter på sidan och pojkarna faller av. Kalle och Gustav hoppar på sin cykel snabbt och kör iväg. Pojkarna i sandlådan reser sig och tar upp sin cykel helt oberoende av vad som har hänt och börjar om leken på nytt.
Analys
Denna ”vilda och förbjudna lek” kan värderas ur ett av Knutsdotter Olofsson perspektiv där hon menar att turtagande, samförstånd och ömsesidighet ska finnas med i barns lek för att leken ska kunna fortgå och utvecklas. Ur hennes perspektiv så finns inte dessa tre sociala förmågor i denna lek då barnen inte visar någon tydlig förmåga att turtaga då det gäller att vara först till kvarn för att få sin cykel och det sker inget byte av cyklarna barnen emellan. Samförståndet i leken är inte tydligt då värdet i leken om vad och med vem barnen leker med inte har någon betydelse. Ömsesidighet i leken finns inte då barnen befinner sig på olika nivåer under lekens gång genom att de har olika sociala roller.
Knutsdotter Olofsson menar även på att barn ska leka i mindre grupper för att leken ska fungera och att inga barn kan komma inhoppande för då är det ingen lyckad lek. I denna ”vilda och förbjudna lek” leker barnen i en stor grupp och barnen kan inte kontrollera att något barn går in och ut i leken, då leken sker på en stor yta utomhus är det svårt att kontrollera leken på det stadiet.
Ur Pramlings Samuelssons perspektiv menar hon att barn hämtar sin kunskap när barnet är fullt engagerat i sin lek. Genom att barn tar del av de kunskaper de fångar upp i meningsfulla situationer blir det till verkliga kunskaper för barnet. I denna situation är barnen fullt engagerade i sin lek med cyklarna. Barnen skaffar sig kunskap om hur bland annat en cykel fungerar och hur de kan användas på ett bra och dåligt sätt. Barnen hämtar även kunskap om hur deras kroppar kan användas i fysiska situationer och hur de kan använda sina grov motoriska förmågor på bästa sätt.
Från begreppet den ”vilda och förbjudna leken” ur ett Hangaard Rasmussen perspektiv så menar han att barn uppskattar de lekar som är spännande, fysiska och där de får utmana ödet. Vilket pojkarna i denna situation gör genom att de cyklar över stupet och är nyfikna på vad som händer efter det. Pojkarna har ett väldigt glatt ansiktsuttryck och är helt exalterad och uppe i sin lek med cyklarna. Vidare ur hans perspektiv går denna ”vilda och förbjudna lek” att klassas som en ”deep play lek” för att likheterna är tydliga då det krävs att barnen är våghalsig, fysiska och tävlingsinriktade men även att leken kan medföra vissa faror.
Vi värderar även denna observation till tidigare nämnt citat från Bergström: ”lek är en införing av kaos i det man leker i och det man leker med”. Cyklarna över stupet kan ses som en kaotisk lek för att den är fartfylld och har våldsamma inslag. Under den ”vilda och förbjudna leken” är kaoset det som belyses mest och att kaoset finns i leken och för att det ska vara en lek måste det finnas kaotiska inslag.
Observationen kan också kopplas till ett makt-och hierarkiperspektiv då barnen knuffas, trängs och vissa barn vill vara i centrum. I denna situation är det Kalle och Gustav som anser sig vara bättre och snabbare än Ville och Oscar. På detta sätt blir det att Kalle och Gustav antar att de står i högre rang gentemot Ville och Oscar, och på så sätt anser de sig ha högre makt och status i denna ”vilda och förbjudna lek”, vilket inte Ville och Oscar tycks uppmärksamma och de deltar i leken med gott mod och är helt oberoende av Kalle och Gustavs maktkamp. Till den ”vilda och förbjudna leken” utifrån det Schjellerup Nielsen nämner när det gäller makt och hierkier i en barngrupp är det ofta är så att vissa barn har större makt än de andra. Det barn som besitter denna maktposition driver oftast leken framåt utifrån sina egna spelregler.
Skolan och fritidshemmet har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Ur ett genusperspektiv är denna lek problematisk. De traditionella könsmönstren som
inte motverkas i denna ”vilda och förbjudna lek” då leken fortgår och att det oftast är samma pojkar som leker med cyklarna. Flickornas delaktighet i leken syns aldrig till.
Lärande och kunskapen i den ”vilda och förbjudna leken”
Ur ett lärande- och kunskapsperspektiv gör det att barnen i denna situation utvecklar sin fysiska kondition och tränar på sin grovmotorik. De kan även utveckla sin förmåga att hantera kaosartade situationer då det just inom denna ”vilda och förbjudna leken” är snabba rörelser, ett snabbt agerande och ha mod till att vara våghalsig. Barnen utvecklar även sin fantasi och sociala kompetens då de leker i en större grupp och leken fungerar socialt då vi inte ser att något barn är missnöjt utan alla pojkarna är med i denna ”vilda och förbjudna lek”.
Pedagogernas kommentarer
Citaten under är taget ur vår empiri 21/9 & 1/10 2012
”Denna vilda lek låter farlig när jag läser det, spontant känner jag att barnen borde ha cykelhjälmar även här på fritids. Då jag anser att cykelhjälmslagen borde gälla även på våra fyrhjulingscyklar, denna typ av lek kan helt enkelt bli livsfarlig”.
”Utifrån mina egna erfarenheter vet jag att barn älskar att leka häftiga och fartfyllda lekar, och tycker det är mycket roligt”.
”I denna typ av lek gör jag direkt kopplingar till skolans egna värdegrund som vi jobbar aktivt utifrån som belyser att man ska vara rädd om skolan saker och behandla sakerna med respekt, men även att man ska vara rädda om varandra och att inte skada varandra och ta hänsyn till sina kamrater”.
”Denna typ av ”vild och förbjuden lek” anser jag är både okej och inte okej, när den inte är okej längre sker det förhandlingar mellan oss och barnen och det kan innebära att vi behöver hålla ett extra öga på lekens process”.
En mindre sammanfattning av ovanstående kommentarer är att i just denna observationssituation belyser pedagogerna att barnen tycker att denna typ av fartfyllda ”vilda och förbjudna lek” är rolig och givande lek. Pedagogernas ansvar i denna form av ”vild och förbjuden lek” är det som genomsyras mest. Vi tolkar det som att pedagogernas förhållningssätt i denna situation präglas mest av det ansvar som vi pedagoger har på fritidshemmet och det innebär att vi ska se till att inget barn tar skada genom deras lek eller övriga aktiviteter.
Skolans värdegrund är även den kopplad till en ansvars aspekt och den bygger på i detta fall att barnen inte ska skada varandra eller skolans material. I denna situation skadar inte barnen varandra medvetet men skolans material tar skada för att barnen krockar med cyklarna och kör över stupet. Pedagogerna menar att det är deras ansvar att se till att detta inte sker. Denna ”vilda och förbjudna lek” är inte så uppskattad av pedagogerna då skolans material tar skada och att även barnen kan medföra en risk att bli skadade.
4.2 Observation 2: Gungmästaren
Tisdagen den 18 september
Skolgårdens fyra gungor står nästintill aldrig stilla. Idag på fritidstiden under eftermiddagen gungar två pojkar och två flickor på vars en gunga. Pojkarna tävlar om vem som kan gunga fortast och högst. ”Jag ska gunga som en mästare” sa en av pojkarna.
Flickorna gungar fortfarande helt ostörda av pojkarnas början på en ”vild lek”. Runt om gungorna finns en sandlåda med ett mindre trästaket runt om.
Flickorna stannar upp och kolla mer och mer på pojkarnas lek och frågar efter sen stund
Konversation under är tagen ur vår fältdagbok tisdagen den 18/9-2012
Får vi också vara med och tävla om vem som är en mästare? – Sa en av flickorna. Ja! – Svarar en av pojkarna.
Efter en kort stund går leken till en ny nivå nu när de har fler deltagare. Nu gungar pojkarna och flickorna så högt så möjligt och hoppar av gungorna så nära staketet de kan. Den som hoppar närmst och vågar testa gränserna vinner. Flickorna är bara med i ett par fåtal hopp och går sedan vidare och lekte med annat medan pojkarna fortsätter. Pojkarna hoppar och hoppar tills leken avbryts snabbt pga. att den ena pojken får sin arm mot staketet och personalen blir tillkallad.
Analys
Knutsdotter Olofsson teorier kan i situationen tillämpas ur ett av hennes sociala perspektiv, där hon menar att barn måste kunna samspela tillsammans med andra barn. I denna situation visar barnen att de kan samspela med varandra på ett bra sätt, då pojkarna släpper in flickorna i leken och att flickorna ber om tillåtelse att få deltaga i leken, vilket i sig visar på att barnen har social kompetens. Vidare menar hon att när det finns otrygghet i leken så är det ingen ”riktigt lek”. Otryggheten i denna ”vilda och förbjudna lek” kan vara att barnen inte vet när de kan slå sig och om de slår sig det kan ta fem hopp, tio hopp eller mer innan någon skada sker.
Pramling Samuelsson hade tolkat situationen ur ett av hennes lärandeperspektiv då hon menar att det centrala i barns lek är lärandet och att barn lär sig saker tillsammans men även att de lär av varandra i grupp. Flickorna tar i denna situation efter vad pojkarna gör, vilket visar på att de har förmåga och vilja att lära sig att ta efter pojkarnas mod. Pojkarna har stort mod och på så sätt blir modet det centrala i lärandet i denna ”vilda och förbjudna lek”. Modet visar sig i form av att pojkarna vågar utmana sig själva och tar leken till nya nivåer.
Utifrån begreppet ”den vilda och förbjudna leken” använder vi detta till Øksnes teori om att den vilda leken oftast är obestämd, vilket hon då menar att leken inte är planerad och att den bara sker här och nu. Vidare menar hon att den vilda leken oftast föds när barnen leker oövervakat och ger då barnen möjligheter till att organisera leken på egen hand.
Denna lek är oftast obestämd från lekprocessens start då det oftast bygger på om barnen får chans till att gunga tillsammans med de barn som dem planerat att leka denna ”vilda och förbjudna lek” med. I denna vilda och förbjudna lek är det tydligt att leken inte bevakas då leken tar sig till nya nivåer och någon pedagog inte tillkallas förrän leken tar slut och tar sig till en toppnivå där något barn skadar sig.
Hangaard Rasmussen har kategoriserat denna typ av lek som Vestibulär och Deep play lek. Likheterna i situationen med begreppet Vestibulär lek är känslan av ett rus i kroppen och det fartfyllda, samt att den oftast sker utomhus och den påverkar även barnens balanssinne. Kopplingarna till Deep play lek är att denna ”vilda och förbjudna lek” medför en viss fara genom barnens förkärlek till tävlingsinstinkt.
Nordberg menar ur ett socialt genusperspektiv att det oftast är pojkar som ägnar sig åt de mer fartfyllda lekarna medan flickorna då uppskattar de lite mer lugnare lekarna. I denna observation kan olika tolkningar göras kring genusperspektivet. En av tolkningarna kan vara att flickorna ville deltaga i leken men att när leken togs till en annan nivå där ett högre mod krävdes drog de sig ur leken. Den andra tolkningen är att flickorna vill vara med men att de tappar intresset och hellre vill leka något annat, vilket då inte har något med mod eller liknande att göra.
Ur ett regelbegrepp så menar Thornberg att regler i barns lek finns för att barnen ska veta hur de ska agera i leken, men också för att barnen ska ha en överensstämmande uppfattning om vad som är tillåtet eller inte tillåtet i deras lek. I denna ”vilda och förbjudna” lek är barnen överens om vilka regler som gäller då inte sker något ifrågasättande eller några förhandlingar om vilka regler som ska finnas i leken, vilket kan bero på att det i denna situation finns dolda regler som är förkonstruerade och som är dolda för oss vuxna under lekens yta.
Lärandet och kunskapen i den ”vilda och förbjudna leken”
Denna situation kan också ses utifrån ett lärande och kunskapsperspektiv. I denna lek sker det fysisk utövning och barnen tränar på sin kroppsmotorik. Barnen testar också sina individuella gränser i vad de vågar och inte vågar och det i sig visar på att barnen har pondus, vilket kan behövas i stora barngrupper. De visar också på att de har social kompetens genom att
flickorna frågar om de får deltaga och pojkarna visar att de kan släppa in nya medlemmar i leken, och att leken sker i en fungerande grupp.
Pedagogernas kommentarer
Citaten under är taget ur vår empiri 21/9 & 1/10 2012
”Denna lek sker dagligen och jag måste påpeka att jag avbryter denna lek när jag uppmärksammar den.”
”Jag är kluven när det gäller denna ”lek” på ett sätt anser jag att det inte är en lek, dock väljer de ändå att göra det, då lusten, nyfikenheten och känsla att utmana ödet driver dem till att leka leken.”
”Våra barn tycker gungorna är väldigt roliga och spännande och vi ser att det är lika mycket pojkar som flickor som gungar.”
”Det som jag tror driver barnen i denna lek är nyfikenhet och att utmana sig själva men även oss vuxna för att testa var våra gränser går.”
En mindre sammanfattning av ovanstående kommentarer är att även i denna situation finns ansvaret återigen som en stor del av pedagogernas förhållningssätt gentemot denna typ av ”vild och förbjuden lek”. Pedagogernas ansvar blir tydligt i denna situation då de avbryter denna form av ”vild och förbjuden lek” när de anammar den och även att pedagogerna är kluvna gentemot att klassa detta som en lek.
Pedagogerna lyfter barnens lust, nyfikenheten och känsla att vilja utmana ödet i deras lek. Dessa tre begrepp menar pedagogerna driver barnen i denna ”vilda och förbjudna lek” och är på så sätt det som anses vara det viktiga i denna situation och även det som gör att barnen finner ”gunglek” som rolig och spännande.
Pedagogerna belyser även att i denna situation kan de inte se några tydliga genusmönster då de ser att både pojkar och flickor använder gungorna som en del i deras vardagliga lek på fritidshemmet. Att det både är pojkar och flickor som använder gungorna lika mycket kan
eventuellt bero på att det är något som finns lätt tillgängligt på skolgården för alla. Gungorna är något som vi anser inte är typiskt flickigt eller pojkigt vilket gör att leken är en könsneutral lek.
4.3 Observation 3: Mys under filten
Måndagen den 17 september
Observationen vi uppmärksammar vid detta tillfälle sker inomhus under eftermiddagen på fritidstid. Förskoleklassen har ett rum som kallas det ”lugna rummet” där får barnen endast ägna sig åt lite lugnare lekar. I detta rum leker barnen oftast med dockor, eller mamma, pappa, barn eller liknade. Dörren till det lugna rummet är öppen. Utanför detta rum står en soffgrupp och stolar med kuddar det är där vi sitter när vi hör barnens lek. Vid detta tillfälle leker två flickor tillsammans med en pojke och de leker mamma, pappa, barn flickorna är mammor och pojken är pappa. De två flickorna är väldigt drivande i leken medan pojken mer håller sig ett steg tillbaka. Flickorna talar hela tiden om för honom vad han ska göra och inte göra vilket han gör.
Konversationen under är tagen ur vår fältdagbok måndagen den 17/9-2012
Flickorna: Nu är det kväll och vi måste gå och sova. Pojken: Ja.
Flickorna: Man måste faktiskt klä av sig om man ska kunna gå och sova. Pojken: Måste jag?
Flickorna: Ja, för vi ska ligga under täcket tillsammans.
Pojken finner sig i situationen och kryper ner under täcket tillsammans med flickorna. Efter det hör vi hur de fnissar och viskar till varandra. Efter en kortare stund avbryts leken när det kommer in tre flickor i rummet. Pojken går ut ur rummet och passerar förbi oss i soffgruppen och ser generad och glad ut. I rummet startar de fem flickorna en ny lek oberoende av tidigare lek.
Analys
Utifrån ett Knutsdotter Olofsson perspektiv där hon menar att leken kan ses som något där barnen kan bearbeta sina känslor och tolka sina erfarenheter på sitt eget sätt. Barns egna erfarenheter och upplevelser om omvärlden speglar oftast barns lek. Vidare menar hon att genom leken lär sig barn att umgås med varandra. Det är viktigt för barnen att göra saker på egen hand men även att göra saker tillsammans med andra och att de kan ha roligt och uppleva överraskningarna i leken. I denna situation genomsyras av barnens erfarenheter kring vuxenvärlden och på så sätt bearbetar de situation på sitt eget sätt i sin lek. I denna typ av ”vild och förbjuden lek” speglas oftast barnens inre känslor om sexualitet och vuxenvärlden och det iscensätts genom deras lek. Känslorna kan vara bl.a. längtan, frustration, osäkerhet, glädje och nyfikenhet. I situationen umgås barnen i mindre grupp på ett intimt och nära sätt.
Barnen utforskar leken på egen hand men även tillsammans, vilket visar på att de känner en social gemenskap i deras lilla grupp.
Denna situation kan värderas enligt ett Pramling Samuelsson perspektiv där hon menar att när barn skaffar sig kunskaper sker det när barnet är fullt engagerat i sin lek. När barn leker testar de och upptäcker nya, spännande situationer. I denna situation sker lärandet i form av att barnen visar nyfikenhet på att upptäcka nya saker i deras lek och i detta fall varandras kroppars olikheter. Engagemanget hos alla tre barnen finns, fast än de visar det på olika sätt. Pojken håller sig lite tillbaka men är ändå med på leken och på så sätt är han engagerad. När barn är som mest engagerade tar de åt sig av kunskapen på bästa sätt.
I denna ”vilda och förbjudna lek” har barnen hämtat inspiration från egna erfarenheter från vuxenlivet. Barnen uppfattar och tolkar de vuxnas handlingar och iscensätter det i deras lek tillsammans med varandra. I denna observation kan det även vara en spegling av omvärlden som barnen har hämtat från medier som har en stor inverkan på dagens barn då de har stor tillgång till internet, tv, film, tidningar osv där oftast dessa handlingar skildras. Till begreppet den ”vilda och förbjudna leken” menar Bergström att förutsättningarna för att denna typ av lek på gott och ont, kan förekomma är att barnen får leka fritt i en ohämmad miljö. Han menar vidare att denna typ av lek är på gott och ont är nödvändig för det lekande barnet. Barnen befinner sig i en fri miljö i det lugna rummet och här får de utrymme för denna ”vilda och förbjudna lek”. Denna lek är nödvändig för barnen för att någonstans finns lusten och nyfikenheten inför den intima och sexuellt förankrade leken.
Ur ett biologiskt genusperspektiv menar författarna Hwang & Nilsson på att flickor oftast leker i mindre barngrupper inomhus, och att under lekens gång fokuserar de mycket på att samtala sig igenom leken. Vilket då kontrar pojkarnas lek som då gärna leker i större grupper utomhus. Den ”vilda och förbjudna leken” är i denna situation någon form av rollek där barnen tar sig rollerna att vara mammor och pappa. Leken är utifrån detta perspektiv då en typisk flicklek, för att barnen leker i en liten grupp och flickorna driver leken genom att prata och leken sker inomhus. Denna situation visar även på att pojkar kan deltaga i typisk flicklek.
Ur Thornbergs maktteori menar han på att en person som besitter makt är en drivande individ som försöker få sina medmänniskor att tycka och göra som han/hon vill. Det innebär i denna
”vilda och förbjudna lek” att flickorna har makt över pojken och tar över situationen och driver leken vidare på sina villkor och leken sker utifrån att de har förbestämda åsikter om hur leken ska vara och övertalar pojken att göra som de vill. Utifrån det blir det att flickorna ignorerar vad pojken har för känslor och tankar kring leken och på så sätt kan det ses som om de kränker hans personlighet.
Freuds teorier om psykosexuell utveckling kan knytas till denna ”vilda och förbjudna lek” där han menar att människans sexuella drifter är starkast och det är det som driver människan mest, och att de sociala behoven inte är lika starka. Freud hade sett på denna ”vilda och förbjudna lek” som att barnen har en stark sexuell drift och längtan, och att det är det som driver barnen i denna lek då de visar att dem är intresserade av varandras kroppars närhet.
Lärandet och kunskapen i den ”vilda och förbjudna leken”
Ur ett lärande- och kunskapsperspektiv utvecklar barnen i denna situation sin sociala förmåga, men även känslan av att tillhöra och vara en del av en grupp. Barnen utvecklar också förmågan att ta del av det verkliga livet och försöka att förstå och bearbeta det på sitt eget sätt, på det sättet visar även barnen att de besitter kunskaper från vuxenvärlden. Barnen ökar förmågan att sätta sig in rollerna att vara någon annan i detta fall mammor och pappa. På längre sikt kan detta bidra till ett ökat intresse inom skådespeleri och teater där olika roller utövas. De har också ökat förståelsen för att vi människor är olika, och att det finns kroppsliga skillnader mellan pojkar och flickor.
Pedagogernas kommentarer
Citaten under är taget ur vår empiri 21/9 & 1/10 2012
”Nu blev denna lek avbruten och då hann leken kanske inte utvecklas till det stadiet där det kan uppstå situationer är sexuella och då kommer den röda stoppskylten fram.”
”Jag vet att barn i denna ålder är nyfikna på just ”temat kroppen” och att vi måste främja detta även i de tidigare åldrarna och informera och berätta om kroppens olikheter så barnen förstår det.”
”Barnen leker ibland dessa hemliga lekarna i de mindre utrymmena på fritidshemmet.”
”När det gäller regler och förhandlingar kring denna lek, så sker det inga direkta förhandlingar då vi i vårt arbetslag inte är för förhandlingar kring sexuella lekar.”
En mindre sammanfattning av ovanstående kommentarer är att pedagogerna anser att denna lek inte är helt accepterade och där sker inga större förhandlingar mellan pedagogerna och barn då denna situation kan anses vara sexuellt inriktad lek. Denna lite ”sexuellt och hemliga” lek har vi klassats som en ”vild och förbjuden lek”. Pedagogerna menar att denna typ av lek oftast sker i mindre utrymme där inga andra pedagoger eller barn befinner sig just då.
Pedagogerna lyfter vidare att barn i denna ålder redan är nyfikna och intresserade på varandras kroppars olikheter och närhet. För att kunna främja arbetet kring ”temat kroppen” menar pedagogerna att de tidigt bör informera och arbeta kring kroppens olikheter på den nivån som barnen befinner sig på.
Pedagogernas förhållningsätt till denna ”vilda och förbjudna lek” förklarar de är som en ”röd stoppskylt” och det tolkar vi som att de inte tycker att detta är en okej lek att ha på fritidshemmet. Pedagogerna är medvetna om att denna lek oftast sker i skymundan och det som sker i skymundan kan de inte hindra då de inte kan vara med alla barn samtidigt.
4.4 Observation 4: Lejon och jägare på savannen
Onsdagen den 19 september
Det är sen onsdagseftermiddag på fritids och många av barnen och en del pedagoger har gått hem för dagen. Barnen brukar vid denna tid inte ha så mycket att göra utan de väntar oftast på att de ska bli hämtade av sina föräldrar. Situationen vi uppfattar är ett gäng barn ungefär hälften flickor hälften pojkar som roar sig helt på egen hand i korridoren och trapphuset.
Konversationen under är tagen ur vår fältdagbok onsdagen den 19/9-2012
Alva: Vem vill vara den som ska döda? Kalle: Inte jag!
Sofie: Inte jag heller! Jag vill vara ett lejon. Men kan inte du vara det Oliver, så gömmer vi oss andra nu?
Oliver: Hmh…. Oliver tänker och ser fundersam ut men säger sedan Jaaa okej. Oliver: Men sen får vi byta dödare.
De flesta barnen är lejon på savannen och ett av barnen är jägare som skjuter och dödar lejonen med ett gevär som barnen har tillverkat av legoklossar tidigare under dagen. Flertal av barnen springer ut och gömmer sig i olika gömslen och väntar med spänning på att jägaren skall komma ifatt dem.
Konversationen under är tagen ur vår fältdagbok onsdagen den 19/9-2012
Oliver: Haha jag har hittat dig först. Skynda dig och spring iväg nu annars dödar jag dig. Kalle: Jag orkar inte mer nu. (Pustande)…
Oliver: Lägg dig ner på marken så jag kan skjuta dig. Kalle: Ååååh nej! Hjälp! (Kalle lägger sig ner)
Oliver: Pang, pang nu har jag dödat dig riktigt ordentligt. Kalle: Nej, jag vill inte vara med mer
Oliver: Jo, du måste ligga och förblöda till döds här.
Oliver springer vidare ut i trapphuset på jakt efter ett nytt lejon att skjuta och döda.
Leken fortgår med ett evigt jagande och spänning under ca 10 minuter och avbryts plötsligt när där kommer en förälder och hämtar en av flickorna för dagen. De övriga barnen försvinner snabbt in i ett av rummen på fritidshemmet och påbörjar en ny lek.
Analys
Ur Knutsdotter Olofsson perspektiv menar hon att dessa tre förmågor bör finnas med i barns lek turtagande, samförstånd och ömsesidighet. Dessa tre förmågor finns med i denna ”vilda och förbjudna lek, då turtagandet framgår av att barnen diskuterar om att de ska byta jägare osv. Samförståndet i leken sker också då barnen förstår vilka av barnen som är delaktiga i leken och vad leken går ut på. Ömsesidigheten finns då barnen är ödmjuka mot varandra och de leker på ett jämställt vis då alla är lika delaktiga.
Denna situation kan värderas ur ett Pramling Samuelsson perspektiv där hon menar att det viktigaste för att göra lärandet synligt för barn är att de själva får tänka och resonera kring sitt lärande. Barn lär sig och hämtar kunskap genom att leka, utforska och experimentera. Genom att barnen tar del av kunskaper och lärande de fångar upp i meningsfulla situationer blir det till verkliga kunskaper och händelser för barnen. I denna situation utforskar och experimenterar barnen med leken genom att de hämtar kunskap i hur en jägare kan vara eller hur ett lejon är. Denna lek blir en meningsfull situation för barnen då de får leka ostört. Deras kunskaper om lejonen och jägaren och hur denna lek fungerar blir till verkliga kunskaper och händelser för barnen genom att de får leka och bearbeta det på sitt eget sätt. Att göra lärandet synligt för barnen kan vara att man som vuxen inte avbryter leken, och att man efter lekens slut pratar och diskuterar med barnen om lekens innebörd och vad som händer och sker och på så sätt blir det i sig en lärandesituation för barnen. Utifrån begreppet den ”vilda och förbjudna leken” menar Hangaard Rasmussen att kamp är det största fokuset i denna typ av
lek. De lekande barnen låtsas oftast att de växlar mellan att angripa och jaga varandra. I denna ”vilda och förbjudna lek” jagar och angriper barnen varandra hela tiden vilket är poängen med leken. Vidare kategoriserar han denna typ av lek som en bråklek. Likheten i observationen med begreppet bråklek är att barnen springer, jagar, och de får stort utrymme till denna lek då barnen leker i korridoren och trapphuset.
Øksnes menar att barn oftast använder sina leksaker på ett kreativt sätt, som inte alltid uppskattas av oss vuxna. I denna observation har barnen skapat sina vapen själva utifrån deras egen fantasi och kreativa förmåga.
Denna ”vilda och förbjudna lek” kan diskuteras ur ett genusperspektiv där Eidevald menar på att det visst finns flickor som leker vilda lekar tillsammans med pojkar. I denna ”vilda och förbjudna lek” ser vi ett brott mot de traditionella könsmönstren för att det inte finns någon könsuppdelning i leken, då det är lika många pojkar och flickor som är delaktiga under lekens gång. Vidare ur ett genusperspektiv menar Hwang & Nilsson att flickor oftast leker i mindre grupper och gärna två och två, vilket då motsätter det som sker i denna lek där flickorna leker i större grupp tillsammans med andra pojkar och flickor.
Till Vygotskijs teorier om att det finns ett förhållande mellan barns verklighet och barns fantasi. Med hjälp av sin fantasi skapar de sig en uppfattning och deras tolkningar bygger på intryck som barnen hämtat från verkligheten. I denna ”vilda och förbjudna lek” har något/några av barnen hämtat denna situation från en verklighetstolkning som sedan med hjälp av deras fantasi iscensätts till en lek.
Lärandet och kunskapen i den ”vilda och förbjudna leken”
För att koppla det till ett lärande- och kunskapsperspektiv anser vi att lärandet i denna situation är att barnen får en chans att utveckla sin fantasi och bearbeta och tolka den på ett kreativt sätt. I denna ”vilda och förbjudna lek” utvecklar barnen även sina kroppsliga rörelser i form av att de springer, spejar, går på tå och smyger. Barnen använder också några av sina olika sinnen, framförallt då hörseln och synen genom att de i denna lek är relativt högljudd och det krävs även att barnen använder sin syn fullt ut och är alerta på vad som händer och
sker under lekens gång. Även i denna situation visar barnen att de kan fungera i grupp men även att de kan hantera snabba händelser i en grupp.
Pedagogernas kommentarer
Citaten under är taget ur vår empiri 21/9 & 1/10 2012
”Kan vara att barnen sett en film om jägare eller liknanden och förverkligar de dem sett genom sin lek.”
”Det har också varit mycket diskussioner om detta och vi resonerar fortfarande huruvida barnen ska få bygga låtsas vapnen eller ej.”
”Många av de seriefigurer barnen ser på datorn eller tv har dessvärre vapen. Det är så verkligheten ser ut för dagens barn.”
”Barnen använder sin fantasi mycket i denna lek och utvecklar den tillsammans. Personligen kan jag tycka att leken är hyfsat oskyldig men så länge inget barn blir kränkt eller liknande så finns det väl inget direkt fel.”
En mindre sammanfattning av ovanstående kommentarer är pedagogerna påpekar att vapen i barns lek är väldigt vanligt och att barnen oftast har fått inspiration från datorn, tv eller annan likande media som är lättillgänglig för barnen. Seriefigurerna och tv-serier är förebilder för dagens barn och det bidrar med en verklighetsbild för barnen som de i sin tur bearbetar och visar i deras ”vilda och förbjudna lek”. De menar även inom ämnet vapen att de på skolan ofta har diskussioner om huruvida de ska tillåta lekar med vapen eller ej.
Pedagogerna menar att leken kan ses som oskyldig men förutsättningar för att denna lek ska få utrymme är att inget barn far illa psykiskt eller fysiskt. Vi tolkar det som att återigen är pedagogerna kluvna kring de ”vilda och förbjudna lekarna” som finns som en del av barns vardagliga lek på fritidshemmet.
Slutligen menar pedagogerna att i denna typ av ”vild och förbjuden lek” utvecklar barnen sin fantasi på så sätt att de tolkar dagens samhälle utifrån media eller dylikt, och förverkligar detta genom sin lek på fritidshemmet.
