Äldres sexualitet vid åldersförändringar och sjukdom : en systematisk litteraturstudie

Full text

(1)Akademin Hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Ht 2010. Äldres sexualitet vid åldersförändringar och sjukdom En systematisk litteraturstudie. Författare. Handledare. Anna-Karin Westerlund. Tammy Blom. Malin Olsson. Granskare. Examinator. Ingrid From. Jan Florin.

(2) School of Health and Social Sciences Essay course – Nursing Undergradute level II, 15 ECTS – credits Autum 2010. Elders’ sexuality – changes in later life and illness A systematic literature review. Authors. Supervisor. Anna-Karin Westerlund. Tammy Blom. Malin Olsson. Reviewer Ingrid From. Examiner Jan Florin.

(3) Högskolan Dalarna. Sammanfattning Syftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva äldres funktion, behov av och syn på sexualitet vid åldersförändringar och sjukdom samt hälso- och sjukvårdpersonalens attityder till de äldres sexualitet. Resultat: Studiens resultat visade att kroppen förändrades med stigande ålder men lusten till sexuell aktivitet fanns kvar. Sexuella uttryck och behov förändrades hos den äldre personen. Resultatet visade vidare att män och kvinnor påverkas olika av de fysiska förändringar som kroppen genomgår. Flertalet män ansåg att drabbas av erektil dysfunktion var som att förlora en del av sin manlighet. Kvinnor upplevde att smärtan vid samlag var det största fysiska problemet. Kvinnans oro för relationsproblematik med sin partner var större än förlusten av den sexuella aktiviteten. Vårdpersonals attityder till äldres sexualitet grundade sig i kunskap, kön, ålder, ursprung samt trygghet i den egna sexualiteten. Kunskap och förståelse samt en trygghet i sin sexualitet skapade en trygghet i den bemötande attityden med patienter och deras sexuella problematik Slutsats: Människans kropp förändras med ålder och sjukdom och det krävs att varje individ anpassar sig efter detta på bästa sätt. De negativa attityder som finns mot den äldre människans sexualitet beror till stor del på kunskapsbrist.. Nyckelord: Attityder; Sexualitet; Vårdpersonal; Äldre Key words: Attitudes; Nurses, Sexuality; Elderly.

(4) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nr BAKGRUND ............................................................................................................................................................ 1 SEXUALITET ................................................................................................................... 1 SEXUALITETENS UTVECKLING .......................................................................................... 2 NORMALA FÖRÄNDRINGAR OCH DEN ÄLDRES SEXUELLA FÖRMÅGA VID ÅLDRANDET ............... 2 DEN KVINNLIGA ÖVERGÅNGSÅLDERN ................................................................................ 2 MANNENS ÖVERGÅNGSÅLDER .......................................................................................... 3 ÄLDRES SEXUALITET ....................................................................................................... 3 LÄKEMEDELS INVERKAN PÅ DEN ÄLDRES SEXUALITET ......................................................... 4 VÅRDPERSONALENS ATTITYDER TILL DEN ÄLDRES SEXUALITET ........................................... 4 SJUKSKÖTERSKANS KOMPETENSOMRÅDE ......................................................................... 5 PROBLEMFORMULERING .................................................................................................. 5 SYFTE ........................................................................................................................... 6 FRÅGESTÄLLNING ........................................................................................................... 6 DEFINITION AV CENTRALA BEGREPP ................................................................................. 6 METOD ................................................................................................................................................................... 6. DESIGN ......................................................................................................................... 6 URVAL ........................................................................................................................... 6 TABELL 1 SÖKSTRATEGIER .............................................................................................. 7 Inklusionskriterier ............................................................................................................................................................... 7 Exlusionskriterier ................................................................................................................................................................ 8. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: .................................................................................................... 8 ANALYS ......................................................................................................................... 8 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ............................................................................... 9 RESULTAT ............................................................................................................................................................. 10. ÄLDRES SEXUELLA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR VID ÅLDER OCH SJUKDOM. ........................ 10 KVINNORS SEXUELLA DYSFUNKTION ............................................................................... 10 MÄNS SEXUELLA DYSFUNKTION ...................................................................................... 11 VÅRDPERSONALS ATTITYDER TILL DE ÄLDRES SEXUALITET ............................................... 11 TABELL 2............................................................................................................................................................... 15 DISKUSSION ......................................................................................................................................................... 22. SAMMANFATTNING AV HUVUDRESULTAT .......................................................................... 22 RESULTATDISKUSSION .................................................................................................. 22 METODDISKUSSION....................................................................................................... 24 KONKLUSION ................................................................................................................ 25 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING.................................................................................. 25 REFENSLISTA ........................................................................................................................................................ 26 BILAGOR............................................................................................................................................................... 30. BILAGA 1 ..................................................................................................................... 30 BILAGA 2 ..................................................................................................................... 31 i. 0.

(5) Bakgrund Befolkningen blir idag äldre och därmed även fler. Eftersom det ökande antalet äldre i samhället ger ett större urval att socialisera tillsammans med ökar möjligheten till att den äldre ska hitta någon att utveckla ett intimt förhållande med. Därför är det viktigt att vara medveten om och uppmärksamma de äldres intresse för sexuell intimitet inom den kommunala äldreomsorgen och inom hälso- och sjukvården (Statens folkhälsoinstitut, 2010).. Sexualitet Gamnes (2006) förklarade att begreppet sexualitet härstammar från det latinska ordet sexus och betyder kön. Sexualiteten innefattar fysiska, psykiska, andliga och sociala samt kulturella dimensioner i människans liv. Gamnes (2006) hävdade att sexualiteten ansågs vara en drivkraft som fick individen att söka värme, kärlek och närhet hos någon annan. Närhet kunde vara fysisk, intellektuell eller känslomässig. Enligt världshälsoorganisationen (WHO, 2010) sammankopplas hälsa, livskvalitet och sexualitet. Price (2009) ansåg att det var individen själv som valde i vilken utsträckning de ville vara sexuellt aktiva. Detta val berodde i stor omfattning på hur individens sexuella känslor uttrycktes och om den sexuella aktiviteten berodde på dennes psykiska eller fysiska färdighet (Price, 2009).. Oberoende av ålder är sexualiteten en viktig del i livet för att utöka människans livskvalitet och intimitet (Rubin, 1983). Vidare påpekade Rubin (1983) och Dehlin och Rundgren (2007) att det är av stor vikt att ha i åtanke att den äldres sexualitet inte bara uttrycktes i hans eller hennes samlagsförmåga utan yttrade sig som ett behov av fortsatt närhet, ömhet och intimitet.. Intimitet anses vara ett fortsatt mänskligt behov för alla individer och innefattar; engagemang, ömsesidighet, känslomässig trygghet, kognitiv intimitet som omfattar tanken på den andra, gemensamma värderingar, och fysisk närhet det vill säga närhet till samlag. För att bevara ett tillfredsställande kärleksliv krävs att det finns ett intresse för att ge varandra en grundläggande kärlek (Johansen, 1999). 1.

(6) Sexualitetens utveckling Individens sexualitet påbörjas redan före födseln (Gamnes, 2006). Hormonella förändringar sker hos både kvinnan och mannen och inleds redan i utvecklingsstadiet som foster. Ett exempel enligt Gamnes (2006) var att pojkfoster hade förmåga till erektion. Vid fem-sex års ålder börjar barnet utveckla en omedveten sexuell attraktion till andra. De pubertala förändringar flickor genomgår påbörjas redan i åtta-tio års ålder. För pojkar sker det något senare, i 10-15 års ålder. Den första sexuella erfarenheten i form av onani sker ofta för både pojkar och flickor under denna period.. Normala förändringar och den äldres sexuella förmåga vid åldrandet I vuxen ålder finner människor olika sätt att leva ut sin sexualitet (Gamnes, 2006). Det finns många dimensioner som ingår i den fysiska upphetsningsprocessen. Faktorer som ansågs vara sårbara för förändringar i den äldres sexuella förmåga var bland annat trötthet, psykiska problem, ålder eller sjukdom. Den äldres sexualitet och förmåga minskade med stigande ålder och betydelsen av sexualitet förändrades med tiden (Johansen, 1999). I Bergström-Walan och Nielsens (1997) studie framkom att det fanns skillnader gällande vikten av sexualitet i den senare delen av deras liv. För män var sexualitet en viktig del av livet. Kvinnor ansåg att fysisk sexualitet inte var av lika stor vikt som mannen.. Den kvinnliga övergångsåldern Kvinnans övergångsålder innebär bland annat menopaus, ett permanent upphörande av menstruation. Vaginans slemhinna blir tunnare och blodförsörjningen minskar samt sker ett avtagande av körtelsekretionen. Detta leder till torra slemhinnor i vagina (Dehlin & Rundgren, 2007). Äggstockarna minskar gradvis sin förmåga att producera det kvinnliga könshormonet östrogen, och ägglossning upphör (Gamnes, 2006). Nedsatt insöndring av östrogen orsakar en förtunning av vaginans slemhinna. Detta kan leda till en minskad eller fördröjd sekretutsöndring som svar på sexuell stimulering (Johansen, 1999).. 2.

(7) Mannens övergångsålder Vid mannens övergångsålder sker en gradvis minskning av det manliga könshormonet testosteron. Testiklarna producerar könsceller och testosteron hela livet men koncentrationen avtar något hos friska äldre individer. Även spermieproduktionen reduceras vid stigande ålder (Dehlin & Rundgren, 2007). Denna förändring pågår under många år och börjar redan vid 30 års ålder (Gamnes, 2006). Däremot menade Hulter (2004) att minskningen av testosteron har en begränsad effekt på mannens sexlust eftersom det krävs endast en minimal nivå av testosteron för adekvat sexuell funktion. För att genomföra samlag krävs det att penis har en viss längd, omkrets och styvhet. Vid stigande ålder kräver vissa äldre män mer stimulering av penis under längre tid för att uppnå och hålla kvar erektion (Hulter, 2004). Normalt är också att det kan ta längre tid för mannen att uppnå orgasm, mängden och styrkan på utlösningen kan minska (Gamnes, 2006). Detta på grund av att prostatan innehåller glattmuskulatur som förflyttar spermierna från testiklarna till urinröret. Tillbakabildning av muskulaturen är en biverkning av åldrandet och detta leder till svagare kontraktion och svagare ejakulation (Dehlin & Rundgren, 2007).. Äldres sexualitet Enligt Dehlin och Rundgren (2007) fanns och fortfarande finns individer som tror att äldres sexuella aktivitet avtar vid stigande ålder. Det ansågs att kvinnors sexuella aktivitet avtar i 50- års ålder i samband med klimakteriet. Vidare tycktes det att männens sexuella aktivitet minskade vid 60- års ålder på grund av en tydlig försvagning av mannens erektion. Gamnes, (2006) och Rubin (1983) hävdade att det manliga och kvinnliga klimakteriet inte skulle tolkas som endast en hormonell förändring utan ses som en tid av sexuell anpassning. Den äldres sexuella aktivitet tonades gradvis ner i takt med andra fysiska funktioner under livets sista decennier. Därför fanns det inte någon specifik ålder där den äldres sexuella aktivitet helt upphörde. Den biologiska tröskeln, det vill säga ålderdomen, ligger omkring 75-80 års ålder och ansågs kunna vara mycket individuell (Rubin, 1983). Ålderdom och åldrande satt i betraktarens öga (Gamnes, 2006).. Enligt Price (2009) är åldrandet en process som fortsatte i olika takt för olika individer och var beroende av omständigheter och attityder mot det som höll på att hända. Det biologiska åldrandet och känslan av att bli äldre behövde nödvändigtvis inte synkroniseras. Price (2009) menade att den äldre sökte nya uttryck för sin sexualitet. Den äldre visade sexuell förmåga och lust, men 3.

(8) även stöd för den andras integritet och värdighet. Den sexuella aktiviteten för individer i högre ålder kunde tolkas som den äldres uttryck för tillgivenhet till varandra samt ett behov av att bara röra vid varandra. “When you are older, friendship is what counts; that is how we show our love for one another” (Price, 2009, s. 35). Price (2009) ansåg att även detta var ett uttryck för den äldres sexualitet.. Längtan efter närhet och sexuell kontakt kunde pågå under en hel livstid. När sexualitet beskrevs av äldre betonade de vikten av kamratskap och kommunikation, kärlek och beröring, samt en känsla av personligt attraktionskraft. Förlust av partner som orsakades av dödsfall eller nedsatt sexuellförmåga på grund av sjukdom bidrog till den andres brist på sexuella relationer och ansågs vara ett hinder för sexuell tillfredsställelse (Johansen, 1999).. Läkemedels inverkan på den äldres sexualitet Gamnes (2006) och Dehlin och Rundgren (2007) lyfte fram att det fanns läkemedel som kunde bidra till minskad sexuell förmåga hos män och kvinnor. Dock var det viktigt att påtala att samma läkemedel som minskade lusten hos vissa personer kunde ha motsatt effekt och öka lusten för andra individer.. Vissa läkemedel kan verka cerebralt, och andra verkar i det perifera nervsystemet. En del läkemedel kan hämma mannens erektion och ejakulationsförmåga och hos kvinnor kan de förändra menstruationscykeln samt påverka orgasmfunktionen. De läkemedel som verkar mer perifert kan förhindra erektion hos män och hos kvinnor kan perifert verkande läkemedlet minska eller helt upphäva fuktighet i slidan (Gamnes, 2006). Vanliga läkemedel som kan orsaka erektil dysfunktion (ED) är medel mot högt blodtryck denna bieffekt kan även framkallas av vissa psykofarmaka (Dehlin & Rundgren, 2007).. Vårdpersonalens attityder till den äldres sexualitet Enligt Nationalencyklopedin (2010) innebär begreppet attityd ett förhållningssätt eller ett sätt att visa en inställning till något eller någon (Nationalencyklopedin, 2010).. 4.

(9) För att kunna respektera den äldres sexualitet ansåg Price (2009) att det var viktigt och nödvändigt för varje individ att skapa en förståelse för sina egna attityder för att möjlighet att se eller vilja se till den äldres sexualitet. Steward (1999) menade att AIDS-epidemin i början av 1980- talet kunde vara en utlösande faktor till negativa attityder i förhållande till sexualitet i stort. Denna attityd kunde ses hos de flesta även hos vårdpersonal. Negativa attityder som hälso- och sjukvårds studerande hade kunde enligt McKelvey, Webb, Baldassar, Robinson, och Riley (1999) bero på studenternas egna livs åskådningar, deras kultur, deras utbildning eller brist på utbildning. Studenternas personliga fördomar och attityder låg till grund för och formade deras reaktioner när de mötte intima situationer som kunde uppstå.. Sjuksköterskans kompetensområde Det framgår av Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005) att i sjuksköterskans arbete har hon/han till uppgift att kunna samtala, informera, undervisa både vårdtagarna och närstående om, i detta fall sexualitet hos äldre (Socialstyrelsen, 2005). Vidare har sjuksköterskan en stödjande funktion i samspelet med patienter och dess anhöriga. För att kunna balansera och anpassa information till en specifik patient måste sjuksköterskan använda sig av sin medmänsklighet och sitt kliniska omdöme. Sjuksköterskan behöver allmän- och specifik kunskap om en patientens medicinska tillstånd och känna till dennes situation för att kunna få en väl fungerande vårdrelation och stödja patientens egen förmåga till själv hjälp (Kirkevold & Nortvedt, 2006).. Problemformulering Således den äldres sexualitet var och är ett ämne som det inte talades eller skrevs så mycket om, i synnerhet avseende vårdpersonals attityder kring äldres sexualitet (Price, 2009). Äldre förlorade inte sina sexuella behov bara för att de åldrades. Antalet äldre ökar och det innebär att gruppen med äldre vårdtagare kommer att öka både inom hälso- och sjukvården och inom den kommunala äldreomsorgen. Därför är det viktigt att personalen inom hälso- och sjukvården och den kommunala äldreomsorgen medvetandegörs om vad det kan finnas för åldersförändringar och hur dessa tillsammans med sjukdom kan påverka den äldres sexualitet och sexuella förmåga. Vidare. 5.

(10) är det angeläget att lyfta fram vilka attityder som kan finnas hos vårdpersonalen gentemot de äldres sexualitet.. Syfte Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva äldres funktion, behov av och syn på sexualitet vid åldersförändringar och sjukdom samt hälso- och sjukvårdpersonalens attityder till de äldres sexualitet.. Frågeställning Hur förändras de sexuella funktionerna, behovet av samt synen på sexualitet hos äldre i samband med åldersförändringar och sjukdom? Vad har vårdpersonal för attityder till den äldres sexualitet?. Definition av centrala begrepp Vårdpersonal inbegriper samtliga personalkategorier inom hälso- och sjukvården och den kommunala äldreomsorgen i denna systematiska litteraturstudie. Med partner menas i denna studie- sambo, särbo, maka och/eller make.. METOD Design Föreliggande arbete genomfördes som en systematisk litteraturstudie.. Urval Databaserna Electronic Library Information Navigator (ELIN) och CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) användes för att få fram relevanta artiklar för denna litteraturstudie. Artiklarna söktes med hjälp av nedanstående sökord, i titel och i alla fält, i olika kombinationer; Nursing, Sexuality, Prostate cancer, Diabetes Mellitus, Dementia, Erectil dysfunction, Older men, Elderly, Attitudes, Stroke, Older, Experiences, Sexual, Of elderly.. Sökningarna omfattade vetenskapliga artiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats. Tabell 1 beskriver olika kombinationer och sökstrategier för databassökningar för de vetenskapliga. 6.

(11) artiklarna som ligger till grund för resultatet (Tabell 2) i denna systematiska litteraturstudie. Totalt valdes 17 vetenskapliga artiklar varav 13 kvantitativa och 4 kvalitativa.. Tabell 1 Sökstrategier Databas ELIN. CINAHL ELIN. ELIN ELIN. ELIN. ELIN. ELIN. CINAHL. ELIN. Sökord Nusing AND Sexuality: alla fält AND Attitudes: alla fält Sexuality: titel AND Stroke: titel Sexuality: titel AND Older: title AND Experiences: titel Sexuality: titel AND Older: titel Sexuality: titel År 1995-2010 AND Elderly: titel Sexual: alla fält AND of Elderly: alla fält Sexuality: titel AND Prostate cancer: titel År 2000-2010 Diabetes Mellitus: titel AND Sexual: titel År 2000-2010 Sexuality: titel AND Dementia: titel Erectile Dysfunction: titel AND Older Men: title. Antal träffar 517. Lästa Abstrakt 0. Använda Artiklar 0. 97. 14. 6. 1795 7 44. 0 2 7. 0 1 1. 1. 1. 1. 6723 121 4907. 6. 2. 9 102818 49. 2. 1. 6. 1. 16. 2. 1. 7. 2. 1. 1795 15. 5. 1. 1. 1. 1. Inklusionskriterier Inklusionskriterier för denna systematiska litteraturstudie var att de vetenskapliga artiklarna publicerades mellan 1990 och 2010 och var på engelska och fanns i fulltext. Vidare ingick i inklusionskriterierna att artiklarnas kvalitet bedömts vara av hög eller medelhög kvalitet och granskade enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar (bilaga 1 & bilaga 2).. 7.

(12) Exlusionskriterier Artiklarna som inte uppfyllde inklusionskriterierna exkluderades. Artiklar som bedömdes som låg kvalitet enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar exkluderades (bilaga 1 & bilaga 2).. Tillvägagångssätt: De valda vetenskapliga artiklarna söktes gemensamt via Högskolan Dalarnas biblioteks databaser. De databaser som användes vid artikelsökningen var Electronic Library Information Navigator (ELIN) och CINAHL. Under artikelsökningen utgick författarna från artiklarnas titlar. Ansåg författarna att artikelns titel verkade intressant gick författarna vidare och läste den valda artikelns abstrakt. Om författarna ansåg att abstraktet var relevant utifrån litteraturstudiens syfte och frågeställningar lästes hela artikeln. Artiklarna delades upp mellan författarna för läsning och bedömning av artiklarnas kvalitet enligt Högskolan Dalarnas granskningsmallar (bilaga 1 & bilaga 2). För varje artikel som lästes gjordes en sammanfattning som togs med till medskribenten för diskussion inför valet av artiklar. Författarna sammanställde artiklarna och därefter diskuterade artiklarnas relevans för studien.. Vidare var författarna samstämmiga. avseende resultat av artiklarnas kvalitetsbedömning. Därefter valdes de vetenskapliga artiklarna i enlighet med studiens inklusionskriterier som ligger till grund för denna systematiska litteraturstudies resultat och redovisas i Tabell 2. Relevant litteratur till litteraturstudies introduktion har författarna funnit via Högskolan Dalarnas bibliotek.. Analys Granskningsmallarna som användes för kvalitetsanalys av de valda vetenskapliga artiklarna var Högskolan Dalarnas modifierade versioner av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) (bilaga 1 & bilaga 2) och Forsberg och Wengström (2008) (bilaga 1 & bilaga 2).. En av granskningsmallarna var anpassad för studier med kvantitativ ansats (bilaga 1) och bestod av 29 frågor. Den andra granskningsmallen var avsedd för kvalitativa studier (bilaga 2) innehöll. 8.

(13) 25 frågor. Frågorna i granskningsmallarna (bilaga 1 & bilaga 2) kunde besvaras antingen med ja eller nej, där ja gav ett poäng och nej gav inga poäng.. Det totala antalet poäng som kunde fås för den granskningsmall avsedd för kvantitativa studier var 29 poäng. Hög vetenskaplig kvalitet bedömdes de artiklar ha som fick 23-29 poäng = 79 %, medelgod kvalitet 15-22 poäng =52%, och 14 poäng och lägre = under 52 % bedömdes ha låg kvalitet (Tabell 2).. Det totala antalet poäng som kunde uppnås för en kvalitativ artikel var 25 poäng. De artiklar som fick 20-25 poäng = 80 % bedömdes ha hög vetenskaplig kvalitet, 15-19 poäng = 60 %, medelgod kvalitet och under 15 poäng = under 60 % är låg kvalitet (Tabell 2).. Forskningsetiska överväganden Denna studie var en litteraturstudie och därför krävdes inget tillstånd från Högskolan Dalarnas Forskningsetiska Nämnd.. De vetenskapliga artiklar som användes i denna litteraturstudie. hämtades från olika vetenskapliga tidskrifter vilket innebär att artiklarnas författare fått godkänt från någon etisk prövningsnämnd. Studien baserades på redan publicerat material och de vetenskapliga artiklarna som granskades och presenterats var utifrån ett sanningsenligt och objektivt perspektiv.. 9.

(14) RESULTAT Äldres sexuella funktionsnedsättningar vid ålder och sjukdom. Sexuell dysfunktion hos män ansågs vara orsaken till den minskade sexuella aktiviteten. En konsekvens av mannens sexuella dysfunktion kunde leda till relationsstörning och försämra livskvaliteten för både mannen men även partner. Initiativbrist kunde skapa svårigheter i relationen och bidra till en känsla av missnöje avseende det sexuella livet. Männen beskrev förlusten av erektionskraft som största förlusten. Kvinnor upplevde smärta vid samlag och svårigheter att uppnå orgasm som sitt största problem (McLaughlin & Cregan, 2005).. De. personer som var i 60 årsåldern eller äldre angav att de hade någon erfarenhet av smekning, omfamnande och kyssar men att viljan till sexuell aktivitet var större än den faktiska upplevelsen. Vidare fanns en önskan att upprätthålla en sexuell relation men individens olika förutsättningar satte stopp för detta (Ginsberg, Pomerantz & Kramer, 2005). Trots någon form av förändring i sitt sexualliv bekräftade äldre personer att de fortfarande var intresserade av sexuell aktivitet. De menade att kvaliteten på sexuell aktivitet var förknippat med tillståndet för fysisk och psykisk hälsa (Wang, Lo, Chen & Shu, 2008).. Kvinnors sexuella dysfunktion Förändringar som kunde orsaka sexuell dysfunktion hos kvinnor var den minskade sekretbildningen i vagina vilket resulterade i smärta vid samlag, det vill säga dyspareuni, och upplevdes vara ett störningsmoment vid sexuell njutning. På grund av den minskade mängden vaginal sekret kunde det ta längre tid för kvinnan att uppnå sexuell stimulans vilket förknippades med en minskad sexuell lust och minskad sexuellaktivitet (Clarke, 2006).. Enligt Doruk, Akbay, Ayan, Akbay, Bozlu och Acar (2005) fanns en skillnad i den negativa känslan av sexuell tillfredställelse, dyspareuni och total sexuell funktion hos kvinnor med diabetes Typ 1 och 2 jämfort med kvinnor utan diabetes. Även den minskade sexuella lusten bidrog till förminskad njutning hos dessa kvinnor.. 10.

(15) Kvinnor ansåg att förlusten av sexuell aktivitet var en normal del av åldrande, oberoende av sjukdom (Clarke, 2006). Förändringarna i kvinnornas sexualitet och intimitet var ett sätt att tillgodose de fysiologiska förändringar som ingick i åldrandet. Kvinnor omdefinierade sina sexuella behov till kamratskap, kramar och kyssar och ansåg att dessa var viktiga aspekter i deras relationer. Vidare ansågs det att samlaget var mindre viktigt. Kvinnorna menade att intimitet kunde uttryckas på andra sätt än samlag och att dessa möjligheter till sexuella uttryck värderades högt (Clarke, 2006).. Med stigande ålder kunde förlusten av partner minska den sexuella aktiviteten, särskilt för kvinnor, eftersom antalet kvinnor översteg antalet män i åldrarna 65 och äldre (Ginsberg, Pomerantz & Kramer, 2005; Wang, Lo, Chen & Shu, 2008).. Mäns sexuella dysfunktion Män oroade sig mer för sina fysiska tillstånd och de problem som fanns än för relationer och parproblematik i motsatts till kvinnor. Erektil dysfunktion (ED) definierades som problem med att uppnå och/eller behålla erektion, eller att inte vara sexuellt aktiv på grund av erektionsproblem (Umidi, Pini, Ferretti, Vergani & Annoni, 2007). Ålder och depression ansågs vara faktorer som kunde bidra till en ökad risk för ED. De män som upplevde ED var ofta missnöjda med sitt sexualliv (Korfage, Pluijm, Roobol, Dohle, Schroder & Essink-Bot, 2009). Wong, Leung, och Woo (2009) påtalade att faktorer som mannens civiltillstånd, genomgången stroke eller hjärtsjukdom kunde vara bidragande orsaker till männens sexuella inaktivitet.. Bokhour, Clark, Inui, Silliman och Talcotts (2001) studie angav att ED var den vanligaste biverkningen vid behandling av prostatacancer. Dessa erektionsproblem påverkade män både i deras intima och icke intima liv. De såg sig själva som sexuella individer och upplevde vid ED en förlust av sin manlighet vilket kunde leda till relationsproblem.. Vårdpersonals attityder till de äldres sexualitet Vårdtagarens sexualitet inom institutionsvård var belagt med tabu, framför allt vad det gäller de äldres sexualitet. Frågor om sexualitet ignorerades oftast av vårdpersonal. Problemet med negativa attityder hos vårdpersonal mot de äldre på särskilt boende grundade sig vårdpersonalens 11.

(16) brist på förståelse för den boendes behov av att vilja ha sexuell kontakt. Vårdpersonalens inställning var dömande och inställningen till de äldres sexuella aktiviteter påverkades av vårdpersonalens egna moraliska ståndpunkter.. Vårdpersonalen på äldreboenden kände ofta. obehag när de mötte äldre vårdtagare som fortfarande var sexuellt aktiva oavsett vilken form detta uttrycktes. Det kunde vara omsorg, romantik och/eller erotik (Aizenberg, Weizman & Barak, 2002).. Det visade sig att vårdpersonal som arbetat fem år och längre hade en mer positiv attityd till de äldres sexualitet jämfört med personalgruppen som arbetat en kortare period inom vården. Vårdpersonalens attityder och inställningar till de äldres sexualitet berodde på den specifika personalens egen ålder. Ju högre ålder hos personalen desto mer tillåtande och positiv syn hade de till den äldres sexualitet jämfört med de yngre i personalgruppen som ansågs inneha en begränsad attityd (Bouman, Arcelus & Bembow, 2007).. Vårdpersonalens attityder till de äldres sexualitet skilde sig utifrån de olika sexuella beteenden som den boende uppvisade (Ehrenfeld, Bronner, Tabak, Alpert & Bergmans, 1999). Personalen var ofta stödjande, och accepterade den äldres sexuella beteenden som tolkades vara ett tecken på kärlek och omsorg. Däremot romantiska beteenden mellan de äldre på äldreboenden fick nedlåtande reaktioner från vårdpersonalen som hade svårt att acceptera beteendet. Erotik möttes av vårdpersonalen med ilska och avsky. I något fall reagerade personalen med sexuella trakasserier som riktades mot de dementa män som gjort närmande mot de andra vårdtagarna i boendet och mot vårdpersonal. Vårdpersonalen visade i enstaka fall nedlåtande och hånfulla attityder mot makar som besökte sin partner på äldreboenden.. I en studie av Saunamäki, Andersson & Engström (2020) visade det sig att sjuksköterskorna upplevde sig förstå hur patienters sjukdomar och behandling kunde påverka sexualiteten. Mer än hälften av deltagarna kände sig bekväma att prata om sexuella frågor och upplevde att det var deras ansvar att uppmuntra till frågor rörande sexuella problem. Några upplevde dock att det var brist på tid och andra kände sig inte säkra på sin egen förmåga och/eller i sin egen sexualitet för att kunna diskutera sexualitet och sexuella problem med patienter. Det framkom även att äldre sjuksköterskor kände sig mer säkra på sin förmåga att se till patienternas sexuella problem. Detta 12.

(17) ingav en positivare inställning till diskussioner om sexualitet men även till sexualitet i sig. Sjuksköterskor med någon form av vidareutbildning hade också en mer positiv inställning till att diskutera sexualitet och problem kring detta. Även Magnan, Reynolds, och Galvins (2006) studie belyser detta. En sjuksköterska som var trygg i sin egen sexualitet hade lättare att föra en diskussion om sexualitet med patienten.. Faktorer som kön, personliga värderingar och religion samt egna erfarenheter påverkade blivande vårdpersonalens attityder och syn på den äldres sexualitet samt frågor kring sex (Papaharitou, Nakopoulou, Moraitou, Tsimtsiou, Konstantinidou, & Hatzichristou, 2008). Det visade sig att flertalet av de manliga vårdstudenterna i studien var mer liberala än de flesta av de kvinnliga vårdstudenter som deltog. De manliga vårdstudenterna uttryckte mer accepterande och positiva attityder till sexualitet hos äldre. Resultatet av denna studie kunde möjligen bero på att fler kvinnliga än manliga studenter deltog i studien. De studenter som var starkt troende var mer negativa till äldres sexualitet än de som var mer liberala i sin tro (Papaharitou, Nakopoulou, Moraitou, Tsimtsiou, Konstantinidou, & Hatzichristou, 2008).. Lewis och Bor-Dphil (1994) menade att ju mer kunskap som fanns tillgänglig inom området sexualitet desto positivare och mer accepterande var vårdpersonalens attityder gentemot detta. Det framkom att manliga sjuksköterskor var mer bekväma i sin roll att diskutera sexualitet med sina patienter jämfört med de kvinnliga sjuksköterskorna.. Läkare (som även de ingår i begreppet vårdpersonal) i Turkiet ansåg att de hade bristande kunskap omkring äldres sexualitet oavsett vad dessa hade för vidareutbildning och specialitet (Dogan, Demir, Eker & Karim, 2008). Det framkom att läkaren i stort sett aldrig frågade patienten om dennes sexualitet i anamnes. På grund av läkarens okunskap skickades vårdtagare med sexuell dysfunktion till specialister inom området. Studiens resultat visade vidare att kunskapen om den äldre och sexualitet var ringa och att de kvinnliga läkarna hade en mer negativa attityd till de äldres sexualitet jämfört med de manliga läkare som deltog i studien. Det framgick av studiens resultat att det fanns behov av att förbättra och vidareutveckla utbildning av läkare på både grund- och forskarnivå för att kunna ge bättre stöd till äldre med behov av sexuellt stöd och vård (Dogan, Demir, Eker & Karim, 2008). 13.

(18) 14.

(19) Tabell 2 Resultatöversikt Författare (Land) Aizenberg, D Weizman, A Barac, Y. (Israel). Årtal. Titel. Design Datainsamlingsmetod Kvantitativ Semi-strukturerad intervju. 2002. Attitudes towards sexuality among nursing home residents.. Bokhour, B.G Clark, J.A Inui, T.S Silliman, R.A Talcott, J.A. (Förenta Staterna). 2001. Sexuality after treatment for early prostate cancer.. Kvalitativ Semistrukturerade Focusgrupper Diskussionsprotokoll Grounded theory. Bouman, W.P Arcelus, J Bembow, S.M (England). 2007. Nottingham study of sexuality and ageing (NoSSA II). Attitudes of care staff. Kvantitativ Enkätstudie ASKAS (Ageing Sexual Knowledge and Attitude-scale). Syfte/Aim The aim of the present study was to evaluate sexual attitudes in a group of independent residents in a large urban nursing home. To explore perceptions of the impact of erectile dysfunction on men who had undergone definitive treatment for early nonmetastatic prostate cancer. To investigate the attitudes of care-staff in residential and nursing homes regarding. 15. Antal deltagare (bortfall) 20 män och 20 kvinnor (5 män och 4 kvinnor). Granskningsmall poäng 20p/29p. Resultat. 130 män (82). 20p/25p. Flertalet informanter ingick i studien var överens om att en förändring skedde vad gällde deras sexualliv efter behandling av prostatacancern.. 496 vårdpersonal (261). 25p/29p. Ung vårdpersonal med mindre än fem års arbetslivserfarenhet är mer negativa i sina attityder gentemot äldre och deras sexualitet.. Sexualitet bör öppet diskuteras. Det fanns ett samtycke till att få söka specialistvård avseende behandling för sexuell dysfunktion, även när det gällde partner..

(20) regarding sexuality and residents: A study in residential and nursing homes. Older Women and Sexuality: Experiences in Marital Relationships across the Life Course*. residents sexuality.. Clarke, L.H. (Canada). 2006. Dogan, S., Demir, B., Eker, E Karim, S. (Turkiet). 2008. Knowledge and attitudes of doctors toward the sexuality of older people in Turkey. Kvantitativ Enkätstudie ASKAS (Ageing Sexual Knowledge and Attitude-scale). Doruk, H., Akbay, E., Cayan, S., Akbay, E., Bozlu, M. Acar, D. (Turkiet). 2005. Effect of Diabetes Mellitus on female sexual function and risk factors.. Kvantitativ Enkätstudie. Kvalitativ Grounded-theory Intervjufrågor. This article compares and contrasts earlier and later-life sexual experiences and examines the changing meanings that older women ascribe to sexuality over the life course. Examine the attitudes and knowledge of Turkish medical doctors toward sexuality in older people. The aim of this study was to investigate the effect of diabetes mellitus upon female sexual function, and to determine if there are differences in sexual. 16. 24 kvinnor. 21p/25p. 87 läkare. 127 kvinnor. Definitionen och behovet av sexualitet förändras med åldern. Kvinnans prioriteringar förändras.. Studien visade en låg medvetenhet hos turkiska läkare om den äldres sexualitet.. 21p/29p. Förekomsten av sexuell dysfunktion hos kvinnor med Diabetes Mellitus var högre i typ 1diabetes kvinnor jämfört med kvinnor som hade typ 2 diabetes. Inga riskfaktorer som kunde orsaka sexuell dysfunktion kunde förutses hos kvinnor med diabetes..

(21) Ehrenfeld, M Bronner, G Tabak, N Alpert, Bergman, R. (Israel). 1999. Sexuality among institutionalized elderly patients with dementia.. Kvalitativ Observationer med kontrollista. Ginsberg, T.B Pomerantz, S.C Kramer -Feeley, V. (Förenta Staterna). 2005. Sexuality in Older Adolts: Behviours and Preference.. Kvantitativ Enkätstudie. functions between the types 1 and type 2 diabetic women. The aims of this study were to observe and categorize manifestations of sexuality among institutionalized older people with dementia, and to analyze the reactions of other patients, staff and family members. The purpose of this study was to assess a sample of lower-income older adults, about whom there is limited information, to describe a full range of sexual behaviours and to identify the degree to which they are satisfied with their sexual activities.. 17. 179 personer (13). 21p/25p. Det var lätt för personalen att acceptera behovet av kärlek och omsorg, men svårt att acceptera romantiskt beteende. Erotiska beteende väckte dock invändningar hos vårdpersonal.. 22p/29p. Äldre vill upprätthålla en sexuell relation som inkluderar beröring och kyssar. Vidare skulle de äldre vilja ha mer sexuella erfarenheter än de upplevde..

(22) Korfage, I.J Pluijm, S Roobol, M Dohle, G.R Schroder, F.H Essink-Bot, M.L. (Nederländerna). 2009. Erectile Dysfunction and Mental Health in a General Population of Older Men.. Kvantitativ Randomiserad screening för patienter med prostatacancer. Lewis, S Bor Dphil, R (England). 1994. Nurses' knowledge of and attitudes towards sexuality and the relationship of these with nursing practice.. Kvantitativ Enkätstudie SKAT (Sex, Knowledge and Attitude-Test). To examine the association, and potential mediating factors, between erectile dysfunction and mental health in healthy elderly men. The study aimed to discover whether nurses' knowledge of and attitudes towards sexuality have changed over time, to establish whether nurses routinely discuss sexuality with their patients as part of nursing care and in particular, whether a sexual history is included the admission interview, to consider the. 18. 4.822 deltagare (930). 23p/29p. Erektil Dysfunktion var kopplat till sämre mental hälsa hos män.. 357sjuksköterskor (196). 20p/29p. Resultatet visade att kunskap är en viktig faktor gällande attityder gentemot sexualitet..

(23) Magnan, M.A., Reynolds, K.E, Galvin, E.A. (Förenta Staterna). 2006. Barriers to Addressing Patient Sexuality in Nursing Practice.. Kvantitativ Enkätstudie. McLaughing, J Cregan, A. (Irland). 2005. Sexuality in Strokecare: A Neglected Quality of Life Issue in Stroke Rehabilitation.. Kvalitativ Pilotstudie Enkätstudie. Papaharitou, S Nakopoulou, E Moraitou, M Tsimtsiou, Z Konstantinidou, E Hatziehristou, D.. 2008. Exploring Sexual Attitudes of Students in Health Professions.. Kvantitativ DSFI-attitude subscale (The Derogatis Sexual Function Inventory). relationship between these issues Oklart syfte. The aim of the pilot study was to explore the experience of hospital and community based rehabilitation professionals in addressing sexuality issues with patients and to determine how comfortable they felt About this component of professional practice. To explore sexual attitudes in medical students and students in allied health professions.. 19. 148 sjuksköterskor. 18p/29p. 17 anställda på strokeenhet. (4). 17p/25p. 782 studenter (68). 23p/29p. Resultatet av studien visade att om sjuksköterskan var trygg i sin egen sexualitet underlättar det diskussion om sexualitet med patienten. Studiens resultat visade att strokedrabbade äldre hade ett sexuellt hälsobehov under rehabiliteringsprocessen.. Det fanns en betydande skillnad mellan de manliga och kvinnliga läkarstudenterna vad gäller deras egna attityder om sexualitet..

(24) (Grekland) Saunamäki, N Andersson, M Engström, M. (Sverige). Umidi, S Pini, M Ferretti, M Vergani, C Annoni, G. (Italien) Wang, T-F Lu, C-H Chen, I-J Yu, S. (Taiwan). Wong, SYS, Leung, JCS Woo, J. (China). 2010. Discussing sexuality with patients; nurse’s attitudes and beliefs.. Kvantitativ Enkätstudie. 2007. Affectivity and sexuality in the elderly: often neglected aspects.. Kvantitativ Enkätstudie Intervjuer. 2008. Sexual knowledge, attitudes and activity o folder poeple in Taipei, Taiwan.. Kvantitativ Enkätstudie. 2009. Sexual activity, erectile dysfunction and their correlates. Kvantitativ Cross-sectional Del av större studie Intervjuer. This paper is a report of a study of Registered Nurses' attitudes and beliefs towards discussing sexuality with patients. Oklart syfte.. 100 sjuksköterskor. (12). 18p/29p. Utbildning är nödvändigt för att förbättra sjuksköterskans förmåga att erbjuda patienter den vård de har rätt till. En positiv inställning till vårdtagarens sexualitet ska ingå.. 100, 58 män 72 kvinnor i Monza. 130, 31 män 69 kvinnor i Milan.. 20p/29p. The aim of the study was to characterize the older population engaged in sexual activity and determine influencing factors, exploring aspects of sexuality that may influence elders’ health and quality of life (QOL). This study was conducted to evaluate the prevalence and. 900 män och kvinnor (284). 25p/29p. Resultatet visade att begäret för samlag var stort och de flesta individer i studien var inte tillfredsställda att leva utan samlag. Faktorer som påverkar sexualiteten är bland annat kön, utbildning, partner, kunskap, attityder och funktionshinder. Större förståelse ger ökad kunskap.. 1566 män. 23p/29p. 20. Depression kunde vara en betydande faktor gällande ED..

(25) among 1,566 older Chinese men in southern China.. Enkätstudie. factors associated with sexual activity and erectile dysfunction in elderly Chinese men aged 65 years and above.. 21.

(26) DISKUSSION Sammanfattning av huvudresultat Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva äldres behov av och syn på sexualitet vid åldersförändringar och sjukdom samt hälso- och sjukvårdpersonalens attityder till de äldres sexualitet. Resultatet av föreliggande systematisk litteraturstudie visade att män och kvinnor påverkas av de normala fysiska förändringar som kroppen genomgår på olika sätt. Flertalet män ansåg att drabbas av ED var som att förlora en del av sin manlighet (Umidi, Pini, Ferretti, Vergani & Annoni, 2007). Kvinnor upplevde att smärtan vid samlag var det största fysiska problemet. Oron för relationsproblematik med sin partner var större än förlusten av den sexuella aktiviteten. Förlusten av partner minskade den sexuella aktiviteten, särskilt för kvinnor efter som de levde längre jämfört med män (Clarke, 2006). Gemensamt för äldre vuxna oberoende av kön, var att det fortfarande fanns intresse för någon form av sexuell aktivitet (Ginsberg, Pomerantz & Kramer, 2005; Wang, Lo, Chen & Sho, 2008).. Vårdpersonalens attityder till de äldres sexualitet grundades i deras kulturella ursprung och skapades genom en pågående socialiseringsprocess. Det ansågs att vårdpersonalens kunskap och förståelse samt en trygghet i sin sexualitet skapade en trygghet i vårdpersonalens bemötande attityden med patienter och deras sexuella problematik (Aisenberg, Weisman & Barak, 2002; Bouman, Arcelus & Benbow, 2007; Papaharituo, Nakopoulou, Moraitou, Tsimtsiou, Konstantinidou & Hatzichristou, 2008; Sultan, Basaran, Engin & Salam, 2008).. Resultatdiskussion Studien visar att det finns skillnader beträffande män och kvinnors syn på normala kroppsliga förändringar gällande deras sexualitet. Resultatet av vår systematiska litteraturstudie visar att män upplever deras fysiska förändringar, genom det normala åldrande eller de fysiska förändringar som sker vid sjukdom som ett större problem vid sexualitet än vad kvinnor gör. Kvinnor oroar sig mer för sina relationer, de verkar ha lättare att acceptera de fysiska förändringar som sker. Kvinnor menar att de sexuella behoven kan omdefinieras och förändras utifrån nya förutsättningar (Clarke, 2006; Korfage, Pluijm, Roobol, Dohle, Schroder & Essink-Bot, 2009). Det kan vara orsaken till att kvinnans sätt att se på sin fysiska sexualitet resulterar i hennes förmåga i att betrakta de förändringar som sker och hantera dessa 22.

(27) förändringar. Det kan vara anledningen till att de flesta kvinnor lättare kan anpassa sig till de normala fysiska förändringar som sker på grund av att de ser på åldrandet som något normalt och därför har större förståelse för den omställningen som kommer att ske. Kvinnor finner och acceptera nya sätt som kan ersätta samlaget men som kan ge samma tillfredsställelse och lägger inte samma vikt i själva utlösningen i form av orgasm utan finner njutning i annan intimitet som exempelvis kyssar och smek (Clarke, 2006). Enligt Wang, Lo, Chen och Sho (2008) fanns intresse för sexuell aktivitet kvar hos äldre personer män och kvinnor trots fysiska förändringar. Det kan betyda att individen behöver acceptera dessa förändringar för att kunna ha ett fortsatt tillfredsställande sexualliv, och utifrån detta använda sig av sina kvarvarande funktioner för att tillsammans skapa tillfredsställelse för båda, i relationen. Vad kan förändras för att individen fortfarande kan känna en sexuell tillfredställelse? Vad kan förändras för att uppleva den njutning som personen i fråga känner att han/hon har förlorat? Det kan vara att försöka vara öppen och försöka medvetandegöra de möjligheter som finns och inte fastna i en negativ nedåtgående spiral. Det är viktigt att bevara och vårda det friska istället för att fokusera på det som inte längre fungerar.. Det finns stöd i vald litteratur för uppfattningen om att de negativa attityder som finns bland vårdpersonal kommer från brister i kunskap och oförmåga att se andras behov. Den äldre vårdpersonalen har en mer accepterande attityd till äldre och sexualitet än vad de yngre i personalgruppen har (Bouman, Arcelus & Benbow, 2007; Aizenberg, Weizman & Barak, 2002). Ju närmare den egna åldern den äldre individen är ju mer acceptans för sexuella behov finns. Samtidigt borde de yngre personerna inom vården få utbildning för att skapa sig en mer accepterande och god attityd till sexualitet bland de äldre. Brist på förståelse, acceptans och okunskap leder till att de äldre vuxna kan känna skam inför ett fortsatt sexuellt liv vilket leder till ofrivillig avhållsamhet. Det moderna samhället borde fungera på ett mer humant sätt. En förmåga att försöka förstå och acceptera individers val i livet bör eftersträvas av varje människa. Alla är olika och gör olika val men det är ändå det egna valet som tillslut är avgörande för just oss. Då en vilja till fortsatt sexuellt liv finns hos äldre personer bör detta accepteras och inte ifrågasättas (Ginsberg, Pomerantz & Kramer, 2005; Wang, Lo, Chen och Sho, 2008).. 23.

(28) Metoddiskussion Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Sökorden valdes utifrån uppsatsförfattarnas syfte och frågeställningar. Studiens huvudsökord blev ”sexuality” och ”elderly” då de ansågs var de mest centrala begreppen för studiens syfte. Dessa sökord användes i olika sökningarna och i kombination med andra begrepp som bedömdes relevanta för litteraturstudiens syfte (Tabell 1). Artiklarna som legat till grund för denna studies resultat söktes i sökmotorn ELIN och databasen CINAHL (Tabell 2). Artiklarna valdes eftersom de var relevanta och besvarade föreliggande litteraturstudiens syfte och frågeställningarna. Artiklarna innefattade både manliga och kvinnliga respondenter och informanter. Några artiklar innefattade endast manliga deltagare och några studier bara kvinnor. De valda artiklarna fanns i fulltext och var från året 1990 till år 2010. Artiklarnas innehåll hade en spännvidd av 20 år.. Granskningsmallarna som användes i artikelgranskningen var Högskolan Dalarna modifierad version av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) (bilaga 1 & bilaga 2) samt Forsberg och Wengström (2008) (bilaga 1 & bilaga 2). De artiklar som använts hade hög eller medelgod kvalitet enligt granskningsmallarna (bilaga1 & bilaga2), och därför kan resultatet på den systematisk litteraturstudie anses trovärdigt. Det fanns en viss svårighet att bedöma artiklarna på grund av vissa frågor som ställdes i granskningsmallarna (bilaga 1 & bilaga 2). Till exempel tydlighet i syfte, frågeställningar och inklusions- samt exklusionskriterier. I vissa av de valda artiklarna var detta svårt att finna, men efter diskussion mellan uppsatsförfattarna togs gemensamma beslut om frågans svar gav poäng eller inte (Tabell 2). I vissa fall upplevdes att artiklarna fick en lägre eller högre vetenskaplig kvalité utifrån artikelns innehåll på grund av otydlighet i granskningsmallarnas frågor.. Begränsningar till litteraturstudien kan ha varit att vi endast sökte artiklar på engelska, men detta gjordes av språkliga skäl. Artiklarna vi använt oss av kommer från olika länder på grund av att valt ämne är aktuellt i hela världen. Dock kan det finnas kulturella skillnader avseende vårdpersonalens syn på den äldres sexualitet i andra länder än i västländerna.. Styrkan i denna studie är att den berör alla individer som upplever stigande ålder. Studien ger en inblick i vad som förändras vid ålderdom men även vid sjukdomstillstånd. Detta innebär att det finns en generaliserbarhet vad gäller äldre och sexuella förändringar. Svagheter med. 24.

(29) studien är att de artiklar som hittades angående sjukdomsförändringar var mer inriktade mot män än mot kvinnor.. Konklusion Vid åldrandet ändras kroppen och dess funktioner. Förändringar i den äldres sexualitet, vid åldrandet och sjukdom kan skilja sig från individ till individ och även mellan könen. Den äldres upplevelser av det normala åldrandets förändringar i samband med sjukdom kunde variera och är av stor betydelse i hur de hanterar det hinder de möter. Brister i kunskap om äldres sexualitet hos vårdpersonal leder till negativa attityder mot detta. Utbildningar där äldres sexualitet belyses tycks vara en bristvara bland vårdutbildningar. Brist på kunskap och utbildning om äldre och dennes sexualitet vid normala åldersförändringar och sjukdom för konsekvenser inom hälso- och sjukvården och även för sjuksköterskan. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskaper om äldre, sexualitet och förändringar orsakad av åldrandet samt sjukdom och dess inverkan på den äldre för att kunna bemöta patienten i dennes situation samt ge ett så bra stöd som möjligt och kunna ge bästa möjliga vård.. Förslag till vidare forskning Mer forskning om brister i utbildningen om sexualitet hos äldre vore intressant. Utbildningen av vårdpersonal bör innefatta bemötande av äldre som fortfarande är sexuellt aktiva. Vidare forskning i området kan leda till ökad kunskap hos personal inom vården. Det vore bra att se om utbildning av vårdpersonal hade effekt på deras syn på den äldres sexualitet och om de efter utbildningen ändrade sin attityd till detta.. Vad gäller äldregruppen vore det intressant att dels har fokusgrupper med par eller grupper med män och en grupp med kvinnor i åldrarna 65 och äldre som kunde tala fritt om sin sexualitet, hinder och möjligheter.. 25.

(30) Referenslista Aizenberg, D., Weizman, A., & Barac, Y. (2002). Attiudes towards sexuality among nursinghome residents. Sexuality and disability, 20(3), 185-189.. Bergström-Walan, M-B., & Nielsen, H.H. (1990). Sexual expression among 60-80-year-old men and woman: a sample from Stockholm, Sweden. Journal of Sex Research, 27(2), 289296. Bokhour, B.G., Clark, J.A., Inui, T.S., Silliman, J.A., & Talcott, J.A. (2001). Sexuality after treatment for early prostate cancer. J Gen Intern Med, 16(10), 649-655.. Bouman, W.P, Arcelus, J., & Benbow, S.M. (2007). Nottingham Study of Sexuality and Ageing (NoSSA II). Attitudes of care staff regarding sexuality and residents: A study in residential and nursing homes. Sexual and Relationship Therapy, 22(1), 45-62.. Clarke, L. H. (2006). Older Women and Sexuality: Experiences in Marital Relationships across the Life Course. Canadian Journal on Aging / La Revue canadienne du vieillissement, 25(2), 129-140.. Dehlin, O & Rundgren, Å. (2007). Geriatrik. Studentlitteratur.. Dogan, S., Demir, B., Eker, E., & Karim, S. (2008). Knowledge and attitudes of doctors toward the sexuality of older people in Turkey. International Psychogeriatrics, 20(5), 10191027.. Doruk, H., Akbay, E., Cayan, S., Akbay, E., Bozlu, M., & Acar, D. (2005) Effekt of Diabetes Mellitus on female sexual function and risk factors. Arcives of Andrology, 51(1), 1-7.. Ehrenfeld, M., Bronner, G., Tabak, N., Alpert., & Bergman, R. (1999). Sexuality among institutionalized elderly patients with dementia. Nursing Ethic, 6(2), 144-149.. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. 26.

(31) Gamnes, S. (2006). Kärlek, närhet och sexualitet. Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F., & Skaug, E-A. Grundläggande omvårdnad del 3. Liber AB.. Ginsberg, T.B., Pomerantz, S.C., & Kramer-Feeley, V. (2006). Sexuality in older adults: behaviors and preferences. Age and ageing: the journal of the British geriatrics society and the British society for research on ageing, 34(5), 475-480.. Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa. Lund: Studentlitteratur.. Johansen D.B. (1999). Kärlek har ingen ålder- om glädjen med sex senare i livet. Liber AB.. Kirkevold, M., & Nortvedt, P. (2006). Framtidens omvårdnad – nya arenor och ändrade villkor. Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F., Skaug, E-A. Grundläggande omvårdnad del 4. Liber AB.. Korfage, I.J., Pluijm, S., Roobol, M., Dohle, G.R., Schroder, F.H., & Essink-Bot, M.L. (2009). Erectile Dysfunction and Mental Health in a General Population of Older Men. Journal of sexual medicine, 6(2), 505-512.. Lewis, S., & Bor DPhil, R. (1994). Nurses' knowledge of and attitudes towards sexuality and the relationship of these with nursing practice. Journal of Advanced Nursing, 20(2), 251-259. Magnan, M.A., Reynolds, K.E., & Galvin, E.A. (2006). Barriers to Addressing Patient Sexuality in Nursing Practice. Dermatology nursing, 18(5), 448-454.. McKelvey, R., Webb, J., Baldassar,L., Robinson,S., & Riley, G. (1999). Sex knowledge and sexual attitudes among medical and nursing students. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry. 33(2), 260-266.. McLaughlin, J., & Cregan, A. (2005). Sexuality in Stroke Care: A Neglected Quality of Life Issue in Stroke Rehabilitation? Sexuality and Disability, 23(4), 213-226.. 27.

(32) Nationalencyklopedin. (2010). NE. Hämtat 3 november 2010. Klockan 13.15. http://www.ne.se/sok/attityd?type=NE. Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (2:a uppl.) Stockholm: Liber.. Papaharitou, S., Nakopoulou, E., Moraitou, M., Tsimtsiou, Z., Konstantinidou, E., & Hatzichristou, D. (2008). Exploring Sexual Attitudes of Students in Health Professions. Journal of Sexual Medicine, 5(6), 1308-1316.. Price, B. (2009). Exploring attitudes towards older people’s sexuality. Nursing Older People, 21(6), 32-39.. Rubin, I. (1983). Sex efter sextio. Berlings, Arlöv.. Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtat 3 november. Klockan 15.02. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-1051_20051052.pdf. Statens folkhälsoinstitut. (i.d). Äldres hälsa. Hämtat 11 november 2010 klockan 14.15. http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Aldres-halsa/. Steward, D. (1999). The attitudes and attributions of student nurses: do they alter according to a person’s diagnosis or sexuality and what is the effect of nurse training? Journal of Advanced Nursing, 30(3), 740-749. Umidi, S., Pini, M., Feretti, M., Vergani, C., & Annoni, G. (2007) Affectivity and sexuality in the elderly: often neglect aspects. Archives of Gerontology and Geriatrics, 44. 413-417. Wang, T-F,. Lu, C-H., Chen, I-J., & Yu, S. (2008). Sexual knowledge, attitudes and activity of older people in Taipei, Taiwan. Journal of Clinical Nursing, 17(4), 443-450.. 28.

(33) WHO. (2010). Sexual and reproductive health. Hämtat 28 oktober, 2010. Klockan 12.17 http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/Life-stages/sexual-and-reproductivehealth/news/news/2010/10/sexual-health-more-than-sexually-transmitted-infections-andunwanted-pregnancies. Willman, A., Stotlz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur.. Wong, S.Y.S., Leung, J.C.S., & Woo, J. (2009). Sexual activity, erectile dysfunction and their correlates among 1,566 older Chinese men in southern China. Journal of Sexual Medicin, 6(1), 74-80.. 29.

(34) Bilagor Bilaga 1. Granskningsmall för studier med kvantitativ ansats. Högskolan Dalarnas modifierade version av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Wengström (2008). Fråga. Ja. 1.. Motsvarar titeln studiens innehåll?. 2.. Återger abstraktet studiens innehåll?. 3.. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?. 4.. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?. 5.. Är studiens syfte tydligt formulerat?. 6.. Är frågeställningarna tydligt formulerade?. 7.. Är designen relevant utifrån syftet?. 8.. Finns inklusionskriterier beskrivna?. 9.. Är inklusionskriterierna relevanta?. 10.. Finns exklusionkriterier beskrivna?. 11.. Är exklusionskriterierna relevanta?. 12.. Är urvalsmetoden beskriven?. 13.. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?. 14.. Finns populationen beskriven?. 15.. Är populationen representativ för studiens syfte?. 16.. Anges bortfallets storlek?. 17.. Kan bortfallet accepteras?. 18.. Anges var studien genomfördes?. 19.. Anges när studien genomfördes?. 20.. Anges hur datainsamlingen genomfördes?. 21.. Anges vilka mätmetoder som användes?. 22.. Beskrivs studiens huvudresultat?. 23.. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats?. 24.. Besvaras studiens frågeställningar?. 25.. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?. 26.. Diskuterar författarna studiens interna validitet??. 27.. Diskuterar författarna studiens externa validitet?. 28.. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter. 29.. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?. 30. Nej.

(35) Bilaga 2. Granskningsmall för studier med en kvalitativ ansats. Högskolan Dalarnas modifierade version av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Wengström (2008). Fråga. Ja. 1. Motsvarar titeln studiens innehåll?. 2. Återger abstraktet studiens innehåll?. 3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?. 4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?. 5. Är studiens syfte tydligt formulerat?. 6. Är den kvalitativa metoden beskriven?. 7. Är designen relevant utifrån syftet?. 8. Finns inklusionskriterier beskrivna?. 9. Är inklusionskriterierna relevanta?. 10. Finns exklusionkriterier beskrivna?. 11. Är exklusionskriterierna relevanta?. 12. Är urvalsmetoden beskriven?. 13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?. 14. Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler?. 15. Anges var studien genomfördes?. 16. Anges när studien genomfördes?. 17. Anges vald datainsamlingsmetod?. 18. Är data systematiskt insamlade?. 19. Presenteras hur data analyserats?. 20. Är resultaten trovärdigt beskrivna?. 21. Besvaras studiens syfte?. 22. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?. 23. Diskuterar författarna studiens trovärdighet?. 24. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter. 25. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?. 31. Nej.

(36)

No results found