• No results found

Mödrahälsovårdsregistret : studier av intern validitet och registeranvändarnas erfarenheter, uppfattningar samt nyttjande av registret

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mödrahälsovårdsregistret : studier av intern validitet och registeranvändarnas erfarenheter, uppfattningar samt nyttjande av registret"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

         

Mödrahälsovårdsregistret:  Studier  av  intern  validitet  

och  registeranvändarnas  erfarenheter,  uppfattningar  

samt  nyttjande  av  registret  

 

 

 

 

 

 

Styrgruppsdeltagare  i  arbetsgruppen:  

 

Kerstin  Petersson  (registerhållare,  barnmorska)  

Margareta  Persson  (barnmorska)  

Carin  Nilses  (gynekolog/obstetriker)  

Ingrid  Haglund  (barnmorska)  

Yvonne  Skogsdal  (barnmorska)  

Marie  Lindkvist  (statistiker)  

Ingrid  Mogren  (gynekolog/obstetriker)  

 

                   

(2)

 

Innehållsförteckning  

Sammanfattning     sid  3  

Bakgrund       sid  4  

Syfte       sid  4  

Tillvägagångssätt:  Studie  1     sid  5   Tillvägagångssätt:  Studie  2     sid  6    

Resultat:  Studie  1     sid  7  

Resultat:  Studie  2     sid  10  

Lärdomar:  Studie  1  och  Studie  2   sid  20   Sammanfattande  slutsatser     sid  22  

Bilaga  1  (Enkät)     sid  24  

   

(3)

Sammanfattning  

Mödrahälsovårdsregistret  startades  1999.  Under  åren  2008-­‐2009  genomgick  registret  en  substantiell   förändring   som   innebar   dels   en   genomlysning   och   revidering   av   registrets   ingående   variabler,   dels   byte  av  dataplattform  till  Uppsala  Clinical  Research  Center.  Det  nya  registret  har  varit  i  bruk  sedan   första   januari   2010.   För   att   ytterligare   utveckla   kvalitén   på   registerdata   ansökte   styrgruppen   för   Mödrahälsovårdsregistret  om  medel  våren  2011  från  Sveriges  Kommuner  och  Landsting  med  syftet   att   undersöka   den   interna   validiteten   av   data   i   Mödrahälsovårdsregistret,   samt   att   efterhöra   användarnas/barnmorskornas  erfarenheter  av  och  synpunkter  på  registret.  

I  studie  1  undersöktes  överensstämmelsen  mellan  uppgifter  hämtade  från  den  medicinska  journalen  

och  korresponderande  registrerade  uppgifter  i  Mödrahälsovårdsregistret.    Nio  kvinnokliniker  av  olika   storlek   och   med   olika   geografiska   lokalisationer   runtom   i   Sverige   var   representerade.   Ett   urval   om   900  kvinnor  bedömdes  på  förhand  som  en  tillfredsställande  materialstorlek  och  data  insamlades  på   879   kvinnor.   Resultaten   från   Studie   1   visar   att   variablernas   datakvalité   (intern   validitet)   i   Mödrahälsovårdsregistret   överlag   håller   en   tillfredsställande   och   hög   nivå   avseende   täckning   (i   relation   till   journaluppgifter)   och   korrekthet.   Några   få   av   de   undersökta   variablerna   uppvisar   bristande  täckningsgrad  och  tveksam  kvalité.    

I   studie   2   var   syftet   att   kartlägga   barnmorskornas/användarnas   erfarenheter   och   synpunkter   på  

Mödrahälsovårdsregistret.  Vidare  var  syftet  att  studera  hur  och  i  vilken  omfattning  registret  används   för   planering   av   verksamheten   och   verksamhetsuppföljning,   samt   att   efterfråga   användarnas   uppfattning  om  förbättringsmöjligheter  av  registret.  En  enkät  framarbetades  och  sändes  till  samtliga   barnmorskor   verksamma   inom   svensk   mödrahälsovård.   Enkäten   besvarades   av   1002   barnmorskor   vilket   bedöms   motsvara   cirka   54   %   av   verksamma   barnmorskor   inom   svensk   mödrahälsovård.    

Resultaten   i   studie   2   visar   att   de   flesta   barnmorskor   upplever   programvarans   utformning   positivt.   Majoriteten  av  deltagarna  ser  nyttan  med  att  registreringen  görs  och  uppfattar  ingående  variabler   som   relevanta.   Den   administrativa   arbetsuppgiften   att   föra   in   data   manuellt   i   registret   upplevs   av   många   som   tidskrävande   och   stressande.   I   enkäterna   framkom   tydligt   ett   önskemål   om   direktöverföring  av  data  från  journal  till  register.    

 

Slutsatser  

Mödrahälsovårdsregistret  innehåller  data  av  god  kvalité  vilket  innebär  att  rapporter  genererade  från   Mödrahälsovårdsregistret   ger   ett   tillfredsställande   och   pålitligt   underlag   för   värdering   och   beslut   gällande   Mödrahälsovårdens   verksamhet.   Data   från   Mödrahälsovårdsregistret   innebär   således   en   trovärdig  faktabas  för  verksamhetsutveckling  inom  Sveriges  mödrahälsovård.  För  att  ytterligare  höja   den  interna  validiteten  i  Mödrahälsovårdsregistret  är  vår  bedömning  att  det  behövs  riktade  åtgärder   varvid   information   till   användarna   och   fortsatt   utbildning   är   av   essentiell   natur.   Vår   bedömning   är   också   att   datakvalitén   kan   höjas   när   användarnas   kunskap   ökar   om   hur   registret   kan   nyttjas   i   den   dagliga   verksamheten,   vilket   sekundärt   kan   öka   motivationen   för   registreringsarbetet.   Därutöver   planerar  vi  en  förnyad  översyn  av  registrets  frågor  och  deras  svarsalternativ  med  syftet  att  minska   feltolkning  av  olika  variabler  och  därmed  öka  den  interna  validiteten.  Aktuell  studie  har  även  kartlagt   användarnas   erfarenheter   och   perspektiv   vilket   är   betydelsefullt   för   att   kunna   skapa   ett   användarvänligt   arbetsinstrument.     Det   framkommer   att   majoriteten   av   användare   har   en   positiv   grundinställning  till  Mödrahälsovårdsregistret  men  att  registreringsarbetet  upplevs  generellt  som  en   belastande  uppgift.  Detta  hänger  sannolikt  delvis  samman  med  den  idag  ökande  arbetsmängd  som   barnmorskor  totalt  sett  erfar.  Automatisk  överföring  av  data  mellan  den  medicinska  journalen  och   Mödrahälsovårdsregistret  är  en  faktor  som  skulle  innebära  en  minskad  tidsåtgång  och  således  vara   av  betydelse  för  användarna.  

(4)

Bakgrund  

Det   svenska   Mödrahälsovårdsregistret   (MHV-­‐registret)   startades   1999   och   har   sedan   2003   haft   en   webbaserad   lösning.   Mellan   2003   och   2008   var   registrets   täckningsgrad   drygt   90   %   vad   gäller   deltagande   verksamheter   och   cirka   75-­‐80   %   vad   gäller   registrering   av   data   på   individnivå.   Under   2008-­‐2009   genomgick   registret   en   substantiell   förändring   som   innebar   dels   en   genomlysning   och   revidering  av  registrets  ingående  variabler,  dels  byte  av  dataplattform  till  Uppsala  Clinical  Research   Center  (UCR).    

Alla   uppgifter   registreras   manuellt   i   MHV-­‐registret   av   barnmorskor   inom   mödrahälsovården.   Data   avseende   den   gravida   kvinnan   och   hennes   graviditetsutfall   förs   in   vid   två   tillfällen   under   varje   graviditet,   dels   efter   inskrivningsbesöket   inom   mödrahälsovård   (tidigt   i   graviditeten)   samt   efter   graviditeten   har   avslutats.   Data   kan   registreras   upp   till   16   veckor   efter   förlossningen.   Även   graviditeter  som  ej  resulterar  i  ett  levande  fött  barn  –  exempelvis  missfall,  avbrytande  på  grund  av   fosterskada   samt   dödfödda   barn   -­‐   registreras.   De   flesta   uppgifter   i   MHV-­‐registret   inhämtas   från   kvinnans  journal,  men  det  finns  också  några  uppgifter  som  inte  är  inhämtade  journaldata  utan  är  svar   på  frågor  som  har  ställts  direkt  till  kvinnan  och  därefter  förts  in  i  MHV-­‐registret.    

Sveriges  mödrahälsovård  är  organisatoriskt  indelad  i  mödrahälsovårdsområden   och  för  närvarande   har  Sverige  43  skilda  geografiska  mödrahälsovårdsområden.    Varje  mödrahälsovårdsområde  har  en   mödrahälsovårdsöverläkare   (n=43)   samt   en   samordningsbarnmorska/vårdutvecklare   (n=43)   som   ansvarar   för   det   medicinska   och   psykosociala   innehållet   i   mödrahälsovården.   Antal   barnmorskor   verksamma   inom   Sveriges   mödrahälsovård   uppskattades   till   1864   personer   december   2011   (personligt  meddelande).      

Alla   landets   barnmorskor   som   är   verksamma   inom   mödrahälsovård   har   användarbehörighet   till   MHV-­‐registret   och   har   som   uppdrag   att   registrera   uppgifter   om   gravida   kvinnor,   deras   förlossningsutfall   och   tiden   efter   förlossningen.   Den   manuella   registreringen   av   data   är   en   administrativ   arbetsuppgift   som   av   många   mödrahälsovårdsbarnmorskor   upplevs   som   belastande.   Kritiska   röster   har   höjts   mot   nyttan   av   att   föra   ett   kvalitetsregister   inom   mödrahälsovården.   Sannolikt   föreligger   viss   bristande   kunskap   avseende   kvalitetsregisters   användningsområden.     Av   dessa   skäl   har   styrgruppen   för   Mödrahälsovårdsregistret   bedömt   att   det   är   betydelsefullt   att   undersöka   användarnas/verksamheternas   synpunkter   på   registrets   utformning   ur   ett   antal   olika   aspekter.   Dessutom   finns   ett   behov   av   att   utveckla   användarvänligheten,   studera   omfattningen   av   användningen  av  data  från  MHV-­‐registret  i  de  enskilda  verksamheterna  samt  säkra  datavaliditeten  i   Mödrahälsovårdsregistret.    

Ett  kvalitetsregister  innehållande  hög  datakvalitet  är  ett  essentiellt  instrument  för  att  vidareutveckla   svensk   mödrahälsovård.   Därutöver   kan   ett   kvalitetsregister   med   representativa   data   erbjuda   forskare  möjlighet  till  att  fördjupa  den  vetenskapliga  kunskapen  inom  detta  område.  

 

Syfte  

Det   övergripande   syftet   med   studien   var   att   undersöka   datavaliditeten   i   Mödrahälsovårdsregistret   och  användarnas  erfarenheter,  uppfattningar  samt  nyttjande  av  registret.  

Specifika  syften:  

• Att  undersöka  intern  validitet  i  registerdata  för  specificerad  period  under  året  2011   • Att  identifiera  eventuella  systematiska  källor  till  felaktigheter  i  registerdata    

• Att  undersöka  hur  användargruppen  barnmorskor  använder  registret  i  sitt  dagliga  arbete   • Att  undersöka  vilka  svårigheter  som  barnmorskor  upplever  vid  handhavande  av  registret     • Att   undersöka   hur   och   i   vilken   omfattning   registret   nyttjas   för   verksamhetsplanering  

(5)

• Att   undersöka   användarnas   uppfattning   om   förbättringsmöjligheter   i   registret   avseende   variabelinnehåll,  dataregistrering  och  datauttag  

 

Tillvägagångssätt:  Studie  1  

Specifika  syften  i  studie  1  var  att  undersöka  intern  validitet  i  registerdata  för  en  specificerad  period  

under  året  2011  och  att  försöka  identifiera  systematiska  källor  till  felaktigheter  i  registerdata.    

Metod:    

Nationell  studie  vilken  genomfördes  vid  9  olika  kvinnokliniker  i  Sverige  för  att  erhålla  geografisk  och   demografisk  spridning  samt  spridning  avseende  storlek  på  de  deltagande  kvinnoklinikerna.  Variation  i   förlossningstal   eftersträvades   även.   Följande   geografiska   områden   finns   representerade   i   studien:   Halmstad,   Göteborg,   Jönköping,   Stockholm   (2   kvinnokliniker),   Örebro,   Sundsvall,   Östersund   och   Umeå.   Ett   brev   skickades   per   mail   till   verksamhetschef   för   respektive   klinik   med   information   om   studiens   syfte.   Alla   tillfrågade   klinikansvariga   gav   sitt   godkännande   till   klinikens   deltagande.   En   lämplig  person  på  varje  klinik  tillfrågades  samt  arvoderades  för  att  inhämta  journaldata  till  studien.  I   Umeå,  Östersund  och  Sundsvall  sköttes  registreringen  av  journaldata  av  läkarsekreterare.  I  Örebro   genomfördes  uppgiften  av  en  assistent/sekreterare  till  Mödrahälsovårdsöverläkaren  och  i  Göteborg   utfördes  arbetet  av  samordningsbarnmorskan  för  mödrahälsovården.  I  Halmstad  var  ansvarig  för  den   lokala   IT-­‐förvaltningen   av   mödrahälsovårdens   journalsystem   (Obstetrix)   behjälplig   och   i   Jönköping   utsågs  en  sjuksköterska  att  utföra  uppgiften.  I  Stockholmsområdet  genomfördes  datainhämtningen   av  personer  med  tillfällig  behörighet  till  journalsystemet.    

En   bedömning   av   lämplig   materialstorlek   (power-­‐beräkning)   utfördes   med   hjälp   av   deltagande   statistiker   och   beslutades   om   att   inhämta   data   på   100   konsekutiva,   förlösta   kvinnor   vid   varje   deltagande  kvinnoklinik.  Total  materialstorlek  planerades  således  till  900  förlösta  kvinnor.  Med  hjälp   av   den   lokala   förlossningsliggaren   identifierades   etthundra   konsekutiva   journaler   från   och   med   110301   (där   matchande   registrering   av   patient   i   Mödrahälsovårds-­‐registret   förelåg).   Ett   protokoll   upprättades   för   varje   patient   varvid   ett   20-­‐tal   variabler   (ingående   i   Mödrahälsovårdsregistret,   se   nedan)   extraherades   från   Obstetrix-­‐programmet   eller   motsvarande   patientjournal.   Dessa   uppgifter   noterades  i  en  excel-­‐fil  (i  förväg  upprättat  protokoll)  för  respektive  patient.    

Följande   variabler   jämfördes   mellan   primärdata   (patientjournal)   och   sekundärdata   (Mödrahälsovårdsregistret):    

o Inskrivningsdatum  (hämtas  från  MHV3,  =  första  journalförda  besök)   o Antal  tidigare  förlossningar  (antal  tidigare  förlossningar,  MHV  1)   o Screening  för  alkohol  (AUDIT)  Frågan  ja/nej  samt    

o Antal  poäng  AUDIT.  Hur  detta  registreras  kan  se  väldigt  olika  ut     o Kvinnans  längd  i  cm  

o Kvinnans  vikt  vid  inskrivningsbesöket   o Om  rökning  3  månader  före  graviditeten   o Om  rökning  graviditetsvecka  32  

o Om  snusning  3  månader  före  graviditeten   o Om  rökning  graviditetsvecka  32  

o Levande  fött  barn  ja/nej  (FV1)   o Förlossningsdatum  BPU  (MHV1)  

o Har  kvinnan  genomgått  ultraljudsundersökning  vid  16-­‐21  graviditetsveckor   o KUB    

o Andra  trimester  serumscreening   o Chorionvillibiopsi  

o Amniocentes  

o Antal  barnmorskebesök  registrerade  i  MHV  2  

o Senaste  noterade  vikt  från  graviditetsvecka  35  fram  till  partus  MHV2   o Är  glukosbelastning  utförd  ja/nej  

(6)

o Värde  för  glukosbelastning  –  om  utfört.  Välj  det  högsta  värdet.   o Förlossningsdatum  

o Förlossningssätt   o Sectio  planerat/akut  

o Födelsevikt  singel;  födelsevikt  duplex  båda  barnen.   o Kön,  singel  och  duplex.  

 

Excelfilerna   med   uppgifter   från   kvinnoklinikernas   journaler   exporterades   till   Uppsala   Clinical   Research   Centre   (UCR;   kompetenscentrum   för   kvalitetsregister   i   Sverige)   i   krypterad   form.   UCR   kompletterade   dessa   journaldata   med   data   sedan   tidigare   registrerade   i   Mödrahälsovårdsregistret   för   varje   enskild   kvinna.   Denna   sammanställda   datamängd   med   anonymiserade   patientdata   (varje   individ   med   ett   unikt   löpnummer)   exporterades   till   arbetsgruppen   för   fortsatta   analyser   i   SPSS.   Deskriptionsanalyser   utfördes   med   bestämning   av   proportioner,   medelvärde   och   spridning   (delvis   redovisat  i  rapporten).  Avseende  överensstämmelse  mellan  numeriska  variabler  utfördes  analyser  för   bestämning  av  Pearson’s  korrelationskoefficient.  För  kategoriska  variabler  (ordinal)  estimerades  nivå   av  överensstämmelse  med  hjälp  av  variabeln  Cohen’s  kappa.  

 

Tillvägagångssätt:  Studie  2  

Specifika  syften  i  studie  2  var  att  a)  undersöka  hur  användargruppen  barnmorskor  använder  registret  

i  sitt  dagliga  arbete,  b)  undersöka  vilka  svårigheter  som  barnmorskor  upplever  vid  handhavande  av   registret,   c)   undersöka   hur   och   i   vilken   omfattning   registret   nyttjas   för   verksamhetsplanering   /verksamhetsuppföljning   och   d)   undersöka   användarnas   uppfattning   om   förbättringsmöjligheter   i   registret  avseende  variabelinnehåll,  dataregistrering  och  datauttag.    

Metod:  

En  nationell  enkät  för  studie  2  utformades  (Bilaga  1).  Enkäten  innehöll  frågor  och  påståenden  som   fokuserade  följande  områden:    

• Deltagarens  bakgrundskarakteristika  (ålder,  år  i  yrket  etc)   • Startsidan  

• Användarmanualen  

• Registrering  av  uppgifter:  inskrivningsdelen   • Registrering  av  uppgifter:  uppföljningsdelen   • Påminnelsefunktionen  

• Uthämtning  av  information  från  MHV-­‐registret    

• MHV-­‐registret:  hjälp  i  det  dagliga  arbetet/administrativa  arbetet  samt  för   verksamhetsplanering/verksamhetsuppföljning  

• MHV-­‐registret:  belastning  i  det  dagliga  arbetet   • MHV-­‐registret:  nyttan  

• MHV-­‐registret:  hur  data  används  av  enskilda  barnmorskor  (patientarbete)  samt  barnmorskor   i  arbetsledande  funktion  

• MHV-­‐registret:  fria  synpunkter    

Svar  på  påståenden  som  berörde  aspekter  av  registrets  olika  delar  noterades  på  en  Lickert-­‐skala  där   0   motsvarade   ”Instämmer   inte   alls”   och   5   motsvarade   ”Instämmer   helt”.   Efter   varje   frågesektion   fanns  möjlighet  för  deltagaren  att  notera  egna  synpunkter  och  förslag  (fri  text).  Enkäten  genomgick   en  pilotundersökning  före  färdigställandet  varvid  20  barnmorskor  verksamma  inom  mödrahälsovård   genomläste/besvarade   enkäten   och   tillhandahöll   synpunkter   på   enkätinnehållet.   Endast   mindre   förändringar  av  enkäten  utfördes  efter  pilotundersökningen.    

 

Enkäterna  framställdes  i  44  identiska  versioner  och  kodades  med  ”MHV  1”  till  och  med  ”MHV  43”  för   att   representera   varje   mödrahälsovårdsområde.   Samordningsbarnmorskornas   enkät   kodades  

(7)

med  ”MHV  44”.  Enkäterna  MHV  1-­‐43  skickades  med  e-­‐post  till  respektive  samordningsbarnmorska  i   början  av  januari  2012.  Samordningsbarnmorskorna  vidareförmedlade  respektive  enkät  till  samtliga   barnmorskor   inom   det   egna   mödrahälsovårdsområdet   verksamma   vid   denna   tidpunkt.   Enkäten   (MHV  1-­‐  43)  besvarades  anonymt  och  inskickades  per  post  till  avsändande  samordningsbarnmorska   som  vidareförmedlade  enkäterna  till  registerhållaren  för  Mödrahälsovårdsregistret.    Enkäten  MHV  44   (besvarad   av   samordningsbarnmorskor)   besvarades   även   den   anonymt   och   inskickades   till   sekreterare   vid   Kvinnokliniken,   Södersjukhuset   för   att   svaren   skulle   säkras   anonymitet.   Syftet   med   kodningen   (MHV   1   –   44)   av   landets   mödrahälsovårdsområden   var   att   erhålla   en   uppskattning   av   svarsfrekvensen   och   bortfall,   samt   representativiteten   (andelen   svar)   från   varje   mödrahälsovårdsområde.  

 

Registreringen   av   enkäterna   genomfördes   av   en   person   särskilt   vidtalad   för   denna   uppgift.   Denna   person   registrerade   uppgifterna   från   frågorna   med   fasta   svarsalternativ   i   en   Excel-­‐fil   vilken   sedermera   konverterades   till   en   SPSS-­‐fil.   ”Fri   text”   infördes   i   Word-­‐dokument   sorterade   på   frågeområde.  

 

Analyser   av   de   fasta   frågorna   utfördes   med   parametriska   respektive   icke-­‐parametriska   analysmetoder.  För  de  jämförande  analyserna  mellan  subgrupper  dikotomiserades  svarsalternativen   på  Lickert-­‐skalan,  varvid  svar  0  –  2  motsvarar  de  mera  negativt  inställda  svaren  (instämmer  inte  alls   eller   i   mindre   grad)   och   svaren   3   –   5   utgör   de   som   till   större   utsträckning   instämmer   (mer   positiv   inställning)   med   påståendet.   Analys   av   fri   text   bearbetades   och   sammanställdes   varvid   tematiska   områden  presenteras  i  resultatdelen.    

   

Resultat:  Studie  1  

Totalt   insamlades   journaluppgifter   på   879   kvinnor   som   förlöstes   på   de   9   olika   kvinnoklinikerna   (Tabell  1).  Således  insamlades  data  motsvarande  97,7  %  av  målet  för  studien  (n=900).  Medelåldern   uppgick   till   30,7   år,   medellängd   166,2   cm,   inskrivningsvikt   i   medeltal   67,9   kg   samt   medelvärde   för   BMI  24,6.    

 

Tabell  1  Deltagande  kvinnokliniker  och  utvalda  variabler  (journaldata;  medelvärde  anges)  

 

Kvinnoklinik   Antal   %   Ålder  (år)   Längd  (cm)   Vikt  inskrivn  (kg)   BMI  (kg/m2)  

Halmstad   96   10,9   29,9   165,9   67,7   24,6   Jönköping   100   11,4   30,6   167,1   69,5   25,0   KS,  Solna   96   10,9   31,9   166,2   68,7   24,9   SU,  Göteborg   91   10,4   31,1   165,4   65,0   23,8   Sundsvall   100   11,4   30,1   166,7   70,8   25,5   SöS,  Stockholm   98   11,1   31,6   167,2   67,2   24,0   Umeå   100   11,4   30,0   166,2   68,2   24,7   Örebro   99   11,3   29,8   165,5   67,1   24,5   Östersund   99   11,3   30,4   166,0   66,3   23,9   Total     879   100   30,7   166,2   67,9   24,6    

Uppgifterna   i   Mödrahälsovårdsregistret   jämfördes   med   journaluppgifterna   varvid   proportioner   och   statistisk   testning   utfördes   för   att   bedöma   grad   av   överensstämmelse   (se   beskrivning   under   rubriken   ”Tillvägagångssätt   –   Studie   1”).   Journaluppgifterna   betraktades   som   representanter   för   sanna  uppgifter  (”gold  standard”).  Samtliga  undersökta  variabler  i  Studie  1  presenteras  i  Tabell  2.      

 

(8)

Tabell   2   Jämförelse   av   uppgifter   i   medicinsk   journal   och   uppgifter   i   Mödrahälsovårdsregistret   (N   =   879)     Variabela   Journal-­‐ uppgift     (J)   Antal  (%)   Register-­‐ uppgift     (R)   Antal  (%)   Uppgifter   i   både  J  och  R     Antal  (%)   Identiska   uppgifter     J  och  R   Antal  (%)   Korrelation  b    

Antal  tidigare  förlossningar   877  (99,8)   868  (98,7)   866  (98,5)   840  (97,0)   0,974  (P)  

Audit  genomförd  a   802  (91,2)   860  (97,8)   788  (89,6)   691  (87,7)   0,480  (C)  

Audit  genomförd  (ja)  a   650   777   634      

Audit  antal  poäng   643  (98,9)   771  (99,2)   621   600  (96.6)   0,989  (P)  

Kvinnans  längd   872  (99,2)   863  (98,2)   860  (97,8)   834  (97,0)   0,982  (P)  

Kvinnans  vikt  v.  inskrivning   862  (98,1)   856  (97,4)   847  (96,4)   798  (94,2)   0,990  (P)  

Rökning  vid  inskrivning  a   876  (99,7)   872  (99,2)   869  (98,9)   844  (97,1)   0,747  (C)  

Snusning  vid  inskrivning  a   878  (99,9)   872  (99,2)   871  (99,1)   600  (68,9)   0,032  (C)  

Fött  levande  barn  a     878  (99,9)   879  (100)   878  (99,9)   874  (99,5)   0,598  (C)  

Dateringsultraljud  a     862  (98,1)   792  (90,1)   779  (88,6)   755  (96,9)   0,128  (C)  

Datum  beräknad  förlossning   871  (99,1)   875  (99,5)   868  (98,7)   696  (80,2)   0,799  (C)  

KUB  a  d     780  (88,7)   792  (90,1)   700  (79,6)   655  (95,0)   0,888  (C)  

Andra   trimester   serum-­‐

screening  a   800  (91,0)   791  (90,0)   718  (81,7)   669  (93,2)   0,005  (C)  

Fostervattenprov  a   875  (99,5)   792  (90,1)   788  (89,6)   772  (98,0)   0,754  (C)  

Moderkaksprov  a   875  (99,5)   791  (90,0)   787  (89,5)   778  (98,9)   0,176  (C)  

Antal  barnmorskebesök   877  (99,8)   869  (98,9)   867  (98,6)   627  (71,3)  

794  (91,2)  c     0,916  (P)  

Rökning  vid  32  grav.veckor  a   858  (97,6)   877  (99,8)   856  (97,4)   849  (99,2)   0,864  (C)  

Snusning  vid  32  grav.veckor  a   832  (94,7)   877  (99,8)   830  (94,4)   826  (99,5)   0,712  (C)  

Kvinnans  sist  noterade  vikt     777  (88,4)   844  (96,0)   760  (86,5)   706  (92,9)   0,989  (P)  

Glukosbelastning  a   869  (98,9)   878  (99,9)   868  (98,7)   842  (97,0)   0,854  (C)  

OGTT  utförd  (ja)  a   100  (11,4)   104  (11,8)   88      

OGTT  plasmaglukosvärde   48  (5,5)   97  (11,0)   46  (5,2)   34  (73,9)   0,902  (P)   Datum  förlossning   878  (99,8)   879  (100)   871  (99,1)   523  (60,0)   0,592  (C)   Förlossningssätt   877  (99,8)   877  (99,8)   875  (99,5)   852  (97,4)   0,946  (C)   Kejsarsnitt  (akut/planerad)   115  (13,1)   128  (14,6)   110  (12,5)   102  (92,7)   0,841  (C)   Börd   879  (100)   877  (99,8)   877  (99,8)   875  (99,8)   0,908  (C)   Födelsevikt   870  (99,0)   876  (99,6)   868  (98,7)   813  (93,7)   0,989  (P)   Kön   878  (99,9)   875  (99,5)   874  (99,4)   862  (98,6)   0,973  (C)  

a  Kategoriska  variabler  med  svarsalternativen  ja  eller  nej  

b  P  =  Pearson’s  korrelationskoefficient  (numerisk)  

b  C  =  Cohen’s  kappa  (ordinal)  

c  Antal  identiska  träffar  vid  minus  1  till  och  med  plus  1  besök  

d  KUB  =  kombinerat  ultraljud  med  biokemisk  screening  

 

Studien  undersökte  27  olika  variabler  som  registreras  i  Mödrahälsovårdsregistret  varav  cirka  70  %  av   dessa   karakteriseras   som   kategoriska   (datumvariabeln   här   bedömd   som   kategorisk   variabel)   och   resterande  cirka  30  %  utgör  numeriska  variabler  (Tabell  2).  

 

  Kategoriska  variabler  

De  kategoriska  variablerna  (n=19)  utgjorde  huvudparten  av  de  undersökta  variablerna  vilket  speglar   dominansen   av   kategoriska   variabler   i   Mödrahälsovårdsregistret.   De   kategoriska   variablerna   i   registret  är  sinsemellan  av  olika  karaktär  (Tabell  2).  Täckningsgraden  i  den  medicinska  journalen  av   de  undersökta  variablerna  varierade  mellan  88,4  %  (kvinnans  sist  noterade  vikt  under  graviditeten)   och  99,9  %  (kön  på  barnet).  Motsvarande  täckningsgrad  i  registret  varierade  mellan  90,0  %  (uppgift   om   moderkaksprov)   och   100   %   (uppgift   om   levande   fött   barn).   Uppgifter   fanns   tillgängliga   i   både  

(9)

journal  och  register  i  varierande  utsträckning,  varierande  mellan  79,6  %  (uppgift  om  KUB)  och  99,9  %   (uppgift  om  levande  fött  barn).  Identiska  uppgifter  mellan  medicinsk  journal  och  register  uppvisade   en   spridning   från   60,0   %   (datum   för   förlossning)   till   99,8   %   (börd).   Identiska   uppgifter   i   medicinsk   journal   och   register   förelåg   generellt   i   hög   utsträckning,   med   majoriteten   av   variabler   uppvisande   helt   överensstämmande   uppgifter   90   %   och   högre   (Tabell   2).   Kategoriska   variabler   som   uppvisade   lägre   proportion   överensstämmande   uppgifter   var   ”snusning   vid   inskrivning”   (68,9   %),   ”datum   beräknad  förlossning”  (80,2  %)  och  ”datum  förlossning”  (60,0  %).    

 

  Numeriska  variabler  

De   numeriska   variablerna   som   var   ”obligatoriska”   för   barnmorskor   att   registrera   i   den   medicinska   journalen  uppvisade  hög  täckningsgrad  varierande  från  98,1  %  till  99,9  %  i  den  medicinska  journalen.   Motsvarande   täckningsgrad   för   numeriska   variabler   i   Mödrahälsovårdsregistret   varierade   mellan   97,4  %  till  100  %.  Uppgifter  tillgängliga  i  både  medicinsk  journal  och  registret  varierade  mellan  97,8  %   och  99,1  %.  Identiska  uppgifter  i  medicinsk  journal  och  Mödrahälsovårds-­‐registret  varierade  mellan   71,3   %   (antal   barnmorskebesök)   och   97,0   %   (antal   tidigare   förlossningar).   Majoriteten   av   de   numeriska   variablerna   i   Mödrahälsovårdsregistret   uppvisade   hög   täckningsgrad   (registeruppgift   tillgänglig)  och  uppvisade  också  hög  samstämmighet  med  uppgift  från  medicinsk  journal.  

Som   exempel   på   grad   av   överensstämmelse   förelåg   identiska   uppgifter   (i   medicinsk   journal   och   register)  avseende  kvinnans  längd  i  97,0  %  av  uppgifterna  och  motsvarande  proportion  var  94,2  %  för   kvinnans  inskrivningsvikt.  Plasmaglukosvärdet  (2-­‐timmarsvärdet)  vid  oral  glukosbelastning  uppvisade   en  högre  andel  uppgifter  i  Mödrahälsovårdsregistret  (11,0  %)  jämfört  med  journaldata  (5,5  %),  och   total   överensstämmelse   mellan   dessa   uppgifter   uppgick   till   73,9   %.   Pearson’s   korrelationsvärde   estimerades  dock  till  0,902  för  plasmaglukosvärdet.  

(10)

Resultat:  Studie  2  

Totalt  besvarades  enkäten  av  1002  mödrahälsovårdsbarnmorskor,  vilket  innebär  en  svarsfrekvens  på   cirka  54  %  (1002/1864).  Majoriteten  av  barnmorskorna  (89,1  %)  arbetade  enbart  med  patientarbete,   8,5   %   uppgav   både   arbetsledande   ansvar   och   patientarbete   samt   ett   mindre   antal   (2,4   %)   rapporterade  arbetsledande  funktion  utan  patientarbete.  De  allra  flesta  deltagare  (85,7  %)  arbetade   på   en   mottagning   som   tillhörde   landstinget   och   övriga   arbetade   inom   privata   verksamheter.     De   deltagare  som  arbetade  på  privata  mottagningar  handlade  fler  gravida  per  vecka  än  deltagare  som   arbetade  inom  landstinget;  25  gravida  per  vecka  (Q  1-­‐  Q3:  15  –  35)  för  privat  verksamhet  jämfört  med   20  gravida  per  vecka  för  landstingsanställda  barnmorskor  (Q  1-­‐  Q3:  15  –  28)  (p=0,005).  Bakgrundsdata   för  deltagarna  presenteras  i  Tabell  3.    

 

Tabell  3  Bakgrundsfaktorer  för  deltagarna  

  Bm  patientarbete     (N=885,  89,1%)   Bm   patientarbete   +  arbetsledning   (N=84,  8,5%)   Bm  arbetsledning     (N=24,  2,4%)   p-­‐värde             SYSSELSÄTTNINGSGRAD   SOM   MHV-­‐barnmorska           <  50%   37  (4,2%)   15      (17,9%)   6          (31,6%)   <0,000   50  –  75%   226  (25,6%)   10      (11,9%)   1          (5,3%)     >75%   619  (70,2%)   59      (70,2%)   12      (63,2%)               ÅLDER           Medelvärde  (±SD)   Min  -­‐  max   50,8  (±8,9)  27  –  69   53,7  (±6,3)  42-­‐64   53,6  (±6,6)  39  –  64   0,007 1              

ANTAL  ÅR  SOM  BARNMORSKA          

Medelvärde  (±SD)   Min  -­‐  max   21,0  (±10,5)  0-­‐44   25,3  (±8,8)  9-­‐40   24,6  (±9,8)  4-­‐42   0,002 2               ANTAL  ÅR  INOM  MHV           Medelvärde  (±SD)   Min  -­‐  max   13,0  (±9,3)  0-­‐40   17,7  (±8,8)  3  -­‐  36   16,0  (±8,9)  1-­‐36   0,002 3              

ANTAL  GRAVIDA  PATIENTER/    

NORMAL  ARBETSVECKA           Medianvärde   Q1  –  Q3   20   15  –  30   20  14  –  30   *     0,585              

REGISTRERAR  I  MHV-­‐REGISTRET          

Dagligen   70      (8,0%)   7          (8,6%)   0   <0,001  

Flera  ggr/v   538  (61,3%)   46      (56,8%)   2          (9,5%)    

1ggn/v   117  (13,3%)   6          (7,4%)   1          (4,8%)    

Några  ggr/m   133  (15,2%)   18      (22,2%)   4          (19,0%)    

Mer  sällan   19      (2,2%)     14      (66,7%)    

Statistiska  beräkningar:  Chi2-­‐test,  ANOVA,  Bonferroni  och  Mann-­‐Whitney  

1) Bm  med  patientarbete  jfrt  med  bm  med  patientarbete+arbetsledning  p=0,016.  Övriga  n.s  

2) Bm  med  patientarbete  jfrt  med  bm  med  arbetsledning  p=0,046;  Bm  med  patientarbete  jfrt  med  bm   med   patientarbete+arbetsledning   p=0,023.   BM   med   arbetsledning   jfrt   med   bm   med   patientarbete+arbetsledning  n.s.  

3) Bm  med  patientarbete  jfrt  med  bm  med  patientarbete+arbetsledning  p=0,01.  Övriga  n.s.  

*  Tre  barnmorskor  med  enbart  arbetsledande  arbetsuppgifter  träffar  enstaka  (1-­‐3)  patienter/vecka.  Dessa   ingår  inte  i  beräkningen  

(11)

  Mödrahälsovårdsregistrets  startsida

 

Samtliga   påståenden   som   rörde   startsidans   utformning   (Tabell   4)   var   övervägande   positiva.   Inga   statistiska   skillnader   sågs   mellan   de   deltagande   grupperna.   Fördelning   av   svar   för   påståenden   om   startsidan  redovisas  i  Figurerna  1  –  8.  De  öppna  kommentarerna  (fri  text)  som  rörde  startsidan  visade   bl.a.  att  deltagarna  tyckte  att  sidan  ser  lite  gammaldags  ut  och  att  informationen  som  presenteras   där   är   gammal.   Önskemål   om   att   få   en   sida   med   ”Frågor   och   svar   ”   framfördes.   Kommentarerna   visade  också  att  det  inte  var  alla  deltagare  som  gick  in  i  registret  via  startsidan  utan  somliga  använde   en  direktlänk  till  inloggningen  till  registret.    

 

Tabell  4  Medianvärden  med  spridningsmått  för  påståenden  om  mödrahälsovårdsregistrets  startsida,    

användarmanual  och  programvara  

  Median  *  (Q1  –  Q3)  

PÅSTÅENDEN  OM  STARTSIDAN    

Det  är  lätt  att  få  överblick     4  (3-­‐4)  

Det  är  lätt  att  orientera  sig   4  (3-­‐4)  

Startsidans  layout  är  tilltalande   3  (2-­‐4)  

Färgerna  är  tilltalande   3  (2-­‐4)  

Textens  typsnitt  är  lätt  att  läsa   4  (4-­‐5)  

Texten  är  lätt  att  förstå   4  (4-­‐5)  

Textstorleken  fungerar  väl   4  (4-­‐5)  

Jag  får  den  information  som  jag  behöver   4  (3-­‐5)  

PÅSTÅENDEN  OM  ANVÄNDARMANUALEN    

Texten  är  formulerad  på  ett  lättförståeligt  sätt   4  (3-­‐4)  

Manualen  gav  mig  information  som  jag  behövde   4  (3-­‐4)  

PÅSTÅENDEN  OM  REGISTRERING  AV  UPPGIFTER    

Programvaran  är  utformad  så  att  det  är  lätt  att  registrera  uppgifter   4  (3-­‐5)  

*)  0=  Instämmer  inte  alls  5=  instämmer  helt    

 

Figur  1  –  8  Fördelning  av  svar  (%)  som  rör  Mödrahälsovårdsregistrets  startsida  (n=1002)    (0=  instämmer  inte  alls  och  5=  Instämmer  helt)  

 

     

(12)

   

   

       

 

  Hjälp-­‐  och  stödfunktioner  –  programvara,  användarmanual  och  påminnelsefunktion      

De  flesta  deltagare  ansåg  att  programvaran  var  utformad  så  att  det  var  lätt  att  registrera  uppgifter.   Nära   hälften   av   deltagarna   (48,4%)   hade   inte   läst   registrets   användarmanual.   Betydligt   fler   barnmorskor   med   enbart   patientarbete   (51,2%)   än   arbetsledare   (18,2%)   och   barnmorskor   med   patientarbete   och   arbetsledning   (28,0%)   hade   inte   tagit   del   av   användarmanualen   (p<0,001).   De   deltagare   som   läst   manualen   var   övervägande   positivt   inställda   (Tabell   4).   Inga   skillnader   mellan   deltagande  grupper  sågs.  Fördelning  av  svar  för  påståenden  om  programvara  och  användarmanual   redovisas  i  Figur  9-­‐11.  

 

Avseende   påminnelsefunktionen   rapporterade   endast   26,4   %   av   deltagarna   att   de   använder   funktionen   regelbundet.   Barnmorskor   med   patientarbete   och   arbetsledande   funktion   (43,9   %)   använder   påminnelsefunktionen   i   högre   grad   än   arbetsledare   (16,7   %)   och   barnmorskor   med   patientarbete  (25,0  %)  (p=0,001).  I  de  öppna  kommentarerna  (fri  text)  nämnde  några  deltagare  att   instruktionerna  som  hör  ihop  med  olika  frågor  borde  beskrivas  tydligare  i  manualen,  speciellt  när  det   gäller   kvinnor   som   byter   mottagning   under   pågående   graviditet.   Den   absolut   vanligaste  

(13)

kommentaren  som  rörde  påminnelsefunktionen  i  registret  var  att  man  inte  hade  kännedom  om  att   den  funktionen  fanns  i  registret.  Förslag  om  att  den  funktionen  borde  synas  redan  vid  inloggningen   nämndes  (”Du  har  xx  påminnelser”).      

Beträffande   programvaran   och   förslag   till   förbättringar   som   underlättar   registreringen   gällde   de   flesta   kommentarer   att   en   automatisk   överföring   av   journaldata   från   Obstetrix   till   registret   borde   prioriteras.   Dessutom   framfördes   synpunkter   på   att   listan  med   pågående   registreringar   inte   borde   synas  på  förstasidan  av  sekretesskäl.    

 

Figur  9  Fördelning  av  svar  (%)  som  rör  Mödrahälsovårdsregistrets  programvara  (n=1002)   (0=  instämmer  inte  alls  och  5=  Instämmer  helt)  

 

   

Figur  10-­‐11  Fördelning  av  svar  (%)  som  rör  Mödrahälsovårdsregistrets  användarmanual  (n=1002)   (0=  instämmer  inte  alls  och  5=  Instämmer  helt)  

 

   

 

  Mödrahälsovårdsregistrets  inskrivnings-­‐  och  uppföljningsdel  

Ett  mindre  antal  deltagare  ansåg  att  det  finns  andra  frågor,  än  de  som  redan  registreras  som  borde   ingå   i   inskrivningsdelen   (8,2   %)   respektive   uppföljningsdelen   (8,3   %).   Ingen   skillnad   mellan   deltagande  grupper  sågs.  Något  fler  ansåg  att  det  finns  frågor  i  inskrivningsdelen  (14,6  %)  respektive   uppföljningsdelen  (13,7  %)  som  är  onödiga.  Här  noterades  en  tendens  till  skillnad  mellan  deltagande   grupper   när   det   gäller   inskrivningsdelen   där   ingen   deltagare   med   enbart   arbetsledande   funktion,   14,3   %   av   barnmorskor   med   patientarbete   och   21,7   %   av   barnmorskor   med   patientarbete   och   arbetsledande   funktion   ansåg   att   det   finns   onödiga   frågor   i   inskrivningsdelen   (p=0,051).   Ingen   skillnad   mellan   deltagande   grupper   noterades   när   det   gällde   ”onödiga   frågor”   i   uppföljningsdelen.   Tabell   5   presenterar   medianvärden   med   spridningsmått   för   påståenden   om   inskrivnings-­‐   och   uppföljningsdelen   i   registret.   Inga   skillnader   ses   mellan   deltagande   grupper.   Fördelning   av   svar   för   påståenden  om  inskrivnings-­‐  och  uppföljningsdel  redovisas  i  Figur  12-­‐15.  

(14)

 

Tabell   5   Medianvärden   med   spridningsmått   för   påståenden   om   mödrahälsovårdsregistrets  

inskrivnings-­‐  och  uppföljningsdel    

  Median  *  (Q1  –  Q3)  

PÅSTÅENDEN  OM  INSKRIVNINGSDELEN    

Frågorna  är  lätta  att  förstå   5  (4-­‐5)  

Frågorna  kommer  i  en  logisk  ordning   4  (4-­‐5)  

PÅSTÅENDEN  OM  UPPFÖLJNINGSDELEN    

Frågorna  är  lätta  att  förstå   4  (4-­‐5)  

Frågorna  kommer  i  en  logisk  ordning   4  (4-­‐5)  

*)  0=  Instämmer  inte  alls  5=  instämmer  helt  

 

Figur  12-­‐13    Fördelning  av  svar  (%)  som  rör  Mödrahälsovårdsregistrets  inskrivningsdel  (n=1002)   (0=  instämmer  inte  alls  och  5=  Instämmer  helt)  

 

   

Figur  14-­‐15    Fördelning  av  svar  (%)  som  rör  Mödrahälsovårdsregistrets  uppföljningssdel  (n=1002)   (0=  instämmer  inte  alls  och  5=  Instämmer  helt)  

 

   

I   de   öppna   kommentarerna   nämndes   att   logiken   i   frågorna   skulle   kunna   förbättras   och   följa   journaldispositionen   bättre,   så   att   användarna   skulle   slippa   hoppa   mellan   olika   delar   av   journalen   under   registreringen.   Dessa   synpunkter   rapporterades   både   avseende   uppgifterna   för   inskrivning   såväl  som  uppgifterna  till  uppföljningen.  Likaså  föreslogs  att  livsstilsfrågorna  skulle  hållas  samman  i   ett   frågeblock   och   frågan   om   graviditetsdiabetesdiagnos   skulle   aktualiseras   (”komma   upp”)   enbart   när   uppgift   om   glukosbelastning   hade   fyllts   i.   Vidare   lämnade   deltagarna   förslag   på   frågor   som   de   ansåg  borde  ingå  i  registret.  Följande  områden  är  några  exempel  på  förslag  där  frågor  föreslogs  skulle   kunna  förändras  eller  läggas  till  i  inskrivningsdelen:  ”utbildningsalternativen  passar  invandrarkvinnor  

(15)

dåligt”,   ”hemmafru   som   alternativ   sysselsättning”,   frågor   om   droganvändning   samt   frågor   om   assisterad  befruktning.  

Avseende   frågor   som   upplevdes   som   onödiga   kommenterades   huvudsakligen   följande   frågor:   fosterdiagnostik,  utbildningsnivå,  självskattad  hälsa  samt  födelseland.  Flera  deltagare  beskrev  att  de   tyckte   det   var   svårt   att   ställa   dessa   frågor   och   få   ett   rättvisande   svar.   Frågor   om   fosterdiagnostik   ansåg   flera   deltagare   vara   för   många   och   frågan   om   andra   trimesterscreening   var   svår   att   förstå.   Vidare   förekom   förslag   på   att   frågor   som   rör   olika   graviditetskomplikationer   och   förlossningsupplevelse  borde  ingå  vid  uppföljningsregistreringen.    

   

  Användning  av  Mödrahälsovårdsregistret  i  arbetet  

Medianvärden  med  spridningsmått  för  användning  av  registret  presenteras  i  Tabell  6.  Analyserna  av   samtliga   deltagare   visade   att   det   var   få   som   hämtade   ut   information   ur   registret,   som   tyckte   att   registret   var   till   ”hjälp   i   arbetet”   eller   att   registret   gav   en   ”sammanhållen   bild”   av   den   gravida   kvinnan.  Trots  att  många  ansåg  att  registret  är  en  belastande  uppgift  såg  man  ändå  nyttan  med  att   föra  in  uppgifter  i  registret.  Fördelning  av  svar  för  generella  påståenden  om  användning  av  registret   redovisas   i   Figur   16-­‐20.   När   subgrupperna   som   regelbundet   har   patientarbete   (barnmorskor   med   enbart   patientarbete   och   barnmorskor   med   patientarbete-­‐arbetsledande   funktion)   jämfördes   med   varandra   sågs   signifikanta   skillnader   när   det   gällde   att   hämta   uppgifter   regelbundet   ur   registret   (9,5   %,   jfr   med   56,3   %   p<0,001)   och   att   registret   var   till   ”hjälp   i   arbetet”   (24,2   jfr   med   56,7   %   %,   p<0,001)bland   de   barnmorskor   som   också   hade   arbetsledning   i   sitt   arbete.   Beträffande   övriga   påståenden   ses   inga   skillnader   mellan   dessa   två   grupper   som   regelbundet   träffade   gravida.   Barnmorskorna   önskade   främst   att   få   ta   del   av   rapporter   om   utbildning,   förlossningssätt   och   förlossningsrädsla,  självskattad  hälsa  och  våld.      

 

Tabell   6   Medianvärden   med   spridningsmått   för   påståenden   om   mödrahälsovårdsregistrets  

användning  (samtliga  deltagare)  

  Median  *  (Q1  –  Q3)  

PÅSTÅENDEN  OM  MÖDRAHÄLSOVÅRDSREGISTRET      

Jag  hämtar  regelbundet  ut  information  från  registret  om  mottagningens  

gravida   0  (0-­‐1)  

Jag  tycker  att  registret  är  till  hjälp  i  mitt  arbete   1  (0-­‐3)  

Jag  tycker  registret  är  en  belastande  arbetsuppgift   3  (2-­‐4)  

Jag  får  en  bättre  sammanhållen  bild  av  den  gravida  kvinnan  vid  

inskrivningsregistreringen  genom  att  föra  in  uppgifter  i  registret   1  (0-­‐2)  

Jag  ifrågasätter  nyttan  av  att  föra  in  uppgifter  i  registret   2  (0-­‐3)  

*)  0=  Instämmer  inte  alls  5=  instämmer  helt  

 

Figur  16  –  20    Fördelning  av  svar  (%)  som  rör  Mödrahälsovårdsregistret  generellt  (n=1002)   (0=  instämmer  inte  alls  och  5=  Instämmer  helt)  

 

   

(16)

   

   

 

  Barnmorskor  med  arbetsledande  funktion  

Barnmorskor   med   arbetsledande   funktion   uppgick   till   108   personer,   10,8   %   av   det   totala   antalet   barnmorskor  som  besvarade  enkäten.  Bakgrundsfaktorer  för  deltagare  med  arbetsledande  funktion   har   redovisats   tidigare   i   rapporten   i   Tabell   3.   Vid   jämförelse   mellan   barnmorskor   i   arbetsledande   funktion  med  eller  utan  patientarbete  och  barnmorskor  som  arbetade  enbart  med  patientarbete  ses   inga   skillnader   mellan   grupperna   när   det   gäller   de   flesta   variabler.   Signifikant   fler   deltagare   med   arbetsledande   funktion   hade   läst   användarmanualen   (74,0   %   vs.   48,8   %,   p<0,001)och   använde   påminnelsefunktionen   regelbundet   (39,0   %   vs   25,0   %,   p=0,011).   Vidare   hämtade   fler   barnmorskor   med   arbetsledande   funktion   regelbundet   data   från   registret   avseende   mottagningens   gravida   (median  3,0  Q1  –  Q3:  0-­‐4  jrt  0,0  Q1  –  Q3:  0-­‐1,  p<0,001)  och  instämde  med  att  registret  var  till  hjälp  i   arbetet  (median  3,0  Q1  –  Q3:  0-­‐4  jrt  1,0  Q1  –  Q3:  0-­‐2,  p=0,002).  

 

 Specifika  frågor  som  vänder  sig  till  arbetsledares  användning  av  registret  i  arbetet  redovisas  i  Tabell   7  samt  i  Figur  21  –  35.  Sammanfattningsvis  förefaller  ungefär  en  lika  stor  andel  arbetsledare  använda   registret  i  arbetet  som  andelen  arbetsledare  som  inte  gör  det.    

 

Tabell  7  Arbetsledares  användning  av  registeruppgifter  i  arbetet  

  Median  *  (Q1  –  Q3)  

PÅSTÅENDEN  OM  ANVÄNDNING  AV  REGISTRET    

Jag  hämtar  regelbundet  ut  information  från  registret  avseende  mottagningens   gravida  (rapportfunktionen)  

3  (1-­‐4)  

Jag  tycker  att  registret  är  till  hjälp  i  mitt  patientarbete   3  (1.75-­‐4)  

Jag  tycker  att  registret  är  till  hjälp  i  mitt  administrativa  arbete   3.5  (1-­‐  4)  

Jag  tycker  registret  är  en  belastande  arbetsuppgift   2  (1-­‐3)  

Jag  får  en  bättre  sammanhållen  bild  av  den  gravida  kvinnan  (vid  

inskrivningsregistrering)  när  jag  för  in  uppgifter  i  registret   2  (0-­‐3.5)  

(17)

Jag  använder  data  från  registret  som  underlag  för  ekonomiska  beslut   1  (0-­‐3)  

Jag  använder  data  från  registret  för  att  beskriva  mottagningens  vårdtyngd   3  (0-­‐4)  

Jag  använder  data  från  registret  från  min  mottagning  och  jämför  med  andra   nivåer  (MHV-­‐område,  landsting,  riket)  

3  (1-­‐4)  

Jag  presenterar  data  från  registret  för  mina  medarbetare  på  mottagningen   3  (0-­‐4)  

Jag  upplever  att  mina  medarbetare  är  intresserade  av  mottagningens  data   3  (2-­‐4)  

Jag  vidarebefordrar/  presenterar  data  från  registret  till  mina  chefer   3  (2-­‐4)  

Jag  vidarebefordrar/  presenterar  data  från  registret  till  landstingets  forsknings-­‐  

och  utvecklingsenhet  (FoU)  eller  motsvarande   0  (0-­‐1)  

Jag  vidarebefordrar/  presenterar  data  från  registret  till  annan  nivå   0  (0-­‐2)  

Jag  ifrågasätter  nyttan  med  att  föra  in  uppgifter  i  registret   1  (0-­‐1)  

*)  0=  instämmer  inte  alls  och  5=  instämmer  helt    

Figur  21  –  28  Fördelning  av  svar  (%)  som  rör  deltagare  med  arbetsledande  funktion  och  användning  

av  Mödrahälsovårdsregistret  (n=108)  

(0=  instämmer  inte  alls  och  5=  Instämmer  helt)    

 

 

(18)

   

Figur  29  -­‐  35  Fördelning  av  svar  (%)  som  rör  deltagare  med  arbetsledande  funktion  och  användning  

av  Mödrahälsovårdsregistret  (n=108)   (0=  instämmer  inte  alls  och  5=  Instämmer  helt)    

 

   

(19)

   

  Övriga  kommentarer  från  deltagarna  –  fri  text  

Texterna   i   detta   stycke   inkluderar   antingen   ej   tidigare   presenterade   kommentarer   från   deltagarna  

eller  områden  vi  ytterligare  önskar  fokusera  med  hjälp  av  de  uppfattningar/åsikter  som  deltagarna  

har   förmedlat   i   enkätens   fria   textsektioner.   Kommentarerna   presenteras   i   form   av   tematiska   ämnesområden.    

 

Intressanta  uppgifter  i  Mödrahälsovårdsregistret  

De  frågor  som  deltagarna  uppgav  var  de  mest  intressanta  att  ta  fram  rapporter  på  var  (i  sjunkande   ordning):   rökning/tobak,   BMI/vikt/viktuppgång,   alkohol/audit,   självskattad   hälsa,   förlossningssätt/   sectiofrekvens,  utbildning,  antal  barnmorskor  samt  psykosociala  frågor.    

 

Tidskrävande,  stressande  och  belastande  arbetsuppgift  

En  stor  andel  av  barnmorskorna  beskriver  i  de  fria  kommentarerna  hur  de  upplever  registreringen  av   uppgifter  i  registret  som  en  stressande  och  belastande  arbetsuppgift  som  tar  tid  från  patientarbete   och  som  ibland  får  göras  på  övertid.   Flera   barnmorskor   rapporterar   att   de   upplever  registreringen   som  synnerligen  stressande  för  att  ekonomiska  aspekter/  bonus  för  mottagningen  är  kopplade  till  att   registreringen   har   genomförts.   Många   ifrågasätter   om   denna   registreringsuppgift   verkligen   är   en   barnmorskesyssla  och  om  den  inte  borde  göras  av  någon  administrativ  personal  istället.  

   

Automatisk  dataöverföring/samordning  mellan  olika  datasystem  bör  prioriteras  

En   annan   vanlig   kommentar   som   berör   arbetet   med   att   registrera   data   är   att   det   innebär   dubbelarbete.  Man  menar  att  då  data  redan  finns  infört  i  kvinnans  journalsystem  borde  det  kunna   överföras  på  ett  liknande  sätt  som  data  som  rapporteras  till  Socialstyrelsen.  Några  menar  att  detta   med  att  samordna  dataöverföring  borde  vara  registrets  mest  prioriterade  fråga.  Flera  barnmorskor   beskriver   vidare   hur   de   speciellt   vid   uppföljningsregistreringen   behöver   bläddra   mellan   olika   datasystem  och  journaler.  De  får  scrolla  fram  och  tillbaka  i  journalanteckningarna  för  att  hämta  de   uppgifter  som  ska  registreras.  De  uttrycker  också  en  oro  för  att  det  är  lätt  att  registrera  felaktigt  och   mindre   noggrant   eftersom   förfarandet   att   scrolla   fram   och   tillbaka   och   hoppa   mellan   olika   system   gör  registreringen  onödigt  omständlig.  Vissa  barnmorskor  beskriver  att  de  hämtar  statistik  från  andra   system  än  Obstetrix  och  Mödrahälsovårdsregistret  då  de  rapporterar  mottagningsdata  vidare  i  den   egna  organisationen.  

     

Nyttan  och  behov  av  kunskap  och  information    

Många   barnmorskor   beskriver   att   de   kan   se   och   förstå   nyttan   och   användningsområdet   för   de   registrerade  uppgifterna  i  Mödrahälsovårdsregistret,  men  att  de  saknar  kunskap  och  information  om   hur   de   uppgifter   de   registrerar   kan   tas   fram   och   användas.   Mer   handledning/utbildning   i   programvaran   efterlyses.   Man   kan   också   notera   att   de   barnmorskor   som   beskriver   att   de   har   bra   arbetsrutiner  för  att  registrera  uppgifter  upplever  att  uppgiften  är  mindre  betungande  just  för  att  de   har   bra   arbetsrutiner   och   tycker   det   är   lätt   att   registrera.   Flera   deltagare   beskriver   att   de   kan   se  

Figure

Tabell	
  1	
  Deltagande	
  kvinnokliniker	
  och	
  utvalda	
  variabler	
  (journaldata;	
  medelvärde	
  anges)	
   	
  
Tabell	
   2	
   Jämförelse	
   av	
   uppgifter	
   i	
   medicinsk	
   journal	
   och	
   uppgifter	
   i	
   Mödrahälsovårdsregistret	
   (N	
   =	
   879)	
   	
   Variabel a 	
   Journal-­‐ uppgift	
  	
   (J)	
   Antal	
  (%)	
   Register-­‐uppgift
Figur	
  1	
  –	
  8	
  Fördelning	
  av	
  svar	
  (%)	
  som	
  rör	
  Mödrahälsovårdsregistrets	
  startsida	
  (n=1002)	
   	
  (0=	
  instämmer	
  inte	
  alls	
  och	
  5=	
  Instämmer	
  helt)	
  
Figur	
  10-­‐11	
  Fördelning	
  av	
  svar	
  (%)	
  som	
  rör	
  Mödrahälsovårdsregistrets	
  användarmanual	
  (n=1002)	
   (0=	
  instämmer	
  inte	
  alls	
  och	
  5=	
  Instämmer	
  helt)	
  
+6

References

Related documents

Respektive verksamhet ansvarar för att berörd personal har den kompetens och handledning som krävs för att kunna arbeta med BPSD-registret planera och utföra åtgärder samt

Beslut Landskapsregeringen beslutade med stöd av 13 § i landskapslag (1999:40) om bostadsproduktion, att fakturera Andelsbanken 379,00 euro.. Beslutande organ

Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret fick i uppdrag av nämnden 2017- 08- 3 0 (§66) att månatligen presentera siffror på antal avhopp, studiebyten, återupptagna studier

Utbildnings - och arbetsmarkandskontort fick i uppdrag av nämnden 2017 - 08 - 3 0 (§66) att månatligen presentera siffror på antal avhopp, studiebyten, återupptagna studier

Utbildnings - och arbetsmarkandskontort fick i uppdrag av nämnden 2017 - 08 - 3 0 (§66) att månatligen presentera siffror på antal avhopp, studiebyten, återupptagna studier

Utbildnings - och arbetsmarkandskontoret fick i uppdrag av nämnden 2017 - 08 - 30 (§66) att månatligen presentera siffror på antal avhopp, studiebyten, återupptagna studier

Utbildnings - och arbetsmarkandskontoret fick i uppdrag av nämnden 2017 - 08 - 30 (§66) att månatligen presentera siffror på antal avhopp, studiebyten, återupptagna studier

I samband med rapporteringen av en föreslagen på handlingsplan för ökad genomströmning fick kontoret 2017 - 08 - 30 (§ 66) i uppdrag att månatligen presentera siffror på