• No results found

PÅ ANDRA SIDAN SUNDET - PROFESSIONELLAS HANDLINGSUTRYMME INOM MISSBRUKSVÅRD I DANMARK

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "PÅ ANDRA SIDAN SUNDET - PROFESSIONELLAS HANDLINGSUTRYMME INOM MISSBRUKSVÅRD I DANMARK"

Copied!
53
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

PÅ ANDRA SIDAN SUNDET

PROFESSIONELLAS HANDLINGSUTRYMME

INOM MISSBRUKSVÅRD I DANMARK

SANNE TRONÄSS

VICTOR ROGNSTAD

(2)

PÅ ANDRA SIDAN SUNDET

PROFESSIONELLAS HANDLINGSUTRYMME

INOM MISSBRUKSVÅRD I DANMARK

SANNE TRONÄSS

VICTOR ROGNSTAD

Tronäss, S & Rognstad, V. På andra sidan sundet. Professionellas handlingsut-rymme inom missbruksvård i Danmark. Examensarbete i socialt arbete 15

hög-skolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen

för socialt arbete, 2018.

Denna studie utforskar hur professionella i Danmark som arbetar inom missbruks-vård upplever sitt handlingsutrymme inom de organisatoriska ramverken de är verksamma inom. Vidare utforskas hur studiens informanter upplever att det är att arbeta med skadereduktion som förhållningssätt. Då den narkotikarelaterade död-ligheten i Sverige är högre än i Danmark tar studien avstamp i den svenska och danska narkotikapolitiken och beskriver den politiska synen på skadereduktion. Materialet har insamlats på norra Själland i Danmark genom sex semi-strukture-rade intervjuer med totalt sju informanter. Studiens insamlade data har analyserats med hjälp av gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme, dessutom har aspekter kring moralisk stress lyfts in. En tematisk innehållsanalys har använts som ett me-todologiskt verktyg för att bearbeta det insamlade materialet. Studiens resultat vi-sar att informanterna upplever en stor frihet inom deras handlingsutrymme och att organisatoriska ramverk inte står i vägen för deras arbete. Resultatet visar även att skadereduktion som förhållningssätt är ett normativt sätt att arbeta i Danmark och att informanterna ser stora fördelar i detta.

Nyckelord: Danmark, gräsrotsbyråkrat, handlingsutrymme, missbruksvård,

(3)

ACROSS THE STRAIT

DISCRETION IN SUBSTANCE ABUSE CARE IN

DENMARK

SANNE TRONÄSS

VICTOR ROGNSTAD

Tronäss, S & Rognstad, V. Across the strait. Discretion in substance abuse care in Denmark. Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018.

This study explores how professionals in Denmark who work in substance abuse care experience their discretion within the organizational framework in which they operate. Furthermore, the study explores how the interviewed professionals experience their work within in a context of harm reduction. As drug-related mor-tality in Sweden is higher than in Denmark, the study takes root in Swedish and Danish drug policy and describes the political view of harm reduction. The material has been collected in northern Zealand in Denmark through six semi-structured interviews with a total of seven informants. The collected data from the study has been analyzed using street-level bureaucracy and theories about discret-ion, aspects of moral stress have also been raised. A thematic content analysis has been used as a methodological tool for processing the collected material. The re-sults of the study show that informants experience a high level of freedom within their discretion and that organizational frameworks do not pave the way for their work. The result also shows that harm reduction as an approach is a normative way of working in Denmark and that the informants see great benefits in this.

Keywords: Denmark, discretion, harm reduction, professionals, street-level

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 4

1.1 Problemformulering ... 4

1.2 Syfte ... 5

1.3 Frågeställningar ... 5

1.4 Överväganden och begrepp ... 5

2 BAKGRUND ... 6

2.1 Narkotikapolitik och skadereduktion ... 6

2.2 Svensk narkotikapolitik ... 6

2.3 Nollvision med acceptans i Danmark ... 7

2.4 Danska lagar ... 8

3 TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING ... 9

3.1 Gräsrotsbyråkrati ... 9

3.2 Handlingsutrymme som teori och forskning ... 11

3.3 Tidigare forskning kring skadereduktion ... 14

4 METOD ... 15 4.1 Metodologisk ansats ... 15 4.2 Urval ... 15 4.3 Datainsamling ... 16 4.4 Val av analys ... 17 4.5 Studiens tillförlitlighet ... 18 4.6 Etiska överväganden ... 19

5 RESULTAT OCH ANALYS ... 20

5.1 Professionella syn på sitt eget handlingsutrymme ... 21

5.1.1 Frihet under ansvar ... 22

5.1.2 Ramverken och lagens påverkan på handlingsutrymmet ... 25

5.1.3 Tvärprofessionella verksamheters betydelse för handlingsutrymmet .. 32

5.2 Skadereduktion ... 36

5.2.1 Skadereduktion som norm ... 37

5.2.2 Skadereduktion och handlingsutrymme ... 40

6 DISKUSSION ... 42

6.1 Sammanfattning ... 42

6.2 Metoddiskussion ... 43

6.3 Resultatdiskussion ... 44

6.4 Förslag till vidare forskning ... 45

REFERENSER ... 46

BILAGA 1 ... 49

BILAGA 2 ... 50

BILAGA 3 ... 51

(5)

1 INLEDNING

Substansbruk av narkotikaklassade preparat är ett stort problem i världen och FN:s forskningsorgan kring narkotika och kriminalitet United Nations Office on

Drugs and Crime (UNODC) rapporterar att det varje år är minst 190 000

narkoti-karelaterade dödsfall världen över (UNODC 2017). Inom Europeiska Unionen hamnade Sverige 2014 på en inte så smickrande andraplats över narkotikarelate-rade dödsfall per capita, detta enligt European Monitoring Center for Drug and

Drug Addiction (EMCDDA 2016). Ett lands suveränitet innebär att det är upp till

var och en att bestämma hur de vill genomföra sin missbruksvård. Genom att ett land har ratificerat FN:s protokoll gällande missbruksvård och narkotikapolitik ut-görs grunden för varje lands missbruksvård av den egna politiken och FN:s proto-koll. Det finns en debatt kring hur och om missbruksvård skiljer sig åt mellan olika länder runt om i världen. Debatten pågår både i media och på politisk nivå. Narkotikapolitiken har förändrats i vissa länder där det under de senaste åren bland annat har blivit lagligt med eget bruk av cannabis i länder som Kanada och Portugal samt att vissa länder som Danmark och Tyskland börjat dela ut heroin under kontrollerade former till människor med ett tungt heroinbruk (EMCDDA 2016; Svensson 2012).

Dåvarande barn- och äldreminister Maria Larsson uttalade sig 2010 i riksdagens interpellationsdebatt om att hon tyckte det var beklagligt att Danmark valt heroin-förskrivning som ett inslag i deras narkotikapolitik. Sedan dess har antalet narkoti-karelaterade dödsfall stadigt ökat i Sverige och stadigt minskat i Danmark (Accent 2010; Folkhälsomyndigheten 2018; Sundhedsstyrelsen 2017). I Sverige förs det alltså en nollvision inom narkotikapolitiken, det vill säga att Sverige ska vara ett narkotikafritt samhälle. Politiska beslut ligger till grund för linjerna som det soci-ala arbetet skall följa och som socisoci-alarbetare behöver en förhålla sig till dem samt andra regler och policys inom organisationen. Att arbeta inom en organisation samtidigt som du behöver anpassa dig efter aktuell lagstiftning påverkar din för-måga och möjlighet att fatta beslut i olika processer (Johansson m.fl. 2008; Julku-nen 2011; Lipsky 1969; 1980; 2010).

Att hitta forskning som behandlar socialarbetares förmåga att handla inom miss-bruksvård i länder med jämförbar kontext som Sverige har visat sig vara proble-matiskt. Därför ämnar den här studien att undersöka hur professionella som arbe-tar inom missbruksvård uppfatarbe-tar sitt handlingsutrymme i Region huvudstaden i Danmark (se figur 1). Begreppet missbruksvård används som definition för beslut, behandling, direkt arbete med medborgaren och omvårdnad utfört av utbildade personer som arbetar inom substansbruksområdet. Vidare kommer begreppet medborgare användas som representant för den gruppen socialt utsatta som har någon form av substansbruk då informanterna i studien använder sig av det likvär-diga begreppet på danska, borgere. Dansk narkotikapolitik har fyra utgångspunk-ter där skadereduktion är en av dem vilket den svenska narkotikapolitiken saknar. Studien vänder därför blicken mot väst för att undersöka hur professionella i grannlandet Danmark arbetar utifrån och förhåller sig till de möjligheter och be-gränsningar som finns inom deras handlingsutrymme och skadereduktion som för-hållningssätt.

1.1 Problemformulering

Problemet som ligger till grund för den här studien är att allt fler svenska medbor-gare som har problem med substansbruk av opiater och opioider åker över till

(6)

Danmark där de hellre bor på gatan i Köpenhamn än att ta emot den missbruks-vård som finns i Sverige. Däremot finns inga tecken på att det skulle vara tvärtom, danskar som åker till Sverige (Hansen 2015). Utöver visar de senaste redovisning-arna om narkotikarelaterade dödsfall i respektive land att Sverige år 2016 hade 908 narkotikarelaterade dödsfall (Folkhälsomyndigheten 2018) och Danmark år 2015 hade 201 (Sundhedsstyrelsen 2017). Därav är det relevant att titta på hur andra runt omkring vår egen nation arbetar och förhåller sig till de sociala pro-blem och dödsfall som kan uppstå i samband med substansbruk. Den vetenskap-liga relevansen ligger i att få en djupare förståelse för hur professionella arbetar i Danmark då både lagstiftning, politik och antalet narkotikarelaterade dödsfall skil-jer sig åt mellan länderna. Därav vill den här studien undersöka hur arbetet med missbruksvård ser ut i Danmark och hur de professionella kan möta medborgare som är socialt utsatta. Genomförandet av den här studien ger en inblick i hur soci-alt arbete med substansbrukare fungerar i Danmark och kan bidra till ökad kun-skap samt måla upp en bild av hur ett annat förhållningssätt används i en kontext som liknar Sverige.

1.2 Syfte

Syftet är att undersöka handlingsutrymmet för professionella som arbetar inom missbruksvård i Region huvudstaden samt hur de förhåller sig till att arbeta inom organisatoriska ramverk och med skadereduktion.

1.3 Frågeställningar

Hur upplever studiens informanter sitt handlingsutrymme inom organisationen de är verksamma inom?

Hur upplever studiens informanter att arbeta inom organisatoriska ramverk? Hur upplever och uppfattar studiens informanter skadereduktion som arbetssätt?

1.4 Överväganden och begrepp

Det har funnits en medvetenhet om att skadereduktion som ett förhållnings- och arbetssätt är mer vanligt förekommande i Danmark än i Sverige. Uppsatsen ämnar inte jämföra Sverige och Danmark utan att ge en djupare inblick i hur profession-ella beskriver sina upplevelser och tankar kring arbetet de utför i en dansk kon-text.

Att intervjua professionella som arbetar med missbruksvård vars målgrupp är 18 år och uppåt var ett val baserat på dels etiska överväganden om att inte intervjua professionella som arbetar med barn samt utifrån hur systemet kring missbruks-vård ser ut i Danmark där de arbetar tvärprofessionellt. För mer information om valet att intervjua professionella se kapitel 4 rubrik 4.5 studiens tillförlitlighet.

Valet att inte översätta citat från danska till svenska har gjorts utifrån att ge mer liv till uppsatsen samt att inte förlora färgen och betoningen som kan ske när språk översätts. Istället har en översättning gjorts vid de citat där det kan finnas en språkbarriär för att förtydliga innebörden av specifika ord och uttryck.

Begreppet skadereduktion kommer användas i den här uppsatsen och likställs med andra begrepp som skadereducering och harm reduction. Att arbeta med ska-dereduktion innebär att bevilja, utföra och följa upp insatser som ämnar reducera skador av olika beteenden som medför risker (Riley m.fl. 1999).

(7)

Begreppet substansbruk används i den här uppsatsen och används ordagrant, ett bruk av substanser oftast relaterat till illegala droger eller alkohol. Det är varje in-divids egen rätt att definiera sig själv och därav likställer inte den här uppsatsen substansbruk med missbruk. Ordet missbruk eller misbrug används i citat från in-formanter, bakgrundskapitlet och i tidigare forskning då begreppet används i litte-raturen. Däremot används ordet missbruksvård för att definiera insatser och ar-betssätt som är relaterat till professionellas arbete med substansbrukande männi-skor. Det innebär inte att uppsatsen ej är neutral i förhållandet till varje individs rätt att själv identifiera sig utan det handlar om ett vedertaget begrepp i datain-samlingen och en stilistisk term i uppsatsen.

Termen medborgare definieras i denna uppsats som en person över 18 år som själv anser att hen behöver, söker eller får vård för sitt substansbruk. Användandet av ordet medborgare innebär en neutral ton och inga antaganden görs om hens bakgrund eller nuvarande situation.

Professionella används för att beskriva individer som arbetar inom missbruksvård, som minst har en kandidatutbildning i socialt arbete eller omvårdnad. Med pro-fessionell så innebär det även att de har eller håller på att få en terapeutisk vidare-utbildning eller annat likvärdigt.

2 BAKGRUND

I det här kapitlet beskrivs bakgrunden i dansk och svensk narkotikapolitik och ar-betet med skadereduktion i respektive land. Det sociala arar-betet innefattar trender som både strävar bakåt samt utvecklar fältet och den politiska nivån är med och påverkar dessa trender (Julkunen 2011). Både Sverige och Danmark har en noll-vision som utgångspunkt men där finns en tydlig politisk linje som löper vid sidan om i Danmark som är mer inriktad på en skadereducerande och målinriktad plan för varje enskild klient (Kronbæk m.fl 2010). Studien vill ge en tydlig bild av po-litiken då det tidigare har problematiserats att den ligger till grund för hur profess-ionella kan använda sitt handlingsutrymme i socialt arbete.

2.1 Narkotikapolitik och skadereduktion

Det finns olika sätt att definiera narkotikapolitik, Bengt Svensson (2012) definie-rar det som nationella och internationella lagar och åtgärder vars funktion är att bestämma över användning, framställning, smuggling, försäljning och odling av de substanser som är narkotikaklassade. Lagarna, debatten och mötet mellan indi-viden och samhällets professionella är tre nivåer som politiken kan studeras på.

2.2 Svensk narkotikapolitik

Enligt regeringen (2016) finns det en blocköverskridande enighet i hur svensk narkotikapolitik ska föras. I rapporten förklaras att det sedan slutet av 1970-talet har förts en restriktiv narkotikapolitik där visionen är ett narkotikafritt samhälle, kallat nollvisionen. Narkotikapolitiken är enligt regeringen en del av folkhälsopo-litiken som syftar till att minska ojämlikhet i hälsa hos den svenska befolkningen. Nollvisionen om ett narkotikafritt samhälle är en del av en bredare folkhälsopoli-tik som innefattar alkohol, narkofolkhälsopoli-tika, doping och tobak. Detta kallas ANDT-stra-tegin och avser politiska frågor inom de nämnda områdena för åren 2016 – 2020 (Skr.2015/16:86).

(8)

Grunden i den svenska narkotikapolitiken bygger på en balanserad strategi där tillgångsbegränsning och efterfrågeminskning är de centrala delarna. Denna mo-dell fokuserar på förebyggande arbete, vård- och behandling, sociala insatser samt insatser för att förbättra hälsan hos individer med missbruks- och beroendeproble-matik (regeringen 2016).

Svensson (2012) skriver att skadereduktion inkluderas tillsammans med tillgångs-begränsning och efterfrågeminskning inom narkotikapolitik. I Sverige talas det inte om skadereduktion på samma sätt, även om det finns inslag av vad som kan likställas med skadereducerande arbete. Exempel på sådana insatser är sprututby-ten och LARO-mottagningar, med LARO menas läkemedelsassisterad rehabilite-ring vid opiatberoende. Läkemedlen som avses är metadon eller buprenorfin. En-ligt regeringen (2016) anses skadereduktion svårdefinierat men att det kan förkla-ras som en rad insatser för att begränsa skador istället för att behandla missbruket eller beroendet i sig. Regeringen (2016) tar upp att behandling med läkemedel som metadon och buprenorfin i andra länder ses som skadereduktion. I Sverige ses det dock snarare som medicinsk behandling än skadereduktion (Socialstyrel-sen 2016).

2.3 Nollvision med acceptans i Danmark

Dansk narkotikapolitik är byggd på fyra grundpelare: behandling, kontroll, före-byggande och skadereducering. Kontrollinsatser och ett konsekvent förbud mot narkotika kan inte verka ensamma, det finns även behov för att behandla, före-bygga och minska skador genom tidiga insatser (danska regeringen 2010).

“I forhold til en kompromisløs kamp mod narkotika og et ønske om et samfund fri for stofmisbrug kan de eksisterende skadesreducerende tiltag fremstå som modsætningsfyldte. I virkeligheden er der tale om pragmati-ske og fornuftige tiltag, der sættes i værk af hensyn til de svageste stof-misbrugere og af hensyn til samfundet. Skadesreduktion vil derfor fortsat være en grundpille i narkotikapolitikken i Danmark” (danska regeringen 2010, s.7).

Dansk narkotikapolitik har inte för avsikt varken nu eller i framtiden att legalisera narkotika utan fasthåller att den tidigare huvudlinjen om förbud mot narkotikaan-vändning står kvar förutom vid medicinskt bruk och forskning (danska regeringen 2010). Målsättningen med dansk narkotikapolitik består främst av att begränsa drogernas utbredning i samhället, begränsa tillgången av droger samt erbjuda be-handling och reducera skador till följd av det missbruk som trots allt finns i sam-hället. Insatserna mot narkotikabruk består av behandling och förebyggande samt kontroll via rättsväsendet och polis som ska lösas genom samarbete mellan staten, regionala och lokala myndigheter. Sundhetsstyrelsen i Danmark ansvarar för ut-vecklingen av metoder samt identifikation av nya drogproblem som uppstår me-dan kommunerna står för de konkreta förebyggande insatserna (Sundhetsstyrelsen 2018).

Genom kommunreformen som trädde i kraft 2007 har de danska kommunerna ta-git över ansvaret för missbruksbehandlingen i Danmark och genom lagstiftning blivit skyldiga att utveckla kvalitetsstandarder. Inom missbruksbehandlingen i Danmark finns där speciella riktlinjer som socialstyrelsen fått i uppdrag att

(9)

utar-beta. Till hjälp hade de flera olika råd, forskningscenter, kommuner och före-ningar. Dessa riktlinjer är en del av projektet stofmisbrugspakken som lanserades av regeringen 2012 för att landets kommuner skulle få en gemensam grund för kvalitetssäkring av missbruksbehandling och kvalitetsutveckling. Tankarna med riktlinjerna är att forskning och god erfarenhet från praktiken genom systematisk beskrivning ska ligga till grund för insatserna inom missbruksvården. Riktlinjerna lägger grund för en helhetsorienterad och koordinerad behandling med fokus på rehabilitering och återhämtning och utgår mycket från gällande lag (danska social-styrelsen 2018).

Skadereduktionen i Danmark är central och det finns många insatser vars mål, helt eller delvis, är skadereduktion. Danska regeringen (2010) skriver i sin rapport

Kampen-mot-narko-II att drogmissbruk i vissa fall är ett kroniskt tillstånd där

för-väntan av drogfrihet inte är realistiskt. Därav är de skadereducerande insatserna avgörande både för den enskilde missbrukaren och för samhället i stort. Utläm-ning av nya sprutor och kanyler är en insats vars mål helt är skadereducerande för att minska spridningen av hepatit och de skador/sjukdomar som kan komma till följd av smutsiga verktyg vid injicering. Även projekt som kopplar samman drog-användning och bostadslöshet har vuxit fram och blivit permanenta inslag i Kö-penhamns kommun. En del av hälso- och sjukvårdens insats är läkarordinerad he-roinbehandling, där syftet är att minska efterfrågan på illegala droger och minska riskerna med dem samt förbättra fysiska, psykiska och sociala funktioner hos sub-stansbrukaren (a.a.).

2.4 Danska lagar

I Danmark arbetar professionella inom missbruksvård under sundhedsloven och

serviceloven. Av sundhedsloven 2016:1188 1§ framgår det att “Sundhedsvæsenet har til formål at fremme befolkningens sundhed samt at forebygge og behandle sygdom, lidelse og funktionsbegrænsning for den enkelte.” Att förebygga och

be-handla sjukdom samt främja för befolkningens hälsa är grunden i lagen. Alkohol- och drogbehandling behandlas under 141§ och 142§ med tillhörande underpara-grafer samt stycken, det är främst de paraunderpara-grafer som rör alla professionella inom missbruksvården.

Serviceloven 2015:1284 syftar till att ge stöd och rådgivning för att förebygga

so-ciala problem, erbjuda allmänna tjänster som i sig kan vara förebyggande samt tillgodose behov som uppstår till följd av nedsatt psykisk eller fysisk funktion el-ler speciella sociala problem. Det är främst paragraf 101§ och 101a§ med tillhö-rande stycken och underparagrafer gällande behandling och kommunernas skyl-dighet att erbjuda behandling samt anonym behandling om ingen annan social problematik finns som är aktuella för de professionella i den här studien. Enligt 101§ st 4 har medborgaren rätt att välja när det kommer till behandlingsställe, så-väl kommunalt som privat, så länge det valda behandlingsstället utför den formen av behandling som medborgaren blivit beviljad.

Lagmässigt skiljer sig Danmark från Sverige genom att inte ha en specifik tvångs-lag utan enligt lov om tilbageholdelse af stofmisbrugere i behandling 2017:972 är det upp till kommunen att erbjuda människor med substansbruk en möjlighet att skriva under ett kontrakt helt frivilligt som ger tillstånd till att tvångsbehandla och tillbakahålla medborgaren. När det kommer till gravida kvinnor ska de alltid bli erbjudna att skriva under kontraktet när de begär dygnsbehandling men det är fort-farande inget krav att skriva under.

(10)

3 TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING

Följande teorier har valts för att analysera studiens insamlade data. Den första är Michael Lipskys Street-level bureaucracy (1980) på svenska kallat gräsrotsbyrå-krati. Den andra är handlingsutrymme, en teori kring professionellas förmåga att handla innanför sin organisation. Vidare presenteras även tidigare forskning kring gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme, skadereduktion och moralisk stress. Materi-alet har hämtats från databaser som exempelvis Google scholar och Applied

Social Sciences Index and Abstracts (ASSIA), böcker från Malmö stad och Malmö

universitets bibliotek samt från andra internetsidor som exempelvis danska och svenska regeringen.

3.1 Gräsrotsbyråkrati

Med gräsrotsbyråkrater menas de grupper av människor som arbetar i organisat-ioner som kommer i direktkontakt med en stats eller kommuns medborgare. Ex-empel på yrken som faller inom ramarna för gräsrotsbyråkratier räknas poliser, so-cialarbetare, jurister, sjuksköterskor, fängelsevakter och lärare (Lipsky 1969; 1980; 2010). Inom gärsrotsbyråkrati är diskretion ett omtalat begrepp. En mer välanvänd synonym till diskretion är handlingsutrymme, den sistnämnda termen kommer att användas i resterande delen av uppsatsen.

Det finns tre grundläggande villkor som definierar innebörden av en gräsrotsbyrå-krat:

1. Det föreligger i en gräsrotsbyråkrats normala arbetsuppgifter att komma i mycket kontakt med medborgarna.

2. Även om gräsrotsbyråkraten arbetar inom och efter byråkratiska strukturer har hen ändå en stor frihet i sitt handlingsutrymme. En komponent av denna frihet är handlingsutrymmet gällande att fatta beslut, däremot är friheten inom handlingsut-rymmet inte kopplat till gräsrotsbyråkratens arbetsprestation. Gräsrotsbyråkratens generella tillvägagångssätt och attityd har en stor inverkan på medborgarna hen möter i sitt arbete vilket är mer omfattande och sträcker sig utanför handlingsut-rymmets gränser.

3. Den potentiella inverkan på medborgarna gräsrotsbyråkraten möter i sitt arbete är mer eller mindre omfattande (Lipsky 1969).

Gräsrotsbyråkratens arbete präglas ofta av ett relativt stort handlingsutrymme gäl-lande att fatta beslut för enskilda medborgares åtgärder, sanktioner eller intervent-ioner. Detta kan exempelvis innefatta beviljande av olika bistånd inom socialt ar-bete, bestraffning av oönskat beteende på anstalter eller att besluta om en elevs betyg i ett skolämne (Lipsky 1969; 1980; 2010).

Gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme är något som präglar dennes arbete men detta innebär inte att handlingsutrymmet är ohämmat. Handlingsutrymmet regle-ras av lagar, förordningar och organisatoriska bestämmelser men är ofta utfor-made på ett sätt som möjliggör gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme i dennes arbete. Ett resultat av detta blir att det är viktigt att gräsrotsbyråkraten har stor sakkunskap inom dennes yrkesram för att handlingsutrymmet i relation till exem-pelvis relevant lagstiftning ska kunna skötas på ett nöjaktigt sätt. Detta blir tydligt då gräsrotsbyråkraten är den fysiska personen som ger uttryck för politiska och or-ganisatoriska bestämmelser i mötet med medborgaren. Med andra ord är det gräs-rotsbyråkraten som är den personen som erbjuder samhällets tjänster eller åtgärder till medborgaren (Lipsky 1980; 2010).

(11)

Roine Johansson skriver om gräsrotsbyråkrati utifrån den svenska offentliga sek-torn. I likhet med Lipsky (1980; 2010) menar han att det som karaktäriserar gräs-rotsbyråkraten är dennes arbetssätt och relationen till medborgaren hen möter i sitt arbete. Relationen är inte någon frivillig social relation utan snarare en relation som uppstår då medborgaren efterfrågar vad samhället har att erbjuda. Exempel-vis om medborgaren behöver hjälp med behandling vid substansbruk eller ekono-miskt bistånd för att sköta sin livsföring. Gräsrotsbyråkraten behöver medborga-ren för att utföra sitt arbete och medborgamedborga-ren behöver gräsrotsbyråkraten för att få tillgång till samhällets tjänster i form av välfärd. Maktbalansen mellan dem är dock ojämn då medborgaren efterfrågar något och gräsrotsbyråkraten beslutar om medborgaren är berättigad den efterfrågade insatsen baserat på lagar, förordningar eller bestämmelser som gräsrotsbyråkraten måste anpassa sig efter i den organisat-ionen hen är verksam i (Johansson 2007; Lipsky 1980; 2010).

Vidare skriver Lipsky (1980; 2010) att gräsrotsbyråkrater själva konstruerar poli-cys inom organisationerna de är verksamma i och att detta i förlängningen påver-kar deras handlingsutrymme. Detta skapande av policys synliggörs på två sätt re-laterade till varandra. Det första sättet är att gräsrotsbyråkrater använder sig av sitt handlingsutrymme i mötet med medborgaren samt beslutsfattandet kring exempel-vis vilken åtgärd eller intervention som passar medborgaren. Det andra sättet är att dessa individuella beslut fattat av gräsrotsbyråkraten blir beteenden eller arbetssätt som används inom organisationen gräsrotsbyråkraten är verksam i. Politiska be-slut kan tas från högre instans för att kontrollera hur gräsrotsbyråkraterna arbetar inom sina organisationer. Däremot har gräsrotsbyråkrater sin professionalitet och sin sakkunnighet att luta sig emot och kan på så sätt skapa sig handlingsutrymme trots att högre instanser kan försöka krympa detta. Lipsky (1980) beskriver ett ex-empel där en guvernör i staten New York i USA gjorde lagändringar för att komma till bukt med narkotikaförsäljning. Den nya lagen ämnade att ge högre straff för narkotikaförsäljning där någon som dömts kunde få livstidsfängelse.

“A dramatic example of the instinct to retain discretionary options is provi-ded by the response to New York State Governor Nelson Rockefeller to im-pose mandatory severe jail sentences for drug dealers, while providing re-latively minor penalties for those caught with small amounts of drugs.”

(Lipsky 1980, s. 22).

Denna lagändring skapades för att inskränka gräsrotbyråkraternas (i det här fallet domare i staten New York) handlingsutrymme för att kunna straffa kriminella som säljer narkotika hårdare. Med denna lagändring skapades dock problem då människor med substansbruk som ibland sålde små mängder narkotika för att kunna finansiera sitt eget bruk och således skulle straffas lika hårt som någon som storskaligt säljer narkotika. Domare i staten New York valde då istället att döma efter hur allvarlig förseelsen var istället för att döma den brottsliga handlingen som narkotikaförsäljning (a.a.). På så vis använde domare i staten New York sitt handlingsutrymme för att skapa nya policys inom deras arbete för att ett visst brott skulle dömas efter hur pass allvarlig förseelsen faktiskt varit.

Jessen och Tuftes (2014) studie baseras på en jämförelse av två enkätundersök-ningar utförda i Norge 2004 och 2011 med anledning att undersöka gräsrotsbyrå-kraters upplevda förändring av sitt handlingsutrymme efter införandet av en ny

(12)

välfärdsreform. Studien visar att ingen eller lite förändring uppfattas bland gräs-rotsbyråkraterna trots olika arbetsplatser och befattningar. De upplever fortfarande att de kan utföra sitt arbete med ett självständigt handlingsutrymme och känner en hög grad av frihet genom båda tidsperioderna. Däremot upplevde socialarbetare en viss form av degregering av möjligheterna att använda deras handlingsut-rymme genom införandet av den nya välfärdsreformen. Studien stämmer överens med Lipsky´s teori (1980; 2010) om att det i gräsrotsbyråkratens handlingsut-rymme finns möjligheten att bestämma de påföljder, krav och beslut som behövs då den generellt visar att gräsrotsbyråkraterna i Norge har möjlighet att fatta själv-ständiga beslut och utnyttja deras handlingsutrymme kring hur de ska utföra sitt arbete trots nya administrativa regler. Fler eller andra regler betyder inte automa-tiskt minskat handlingsutrymme utan utrymmet går att hitta i fördelningen av reg-lerna, tvetydigheten och komplexiteten som finns i dem. Arbetet som socialarbe-tare utför är motsägelsefullt och komplicerat i förhållande till regler och imple-menterandet av policys (Collins 2016; Evans & Harris 2004; Jessen & Tuftes 2014).

3.2 Handlingsutrymme som teori och forskning

Efter att Lipsky (1969) skrev om begreppet discretion, eller handlingsutrymme, har begreppet dykt upp från 1970-talet och framåt för att främst behandla forsk-ning inom arbetslivet (Svensson 2010).

”Discretion, like the hole in a doughnut, does not exist except as an area left open by a surrounding belt of restriction.” (Dworkin 1978 s.31)

Ovanstående är ett citat från Dworking (1978) som så målande beskriver hand-lingsutrymmet som hålet i en munk, omgivet av organisationskultur, lagar, policys och liknande aspekter kan handlingsutrymmet vara större eller mindre i förhål-lande till hur stor påverkan ringen har på socialarbetarens arbete. Samtidigt skulle det inte finnas ett handlingsutrymme utan ovan nämnda aspekter. Howe (1991) sä-ger i likhet med Dworking (1978) att det utrymme socialarbetare har i sitt hand-lande krymper i samband med fler regler. Däremot säger Evans och Harris (2004) att fler lagar och regler kan öka handlingsutrymmet för socialarbetaren då det står en målkonflikt. De menar att fler möjligheter för socialarbetaren att tolka upp-står genom målkonflikten.

Enligt Lundquist (1988) är handlingsutrymmet något som uppstår mellan socialar-betarens handlingsförmåga och handlingsfrihet, det vill säga friheten att fatta de beslut som socialarbetaren menar bör prioriteras och den faktiska möjligheten (förmågan) att använda sig av den friheten. Genom fullständig handlingsförmåga att utnyttja sin handlingsfrihet uppstår ett större handlingsutrymme som kan ut-nyttjas till fullo. Vilket innebär att organisationen som socialarbetaren arbetar inom behöver ge förutsättningar för detta (a.a.).

Professionella får anpassa sitt arbete efter organisatoriska regler och policys om hur arbetet ska utföras och beslut skall fattas (Hatch 1997). Johansson, Laanemets och Svensson (2008) menar att socialarbetares handlingsutrymme blir begränsat i mötet med medborgaren då hen representerar en organisation som är styrd uppi-från och ner. Genom gräsrotsbyråkratens (socialarbetaren) interaktion med med-borgaren förmedlas och fördelas de samhälleliga resurserna som behövs i den spe-cifika situationen utifrån de ramar som organisationen har. Handlingsutrymmet är ett utrymme som är påverkat dels av organisationens uppdrag och dels av rutiner,

(13)

professionell kunskap och personliga faktorer mellan socialarbetare och medbor-gare. Genom att se till och arbeta efter det utrymme som finns inom organisat-ionen i förhållande till regler, lagar och organisationskultur har socialarbetaren både frihet och ansvar i sitt arbete. De slår fast vid att handlingsutrymmet ser olika ut för alla utifrån erfarenheter samtidigt som organisationskulturen på en ar-betsplats gör att socialarbetare ofta använder sitt handlingsutrymme på samma sätt inom samma organisation (a.a.).

Socialt arbete är en politisk fråga vilket också innebär att sättet att utföra socialt arbete på och vilket handlingsutrymme som finns inom organisationen påverkas och förändras i samband med vilken politik som förs. Därav uppstår det skillnader i arbetet beroende på om styrningen kommer från staten, landstinget, kommunen eller privata aktörer. För socialarbetaren är det viktigt att förstå vilken värdegrund organisationen har då hen representerar den genom sitt arbete. Socialarbetaren handlar som representant för organisationen utifrån de uppdrag organisationen har blivit tilldelat och har därför ett ansvar att känna till och förvalta värdegrunden (Johansson m.fl. 2008).

I relationen mellan socialarbetare och medborgare finns där en maktobalans som visar sig genom att socialarbetaren bestämmer över resurserna och har ett tolk-ningsföreträde för vad som behövs utifrån vad organisationen kan erbjuda. Det är inte sagt att maktobalansen är negativ utan den är produktiv, den kan möjliggöra för socialarbetarens handlande i varje situation. Handlingsutrymmet påverkas även av socialarbetarens egna förutfattade meningar. Som till exempel misstro mot medborgarens motivation eller vilja samt att se ner på dennes förmågor då hen har hamnat i den aktuella situationen (Johansson m.fl. 2008). Samtidigt som mötet blir påverkat av medborgarens syn av socialtjänsten, samhället och enskilda socialarbetare. Den här typen av tankar kan leda till spänningar i relationen mellan professionell och medborgare samt att viljan att använda sitt handlingsutrymme påverkas. Hur socialarbetare väljer att arbeta är bland annat beroende av sina egna förutfattade meningar och misstrohet (a.a.).

Det finns en komplexitet i relationen mellan socialarbetare och medborgaren. Samtidigt som det är ett möte eller en kommunikation mellan två människor är det också ett möte eller en kommunikation mellan myndighet/organisation och med-borgare. Vilken roll socialarbetaren får i relationen påverkas av vilket handlings-utrymme organisationen erbjuder, kontrollantrollen intas lättare i organisationer med tydlig maktutövning och tvång istället för fria stödinsatser. I organisationer med tydligt förändringsarbete blir rollen som behandlare lättare att inta samtidigt som den passiva rollen kommer fram i organisationer med tydlig byråkrati och so-cialpolitisk administration (Johansson m.fl. 2008).

Handlingsutrymmet handlar om att socialarbetare ska ta till vara på kunskapen som kommer av, i och om socialt arbete genom forskning, erfarenhet och vad som händer i praktiken. Genom att ta till vara på kunskapen möjliggörs förståelsen för den komplexa relationen mellan organisationen, socialarbetaren och medborgaren och besluten som måste fattas blir lättare att ta. Kunskapen ökar möjligheterna för att påverka socialarbetarens handlingsutrymme och allt vad det innebär (Johans-son m.fl. 2008).

Collins (2016) menar att handlingsutrymmet finns att hitta i små utrymmen kring och i ramarna för regelverken som finns inom statliga organisationer och växer

(14)

fram allt eftersom socialarbetaren lär sig tolka organisationers policys. Det går att hitta flexibilitet i fraser som vi bör kontra vi måste. Genom mindre strikta kontrol-ler skapas utrymme för att se till varje medborgares unika situation och behov som kanske inte var förväntat utifrån policys. Att utnyttja sitt handlingsutrymme som socialarbetare genom att hitta dessa små utrymmen att kringgå policys, till exempel ge medborgaren mer tid på sig och utbyta värdefull information inom teamet som kan göra stor skillnad för den personens tillvaro. Genom att informera medborgaren om hens rättigheter och möjligheter utan att hen ber om det och so-cialarbetarens förmåga att tolka samt använda lagstiftningen är också fördelar med handlingsutrymmet (a.a.).

Evans (2012) studie visar att de professionella använder sitt handlingsutrymme för att möta den enskilda individen på ett flexibelt sätt och alla medverkande hade sitt eget sätt att se på organisatoriska regler samt hur de skulle använda deras hand-lingsutrymme. Vidare visar studien på att alla medverkande kände att gränsdrag-ningen för deras handlingsutrymme utgjordes av lagen. Samtidigt upplevde de olika nivåer av hur deras handlingsutrymme påverkas av de organisatoriska reg-lerna på deras arbetsplatser och tvånget att följa dem. Det visade sig att alla disku-terade hur de förhåller sig till organisatoriska regler framförallt kring respekten för rättvisa resultat för medborgarna och de procedurer som leder dit (a.a.). En del av respondenterna riktade en viss kritik, samtidigt visade de vilja till att följa orga-nisatoriska regler. Samma grupp i studien förtydligade att de behöver arbeta på samma sätt för att inte skapa kaos och för att skapa förtroende mellan varandra, gentemot medborgarna och deras arbetsgivare genom att följa reglerna. Genom att följa reglerna kunde de använda sitt handlingsutrymme för att utnyttja policys i unika situationer samtidigt som de kände att vissa procedurer i arbetet var för de-taljerade i förhållande till deras professionella omdöme. Den andra gruppen i stu-dien visade en mer öppen kritik mot och ovilja till att följa regler och policys inom organisationen. Framförallt genom att socialarbetare bör behandla och handla efter att varje medborgare är unik och inte använda sig av samma metod för alla. Genom att använda sitt professionella omdöme framför att följa procedu-rer utförs ett bra socialt arbete då hen har blivit anställd som professionell för att använda sitt handlingsutrymme (a.a.).

Inom forskning kring etiska och moraliska dilemman hos professionella inom vård- och omsorg eller socialt arbete är moralisk stress ett vanligt förekommande begrepp. Wilkinson (1987) definierar moralisk stress som ett tillstånd som kan fö-rekomma hos vårdpersonal som i sitt arbete måste åsidosätta sina egna normer och värderingar kring vad de upplever som moraliskt riktigt. Forskare har senare för-sökt utveckla teorier om moralisk stress men i grund och botten beskrivs begrep-pet likt det Wilkinson (1987) beskriver det (Wilson 2018). Brodtkorb, Skaar, Skis-land Valen-Sendstad och Slettebø (2014) samt Browning och Cruz (2018) har i två olika studier undersökt hur vårdpersonal som möter patienter som vägrar ta emot hjälp upplever de etiska dilemman som uppstår. Det framgår i båda studi-erna att vårdpersonalen upplever det som moraliskt stressande då deras patienter inte vill ta emot den rekommenderade vården. Browning och Cruz (2018) upp-täckte i sin studie att tvärprofessionellt arbete kan minska moralisk stress och ut-brändhet. Thunman (2016) har undersökt hur gräsrotsbyråkrater inom socialt ar-bete som präglas av New Public Management hanterar moralisk stress. Hon kom fram till att tre copingstrategier är att aktivt anpassa sig till de organisatoriska ra-marna, förtingliga medborgaren (betrakta medborgaren som ett ting eller objekt) samt att motsätta sig de organisatoriska ramarna (a.a.).

(15)

3.3 Tidigare forskning kring skadereduktion

Enligt Alan Marlatt (1996) och International Harm Reduction Association, IHRA (2010) kan skadereduktion ses som ett förhållningssätt eller perspektiv inom såväl missbruksbehandling som narkotikapolitik. Syftet är snarare att minska skade-verkningen som missbruket orsakar istället för att helt se till att missbruket upp-hör, ett totalt upphörande av missbruket är dock ett välkommet utfall inom olika interventioner inom skadereduktion. En annan central del i skademinskning är att minska blodburna sjukdomar som HIV och Hepatit C. Detta har sin grund i en pragmatisk syn på narkotikaproblem i samhället. Att narkotika helt ska försvinna i ett samhälle ses som orealistiskt i kontrast till en mer moralistisk syn där narko-tika och narkonarko-tikamissbruk helt ska försvinna från ett samhälle genom hårda straff mot både dem som säljer och missbrukar narkotika (Marlatt 1996; IHRA 2010).

Marlatt (1996) skriver vidare att skadereduktion startade som en bottom-up rörelse där bland annat före detta missbrukare med mer insyn i hur det är att leva i ett tungt missbruk ville förändra sättet som behandling av narkotikamissbruk och nar-kotikapolitik bedrivs. Vanligt förekommande inslag av skadereduktion är bland annat att erbjuda rena kanyler och sprutor till injektionsmissbrukare, undervisa in-jektionsmissbrukare om hur droger ska injiceras på ett säkert sätt (för att undvika exempelvis blodproppar), substitutionsbehandling för opioidberoende med meta-don och buprenorfin och lågtröskelbehandling där en stabilisering av missbruket främjas till skillnad från total avhållsamhet mot användandet av substansen som missbrukas (a.a.).

Hurme (2002) sammanfattar skadereduktion genom att förklara det som att det är ett slagord som tjänar som en motivering till en brokig uppsättning av olika prak-tiska åtgärder som motsätter sig den narkotikapoliprak-tiska sidan som förespråkar nolltolerans. Samtidigt som skadereduktion varken är ett följdriktigt sätt att närma sig narkotikaproblemet eller ett redskap för politisk analys. Skadereduktion hand-lar snarare om en mängd olika tekniker som vanligen är bundna till en viss kon-text och som uppstår som reaktioner på lokala problemsituationer. De olika tekni-kerna ser annorlunda ut och av den anledningen är det svårt att ge dem ett enhet-ligt innehåll. Varje diskussion om skadeverkningar och reduceringen av dessa in-begriper också värderingar, det existerar inte några neutrala skador (a.a.).

Ditte Andersen och Margaretha Järvinen (2006) har i en studie intervjuat profess-ionella på olika behandlingshem i Köpenhamn där skadereduktion är ett centralt förhållningssätt. Studien visade på en rad intressanta resultat. Även om drogfrihet kan vara ett slutgiltigt mål så upplevde studiens informanter att stabilisering med substitutionsbehandling är mer realistiskt. Vidare visade studien att medborgarna de möter lever kaotiska liv och att det är orealistiskt att alla så pass utsatta med-borgare ska ha realistiska målsättningar och motivation att komma ifrån ett pro-blematiskt substansbruk. Detta stämmer inte överens med Marlatts (1996) be-skrivningar om att skadereduktion som förhållningssätt utgår från att individen i grunden är rationell och motiverad till en positiv förändring. Detta kan bidra till att medborgare med problematiskt substansbruk känner utanförskap trots att ett av målen med skadereduktion enligt Marlatt (1996) är att minska känslan av utanför-skap (Andersen & Järvinen 2006). Vidare tar Andersen och Järvinen (2006) upp att skadereduktion i form av substitutionsbehandling ska bidra till social integrat-ion. Studiens informanter menar att detta delvis uppnås då de får hjälp att

(16)

stabili-sera sitt bruk. Däremot når inte den sociala integrationen ända fram då medbor-garna lider av psykisk ohälsa, ofta dras med sidomissbruk och ses på som en pro-blematisk grupp utanför samhället av andra medborgare. Slutligen tar studien upp att skadereduktion både ur teoretiskt och praktiskt perspektiv ser att missbruk och beroende bäst behandlas med substitutionsbehandling (a.a.).

Erin E. Bonar och Harold Rosenberg (2010) har i en studie undersökt ameri-kanska professionellas attityder till skadereduktion kontra traditionella intervent-ioner för injektionsmissbrukare. Deras studie genomfördes i två steg med hjälp av enkäter där respondenterna fick skatta sina attityder på en 7-gradig skala från ”ex-tremt skadligt” till ”ex”ex-tremt förmånligt”. Den första studien visade att traditionella interventioner skattades som mer förmånliga än skadededucerande interventioner. Den andra studien visade att skadereducerande interventioner var förmånliga vid förebyggande av blodburna smittor som HIV och Hepatit C. Däremot menade re-spondenterna att skadereducerande interventioner för att förebygga överdoser var extremt skadligt då detta kunde normalisera injektionsmissbruk.

4 METOD

I detta kapitel beskrivs val av metod, tillvägagångssätt, urval, datainsamling, val av analys, studiens tillförlitlighet samt vilka forskningsetiska aspekter som vidta-gits.

4.1 Metodologisk ansats

En kvalitativ forskningsmetod har valts genom att utföra semi-strukturerade inter-vjuer då studien ämnade undersöka hur våra informanter upplever deras hand-lingsutrymme samt uppfattar begreppet skadereduktion. Då det är beskrivna upp-levelser studien är ute efter passar en kvalitativ metodologisk ansats för att svara på syfte. Avsikten med den här uppsatsen är inte att svaren eller slutsatserna skall vara generaliseringsbara, utan uppsatsens mening är att presentera informanternas beskrivningar och tankar som framkommit under datainsamlingen. Så genom en kvalitativ metod har vi öppnat upp för fokus på informanternas perspektiv (Bry-man 2008).

4.2 Urval

I den här uppsatsen har ett målinriktat urval gjorts. Det innebär ett aktivt sökande efter professionella inom relevanta organisationer där det finns någon form av koppling till syftet och de forskningsfrågor som studien ämnat besvara (Bryman 2008). För att få en bedd på urvalet valdes i den här studien att kontakta såväl pri-vata, kommunala och ideella organisationer med utgångspunkt av det fria valet som innebär att medborgare i Danmark själva får välja var de ska behandlas.

Vi valt att avgränsa oss till Region hovedstaden på Själland. Dels för att vi inte var ute efter ett generaliseringsbart resultat och då behövs det inte representanter från hela landet samt att vi ville utföra intervjuerna ansikte mot ansikte för att inte gå miste om kroppsspråk, arbetsplatsplacering och chansen att fråga om andra saker baserat på miljö och självupplevda känslor.

(17)

Anledningen till att vi har valt professionella och inte en specifik yrkeskategori som exempelvis socionomer är att vi ville ge en rättvisare bild av hur missbruks-vård fungerar i Danmark. På ett rusmiddelcenter i Danmark arbetar ofta socio-nomer (socialrådgivare), sjuksköterskor och socialpedagoger tillsammans med lä-kare i team där de sociala arbetsuppgifterna är flytande mellan de olika yrkesrol-lerna. Valet motiveras genom triangulering, se stycke 4.5 nedan.

Vi är medvetna om att det inte går att göra en allmän generalisering av verklig-heten utifrån materialet vi fått in då vi valt ett målinriktat urval (Bryman 2008). Däremot kan det skapa en värdefull uppfattning gällande hur studiens informanter upplever sitt handlingsutrymme inom missbruksvård.

4.3 Datainsamling

För att hitta informanter till studien kontaktades alla enheter som arbetar med missbruksvård i Region hovedstaden. Det innebär samtliga 28 kommuner, alla sju kommunala enheter i Köpenhamn, tre privata behandlingscenter, fyra kommunala behandlingscenter runt om i regionen samt fyra behandlingshem på Själland och Bornholm. Utöver ovanstående kontaktades även en ideell verksamhet som arbe-tar med att utbilda professionella om arbete med skadereduktion. Detta resulterade i att sex intervjuer bokades och genomfördes där en av intervjuerna utfördes med två informanter.

Genom att vi har utfört semistrukturerade intervjuer har våra informanter getts möjligheten att själva utforma sina svar efter vad de anser vara viktigt i frågan. Frågorna har formats i en intervjuguide (se bilaga 2) som har bestått av fyra olika teman som fokuserade på bakgrund, handlingsutrymme, skadereducering och so-cialt arbete inom missbruksvård. För att skapa ett flöde i intervjuerna har varje tema haft ett antal för oss relevanta underfrågor. Genom de olika teman har inter-vjuerna gått i en viss riktning samtidigt som det har funnits flexibilitet då vi har kunnat följa informanterna och plocka upp intressanta och relevanta trådar i deras svar. Vilket innebär att intervjuerna har ändrat riktningar utefter vad informan-terna har ansett vara intressant och viktigt att nämna. Allt för att få så detaljerade och fylliga svar som möjligt. För att möjliggöra detta var det en av oss som ställde frågorna och en av oss som lyssnade extra aktivt på vad informanten sa för att kunna plocka upp och ställa följdfrågor (Bryman 2008). Vi ville genom att an-vända oss av semi-strukturerade intervjuer och en flexibel intervjuguide öppna upp för en bekväm dynamik och vi föredrog en samtalsliknade intervju framför en fråga-svar intervju som kan tyckas bli mer strikt och stram. Tyngden i intervju-erna låg på informantintervju-ernas egna synsätt och uppfattningar (a.a.).

För att samla in data utfördes sex intervjuer varav en var med två informanter samtidigt vilket gjorde att de kunde komplettera varandras svar. Sammanlagt in-tervjuades 7 informanter. Intervjuerna tog mellan 35 och 70 minuter och utfördes antingen på informantens kontor eller i lokaler tillhörande verksamheten. Intervju-erna utfördes på informantIntervju-ernas arbetsplatser dels för att få en uppfattning av miljö och stämning men även för att se var i samhället lokalerna rent geografiskt låg. Alla intervjuerna spelades in med hjälp av inspelningsprogram på två mobil-telefoner. Intervjuerna inleddes med att informera om informanternas rättigheter och vad materialet skulle användas till, mer information finns nedan under rubri-ken 4.6 etiska övervägande. Efterföljt av en kort presentation av oss som studenter på socionomprogrammet vid Malmö universitet. Sen började inspelningen och

(18)

te-mat bakgrund inledde med att informanten fick presentera sin professionella bak-grund, hur hens arbete ser ut rent praktiskt i den nuvarande organisationen och hur själva organisationen är uppbyggd. Vidare kom temat handlingsutrymme där in-formanten fick besvara på frågor kring upplevelsen att själv styra sitt arbete, etiska regler och aspekter som påverkar hens valmöjligheter och hur de påverkar mötet med medborgaren. Nästa tema som behandlades gällde skadereduktion, vil-ket de flesta av våra informanter redan nämnt, frågor gällande informantens upp-fattning och tycke om skadereducerande arbete samt andra arbetssätt i Danmark ställdes. Det sista temat som behandlades var socialt arbete inom missbruksvården och frågor gällande informantens uppfattningar kring valmöjligheter och begräns-ningar på gräsrotsnivå, kommunal nivå och statlig nivå. När en intervjuguide ut-formas menar Bryman (2008) att det är viktigt att inte ställa ledande grundfrågor. Utifrån sista temat i intervjuguiden kan frågan om valmöjligheter och begräns-ningar tolkas ledande, men då båda sidorna efterfrågas finns där inget avseende att manipulera fram ett visst svar. Färdigställda frågor utifrån intervjuguiden utgjorde inget hinder för informanterna att fråga kring arbetssätt, lagstiftning och skadere-duktion i Sverige. Deras frågor bidrog till samtal om för och nackdelar utifrån olika situationer. Intervjuerna transkriberades efter genomförandet med fokus på både vad som sades och hur det sades (a.a.) och informanterna informerades om att inspelningarna kommer raderas efter att uppsatsen betygsatts.

4.4 Val av analys

För att analysera vårt insamlade material har vi använt oss av en tematisk inne-hållsanalys. Enligt Burnard (1996) kan en tematisk innehållsanalys användas för att bearbeta data i fyra olika steg.

I det första steget läste vi enskilt igenom de transkriberade intervjuerna och mar-kerade ut enskilda ord och fraser som vi upplevde som relevant. Vi jämförde se-dan varandras markeringar för att se om vi hade identifierat samma information som informanterna delat med sig av. Efter det diskuterade vi tillsammans fram vilka teman som kunde vara intressanta att undersöka på ett djupare plan.

I det andra steget klipptes de markerade orden och fraserna ut och lades in i ett nytt dokument. Meningar med mycket upprepningar reducerades för att göra tex-ten mer läsarvänlig. Huvudrubriker för de olika områdena som undersöks skrevs sedan och relevanta delar av transkriberingen placerades in under de identifierade huvudrubrikerna som blev två till antalet.

I det tredje steget identifierade vi olika underrubriker och placerade in de olika fraserna där vi ansåg att de passade in och färgmarkerade citaten efter olika under-teman. Detta ledde till att vi hade 18 sidor som behandlade olika delar som sedan var klara att analyseras.

I det fjärde steget hade vi två olika huvudteman i enlighet med studiens tre fråge-ställningar. Under dessa två huvudteman skrevs sedan resultatet i studiens under-liggande teman in. Varje undertema fick ett dokument där material från transkri-beringen klistrades in under den kategori vi identifierat. Efter att detta var klart började vi med hjälp av våra valda teorier att analysera det insamlade och sorte-rade datamaterialet. Detta med Burnards (1996) riktlinjer för en tematisk inne-hållsanalys som referensram.

(19)

4.5 Studiens tillförlitlighet

Thrustworthiness eller tillförlitlighet som det heter på svenska är ett begrepp som

används inom kvalitativ forskning som betyder att studien undersöker det den äm-nar undersöka och att det utförs på ett pålitligt sätt. För att en studie ska uppnå

credibility eller trovärdighet menar Bryman (2008) samt Graneheim och

Lund-man (2004) att den insamlade datan och analysmetoden är relevant för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studien syftar till att undersöka handlingsutrym-met för danska professionella som arbetar inom missbruksvård i Region huvudsta-den samt hur de förhåller sig till att arbeta inom organisatoriska ramverk och ska-dereduktion. Av denna anledning har vi strävat efter att hitta professionella inter-vjupersoner med relevant utbildning som arbetar med missbruksvård inom kom-munal, privat och ideell regi. Att sen analysera semi-strukturerade intervjuer med hjälp av en tematisk innehållsanalys för att besvara syftet och frågeställningarna är enligt Burnard (1991) ett sätt att hitta värdefull information då semi-strukture-rade intervjuer ofta är breda och innehållsrika.

Vidare tar Bryman (2008) samt Graneheim och Lundman (2004) upp

dependa-bility eller pålitlighet som ett begrepp som används för att försöka säkerställa god

forskning. Ett sätt att förklara pålitlighet som begrepp är att som forskare ha i åtanke att insamlingsmetoden av data kan variera över tid. Även om det är samma intervjumall som används till i vårt fall sex intervjuer utspridda på en tidsperiod av tre veckor, kommer kvaliteten på den första intervjun nödvändigtvis inte vara den samma som på den sista intervjun. Samtidigt som studien fortskrider förvär-vas nya kunskaper inom det fenomenet som undersöks. Detta är något som bör diskuteras mellan dem som utför en studie. Ett exempel från denna studie är att vi efter den första intervjun uppfattade att det var svårt att närma sig begreppet hand-lingsutrymme utan att förklara begreppet djupgående, detta då det är en term som inte används mycket i det danska språket. Att förklara ett begrepp så ingående kan innebära att informanten har blivit styrd i att uppfatta begreppets innebörd. Att an-vända samma intervjuguide gjordes för att behålla kontinuitet i insamlingen av det empiriska materialet. Genom att ställa följdfrågor fångas essensen i fenomenet som undersöks på ett bra sätt då varje svar kan mötas på ett unikt sätt (Bryman 2008).

Det är av värde att ta upp transferability eller överförbarhet. Med överförbarhet menas att resultatet som presenterats i en studie ska kunna överföras till en annan likvärdig kontext om samma mätinstrument och analysmetod används (Bryman 2008) samt Graneheim och Lundman (2004). Om överförbarhet i denna studie an-ses vara möjlig är upp till läsaren att bestämma. Vi har försökt uppfylla dessa krav genom att använda samma intervjuguide till tre olika yrkesgrupper (socialrådgi-vare, socialpedagoger och sjuksköterskor) och hittat information som passat in i de teman som presenteras i nästa kapitel (se 5. Resultat och analys). Liknande re-sultat hade kunnat hittats med tillgång till fler eller andra informanter som arbetar med missbruksvård i Danmark, men att vi hade fått andra subjektiva förklaringar på hur det ser ut för dem som individer.

Bryman (2008) tar upp att det förutom tillförlitlighet är viktigt att en kvalitativ studie präglas av äkthet. Med detta menas bland annat att undersökningen ska ge en rättvis bild av olika uppfattningar och åsikter som finns i den grupp av männi-skor som studerats. Detta har eftersträvats såväl som vid intervjutillfällena som vid presentationen av studiens resultat samt vid analysen av resultatet. Målet med

(20)

insamlingen och behandlingen av studiens data har varit att förhålla oss så ne-utrala som möjligt och ge utrymme för studiens informanter att självständigt återge deras uppfattningar samt att genom våra teoretiska utgångspunkter analy-sera den information som insamlats. Ett sätt att förhålla sig neutral i genomföran-det av en studie är att som forskare ha i åtanke att en kan utsätta sig själv för olika

bias. Med bias menas olika sätt som ens förutfattade meningar om ämnet en

stu-derar kan påverka studiens genomförande och slutliga resultat (a.a.). För att und-vika bias kan en systematisk litteraturgenomgång genomföras, vilket innebär att forskaren gör en grundlig genomgång av den för studien relevanta litteraturen. Detta kan innebära att se på forskning och teoretiska ramverk med kritiska glasö-gon och föra fram olika synsätt på området. När bakgrundsmaterialet samlades in har vi läst studier och artiklar som ställer sig både bakom och är kritiska till de valda områdena som behandlas i uppsatsen. Detta med syftet att undvika bias ge-nom studien och minska risken att ens egna förutfattade meningar ska styra och påverka resultatet (a.a.).

Något som övervägts är att studiens informanter inte enbart är socialrådgivare, vil-ket är den yrkestiteln som mest liknar den svenska yrkesgruppen socionomer. I denna studien har inte enbart socialrådgivare intervjuats. Även socialpedagoger och sjuksköterskor har intervjuats då de är en viktig del i det sociala arbetet kring missbruksvård i Danmark. Vilket enligt Bryman (2008) kan ge studien större tro-värdighet då en triangulering genomförs. Med triangulering menas att en ser på en vetenskaplig fråga ur flera olika synvinklar för att på så sätt förklara fenomenet som undersöks djupare. Att intervjua tre olika yrkesgrupper som arbetar nära varandra bidrar till en mer rättvis bild om hur deras handlingsutrymme ser ut med likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna samtidigt som det ger en mer sam-mansvetsad bild av hur den danska missbruksvården bedrivs. Ytterligare ett exem-pel från studien där triangulering använts är i den intervjun där två socialpedago-ger intervjuades samtidigt. Genom att intervjua två informationskällor från samma arbetsplats samtidigt kan möjligheten till att de kompletterar varandra ges, vilket kan anses ge en djupare och fylligare bild av det som undersöks (a.a.).

4.6 Etiska överväganden

Enligt Bryman (2008) finns det vissa viktiga krav som bör uppfyllas när samhälls-vetenskaplig forskning bedrivs. Dessa krav är informationskravet,

samtyckeskra-vet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innebär att

personer som deltar i studien ska delges information gällande studiens syfte samt vad det insamlade materialet ska användas till. Det ska också informeras om att deltagandet är frivilligt och att informanterna kan avböja att svara på frågor eller avbryta sitt deltagande när de vill utan att uppge ett skäl för detta. Med samtyck-eskravet menas att informanterna i studien ska ge sitt samtycke till att delta i stu-dien och allt vad det innebär, exempelvis att intervjun blir inspelad. Konfidentiali-tetskravet innebär att uppgifterna som exempelvis namn, arbetsplats eller något annat som tydligt kan identifiera intervjupersonen röjs. Med nyttjandekravet me-nas att det informeras om vad de insamlade uppgifterna ska användas till (Bryman 2008; Danish Code of Conduct for Research Integrity (2014); Vetenskapsrådet 2017).

Vi har informerat våra intervjupersoner om studiens syfte och vad den insamlade informationen ska användas till. Detta har tillgodosetts genom att intervjuperso-nerna fått ett informationsbrev (se Bilaga 1) efter att de gått med på att delta på en intervju. Vidare har vi insamlat ett skriftligt samtycke från intervjupersonerna

(21)

samt fått ett skriftligt samtycke från informanternas enhetschefer (Se bilaga 3 och 4) om att de godkänner att deras anställda intervjuas under arbetstid. Alla intervju-personer har godkänt att intervjuerna spelas in och samtidigt informerats om att de inspelade ljudfilerna kommer raderas efter att uppsatsen blivit betygsatt. Intervju-personernas namn och arbetsplatser har också anonymiserats i studiens resultat- och analyskapitel. För att verkligen försäkra oss om att denna information fram-kommit startade vi varje intervju med en kort introduktion i intervjuguiden (se Bi-laga 2) som lästes upp innan vi startade inspelningen av intervjun.

En annan etisk aspekt vi har övervägt är möjligheten till missförstånd på grund av språkförbristningar. Eftersom uppsatsförfattarna är svenska och intervjuperso-nerna danska kunde språkliga missförstånd uppstå i bägge riktningarna. Detta pro-blem har tillgodosätts då en av uppsatsförfattarna talar danska. Då vissa frågor vi ställde under intervjutillfällena inte blev förstådda på grund av det svenska språket kunde den dansktalande uppsatsförfattaren förtydliga på danska vad vi efterfrå-gade. Den ena uppsatsförfattarens kunskaper i danska har även varit till hjälp un-der transkriberingen eftersom innebörden i samtalet annars hade riskerats att miss-uppfattas på grund av språkförbristningar. Slutligen är ännu en etisk aspekt viktig att ta i beaktning. Studien undersöker i första hand danska professionellas hand-lingsutrymme inom missbruksvård. På så sätt tillhör inte studiens intervjupersoner en utsatt grupp. Däremot möter studiens intervjupersoner människor som ofta har levt länge i social utsatthet. Av denna anledning har vi strävat efter att använda ett språkbruk som inte bidrar till att reproducera förhärskande normer och istället ut-mana fördomar och stereotyper. Då vissa ordval yttrats av våra informanter har vi försökt definiera hur begreppen använts för att undvika att de ska uppfattas som kränkande mot målgruppen de möter.

För att uppnå en god forskningssed har vi eftersträvat att följa Mertons Cudos-krav, Communism, Universalism, Disinterestedness och Organized Scepticism.

Communism innebär att forskaren ska dela med sig av sitt material, vi ämnar att

studien kommer bli publicerad efter betyget. Universalism innebär att forsknings-materialet ska bedömas vetenskapligt och frågor om forskarnas personliga egen-skaper ska inte belysas. Vilket vi hoppas läsaren kommer göra när hen tar ställ-ning gällande studien. Disinterestedness innebär att forskarens meställ-ning med materialet är att bidra till nya kunskaper och det ska inte finnas andra motiv bakom. Den här studien ämnar bidra med nya kunskaper, däremot är det alltid problematiskt att förhålla sig till om det också finns andra motiv bakom eller inte. Med Organized Scepticism menas att forskaren granskar och ifrågasätter under hela processen samtidigt som hen väntar med att bedöma materialet innan det finns tillräckligt med material att förhålla sig till. Under studiens gång har vi re-flekterat och granskat materialet men inte gjort några direkta bedömningar förrän efter den tematiska analysen (Vetenskapsrådet 2017).

5 RESULTAT OCH ANALYS

I detta kapitlet presenteras studiens resultat och analys efter de teman som fram-kommit, se tabell 1 nedan, den insamlade datan har analyserats med hjälp av stu-diens valda teorier och tidigare forskning (se kap. 3).

(22)

Tabell 1: Huvudteman och underteman

Huvudtema Undertema 5.1 Professionellas syn på sitt eget

hand-lingsutrymme 5.1.1 Frihet under ansvar5.1.2 Ramverken och lagens påverkan på handlingsutrymmet

5.1.3 Tvärprofessionellaverksamheters bety-delse för handlingsutrymmet

5.2 Skadereduktion 5.2.1 Skadereduktion som norm

5.2.2 Skadereduktion och handlingsutrymme De professionella som intervjuats presenteras i tabell 2 (se nedan).

Tabell 2: Informanter

Namn Kort yrkesbeskrivning

Informant 1 Sjuksköterska som arbetar ideellt, både rent praktiskt med socialt utsatta in-jektionssubstansbrukare men även med utbildning av professionella kring ska-dereducerande arbetssätt.

Informant 2 Sjuksköterska som arbetar på rusmiddelcenter i en medelstor dansk kommun i huvudstadsregionen. Med vidareutbildning inom KBT och miljöterapi. Informant 3 Socialpedagog som arbetar på ett rusmiddelcenter i en stor dansk kommun.

Informanten arbetar med beslutsfattning gällande behandling i samråd med centrets läkare samt som kontaktperson till medborgarna.

Informant 4 Socialpedagog som arbetar på ett rusmiddelcenter i en stor dansk kommun. Informanten arbetar med beslutsfattande gällande behandling i samråd med centrets läkare samt som kontaktperson till medborgarna.

Informant 5 Socialrådgivare som arbetar på ett rusmiddelscenter i en medelstor dansk kommun. Informanten arbetar med beslutsfattande gällande behandling i samråd med övriga i teamet. Som utredare och kontaktperson samt med tera-peutiska samtal med medborgare i behandling.

Informant 6 Socialrådgivare som arbetar på ett privat behandlingscenter i en stor dansk kommun. Informanten arbetar med terapeutiska samtal med unga vuxna medborgare som har ett substansbruk samt med anonym gruppterapi för vuxna över 30 år.

Informant 7 Socialpedagog som arbetar på ett rusmiddelcenter i en medelstor dansk kom-mun. Informanten arbetar som missbrukskonsulent och arbetar med terapeu-tiska samtal för medborgare med problematiskt drickande samt vidareförmed-lar människor med narkotikabruk till olika behandlingsalternativ.

5.1 Professionella syn på sitt eget handlingsutrymme

Under studiens alla intervjutillfällen har informanterna uttryckt att de har ett stort handlingsutrymme med många möjligheter att själva lägga upp och utföra sitt ar-bete. Samtidigt kantas deras handlingsutrymme av lagar, riktlinjer och organisato-riska policys. Med det sagt upplevdes detta inte som något hinder utan mer ett sätt för våra informanter att erbjuda ett strukturerat behandlingstilbud för medbor-garna de möter i sitt arbete. En del av studiens informanter uppgav att riktlinjerna

(23)

inom missbruksvården utgjorde ett problem på grund av dess stora tolkningsfrihet, samtidigt som dansk lag inom missbruksvård präglas av frivillighet och helt sak-nar inslag av tvingande åtgärder.

I resultatdelens första huvudtema identifierades tre underteman: (1) Frihet under

ansvar som behandlar möjligheter och begränsningar i de professionellas

hand-lingsutrymme inom dansk missbruksvård. (2) Det organisatoriska ramverkets

på-verkan på handlingsutrymmet som behandlar hur lagar och riktlinjer påverkar den

professionella i det praktiska arbetet. (3) Den tvärprofessionella verksamhetens

inverkan på handlingsutrymmet behandlar den professionellas uppfattningar om

hur ett större handlingsutrymme skapas genom att arbeta tillsammans i team med andra professioner.

5.1.1 Frihet under ansvar

Det första undertemat som gick att utläsa från det insamlade materialet var den stora friheten informanterna upplevde i att själva anpassa sitt arbete efter hur de uppfattar olika behov medborgaren kan ha. En av informanterna berättar om sina arbetstider och flexibiliteten att anpassa mötet med medborgaren efter dennes be-hov:

“Det kan enden vare samtaler her i huset eller jeg tager ud og mødes med dem et eller andet sted der ger mening for dem, der kan vare nogen der syns der er svært og skal side sådan her på et kontor og have en samtale og slet ikke har lyst til det. Så mødes vi et andet sted ud ved dem, går en tur i centret, starter op til en fritidsaktivitet, går i gang med nogen uddannelse sådan ar-bejde ude i verden sammen med dem. Eller vi kør ud og går en tur ved vandet eller vi kør in og får en kop kaffe [...] Så på den måden, det er jo det med fleksibiliteten, og jeg vil sige også bare som socialrådgiver bare så som mit arbejde er helt fleksibelt. Dels kan jeg tilrettelægge mit arbejde så det passer, men jeg skal selvfølgelige også vare fleksibel i forhold til de unge og begyn-der de unge til og blive mere velfungerende, komme i arbejde og så vibegyn-dere, jo flere der gør de jo sener bliver mine arbejdstider fordi så kan de først mødes senere.” (Informant 6)

I ovanstående citat visar informant 6 hur hen kan anpassa sina arbetstider och mö-tesplatser efter medborgarens behov. Om det är en person som inte känner sig be-kväm med att mötas på ett kontor så kan informanten möta upp på en annan plats samt om medborgaren till exempel får ett arbete så kan tiderna för deras möten flyttas till senare på eftermiddagen/kvällen. Informanten uttrycker att hen upple-ver sitt arbete som socialrådgivare flexibelt öupple-verlag och författarna uppfattade en glädje i informantens röst när hen talade om flexibiliteten i sitt arbete. En annan av informanterna berättade att hen har upprättat ett gym på rusmiddelcentert som kan nyttjas av medborgarna som är i behandling. Informanten berättar vidare att hen också har ordnat så att en fitnessinstruktör kommer dit och arbetar med med-borgarna ideellt två gånger i veckan. Detta är ett exempel på att den professionelle har frihet i sitt handlingsutrymme till att möta medborgarnas behov och förbättra den egna verksamheten:

“Ja, når det giver mening gør vi det så ofte vi kan. På dansk siger vi: ’Der er højt til loftet’, vilket betyder, at vi har maget frihed till at komme med nye idéer og prøve dem av.” (Informant 4)

Figure

Figur 1. Markering av Hovedstadsregionen på dansk karta.
Tabell 1: Huvudteman och underteman

References

Related documents

Vi är självklart medvetna om att det finns fler diskurser som man skulle kunna se att dessa intervjupersoner förhåller sig till, men vi känner att vi genom att använda oss av

I ett utvecklingspedagogiskt perspektiv tittar man på vad kamratsamverkan, mångfald och kommunikation har för betydelse mellan individer; ”När barn arbetar tillsammans med en

Sportbilagan innehöll 14 300 tecken om NHL samt 16 sportartiklar, vilka var fördelade enligt följande: fyra artiklar handlade om ishockey, tre artiklar handlade om basket,

Med utestängning menas att marockaner inte själva får komma till tals i artiklar där frågor förekommer som är av vikt för dem eller berör dem. Dock gäller detta endast i

På ett mindre plan är frågan även aktuellt för de kommunikatörer, marknadsförare, mediesäljare, journalister och många andra som kommer i kontakt med native advertising

Texten bör inte vara för svårläst utan ska vara enkel att ta till sig, dock bör den vara innehållsrik och ge en bra bild av vad kåren arbetar med samt att det finns möjlighet

Valet att enbart intervjua finländska lärare som arbetar i finlandssvenska skolor grundar sig i tan- ken om att svaren på intervjufrågorna då har möjligheten att bli mer

Vår kvantitativa analys består av ett kodschema (se bilaga) där vi har fokuserat på att få ut fysiska data för att kunna underbygga bra argument till vår kvalitativa del,