• No results found

“GÖR DET HÄR NU OCH SÅ KAN KÄRLEKEN KOMMA SEN”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "“GÖR DET HÄR NU OCH SÅ KAN KÄRLEKEN KOMMA SEN”"

Copied!
79
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

GÖR DET HÄR NU OCH SÅ KAN

KÄRLEKEN KOMMA SEN

REPRODUKTION UTAN SEXUALITET

EIRA ALANKO

Examensarbete i sexologi Malmö högskola 120 hp Hälsa och samhälle Mastersprogram i sexologi 205 06 Malmö 0617

(2)

2

GÖR DET HÄR NU OCH SÅ KAN

KÄRLEKEN KOMMA SEN

REPRODUKTION UTAN SEXUALITET

EIRA ALANKO

Alanko, E. ”Gör det här nu och så kan kärleken komma sen”. Reproduktion utan sexualitet. Examensarbete i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Examensarbete i sexologi, 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2017.

Ensamstående kvinnor har sedan första april 2016 laglig rätt att insemineras i Sverige, lagen har länge debatterats och i och med dagens teknologi kring fertilitetsbehandlingar är nu reproduktion utan sexualitet en möjlighet för ensamstående kvinnor. Detta medför att normer och föreställningar kring reproduktion, sexualitet och familjebildning åter står inför en förändring. Studiens syfte är att undersöka hur ensamstående kvinnor, som genomgått insemination alternativt planerar insemination, upplevt hur normer och föreställningar, både deras egna och omgivningens normer och föreställningar, påverkat dem under processen att bli förälder. I studien intervjuades fem kvinnor, de fick fritt berätta kring sina upplevelser kring normer och föreställningar under deras process att bli föräldrar och materialet bearbetades sedan utifrån kodning och kategorisering. Åtta kategorier identifierades och det empiriska materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som queerteori och familjeteori. Studiens resultat visade att normer och föreställningar påverkar ensamstående kvinnor som inseminerar och de normer som framträdde var heteronormen och normer kring kärnfamiljen. Kvinnorna i studien uttryckte en önskan om att leva i en heterosexuell tvåsamhet och i en kärnfamilj. Ändå beslutar de att skaffa barn utan att sexualitet är inblandat vilket går emot både deras önskan och rådande normer. Dessa kvinnor blir självständiga aktörer med sitt beslut om reproduktion utan sexualitet. Studien bidrar med kunskap om att kärnfamiljen som familjeform är fortfarande rådande norm även om den utmanas av dagens mångfald av familjeformer i verkligheten. Även om kvinnorna i studien kan ses som självständiga aktörer som klarar sig utan män som pappa till barnen och familjeförsörjare så uttrycker de en önskan om att inkludera en man på något sätt i deras familj.

Nyckelord: Ensamstående kvinnor, familjebildning, föräldraskap, insemination, normer, reproduktion, sexualitet.

(3)

3

”DO THIS NOW AND THEN LOVE

CAN COME”

REPRODUCTION WITHOUT SEXUALITY

EIRA ALANKO

Alanko, E. “Do this now and then love can come”. Reproduction without Sexuality. Degree project in sexology 30 högskolepoäng. Malmö University: Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, Year, 2017.

Single women have a legal right to inseminate in Sweden since 1 April 2016, the law has been debated for a long time and with today's technology around fertility treatments, reproduction without sexuality is an opportunity for single women. This means that norms and notions about reproduction, sexuality and family formation are again faced with a change. The purpose of the study is to investigate how single women who have undergone insemination alternatively plan insemination, experienced how norms and beliefs, both their own and the environment's norms and beliefs, influenced them during the process of becoming a parent. In the study, five women were interviewed, they were asked to freely tell about their experiences about norms and beliefs during their process of becoming parents, and the material was then processed based on coding and categorization. Eight categories were identified and the empirical material was analysed from previous research and theoretical starting points such as queer theory and family theory. The study results showed that norms and performances affect single women who inseminate and the norms that appeared were a heterosexual norm and norms around the nuclear family. The women in the study expressed a desire to live in heterosexual relationship and in a nuclear family. Nevertheless, they decide to acquire children without sexuality being involved, which opposes both their wishes and prevailing norms. These women become independent actors with their decision on reproduction without sexuality. The study contributes to the knowledge that the family as a family form is still the prevailing norm, even though it is challenged by today's diversity of family forms in reality. Although women in the study can be seen as independent actors who manage without men as dads to the children and family providers but they still express a desire to include a man in some way in their family.

Keywords: Family formation,insemination,norm, parenthood,reproduction, sexuality, single women.

(4)

4

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

1.2 Disposition ... 8

2 BAKGRUND ... 8

2.1 Begrepp ... 8

2.2 Syn på singelskap, tvåsamhet, sexualitet, reproduktion och familj ... 10

2.3 Reproduktion utan sexualitet... 13

2.4 Familjer med ensamstående mammor ... 16

3 TIDIGARE FORSKNING ... 20

3.1 Litteratursökning gällande tidigare forskning ... 20

3.2 Moderskap ... 20

3.3 Ensamstående kvinnor som föräldrar ... 22

3.4 Funderingar kring bemötande från omgivningen ... 25

4 METOD ... 26

4.1 Val av metod ... 26

4.2 Urval och datainsamling ... 27

4.3 Genomförande av intervjuer ... 28

4.4 Analys och bearbetning av data ... 29

4.5 Etiska överväganden ... 30

4.6 Förförståelse ... 30

5 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 30

5.1 Queerteori ... 31

5.2 Familjeteori ... 32

6 RESULTAT OCH ANALYS ... 36

6.1 Beskrivning av de fem informanterna ... 36

6.2 "Jag ska va’ typ 26 och ha familj" - Klockan tickar ... 37

6.3 ”Jag kände ingen som passade som pappa” - olika sätt för kvinnor att få barn ... 40

6.4 "Det här får jag väl sköta själv tror jag"- beslutet att genomgå insemination ... 43

6.5 "Glad gubbe på en sticka" - en romantiserad bild om själva inseminationsprocessen ... 48

(5)

5 6.6 "Mitt barn ska inte känna sig oönskat från nått håll" - hur blir

det för barnen ... 52

6.7 ”Jag tror ju att jag klarar det” - att leva som frivilligt ensamstående förälder ... 59

6.8 "Kan inte leva ett liv utan att få vara mamma" - viktigt att få vara mamma ... 64

6.9 "Var är den här mannen i mitt liv "- om önskan att hitta en partner ... 66 7 DISKUSSION ... 69 7.1 Resultatdiskussion ... 69 8 SLUTSATS ... 72 9 REFERENSER ... 74 10.1 Bilaga 1. Informationsbrev ... 76 10.2 Bilaga 2. Samtyckesblankett ... 78 10.3 Bilaga 3. Intervjuguide ... 79

(6)

6

1 INLEDNING

“Den första reaktionen kom från lättnaden över att kunna påverka sitt liv, att få en möjlighet att välja det omöjliga. Det jag tycktes ha förlorat fanns plötsligt att välja på nytt, om än i en annan form. Det var ett litet under” Josefin Olevik, s 17.

De här meningarna ur Josefin Oleviks bok Den befriade familjen (2016) är en passande inledning på den här studien. Olevik är journalist och berättar om

barnlängtan och om anonym befruktning i biografin Den befriade familjen (2016). Hon beskriver att ur en livskris kom en längtan och en lättnad över att kunna påverka sitt liv samt känslan av det som tycktes förlorat plötsligt fanns igen fast på ett nytt och annorlunda sätt (Olevik, 2016).

Den första april 2016 blev det lagligt för ensamstående kvinnor i Sverige att inseminera. Tidigare har svenska kvinnor åkt utomlands för att få hjälp med donatorinsemination i syfte att bli ensamstående mammor. Riksdagen röstade igenom lagförslaget även om Kristdemokraterna (KD) avstod från att rösta och Sverigedemokraterna (SD) röstade emot (Socialutskottets betänkande

2015/16:SoU3). Vid en intervju i Sveriges Radio från 21 maj 2015 uttrycker Kristdemokraternas Emma Henriksson som var en av kritikerna till förslaget sig så här:

“Barnkonventionen är vi ju många partier som ställer oss bakom. Och barnkonventionen är inte något smörgåsbord, där vi bara kan plocka det som passar oss, utan det är barns rättigheter. Och det står väldigt tydligt - barn har rätt till en mamma och en pappa, få bli uppfostrad av dem, inte bara få veta vem det var som man kommer ifrån när man är 18 år, utan när man är barn” Emma Henriksson, KD.

Sverigedemokraternas Mikael Eskilandersson beskrev i samma inslag sin åsikt som:

“Man får ju inte rätt till både en mamma och en pappa om det bara blir en förälder, en mamma, som då insemineras. Och här tar ju regeringen på sig ett stort ansvar när de tar ifrån barnet och berövar det sin pappa. Vi vet ju att det finns många barn i landet som lever med bara sin mamma. Men där har ju inte staten varit inblandad, utan här är det staten som godkänner att barnet blir till och nyskapat utan två föräldrar” Mikael Eskilandersson, SD.

Förening för frivilligt ensamstående mammor med insemination och

provrörsbefruktning (Femmis) uttryckte att detta är ett bra besked, Elida Kindh, Femmis uttrycker i radion att:

“Det tillgodoser rättigheter också för barn i dessa familjer, jag tänker att det som

står utgår ifrån att barnet ska ha rätt till sin identitet och sitt ursprung. Och ett donator ursprung är också ett ursprung, det är bara ett annat ursprung. Det handlar om att ge barn rätt till de familjer de har. Och det gör ju att i de familjer där det finns en pappa så är han lika mycket förälder som barnets övriga

föräldrar, eller om han är ensam så är han den viktiga. Så det handlar om att ge barn rätt till sina familjer så som de är” Elida Kindh, Femmis (Sveriges radio,

170422).

Dessa citat visar olika föreställningar och normer i den offentliga debatten i Sverige idag kring att ensamstående blir föräldrar genom donatorinsemination.

(7)

7

Hur den offentliga debatten påverkar enskilda ensamstående kvinnor och deras önskan att bli föräldrar beskriver Olevik (2016) så här:

“Om jag nu inte lyckas få till ett förhållande, så varför inte bara bli på smällen? Jag menar det kan ju hända, bara råka bli så. Och då får man ju ändå sitt barn och sedan kan man älska bort alla krångligheter. Ändå låg jag på sjukhuset med kemiskt framkallade värkar och kved medan fostret rann ur mig och byxorna färgades röda av syndafloden... Men det stod klart nu, jag ville inte ha barn till vilket pris som helst. Jag ville inte ha ett barn med en pappa som inte önskade det. Jag insåg till min förvåning att jag inte ville ha barn med min stora kärlek heller, för han ville ju inte... Jag kunde inte avgöra vad som var min egen röst eller en biologisk ringklocka eller något jag tyckte mig se i omvärldens sneglande blickar. Hur GÅR det med livmodern? Fungerar den? Ska inte du bli kvinna, du också?” Josefin Olevik s. 45 (2016).

Hon utgår från sin egen historia av att träffa den stora kärleken men att inte kunna leva med den personen och när relationen tar slut då står hon inte bara utan kärlek utan även med en förlorad framtid med tänkt förlorat barn. Den stora kärleken ville inte ha barn men hon hade struntat i vad han sagt och låtit bära tanken på barnet inom sig. I samma veva blir hon gravid med en annan man. Den mannen sa att han skulle ta sitt ansvar om hon ville behålla barnet vilket innebar att han skulle bli en varannan-helg pappa. Hon valde då att genomgå en abort.

Att bli frivilligt ensamstående förälder i Sverige idag bryter mot heteronormen och tvåsamhetsnormen genom att kvinnan här tar ett aktivt beslut att bli förälder utan en man och dessutom väljer att leva som singel och inte i tvåsamhet. Det belyses här med ett citat från en intervju som Olevik gav i tidskriften Ottar:

”Tanken har funnits i mitt bakhuvud länge men eftersom jag har haft relationer och varit kär har det inte varit aktuellt tidigare” (Ottar, 161124). Att välja denna

väg att bli förälder och skilja reproduktionen och sexualiteten åt kan också innebära inre konflikter kring de ensamstående mammornas sexualitet efter att de har fått barn. En kvinna vid namn Maria beskriver i en intervju i Svenska

Dagbladet att många frivilligt ensamstående mammor upplever det som en

konflikt att samtidigt leta både efter en pappa och en partner. ”När jag dejtar, ser

jag bara presumtiva fäder och det funkar inte för mig” (Svenska dagbladet,

161124).

Sexualitet ses idag som något som kan ske med eller utan reproduktion som syfte och normer och föreställningar kring detta har följt med i denna förändring. Med dagens teknik gällande konstgjord befruktning så är det möjligt med reproduktion utan sexualitet. Det innebär en förskjutning av perspektiv, från den ensamstående modern som ett offer till en aktör, en upplyst och medveten kvinna som tar ett övervägt beslut (Olevik, 2016). Detta medför att personliga och samhälleliga normer och föreställningar kring reproduktion, sexualitet och familjebildning åter står inför en förändring. Denna studie vill belysa hur ensamstående kvinnor själva upplever att normer och föreställningar kring insemination, föräldraskap och sexualitet påverkat dem under processen med insemination i syfte att bli frivilligt ensamstående föräldrar..

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka hur ensamstående kvinnor, som genomgått insemination alternativt planerar insemination, upplevt hur normer och föreställningar, både

(8)

8

deras egna och omgivningens normer och föreställningar, påverkat dem under processen att bli förälder.

Frågeställningar:

Hur har normer och föreställningar påverkat deras val gällande:  att bli gravida via insemination?

 att bli ensamstående föräldrar?

 att inte leva i en kärleksbaserad tvåsamhet?

1.2 Disposition

Uppsatsen inleds med att några begrepp beskrivs och sedan följer en bakgrundsbeskrivning kring syn på singelskap, tvåsamhet, sexualitet,

reproduktion och familj och ett avsnitt kring reproduktion utan sexualitet samt kring familjer med ensamstående mammor. I kapitlet kring tidigare forskning kommer först en redovisning hur sökningen av tidigare forskning genomförts och sedan en redovisning utifrån områdena moderskap, ensamstående kvinnor som föräldrar och funderingar kring bemötande från omgivningen. I metodkapitlet redovisas studiens metod och inkluderar metoddiskussion. Metodkapitlet innefattar val av metod, urval och data insamling, genomförande av intervjuer, analys och bearbetning av data, etiska överväganden och förförståelse. Sedan följer ett kapitel kring teoretiska utgångspunkter där queerteori samt familjeteori beskrivs övergripande och utifrån olika begrepp som använts i analysen av det empiriska materialet. I resultat och analys kapitlet redovisas och analyseras det empiriska materialet utifrån tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som beskrivits sedan tidigare. Redovisningen sker med en beskrivning av

informanterna och sedan följer åtta kategorier klockan tickar, olika sätt för

kvinnor att få barn, beslutet att göra insemination, inseminationsprocessen, hur det blir för barnet med en ensamstående förälder, att leva som frivilligt ensamstående förälder, kan inte tänka sig ett liv utan att få vara mamma och önskan om att ändå hitta en partner. I uppsatsen följer sedan ett kapitel med diskussion där studiens resultat diskuteras och sedan följer uppsatsens slutsatser.

2 BAKGRUND

2.1 Begrepp

Frivilligt ensamstående mamma/förälder. I uppsatsen kommer frivilligt

ensamstående mamma (FEM) användas då enbart kvinnor inkluderas i studien (Femmis, 161124).

Femmis I Sverige finns ett nätverk Femmis (frivilligt ensamstående mammor med

insemination/IVF) och de beskriver sig själv som en ideell och obunden förening. Medlemmarna är kvinnor i olika faser av processen att bli ensamstående mammor med hjälp av assisterad befruktning på klinik och med donator. Föreningen hade 2015 800 medlemmar och medlemsantalet ökar ständigt (Femmis, 161124).

Fertilitetsbehandlingar

Intra uterin insemination (IUI) vilket innebär att insemination av spermier

sker genom en smal kateter direkt i livmodern när kvinnan har

ägglossning. För ensamstående kvinnor är spermierna donerade och har varit frysta vilket innebär att spermierna har kortare livslängd (Femmis, 170322).

(9)

9

In vitro fertilisering (IVF) innebär att befruktningen mellan ägg och

spermie sker i ett glaskärl utanför kroppen och det kan öka chansen till graviditet då ett redan befruktat ägg sätts in i livmodern. Kvinnan får hormonstimulerande läkemedel i flera steg och när äggen är mogna plockas de ut med en kateter och sammanförs med spermier och om befruktning skett efter några dagar återförs då ett eller två ägg till

livmodern. Om det blir befruktade ägg över kan de frysas ner och återföras vid ett senare tillfälle, behandlingen kallas FET (frozen embryo transfer) (Femmis, 170322).

Äggdonation är en möjlighet om kvinnans egna ägg inte kan användas

utan donerade ägg från en annan kvinna som genomgått en

hormonstimulering och ägg plockats ut. Idag är det ett fåtal länder som tillåter att en använder både ägg och spermier som är donerade (Femmis, 170322).

Embryodonation eller embryoadoption innebär att ett befruktat ägg som är

donerat används. Behandlingen sker som vid en vanlig IVF. En kvinna får ofta flera ägg befruktade efter en IVF behandling och då endast ett eller två ägg förs tillbaka fryses resterande ägg ner. Om kvinnan blir gravid och sedan inte vill ha fler barn kan hon välja om de resterande äggen ska förstöras eller doneras till användning för en annan kvinna. Klinikerna i Europa som tillåter embryodonation ökar (Femmis, 170322).

Heteronormativitet/ Tvåkönsnorm Normer som påverkar förståelsen av kön och

sexualitet. Alla påverkas oavsett om man följer normen eller inte och att följa normen kan ge fördelar och att bryta mot normen kan bestraffas. Heteronormen delar in individer som kvinna eller man och inget annat, där kvinnor förväntas vara feminina och män maskulina samt alla förväntas vara heterosexuella. Tvåkönsnormen delar in alla individer utifrån två befintliga kön med förmodad reproduktiv förmåga (biologisk anatomi) och innefattar att de två könen förhåller sig till varandra på ett visst sätt. Tvåkönsnormen genomsyrar vårt tankesätt och alla sociala institutioner och funktioner i samhället (RFSL, 170411).

Tvåsamhetsnormen Norm som innefattar att det ses som positivt, eftersträvansvärt

och normalt att enbart ha/vilja ha en kärlekspartner samt att denna relation

prioriteras över övriga relationer (vänskap) och som inger status både privat och i förhållande till samhällsinstitutioner och funktioner. Tvåsamhetsnormen innefattar förväntningar hur vi bildar familj (med familj menas kärnfamilj med två föräldrar) och utgår ifrån äktenskapets struktur och gäller för alla parrelationer (RFSL, 170411).

Queer Det är ett begrepp som innefattar kritik mot normalitet gällande kön och

sexualitet samt ett placerande av individer med antagande utifrån heterosexualitet som norm. Det ifrågasätter ett dominerande tankesätt om hur individer lever i sexuella relationer, bildar familj och uttrycker kön m.m. (RFSL, 170411).

Familj Enligt Nationalencyklopedin (170411) definieras familj som ett hushåll

bestående av föräldrapar och deras barn. Det saknas idag en generell definition av familj och det finns idag många olika familjeformer: familjer med föräldrar av

(10)

10

olika eller samma kön, styvfamiljer, familjer med ensamstående föräldrar är några exempel (Giddens, Sutton, 2014).

2.2 Syn på singelskap, tvåsamhet, sexualitet, reproduktion och familj

2.2.1 Singelskap

KristinaEngwall är fil. dr och historiker och har skrivit “Drömmen om den rätta, från singel till förälder” som är en jämförande studie kring synen på idealpartnern, parbildning och barn, mellan 1960-talet och 2000-talet. Engwall skriver att det genom historien alltid har funnits individer som levt utan partner och att vara singel innebär därför inte enbart att leva utan en partner utan är även en typ av livsstil. Under 1900-talets början fick kvinnor ofta välja mellan familj och arbete och de kvinnor som var ogifta hade ofta en utbildning speciellt inom de högre samhällsklasserna. Lagar och normer gav inte kvinnor vid denna tid någon möjlighet att förena familj med arbete och hemmet var fortfarande var kvinnors huvudansvar. Efter 1960-talet fick kvinnor ökade möjligheter att försörja sig själva vilket medförde att de inte behövde stanna en i relationen på grund av ekonomiska skäl och ekonomin är en viktig förutsättning för singelskap (Engwall, 2005). I och med kvinnans frihet begränsas mannens möjligheter, kvinnan står inte längre i samma behov av mannen (Olevik, 2016). Det var först under mitten av 1900-talet som kvinnor i ökande andel började förvärvsarbeta, fick möjlighet till barnomsorg, ökad tillgång till preventivmedel och möjlighet att leva på egen inkomst. Detta samt en ökad tolerans för olika livsstilar medförde en frihet för kvinnor. I föreställningar om singelskap så ingår både positiva schablonbilder som den aktiva och framgångsrika singeln men även negativa som den ensamma och socialt misslyckade singeln. Föreställningen att singeln inte har några barn ingår också i bilden av singelskap.

Idag har internet och våra möjligheter att röra oss bidragit till ökade kontaktytor men att utbudet av potentiella partners är stort kan även medföra en ökad

svårighet att bestämma sig för en partner. Fördelar med singelskap beskrivs ofta som självbestämmande, slippa ta hänsyn och frihet och nackdelar är ensamhet, frånvaro av närhet och någon att dela saker med. Jämfört med tidigare då tvåsamhet och kärnfamilj var idealet så framställs singelskap som ett

livsstilsalternativ idag även om parrelationen ändå dominerar (Engwall, 2005).

2.2.2 Tvåsamhet

Tvåsamhet är ett begrepp som kan användas som en beskrivning av en parrelation. Äktenskap är en reglerad form av tvåsamhet och kan ses som en institution som består av två personer och som är ett statligt uttryck för reglering av intima relationer (vilket medför normer kring tvåsamhet). I Sverige har vi haft över 100 år av reglerad tvåsamhet och intima relationer i olika former under åren 1909 till 2009. 1909 var äktenskapet traditionellt och religiöst baserat och kvinnan blev omyndig. 2009 hade det förvandlats till en könsneutral institution som ingås av formellt jämställda samkönade eller olikkönade par (Andersson, 2011). Dagens möjligheter att leva som singel bidrar även till att man kräver mer av ett

förhållande. Tidigare var ekonomiska förhållanden och arbetsfördelning mellan parterna i ett förhållande en typ av kitt som höll ihop relationen men idag stannar man i relationen så länge fördelarna överväger och en känslomässig

(11)

11

Engwall (2005) lyfter fram för- och nackdelar med tvåsamhet. Fördelar med tvåsamhet kan beskrivas som att inte vara ensam, att ha någon att dela glädje och sorg med, någon att dela vardagen med, att få ekonomiska fördelar, att ha ett regelbundet sexliv och närhet. Nackdelar med tvåsamhet är att behöva

kompromissa, ha mindre egen tid och frihet, slentrianmässig vardag och sexliv samt risken att bli lämnad och bli illa behandlad. Som singel finns även rädslan hos en del att aldrig hitta en partner och få barn och det kan medföra känslor av skam att inte leva i tvåsamhet. Omgivningen kommenterar ofta singlars

livssituation genom att fråga när de ska stadga sig och få barn. Målet för de flesta singlar är inte att vara singel hela livet utan många uttrycker en önskan om att leva i en relation och få barn i framtiden vilket innebär att normen även idag är

tvåsamhet. Det finns utifrån detta en föreställning om att ensamstående kvinnor som närmar sig 40 år har en desperat längtan efter barn vilket medför att de snarare söker spermadonatorer istället för partners. Tvåsamheten behöver aldrig förklaras även om flera olika livsstilar bedöms som lika bra idag men det bidrar ändå till att tvåsamheten lyfts som norm och idén om kärnfamilj lever därför fortfarande kvar.

2.2.3 Sexualitet och reproduktion

En av grundbultarna i mänsklig evolution är att en man och en kvinna alstrar barn tillsammans. Historiskt har den egna sexualiteten och fruktsamheten varit ett av de största hoten för en kvinna (Olevik, 2016). Under senare halvan av 1900-talet så fick kvinnor möjlighet att själva styra och utveckla olika perspektiv på moderskap utifrån sitt eget kön och olika legitima uttrycksformer av kärlek och familjeliv (Engwall, 2005). Rubin (2011) beskriver att sex har stämpeln att vara något farligt, destruktivt och att vara en negativ kraft och enda sättet att utöva syndfritt sex är att utföra sexuella handlingar inom äktenskapet och med ett reproduktivt syfte. Sexuella handlingar har historiskt värderats i ett hierarkiskt system i

västerländska kulturer där gifta, heterosexuella som utför sex med ett reproduktivt syfte står ensamma i toppen. Dessa individer kan räkna med att belönas med respekt, anses ha en god mental hälsa, vara lagligt legitima samt få samhällets stöd. De individer som däremot inte uppfyller dessa kriterier kan betraktas som personer med mental ohälsa, få dåligt rykte, begränsas utifrån social rörlighet samt inte erhålla samhällsstöd och lida av ekonomiska sanktioner. Variation är en fundamental del av livet och det gäller även sexualiteten även om vi gärna vill se sexualitet som en standardform, som att det finns ett ultimat sätt att utöva sex. Inom religion är det sättet reproduktion inom äktenskapet och inom psykologin handlar det om sex mellan mogna heterosexuella.

Kinseys forskning inom sexologi under 1940-50- talet påvisade en stor sexuell variation bland den amerikanska populationen och det i kombination med

industrialiseringen och urbaniseringen har förändrat synen på sexualitet. Familjen spelar stor roll när det kommer till att anpassa sig till en viss sexualitet och det finns därför ett starkt band mellan familj och individers sexualitet. Sexualitet är också politisk och den organiseras så att vissa beteenden belönas och uppmuntras medan andra fördöms (Rubin, 2011). Möjligheten till in-vitro fertilisering (IVF) hjälpte reproduktionen på traven och tekniken skapades i syfte att hjälpa

heterosexuella par som inte blev gravida spontant via samlag. Det första dokumenterade fallet av barn som fötts efter en insemination är från 1834. I Sverige har givarinsemination skötts informellt mellan patient och läkare från

(12)

12

1920-talet och fram till 1985 då lagen om insemination via donator kom (Olevik, 2016).

Moderskap innefattar föreställningar kring femininitet och identitet och

moderskap konstrueras ofta till att vara en naturlig del av kvinnors liv. Genom att föda barn och vara goda mödrar har kvinnor ansetts bära nationer vilket lyfter fram moderskapet som ett normativt ideal. Feministisk kritik har framförts gällande konstruktionen av moderskap som naturligt och kring familjeideal. I dagens Sverige har moderskap som begrepp till stor del ersatts av det könsneutrala begreppet föräldraskap (Johansson, 2014).

2.2.4 Familj och föräldraskap

Anthony Giddens, sociolog och samhällsteoretiker, och Philip Sutton, sociolog och oberoende forskare, från Storbritannien, beskriver att familjers diversifiering idag är kopplad till flera sociala processer som ökat antal förvärvsarbetande kvinnor, större sexuell frihet och rörelser som arbetar för jämställdhet och sexuell jämlikhet (Giddens & Sutton, 2014). Genom att leva i en familj bär vi alla på en föreställning om vad en familj är och hur den bör vara. Vår bild baserad på vår erfarenhet av familjeliv genom den familj vi växt upp i, en så kallad internaliserad familj, och en generaliserad familjebild som innefattar synen på familjer runt omkring oss. Slutligen finns även ett familjeideal som innefattar vår bild av den ideala familjen och som vi använder som måttstock för hur en bra familj ska vara (Regnér & Johnsson, 2006).

En är färre än två och det biologiska bandet har alltid en särställning gentemot hur det sociala bygget av en familj ser ut och det medför en sårbarhet. Föräldraskapet idag tar plats, det är en slags roll/identitet som man kan forma som man önskar. När föräldraskapet tar mer plats i våra sociala sammanhang blir barnlöshet än mer avvikande. Idag har alltfler ändå möjligheten att bli föräldrar efter

partnerskapslagen 1995, adoptionsrätten 2003 och rätten till inseminering för homosexuella kvinnor 2005 och 2016 även rätten för ensamstående kvinnor till donatorinsemination. Brist på kärlekspartner är således inget hinder längre för att bli förälder. Med detta nya lagrum, tillsammans med att gemene man har en liberalare syn på olika former av föräldraskap samt tekniska möjligheter, blir den som väljer bort barn en tydligare avvikare. Det goda föräldraskapet anses kunna ge sina barn allt de behöver men samtidigt är det en omöjlighet att vara en perfekt förälder (Olevik, 2016). LarsPlantin, docent i socialt arbete med inriktning på sexuell och reproduktiv hälsa, har ett särskilt fokus på familj och föräldraskap och skriver att normer och föreställningar kring oss själva förändras i och med att vi blir föräldrar. Att anpassa normer och värderingar utifrån oss själva som föräldrar tar tid och därför krockar ibland våra värderingar med de normer och

föreställningar vi hade före graviditet och förlossning med hur vi upplever oss efteråt (Plantin, 2012). Det finns idag en större mångfald av familjer och familjevärderingar ur en kulturell synvinkel än tidigare och de är även föränderliga under en individs livslopp (Giddens & Sutton, 2014).

Samhället strävar efter att behålla banden mellan de biologiska föräldrarna och barnet även om faktorer som missbruk, våld, övergrepp och fattigdom

förekommer. Vid kontakt med myndigheter och hälso-och sjukvård är det de biologiska föräldrar som har alla rättigheter. Styvföräldrar som deltar i uppfostran av barnen har ingen talan. Familjen ses som en stabil enhet och för dem som inte

(13)

13

klarar av att hålla stabiliteten ska staten finnas som en nödlösning. Kvinnor som väljer att bli ensamstående föräldrar ses därför som en avart då de bryter och aktivt väljer ett liv där de får hjälp av staten vilket moraliskt kan skapa ett

motstånd mot denna grupp kvinnor. Trots detta har föräldrar i verkligheten genom alla tider gjort som de velat och idag finns det många barn som lever i olika familjekonstellationer (Olevik, 2016).

2.3 Reproduktion utan sexualitet 2.3.1 Barnlöshet

AndersMöller (2012), professor i folkhälsovetenskap, legitimerad psykolog och docent i psykologi med fokus på familjen, skriver att barnlöshet kan vara frivillig eller ofrivilligt. När det gäller ofrivillig barnlöshet så kopplas det ofta ihop med begreppet infertilitet, en oförmåga att hos ett par uppnå en graviditet som leder till att minst ett barn föds. Kriteriet för diagnosen infertilitet är att paret försökt bli gravida under minst ett års tid med normal samlagsfrekvens (ett par ggr/vecka) och då inte använt preventivmedel (Möller, 2012).

Även ensamstående kvinnor kan uppleva ofrivillig barnlöshet med eller utan infertilitetsproblem. Här följer en beskrivning av olika aspekter kring barnlöshet. Infertilitet liksom föräldraskap berör olika aspekter av mänskligt liv och kan psykologiskt förklaras som en mental kris med känslor av förlust, sorg, förlust av kontroll och könsidentitetskonflikter. Samhörighet är något alla har behov av, såväl samhörighet med enskilda personer men även med olika typer av grupper till exempel en kamratgrupp eller arbetsgrupp men även att höra till en specifik referensgrupp. Rollspelet mamma, pappa och barn har ofta tränats in under de egna barnaåren och har på så sätt blivit en del av identiteten. Könsidentiteten påverkas av att bli och vara gravid, att föda ett barn, att amma och ta hand om ett barn och ett misslyckande inom något av dessa moment kan innebära ett hot mot könsidentiteten. Att inte kunna få/ fått barn kan ge upplevelsen att inte duga som partner, kvinna respektive man, att känna sig värdelös och utanför gemenskapen som den sociala funktionen föräldraskap fyller. Depressiva reaktioner som känsla av sorg, förlust, tomhet, tristess, längtan och saknad kan komma och kvinnor verkar reagera starkare än män. Känslan av utanförskap kan medföra att man inte berättar om sin situation för omgivningen. Vid ofrivillig barnlöshet uppstår ofta funderingar av existentiell karaktär som vad är meningen med livet och vad är meningen med barnlösheten. Känslor som oro och ångest är vanliga samt en känsla av orättvisa gentemot andra som får barn. Det är även vanligt med skuldkänslor med frågor som vad gör jag för fel? Förlust av kontroll är

sammankopplat med barnlöshet, man kan kontrollera olika handlingsalternativ men man kan inte kontrollera resultatet. Människor behöver också ha en positiv självbild, känna att man duger och är värdefull. Känslor som misslyckande,

mindervärde, underlägsenhet och självanklagelser blir därför vanliga hos individer som inte kan få/fått barn trots försök. De eventuella bristerna hos individen är just de som sätts under lupp vid medicinska utredningar och varje åtgärd man gör till exempel ett IVF-försök kan ofta ses som en chans vid ett lotteri och andra ser det som en investering. För att få ett barn är man beredd att betala.

Allt som handlar om reproduktion är kraftigt laddat med sociala värderingar och är kopplat till det privata genom sexualitet i de flesta fall. Samhällets attityder och värderingar påverkar känslan kring självbilden. Risken är att fastna i det man inte

(14)

14

kan och utmaningen blir att fokusera på det man faktiskt kan för att få en positiv identitet och självbild. Vårt samhälle idag går bort från ett traditionellt samhälle med fokus på kärnfamiljen och mot ett samhälle med en mängd olika

familjebildningar. Vår fortplantning är en förutsättning för fortsatt liv och på så sätt nödvändig men idag är inte fortplantningen enbart beroende av sexuella aktiviteter hos en man och kvinna i en gemensam akt men

reproduktionssträvandena är ändå förankrade i individuellt mänskligt beteende i en social kontext (Möller, 2012).

2.3.2 Fertilitet och assisterad befruktning

Det finns flera olika möjligheter för kvinnor att bli föräldrar idag, till exempel genom att ragga upp en man på krogen och ha samlag, genom att gå in i ett förhållande utan förälskelse, genom att be en vän bli pappa eller att donera sperma, genom adoption eller genom att få assisterad befruktning via klinik (Olevik, 2016). Möjligheten att lyckas bli gravid för en kvinna är beroende på fertilitet och kvinnans ålder. För kvinnor som är kring 30 år är chansen cirka 25 procent att bli gravid, för kvinnor över 35 år är det cirka 16 procent chans och cirka 8 procent för kvinnor som fyllt 40 år (Femmis, 170322).

Vid assisterad befruktning (fertilitetsvård) bedöms både par och ensamstående utifrån lämplighet om det behövs donerade könsceller. Par som kan använda egna ägg och spermier behöver inte genomgå någon lämplighetsprövning och det innebär att det är det biologiska bandet som är avgörande.

Vid behov av donerade könsceller görs en psykosomatisk utredning av läkare och beteendevetare och de beslutar om lämplighet. Somatiskt är ålder en faktor och psykosocialt handlar det om medvetenhet om sitt beslut och det egna nätverket. Utomlands har kvinnor nekats på grund av ålder, antingen har de varit för unga och då fått uppmaningen att ge sig ut i världen på egen hand några år, eller så har de varit för gamla för att kunna bli gravida. I de flesta länder utomlands handlar det inte om personliga omständigheter utan till största del om val av medicinskt upplägg det vill säga olika behandlingsformer och pris (Olevik, 2016). Om kvinnan är frisk och fertil väljer hon oftast att börja med insemination och en del väljer att göra en hormonstimulering för att öka antalet ägg om de inte lyckats bli gravida efter några inseminationer. Hormonstimulering sker under övervakning av läkare. Det kan krävas cirka åtta eller fler inseminationer för att en frisk och fertil kvinna ska lyckas bli gravid vilket motsvarar tiden det kan ta att bli gravid via samlag. Kvinnor som närmar sig 40 år kan därför välja att göra IVF direkt och om kvinnan inte blivit gravid efter ett antal IVF-försök kan hon välja äggdonation eller embryodonation (Femmis, 170322). Det är ett ökande antal kvinnor som önskar bli frivilligt ensamstående föräldrar utifrån lagen som ger ensamstående rätt till assisterad befruktning vilket medfört att det idag råder brist på donerade spermier i Sverige (Statens medicinsk-etiska råd, 161110).

2.3.3 Lagar kring insemination för ensamstående kvinnor

Gudrun Nordborg, rättsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet, skriver i en artikel från 1986 att inseminationsutredningen som lämnade två betänkanden SOU 1983:42 Barn genom insemination och SOU 1985:5 Barn genom

befruktning utanför kroppen påstår sig se till barnets bästa när den argumenterar för att bara kvinnor som samlever med en man ska få rätt till insemination.

(15)

15

reproduktion. Innan utredningen skedde insemination verksamhet på enskilda läkares initiativ även om tekniken i sig är enkel och kan genomföras utan en läkares expertis. Nordborgs argument är frågan om varför en kärnfamilj krävs vid insemination när ensamstående har rätt att adoptera en rättighet de haft sedan 1917. Kvinnor som adopterar godkänns som ensamstående mammor men när det gäller insemination- och provrörsbefruktning ställs det krav på att leva i en

traditionell kärnfamilj. Inseminationsutredningen belyser vikten av att barn ska ha både en mamma och en pappa för att kunna utvecklas gynnsamt, krav på en heterosexuell parrelation tydliggörs därför som krav. Nordborg beskriver vidare kring patriarkala teorier som vikten av faderskapet hon anger som exempel att i Norge blandas en infertil mans sperma med sperma från andra män för att ge mannen illusionen att ha skulle kunna vara den biologiska fadern. Ett annat exempel är att kvinnor har genom sin förmåga att föda barn ett överläge en sorts odödlighet enda möjligheten för män att uppnå samma odödlighet genom barn är att kontrollera kvinnan och reproduktionen. Sexualiteten ersätts av den konst-gjorda befruktningen i avsikt att skapa ett barn och det kan innebära en förlust kontroll för patriarkatet. Nordborgs slutsats blir att moderskap genom

insemination innebär ett moderskap under officiellt patriarkala förhållanden utifrån gällande lagstiftning (Nordborg, 1986).

Donatorsinsemination introducerades således som en hjälp till heterosexuella par för att de skulle bli föräldrar men en annan grupp som nu efterfrågar denna fertilitetsbehandling är kvinnor utan manlig partner. Detta har medfört att

lagstiftningen har förändrats globalt sett. Adrian (2010) skriver att Sverige var det första landet i världen som genom lag reglerade donation av sperma 1985.

Orsaken var att försäkra sig om att föräldrar som använt spermadonation för att få barn skulle berätta detta för barnet och för att barnen i sin tur skulle kunna ta reda på vem donatorn var när barnet nått en mogen ålder. Vid denna tidpunkt var spermadonation tillåtet till heterosexuella par då homosexuella och ensamstående inte ansågs lämpliga som föräldrar. Anledningen till den mer restriktiva svenska lagstiftningen har sin grund i barnets rättighet att veta sitt biologiska ursprung och baseras på Barnkonventionen (Adrian, 2010). År 2012 kom regeringens utredare i frågan kring assisterad befruktning för ensamstående fram till att regeringen skyndsamt borde lägga fram ett lagförslag angående att ensamstående kvinnor borde få samma rätta som heterosexuella och lesbiska par till riksdagen. Detta utifrån att det för många individer är viktigt att bli föräldrar även om barnets rättigheter alltid ska vara i fokus. Samhällets normer och värderingar har

förändrats över tid och ensamstående kvinnor kan idag redan bli föräldrar genom adoption eller genom insemination utomlands så regeringen ser inget skäl till att neka ensamstående kvinnor möjligheten att bli förälder genom insemination i Sverige. Att inseminationen sker i Sverige bidrar också till att öka barnets möjlighet att få information om sitt genetiska ursprung. Villkoren för

insemination blir desamma som för par. Kvinnan blir då barnets enda rättsliga förälder. Ändringar enligt ovanstående i Föräldrabalken (1949:381) och i lagen (2006:351) om genetisk integritet (Socialutskottets betänkande 2015/16: SoU3). Den nya lagen ökar den samhälleliga acceptansen då den ger sanktion och

ekonomiskt understöd att skaffa barn utan partner för ensamstående kvinnor. Omgivningens inställning har stor betydelse för att familjen ska må bra då den yttre blicken påverkar den inre (Olevik, 2016). Åtta månader efter lagen som ger ensamstående kvinnor rätt till insemination i Sverige erbjuder endast 14 av 21 landsting denna möjlighet och flera kämpar med tillgång på spermier, finansiering

(16)

16

och växande köer och landstinget beskriver att de saknar en nationell koordination kring hur inseminationerna ska skötas. Bedömningen som Jan Olofsson, chef för reproduktionsmedicin på Karolinska universitetssjukhuset, gör är att ca 400 kvinnor per år kommer att efterfråga denna behandling vid Karolinska

universitetssjukhuset (Svenska dagbladet, 170425). I mars 2017 föddes det första barnet till en ensamstående kvinna som inseminerat i Sverige. Hon hade

genomfört inseminationen vid en privat klinik. För landets sex universitetssjukhus har startsträckan att kunna erbjuda ensamstående kvinnor utredning och

behandling med donerade könsceller tagit längre tid utifrån att politiska beslut från varje landstings- eller regionstyrelse behövdes för att kunna ge ensamstående samma rättigheter som par. De sista landstingen och regionerna tog dessa beslut i februari och mars 2017. Det hinder som kvarstår nu är brist på donerade

könsceller och utifrån det varierar kötiden från nio månader upp till två år idag efter att utredningen är klar (Vårdfokus, (170425).

2.3.4 Reproduktionsvård globalt

Danmark, Finland och Island tillåter assisterad befruktning för ensamstående kvinnor men inte Norge. I Danmark får kvinnan inte vara äldre än 45 år och donatorn kan välja om han vill vara anonym eller inte. Det är inte tillåtet att använda både donerade ägg och spermier samtidigt. I Finland behöver donatorn ha lämnat ett särskilt samtycke att donera till andra än olikkönade par och det är inte tillåtet att använda både donerade ägg och spermier. Om båda parterna eller den ensamstående kvinnan har en nedsatt fertilitet är det på Islandtillåtet att vid befruktning utanför kroppen använda både donerade ägg och donerade spermier. Embryodonation är inte tillåtet (SoU 2014:29).

Att åka utomlands för reproduktionsvård är ett växande fenomen globalt och vanligt förekommande och orsakerna är att samma typ av behandling är olagligt i hemlandet eller att det inte är tillåtet för vissa sorters individer. Orsaken kan också vara att väntetiden är för lång eller kostnaden för hög i hemlandet. Att söka sig till ett annat land för olika reproduktiva behandlingar är möjligt då det råder stor variation kring lagar som reglerar assisterad befruktning i olika länder. De individer som reser utomlands för reproduktiva behandlingar ses ibland som moraliska banbrytare då de hittar vägar att kringgå nationella lagar och etiska dilemman (Childress-Beatty, 2010).

I Danmark regleras inte donatorinsemination förrän 1997 men då bestämdes det att homosexuella par och ensamstående inte var lämpliga som föräldrar i

Danmark. Lagen som reglerade detta förbjöd endast läkare att utföra insemination med sperma från donatorer och då insemination är en lågteknologisk procedur så genomför barnmorskor detta lagligt i Danmark. Detta har medfört att

ensamstående kvinnor samt både heterosexuella och homosexuella par reser till Danmark från andra länder för att bli inseminerade. Lagen som förbjöd läkare att utföra insemination försvann 2007 i Danmark (Adrian, 2010).

2.4 Familjer med ensamstående mammor 2.4.1 Kärnfamilj

Kärnfamiljen brukar beskrivas som två vuxna som lever tillsammans med biologiska eller adopterade barn i ett hushåll. Kärnfamiljen är den familjeform som dominerat under en mycket lång tid (Giddens & Sutton, 2014). Normen om

(17)

17

kärnfamiljen lever i högsta grad kvar idag och en familj definieras som mamma, pappa och barn (Engwall, 2005). Då kärnfamiljen är rådande ideal och det familjeideal som reproduceras i samhället blir bördan på ensamstående föräldrar ännu större (Regnér & Johnsson, 2006). De flesta vill ha egna biologiska barn med någon som inte har barn sedan tidigare. Det är idag mycket som ska hinnas med innan man får barn, utbildning, resande, arbete, bostad med mera. Stor vikt läggs också vid att hitta den rätta partnern att bilda familj med. Att skaffa barn är också förenat med risker och en av dem är att parrelationen inte kommer att hålla och det kan ha olika innebörd för män och kvinnor. Män riskerar i högre grad att förlora kontakten med sitt barn och kvinnor att bli ensamstående mödrar med huvudansvar för barnen. Idag är fokus ofta på när i livet man ska skaffa barn och trenden är att skjuta upp barnafödandet. Frågan kring hur barn kan kombineras med yrkesliv är också väsentlig idag (Engwall, 2005).

2.4.2 Den moderna familjen

De flesta individer hoppas på en framtid som innehåller barn även om vägen dit kan kännas lång idag. Det råder en stress över att hinna med det man själv vill i livet innan och sedan att hitta den rätta partnern. Barn är viktiga i enskilda individers liv men även för samhället och att skapa ett samhälle där personer törs och får möjligheter att skaffa barn är ett politiskt uppdrag (Engwall, 2005). Livet förgylls av att få ta hand om någon annan, ett barn, vilket ger en känsla av mening och mål.

Genom alla tider har det förekommit de mest spektakulära konstellationer av familjer, så det kan vara svårt att definiera vad en riktig familj egentligen är för något (Olevik, 2016). Familj fungerar utifrån en hierarki och det försvåras när könen jämställts och alla individer i familjen kräver mer självbestämmande. Kvinnor som väljer att få barn på egen hand väljer att använda sin frihet till att binda upp sig för ett livslångt barnansvar. Genom att tekniken utvecklats och blivit lättillgänglig medför att det inte anses lika kontroversiellt med

ensamstående mödrar utan barn kan bli till utan ett samlag. Familjen idag formas i relationen mellan individ och stat, ifrån förhållningssättet gällande frihet och frigörelse samt utifrån teknologi (Olevik, 2016). Den moderna familjen kan anses bestå av enskilt starka individer där barn är den gemensamma faktorn och det innebär att det råder stora valmöjligheter och medför många individuella beslut. Balansen mellan det individuella och det tidigare gemensamma som innebar relationen kontra föräldraskapet blir istället valet att ta hela föräldraskapet på egen hand och hitta en balans i sina egna privata behov. Den frivilligt ensamstående mamman är en grupp som kommit ur dessa tankar kring modern familjebildning (Plantin, 2012). Det är en liten men växande grupp kvinnor som själva väljer att få barn utan en partner och de brukar kallas frivilligt ensamstående mödrar och de har ofta resurser stora nog att försörja familjen på egen hand (Giddens & Sutton, 2014).

De ofrivilligt frivilliga ensamstående är de som ser insemination som en sista utväg innan fertiliteten avtar. De ger ofta inte upp drömmen eller planen att träffa en man/närvarande pappa utan mannen får inlemmas i familjen efter att barnet fötts. Många har haft en plan med sina relationer och tvåsamhet i första hand men sedan tänkt om när relationen försvunnit eller inte kommit i deras väg. Känslan mellan självständighet och övergivenhet är inte så långt ifrån varandra. Ändå finns en tilltro till att klara sig själv, att lita mer på sig själv än på män som man har haft

(18)

18

en relation med. Att ha barn med någon man inte älskar kan innebära slitningar, påfrestningar för barnet, ständig oro samt en evig otrygghet gällande samarbete och omsorg. Ändå finns behov av att få stöd av andra, att dela kunskap och

erfarenheter samt längtan med någon. Barn binds alltid ihop med föräldrar och det innebär en stabilitet i vårt annars så individualistiska och instabila samhälle. Det blir på så sätt en villkorslös relation och beroendet får ett värde (Olevik, 2016). Maren Bak är docent och universitetslektor i socialt arbete och skrev sin

avhandling om ensam-mor-familjen i det senmoderna samhället. Ensam-mor-familjen består av många olika grupper av familjer, definitionen är en mamma som inte lever med någon partner men som lever med ett barn yngre än 18 år. Hon beskriver att de ensamma mödrarnas upplevelse av autonomi är av stor betydelse och att en av fördelarna med att vara ensamstående mamma är att det ger en möjlighet till stor del av självständighet och självtillit i tillvaron. Det ger även en möjlighet till en nära relation med barnen och att uppfostra dem som man själv önskar. Begreppet ensamstående mamma ger i västvärlden associationer till övergivenhet och ensamhet även om mammorna själva tagit avstånd ifrån den kopplingen till bristfällighet i både ord och handling. Deras vilja att forma vardagen utifrån nya strategier och nya möjligheter och kämpa för sig själva och barnen är idag det framträdande draget i nuvarande kunskap om ensam- mor-familjen i senmoderniteten (Bak, 2010).

2.4.3 Ensamstående mammor

När begreppet ensamstående mamma ersatte begreppet ogift mor under 1960-talet så signalerade det slutet på modernitetens förändring gällande nya familjeformer. Från att ha varit en grupp av kvinnor som hamnat i olycka eller änkor med stora barnaskaror så väljer kvinnor idag själva att leva ensamstående som mammor (Bak, 2010). Familjen och föräldrar ses ofta som de viktigaste resurserna för att erbjuda barn en trygg och bra uppväxtmiljö även om familjer idag ses som bräckligare då skilsmässor ökar och enföräldersfamiljer är den familjeform som ökar mest (Regnér & Johnsson, 2006). I svensk kontext har ensamstående mammor förknippats med det utsatta moderskapet med risk för missgynnande livsvillkor men ändå utan moralisk panik. Ensam- mor familjen uttrycker

möjlighet till ändrade livsformer, ökad kvinnlig autonomi och möjlighet att själv välja sitt liv i en kulturell förändring. Den största delen av ensam-mor -familjen är familjer där barnet ursprungligen levt med två föräldrar som sedan separerar. I en nordisk kontext så är ensam-mor-familjen i undantagsfall en ensam kvinna som genomfört en graviditet och förlossning på egen hand. Det påvisar att familjeliv är en föränderlig process och under en livstid kan man leva i flera olika

familjeformer (Bak, 2010).

I världen finns högst andel ensam-mor-familjer i USA och i Europa ligger

Storbritannien, Norge, Sverige och Danmark högst (Bak, 2010; Giddens & Sutton, 2014). Det är inte familjeformen att vara en enföräldersfamilj som skapar problem utan livsvillkoren och de socioekonomiska ramarna kring dessa familjer. Det som är en svårighet för ensamstående föräldrar är att de dels kan behöva arbeta mer för att få ekonomin att gå ihop samtidigt som de behöver vara mer med sina barn då barnen endast har en förälder (Regnér & Johnsson, 2006). Utifrån att ensam-mor-familjen endast har en inkomst samtidigt som de har huvudansvaret för omsorgen om sina barn har dessa familjer setts som ett socialt problem. De skillnader som påvisas mellan en- och tvåförälders familjer kan ofta härledas till fattigdom och konsekvenser av fattigdom och inte utifrån psykiskt samspel och närvaro av en

(19)

19

eller två föräldrar (Bak, 2010). Att vara ensamstående förälder innebär fortfarande en risk att bemötas av samhällets ogillande samt att leva i ekonomisk osäkerhet även om det i enskilda länder råder stor variation kring hushåll med ensamstående föräldrar. Rollen som ensamstående förälder är således föränderlig och gränserna kan vara otydliga då många vägar leder in och ut ur den rollen (Giddens & Sutton, 2014). Likaväl som kvinnor förväntas vilja och kunna få barn så kan också

grupper av kvinnor förväntas avstå från moderskap vilket är en bild på moderskap kopplat till normalisering. Även om moderskapet ofta beskrivs som obligatoriskt för kvinnor så finns det samtidigt en parallell där det finns kvinnor där det inte är socialt accepterat att bli mamma eller kvinnor som själva inte önskar bli mamma (Johansson, 2014).

2.4.4 Barn och nya relationer

Ensamstående mammor blir tvungna att förhålla sig till sin självbild och hitta strategier gällande moderskap och intima relationer (Bak, 2010). Barn förknippas med tvåsamhet och parbildning ändå är det inte ovanligt att barn lever med

ensamstående föräldrar. Föreställningar om att träffa en partner utan barn minskar med stigande ålder och som äldre singel så tvingas man släppa på kravet att träffa en partner utan barn. Att idealet är att vara barnlös när man går in i ett nytt

förhållande handlar om att man då inte har något gammalt som håller en kvar utan man är helt fri. En del singlar anser att om en partner har barn sedan tidigare så vill den troligtvis inte ha fler barn vilket är negativt om man själv vill ha barn. För en del är det viktigt att få egna biologiska barn för att få sprida sina gener men även för att inte känna att man kommer i andra hand vilket det kan bli om partnern har barn sedan tidigare. Att få gemensamma barn kan också visa på en

underliggande tanke om ett varaktigt förhållande. En svårighet med att träffa en partner när man har barn är tiden eftersom det kan vara svårt att hinna träffa någon ny partner då barnen upptar all tid. Oftast ställs högre krav på den partner man kan tänka sig skaffa barn med än den som man kan tänka sig att bo ihop med (Engwall, 2005).

2.4.5 Sexualitet som förälder

Sexualitetens förväntningar sker dels utifrån ett personligt plan men även i relation till partners samt till den omgivning, kultur och samhälle som vi befinner oss i. Dessa förväntningar är ofta föränderliga och vissa sker mer tillfälligt medan andra är mer bestående, men de ändras också ofta utifrån livscykeln. Barnens behov är något som lyfts som viktigt på senare tid och många föräldrar lägger mycket kraft på barnens utveckling utifrån tid och engagemang vilket kan leda till att tid för annat, som relationen och det gemensamma sexlivet, får stå tillbaka och nedprioriteras. Att balansera familj, arbete, personlig utveckling samt bibehålla en parrelation med gemensamt samliv kan därför bli svårt (Plantin, 2012).

En del resonerar att jag gör ett barn först och sedan sköter jag den vuxna kärleken vid sidan om utan att nödvändigtvis blanda ihop dem (Olevik, 2016). Det finns forskning kring sexuell lust och sexuella problem för olika parrelationer men inte så mycket forskning kring föräldraskap och sexualitet. De studier som finns fokuserar på tiden för graviditet och tiden precis efter förlossning och är främst utifrån kvinnans perspektiv. Plantin (2012) beskriver gällande föräldraskap och sexualitet att de första sexuella aktiviteterna för ett par efter en förlossning främst sker utifrån kvinnans tanke på partnerns föreställda lust och behov och inte utifrån kvinnans egna behov. Även att upplevelser av stress, tid för egna behov samt svårigheter att förena arbetsliv och familjeliv bidrar till missnöje kring parrelation

(20)

20

och sexualliv i familjer med två föräldrar. Barn och arbete prioriteras före parrelationen. Oro för kroppsliga förändringar efter graviditet och förlossning samt minskad lust och hinder för att återuppta ett sexualliv i relationen är något många föräldrar funderar kring och brottas med efter att ha fått barn. Kvinnor beskriver att en del är sugna på sex tidigt efter förlossningen medan andra upplever sex obehagligt och saknar egen sexuell drivkraft. Män beskriver hur barnet och föräldraskapet hamnar i fokus och det ger en närhet till partnern i en annan dimension av det sexuella men de känner även att det inte är bra om det tar för lång tid att få igång det gemensamma samlivet (Plantin, 2012). Ensamstående mödrar kan finna styrka i att vara just ensamstående mödrar i familjen och att kärlek och sex får utvecklas i andra konstellationer än via bildandet av en kärnfamilj. Strategier som nämns är att knyta an till flera personer samt att hitta nya arenor för social gemenskap (Olevik, 2016). En förändring som skett över tid är möjligheten att skilja sexualitet från reproduktion. Tidigare sågs barn som en risk och sexuell avhållsamhet var ett sätt att undvika oönskade graviditeter. Idag läggs stort värde vid sexualiteten och den kan skiljas från parrelationer, kärlek och att få barn (Engwall, 2005).

3 TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt beskrivs den tidigare forskning som hittats via sökning i databaser gällande sexualitet och reproduktion hos ensamstående kvinnor som inseminerar.

3.1 Litteratursökning gällande tidigare forskning

Litteratursökning har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl, Social services abstracts samt Sociological abstracts med syftet att söka efter tidigare forskning inom området ensamstående kvinnor som inseminerar, reproduktion och

sexualitet samt normer och värderingar kring detta. Sökord som användes var ”single women”, ”single parents”, insemination, donor insemination, sexuality och reproduction, först vart och ett sökord för sig och sedan i kombination med varandra. En sökning genomfördes under oktober 2016 och en sökning skedde april 2017 för att ta del av den senaste forskningen. Sökningarna gav ett varierat antal träffar och alla titlar lästes och av dem som verkade relevanta för studiens syfte lästes även abstract igenom. Till slut bedömdes nio artiklar ha relevans för syftet och dessa har lästs i sin helhet och innehållet kommer att redovisas nedan.

3.2 Moderskap

3.2.1 Tankar kring moderskap

Siegals (1998) studie är en amerikansk explorativ kvalitativ studie som handlar om mammors funderingar kring moderskap och gruppen som inkluderades i studien var 51 stycken ensamstående mammor (30 gravida genom samlag, 12 som adopterat och 9 via donatorinsemination) och en kontrollgrupp med 49 gifta kvinnor (gravida genom samlag). Kvinnorna beskrev sina tankar när de funderade på att bli gravida. Tankarna handlade om önskan att bli mamma, att vara del av en familj, tid, ekonomi, arbete/karriär, andra relationer, mammaegenskaper, om de kände sig redo att bli mamma och deras civila status. Dessa var liknande för både de ensamstående mammorna och de gifta förutom två kategorier, ekonomi och civil status. Det kan handla om att den ensamstående kvinnan är den enda

(21)

21

familjeförsörjaren och att den ensamstående mamman är icke- normativ (Siegal, 1998).

Mazor (2004) beskriver i sin kliniska fallstudie från Israel flera olika klienter och deras terapisessioner, som hon sammanfattat till en enda fallbeskrivning. Hon inkluderar kvinnor som befunnit sig i processen att fundera kring framtida

moderskap, beslutsfattande och förberedelser inför att bli mamma. Hon fokuserar på två teman; hur skapar kvinnan en modersroll till sitt framtida barn när hon ständigt påminns om sin egen tidigare familj med två föräldrar samt hur relaterar den blivande mamman sin position till den okände fadern. Kvinnan i

fallbeskrivningen heter Miriam och är 37 år och hon vill bli mamma. Hon har avslutat relationer med partners där hon upplevt att hon fått ge upp sina värderingar och känt sig förödmjukad av partnern. När hon närmar sig 40 år funderar hon på alternativa sätt att bilda familj. Hon uttrycker en konstant smärta över den saknade partnern som kanske aldrig kommer och hon beskriver att hon blivit en outhärdlig person i sin strävan att vara öppen för nya möjligheter. Kan hon ge upp drömmen om ett normalt familjeliv och vill hon verkligen det? I terapin beskrivs ett sorgearbete men även en stress då den biologiska klockan tickade. Fokus hamnar i terapin på att acceptera beslutet att ge upp att få familj genom partnerskap då det hindrar henne från drömmen att bli mamma. Känslor som avund och konkurrens med de som har allt bidrar till nedstämdhet. Miriam tar beslutet att hon ska dejta en sista gång och när det misslyckas så blir agerandet för att bli mamma mer konkret och hon kan acceptera klyftorna mellan hennes

önskningar och de skilda sätt hon nu finner gällande moderskap, sexualitet och kärleksrelationer. Miriam tar i terapin även upp oro kring bemötande från familj kring sitt val av moderskap och när hon väl vågar berätta möts hon av löften om emotionellt och finansiellt stöd från familjen vilket medför att hon känner sig tryggare inför eventuellt socialt stigma. Miriam funderar på sina olika alternativ för att bli mamma som adoption, få barn med en homosexuell partner och dela föräldraskapet, ha oskyddat samlag och donatorinsemination. För heterosexuella kvinnor som inseminerar med donator så lämnas en möjlighet för en framtida partner då fadern inte finns. När väl Miriam tagit beslutet blev hon lättad och aktiv i flera medicinska och praktiska aktiviteter och allt fokus som tidigare varit riktat mot en saknad manlig partner blev istället riktat mot det idealiserade moderskapet. Nästa bakslag kom när hon började fundera utifrån barnets

perspektiv och avsaknaden av en far och hon gjorde då jämförelsen med hennes egen relation till sin pappa. Känslor som skuld kring eventuella svårigheter hennes barn skulle komma att möta dök upp och hon kände att hon berövade barnet en del av dennes liv. Nu kom en ny period av tvivel och Miriam la återigen förhoppningen på att träffa en partner men sedan gjorde hon i alla fall en insemination och blev gravid. För att fylla tomrummet av en avsaknad far så skapade Miriam ett familjeträd av sin familj kring sig själv och barnet. Kvinnor behöver skapa och återskapa sitt egna unika moderskap för att hitta sin identitet som ensamstående mamma menar Mazor (2004).

Hon menar vidare att kvinnor själva väljer att genomgå den existentiella process det innebär att bli ensamstående mamma men det betyder inte att samhället ska låta dem försätta sig själva i ensamhet. Genom att aktivt välja ensamt föräldraskap genom insemination med hjälp av donator så bryter kvinnan mot den förväntade bilden av en kvinna och det skapar även frågor kring den okända donatorn som inte innehar rollen som pappa. Att inte ha en partner under föräldraerfarenheten kan medföra känslor av förlust kring femininitet, sexualitet och passion. Kvinnans

(22)

22

medvetna val förnekar inte mannens/pappans roll eller betydelse utan innebär bara en alternativ väg. Det råder klyftor mellan normativa konventioner kring pappans roll, myter, teoretiska modeller samt de faktiska konsekvenserna av att vara pappa (Mazor, 2004).

3.2.2 Att välja att bli ensamstående mamma beskrivs som plan B

Van Hoof, Pennings och De Sutter (2015) skriver i sin kvalitativa studie från Belgien om kvinnor som kommer till Belgien från andra länder för att bli gravida. För dem var att bli ensamstående mamma deras plan B och de genomförde planen först när de närmade sig 40-års ålder och deras reproduktionsförmåga börjat minska (Van Hoof, Pennings & De Sutter, 2015).

Salomon et al. (2015) är en kvantitativ dansk studie som använt frågeformulär där 184 ensamstående kvinnors svar jämförts med 127 kvinnor som levt i relation. I studien tillfrågades kvinnorna om vilka förväntningar de haft på moderskap i 20-årsåldern och majoriteten beskrev att de önskade träffa en partner att leva med och få sitt första barn kring 27 års ålder och sedan få två till tre barn. Majoriteten av kvinnorna hade alltså initialt önskat att bilda familj med en partner och 66,1 procent av kvinnorna hade haft en partner som de velat ha barn med men i 38,4 procent hade partnern barn sedan tidigare och 39,8 procent av männen ville inte ha fler barn. Om kvinnorna var tvungna att välja mellan att få ett barn eller hitta en partner så valde majoriteten att få ett barn även om 85,8 procent önskade hitta en partner i framtiden och att den partnern skulle ta ett föräldraansvar för barnet. I Murray och Golomboks (2005a) kvantitativa studie jämfördes 27 stycken ensamstående mammor som använt donatorinsemination med 50 stycken gifta mammor som använt donatorinsemination. Den främsta orsaken till att välja donatorinsemination för heterosexuella ensamstående kvinnor var att undvika att behöva ha tillfälligt sex med en partner i syfte att bli gravid. Kvinnorna i studien kände att de började bli allt äldre och de ville uppfylla sin dröm att bli mamma och att enda sättet var att göra det som ensamstående då de saknade en partner. I en dansk kvalitativ studie beskriver 20 stycken kvinnor sina funderingar kring moderskap och barnafödande. Studien bestod av semi-strukturerade intervjuer med kvinnor mellan 34 och 39 års ålder som inte fått barn, varav 10 var ensamstående och 10 var sammanboende i relation. Kvinnorna beskrev att

drömmen var att träffa den rätta partnern och bilda en kärnfamilj men de upplevde samtidigt att det var svårt att träffa rätt partner och en partner som ville ha barn. Barnönskan beskrevs utifrån att det fanns en biologisk önskan om att få en liten kopia av sig själv men även att få barn är meningen med livet och en anledning till lycka och att få en familj. En del av kvinnorna som levde ensamma hade funderat kring att bli frivilligt ensamstående mamma även om det inte ansågs vara det naturliga sättet att få barn. Det ansågs inte som ett förstahandsval att bli

ensamstående mamma utan som en reservplan när kvinnorna närmade sig en ålder när reproduktionsförmågan började avta och då blev alternativet att få barn utan en man mer aktuellt. Kvinnorna i studien accepterade olika familjekonstellationer men önskade att bli en del av en kärnfamilj (Birch Petersen et al. 2015).

3.3 Ensamstående kvinnor som föräldrar 3.3.1 Socioekonomisk bakgrundsinformation

(23)

23

I Weissenbergs et al. kvalitativa studie som använde sig av intervjuer med 62 ensamstående mammor som använt samma spermabank i Israel visade det sig att kvinnorna som hade genomgått donatorinsemination var i medel 43 år vid födseln av barnet. De flesta hade inte tidigare varit gifta och de fortsatte vara singlar efter att barnet fötts. Majoriteten var välutbildade och 95 procent hade professionella karriärer eller var egna företagare även om en del kvinnor nu hade beslutat att arbeta mindre eller bytt yrke för att fokusera mer på familjen. Att använda reproduktionsteknologi kan antingen ses som mer lockande eller möjligt för välutbildade kvinnor och troligtvis har de även ökade ekonomiska möjlighet. I Israel är förväntningen att alla kvinnor ska bli föda barn, oavsett

familjekonstellation, och därför är alla fertilitetsbehandlingar för kvinnor

tillgängliga och finansierade vilket medför att kvinnor försöker blir föräldrar även om utsikterna att lyckas är små (Weissenberg, Landau & Madgar, 2007).

I en brittisk longitudinell studie (Murray & Golombok, 2005b) visade det sig att kvinnorna som väljer donatorsinsemination har gjort ett aktivt val att bli förälder på egen hand och de är ofta yrkesverksamma och har god ekonomi samt stöd av ett nätverk. Majoriteten bodde i städer för att ha tillgång till familjeorienterade strukturer och ökad tolerans kring ensamstående än i mindre samhällen. Sexton procent i studien hade ändrat sina boende- förhållanden efter att de blev föräldrar och 13 procent flyttade närmare släkt för att få stöd både praktiskt och

ekonomiskt. Kvinnorna i studien behövde i medel sex fertilitetsförsök och 60 procent behövde förutom spermiedonationen IVF behandlingar och 18 procent äggdonation.

Salomon et al. (2015) beskriver i sin studie att de ensamstående kvinnorna som genomgick insemination var signifikant äldre än de kvinnor som levde i ett förhållande. Det var inga skillnader mellan grupperna gällande utbildningsnivå, social klass, familjebakgrund, tidigare graviditeter eller antal tidigare långvariga relationer.

3.3.2 Livet som ensamstående mamma

Ensamstående mammor beskrev i en studie (Siegal, 1998) att de hanterade

moderskapet väl, hade en god självkänsla samt förtroende för sin föräldraförmåga. Kvinnorna som fått barn via donatorsinsemination beskrev färre kroniska

stressorer och dagliga svårigheter än de andra grupperna av ensamstående

mammor. De kvinnor som uttryckte svårigheter var de som var ensamstående och som hade blivit gravida genom en oplanerad graviditet.

Många av kvinnorna beskrev i en annan studie (Weissenberg, Landau & Madgar, 2007)

att de fick kämpa både medicinskt och psykologiskt men att de inte gav upp hoppet att bli mamma. Ungefär 10 procent genomgick försök för att bli gravida en andra gång i syfte att få ett syskon och en större familj eftersom normen i Israel är att ha tre barn. Kvinnorna bedömde den egna och barnets hälsa som väldigt bra och bedömde att barnen var väl anpassade både socialt och emotionellt. När de fick skatta sitt välbehag av moderskapet så blev medelvärdet 9,73 på en skala till 10. Vissa av mammorna uttryckte glädje över moderskapet men att de inte trott det skulle vara så krävande att vara ensamstående mamma. Nackdelarna dessa mammor beskrev var att de hade mycket ansvar och att de var ensamma i alla beslut som behövde fattas. Några uttryckte att de var nöjda med att inte behöva

References

Related documents

Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig till medelsvår intellektuell funktionsnedsättning uppfattar den kallelse och information som ges inför möten med hälso- och

Där en genom tvärvetenskapliga metoder skapar lust och engagemang genom att koppla samman olika ämnen så att till exempel elever som inte känner stor tjusning för bildämnet

Något som kan förstås utifrån kunskapen om våldets utbredning i det svenska samhället där 46 % av alla kvinnor någon gång utsätts för våld under sin livstid (NCK 2014).

I denna studie har det fokuserats mycket på den vetenskapliga grunden som, Håkansson och Sundberg (2012) lyfter, handlar om att kunskapen är baserad på vetenskapliga

3) Denna kategori innefattar de fall då informanterna tolkar frågan som vilket språk de skulle vilja använda. De uttrycker en önskan att kunna ett språk, eller behärska ett

Samtidigt som man gläder sig åt att konvalescenthemmen ”kanske inte längre behövs?” kan man inte undgå att fundera på om inte detta är en utveckling som inte är

Om vänskapen till stor del handlar om att orientera sig och rikta sig mot sina vänner för att på så vis skapa en närhet skulle detta riktande mot främst

När hjärtat vilar mellan varje slag fylls blodet på i hjärtat, trycket faller till ett minsta värde, som kallas diastoliskt blodtryck.. Blodtrycket kan variera beroende av