Examensarbete i kriminologi Malmö Universitet
61-90 hp Hälsa och samhälle
Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö Maj 2018
STÖRA – TULLVERKETS
FÖRMÅGA ATT ARBETA
OFFENSIVT
”VI ÄR SOM EN NAGEL I ÖGAT PÅ BUSET”
ANNA ARPFORS
STÖRA – TULLVERKETS
FÖRMÅGA ATT ARBETA
OFFENSIVT
”VI ÄR SOM EN NAGEL I ÖGAT PÅ BUSET”
ANNA ARPFORS
EMMA MAGNUSSON
Arpfors, A & Magnusson, E. STÖRA – Tullverkets förmåga att arbeta offensivt. ”Vi är som en nagel i ögat på buset”. Examensarbete i kriminologi 15
högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,
Institutionen för Kriminologi, 2018.
Denna uppsats är skriven i ett samarbete med Tullverket region Syd. Med utgångspunkt i att underlag om Tullverkets arbetsmetod STÖRA saknades var syftet för denna uppsats att framställa en beskrivning av vad metoden innebär, dess framgångsfaktorer, utvecklingsmöjligheter samt hur involverade parter upplever metodens karaktär. Studien utgörs av semistrukturerade intervjuer med respondenter som på olika sätt är involverade i arbetet med STÖRA, vidare har även statistisk över de beslag som genomförts av STÖRA analyserats.
Arbetsmetoden utmärks av korta ledtider med en offensiv och flexibel metodik vilken anses gynnsam i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten. Till följd av metodens redovisade resultat utökades arbetsuppgifterna för STÖRA år 2017. Idag fokuserar gruppen via exempelvis husrannsakningar och kontroller i lager på att störa ut illegal tobak, alkohol, narkotika samt vapen som förekommer inne i landet. Tullverket har en generös lagstiftning som STÖRA fördelaktigt vågar tolka och utnyttja till fullo. Respondenterna i studien är eniga om att STÖRA är en väsentlig arbetsmetod i ledet för att bekämpa den organiserade brottsligheten.
Nyckelord: Flexibilitet, Illegala varor, Organiserad brottslighet, STÖRA,
STÖRA – THE ABILITY OF
SWEDISH CUSTOMS TO WORK
OFFENSIVE
“WE’RE A THORN IN THE SIDE FOR THE BAD
GUYS”
ANNA ARPFORS
EMMA MAGNUSSON
Arpfors, A & Magnusson, E. STÖRA – The ability of Swedish Customs to work offensive. ”We’re a thorn in the side for the bad guys”. Degree project in
criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society,
Department of Criminology, 2018.
This paper is written in collaboration with the Swedish Customs. Based on the premises that documentation regarding the Swedish Customs working method STÖRA was lacking, the purpose of this paper was to present description of what the method is, its elements of success and developments, as well as how involved parties experience the characteristics of the method. The study constitutes of semi-structured interviews with respondents that are all linked to the work of STÖRA. Further on, statistics of the confiscations conducted through STÖRA has been analyzed. The working method is characterized by short lead times with an offensive and flexible methodology, which is considered favourable given the purpose of fighting organized crime. Following the shown results of the method, the working tasks of STÖRA were expanded in 2017. Today the group working with STÖRA uses house searches and controls of warehouses to disturb the distribution of illegal tobacco, alcohol, narcotics and guns that exist within Sweden. The Swedish Customs have a generous legislation, which STÖRA beneficially interpret and use to its full capacity. The respondents of the study are united in that STÖRA is a substantial working method as a way of combating organized crime.
TACK TILL!
Först vill vi rikta ett stort tack till Tullverket region Syd för förtroendet avseende samarbetet för denna uppsats, ett extra stort tack till Biträdande gränsskyddschef på Brottsbekämpningen Martin Petersson för att du introducerade oss till ämnet och för ditt stora engagemang. Vidare vill vi även tacka samtliga respondenter som med god samarbetsvilja bidragit med värdefull information, utan er hade denna uppsats inte varit möjlig! Slutligen vill vi rikta ett tack till vår handledare Alexander Engström som under arbetets gång bistått med vägledning samt goda råd.
Malmö i maj år 2018
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
Syfte och frågeställningar ... 1
BAKGRUND ... 2
Organiserad brottslighet ... 2
Gränsöverskridande brottslighet ... 3
Internationella regleringar för narkotika ... 4
Tullverkets brottsbekämpande arbete ... 5
Tullverket som samverkanspart ... 6
Uppkomsten av STÖRA ... 7
Teoretisk tolkningsram ... 7
METOD ... 8
Semistrukturerade intervjuer ... 9
Analysmetod – systematisk textkondensering ... 10
Helhetsintryck ... 11
Identifiering av meningsbärande enheter ... 11
Abstrahera innehållet ... 11 Rekontextualisering ... 11 Kvantitativ data ... 12 Avgränsningar... 12 Förförståelse ... 12 Etiska överväganden ... 13 RESULTAT ... 14 STÖRAs framväxt ... 14 Karaktäristiskt för STÖRA ... 15 Arbetsprocessen... 16 Utmärkande för gruppen ... 18 Samverkan ... 19
Redovisade resultat för STÖRA år 2016 och 2017 ... 20
Framgångsfaktorer för arbetsmetoden ... 22 Utvecklingsmöjligheter för STÖRA ... 23 DISKUSSION ... 26 Resultatdiskussion ... 26 Metoddiskussion ... 30 Framtida forskning ... 33 Rekommendationer ... 34 SLUTSATS ... 35 REFERENSER ... 36 BILAGOR ... 41 Bilaga 1 ... 41 Bilaga 2 ... 42 Bilaga 3 ... 43 Bilaga 4 ... 44
INLEDNING
Illegala varor, främst narkotika, är inte längre ett nationellt problem utan i dagsläget en av de internationellt största utmaningarna för flertalet länder i världen (Jenner, 2011; Thoumi, 2009). Den ökade globaliseringen är en
bidragande faktor till den gränsöverskridande brottsligheten (Jenner, 2011), den organiserade brottsligheten anses gynnas till följd av att globaliseringen skapar unika möjligheter för kriminella organisationer att etablera sina verksamheter internationellt (Hall, 2012). Sedan flera decennier tillbaka har regeringar världen över implementerat åtgärder i syfte att bekämpa den illegala marknaden, detta utan större framgång (Ekici, 2016; Jenner, 2011). Organiserad brottslighet tenderar att öka i Sverige vilket beslagen som genomförts av Tullverket i region Syd indikerar på, exempelvis har beslagtagna skjutvapen ökat med 65 procent, cannabisharts med 626 procent samt amfetamin med 153 procent, ökningen avses från år 2015 till år 2017 (Tullverket, 2018a). Ytterligare indikationer på att den organiserade brottsligheten bidrar med stora flöden narkotika till Sverige är att priserna på de illegala varorna minskar i takt med att tillgängligheten samt att en köpstark marknad ökar (Gripenberg Abdon, Wallin & Andréasson 2011;
Tullverket, 2017).
Flera samverkansprojekt har initierats nationellt, regionalt och lokalt med intentionen att bekämpa den organiserade brottsligheten innanför Sveriges gränser, dock har flertalet projekt avslutats utan större framgång (Brå, 2011). Williams och Godson (2002) påstår att problematiken gällande den organiserade brottsligheten inte har en enkel och snabb lösning utan att en ny metod för att påverka framfarten behöver utformas. Som brottsbekämpande myndighet har Tullverket i region Syd utvecklat en unik metod (STÖRA) med avsikten att successivt störa ut den organiserade brottsligheten inom regionen. Arbetet med metoden frångår det allmänheten förknippar med Tullverkets gränskontroller och fokuserar istället på att genomföra offensiva tillslag på illegala varor inne i landet. Arbetsmetoden har väckt intresse nationellt inom Tullverket men vidare
implementering i andra regioner är problematiskt på grund av bristande underlag. Idag finns ingen sammanställd beskrivning av vad metoden innebär eller hur den tillämpas vilket försvårar en implementering. Således ska denna uppsats skapa förståelse och genom en kartläggning av metoden underlätta för vidare
implementering av metoden i syfte att fler regioner offensivt kan bekämpa den organiserade brottsligheten.
Syfte och frågeställningar
Syftet för denna uppsats är att beskriva vad som karaktäriserar Tullverkets arbetsmetod STÖRA, hur den bedrivs, dess framgångsfaktorer samt
utvecklingsmöjligheter. Vidare ska de resultat STÖRA redovisat för år 2016 och 2017 analyseras med avsikten att se om det överensstämmer med hur
medverkande parter upplever arbetsmetoden. De frågeställningar som i uppsatsen utarbetats och kommer besvaras är:
• Vad karaktäriserar arbetsmetoden STÖRA samt hur bedrivs arbetet med metoden?
• Vilka resultat har STÖRA redovisat för år 2016 och 2017?
• Vilka framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter kan identifieras i arbetsmetodiken?
BAKGRUND
I följande avsnitt kommer närliggande ämnen som är relaterade till STÖRA att presenteras dessa är organiserad brottslighet, samverkansarbete mot
gränsöverskridande brottslighet samt Tullverkets uppdrag och brottsbekämpande arbete.
Organiserad brottslighet
Det finns ingen klar definition av begreppet organiserad brottslighet vilket försvårar jämförandet av statistik och grupperingar mellan länder (Finckenauer, 2005; Govender, 2015; Kirby & Snow, 2016; Lavorgna, Lombardo & Sergi, 2013; Tullverket, 2017). Europeiska unionen (EU) har tagit fram en definition med syftet att Europa ska kunna tillämpa samma definition vid forskning av den organiserade brottsligheten, dock används fortfarande begreppet väldigt olika (Korsell & Vesterhav, 2012). Denna uppsats utgår från EU:s definition, vilken kort sammanfattas som att ett brott har begåtts av minst två individer som arbetat med varandra under en längre tid samt att arbetet har varit uppdelat mellan de involverade individerna (a.a.). Adamoli, Di Nicola, Savona och Zoffi (1998) poängterar att organiserad brottslighet inte avgörs på vilka brott som begås utan hur brotten begås, med andra ord processen som leder fram till brottet.
Allmänhetens uppfattning av den organiserade brottsligheten kan relateras till vilka grupperingar som är mest synliga i media, dessa är maffia eller
motorcykelgäng som vanligen visar upp sin tillhörighet med kläder eller tatueringar (Korsell & Larsson, 2010; Korsell, Skinnari & Vesterhav, 2009; Korsell & Vesterhav, 2012). Motsatsen till de grupperingar som är väl synliga för allmänheten omnämns som ad-hoc-grupper, dessa värnar om sin anonymitet samt är den grupp som är mest förekommande inom den organiserade brottsligheten (a.a.). Något som kännetecknar ad-hoc-grupperna är att de är löst sammansatta i form av ett större nätverk där individer är sammanlänkade till varandra på olika sätt (a.a.). Individerna arbetar ofta i långsiktiga kriminella projekt och kan därför ingå i flera projekt samtidigt eftersom dessa individer inte är bundna till någon specifik gruppering (Korsell & Larsson, 2010). De långsiktiga projekten har en detaljerad verksamhetsplan och inkluderar individer från nätverket som inger förtroende vilka sedan utgör olika roller i händelseförloppet, detta anses väsentligt för framgång inom verksamheten (Korsell m.fl., 2009). Individerna är mycket flexibla och undviker gärna fasta rutiner för att minska upptäcktsrisken från myndigheter som Polisen och Tullverket (Korsell m.fl., 2009; Tullverket, 2017). Vid misstanke om att verksamheten är avslöjad kan denna snabbt frysas för att sedan återupptas när misstankar från myndigheterna inte längre kvarstår (a.a.). Dock är det en svår balansgång för den kriminella verksamheten att undvika de brottsbekämpande myndigheterna och samtidigt upprätthålla en hög profil inom den illegala marknaden för att inte tappa eventuella köpare (Korsell m.fl., 2009). Organiserad brottslighet är något som flera länder haft problem med historiskt sett exempelvis var maffian tidigt ett problem i Italien (Lavorgna m.fl., 2013). I Storbritannien har Liverpool utgjort en central del i den organiserade
brottsligheten till följd av stadens geografiska placering, problematiken med organiserad brottslighet har även präglat Chicago sedan tidigt 1900-tal (a.a.). I takt med globaliseringens utveckling har den organiserade brottsligheten ökat och
blivit mer utbredd över landsgränser vilket underlättat dess framfart då nya vägar för transporter möjliggjorts (UNODC, 2017). Den organiserade brottsligheten tenderar att öka även i Sverige, inte minst tyder den ständigt stigande
beslagsstatistiken Tullverket redovisar på en ökning av illegal införsel av tobak, alkohol, narkotika och vapen (Tullverket, 2017). Majoriteten av Tullverkets beslag utgörs av narkotika vilka under de senaste åren har ökat sett till både mängden och antal tillslag i jämförelse med beslag från tidigare år (a.a.). Detta kan antyda att den organiserade brottsligheten har expanderat men även att Tullverkets arbete att upptäcka narkotikan förbättrats (a.a.). När Tullverket
beslagtar illegala varor påverkar detta den organiserade brottsligheten negativt, till följd av att den kriminella verksamheten störs (a.a.). Många grupperingar är multikriminella och inkluderar flertalet illegala varor i sin verksamhet, ändå präglas den organiserade brottsligheten till stor del av narkotikahandel (Polisen, 2017a).
Gränsöverskridande brottslighet
Världen har förklarat krig mot narkotika, detta 50 år tillbaka i tiden, sedan dess har regeringar världen över försökt bekämpa den illegala narkotikamarknaden (Jenner, 2011). Idag, flera decennier senare kan världen konstateras besegrad till följd av att narkotikamarknaden är större än någonsin, trots flertalet olika försök från regeringar att övervinna den illegala marknaden är det bara möjligt att urskilja marginella resultat (Ekici, 2016; Jenner, 2011). Jenner (2011) menar att tillväxten av globaliseringen de senaste årtiondena inte enbart har medfört positiva utvecklingsmöjligheter för världen, utan också en globalisering av den illegala marknaden vilket medför att exempelvis flera tusentals kilo illegala droger varje dag passerar internationella gränser. Kegö och Leijonmarck (2010) beskriver narkotikaindustrin som en smutsig men oerhört ekonomiskt lönsam bransch. Pengaflödet inom marknaden är stort och byter händer många gånger innan varorna nått från punkt a till b (Kegö & Leijonmarck, 2010). Längs
transportvägen riskerar somliga individer sitt liv alternativt att bli lagförda för smuggling, detta för att narkotikan ska komma fram (a.a.) Vidare menar Kegö och Leijonmarck:
”Vinsterna är så höga att smugglarna bokstavligen går över lik för att förse köparna med varan” (Kegö & Leijonmarck, 2010, s. 2)
Den globala marknaden för illegala droger beräknas omsätta över 500 miljarder kronor varje år och anses vara en av de största industrierna i världen (Jenner, 2011). Åtgärder måste implementeras för att bekämpa den ständigt växande marknaden som förser världens länder med olagliga varor (a.a.) vilka medför ett stort hot mot säkerheten (Bocănială & Bocănială, 2012; Ekici, 2016; Polisen, 2016). Narkotikamarknaden klassas inte enbart som nationell utan också som internationell, vilket bidrar till gränsöverskridande konsekvenser (Thoumi, 2009). Europol (2017) hävdar att den illegala narkotikamarknaden dominerar i
förhållande till andra illegala marknader i unionen, många länder inom EU är så kallade grossistländer och är väsentliga för infrastrukturens legala handel. De kriminella nätverken använder globaliseringens legala flöde för att bedriva den illegala marknaden (Ceccato & Haining, 2004; Polisen, 2016), således utvecklas konstant tillvägagångssättet för att undvika avslöjanden samt lagföring (Polisen, 2016; UNODC, 2017). Tullverket (2017) menar att det råder en mycket köpstark marknad i Sverige, tillika anses förekomsten av narkotika vara hög (Polisen,
2017a; Tullverket, 2017). Gripenberg Abdon m.fl. (2011) har i en studie från Sverige kunnat påvisa att priserna på illegala droger minskar med cirka 50 procent samtidigt som tillgängligheten ökar. Även Guttmorsson och Zetterqvist (2018) hävdar att gatupriserna nationellt har minskat avseende flertalet narkotikapreparat i jämförelse med år 1988, därmed antyds narkotikatillförseln vara fortsatt stark. Ceccato och Haining (2004) hävdar att Öresundsbron utgör en väsentlig del för den gränsöverskridande brottsligheten i Öresundsregionen. Bron anses väsentlig med avsikten att sedan dess uppkomst har brottsligheten fått en annan geografisk spridning, vilket anses bero på att bron öppnat upp för nya möjligheter för
brottslighetens distribution (Ceccato & Haining, 2004). De nya möjligheterna har bidragit till en ökad gränsöverskridande brottslighet mellan Danmark och Sverige, men även att Danmark fungerar som ett ”mellanland” för att enklare förbinda smuggling av exempelvis alkohol, cigaretter och narkotika till Sverige från andra länder inom Europa (a.a.). Utöver en ökad globalisering av illegala varor anses Öresundsbron bidra till att de kriminella nätverken i större utsträckning
expanderar och arbetar över gränserna (a.a.). Tobaksleverantörsföreningen (2017) menar att tobakssmugglingen likt narkotikainförseln är omfattande i Sverige och att importen främst sker via hamnar samt med bil-och lastbilstransporter i västra och södra delarna av Sverige. Vinsterna för cigarettsmuggling med en fullastad långtradare kan uppgå till 13-14 miljoner kronor genom att undvika punktskatter (Tobaksleverantörsföreningen, 2017). Historiskt sett var tobaksrökning vanligast i de välbärgade klasserna men på senare år har det skett en förändring och idag är rökning mest förekommande bland ungdomar och ekonomiskt utsatta (CAN, 2012). Av den orsaken att tobaksrökning präglas av låginkomsttagare och ungdomar är intresset stort att införskaffa tobaken till det billigaste priset, vilket gynnar den illegala tobakshandeln eftersom obeskattade tobaksvaror kan säljas till ett reducerat pris (a.a.).
Internationella regleringar för narkotika
I dagsläget ligger tre internationella FN-konventioner till grund för hur den generella narkotikapolitiken i världen kontrollerar handel, produktion samt konsumtion av narkotika (Johnson, Richert & Svensson, 2017). Majoriteten av alla världens länder har förbundit sig till konventionerna, detta medför att ett land inte själva innehar rätten att tillåta legalisering av narkotikaklassade preparat (a.a.). Dock säljer flertalet delstater i USA cannabis lagligt, att detta förekommer trots konventionerna är på grund av att det inte får några stora konsekvenser att bryta mot det gemensamma förhållningssättet (a.a.). Enligt Ekici (2016) krävs samverkan både internationellt och regionalt för att motverka problematiken, effektiva strategier bör införas vilket skapar en förutsättning för stabilitet i världen.
Narkotikapolitiken inom EU utgörs av de ovan nämnda FN-konventionerna, således åligger för medlemsländerna inom unionen att kriminalisera exempelvis odling, transport, export samt import av narkotika (Johnson m.fl., 2017). Detta är en del av de gemensamma lagreglerna inom EU (a.a.). Polisen hävdar att en stark samverkan internationellt krävs för att bekämpa den gränsöverskridande
narkotikamarknaden (Polisen, 2016). I dagsläget utgör Tullverket en av de myndigheter som arbetar för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten genom att kontrollera det varuflöde som korsar Sveriges gränser (Tullverket, 2017). Även EU betonar vikten av ett internationellt samarbete både mellan medlemsländerna men också mellan internationella organisationer och har
utvecklat strategier för att motarbeta flödet av narkotika inom unionen
(Europeiska kommissionen, 2014). Likt FN-konventionerna föreligger för EU att trots gemensamma strategier att bekämpa narkotika har varje land en egen handlingsfrihet, vilket resulterat i att exempelvis Portugal och Nederländerna har andra förhållningsregler gällande narkotika än vad Sverige har (Johnson m.fl., 2017). Således misslyckas strategierna för ett gemensamt förhållningssätt. Tullverkets brottsbekämpande arbete
Tullverket (2017) hävdar att majoriteten av den tullrelaterade organiserade
brottsligheten nationellt och internationellt till största del består av smuggling och handel med illegala varor.
”Tullverkets vision är: Ett Tullverk med effektiva och moderna
arbetsmetoder som förenklar det legala och förhindrar det illegala”
(Tullverket, 2018b, s. 5)
Tullverkets uppdrag regleras av Sveriges riksdag och regering (Tullverket, 2018b), sammanfattat ur regleringsbrevet för år 2018 utgörs Tullverkets uppdrag av att kontrollera varuflödet genom trafiken till och från Sverige (Regeringen, 2017). För att fastställa att in-och utförseln av varor följer de lagstiftningar som finns reglerade ska Tullverkets arbete verka brottsförebyggande samt främja en konkurrensneutral handel (a.a.). Baserat på ovanstående ska Tullverkets arbete bidra till en ökad säkerhet i samhället (Tullverket, 2017). Till följd av att Tullverket ansvarar för allt varuflöde som inkommer och lämnar Sverige är myndigheten uppdelad i två delar, ena delen hanterar den lagliga handeln (Effektiv
handel) och andra delen den illegala handeln (Brottsbekämpningen) (Hörnqvist,
2007). Vidare i denna uppsats när Tullverkets arbete omnämns syftar detta till brottsbekämpningen.
För att bekämpa den organiserade brottsligheten arbetar Tullverket enligt den definition som EU utarbetat (Tullverket, 2018b). I Tullverkets arbete ingår att granska människor som vid en gränskontroll sker via observationer och sedan väljs somliga ut för vidare kontroll (Hörnqvist, 2007). Om tullinspektören ska kunna genomföra en kontroll av exempelvis en väska eller ett fordon för att leta efter smuggelgods så som vapen eller narkotika behöver det inte föreligga något konkret som väcker stark misstanke om ett pågående smugglingsbrott (a.a.). Utöver tullinspektörens befogenheter att leta efter illegala varor i ett föremål får kontroll även genomföras på kläder, den nakna människokroppen samt på
kroppsvätskor, vid sådana kontroller krävs dock att misstanke om smugglingsbrott föreligger (a.a.). Vid påträffade illegala varor utreds det förmodade
smugglingsbrottet av personal vid tullkriminalenheten under ledning av antingen en allmän åklagare, tullåklagare eller Tullverkets förundersökningsledare
(Tullverket, 2015). Arbetet ska mynna ut i ett underlag för åklagaren att
presentera i rätten och erhålla en rättssäker bedömning av ärendet (a.a.). Resultatet av Tullverkets tillslag i form av det brottsbekämpande arbetet fick år 1998 en ny innebörd när konceptet samhällsnytta infördes (Hörnqvist, 2007). Tillslagen som Tullverket genomfört räknas om till ett motsvarande värde av hur mycket
myndigheten har besparat det svenska samhället till följd av att beslagta och förhindra att illegala varor når ut till samhället (Hörnqvist, 2007; Tullverket, 2018b). År 2017 genererade beslagtagna narkotika- och dopingpreparat av Tullverket en samhällsnytta på cirka 2,6 miljarder kronor (Tullverket, 2018a). Tullverket (2018b) presenterar i sin verksamhetsplan att målet för samhällsnyttan
år 2018 för narkotika- och dopingpreparat är ≥1,6 miljarder kronor, sett till tidigare års resultat anses detta mål kunna uppnås med god marginal.
Tullverket som samverkanspart
Gällande den gränsöverskridande organiserade brottslighetens negativa
konsekvenser hävdar Bocănială och Bocănială (2012) att detta innebär ett globalt hot, gränserna utgör inte längre ett hinder för att transportera illegala varor mellan länder. Bocănială och Bocănială (2012) menar att gränserna enbart fungerar som en försvårande omständighet, exempelvis kan detta bero på lättnaderna i
gränskontrollerna enligt Schengenavtalet (Felbermayr, Gröschl & Steinwachs, 2017). För att kunna bekämpa den organiserade brottsligheten både internationellt och nationellt krävs en stark samverkan mellan de parter som medverkar i arbetet att förebygga, upptäcka samt bekämpa brottsligheten (Bocănială & Bocănială, 2012; Safjański, 2016). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011) menar att samverkan idag likställs som problemlösning för de gemensamma svårigheter myndigheter ställs inför. Trots detta saknas en klar definition av begreppet, Brå har enligt följande tagit fram ett förslag på en definition av samverkan:
“Samverkan i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete
innebär att parterna tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper för att tillsammans minska sannolikheten för brott och reducera brottslighetens skadeverkningar (inklusive rädsla)”
(Brå, 2016, s. 6)
Mohr och Spekman (1994) beskriver att det slutgiltiga resultatet som ska uppnås med samverkan är att alla medverkande parter ska gynnas och tillsammans uppfylla det gemensamma målet. För att uppnå målet krävs specifika utmärkande egenskaper för samverkansparterna, exempelvis engagemang och tillit (Mohr & Spekman, 1994). Tillika är kommunikation väsentlig i syfte att de berörda parterna kan kommunicera under samverkans gång samt diskutera och lösa eventuella problem som uppstår mellan aktörerna (a.a.).
Tullverket (2015) anser att samverkan är en väsentlig del gällande myndighetens arbete med att förenkla det legala men förhindra det illegala. Tullverket samverkar nationellt med myndigheter som också verkar brottsbekämpande exempelvis Polisen, Skatteverket samt Åklagarmyndigheten men även internationellt med bland annat Europol och tullmyndigheter i andra länder (Tullverket, 2015; Tullverket, 2018b). Ett exempel på en internationell samverkansform är Schengenavtalet vilket innebär fri rörlighet av varor och människor inom Schengenområdet, fokus riktas istället på gränskontroller mot de yttre gränserna till området (Felbermayr m.fl., 2017; Garoupa, 1997; Ivaşcu & Epure, 2014; Popa, 2016). Schengenavtalet har exempelvis förenklat den globala handeln samt
situationen för individer som arbetar i ett land men är bosatta i ett annat, avtalet har även medfört en förenkling för den gränsöverskridande brottsligheten (Popa, 2016). I syfte att motverka den organiserade brottsligheten över gränserna inom Schengenområdet samverkar polis och tullpersonal i dessa länder bland annat genom att ha direkt utbyte av information (Schengen Information System) om exempelvis kriminella och kriminell verksamhet (Bocănială & Bocănială, 2012; Ivaşcu & Epure, 2014; Popa, 2016). Flertalet av EU-länderna delar information gällande DNA, detta för att kunna göra sökningar och få träff på DNA som kan ha
registrerats i ett annat land, vilket gynnar ländernas gemensamma satsning mot gränsöverskridande brottslighet (Bernasco, Lammers & van der Beek, 2016).
I Sverige har flera satsningar med samverkan mellan myndigheter genomförts på nationell, regional och lokal nivå (Brå, 2014; Polisen, 2018; 2017b; 2014). Polisen (2018) beskriver att åtskilliga insatser med myndighetssamverkan har genomförts under år 2017 vilket är väsentligt för att komma åt den kriminella verksamheten från flera perspektiv. Avgörande för myndigheters samverkan kan i somliga fall vara offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) vilken hänvisar till att
information i specifika fall inte får delas mellan myndigheterna, således försvåras ett gemensamt samarbete. År 2016 trädde en ny lag i kraft, lagen om
uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet (LUS) (2016:774) vilken ger myndigheter möjlighet att dela information med varandra i insatser mot den organiserade brottsligheten (Polisen, 2017b). Myndigheter har enligt lag olika befogenheter, exempelvis har Tullverket via punktskattelagen (1998:506) befogenheter att kontrollera fordon, containrar och lokaler om misstanke finns att det smugglas punktskattepliktiga varor. Således kan en samverkan och en gemensam insats mellan exempelvis Polisen, Skatteverket och Tullverket medföra att fler utrymmen och förvar kontrolleras (Polisen, 2018). Vilket i slutändan gynnar flera myndigheter till följd av att brottsligheten kan angripas från olika perspektiv (a.a.). Johnston, Kegö och Wennström (2016) menar att de myndigheter och organisationer som arbetar i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten endast kan vara effektiva i sitt arbete om de har en gynnsam lagstiftning, vilken kan användas för att utarbeta brottsbekämpande metoder.
Uppkomsten av STÖRA
År 2013 flödade illegala cigaretter på den legala marknaden, i flertalet småbutiker i Skåne kunde exempelvis polska cigaretter köpas till ett reducerat pris i
förhållande till andra butiker (Johnston m.fl., 2016). Problematiken var väsentlig för Tullverket, vars arbetsuppgift till viss del utgörs av att bekämpa den handel som inte efterföljer punktskattelagen (Hörnqvist, 2007). Biträdande
gränsskyddschef för Brottsbekämpningen i region Syd hävdar att vid den aktuella problematiken lyckades Tullverket inte till fullo identifiera de stora
tobakstransporterna som importerades till Sverige, tillika saknades information gällande varornas distribution inne i landet. Vidare påpekas att det fanns
kännedom om vart varorna förvarades. Lägligt fick Tullverket tillgång till en ny lagstiftning som möjliggjorde för kontroll i exempelvis lager. Med problematiken i bagaget och den nya lagstiftningen i åtanke stod Tullverket inför en ny
metodutveckling. År 2013 beslutade den operativa ledningen i region Syd att påbörja arbetet mot hanteringen av illegala punktskattepliktiga varor inne i landet och arbetsmetoden STÖRA initierades. Sedan år 2013 bedrivs arbetet med STÖRA i region Syd, ett nationellt intresse har väckts för implementering av metoden i andra regioner1. Problematiskt för vidare implementering är dock en avsaknad av ett underlag där arbetsmetoden finns beskriven.
Teoretisk tolkningsram
Tullverkets uppdrag innebär att kontrollera in- och utförseln av varor i Sverige (Regeringen, 2017), därmed utgörs Tullverkets arbete av att öka upptäcktsrisken
1 Martin Petersson, Biträdande gränsskyddschef Brottsbekämpningen, Malmö, personlig
för handeln med illegala varor. Avskräckningsteorin är nära besläktad med teorin om rational choice där utgångspunkten är att individer är rationella i valet av sina handlingar och väger för- respektive nackdelar mot varandra med att begå en kriminell handling (Paternoster, 2010). Avskräckningsteorin präglas främst av två begrepp; certainty och severity, certainty antyder till att om en hög upptäcktsrisk föreligger avskräcks individer från att begå brott medan severity innebär att avskräckningen syftar till att hårda straff ska påverka individer till att avstå från att begå kriminella handlingar (Pogarsky, 2006; Wikström, 2007). Enligt Becker (1968) har begreppen upptäcktsrisk och hot om hårda straff lika stor inverkan till att avskräcka en individ från att utföra en kriminell handling. Mendes (2004) menar dock att certainity och severity har varierande betydelse för olika individer beroende på vilken preferens individen har för risk. För en individ som är
risktagande är en hög upptäcktsrisk mer avskräckande i ett övervägande om brott ska begås eller inte medan en individ som är riskavvikande tar större hänsyn till straffets hårdhet (Mendes, 2004). Vidare menar Mendes (2004) att en individ som är riskneutral påverkas i samma utsträckning av båda begreppen vilket
överensstämmer med vad Becker (1968) hävdar gällande utgångspunkt i begreppens betydelse. Flertalet studier tyder på att upptäcktsrisken har störst effekt på individer till följd av att om upptäcktsrisken anses låg antar individen att denne inte blir upptäckt för brottet och därmed blir inte hot om straff aktuellt (Mendes, 2004).
Avskräckningsteorin anser att både individer som begått brott men även de som inte brottsdebuterat kan avskräckas från att begå brott (Paternoster, 2010). Dessa särskiljs dock i form av allmänprevention och individualprevention (Wikström, 2007). Allmänprevention syftar till att förebygga brott genom att individer avskräcks av hot om straff, denna idé om att avskräcka individer från att begå brott med hårda straff har länge funnits i samhället (a.a.). Individualprevention antyder till att individer som blivit dömda avskräcks från att återfalla i brottslighet (a.a.). Den forskning som föreligger om individualprevention har främst fokuserat på vilka effekter fängelsestraff har på en individ, vilken antyder att hälften av de individer som avtjänar mer än två månaders fängelse återfaller i brottslighet (Molero, Forsman & Långström, 2014). I samband med allmänprevention och individualprevention diskuteras även betydelsen av hur omedelbar påföljden för ett brott är (Pogarsky, 2006). En gärningsperson kan ha positiva upplevelser av ett brott men om denne upptäcks och omgående får en påföljd kan det medföra en obehaglig känsla vilket kan leda till avskräckning (a.a.). Eftersom
avskräckningsteorin utgår från att en individ är rationell anser Cornish och Clarke (2014) att teorin inte fungerar i samma utsträckning om individen inte skulle tänka igenom sitt val att begå en brottslig handling även om denne tidigare varit dömd för brott. Således innefattar avskräckningsteorin inte impulsbrott då dessa inte utgörs av ett övervägande och anses därmed inte kunna förklaras av teorin (Cornish & Clarke, 2014).
METOD
Denna uppsats kommer delvis att utgöras av en metodologisk triangulering med ett kvalitativt fokus. Metodtriangulering innebär enligt Bryman (2011) att två olika forskningsmetoder kommer att bedrivas, en kvalitativ och en kvantitativ. En metodtriangulering kan bidra till en djupare förståelse om ämnet eftersom det
betraktas utifrån olika perspektiv, detta anses kunna öka validiteten i materialet (Alvehus, 2013; Denscombe, 2009; Malterud, 2014). Kvalitativa metoder bör användas när det finns lite kunskap om ämnet som ska undersökas (Bryman, 2011) samt när syftet med studien är att beskriva kännetecken och skapa en förståelse över forskningsområdet (Malterud, 2014). Med hjälp av kvalitativa metoder kan forskaren sätta kunskap på det outforskade området (Eliasson, 1995; Malterud, 2014), således var det för denna studie högst väsentligt att använda en kvalitativ metod för att besvara två av frågeställningarna. Detta genomfördes i form av intervjuer eftersom arbetsmetoden STÖRA före denna uppsats var outforskad, tillika valdes metoden för att bidra forskningsområdet en generell förståelse om STÖRA.
Till skillnad från den kvalitativa ansatsen bör en kvantitativ metod användas när det finns kunskapsunderlag att tillgå om ämnet som ska undersökas (Bryman, 2011). Författarna fick till den här studien tillgång till data från Tullverket i syfte att analysera STÖRAs resultat från åren 2016 och 2017. Enligt Bryman (2011) är en kvantitativ metod mest användbar när ett objekt ska beskrivas utifrån siffror (Bryman, 2011) vilket i denna studie har genomförts när den kvantitativa datan jämförts med det kvalitativa materialet. Den kvantitativa datan används i denna studie främst som ett komplement för att verifiera de uppgifter som framkommer i den kvalitativa datainsamlingen, därmed är huvudfokus på den kvalitativa
metoden. Den forskningsdesign som tillämpats är en fallstudie med en induktiv ansats gällande det kvalitativa materialet, vilket innebär att relationen mellan teori och forskning går från det speciella till det generella (Fejes & Thornberg, 2015). Informationen som framkommer ur det insamlade materialet bidrar med kunskap om ett specifikt fenomen att presentera på generell nivå (a.a.). I denna studie framställdes en kartläggning av STÖRA.
Semistrukturerade intervjuer
På grund av att STÖRA sedan tidigare är outforskad genomfördes fem intervjuer med fokus att besvara två av studiens frågeställningar. Urvalet för uppsatsen är ett snöbollsurval vilket kännetecknas av att komma i kontakt med respondenter via tidigare kontakter (Alvehus, 2013; Bryman, 2011). För denna uppsats var det en nyckelinformant på Tullverket som i samråd med författarna utarbetade
uppsatsämnet för att sedan rekommendera respondenter till intervjuer. Respondenterna ansågs ha värdefull kunskap och god insikt i det berörda forskningsområdet, dessa kontaktades sedan med en förfrågan om deltagande i studien. Urvalet utgörs av personal på Tullverket samt en utomstående
samverkansaktör vilka alla bedömdes vara relevanta för ämnet.
Målet för intervjun med respondent 1 var att skapa en djupare förståelse, således en helhetsbild av hur arbetsmetoden uppkom, vad den steg för steg innebär samt vilka utvecklingsmöjligheter metoden har. Denna intervju pågick under två timmar. Den intervjumetod som tillämpades var en semistrukturerad intervju vilket Bryman (2011) beskriver som den mest frekvent använda formen av intervju inom ramen för kvalitativa studier. En semistrukturerad intervju innebär att teman sätts upp vilka ska beröras under intervjun (Bryman, 2011; Denscombe, 2009). Till den första intervjun fanns enbart ett fåtal övergripande teman detta i enlighet med Eliasson (1995) som menar att den första intervjun i ett
forskningsprojekt avseende ett outforskat ämne bör undvika att avgränsa
ämnesområdet. En fördel med semistrukturerade intervjuer är att intervjuaren har möjlighet att ställa följdfrågor som knyter an till det som respondenten uppger
(Bryman, 2011) vilket anses stärka materialets trovärdighet och giltighet. Ett exempel som skedde under intervjun; ursprungsfrågan var Hur skulle du beskriva
STÖRA? Följdfrågan blev; Om du skulle beskriva arbetsmetoden, hur ni går tillväga, hur skulle du beskriva detta?
Den första frågan i en semistrukturerad intervju ska vara en lätt fråga, detta för att respondenten ska finna situationen avslappnad (Denscombe, 2009) därmed berörde den första frågan i samtliga intervjuer respondenternas titel eller roll i arbetet med STÖRA även om detta inte publiceras i uppsatsen. Den
semistrukturerade intervjun utgjorde tillika formen för övriga intervjuer, vilka pågick under cirka en timme. I intervjuerna specificerades teman (se bilaga 2) mer noggrant baserat på den information som framkom under den första intervjun. Intervjuformen valdes då en önskan fanns om att beröra samma teman hos
respondenterna, detta trots olika positioner i arbetet med STÖRA. Bryman (2011) menar att detta är en fördel med den semistrukturerade intervjun eftersom
frågorna kan anpassas till den enskilda respondenten men i huvudsak ändå beröra det gemensamma temat. Frågorna till varje intervju specificerades efter
respondentens roll och med hänsyn till att respondenterna inte ska kunna identifieras kommer inte de enskilda frågorna att publiceras.
Vid uppstarten av varje intervju delgavs respondenten information om studien och samtycke inhämtades, därefter tillfrågades respondenten om intervjun fick lov att spelas in. Enligt Bryman (2011) kan en inspelning motverka minnesproblematik hos intervjuaren som i efterhand kan validera att resultatet presenteras som det ursprungligen uppgavs. I samtliga fall godkände respondenterna en inspelning vilket medförde att transkriberingar genomfördes av det inspelade materialet för att underlätta analysen av intervjuerna, detta i enlighet med Alvehus (2013) och Bryman (2011). Under intervjutillfällena närvarade båda författarna, den ena ställde frågor och den andra antecknade viktiga synpunkter om inspelningen skulle bli av sämre kvalitet. Detta anses stärka tillförlitligheten i resultatet eftersom författarna gemensamt kunde säkerställa en korrekt tolkning av respondentens svar.
Analysmetod – systematisk textkondensering
Det material som inhämtats via den kvalitativa ansatsen analyserades enligt vad Malterud (2014) menar är en systematisk textkondensering, en kombination av “grounded theory” samt Giorgis fenomenologiska analys. Arbetsgången i den systematiska textkondenseringen utgörs av fyra steg; 1) Helhetsintryck, 2)
Identifiering av meningsbärande enheter, 3) Abstrahera innehållet samt 4)
Rekontextualisering (Malterud, 2014). Metoden är högst lämplig för en analys när
en ny skildring av det studerade ämnet ska utvecklas, genom den utvecklade kunskapen ska respondenternas erfarenheter av ämnet bidra till ny kunskap (a.a.). Således valdes den systematiska textkondenseringen som analysmetod för denna uppsats.
Löpande under datainsamlingen transkriberades de utförda intervjuerna, detta för att hela tiden ligga i fas och i syfte att genomföra en preliminär analys. En
preliminär analys innebär att det transkriberade materialet granskas systematiskt för att kunna identifiera eventuella nya infallsvinklar till resterande intervjuer (Malterud, 2014). I tidigare genomförda intervjuer är det möjligt att svar uppkommit på frågor som borde blivit ställda, därav bidrar den preliminära analysen med möjligheten att till viss del korrigera intervjufrågorna inför
kommande intervjuer (Malterud, 2014). Under de två första intervjuerna ställdes en fråga om respondentens schemalagda arbetstid per vecka, denna korrigerades därefter inför återstående intervjuer till följd av att författarna efter granskningen identifierade att respondenterna uppgav att de arbetar mycket övertid. Därefter konstruerades en fråga enligt följande; Hur mycket arbetstid lägger du i
genomsnitt per vecka inklusive övertid? Helhetsintryck
I det första steget ska en helhetsbild av det insamlade materialet skapas genom att läsa igenom och få en överblick, under läsningen är det tillåtet att anteckna men en systematisering av materialet får inte genomföras (Malterud, 2014). Väsentligt för detta steg är att författarna har ett aktivt förhållningssätt och bortser från förförståelsen vilket utgör en förutsättning för att kunna tolka det insamlade materialet neutralt (a.a.). När allt material är läst ska slutligen fyra till åtta preliminära teman identifieras i texten, detta genomfördes enligt den
rekommendation som Malterud (2014) hänvisar till, nämligen att analysen bör genomföras av mer än en forskare. Författarna gick enskilt igenom materialet och identifierade preliminära teman, därefter jämfördes resultatet för att utläsa likheter och skillnader. I enlighet med Malterud (2014) förelåg en diskussion gällande de preliminära teman som identifierades i förhållande till studiens problemställning, slutligen sammanfattades åtta preliminära teman inför nästa steg i analysen (se
bilaga 3).
Identifiering av meningsbärande enheter
Analysen fortlöpte med att meningsbärande enheter identifierades (se bilaga 3), vilket innebär att relevanta stycken alternativt meningar i materialet separeras från det som av studiens syfte är irrelevant (Malterud, 2014). För att kunna urskilja det relevanta materialet och identifiera de meningsbärande enheterna granskade författarna texten noggrant, i åtanke förelåg de preliminära teman från föregående steg. Denna systematisering av materialet kallas för kodning, till följd av att de meningsbärande enheterna tillskrivs en kod och placeras utifrån de olika temana (Malterud, 2014) som var och ett förklarade olika aspekter av STÖRA. Således i det här steget genomfördes en dekontextualisering av materialet, de delar som ansågs relevanta för studiens syfte lyftes ur sitt sammanhang och jämfördes i relation med teman som behandlar liknande aspekter (a.a.).
Abstrahera innehållet
I analysens tredje steg låg fokus på att inhämta kunskap från de meningsbärande enheterna som i föregående steg identifierades. I detta steg kondenserades materialet därav granskades de olika kodgrupperna innehållande de
meningsbärande enheterna. När materialet kondenserades har citat som anses väsentliga från intervjuerna valts ut för att presenteras i resultatet. Malterud (2014) menar att citaten är av stor vikt eftersom de ordagrant återberättar den information som respondenterna uppgett. Vidare systematiserades dessa för att slutligen mynna ut i subgrupper för vidare analys (se bilaga 3).
Rekontextualisering
Det fjärde och sista steget i analysen utgjordes av en rekontextualisering. De tidigare utplockade meningsbärande enheterna ska sättas tillbaka i
ursprungssammanhanget (Malterud, 2014). I detta steg sammanfattades det som framkommit i resultatet vilket i löpande text återgavs på ett sätt som i stor
utsträckning stämmer överens med hur respondenterna yttrade sig under intervjuerna. I enlighet med Malterud (2014) genomfördes detta med syftet att validera delarna i förhållande till helheten. Slutprodukten av analysen kan bidra med nya begrepp och förklaringar gällande det studerade området (Malterud, 2014), i den här studien blev slutprodukten unik i det avseendet att allt som framkom i analysen var nytt och bidrar således till det tidigare ej befintliga forskningsfältet.
Kvantitativ data
Den kvantitativa delen av uppsatsen utgörs av statistik avseende STÖRAs arbete för åren 2016 och 2017. Statistiken berör huvudsakligen information om antal arbetspass, insatser samt beslag som STÖRA genomfört under de aktuella årtalen. Datan är hämtat från upphovsmannen till STÖRA, som parallellt har redovisat denna statistik utanför Tullverkets inrapporteringssystem. Detta med avsikten att specifikt kunna anpassa inrapporteringen för arbetsmetoden. Statistiken mottogs i kalkylprogrammet Excel, i samma program genomfördes univariata analyser för varje variabel. Slutligen presenterades resultatet deskriptivt med avsikten att kunna beskriva datan samt jämfördes undersökningsåren i relation till varandra. Variabeln arbetspass innefattar antalet planerade arbetspass som gruppen avsatt för STÖRA-ärenden under båda årtalen. Arbetspass som vigts åt STÖRA-ärenden vilka uppkommit akut eller på initiativ av andra myndigheter har på grund av bristande data exkluderats från denna studie. Variabeln insatser avser det antal insatser som genomförts av gruppen under ett års tid. Variabeln beslag innefattar de olika illegala varor som vid insatser upptäckts samt tagits i beslag. Variabeln alkohol avser sprit, vin och öl angivet i liter. Tobak och cigaretter klassas som illegala om gränsen för hur stor kvantitet som får smugglas in överskrids (Tullverket, 2018c). Variabeln illegal tobak redovisas i statistiken i kilogram medan illegala cigaretter angivs i stycken. Dessa särskiljs på grund av att varorna redovisas i olika enheter. Vidare inkluderas variabeln narkotika i resultatet, denna utgörs av beslag som inkluderar cannabis, cannabisharts, amfetamin och kokain. Slutligen presenteras variabeln vapen vilken innefattar skjutvapen angivet i antal stycken.
Vidare i resultatet presenteras för antalet husrannsakningar och kontroller i bil som gruppen genomfört år 2017. År 2016 innefattades STÖRAs arbete inte av dessa arbetsuppgifter, därav återfinns inte denna statistik i resultatet. Utifrån den statistik som presenteras är det möjligt att urskilja vilken träffprocent STÖRA haft för de berörda årtalen. Träffprocent innebär hur många procent av insatserna som genererat i beslagtagna varor.
Avgränsningar
I denna studie kommer Tullverket region Syd, vilken inkluderar Skåne, Blekinge och Kalmar län, att beröras då STÖRA i nuläget endast bedrivs i denna region. Då arbetet med STÖRA påbörjades år 2013 och arbetsmetoden utvecklats under flera år valdes data från år 2016 och 2017 för analys, detta ansågs bidra till en mer tillförlitlig bild av hur STÖRA som arbetsmetod genererar resultat.
Förförståelse
Malterud (2014) beskriver förförståelse som något författarna bär med sig in i ett forskningsprojekt, vilken präglas av exempelvis författarnas tidigare erfarenheter och hypoteser. Till viss del är förförståelsen väsentlig för ett forskningsprojekt till
följd av att den kan verkasom motivation för projektet (Malterud, 2014).
Författarna har sedan tidigare ett intresse för Tullverkets verksamhet vilket ledde till en motivation att samarbeta med myndigheten till denna uppsats. I vissa avseenden kan förförståelsen medföra att forskaren har en bristfällig förmåga att studera det egna materialet, därmed anses reflexivitet och ett medvetet
förhållningssätt väsentligt för att undvika oönskade skevheter (Jepson Wigg, 2015; Malterud, 2014). När arbetet påbörjades fanns enbart förförståelse om Tullverkets generella arbete, ingen förförståelse fanns om forskningsämnet med orsak av att ingen offentliggjord information finns gällande arbetsmetoden STÖRA. Under projektets gång skapades successivt en förståelse av STÖRA, trots detta har författarna eftersträvat en objektiv inställning med avsikten att resultatet i studien inte ska influeras av egna tolkningar och värderingar. Etiska överväganden
Enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) krävs att en studie genomgår en etikansökan om denne är av känslig karaktär. Ingen etikprövning av etiska rådet på Malmö Universitet genomfördes med hänsyn till att denna studie inte ämnar behandla vad Vetenskapsrådet (2017) menar är etiskt känsligt material så som personuppgifter, fysiska ingrepp eller i något avseende skada eller påverka respondenterna. När kontakten med Tullverket upprättades undertecknades ett samtyckesavtal (se bilaga 1) mellan författarna och Biträdande gränsskyddschef på Brottsbekämpningen. Samtycket avser att båda parterna är införstådda och överens gällande samarbetet för denna uppsats. På initiativ från Tullverket undertecknade författarna även sekretess, detta för att kunna ta del av sekretessbelagd information med avsikten att öka författarnas förståelse för arbetet med STÖRA. Med hänsyn till det sekretessbelagda underlaget är detta inget som kommer offentliggöras i denna uppsats. För att erhålla god forskningssed har de grundläggande forskningsetiska principerna informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet samt
konfidentialitetskravet tillämpats (Bryman, 2011; Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet avser att forskaren ska informera respondenten om
forskningens syfte samt att medverkan i studien är frivillig och kan när som helst avbrytas (Bryman, 2011; Denscombe, 2009; SFS 2003:460, 16 §). Vid de
genomförda intervjuerna började författarna med att delge respondenten
information enligt informationskravet, därefter fick respondenten ta ställning till sitt deltagande, detta enligt principen om samtyckeskravet som avser att
respondenterna själva innehar rätten över att bestämma gällande medverkan i studien (Bryman, 2011; Denscombe, 2009; SFS 2003:460, 17 §). Alver och Øyen (1998) betonar vikten av anonymitet, vem respondenten är ska inte gå att urskilja när uppsatsen är offentliggjord. Författarna var tydliga med att informera
respondenterna om deras anonymitet i studien, Alver och Øyen (1998) hävdar att forskare som arbetar med kvalitativ metod står inför större utmaningar än de som arbetar med kvantitativ metod att bevara anonymiteten hos respondenterna. Detta beaktades och författarna anonymiserade respondenterna genom att identifiera dem som respondent 1-5. Den data som Tullverket bistått författarna med samt det material som via intervjuer samlats in har i enlighet med nyttjandekravet enbart nyttjats för forskningsändamålet (Bryman, 2011; Vetenskapsrådet, 2002). Tillika har allt material som studien omfattar behandlats med stor konfidentialitet, i enlighet med Bryman (2011) och Forsman (1997). När materialet bearbetats har alla tekniska hjälpmedel varit offline och materialet kommer efter att studien avslutats att raderas.
Eventuella konsekvenser med publiceringen av uppsatsen anser författarna skulle kunna bidra till att Tullverket kan använda materialet att föra kunskapen om STÖRA vidare, både inom den egna myndigheten samt för framtida
samverkansparter. Underlaget anses även kunna användas för att implementera arbetsmetoden i andra delar av Sverige. En nackdel med publiceringen skulle kunna innebära att flera myndigheter tar efter metodens framgångsfaktorer för att redovisa störst samhällsnytta, vilket kan leda till att myndigheterna arbetar på samma objekt och samhällets resurser utnyttjas därmed inte maximalt. Detta kan även vändas till en fördel, de brottsbekämpande myndigheterna kan ta lärdom av varandras arbetsmetoder och ett större samverkansprojekt skulle kunna utvecklas och initieras.
RESULTAT
I följande avsnitt kommer resultatet av intervjuerna samt den sammanställda statistiken av STÖRAs arbete år 2016 och 2017 att presenteras. Rubrikerna i resultatet baseras på studiens frågeställningar, vidare lyfts citat in för att ordagrant återberätta vad respondenterna uppgett.
STÖRAs framväxt
Som tidigare nämnts initierades arbetet med STÖRA till följd av att Tullverket stod inför en ny metodutveckling gällande problematiken med illegal tobak inne i landet. “Här har du problemet, koka ihop något som blir bra”, denna mening tilldelades den gruppchef som numera är upphovsman till konceptet med STÖRA. Nytänket ansågs väsentligt för utvecklingen av den nya arbetsmetoden med hänsyn till att Tullverket tidigare inte arbetat på ett liknande sätt.
“Därför måste man våga metodutveckla och testa sig fram på olika
infallsvinklar för att hitta det bästa”2
Konceptet med STÖRA innebär att gruppen hamnar i ett gränsland mellan arbetet med kontroller vid Sveriges gränser och det arbete som Tullkriminalenheten bedriver med spaning och utredning. Därav uppkom många frågetecken när STÖRA påbörjades. I takt med utvecklingen av metoden har dessa successivt upphört och medlemmarna i gruppen har lärt sig det tankesätt som är väsentligt för STÖRA, nämligen metodtänket. Varje ärende är unikt men innehåller alltid en underliggande struktur. Upphovsmannen till STÖRA anser att det är viktigt att blicka bakåt och söka efter likheter med liknande ärenden samt att tänka; vilka
färdigheter och angreppssätt finns att tillgå för att lösa det specifika ärendet?
Syftet med den nya arbetsmetoden är att störa ut varorna, verksamheten och i det långa loppet den organiserade brottsligheten, arbetsmetoden kom därför att kallas för STÖRA. Första tillslaget där STÖRA tillämpades gav träff, det vill säga vid tillslaget påträffades illegala varor, förövaren blev dömd och gruppen fick ett “kvitto” på att metoden fungerade.
Till en början var STÖRA ett sidospår för den grupp som vanligtvis tjänstgjorde på gränsskyddet, dvs arbetade enligt Tullverkets riktlinjer på gränserna. Idag, år
2018, har STÖRA expanderat och gruppen som arbetar med metoden planeras inte längre på gränsskyddet utan arbetstiden planeras utifrån de insatser som ska genomföras med STÖRA. Att gruppens arbetstid numera är avsatt för ärenden som innefattar STÖRA anses som en fördel utifrån att det inte påverkar att någon av gränserna blir utan planerad kontroll.
“Det innebar ju att så fort något akutärende dök upp så var vi tvungna
att lämna och då kunde vi vara på bron och vad hände då? Jo då stod ju bron tom”3
Om inte något specifikt ärende föreligger gällande STÖRA återgår gruppen till linjeverksamheten vid gränserna och utgör en extra resurs.
Karaktäristiskt för STÖRA
Respondent 1 beskriver metoden som Tullverkets förmåga att arbeta flexibelt, synligt och offensivt. STÖRA är flexibelt utifrån att det är den illegala
verksamheten och de yttre omständigheterna som styr gruppens arbete, detta enligt respondent 1. Med hjälp av arbetsmetoden är intentionen att lokalisera varor som vid Tullverkets traditionella arbetssätt inte upptäcks, detta genom ett tätt samarbete med underrättelseverksamhet. Det som skiljer STÖRA från det traditionella arbetssättet är att metoden har korta ledtider, dvs från det att
information inkommer till Tullverket, till att den delges STÖRA-gruppen och att en insats genomförs utgör en snabb process.
“Ibland kan det gå på ett par timmar bara, ibland kan det gå på ett
dygn, två dygn men det går oftast väldigt väldigt fort. Vi hade ett ärende häromdagen där det genererade två kg amfetamin, fem kg cannabisharts, ett eller två vapen. Vi fick informationen på förmiddagen och strax efter lunchtid stod vi med beslaget”4 Samtliga respondenter anser att metoden är effektiv i avseendet att
händelseförloppet är snabbt, en insats genomförs i nära anslutning efter att information inkommer samt att det krävs lite resurser i förhållande till de beslag gruppen genererar. Ytterligare exempel som anses bidra till metodens framfart är att tjänstemännen samt gruppchefen i STÖRA vågar fatta beslut samt satsa på insatser. Tillika finns väldigt goda kunskaper gällande lagstiftningen som i samråd med åklagare tolkas till ärendets fördel. Ett exempel på ett tillslag där STÖRA tolkade lagstiftningen till sin fördel är ett ärende där gruppen påträffade åtta ton sirap, vilket i sig inte är olagligt. Respondent 1 menar att det inte är någon privatperson som är i behov av åtta ton sirap utan den mängden kan användas för tillverkning av vattenpipstobak. Individerna som ertappades med sirapen var sedan tidigare dömda för tillverkning av vattenpipstobak men vid det tillfället återfanns alla ”ingredienser” som behövs vid en framställning på samma ställe. Kontakt upprättades med åklagare som gav godkännande om husrannsakan enligt lagen om förberedelse till olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor.
Varorna beslagtogs av STÖRA-gruppen och ärendet lämnades för utredning, hade sirapen använts för tillverkning av vattenpipstobak kunde detta besparat
tillverkarna 46,6 miljoner kronor i punktskatter.
3 Respondent 1 4 Respondent 2
Arbetsmetoden genererar inte alltid hållbara utredningar i den bemärkelsen att en gärningsperson inte kan knytas till de beslagtagna varorna, vilket inte är syftet med STÖRA. I första hand är avsikten med metoden att störa ut varorna och verksamheten inne i landet. Kan en person kopplas till brottet är det en bonus. Respondent 1 uttrycker att varorna ibland är på plats igen efter en vecka men då börjar processen om och STÖRA gör ett nytt tillslag för att beslagta varor ännu en gång. Vidare beskrivs arbetet med STÖRA som en offensiv metodik att angripa brottsligheten på flera nivåer, definitionen av brottslighet i det här fallet är bred eftersom STÖRA har en hög ambitionsnivå och arbetar brett med att bekämpa flera olika brottstyper med målet att störa ut den organiserade brottsligheten. Respondent 4 menar att STÖRA inte enbart arbetar på brott som enligt åklagare skulle rubriceras som grova, vidare hävdar respondenten att fokus ligger på systematiska brott vilket i slutändan kan generera ett grovt brott. Metodiken bygger på korta ledtider och till skillnad från Tullkriminalenheten som bedriver spaning i syfte att säkra beviskedjan genomför STÖRA spaning för att kunna urskilja en ingång för vilket angreppssätt som ska tillämpas i det specifika ärendet. I majoriteten av ärendena hävdar respondenterna att STÖRA erhåller träff, detta stämmer överens med den data som analyserats i relation till de
insatser som STÖRA genomfört år 2016 och 2017. De ärenden som blir bom, med andra ord de insatser där inga illegala varor upptäcks, hävdar respondent 2 inte endast ska anses negativt. Detta till följd av arbetsmetodens korta ledtider då gruppen exempelvis inte lagt resurser på spaning under flera veckor. I ett
STÖRA-ärende konstateras snabbt om en insats genererar träff eller bom, vidare menar respondent 2 att även om inga illegala varor påträffades har STÖRA ändå visat intresse för en verksamhet. En individ som eventuellt är involverad i illegal verksamhet kan då bli avskräckt från att fortsätta då upptäcktsrisken kan anses hög.
Till skillnad från arbetet på gränsskyddet där vanligen stora mängder beslagtas och en individ lägre ner i hierarkin avslöjas anses arbetet med STÖRA komma åt individer högre upp i hierarkin. Detta till följd av befogenheten att genomföra kontroll av exempelvis lager där en telefon, dator eller liknande kan påträffas som kan avslöja ytterligare information om det kriminella nätverket. Respondent 2 uppger:
”Gruppens uppfattning är att ’buset’ är livrädda för Tullen på grund av vår väldigt generösa lagstiftning”
Således är ett besök av STÖRA inte uppskattat inom de illegala verksamheterna vilket är helt i enlighet med syftet för arbetsmetoden.
Arbetsprocessen
Till Tullverket inkommer information om ett ärende som kan vara aktuellt för deras verksamhet. Informationen når Tullverket på varierande sätt exempelvis kan det komma tips från allmänheten, tjänstemän inom den egna organisationen alternativt från andra myndigheter. Informationen värderas till en början av Tullverkets nationella desk, först värderas källan (individen som tipsat) utifrån A, B, C och X där A är tillförlitlig, B är vanligen tillförlitlig, C är vanligen inte tillförlitlig och X är tillförlitligheten kan inte bedömas (exempelvis anonym källa). Vidare genomförs en informationsvärdering vilken värderas med siffror, 1 - 4, där 1 är sann och ju högre siffra desto svårare är det att veta om informationen är sanningsenlig (se bilaga 4). Ett exempel på en värdering kan vara B2 vilket menas
att källan vanligen är tillförlitlig och informationen är känd av källan personligen (förstahandsinformation), detta system tillämpar de flesta myndigheter som arbetar med käll- och informationsvärdering. Till stor del är arbetet för de ärenden STÖRA arbetar med underrättelsestyrt, två underrättelsehandläggare är knutna till gruppen, dessa tillhör avdelningen Kompetenscenter Analys och Underrättelse (KCAU). Deras arbete innebär att kontrollera och styrka inkommande information som vanligen tidigare värderats av Tullverkets nationella desk, detta för att vara säkra på att informationen stämmer och ärendet är lämpligt för STÖRA. Då den information som inkommer ligger till grund för de insatser som STÖRA genomför bearbetas och kontrolleras den noggrant. Parallellt får gruppchefen för STÖRA en antydan om att en eventuell insats kan komma att äga rum och kort vad ärendet gäller. Vidare granskar underrättelsehandläggarna informationen och försöker specificera uppgifterna till gruppchefen för en insats, därefter fortlöper arbetet i samråd med gruppchefen. Handläggarna arbetar vidare i syfte att bekräfta
informationen medan gruppchefen funderar kring den eventuella insatsen och om ärendet kan vara intressant för andra aktörer, kontakt upprättas om det anses relevant (se figur 1).
När det beslutats om att en insats ska genomföras får STÖRA-gruppen all tillgänglig information om ärendet och en planering kan påbörjas. Detta kan innebära att några från gruppen placeras ut för spaning för att urskilja tillvägagångssättet för tillslaget samtidigt som eventuella samverkansparter
inkluderas i planeringen av en gemensam insats. När insatsen sker avslutas arbetet för underrättelsehandläggarna, då är ärendet helt och hållet STÖRA-gruppens vilka genomför tillslag samt efterarbetet själva i form av uppräkning,
gripandeförhör, kontakt med åklagare och skriver beslagsprotokoll. Därefter lämnas ärendet över för utredning till Tullkriminalenheten. Om det uppstår oklarheter under utredningens gång hävdar respondent 1 att gruppen vanligen kan identifiera vart problemet uppstår. Detta eftersom gruppen själva sköter
primärutredningen. Det finns en oskriven regel att STÖRA-gruppen inte ska lägga ner mer än tre arbetspass på en insats, i dagsläget är genomsnittet cirka två
arbetspass, dock lägger gruppchefen cirka sex till åtta arbetspass på ett ärende. Således bygger metoden på korta ledtider, kort spaningstid, en genomförd insats och därefter en primärutredning.
Figur 1. Illustrerar en modell över hur arbetsgången för ett ärende bedrivs, de olika färgerna motsvarar olika roller inom arbetsprocessen för STÖRA. Orange – KCAU, Blå – gruppchefen, Grön – gruppen, Gul – Tullkriminalenheten. Utmärkande för gruppen
Gruppen utgörs av tio tulltjänstemän varav samtliga är tullinspektörer,
fördelningen av kön utgörs till hälften män och hälften kvinnor. Gruppen beskrivs som en homogen grupp eftersom de arbetat tillsammans länge, dock har
tjänstemännen som utgör gruppen arbetat varierande länge inom Tullverket. Någon blev färdig tullinspektör år 2015 medan andra arbetat sedan år 2006. Kombinationen av olika erfarenheter anses höja kompetensen i gruppen till följd av att kunskap från gruppmedlemmarna med längre arbetslivserfarenhet förmedlas till gruppen medan tjänstemän med kortare arbetslivserfarenhet inom
myndigheten bidrar med nya idéer och infallsvinklar. Dynamiken i gruppen fungerar väl, respondent 2 beskriver att gruppen är starkt sammansatt och inte på något sätt uppdelad. Alla kan åka med alla till insatser och det föreligger en bra personkemi mellan kollegorna som gör att arbetet inom gruppen fungerar bra. Tillika beskriver tre av fem respondenter att arbetet med STÖRA är väldigt varierat, roligt och gynnar den personliga utvecklingen då kunskaper utnyttjas till fullo genom att hela tiden ställas inför nya utmaningar. Samtidigt som det är ett roligt jobb är det också fokuserat.
“Det skulle jag nog säga är styrkan hos oss att vi har extremt roligt på
jobb men när det växlar om då växlar alla om så gör man jobbet och sen är man tillbaka igen. Alltså extremt fokuserade på uppgiften och alla är väldigt målmedvetna och vi vill leverera resultat”5
På grund av att arbetet med STÖRA utgörs av en resursgrupp med en specifik inriktning, vilken respondent 2 och 5 menar kan motsvara polisens fokusgrupper, krävs det att tjänstemännen som arbetar med metoden har ett genuint intresse för sitt arbete. Respondent 4 menar att den här arbetsmetoden inte är lämplig för alla tulltjänstemän, utöver det specifika tänket krävs en stor drivkraft nästan som ett kall. Tillika hävdar respondent 1 att de som arbetar med STÖRA måste vara införstådda med vad arbetet innebär, majoriteten av respondenterna anser även att tjänstemännen själva måste vilja arbeta enligt arbetsmetoden för att det ska bringa framgång. Enligt respondent 1 är somliga egenskaper väsentliga för gruppens medlemmar exempelvis flexibilitet samt lösningsorienterade. Flexibilitet krävs utifrån att ärenden och insatser kan uppkomma plötsligt vilket medför att arbetstiderna kan ändras med kort varsel. Lösningsorienterade tjänstemän eftersträvas till följd av att arbetet med STÖRA handlar om att kunna urskilja lösningar i syfte att finna den mest lämpliga metoden för att komma åt varorna i det enskilda ärendet. Som gruppchef är viktiga egenskaper att våga fatta beslut men även prova nya vägar, vara lyhörd samt att kunna växla tempo mellan exempelvis spaning till att besluta att en insats måste genomföras omgående. Gruppchefen behöver även vara med i det praktiska för att visa gruppen hur arbetet fungerar och när tillfälle kräver kan det vara nödvändigt att peka med hela handen. I dagsläget är det gruppchefen som innehar kontakter med andra
samverkansaktörer vilket innebär att denne behöver bygga upp tillit till andra och sträva efter att få tillgång till ett stort kontaktnät. Gruppchefen som verkar idag delar även till viss del ut uppgifter till gruppmedlemmarna som får lösas på valfritt sätt vilket leder till att gruppen arbetar med frihet under ansvar. Respondent 2 fortsätter:
“Gruppchefen detaljstyr inte och det tror jag också är en stor framgång i vår grupp, att vi har det på det sättet”
Vidare anses det väsentligt att det inom gruppen föreligger ett stort förtroende. Respondent 2 och 5 menar att till följd av de känsliga uppgifter som gruppen dagligen arbetar med hade inte deras arbete kunnat genomföras om det inom gruppen saknats förtroende. Ett stort förtroende anses även nödvändigt med avsikten att hela tiden känna tillit för sina kollegor och vetskapen om att alla alltid backar upp varandra.
“Förtroende är extremt viktigt. Så är det. Vissa tillslag kanske inte är
de roligaste med en viss bakgrund men det är ingen som säger att de inte vill gå in etta, alltså gå in först, det är ingen som ifrågasätter det. Utan alla gör det”6
Samverkan
Cirka 30 procent av de insatser som genomförs av STÖRA sker i samverkan med andra aktörer där initiativet till samverkan varierar mellan aktörerna. Fördelaktigt
5 Respondent 2 6 Respondent 2
