Praons vara eller inte vara

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Studie- och

yrkesvägledarprogrammet

Examensarbete

10 poäng

”Praons vara eller inte vara”

”To do or not to do.

A study of the future of work-life experience in a Swedish school”.

Lisbeth Andersson

Anna-Lena Lennartsson

Sammanfattning

Syftet med vårt examensarbete är att kartlägga ungdomars föreställningar om

arbetslivsorientering och prao. I vår undersökning har vi använt oss av en kvantitativ metod och gjort en enkätundersökning med 67 elever i årskurs 9 i den kommunala grundskolan.

Vårt resultat visar att det är i ämnet SO som eleverna uppfattar att de arbetar med frågor som rör arbetslivet. Prao och studiebesök är inslag som eleverna främst förknippar med

arbetslivskontakter i undervisningen. Alla elever som ingick i vår undersökning har varit ute på prao i årskurs 8. Majoriteten av eleverna upplever att praon är mycket viktig och att de får en verklig bild av arbetslivet. Några färdigheter som flertalet av eleverna upplever att de lär sig genom prao är att passa tider, ta eget ansvar, ta egna initiativ och arbeta självständigt. En del av eleverna väljer praoplats utefter möjligheterna att få sommar- eller helgjobb och en del ser praon som ett skönt avbrott. Resultatet visar även att praon hjälper majoriteten av eleverna i deras kommande val till gymnasiet.

Efter avslutad undersökning kan vi konstatera att prao upplevs som mycket viktig bland eleverna i grundskolan. Vi kan även konstatera att eleverna genom prao får en inblick i hur arbetslivet fungerar och att detta bidrar med att de blir mer medvetna om sig själva och sina möjligheter. Genom våra litteraturstudier uppfattar vi att praon är lika betydelsefull för eleverna idag som för tjugo år sedan. Vi är av den uppfattningen att vår undersökning inte stämmer överens med dagens diskussioner om att praon har tjänat ut sin roll.

Förord

Vårt examensarbete har varit en inspirerande och lärorik tid som bidragit till att vi fått

fördjupad kunskap inom området skola – arbetsliv. Det har varit en rolig tid med många glada skratt även om det ibland har varit lite svårt att få ner våra tankar på papper.

Vi vill rikta ett stort TACK till:

 Alla elever och lärare som hjälpt oss, utan er hade vår undersökning inte gått att genomföra.

 Vår handledare, James Dresch för allt stöd under arbetets gång.  Våra kurskamrater som ingått i ”James handledningsgrupp”.

 Madde, Anna och Lena för era kloka synpunkter och förslag till förbättringar på vårt arbete.

 Våra familjer som hela tiden funnits till hands och uppmuntrat oss.  Kattungen ”Vilda” för allt kel o bus.

 Martin Stenmark för hans underbara låt ”sjumila kliv” som har följt och gett oss inspiration under resans gång.

 Sist men inte minst vill vi tacka varandra för alla timmar som vi tillsammans lagt på vårt arbete och för ett ”kanon” gott samarbete. Vi har verkligen kompletterat varandra och varit ett stöd för varandra under hela arbetets gång.

”Vi har inget annat val Än att ta emot livet Sedan är det upp till oss

Hur vi använder det”

Innehållsförteckning

1. Inledning

7

1.1 Syfte 8 1.2 Frågeställningar 8 1.3 Avgränsning 8

2. Litteraturgenomgång

9 2.1 Historik 9

2.2 Läroplaner i historiskt perspektiv 10

2.2.1 Läroplan för grundskolan1962, Lgr 62 10

2.2.2 Läroplan för grundskolan 1969, Lgr 69 11

2.2.3 Läroplan för grundskolan 1980, Lgr 80 12

2.2.4 Nuvarande läroplan, Lpo 94 13

3. Tidigare forskning och projekt

14

3.1 SSA–Råden 14

3.2 Skal–projektet 15

3.3 Skolans arbetslivskontakter – Nuläge och utvecklingmöjligheter 15

3.4 Skolans arbetslivskontakter – Slutsatser och framtids perspektiv 17

3.5 Föreställningar om skola-arbetsliv 18

4. Teorier och modeller

20

4.1 Albert Bandura – Social inlärningsteori 20

4.2 John Dewey – Learning by doing 21

4.3 George Herbert Mead – Social interaktionism 21

4.4 Förklaringsmodellen 21

4.5 Fyrstegsmodellen 23

6. Metod

27

6.1 Val av metod 27

6.2 Urval 27

6.3 Genomförande 28

6.4 Bortfall 28

6.5 Reliabilitet och validitet 28

7. Resultat

29

7.1 Skola-arbetsliv 29

7.2 Prao 30

7.2.1 Hur väl stämmer dessa påstående med din bild av prao? 31

7.3 Gymnasievalet 33

8. Analys och diskussion

35

8.1 Arbetslivsorientering 35

8.2 Arbetslivskontakter 36

8.3 Praons funktion 37

8.4 Kopplingar mellan prao och skolans ämnen 38

8.5 Praons betydelse för ungdomar i samspel med andra 39

8.6 Skönt avbrott eller kontakter som leder till sommarjobb 39

8.7 Praons betydelse för gymnasievalet 40

8.8 Slutdiskussion 40 8.9 Framtidsbild 41

9. Referenslista

42

Bilaga

1. Inledning

Tankarna som ligger till grund för vårt examensarbete tog form när vi läste en artikel i Hallands nyheter (HN) om att Varbergs kommun beslutat att stoppa all praoverksamhet på grundskolan, på grund av arbetsmiljöverkets krav. Vår spontana reaktion var att så här kan de väl inte göra. Kommentarer vi fick från våra egna tonårsbarn och andra ungdomar i vår omgivning var bland annat, ”ska de nu ta bort allt som är roligt i skolan”, ”jag som hade tänkt att praoa hos en trädgårdsmästare nu i åttan och i nian skulle jag ha provat på lantbruk, hur ska jag nu kunna välja vilket program jag ska gå?”

Flera insändare i HN från ungdomar i kommunen uttryckte sorg och frustration för att inte få komma ut och praoa på olika arbetsplatser. För många ungdomar är detta den enda kontakt de får av arbetslivet och nu är den chansen borta. Vad ska det bli istället för prao?

Efter avregleringen i Lpo 94 har praon minskat i flera kommuner och ersatts med

fadderföretag, studiebesök, temaveckor mm. Detta är säkert väldigt givande men kan det verkligen ersätta chansen att få vara ute och prova på det verkliga arbetslivet? Idag när allt fler ungdomar går allt längre i skolan och har svag anknytning till arbete och arbetsliv så tycker vi att det känns ännu viktigare med prao.

Under vår utbildning har vi gjort praktik på olika skolor och därigenom kommit i kontakt med ungdomar i olika åldrar. Genom dessa möten har vi fått en inblick i vilka tankar och

funderingar de har inför framtiden och även här har vi fått intryck av att praon har en viss betydelse för dem både i positiv och i negativ bemärkelse.

Med utgångspunkt från detta har vi velat ta reda på mer om vad ungdomar har för uppfattning om prao och om praon har någon betydelse för dem.

1.1 Syfte

Syftet med examensarbetet är att kartlägga ungdomars föreställningar om arbetslivsorientering och prao.

1.2 Frågeställningar

• I vilka ämnen upplever eleverna att de får kunskaper om arbetslivet? • Vad tycker eleverna om prao?

• Vad anser eleverna att praon har för funktion?

•

Vilken uppfattning har eleverna om praons betydelse när de väljer gymnasieprogram

?

1.3 Avgränsning

Vi har valt att göra arbetet ur ett elevperspektiv för att få fram ungdomars uppfattning om arbetslivsorientering och prao. Vi har endast vänt oss till elever i årskurs 9 och valt att begränsa oss till två kommunala grundskolor där undersökningen gjorts i tre klasser.

Tidsmässigt skulle fler skolor ha varit omöjligt. Vi har också valt att inte lägga någon vikt vid genus, status och etnicitet.

2. Litteraturgenomgång

2.1 Historik

I ett historiskt perspektiv har ungdomars socialisation till vuxenlivet och arbetslivet genomgått stora förändringar. Familjelivet och arbetslivet var för flertalet av befolkningen integrerat i bondesamhället. Barnen fick tidigt börja hjälpa till med olika sysslor och då låg inte pedagogiska skäl bakom barnens delaktighet utan deras arbetskraft behövdes för

försörjningen. I ett statiskt samhälle var valet av framtid enkelt. I regel skulle barnen ta över efter sina föräldrar, pojken kunde identifiera sig med fadern och flickan med modern. Identiteten formades genom imitation, iakttagelse och vid behov kompletterat med muntlig kommunikation av föräldrarna och andra vuxna. Efterhand som barnen lärde sig och kunde ta över allt fler uppgifter växte självförtroendet och de kunde tidigt föreställa sig vad det innebar att vara vuxen. I och med industrialiseringen skildes familjelivet och arbetslivet åt, vilket ledde till att arbetet flyttades utanför hemmet. Skolan som institution skapades där arbetarklassens barn fick gå en kortare tid i skolan men trots det skedde fortfarande

socialisationen till arbetslivet via arbetslivet. Under 1900-talets gång har skola och utbildning fått en allt större plats i ungdomars liv (Risberg & Madsén, 1997).

I och med försöksverksamheten med nioårig enhetsskola under 1950-talet försökte man hitta former för den praktiska yrkesorienteringen (pryo) som sedan länge efterfrågats. År 1951 respektive 1955 fastställdes de timplaner (T) och huvudmoment (H) som kom att gälla med några tillägg fram till och med läsåret 1961/62. Syons målsättning inom ramen för ämnet samhällskunskap angavs i T och H. Dessa var att ge studie- och yrkesorientering med hänsyn till samhällets behov samt att stödja eleverna att klargöra sina personliga förutsättningar för olika studier och yrken. I årskurs 8 kunde eleverna välja pryo som ett tillvalsämne med fyra timmar per vecka eller som en längre period innefattande fyra veckor per läsår. De som valde två främmande språk med tanke på kommande teoretisk utbildning hade dock ingen möjlighet att välja pryo som tillvalsämne. Det förordnades även i T och H att det i anslutning till den teoretiska yrkesorienteringen skulle göras studiebesök (Åsemar, 1980).

2.2 Läroplaner i historiskt perspektiv

2.2.1 Läroplan för grundskolan 1962, Lgr 62

Lgr 62 var den första läroplanen för den obligatoriska 9-åriga grundskolan. Den uttryckte detaljerat hur studie- och yrkesorientering både teoretiskt och praktiskt skulle utövas. Den beskrev även vad som skulle tas upp om studie- och yrkesorientering i de olika årskurserna, när den praktiska yrkesorientering (pryo) skulle utföras samt vad för- och efterarbeten skulle innehålla i den praktiska yrkesorienteringen. Eleverna skulle erbjudas kunskap och

erfarenheter om yrken och arbetsliv i undervisningen, både teoretiskt i de olika ämnena med tyngdpunkt i samhällskunskapen samt genom pryo som innefattade tre veckor i åttan och som skulle fördelas på två eller tre yrken. Pryon skulle vara ett komplement till undervisningen i skolan och ge eleven möjlighet att få en personlig erfarenhet om vilka krav som fanns i de olika yrkena och arbetsmiljöerna. På så sätt skulle eleverna kunna göra ett så bra val som möjligt efter sina egna anlag och förutsättningar (Fransson & Lindh, 2004).

Under anvisningar och kommentarer i Lgr 62 (SÖ, 1962) framkom det att eleverna i första hand borde anvisas praktik på hemorten men om yrkesområdena var få kunde man undersöka om möjligheter fanns att få en praktikplats på annan ort så nära hemmet som möjligt. Under praktikperioden var det av stor vikt att eleverna skulle få lämpliga arbetsuppgifter och inte ensidigt rutinarbete, såvida det inte var representativt för arbetsplatsen i fråga. Skolan skulle hålla kontakt med någon på företaget som fått till uppgift att ge en viss handledning och orientering till praktikanterna. Genom besök främst av yrkesvalsläraren på arbetsplatserna bör skolan se till att eleverna fullgör praktiken enligt gjorda överenskommelser och att de

sysselsätts med arbetsuppgifter som tillgodoser yrkesorienteringens syfte.

I Lgr 62 sågs kopplingen mellan skolan, arbetslivet och familjen i ett klart sammanhang där i första hand erfarenheter från arbetslivet gavs en viktig roll. Praktiken var ett obligatoriskt inslag i undervisningen och därför skulle hemmet informeras om den praktiska

yrkesorienteringens mål och metoder. Efter den praktiska yrkesorienteringen var det viktigt att eleverna fick tillfälle att redogöra för erfarenheter och intryck. Deras erfarenheter kunde användas i föredrag, diskussioner, intervjuer, skriftliga redogörelser mm (SÖ, 1962).

2.2.2 Läroplan för grundskolan 1969, Lgr 69

Pryon fick i Lgr 69 (SÖ, 1969) en minst lika framskjuten position som i Lgr 62. Målen i Lgr 69 beskrivs på följande sätt:

Den praktiska yrkesorienteringen har till uppgift att som led i skolans samhällsorientering och övrig undervisning medverka till att eleven får en konkret uppfattning om arbetsliv och arbetsmiljö samt en fördjupad orientering om arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Den skall vidare tillsammans med annan studie- och yrkesorientering bidra till elevens

yrkesvalsmognad och vara ett underlag för självständiga beslut i kommande val av studie- och arbetsuppgifter (Lgr 69, s. 199).

Huvudmomenten angavs som studiebesök och längre vistelse på arbetsplatser där eleven kunde skapa sig en bild av arbetsplatsens arbetsuppgifter, förhållanden och yrkeskrav genom att studera och utföra lämpliga arbetsuppgifter.

I anvisningar och kommentarer framkom det att den obligatoriska pryon skulle omfatta minst tre studiebesök i åttan och en sammanhängande två veckors pryoperiod på hösten i nian som helst skulle vara på samma arbetsplats. Studiebesöken skulle koncentreras på studier av arbetsmiljö, yrken och arbetsuppgifter på arbetsplatserna. Under pryon i årskurs 9 var det viktigt att eleven fick prova på och delta i varierande arbetsuppgifter på arbetsplatsen för att eleven skulle få en bättre överblick, av hur det fungerade. Det var skolans ansvar att stå för resekostnader, måltider, arbetskläder mm, om inte annat var överenskommet med företaget.

Lgr 69 tog även upp hur planering, för- och efterarbete skulle skötas av lärarna och yrkesvalslärarna. Det underströks särskilt att alla ämnen och sysselsättningar inom skolan kunde berikas av vad eleverna hade att berätta om och vad de hade intresserat sig för under pryoperioden. Den praktiska yrkesorienteringen och studiebesöken lades upp av

yrkesvalslärarna i samarbete med arbetsmarknadsverket och näringslivet.

Jämställdheten mellan könen när det gällde möjligheter och villkor på arbetsmarknaden uppmärksammades i Lgr 69. För att bryta de traditionella föreställningarna om vad flickor respektive pojkar kunde arbeta med hade skolan en viktig uppgift redan från första klass att bryta dessa mönster för att medverka till att eleverna kunde göra ett fritt och fördomsfritt yrkesval.

Riktlinjerna för pryon och studie- och yrkesvägledning i Lgr 69 utgjordes av att det inte enbart var en grund för elevens yrkesval. Det skulle även ges en beredskap att hantera de situationer som eleven kom att möta i ett alltmer föränderligt samhälls- och arbetsliv. I Lgr 69 lades mer fokus på en bredare arbetslivsorientering. I Studie- och yrkesorienteringen fanns både en obligatorisk och frivillig del. Den obligatoriska delen bestod av undervisning i olika ämnen och den praktiska yrkesorienteringen. Den frivilliga delen var den enskilda

vägledningen (SÖ, 1969).

2.2.3 Läroplan för grundskolan 1980, Lgr 80

I Lgr 80 (SÖ, 1980) ersattes pryo med prao (praktisk arbetslivsorientering). Praons position stärktes ytterligare i Lgr 80. I denna läroplan framkom det att elever i grundskolan skulle få en praktisk arbetslivsorientering genom skolans försorg.

Genom arbetslivsorientering och genom skolans studie– och yrkesorientering skall eleverna tillägna sig kunskap om olika verksamhetsområden, arbetsmiljöer, arbetsuppgifter och yrken och om arbetets betydelse för människan och samhället (Lgr 80, s. 28).

Eleverna skulle skaffa sig en insikt om hur arbetslivet fungerade och i olika ämnen få möjlighet att bearbeta sina erfarenheter som kunde hjälpa dem att göra ett bra studie- och yrkesval. Arbetslivsorientering skulle försöka motverka begränsningar i studie och yrkesval som var köns, status, socialt eller kulturellt betingat.

Arbetslivskontakterna skulle ske genom studiebesök och genom att eleverna under längre perioder deltog aktivt i verksamheter på olika arbetsplatser. Praons längd varierade från 6-10 veckor under elevens sammanlagda skolgång. Under högstadiet skulle eleverna skaffa sig erfarenheter från var och en av följande tre sektorer:

• Teknik och tillverkning

• Handel, kommunikation, service, jord- och skogsbruk • Kontor och förvaltning, vård och undervisning

Skolan skulle hjälpa eleverna att kombinera valen inom de tre sektorerna så att pojkar fick inblick i kvinnodominerade yrken och flickor i mansdominerade.

2.2.4 Nuvarande läroplan, Lpo 94

Den nuvarande läroplanen, Lpo 94 (Skolverket, 1994) är skriven lite annorlunda än de tidigare. Den beskriver vad skolan ska göra genom mål och riktlinjer men inte hur skolan ska gå tillväga för att nå målen. Under rubriken Skolan och omvärlden tas mål och riktlinjer upp som gäller teoretisk och praktisk arbetslivsorientering.

Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningarna som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (Lpo 94, s. 15).

Lpo 94 talar inte om i vilken omfattning samverkan skola- arbetsliv skall bedrivas. Det finns inget i texten som preciserar just prao, utan det är upp till varje skola att bestämma hur de vill arbeta med målbeskrivningen för skolans kontakter med omvärlden. Prao får en mycket försvagad position i denna läroplan som dessutom genom sin målstyrning gör det möjligt för kommunerna att helt upphöra med prao.

3. Tidigare forskning och projekt

Nedan följer en presentation av tidigare forskning och projekt som vi anser är av relevans för vårt arbete. Vi valde att ta upp SSA-råden för att dessa råd under en längre tid hade en viktig funktion mellan skola och arbetsliv. SKAL-projektet för att det är en utvärdering och

beskrivning av förändrad arbetslivsorientering i grundskolan. De rapporter som sedan följer har vi valt för att de beskriver arbetslivskontakter i skolan och elevers uppfattning av prao.

3.1 SSA-Råden

De lokala planeringsråden för samverkan mellan skola och arbetsliv (SSA-råden) inrättades 1977 när Lgr 69 var verksam. I SSA-råden – en papperstiger (Arbetsliv och utbildning, 10/1981) framkom att det hystes stora förhoppningar till rådens möjligheter att få till stånd en närmare koppling mellan skola och arbetsliv. SAF och LO satte in stora resurser för att fortbilda ”sitt folk” inom råden och beslöt att kontinuerligt förse råden med

informationsmaterial. I SSA-råden ingick bland annat politiker från Barn och

ungdomsnämnden, SSA-sekretare (oftast syokonsulent), arbetsförmedlingen, representanter från grund- gymnasieskola och vuxenutbildning, fackliga organisationer, representanter från arbetslivet. Genom ett närmande av skola och arbetsliv skulle skolan göras meningsfull för alla elever. Arbetarbarnen skulle bättre känna igen sig och genom att skolan fick en mer verklighetsförankring hoppades man att många av skolans problem skulle lösas.

Att närma skola och arbetsliv blev något av ett fältrop på 70-talet och större delen av 80-talet.

Kravet på en närmare koppling mellan skola och arbetsliv resulterade – förutom i SSA-råd – bl a i riksdagens beslut om att grundskolans elever från och med läsåret 1982/83 skall ha minst sex veckors praktisk arbetslivsorientering (Lgr80). Den nya läroplanen för grundskolan genomsyras för övrigt i sin helhet av idén att närma skola och arbetsliv till varandra

(Arbetsliv och utbildning, 10/1981, s. 1).

Det existerade emellertid ingen total enighet om betydelsen av en närmare koppling mellan skola och arbetsliv. Flera lärare hade svårt att i sin undervisning utnyttja de kunskaper och erfarenheter som eleverna skaffat sig under sina arbetslivskontakter och kände en tveksamhet till värdet av den utökade arbetslivsorienteringen. De upplevde att den praktiska

arbetslivsorienteringen inkräktade på ämnesundervisningen och hade svårt att se arbetslivskontakterna som en resurs i sin undervisning. I SSA-råden- en papperstiger

(Arbetsliv och utbildning 10/1981) angavs att en av orsakerna till detta kunde t.ex., vara att flera lärare saknade egna aktuella erfarenheter från arbetslivet utanför läraryrket.

Enligt anvisningarna skulle SSA-råden bli en brygga mellan skolan och arbetslivet. De skulle hjälpa lärarna att göra arbetslivskontakterna mer hanterbara. En gemensam planering skulle komma till stånd genom att lärarna bl.a., skulle fortbildas och arbetslivsföreträdare skulle komma till skolan och medverka i undervisningen (Arbetsliv och utbildning, 10/1981).

3.2 SKAL-projekt

Skola-arbetslivsprojektet (SKAL) var ett fyraårigt projekt som bedrevs i början av 80-talet. Detta projekt var finansierat med medel från skolöverstyrelsen och dess övergripande syfte var att beskriva och utvärdera försöksverksamheten med ändrad arbetslivsorientering i grundskolan. SKAL-projektet har bland annat undersökt vilka kunskaper och erfarenheter eleverna får under sina praktikperioder och hur dessa integreras och används i skolans teoretiska undervisning. Projektet har också samlat kunskap kring de olika didaktiska

(pedagogiska) modeller som används i den arbetslivsorienterande undervisningen för att öka elevernas medvetenhet och kunskaper om arbetslivet och samhället. I rapporten, R 1982:1 av Börje Lindblom och Mette Sällström (1982) kom de bland annat fram till att endast ett fåtal kommuner inom försöksverksamheten uppnådde kraven i Lgr 80, på en praktik omfattande minst sex veckor. Genomsnittet på praktiken under högstadiet var fyra veckor. En annan aspekt som kom fram var att praon enligt skolorna gav en mer genomtänkt och allsidig

orientering av arbetslivet bland annat genom att den omfattade hela grundskolan och ledde till säkrare gymnasieval (R 1982:1).

3.3 Skolans arbetslivskontakter –

Nuläge och utvecklingsmöjligheter

Utvecklingen av skolans arbetslivskontakter i samtliga skolformer var ett projekt av

Skolöverstyrelsen (SÖ) som startade läsåret 1988/1989. Projektet syftade till att ge underlag för att bedöma inriktningen och omfattningen av arbetslivskontakterna i framtiden. Behovet av starkare koppling mellan teori och praktik poängterades och konkurrensen om

arbetsplatskontakterna till följd av aktuella reformer blir större. Rapporten, R 90:1 Skolans

arbetslivskontakter – Nuläge och utvecklingsmöjligheter (SÖ, 1990) bygger på ovanstående

projekt och är gjord av Torsten Madsén och Ola Risberg på uppdrag av Skolöverstyrelse.

Projektet innehåller både kartläggning och utvecklingsarbete. 16 kommuner med visat intresse inbjöds att delta, varav 6 kommuner utvaldes för djupstudier. Kärnan i projektet var att finna de rätta metoderna för att nå de mål för skolans arbetslivskontakter som formuleras i

läroplaner. Med flera av de etablerade kontaktformerna mellan skola och arbetsliv finns ett växande missnöje, framförallt med högstadiets prao. Samhället och arbetslivets förändring är ett annat skäl som nämns när det gäller att se över skolans kontakter med arbetslivet. Det krävs bredare kunskap både vad det gäller fackämnen och så kallade allmänna ämnen på grund av den snabba tekniska utvecklingen. Det ställs även höga krav på personliga egenskaper. Ungdomars förändrade attityder är ytterligare en orsak till att se över arbetslivskontakterna.

Dagens ungdomar vill se meningsfullheten med det de gör och vill förstå varför

skolkunskaperna behövs. De accepterar inte att lära sig saker utan att se sammanhangen. Återigen är då kontakterna med arbetslivet en väg att sätta in utbildningen i bredare sammanhang (SÖ, 1990, s. 1).

I projektet kommer det fram att arbetslivskontakterna domineras av prao-veckor. För många elever är det den enda kontakten med arbetslivet under högstadietiden. Prao-verksamheten sköts främst av syofunktionärer. Överlag är studiebesöken sällsynta. Elever efterlyser mera verklighetskontakter av alla slag. Ett problem som kom upp i intervjuerna med lärarna var att de upplever stor osäkerhet kring vad som förväntas av dem och hur arbetslivskontakterna ska bedrivas, detta beroende av att de vet för lite om hur det ser ut i arbetslivet och hur det förändras.

Prao-perioderna uppskattas genomgående av eleverna om de får en bra plats och inte känner att de är i vägen. Eleverna får känna sig för hur det är i arbetslivet och får möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter och yrken inför gymnasievalet. Ett ”skönt avbrott” från skolarbetet och att få kontakter som kan leda till sommar- och deltidsjobb är andra motiv som eleverna

upplever med praon. Det nämns även att eleverna har svårt att se en koppling mellan prao och undervisning.

”Skolledare, lärare, syofunktionärer och elever ser ofta praons viktigaste funktion närmast på socialisationsområdet” (SÖ, 1990, s. 9). Eleverna får ansvara för verkliga arbetsuppgifter samt vara bland vuxna och de elever som har svårigheter i skolan kan se att de duger och får en

chans att bli mätta med andra mått. En vanlig kommentar från lärarhåll är att ”många elever växer en meter under prao-perioden” (SÖ, 1990, s. 9).

Det kommer också fram att för att rädda de positiva effekterna praon har, trots den stora diskrepansen (skillnaden) mellan mål och verklighet bör man satsa på att mer kvalitativt utveckla praon. Förslag till detta är att öka anknytningen till undervisning inom nuvarande prao-organisation samt utveckling av annorlunda organisationsmodeller som bättre stämmer överens med en arbetslivsanknuten undervisning t.ex., tema - prao.

3.4 Skolans arbetslivskontakter – Slutsatser och framtidsperspektiv

I ”Skolans arbetslivskontakter - slutsatser och framtidsperspektiv” (SÖ, 1991) behandlas fyra aspekter på skolans arbetslivskontakter. Dessa är:

• Stöd för inlärningen • Kunskaper om arbetslivet

• Personlig utveckling och socialisation • Studie- och yrkesorientering

Denna slutrapport bygger på ovanstående kartläggningsrapport, R 90:1 (SÖ, 1990) och visar på att elever uppskattar de arbetslivskontakter som skolan organiserar samt efterlyser fler sådana kontakter under skoltiden. Dessa kontakter kan bidra till att eleverna får en bättre förståelse för undervisningen i skolan samt blir mer motiverade för denna. Dagens förlängda skolgång medför begränsade möjligheter för eleverna att få inblick i arbetslivets villkor, där skolans arbetslivskontakter bidrar med viktig kunskap om arbetslivet som eleverna behöver.

För elevernas personliga utveckling och socialisation in i vuxenvärlden har det visat sig att dessa kontakter också är mycket betydelsefulla. När det gäller studie- och yrkesorientering är det svårt att ersätta arbetslivskontakterna i skolan med andra insatser. Enbart information hjälper inte eleverna att välja utbildning eller yrke, de måste få möjligheter att göra egna erfarenheter som hjälper dem att finna sina egna intressen. Arbetslivskontakter kan bidra med att eleverna blir medvetna om sig själva och får kunskaper om vilka valalternativ som finns. Detta är en förutsättning för att den personliga vägledningen ska fungera.

Det är angeläget för skolans verksamhet att tydliggöra motiven för arbetslivskontakterna så att de inte riskerar komma bort i de lokala prioriteringarna. Enligt rapporten är det viktigt att utveckla formerna så att arbetslivskontakterna i högre utsträckning kan få eleverna mer intresserade för undervisningen (SÖ, 1991).

3.5 Föreställningar om skola-arbetsliv

Rapporten, R 2003:1 Föreställningar om skola-arbetsliv (Skolverket, 2003) är en

intervjustudie om elevers, lärares och studie- och yrkesvägledares föreställningar om området skola-arbetsliv. Författarna till rapporten, Karin Hirasawa och Åsa Sundelin har på uppdrag av skolverket utfört undersökningen som är gjord på tre grundskolor i Stockholmsområdet. Studien kan ses som en fortsättning på tre tidigare studier.

• Skolverket (1997). Utvärdering av grundskolan 1995. Studie- och yrkesorientering.

Årskurs 9. (Skolverkets rapport nr 126) Stockholm; Skolverket

• Karin Fransson & Gunnar Kriegholm (1997). Förvaltning och förändring. Studie- och

yrkesorientering i 1990-talets skolreformer Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm

• Karin Fransson (2001). Trettio år med ”skola-arbetsliv” – en översikt. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm

Rapporten undersöker hur man i grundskolan arbetar med och kan arbeta med skolelevers lärande om yrke och arbetsliv. I en tid då arbetslivet blivit alltmer avlägset och osynligt för barn och ungdomar är det viktigt att koppla skolan till arbetslivet anser författarna. Den praktiska arbetslivsorienteringen är en del av skola – arbetsliv och är ett

arbetslivsorienterande inslag i grundskolan. Detta innebär att elever under en eller flera perioder praktiserar på en arbetsplats under skoltid. Den nuvarande läroplanen Lpo 94 beskriver vilka mål och riktlinjer som finns för skolans verksamhet men inte hur man ska gå tillväga för att uppfylla dem.

Rapporten är indelad i två delar där Karin Hirasawa ansvarar för den första delen som beskriver lärares och studie- och yrkesvägledares uppfattning om skola och arbetsliv. Åsa Sundelin ansvarar för den andra delen som beskriver elevers förställningar om skola och arbetsliv. Författarna avslutar rapporten med en gemensam slutdiskussion.

I första delen kommer det fram att prao och undervisning kring denna ses som hjärtat i skola och arbetsliv. Lärarna och studie- och yrkesvägledarna anser att eleverna i skolan befinner sig i en värld helt skild från arbetslivet och att avståndet mellan skola och arbetsliv har ökat och fortsätter öka. Detta medför att eleverna har en liten kunskap om arbetslivet och arbetslivet räknas som den verkliga världen med helt andra krav och andra sätt att fungera på.

Lärarna och studie- och yrkesvägledarna anser att eleverna genom prao får ökade kunskaper om arbetslivet, yrken och om sig själva. Praon kan också ses som ett redskap vid elevers studie- och yrkesval, för lärarna i de olika ämnena samt även för SYV (Studie- och yrkesvägledare) i vägledning.

I andra delen beskriver elever sina uppfattningar av området skola-arbetsliv. Eleverna säger att de får en verklig bild av arbetslivet genom prao som de inte kan få på annat sätt än genom ett fysiskt möte med arbetslivet. Eleverna uttrycker också att de behöver praon för att de ska förstå hur det är att vara vuxen och att arbeta. Detta för att de ska få en inblick i hur

verkligheten är som väntar efter skolan. Att lära sig passa tider, ta ansvar på vuxnas vis, upptäcka sin egen kompetens och förmåga i relation till arbetslivet är några exempel som praon bidrar till. En annan uppfattning eleverna har av praon är att den bidrar till att det blir lättare för dem att välja utbildning och yrke. De känner att praon är en nyttig erfarenhet där man kan upptäcka nya möjliga yrken men även hjälper dem att se vad de inte vill bli.

I slutdiskussionen tar författarna upp att elevers uppfattningar om prao stämmer med de allmänna mål och riktlinjer i Lpo 94 som handlar om helheten i elevens utveckling. Ett annat syfte med prao är enligt författarna dess fostrande uppgift såsom vikten av att passa tider, uppföra sig väl mm. Det framkommer i rapporten att under de tio senaste åren har praon och därmed området skola - arbetsliv minskat i omfattning. Genom intervjuerna tolkar författarna det som att området skola – arbetsliv skulle behöva ha en egen kursplan eller skrivas fram i t.ex., ämnet samhällskunskap.

4. Teorier och modeller

Nedan följer en kort presentation av de teorier och modeller som vi har använt för att tolka vår undersökning. Albert Bandura - sociala inlärningsteorin är av relevans för vår undersökning då den beskriver hur individen lär genom att observera och imitera andras handlingar. John Deweys begrepp learning by doing ger en bra bild av kombinationen teori och praktik som är av vikt för hur ungdomar tar till sig kunskaper om arbetslivet. George Herbert Meads

symboliska interaktionism beskriver hur vi formar vår identitet i samspel med andra.

Modellerna ger oss en bild av hur elever genom prao kan upptäcka nya sidor av sig själva som kan vara en hjälp för dem i kommande gymnasie- och yrkesval.

4.1 Albert Bandura – social inlärningsteori

I boken Introduktion till socialpsykologi skriver Angelöw & Jonsson (2000) att ”Sociala inlärningsteoretiker undersöker vad människor lär sig genom att de studerar och observerar andra människor och hur beteendet styrs av sociala konsekvenser och händelser” (s. 47). Beteendet lärs in genom två processer, direkt inlärning och modellinlärning.

Med direkt inlärning menas att vi lär oss genom förstärkning och straff/belöning. Flera av våra beteende lärs genom att vi prövar oss fram och ser vilka konsekvenser vårt handlade ger. Modellinlärning betonar att vi lär oss genom att observera och imiterar andras handlingar, barn gör inte som du säger utan som du gör.

Albert Bandura är den främste företrädaren inom social inlärningsteori. Enligt Bandura ingår följande steg i modellinlärningen: uppmärksamhet, försöka minnas, repetition, förmåga att återge. Ett exempel på detta kan vara när en elev kommer ut på prao, till exempel i en affär. Eleven blir bemött av handledaren och uppmärksammar dennes beteende och arbetsplatsen, är beteendet och arbetsplatsen positivt försöker eleven minnas detta. Genom att eleven är ute på prao 1-2 veckor, lär sig eleven gradvis genom upprepning hur saker och ting fungerar på arbetsplatsen och kan på så sätt återge detta i till exempel klassrumsredovisningar. Den sociala inlärningsteorin förklarar hur vi lär oss komplicerade saker till exempel värderingar eller sociala färdigheter genom att observera och delta i det sociala livet (Angelöw & Jonsson, 2000).

4.2 John Dewey – Learning by doing

Denna inriktning står för kombinationen mellan teori och praktik samt för samarbetet mellan samhälle och skola. John Dewey har haft stort inflytande på det pedagogiska tänkandet under hela 1900-talet och myntade begreppet learning by doing. En pedagogik där teori och praktik, reflektion och handling hör ihop. Kunskapen man lär sig måste vara till nytta och ha

verklighetsanknytning. För att påverka sitt inlärande ska eleverna arbeta sökande och

experimentellt. ”Utan praktik blir teorin obegriplig, utan teori förstår man inte det praktiska” (Egidius, 2003, s. 65). Med detta menar Dewey att elever är aktivt sökande individer som under aktivitet lär sig själva och med stöd når insikt, vilja och förmåga att söka ny kunskap eller förändring. Hans grundpelare var: självstyrning, uppgiftsbaserat lärande, delaktighet och jämställdhet (Egidius, 2003).

4.3 George Herbert Mead – Symbolisk interaktionism

Grunden för symbolisk interaktionism är bland annat att vi människor i vårt samspel med andra konstruerar vår egen såväl som andras identiteter (Angelöw & Jonsson, 2000). Meads tänkande inriktar sig på hur människan blir en social varelse. Han ser detta som en

evolutionsprocess. En viktig faktor i detta är språket – tecken och symboler som uttrycker en mening med allt som sker. Det lilla barnet samspelar med sina föräldrar med hjälp av rörelser och gester som föräldrarna reagerar på. Barnet kan uppfatta och förstå signaler från andra och kan använda gester för att kommunicera med andra. Det byggs upp ett ”jag” med hjälp av signifikanta andra (föräldrar och närstående till barnet). För att ”jaget” ska kunna fungera i det sociala livet måste vi också få en kunskap om oss själva som aktörer i världen. Närstående vuxna och föräldrar är specifika och det måste därför även ingå en medvetenhet av oss själva i relation till den generaliserande andre. Vi måste se oss själva som människor bland

människor, betrakta oss utifrån det antal roller vi kan gå in i samt kunna se oss i ljuset av samhället som sådant. Samhället uppfattas i det stora hela som en produkt av mänsklig verklighet och genom handling skapas och synliggörs en meningsskapande konstruktion (Moe, 1994).

4.4 Förklaringsmodellen

Ros-Marie Ahlgren (1999) presenterar i Det subjektiva valet en förklaringsmodell som används som utgångspunkt för att undersöka hur ungdomars självvärdering utvecklas i olika

sin bild av sig själva inför yrkesvalet. Den har ett socialpsykologiskt perspektiv i vilken individen samspelar med sin omgivning, Denna modell bygger på Meads symboliska interaktionsteori och Festingers sociala jämförelseteori. Kortfattat om dessa teorier är att människan är den hon är med hjälp av och tillsammans med andra. Identiteten och

medvetandet byggs som en följd av social interaktion. När människan blir medveten blir hon en kreativ varelse som tolkar omgivningen och aktivt påverkar den. Gentemot andra har människan behov av att analysera sina åsikter och förmågor. Vi gör detta genom att överta andras normer och använder dessa för att utvärdera oss själva (se figur 1).

Figur 1. En modell för hur

individen påverkas av och tolkar omgivningens reaktioner på dennes beteende (Ahlgren, 1999, s. 93).

Denna modell illustrerar hur individens självvärdering och tilltro till sin egen förmåga byggs upp. I skolan iakttas elevernas beteende, prestationer och förmågor av lärare och kamrater i dess omgivning vars omdöme är betydelsefulla för eleverna (signifikanta andra). Lärare och kamrater värderar och bedömer det de ser hos individen och reagerar på individens beteende utifrån dessa värderingar och bedömningar. Omgivningens reaktioner uppfattar individen och gallrar och tolkar dessa. Om omgivningens reaktioner stämmer med den bild individen har av sig själv bekräftas hans självvärdering genom assimilation (att ta till sig fakta och införliva det med tidigare erfarenheter). Om däremot bedömningen avviker från individens tidigare

uppfattning av sig själv omstrukturerar individen sin självvärdering genom ackommodation (att förändra sitt beteende utifrån nya kunskaper). Det senare förutsätter att individen har en

Ambitioner Värderingar Signifikanta andra Förutsättningar och erfarenheter Tolkningsprocess Ackommodation Assimilation SOCIAL OMGIVNING Andras reaktion Individens handling

grundtrygghet och tillit till sin omgivning och sig själv (stark självkänsla) så att de vågar ompröva sin självbild (Ahlgren, 1999).

4.5 Fyrstegsmodellen

Denna modell är en studie- och yrkesvägledningsmodell som grundar sig på Frank Parsons matchningteori som utvecklades i början av 1900-talet (Loven, 2000). Denna teori bygger på att individen behöver ha en förståelse av sig själv, kunskap om olika arbeten och ett sunt resonemang kring dessa faktorer. Även egenskaps- och faktorteorin har sitt ursprung i Parsons tankegångar där människan ska matchas med sin utbildning och yrkesvärld med hjälp av tester och mätningar. Skillnaden mellan dessa modeller är att fyrstegsmodellen kan användas direkt i vägledningssamtalet.

Figur 2. Fyrstegsmodellen (Lovén, 2000, s. 56).

Denna modell innefattar fyra faser, den första innebär att den sökande med stöd av vägledaren får hjälp att bli medveten om sig själv såsom intressen, anlag, färdigheter och ambitioner. Den andra fasen går ut på att den sökande ska bli medveten om vilka alternativ som finns.

Beslutandefasen är den tredje, där vägningar av olika alternativ och konsekvenser tydliggörs så att väljandet inte görs på alltför lösa grunder. Den sista fasen avslutas med en

handlingsplan där hinder och möjligheter är framtagna så att den sökande ska kunna genomföra och nå sitt mål (Lovén, 2000).

1. Medvetenhet om mig själv 2. Medvetenhet om alternativ 3. Hjälp att fatta beslut 4. Hjälp med genomförande

5. Nuläge

Vi avser i nuläget att presentera en debatt som förekommit i olika tidningsartiklar angående prao.

Omfattningen av prao har minskat kraftigt de senaste åren enligt representanter för Svenskt Näringsliv, Myndigheten för skolutvecklingen och Lärarförbundets ämnesråd för studie- och yrkesvägledning. I Lärarnas tidning, nr 9 2006 i artikeln Praons framtid oviss- ersätts av

reglerad i läroplanen, praon är tung att administrera, praon har liten koppling till skolämnena, företagen har inte tid med praoelever.

Enligt Fredrik Wikström undervisningsråd på Myndigheten för skolutveckling finns det tecken på att skolornas kontakt med arbetslivet har minskat. Praon fyller inte samma funktion längre på grund av det alltför snäva utbudet. Det är mest restauranger, förskolor och affärer som tar emot praoelever idag. Ann-Kristin Steen, ordförande i ämnesrådet för studie- och yrkesvägledare anser att dessa arbetsplatser inte är representativa för hela samhället. Hon tycker att praons största behållning för eleverna är ett avbrott från skolans vardag och att det är bra att eleverna blir bemötta som vuxna men efterlyser nya modeller där fokus ligger på hur kunskap om arbetslivet tas tillvara i undervisningen. Fredrik Wikström håller med men

efterlyser kombinerade modeller med exempelvis temastudier, studiebesök och prao. Han tror att föreläsningar om olika yrken inte helt kan ersätta en egen praktisk erfarenhet (lärarnas tidning, nr 9, 2006).

GT: s debattsida skriver den 20 september 2006 om prao. Kopplingen skola och arbetsliv är viktig men den klassiska utformningen av praon har tjänat ut sin roll och det är dags att förändra den praktiska arbetslivsorienteringen i skolan anser Eva-Lis Preisz, ordförande i lärarförbundet och Anders Källström, vd på Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Arbetsmarknaden idag ser annorlunda ut. Den är mer rörlig med fler viss- och

projektanställningar Det ställs högre krav på säkerhet och utbildning och arbetsuppgifterna är inte lika lättöverskådliga. Vid inspektion i Varberg av Arbetsmiljöverket framkom det att det fanns brister i säkerheten på praoplatserna och att kommunen har ansvar för eleven även under prao. Varbergs kommun valde att avskaffa praon för att det inte ansåg sig ha tillräckliga resurser för att leva upp till arbetsmiljöverkets krav. Flera kommuner diskuterar nu om de ska följa Varbergs exempel. Vad som kommer att ersätta praon är upp till varje skola att

bestämma. Enligt den nuvarande läroplanen har rektorn ansvaret att ”samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning”.

Samarbetet mellan skola och arbetsliv är väldigt viktigt och behöver utvecklas i en tid där det verkar som den traditionella praon har tjänat ut sin roll (Lärarförbundets hemsida 2006).

6. Metod

6.1 Val av metod

Med utgångspunkt från vårt syfte som är att undersöka ungdomars föreställningar om arbetslivsorientering och prao föll vårt val på den kvantitativa metoden. Den kvantitativa metoden tror vi kan fånga verkligheten på ett sådant sätt att den ger oss en bredare bild av ungdomars tankar om arbetslivsorientering och prao. Den kvantitativa metoden innebär att forskaren samlar in information av kvantitativ art och en mätning görs. Genom att mäta och

observera försöker forskaren finna ett samband i det han söker. Den kvantitativa metoden kännetecknas av hög standardisering och strukturering av frågor som ställs vilket innebär att det ska vara fasta svarsalternativ (Patel & Davidsson, 2003).

Vi har valt att göra en kvantitativ enkätundersökning och valde bort kvalitativa intervjuer eftersom vi ville nå ut till en större grupp elever i årskurs 9. Tidsmässigt skulle kvalitativa intervjuer vara omöjligt eftersom vi ville nå ut till så många elever som möjligt och vi kände att ett fåtal intervjuer inte skulle ge oss det underlag som vi vill få fram med vår

undersökning.

Våra frågeställningar bygger på elevers föreställningar om arbetslivsorientering och prao. Genom litteraturstudier har vi hittat teorier och tidigare undersökningar som har varit ett bra underlag till våra frågor i enkätundersökningen. Enkäten är byggd på följande sätt med fasta svarsalternativ som består av en lista med alternativ och graderad inställning. Vi har valt detta för att få en så hög grad av standardisering och strukturering för att på så sätt försäkra oss om att vi täcker in alla delområden med frågor och att svarsalternativen är relevanta.

6.2 Urval

Vi har gjort en enkätundersökning på två kommunala grundskolor. Undersökningen gjordes i tre klasser i årskurs 9. I undersökningen ingick totalt 67 elever, dvs. samtliga i klasserna. Det var 36 flickor och 31 pojkar. Vi valde elever i årskurs 9 eftersom de hade varit ute på prao i årskurs 8.

6.3 Genomförandet

Vi tog först kontakt med rektorer på några kommunala skolor och presenterade oss samt berättade syftet med vår undersökning. Vi blev därefter hänvisade till SO-lärare på respektive skola som vi kontaktade. Vi frågade lärarna om det fanns möjlighet för oss att få vara med på någon av deras lektioner för att genomföra enkätundersökningen, detta mötte inga hinder. Av egna erfarenheter vet vi att det är svårt att få in svar när man skickar ut enkäter och även att det kan ta lång tid. Vår tanke var därför att vara på plats när enkäten genomfördes och på sätt

kunna svara på eventuella frågor och oklarheter som kunde dyka upp. Fördelen med detta var att vi fick ut enkäterna till alla i klassen och att vi fick in svaren direkt. Vi informerade även eleverna om att de skulle vara anonyma i undersökningen.

I vår enkät har vi använt oss av frågor och påstående som rör tre områden skola-arbetsliv, prao och gymnasieval. Frågornas utformning har varit av ja och nej karaktär, flersvarskaraktär och av svarsalternativ med graderad inställning. Det tog cirka 10-15 minuter för eleverna att svara på enkäten.

6.4 Bortfall

Vi valde att plocka bort en enkät då vi vid närmare genomgång upptäckte att en elev missat en sida. Vi anser att detta bortfall är marginellt och inte påverkar resultatet av vår undersökning.

6.5 Reliabilitet och validitet

Vi anser att vår enkät har hög reliabilitet, att den är tillförlitlig och pålitlig. Eleverna har uppfattat enkäten som vi har tänkt oss och har inte haft några problem med att besvara frågorna. Svarsfrekvensen är 66 av 67 då vi valt att plocka bort en enkät där vederbörande missat en sida.

Vi anser även att det vi avsett att undersöka överensstämmer med det vi undersökte dvs. validiteten är god (Patel & Davidsson, 2003). Avsikten med undersökningen var att kartlägga ungdomars föreställningar om arbetslivsorientering och prao. Vi formulerade frågor och påstående i enkäten på ett sätt som vi uppfattade som tydliga, klara och som inte skulle kunna missuppfattas av eleverna.

7. Resultat

Syftet med vår undersökning är att kartlägga ungdomars föreställningar om

arbetslivsorientering och prao. Här nedan redovisas resultatet av enkätundersökningen som bygger på 66 enkäter, 35 tjejer och 31 killar. Utifrån frågeställningarna i vår enkät har vi valt att dela in resultatet i tre områden, skola – arbetsliv, prao och gymnasieval för att göra resultatet mer överskådligt.

7.1 Skola - arbetsliv

Fråga 1. Har ni i er klass arbetat med frågor som rör arbetslivet?(Om nej gå till fråga 4)

Här svarade 64 elever ja och 2 elever nej.

Fråga 2. I vilka ämnen har ni arbetat med frågor som rör arbetslivet?

Tabell 1. Ämnen som rör arbetslivet

Sv Eng Ma SO NO Hk Id Teknik Bild Slöjd Annat

5 elever

59 elever

Det är i SO som eleverna upplever att de arbetar med frågor som rör arbetslivet. Även Sv. nämns av ett fåtal.

Fråga 3. Hur har det förekommit kontakter med arbetslivet i undervisningen?

Tabell 2. Kontakter med arbetslivet i undervisningen

Studiebesök Personer från arbetslivet har kommit till skolan Lärare har talat om ämnets betydelse i Temadagar om utbildningar, arbeten och Information om utbildningar av SYV Prao

informerat arbetslivet

42 elever 14 elever 32 elever 2 elever 17 elever 62 elever

Denna fråga har flera svarsalternativ. Den visade att 62 elever främst förknippade

arbetslivskontakter i undervisningen med prao. Den visade även att ”studiebesök” och att ”lärare har talat om ämnets betydelse i olika delar av arbetslivet” var andra inslag som eleverna tyckte bidrog till arbetslivskontakter i undervisningen.

7.2 Prao

Fråga 4. Har du varit ute på prao?

Här svarar alla elever ja, de hade varit ute på en veckas prao i årskurs 8.

Fråga 5. Hur tycker du att din prao fungerade?

Tabell 3. Hur praon fungerade.

Mycket bra Bra Ganska bra Mindre bra Inte alls

46 elever 13 elever 6 elever 1 elev

Här kan vi se att praon för majoriteten av elever fungerade mycket bra och för endast en elev fungerade det inte alls.

Fråga 6. Tycker du att prao är:

Tabell 4. Praons funktion.

Mycket viktig Viktig Ganska viktig Mindre viktig Inte alls viktig

På den här frågan framkommer det att flertalet av eleverna upplevde praon som mycket viktig bara två bedömde den som mindre viktig.

7.2.1 Hur väl stämmer dessa påstående med din bild av prao?

Fråga 7. Jag får en verklig bild av arbetslivet Tabell 5. Verklig bild av arbetslivet

Mycket bra Bra Ganska bra Mindre bra Inte alls

25 elever 28 elever 8 elever 4 elever 1 elev

Här svarade en övervägande del av eleverna att praon bidragit till att ge en verklig bild av arbetslivet.

Fråga 8. Jag får lära mig passa tider

Tabell 6. Passa tider

Mycket bra Bra Ganska bra Mindre Bra Inte alls

38 elever 15 elever 11 elever 1 elev 1 elev

Den här frågan visade att de flesta elever genom prao lär sig vikten av att passa tider.

Fråga 9. Jag lär mig genom att observera och delta i olika arbetsuppgifter

Tabell 7. Observera och delta i olika arbetsuppgifter

Mycket bra Bra Ganska bra Mindre Bra Inte alls

25 elever 27 elever 13 elever 1 elev

En övervägande del av eleverna upplevde att de lär sig arbetsuppgifter genom delta och observera.

Fråga 10. Jag lär mig att ta ansvar

Tabell 8. Ta ansvar

Mycket bra Bra Ganska bra Mindre bra Inte alls

Majoriteten av eleverna tyckte att de lär sig att ta ansvar när de är ute på prao. Endast en elev svarade ”mindre bra”.

Fråga11. Jag lär mig att ta egna initiativ och arbeta självständigt

Tabell 9. Egna initiativ och arbeta självständigt

Mycket bra Bra Ganska bra Mindre bra Inte alls

30 elever 22 elever 12 elever 2 elever

På den här frågan var det inga elever som svarade ”inte alls” utan flertalet upplevde att de får ta egna initiativ och arbeta självständigt.

Fråga 12. Jag lär känna mig själv och ser nya möjligheter

Tabell 10. Känna mig själv och se nya möjligheter

Mycket bra Bra Ganska bra Mindre bra Inte alls

32 elever 15 elever 13 elever 6 elever

Här svarade 32 elever ”mycket bra” och 15 elever ”bra”. Även på detta påstående var det inga elever som svarade ”inte alls”.

Fråga 13. Jag väljer praoplats efter vilka möjligheter det finns till att få sommar- eller helgjobb

Tabell 11. Möjligheter att få sommar- eller helgjobb

Mycket bra Bra Ganska bra Mindre bra Inte alls

16 elever 16 elever 16 elever 2 elever 16 elever

Här är resultatet mer fördelat. Det är lika många elever som har svarat att det stämmer

”mycket bra” som ”inte alls” på frågan om de väljer praoplats efter möjligheter att få sommar- helg jobb.

Tabell 12. ”Skönt” avbrott från skolan

Mycket bra Bra Ganska bra Mindre bra Inte alls

20 elever 6 elever 14 elever 13 elever 13 elever

Resultatet visade att antalet elever som ser praon som ett ”skönt” avbrott var fler än de elever som inte upplevde det som ett ”skönt” avbrott.

7.3 Gymnasievalet

Fråga 15. Praon hjälper mig i mitt kommande val till gymnasiet

Tabell 13. Hjälp i kommande val till gymnasiet

Mycket bra Bra Ganska bra Mindre bra Inte alls

28 elever 15 elever 10 elever 6 elever 7 elever

Här visar resultatet att majoriteten tyckte att praon hjälper dem i deras kommande val till gymnasiet.

Fråga 16. Praon har betydelse för mitt kommande val till gymnasiet

Tabell 14. Betydelse för kommande val till gymnasiet

Mycket bra Bra Ganska bra Mindre bra Inte alls

20 elever 18 elever 13 elever 9 elever 6 elever

Mer än hälften av eleverna svarade att det stämmer ”mycket bra” och ”bra”.

Fråga 17. Praon hjälper mig att se kopplingar mellan skolans ämnen och arbetslivet

Tabell 15. Kopplingar mellan skolans ämnen och arbetslivet

Mycket bra Bra Ganska bra Mindre bra Inte alls

Flertalet elever tyckte att praon hjälper dem att se kopplingar mellan skolans ämnen och arbetslivet.

8. Analys och diskussion

Genom vår undersökning har vi fått en inblick i och kunskap om ungdomars föreställningar om arbetslivsorientering och prao. Vi har valt att skriva analys och diskussion under samma rubrik eftersom vi anser att dessa hör samman. För att underlätta för läsaren har vi även valt

att dela in analys och diskussion under olika underrubriker. Vi kommer att analysera och diskutera vårt resultat och knyta an till den litteratur och de teorier som vi använt oss av, samt binda samman det med våra egna reflektioner.

8.1 Arbetslivsorientering

Vi hade en bild redan innan vår undersökning om att det kunde vara i SO (där ämnet

samhällskunskap ingår) och svenska som eleverna fick arbeta med frågor rörande arbetslivet. Den bilden har vi bland annat fått på olika skolor under vår praktik. Vi har fått uppfattningen av att huvudansvaret för arbetslivsorientering ligger på SO-lärarna men även att svensklärarna varit delaktiga. Åsemar (1980) skriver att det redan under försöksverksamheten på 1950-talet med nioårig grundskola angavs målsättning för hur studie- och yrkesorientering (syo) skulle ingå i ämnet samhällskunskap. Ramarna för syo var att se till samhällets behov och elevens förutsättningar för kommande studier och yrken. Riktlinjerna i Lgr 62 (SÖ, 1962; Fransson & Lindh, 2004) var att eleverna skulle erbjudas kunskap och erfarenheter av yrken och

arbetslivet i olika ämnen med tyngdpunkt i samhällskunskap. Även i Lgr 69 (SÖ, 1969) betonades detta. I de nyare läroplanerna Lgr 80 (SÖ, 1980) och Lpo 94 (Skolverket, 1994) har det inte preciserats att arbetslivsorienteringen skall ske just i samhällskunskap. Den ska i olika former ingå i skolans verksamhet från första till sista årskurs och undervisningen skall ske i skolans olika ämnen. Genom de olika läroplanerna kan vi se att det genom tiderna främst har varit i ämnet samhällskunskap som det har arbetats med frågor rörande arbetslivsorientering.

Idag är det inte preciserat att det är i samhällskunskap som det ska arbetas med

arbetslivsorientering men ändå visar vår undersökning att majoriteten av eleverna upplever att det är i ämnet SO som de har arbetat med frågor som rör arbetslivet. Vi menar att den bild vi hade innan undersökningen blev bekräftad till viss del då 59 av eleverna svarade SO. Det var endast 5 elever som upplevde att de även arbetade med arbetslivsfrågor i svenska. Att det inte kopplas till fler ämnen kan enligt SSA-råden- en papperstiger (Arbetsliv och utbildning, 10/1981) bero på att flera lärare inte såg arbetslivskontakter som en resurs i sin undervisning. En av orsakerna till detta kunde vara att flera lärare saknade egna aktuella erfarenheter från arbetslivet utanför läraryrket. Om detta stämmer överens med hur det är i skolan idag skulle vi vilja se att även lärarna kommer ut på prao. Detta för att de ska få andra erfarenheter av arbetslivet och att de på så sätt kan använda sig av sina nya arbetslivserfarenheter som en

arbetslivet med hjälp av sina lärares olika erfarenheter samtidigt som det skulle kunna öka elevernas kunskap om arbetsliv och samhälle. Detta tror vi kan vara en god hjälp för ungdomar i deras kommande val till skola och arbetsliv.

8.2 Arbetslivskontakter

I rapporten R 90:1 Skolans arbetslivskontakter- nuläge och utvecklingsmöjligheter (SÖ, 1990) framgick att arbetslivskontakterna för eleverna dominerades av prao-veckor. För en del elever var detta den enda kontakt de hade med arbetslivet under högstadietiden. Studiebesök

förekom i liten skala. Vårt resultat visar också att praon är det som mest dominerar men det visar även på att studiebesök är ett inslag som har en framträdande roll. Vi kan därför konstatera att praon är det som elever mest förknippar med arbetslivet. Vi är av den

uppfattningen att det är viktigt för eleverna att fysiskt få möta arbetslivet och på detta sätt får de en mer verklig bild av hur arbetslivet är och fungerar. Vi vet att det för en hel del elever idag är svårt att få en praoplats bland annat på grund av det begränsade utbudet. Det beror på att arbetsmarknaden ser annorlunda ut och är mer rörlig, med fler viss- och

projektanställningar. Företagen har svårare att ta emot elever från grundskolan, mycket beroende på att det inte finns personal som har tid att ta hand om eleverna på arbetsplatsen. Kraven är också hårdare från arbetsmiljöverket när det gäller säkerhetsföreskrifter

(Lärarförbundet 2006) och detta har medfört att praon har tagits bort i vissa kommuner. Vad händer med de elever som har svårigheter i skolan när praon tas bort? Kanske är prao deras enda chans att få visa vad de kan och samtidigt bli bemötta på andra sätt än i skolan. Vi tror att det genom prao öppnas nya vägar för eleverna när de får kunskaper om arbetslivet och på samma gång får möjlighet att lära känna sig själva.

En konsekvens av att prao tas bort tror vi kan bli att eleverna känner mer osäkerhet inför olika valsituationer som finns i grund- och gymnasieskola. Vi anser att det är viktigt för eleverna att få inblick i arbetslivet och att de därigenom får en ökad självkännedom vilket också har visat sig i vårt resultat. I Skolans arbetslivskontakter – Slutsatser och framtidsperspektiv (SÖ, 1991) framkom det att enbart information om arbetslivet inte är tillräckligt för eleverna. Eleverna måste få möjligheter att göra egna erfarenheter som hjälper dem att hitta sina egna intressen. Enligt rapporten kan arbetslivskontakter bidra till att eleverna blir medvetna om sig själva och får kunskaper om vilka valalternativ som finns. Även Fyrstegsmodellen (Lovén, 2000) bygger på att individen ska ha en förståelse för sig själv, vara medveten om olika

alternativ och på sätt kunna få hjälp med att fatta och genomföra beslut. Denna modell kan vi knyta till vad eleverna i vår undersökning upplever att de lär sig av praon då flertalet upplevde att de blir mer medvetna om sig själv och sina möjligheter. Likaså till Förklaringsmodellen (Hagström, 1999) kan vi se kopplingar med praons funktion och hur den kan påverka elevens bild av sig själv inför gymnasievalet. Denna modell tydliggör hur ungdomar skapar sin bild av sig själva inför gymnasie- och yrkesvalet. Genom samspel med andra människor i olika situationer byggs elevens självvärdering och tilltro till sin egen förmåga. Vi anser att eleverna med hjälp av sina erfarenheter som de får genom prao lättare kan hitta sin väg inför sitt kommande gymnasieval.

8.3 Praons funktion

Albert Bandura är den främste företrädaren inom social inlärningsteori. Teorin undersöker vad människor lär sig genom att de studerar och observerar andra människor samt hur beteendet styrs av sociala konsekvenser och händelser (Angelöw & Jonsson, 2000). Vi kan med resultatet i vår undersökning göra direkta kopplingar till denna teori. Flertalet av eleverna i vår enkät uppfattade praon som en viktig funktion, där de lär sig genom att observera andra människor och genom att delta i olika arbetsuppgifter. I ungdomars socialisation till vuxenlivet tror vi att det är betydelsefullt för ungdomarna att knyta nya kontakter med andra vuxna än de som finns i deras närhet såsom föräldrar och lärare. Genom prao kan eleverna få nya förebilder som kan lära dem nya värderingar eller sociala färdigheter av att observera och delta i arbetslivet. Vi kan genom egna erfarenheter från vår egen skoltid se hur prao och möten med andra vuxna kan få ungdomar att växa och ge dem nya kunskaper. Det är länge sedan vi själva var ute på pryo (som det kallades då) men vi kommer fortfarande ihåg hur det var. Vår pryo i nian gjorde att vi kom till insikt med vilket val vi skulle göra till gymnasiet. Vi lärde oss också att ta ansvar, egna initiativ och upptäckte nya sidor hos oss själva genom att observera och delta i olika arbetsuppgifter. Våra handledare blev våra förebilder. Vår uppfattning är att praon har samma funktion för elever idag som den hade för oss.

I rapporten 2003:1 Föreställningar om skola och arbetsliv (Skolverket, 2003) uttrycker eleverna att praon ger dem erfarenheter av arbetslivet och att den är av betydelse. De anser att praon bidrar till att de får ökad kunskap och förståelse om sig själva, yrken och arbetsliv i

här dra paralleller med vår egen undersökning där större delen av eleverna svarade att praon både hjälper dem och har betydelse för dem i deras kommande gymnasieval. I teoriavsnittet tog vi upp begreppet learning by doing som myntades av John Dewey (Egidus, 2003). Han menar att elever är aktivt sökande individer som under aktivitet lär sig själva och med stöd når insikt, vilja och förmåga att söka ny kunskap eller förändring. Han förordade att det skulle vara en kombination av teori och praktik. I dagens samhälle när eleverna går allt längre i skolan och arbetslivskontakterna förskjuts tycker vi att denna teori är mer aktuell än någonsin. För att eleverna skall kunna få en så bra bild av arbetslivet som möjligt tycker vi att det är viktigt att de får möjlighet att knyta den teoretiska kunskapen med den praktiska kunskapen såsom prao. Vad kan ersätta praon om den försvinner? Kan studiebesök och fadderföretag vara alternativ som ersätter praon? När vi var ute i klasserna och genomförde

enkätundersökningen fick vi uppfattningen att de flesta av eleverna efterfrågade mer prao för att de fick en inblick i arbetslivet och lättare kunde knyta det till undervisningen. Vi skulle önska att det i framtiden fanns utrymme för kombinationen prao, studiebesök och

fadderföretag. Vi tror att detta är det optimala för eleverna för att de lättare ska kunna göra bra framtida val.

8.4 Kopplingar mellan prao och skolans ämnen

I R 90:1 Skolans arbetslivskontakter - Nuläge och utvecklingsmöjligheter (SÖ, 1990) framkom det att elever hade väldigt svårt att se kopplingar mellan prao och skolans undervisning. Enligt rapporten efterlyste eleverna mer verklighetskontakter av alla slag. Lärarna däremot upplevde stor osäkerhet kring vad som förväntades av dem. Här skiljer sig dock vårt resultat med det som framkom i R 90:1. I vår undersökning tyckte flertalet av eleverna att praon hjälpte dem att se kopplingar mellan skolans ämnen och arbetslivet, det var endast tre elever som inte upplevde att de blev hjälpta av detta. Vi tycker att vår undersökning tyder på en positiv utveckling för eleverna då det måste ha skett en förändring i

undervisningen från 1990 fram tills idag. Vi antar att detta beror på att lärare idag har lättare att förklara ämnens betydelse och att eleverna lättare ser sambandet mellan skolans ämnen och arbetslivet.

8.5 Praons betydelse för ungdomar i samspel med andra

Många elever i vår undersökning upplever att de genom prao får lära sig att ta eget ansvar såsom att passa tider, ta egna initiativ, arbeta självständigt, lära känna sig själv och se nya

möjligheter. Att så många elever upplever att de lär sig ta eget ansvar tycker vi förstärks av G H. Meads teori symbolisk interaktionism (Moe, 1994). Hans tankar utgår från hur människan blir en social varelse och hur vi bygger upp ett ”jag” i samspel med signifikanta andra. För att kunna fungera i det sociala livet måste vi också få en kunskap om oss själva som aktörer i världen. Vi är övertygade om att ungdomarna skapar en ny bild av sig själva genom kontakten med arbetslivet och med hjälp av människorna som befinner sig där. Här kan vi än en gång knyta an till förklaringsmodellen (Hagström, 1999) som utgår från att ungdomars

självvärdering utvecklas i olika sammanhang och ger dem en bild av sig själva inför det kommande yrkesvalet. Vi anser att modellen stämmer väl överens med hur eleverna i vår undersökning upplever praons betydelse.

8.6 Skönt avbrott eller kontakter som leder till sommarjobb

I R 90:1 Skolans arbetslivskontakter - Nuläge och utvecklingsmöjligheter (SÖ, 1990) nämns att ett av motiven för eleverna med prao var att få kontakter som leder till sommar- eller helgjobb. Vi kan se likheter med vår undersökning då 16 elever svarade att det stämde

”mycket bra”. Däremot svarade även 16 elever att det ”inte stämde alls”. Detta tycker vi visar på att långt ifrån alla elever väljer utifrån möjligheterna till att få sommar- eller helgjobb. Vår uppfattning är att en hel del väljer utifrån andra aspekter som vi tror kan vara intressen och nyfikenhet på olika yrkeskategorier. Ett annat motiv som nämns i R 90: 1 var att praon upplevdes som ett skönt avbrott från skolarbetet. Även Ann-Kristin Steen, ordförande i ämnesrådet för studie- och yrkesvägledare ansåg att praons största behållning för eleverna var ett avbrott från skolans vardag (Lärarnas tidning, nr 9, 2006). Vårt resultat visar att 20 elever ser praon som ett ”skönt” avbrott och 13 elever som inte gör det. Vi blev positivt överraskade av att det ändå var så många elever som inte upplevde praon som ett ”skönt” avbrott. Vår förhoppning innan undersökningen var att eleverna skulle se praon som ett seriöst inslag i skolan och att den skulle vara en hjälp inför deras kommande val. Vi tycker att våra

förhoppningar har infriats till en viss del eftersom det var 13 elever som svarade ”inte alls”.

8.7 Praons betydelse för gymnasievalet

I SKAL-projektet (Lindblom & Sällström, 1982) kom det fram att praon enligt skolorna ger en mer genomtänkt och allsidig orientering av arbetslivet, genom att den omfattar hela

grundskolan och leder till ett säkrare gymnasieval. När det gäller vilken betydelse prao har för gymnasievalet kan vi konstatera att majoriteten av eleverna i vår undersökning uppfattar detta