Hälsa och samhälle
UNGDOMARS
ALKOHOLBETEENDE
GÅR DET ATT FÖRUTSÄGA ETT NEGATIVT
BETEENDE PÅ SAMHÄLLSNIVÅ?
INGER BERGLUND
SHILAN DEMIREL
__________________________________________________________
C-uppsats i Kriminologi Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Kriminologi 61-90 hp 205 06 Malmö
ADOLESCENT ALCOHOL
BEHAVIOUR
IS IT POSSIBLE TO FORECAST A NEGATIVE
BEHAVIOR ON COMMUNITY LEVEL?
INGER BERGLUND
SHILAN DEMIREL
Berglund, Inger och Demirel, Shilan. Ungdomars alkoholbeteende. Går det att förutsäga ett negativt beteende på samhällsnivå? Examensarbete i kriminologi 15
poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle HT 2012.
Ungdomars alkoholkonsumtion har minskat i hela landet utom för ungdomarna i Skåne. I den senaste genomförda skolundersökningen om ungdomars alkoholvanor i Sverige, rapporterades det att medeltalet konsumerade liter alkohol för åren 2009-2011 är drygt dubbelt så högt i Skåne i jämförelse med resten av landet (Henriksson & Leifman, 2011). Syftet med studien är att undersöka om Malmö i tre olika viktiga indikatorer; tillgång, hälsa och brott, som påverkar eller påverkas av alkohol, skiljer sig från Göteborg och Stockholm. Vi undrar om det hade gått att förutsäga den höga alkoholkonsumtionen. Studien bygger på svensk registerdata och vetenskapliga rapporter som behandlar och kan kopplas till alkoholkonsumtion och problembeteende. Av resultatet framgår att Malmö skiljer sig från Stockholm och Göteborg främst i tillgångsindikatorn och hälsoindikatorn. Slutsatsen är att det eventuellt går att förutsäga en negativ trend med hjälp av tillgångs- och hälsoindikatorn. Då det finns en stor tillgång och när möjlighet finns, kommer ungdomar att testa droger och alkohol.
Nyckelord: abort, alkohol, alkoholförsäljning, alkoholservering, brott, gymnasiebehörighet, misshandel, serveringstillstånd, skolk, tullbeslag, ungdomar och våldtäkt.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 4
Syfte och disposition 5
2. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING 6
Tillgångsindikator 6 Hälsoindikator 10 Brottsindikator 14 3. ANTAGANDEN 16 4. METOD 18 Design 18 Indikatorerna 19
Begränsningar och svagheter 21
5. RESULTAT 22 Tillgångsindikatorn 22 Tullbeslag 22 Serveringstillstånd 23 Systembolagets alkoholförsäljning 24 Narkotikatillgång 24 Hälsoindikatorn 25 Gymnasiebehörighet 25 Skolk 25 Skolavhopp 26 Narkotikakonsumtion 26 Aborter 27 Brottsindikatorn 27 Misshandelsbrott 27 Våldtäktsbrott 28 Narkotikasmugglingsbrott 28 Alkoholbrott 29 6. DISKUSSION 30
Resultatdiskussion och sammanfattning 30
Metoddiskussion 34
Framtida forskning 34
1. INLEDNING.
Media såsom tidningar och TV rapporterar att det är en ökning av våld, drogeroch problem i skolan bland ungdomar i Sverige. Vi har också fått en bild av att alkohol och narkotika flödar in över våra gränser efter vårt medlemskap i Europeiska unionen. Hur mycket dricker vi då? Enligt Ramstedt m fl (2010) är det summan av den registrerade och den oregistrerade alkoholkonsumtionen som kan ge en bild av total konsumtionen och hur den förändras över tid. Registrerad alkoholkonsumtion är Systembolagets, restaurangers och livsmedelsbutikers försäljning. Oregistrerad alkoholkonsumtion är resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning.
Diagram 1. Total alkoholkonsumtion i Skåne, Stockholms- och Västra
Götalands län under åren 2001-2009, i antal liter (100 %) alkohol per invånare 15 år och äldre (Ramstedt et al, 2010).
Diagrammet ovan visar inte någon större förändring i alkoholkonsumtionen för alla åldrar över 15 år i de tre länen. Då statistik inte går att få för enbart tonåringar (enligt telefonsamtal med utredare Nyström på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning), gör det att problemet med ungas alkoholkonsumtion blir svår detekterat.
Alkoholtillgängligheten i form av serveringstillstånd har inte ökat nämnvärt i Sverige (FHI, 2012), men det finns restauranger som serverar alkohol och har öppet länge på nätterna, vilket naturligtvis kan vara attraktivt för unga människor. En annan faktor i tillgången är hur snabbt det går att få tag på det som önskas konsumeras enligt Lindström och Svensson (1998). I detta sammanhang bör närheten till Tyskland och Polen samt Öresundsbrons betydelse för Skåne-regionens ungdomar nämnas vad gäller oregistrerad införsel av alkohol men även narkotika. Tillgången till den registrerade alkoholen har också ökat då Systembolaget har anpassat sina öppettider till allmänheten och har numera kvälls- och lördagsöppet samt att det utreds ytterligare service till kunderna enligt Guttormsson (2011). Internethandeln för alkohol och droger har ökat men det är inget vi behandlar i denna undersökning. Lagar och regler påverkar också
tillgången vilket inträdet i Europeiska unionen har visat, då Sverige fick nya regler för hur tullen får stoppa resenärer över gränserna (Tullverkets hemsida, 2012-04-30), detta påverkar tillgängligheten och priserna på droger och alkohol (Guttormsson, 2011).
Centrum för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) samlar in och bearbetar kontinuerligt data om skolelevers alkohol- och narkotikavanor. I den senaste undersökningen minskar alkoholkonsumtionen i Sverige rent generellt, utom för ungdomar i Skåne (Henriksson & Leifman, 2011). För att belysa problemet med alkoholkonsumtionen redovisas den som ett medeltal i liter, under undersökningsperioden 2009-2011 (ibid). Pojkarna i Skåne konsumerar ca 4 liter alkohol och i Stockholms län 2,2 liter samt i Västra Götaland 3 liter alkohol per individ. Det rapporteras även att allt fler 13-åringar dricker alkohol och att flickor och pojkar över hela landet har liknande drogvanor när de går ut grundskolan. På gymnasiet ökar alkoholvanorna markant för flickorna och pojkarna, de ligger på ungefär samma nivå, däremot dominerar pojkarnas narkotikavanor (Henriksson & Leifman, 2011). Centrala studiestödsnämnden (CSN) rapporterar att andelen som är behöriga till gymnasiet minskar och att både skolk och skolavhopp ökar. I CAN:s senaste undersökning rapporterar ungdomar att de har oönskad och oskyddad sex när de är berusade (Henriksson & Leifman, 2011). En logisk följd av detta bör vara att antalet sexuellt överförda sjukdomar, tonårsaborter och eller att tonårsgraviditeter ökar. Misshandel och våldtäkter samt narkotikakonsumtion ökar vid alkoholberusning och dessa brott har ökat i hela Sverige (Brå, 2012). När ungdomar har en livsstil som innefattar alkoholkonsumtion framkallar det olika beteenden och dessa påverkas av olika faktorer som hjälper eller stjälper dem.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka om förändringar i ungdomars alkoholbeteende över tid kan förutsägas med hjälp av tre indikatorer: tillgångsindikatorn, hälsoindikatorn och brottsindikatorn.
Frågeställningen är om Malmö kommun skiljer sig från Göteborgs och Stockholms kommun i de olika indikatorerna och hade det varit möjligt att utifrån denna skillnad förutsäga utvecklingen?
Disposition
I avsnittet om teori och tidigare forskning redovisas rapporter och studier (samt historik som förklarar varför vissa variabler är som de är) för de olika variablerna i indikatorerna och utifrån dessa formar vi antaganden. För att läsaren ska få en bra överblick redovisas dessa antaganden separat under en egen rubrik efter avsnittet med tidigare forskning. I resultatdelen redovisas statistiken för de olika indikatorernas variabler. I diskussion och sammanfattning, sammanfattas hur väl teori och antaganden stämmer med resultatet. Slutligen tar vi ställning till om det går att förutsäga unga individers negativa alkoholbeteende med hjälp av de indikatorer och variabler som undersöks.
2. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING
I denna del av uppsatsen skriver vi om tidigare forskning på området och integrerar teorier. För varje variabel i de olika indikatorerna formulerar vi sen antaganden som är byggda på tidigare forskning.
I nationella och internationella studier undersöks ungefär liknande variabler som används i undersökningen. Europeiska undersökningar har genomförts vart 10:e år under ca 50 år där man undersökt hur stor alkoholkonsumtionen är och vilka sociala konsekvenser detta beteende har (Bloomfield et al, 2011). Samma variabler har använts vid alla tillfällen och de är i stora drag fem stycken och har fyra nivåer och de ska vara jämförbara för hela Europa (ibid). Variablerna är:
- Arbete - om personen har förlorat sitt jobb på grund av alkohol-konsumtion.
- Polis – om personen har varit i kontakt med polisen/rättsväsendet på grund av alkoholkonsumtion.
- Aggression- om personen i samband med alkoholkonsumtion varit hotfull eller brukat våld mot andra.
- Ekonomi – om och hur alkoholkonsumtionen påverkat individens ekonomiska situation.
- Relationer till andra såsom familj, släktingar och vänner – om de har tagit avstånd och om partnern lämnat dem på grund av alkoholkonsumtion. Dessa variabler indikerar alkoholkonsumtionens konsekvenser och kan vara ett mått på hur stort problemet är (Bloomfield et al, 2011). Variablerna har varit en hjälp och vägledande hur vi har formulerat och utvecklat de variabler vi valt att undersöka. De utvalda variablerna har vi sen fått anpassa till unga individer. Till exempel har variabeln ”arbete” gjorts om till: skolan med gymnasiebehörighet, avhopp och skolk som ingår i hälsoindikatorn.
Tillgångsindikatorn
Tillgången och efterfrågan på alkohol är hög i dag jämfört med tidigare år (Ramstedt et al, 2010). Förbindelsen till Europa väster och söderut och tillgången till billigare sprit var innan år 2001 med båt. I Skåne kunde man ta båtarna till Danmark, Tyskland eller Polen för att göra sina inköp. Medlemskapet i Europeiska unionen och öppnandet av Öresundsbron år 2001 mellan Malmö och Köpenhamn innebär en förenkling i transport och kommunikation mellan Danmark och Sverige. För en privatperson i Malmö eller Skåne är det enkelt att tillgodose sitt behov av t ex alkohol, genom att ta en biltur, alternativt ta Öresundståget över bron till Danmark för att snabbt och lätt inhandla det som önskas konsumeras.
Enligt Ramstedt m fl (2010) står reseinförsel och smuggling för 30 % av konsumtionen i södra Sverige. Från Tyskland får vi nästan 50 % av alkoholen, framför allt ölen som nästan uppgår till 70 % och allt färre liter alkohol kommer in från Danmark.
Tullbeslag
Sverige har haft tullar sedan 1100-talet och under stormaktstiden på 1600-talet blev Tullverket en myndighet (Tullverket, 2012a). Tullavgifterna var i första hand tänkta att ge staten inkomster (finanstullar) och därefter var det även för att skydda det inhemska näringslivet (skyddstullar). Vidare har det även funnits en inrikestull där svenskarna tvingades att betala tull för varor de förde in i städerna för att sälja. För att slippa betala tullavgifterna ökade smuggelintresset och människor har sedan dess smugglat olika varor under olika tider. Under mellankrigstiden var det framförallt sprit som smugglades och från 1960-talet blev narkotikasmugglingen ett problem (ibid). Efter 1995 och inträdet i EU blev vi medlemmar i EU:s tullunion, vilket innebär att vi i princip har samma regler som resten av unionen, det innebär också att våra handelsgränser har vidgats till Norge, Ryssland och Afrika. Tullens rutiner förändrades och befogenheterna upphörde att gälla, från och med år 2000 måste en misstanke om brott finnas för att kunna kontrollera fordon eller personer (Tullverket, 2012a).
Diagram 2. Antal liter alkohol svenska tullen tagit i beslag efter EU-inträdet
(Tullverket, 2012b).
I en undersökning som genomfördes för att testa om det fanns en relation mellan Systembolaget, oregistrerad alkohol och alkoholrelaterade problem, testade Norström och Ramstedt (2006) två hypoteser:
- Om marknadsandelarna för Systembolaget är höga så är det lägre
förekomst av alkoholrelaterade problem (alkoholrelaterad sjukhusvård och polisrapporterad brottslighet med alkoholkoppling) (ibid).
- Vidare testar de om det finns ett samband mellan insmugglad eller hembränd alkohol och Systembolagets försäljning.
Tidigare studier har visat att de som dricker oregistrerad alkohol brukar ha mer riskfyllda alkoholvanor (Norström och Ramstedt, 2006). Utifrån detta ställs frågan: om det blir svårare för ungdomar att få tillgång till alkohol ju större marknadsandel Systembolaget har, vilket i så fall skulle leda till dämpad effekt på uppkomsten av alkoholrelaterade problem (ibid). Vidare menar de att främst sprit är kopplat till alkoholrelaterade skador. Forskarna testar materialet i olika serier
och statistiska modeller för att avgöra om det är den oregistrerade konsumtionen eller om det är Systembolagetsförsäljning som är exogen (Norström & Ramstedt, 2006). Utfallet tyder på att det är den oregistrerade konsumtionen som är det. Inte i några modeller fann de någon effekt på Systembolagets försäljning. Det innebär att en ökad införsel av alkohol ger en minskad försäljning på Systembolaget samt ökad totalkonsumtion av alkohol (ibid). Forskningen stöder inte hypotesen att ju högre marknadsandelar Systembolaget har desto lägre är förekomsten av alkoholskador. Norström och Ramstedt,(2006) varnar för att dra slutsatsen att monopolet är oviktigt, då ett avskaffande skulle göra att tillgängligheten ökar och det i sig skulle ge en större alkoholkonsumtion och en ökning av alkoholskadorna. I Våga projektet (Lindström & Svensson, 1998) undersöks vilken påverkan efterfrågan och tillgång har på skolungdomars inställning till droger. Forskarna gjorde tre undersökningar under ett år på 2000 elever i 13 till 14 års ålder. Om ungdomar har en positiv inställning, nyfikenhet och lust att testa droger, så menar de att risken är stor att de testar. Vidare är det tillgängligheten som kan hindra ungdomarna att testa. De menar att tillgängligheten kan beskrivas som den tid det tar för en eventuell köpare att finna narkotika samt priset på drogen (ibid). Inställningen till droger är viktig och de rapporterar att inställningen som ökade mest under året då testerna pågick, är de personer som inte har lust men som har tillgång som kan tänka sig att testa (Lindström & Svensson, 1998).
Serveringstillstånd
År 1885 reformerades den svenska alkohollagstiftningen i grunden. Genom den nya ordningen kunde städerna lämna över rätten till servering och handel med alkohol till försäljningsbolag (utskänkningsbolag) och bolag som hade rättighet och till uppgift att bedriva folkrestauranger (Statens Folkhälsoinstitut, 2003). Vidare blev vinsterna från dessa bolag en inkomstkälla för kommuner och landsting och de betalade bland annat arbetarbostäder och bibliotek. Det är dessa lokala brännvinsbolag som är ursprunget till monopolbolagen. Reglerna för serveringen varierade, men det fanns krav på hur lokalen skulle vara beskaffad (ibid). Antalet serveringsställe begränsades och serveringstiderna reglerades, det fanns också ett krav på att mat skulle serveras (Statens Folkhälsoinstitut, 2003).
Kommunerna hade vetorätt vad gällde servering av alkohol samt vem som fick bedriva handel med brännvin och för att få större inkomster till staten beskattades brännvinstillverkningen, man menade att denna process skulle minska husbehovsbränningen och på så sätt minska alkoholkonsumtionen (ibid). Vidare förbjöds husbehovsbränningen år 1860. Serveringstillstånden ansvarar kommunerna i samarbete med polismyndigheten för och innefattar enligt Alkohollagen (1994:1738) spritdrycker, vin och starköl. Serveringarna får också tillstånd för sina öppettider (under vilka de får servera alkohol). Följs inte reglerna för alkoholtillståndet kan det återkallas eller en varning utdelas (Statens Folkhälsoinstitut, 2006). Numera är syftet med att ha serveringstillstånd att minska på den skadliga alkoholkonsumtionen och förhindra tidig alkoholdebut. Reglerna innebär bland annat att inte servera minderåriga d v s individer under 18 år, eller människor som är märkbart påverkade alkohol, enligt Alkohollagen (1994:1738).
STAD (STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem) är ett projekt som drevs mellan åren 1995 och 2004. År 1996 startades ett arbete med att få till en ansvarsfull alkoholservering där målgrupen var restauranger med serverings-tillstånd i Stockholms city. Bakgrunden till projektet var enligt Månsdotter m fl
(2007) att 80 % av misshandelsfallen i Sverige kan kopplas till alkohol-konsumtion samt att det finns ett samband mellan kriminellt våld och hur många krogar med serveringstillstånd det finns i ett område. Projektets syfte var att få kunskap om effektiva metoder och att minska alkohol och drogrelaterade problem i krogmiljöer (ibid). Ett annat mål var att få till ett förändrat dryckesmönster vilket främst innebar att minska berusningsdrickandet och därmed minska antalet skador och våldsbrott (Månsdotter et al, 2007). Projektet var en samverkan mellan representanter från kommunen, restaurangbranschen, polisen och länsstyrelsen. Projektet innebar i huvudsak:
• En lokal mobilisering vilket innebär ökad medvetenhet om problem relaterade till alkoholkonsumtion samt hur de kan få hjälp till åtgärder. • Att ge en utbildning i ansvarsfull alkoholservering som innebär att inte
servera individer under 18 år eller berusade gäster alkohol, samt lära sig hantera konflikter, inblick i alkohollagstiftningen och kunskap om
alkoholens medicinska effekter.
• Att få till ett mer effektivt och frekvent tillsynsarbete från tillståndsenheten sida (utifrån lagstiftningen) samt en mer proaktivroll från polisens sida där de skickar brev till krogen innan de får en varning.
Mellan åren 1998 och 2000 gjordes en utvärdering av projektet och enligt Månsdotter m fl (2007) ledde insatserna till ett minskat antal anmälda våldsbrott med 29 % (i jämförelse med kontrollen som var Södermalm).
Vi har nyligen fått en ny alkohollag i Sverige. Riksdagen beslutade i början av år 2010 att anta regeringens förslag till en ny Alkohollag (2010:1622) som trädde i kraft januari 2011. Denna innebär krav på certifierat kassaregister även för de som har serveringstillstånd till allmänheten i samband festivaler samt sommar-restauranger. Tidigare har dessa sammanhang varit undantagna kraven i lagen. Systembolagets försäljning
Olika försök har gjorts för att reglera alkoholförsäljningen och i Sverige hade vi motbokssystemet mellan åren 1917 till 1955 som var ett instrument för alkoholransonering (Nationalencyklopedin, 2012). Systemet baserades på Brattsystemet och var utformat av Ivan Bratt som ledde nykterhetskommittén i Sverige. Reformen innebar att avskaffa privata intressen i alkoholhanteringen, kontrollera försäljningen till individer och ha en öppenvård för alkoholister. Motboken var personlig och innehöll rekvisitionsblanketter och i den stämplades alla inköp (ibid). Kvinnor och män hade olika förutsättningar att kunna köpa alkohol vilket gjorde systemet diskriminerande. Stödet för systemet i folkopinionen minskade efter hand och 1955 avskaffades motbokssystemet med argument som att det skapade ett konstlat behov och drev därför upp konsumtionen av alkohol (Statens Folkhälsoinstitut, 2003). När motboken avskaffades 1955 bildades Systembolaget och då var åldersgränsen för inköp 21 år. Ett annat försök att begränsa tillgången till alkohol gjordes mellan åren 1982 och 2000 då Systembolaget hade lördagsstängt. Sverige har sedan början på det nya milleniet fått anpassa sin alkoholpolitik i och med medlemskapet i Europeiska unionen. Införselkvoterna för alkoholdrycker från annat EU-land avskaffades succesivt mellan åren 2000 och 2003 och från år 2004 är alkoholinförseln fri för privat bruk (Statens folkhälsoinstitut, 2006).
Tillgången på alkohol kan delas in i; ekonomisk respektive fysisk tillgänglighet, enligt Guttormsson (2011). Han menar att den svenska alkoholpolitiken håller nere alkoholkonsumtionen bland annat genom att hålla priserna på alkohol på en hög nivå (skatter) och genom reglering av antalet försäljningsställen och öppettider. Försöken med att begränsa tillgängligheten hittills har inte varit så lyckade, eftersom alkoholen blivit billigare, privatinförseln har ökat och Systembolaget har ändrat sina öppettider till kvälls- och lördagsöppet samt övergått till självbetjäningsbutiker (ibid). Det senare var åtgärder för att motivera monopolet. Systembolaget önskar utveckla och utöka sina tjänster vidare och utreder för närvarande en service som innefattar webbeställning och hemleverans, enligt Systembolaget (2012).
Narkotikatillgången
Lagar och normer sätter ramar för vad som är legalt och illegalt, enligt Svensson (2008) och tidsandan är enligt honom viktig för att förklara hur individer förhåller sig till droger samt att den förespråkar vissa ideal. Enligt Guttormsson (2011) har antalet narkotikabrottsmisstänkta femdubblats sedan slutet av 80-talet och det innebär en stor ökning i antalet lindrigare brott (innehav och konsumtion). Vidare menar han att det kan vara bättre att mäta tillgängligheten genom att analysera beslagsmängderna eftersom de kan vara direkt kopplade till priseffekter. Vid tidpunkten runt EU-inträdet minskade arbetet mot narkotika tillfälligt men återställdes igen (Guttormsson, 2011). Priserna på narkotika har sjunkit i Sverige vilket eventuellt kan förklaras av att flera distributörer har etablerat sig på marknaden och konkurrerar med varandra och det verkar som om tendensen är att samma aktör hanterar flera narkotikasorter och de insmugglade partierna ökar i storlek jämfört med tidigare (ibid). Vidare bestäms priserna även av kvaliteten, det talas om renhetsgraden, men Sverige har ingen kontinuerlig insamlad och jämförbar information om detta. Det görs ofta antaganden om att 10 % av den narkotika som når Sveriges gränser beslagtas av tullen (Guttormsson, 2011). Priserna på hasch, amfetamin, kokain och brunt heroin har i grova drag halverats sen 1988 (Guttormsson, 2011). Vidare var den största prisnedgången under 1990-talet och följdes av en hyfsat stabil prisbild under 2000-1990-talet. Oftast är priserna lägst i södra Sverige, men de geografiska skillnaderna ska inte överdrivas enligt Guttormsson 2011). Vissa droger bedöms ha blivit mer till gängliga såsom centralstimulerande droger, som amfetamin och kokain om man jämför med hur det såg ut i slutet av 1980-talet (ibid). Vidare gjorde detta att priserna sjönk ordentligt på gatan samt att tullen och polisen gjorde fler beslag.
Hälsoindikatorn
Den internationella forskningen tyder på att pedagogiska program i skolan inte har någon större påverkan på alkoholproblem bland ungdomar i skolan, enligt läkaren Bremberg (2002). Genom att skolan erbjuder en miljö som minskar förekomsten av utagerande psykiska problem kan den påverka ungdomars alkoholkonsumtion (ibid). Han menar också att en välstrukturerad undervisning där eleverna upplever att de kan påverka sin situation, kommer att ge dem en bättre psykisk hälsa då det minskar risken för skolmisslyckanden och utagerande problem, som i sin tur gör att de dricker mindre alkohol (Bremberg, 2002).
Gymnasiebehörighet
Skolverket (2008) redovisar statistik över slutbetygen i grundskolan för 2008 där de beskriver elever som invandrat till Sverige efter skolstart som har svårt att nå målen. Av 17 600 elever med utländsk bakgrund har 4600 invandrat till Sverige efter ordinarie skolstart och av dem har 54 % behörighet till gymnasiet (ibid). Vidare redovisar de att elever med minst en högskoleutbildad förälder når drygt 95 % behörighet till gymnasieskolan och de föräldrar med en utbildningsnivå som är gymnasieskola så är andelen elever som har gymnasiebehörighet 86 % samt för de som utbilningsnivå grundskola är andelen 67 % (ibid). Samma mönster gäller för dem som saknar betyg i minst ett ämne.
Skolk och skolavbrott
Ungdomar blir under sin individualisering exponerad för olika livsstilar som konstant förändras och ersätts av nya, enligt Lalander och Svensson (2002). De försöker skapa sin egen identitet och att använda rusmedel kan vara en byggsten i denna process. Denna nya identitet utsätts för prövningar med influenser genom media och kamraters grupptryck (ibid). Ju äldre individen blir desto positivare blir inställningen till alkohol (Bell m fl, 2007). Vikten av att individen så tidigt som möjligt får en utbildning i alkohol och dess negativa effekter kan göra att debuten senareläggs. Forskarna menar att individers inställning till alkohol påverkas av media och i barns utbildning i alkohol får de lära sig att se kritiskt på TV-reklam och lära sig att det som är negativt inte alltid berättas (Bell m fl, 2007). De lär även barnen hur negativ alkohol kan vara för hjärnan som inte är färdig utvecklad samt vilka andra följder som man kan råka ut för när man dricker alkohol (ibid). Ungdomar har en stark inverkan på varandra under åren då de står med ena benet i barnens värld och det andra i vuxenvärlden. Moffitt (1993) har en teori om ungdomar och normbrytande beteende där hon beskriver olika typer av brottsliga karriärer. En grupp av ungdomar är i puberteten och antas inte ha några neuropsykologiska brister, utan härmar lite äldre individer som börjat begå brott i tidiga år (ibid). Vidare är individens beteende ett resultat av skillnaden mellan den biologiska och den sociala åldern. För dessa individer är kamratrelationen mycket viktig och de strävar efter självständighet och att uppfylla sina materiella behov. Detta beteende är inte så långvarigt och hinner således inte få så allvarliga konsekvenser (Moffitt, 1993).
Wikström och Butterworth (2006) har i Peterborough Youth Study (PYS) studerat ungdomars rutinaktiviter och dessa kan enklast förklaras med var de är, vad de gör och med vem de tillbringar sin tid med? Totalt deltog 2 118 elever som var 14-15 år gamla, åldern är vald eftersom det är den tid i livet då ungdomar begår flest brott (ibid). Med hjälp av space och time-budget studier undersökte forskarna bland annat respondenternas inblandning i brott, deras sociala band, moral och självkontroll, men även individens livsstil, jämnåriga kamrater, droganvändning och familjens sociala position (Wikström & Butterworth, 2006). Undersökningen gav svar på de tre frågorna som beskriver rutinaktiviteterna (exklusive tiden de sover):
- På frågan: var de är, svarade eleverna att de tillbringade den mesta tiden i och i närheten av hemmet (58 %) samt i skolan (28 %) och endast 14 % av tiden tillbringade de på andra platser (ibid).
- På frågan: vad de gör, svarade eleverna att de tillbringar tid med skolan och skolarbetet (28 %), de sportar, har en hobby, tittar på tv, äter och sköter om sig själv i hemmet (34 %) samt att de socialiserar med andra (11 %) enligt Wikström och Butterworth (2006). Resterande tiden är exempelvis tid för matlagning, tid i trädgården, tid på bussar eller tåg eller tid de ligger till sängs på grund av sjukdom (ibid).
- På frågan: med vem de är, svarade eleverna att de tillbringar tid för sig själv (4 %), med familjen (38 %), med jämnåriga (17 %) samt med skolkamrater och lärare i skolan (31 %) (Wikström & Butterworth, 2006). Resterande tid är en blandning av familj, släkt och vänner som är en mix av vuxna och jämnåriga (ibid).
Tidig debut, det vill säga att börja dricka alkohol vid 13 års ålder, som är en viktig utvecklings period för individen, kan ge allvarliga effekter på talförmågan, motorisk koordination, minne och inlärningskapacitet (Brown, Tapert, Granholm, & Delis, 2000) vilket innebär att dessa individer t ex får inlärningssvårigheter i skolan. Mår eleverna dåligt eller om de har svårigheter i skolan är risken stor att de skolkar och dricker alkohol (Bremberg, 2002) och enligt Wikström och Butterworth (2006) är de ungdomar som tillbringar mycket tid med jämnåriga och de som skolkar, oftare involverade i alkoholkonsumtion och brottsliga beteenden. Narkotikakonsumtion
Amfetaminet hade under 30 till 60-talet stor spridning i västra Europa då det användes som ett läkemedel och som man tog mycket diskret enligt Svensson (2008). Under 60-talet kom den andra stora narkotikavågen med cannabis i form av hasch till Sverige. Vidare menar Svensson att man röker hasch med vänner eller med personer man vill lära känna, vilket ger individerna en känsla av samhörighet. En del tonåringar experimenterar och tror att de blir snabbare berusade om de äter huvudvärkstabletter till alkoholen (Cronberg, 2011). Det har också blivit vanligt med narkotiska läkemedel såsom lugnande medel och sömntabletter som de blandar med alkohol (Cronberg, 2011; Henriksson & Leifman, 2011). Det är både farligt och kan vara en inkörsport till ett missbruk (Cronberg, 2011). Vidare har tonåringar blivit mer öppna för narkotika och de uppfattar inte alltid att testa hasch eller marijuana som så allvarligt, trots att det är olagligt (ibid). I senaste skolundersökningen (Henriksson och Leifman, 2011) rapporteras det att de med högst alkoholkonsumtion tenderar att både ha sniffat och testat narkotika i större utsträckning än andra elever. Bland 9:e klassarna i den högsta konsumtionsgruppen hade 15 % sniffat och 30 % hade använt narkotika. Bland eleverna i gymnasiet årskurs 2 var motsvarande siffror 9 respektive 34 %. Henrikssons och Leifmans (2011) undersökningar visar att antal elever som någon gång testat narkotika började öka någon gång i slutet av 1990-talet och har efter det fortsatt att öka och är ett problem i våra storstäder. Vidare är den vanligaste förekommande drogen cannabis. Skolk och hög alkoholkonsumtion har en koppling till användning av narkotika (Hvitfeldt & Rask, 2007; Molin, 2010).
I longitudinella studier gjorda mellan åren 1998 och 2004 i Teesside, Storbritannien av McDonald (2006), visas bland annat hur förödande förändringar på samhällsnivå och en stor narkotikatillgång kan vara för unga individer i ett socialt utsatt område. Teesside hade under en tid en stor stål-, kemi- och tung verkstadsindustri som sysselsatte en stor population i staden. När industrierna la ner sin verksamhet ökade arbetslösheten (ibid). En del av ungdomarna var
missnöjda och deras känsla av meningslöshet med skolan gjorde att de började skolka och hänga med kompisar i staden där de snattade och stal cyklar. Kriminaliteten var ett sätt att inte bli uttråkade och de drack alkohol och blev berusade för att hålla tristessen på avstånd (McDonald, 2006). Majoriteten slutade att begå brott men en grupp upptäckte billigt rökheroin som sköljde in över arbetarklassens Teesside och när heroinet blev aktuellt ökade brottsligheten för att skaffa pengar till drogen (ibid). Denna snabba övergång distanserade ungdomarna från familjerna, den tidigare livsstilen, skolan och jobben.
Aborter
Sverige fick sin första abortlag år 1938 som innebar att legal abort kunde utföras efter ett tvåläkarintyg eller med tillstånd från Medicinalstyrelsen (Socialstyrelsen, 2011). Efter en ändring i den nuvarande svenska abortlagen (SFS1974:595) som trädde i kraft 1975 får kvinnan själv ta beslut om abort t o m den 18:e graviditetsveckan. Även utländska kvinnor som inte är bosatta, folkbokförda eller asylsökande i landet har rätt att göra abort i Sverige sedan år 2008 (ibid).
I Sverige föder inte många tonåringar barn, år 2010 föddes det ca 6 barn per 1000 kvinnor åldrarna mellan 15 till 19 år. Sedan början av 2000 har födelseantalet legat på ungefär samma nivå. (Socialstyrelsen, 2011). Den största ökningen av aborter var före 1975 i Sverige och tonårsaborterna var detta år ca 30 stycken per 1000 kvinnor (ibid).
Svenskarna har en liberal och positiv syn på sexualitet och anser att tonåringar har rätt till ett sexualliv, samt att det finns en lång tradition med sexualupplysning och ungdomsmottagningar. Ett visst risktagande beteende anses normalt i tonåren och oskyddat sex är den största orsaken till oönskade tonårsgraviditeter och sexuellt överförda sjukdomar, enligt Pettersson och Swanberg (2005). Vi vet att ungdomar har oönskad och oskyddad sex när de druckit alkohol, via skolrapporter från CAN (Henriksson & Leifman, 2011). För individens välmående räcker det inte med att kvinnan skyddar sig med p-piller eller spiral då sjukdomar som klamydia kan påverka fruktsamheten för både mannen och kvinnan, då denna typ av sexuellt överförda sjukdomar förknippade med skam och skuld som kan ge individen psykiska påfrestningar (ibid). Vidare menar de att orsakerna till om skydd som kondom eller andra preventivmedel används ska sökas på samhälls-, grupp- och individnivå (Pettersson och Swanberg, 2005). Någon kan ha svårt att kommunicera med sin partner, de kan ha olika levnadsvanor såsom stor alkohol- konsumtion och vissa kan ha större benägenhet att ta risker samt att kunskapen i ämnet kan variera. Värderingar och attityder inom familjer, kamratkretsar, sociala nätverk och etniska grupper påverkar hur individen beter sig (ibid). Vidare påverkas ungdomarna av samhällets syn på jämnställdhet, sexualitet och sexuell läggning tillsammans med skolans undervisningskvalitet i sex och samlevnad men även av skolhälsovården och ungdomsmottagningarna. Enligt Pettersson och Swanberg (2005) är sexualitet ett känsligt och intimt forskningsområde och när det gäller att förklara oskyddat sex finns det inte någon evidensbaserad orsaks-modell för sammanfattning av de olika bakomliggande faktorerna.
Brottsindikatorn
Då statistiken för de olika brotten är på kommunnivå, men för alla åldrar, måste vi argumentera för att de flesta brotten begås av ungdomar i tonåren. Piquero m fl (2007) har forskat i ungdomars brottslighet och nedan presenteras valda delar ur deras studie. Piquero, Farrington och Blumstein (2007) har i den longitudinella Cambridgestudien CSDD (Cambridge Study in Delinquent Development) rapporterat om 411 pojkar i södra London och deras kriminella karriärer. I studien mäter de bland annat hur vanligt det är att ungdomar begår brott, i vilka åldrar de begår flest brott och om de begår brott tillsammans. När det gäller brottsutbredningen har de genom att mäta antalet domar kunnat kartlägga hur brottsutbredningen är för dessa pojkar (ibid). Det börjar med att cirka 2 % av pojkarna begår brott vid 12 års ålder, kurvan stiger sedan brant för att nå den högsta toppen vid 17 år och då begår nästan 11 % av pojkarna brott. Efter denna topp börjar kurvan dala för att åter nå 2 % nivån vid 24 års ålder. Kurvan för antal medbrottslingar har en liknande topp, d v s runt 17-18 års ålder har individen flest partners i brott.
Brott är en fråga om moral, handlingar som bryter mot (moral) regler definierade i lag, enligt Wikström (2006). När en individ begår brott kan det bland annat vara individens förmåga att utöva självkontroll som är nedsatt av t ex alkohol. Att utöva självkontroll är ett situationellt koncept och är en del i den process av val som personen gör (Wikström & Treiber, 2007). Självkontroll är relevant när individen ska överlägga om att begå ett brott när det står i konflikt med individens moralregler (ibid). För att individens ska kunna utöva självkontroll krävs en exekutiv förmåga som är en kognitiv funktion och denna är inte fullt utvecklad förrän i tidig vuxen ålder och påverkas av olika miljöfaktorer (Wikström & Treiber, 2007). Vidare kan denna förmåga grumlas av genetiska defekter samt stress eller droger såsom alkohol och narkotika, vilket innebär att styrkan i självkontrollen försämras (ibid).
Misshandelsbrott
Ungdomar som dricker alkohol hamnar i konflikt och bråkar när de dricker (Henriksson & Leifman, 2011). Knappt var tionde pojke i årskurs 9 svarade att de bråkat eller slagits på grund av alkoholkonsumtion. På gymnasiet svarade 40 % av flickorna att de på grund av alkoholkonsumtion hade grälat och 38 % att de förstört saker eller kläder (ibid). För pojkarna är samma siffror 31 och 35 %. Omfattningen av våldsbrott i Sverige är svårt att avgöra då en händelse i ett visst läge kan uppfattas som våld skiljer sig åt mellan olika grupper och beroende på vilken situationen är (Estrada, 2007). Till exempel kan en ökning av anmälda missahandelsbrott där 7 till 14-åringar är offer, vara ett uttryck för att fler barn blir utsatta för våld, men det kan också vara flera händelser som inträffat i skolan under en period som inte polisanmälts och som kommer till rättsväsendets kännedom (ibid).
Livsstilen är viktigare för vissa grupper av ungdomar d v s ungdomar med riskfylld livsstil då de antagligen utsätter sig för fler riskmiljöer och situationer som ökar risken och benägenheten för att de ska begå brott (Svensson & Pauwels, 2010). Vidare diskuterar forskarna om vissa individer är mer påverkbara än andra beroende på deras individuella egenskaper (moral och självkontroll). Sambandet mellan brott och ungdomar med låg individuell risk är svagt (ibid), de påverkas inte av en riskfylld livsstil på samma sätt som en som är mer påverkbar och har en
hög individuell riskfylld livsstil. Väldokumenterade individuella faktorer är t e x om individen är hyperaktiv, impulsiv och risktagande. Vidare ökar risken för att begå brott om individen har bristande skuldkänslor och en tolerant inställning till brott.
Våldtäktsbrott
År 2005 trädde en ny sexualbrottslag i kraft vilken förstärkte och tydliggjorde varje människas absoluta rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande genom att lyfta fram och förstärka skyddet för barn och ungdomar mot att utsättas för sexuella kränkningar och sexuellt våld enligt Martens och Hradilova Selin (2008). I bestämmelsen om våldtäkt inkluderas individer som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd (medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan). De flyttas därmed ut ur den tidigare bestämmelsen om sexuellt utnyttjande (ibid). Vidare har gruppvåldtäkter mot unga kvinnor under slutet av 1990-talet fått stor uppmärksamhet i media. Detta har delvis bidragit till en omarbetning av våldtäktsbestämmelsen som fick ändrad lydelse under 1998 och samtidigt ett bredare användningsområde (Martens & Hradilova Selin, 2008). Denna bestämmelse sätter handlingens kränkningsgrad i centrum istället för vilken typ av sexuell handling det är. Efter år 2005 och den nya sexualbrottslagen trätt i kraft ökade antalet sexualbrott ca 24 % till år 2007, mest ökade antalet anmälda våldtäkter från 700 till 1200 mot barn under 15 år (ibid). Statistiken visar att 20 % av de misstänkta var ungdomar i åldrarna 15till 20 år och 40 % av dem misstänktes för våldtäkt mot barn under 15 år (Martens & Hradilova Selin, 2008). Narkotikasmuggling
Från mitten av 70-talet och fram till slutet av 80-talet var det en svag ökning av antalet lagförda personer som dömdes för narkotika smuggling och narkotikabrott enligt Klingspor och Sporre (2007) . Från slutet av 80-talet fram till 2000 i samband med EU-inträdet har tullen fått förändrade rutiner vilket har lett till en nedgång av lagföringar gällande narkotika smuggling. Befogenheterna i gamla tullagen upphörde att gälla i och med EU-inträdet och ersattes med befogenhetslagen som reglerar vad som får eftersökas (ibid). Det innebär att tullen inte får kontrollera resande samt fordon utan viss misstanke om brott mot smugglingslagen. Den så kallade myrtrafiken (små mängdeer för eget bruk) upphörde mellan Helsingborg och Helsingör när Christianias narkotikahandel ströps i Köpenhamn. Smuggling via post har ökat markant och internethandeln är på frammarsch (Klingspor och Sporre, 2007).
Alkoholbrott
I en europeisk undersökning rapporterar Anderson och Baumberg (2006) att européerna är de största konsumenterna av alkohol i världen. Nästan alla (>90 %) studenter i åldrarna 15-16 år har druckit alkohol någon gång. I medeltal har de börjat dricka i 12,5 års ålder och blivit berusade vid 14 år (ibid). Vidare rapporterar de att 23 miljoner européer är beroende av alkohol, sju miljoner vuxna hamnar i slagsmål varje år, 195 000 dör varje år på grund av alkohol, 17 000 dör i trafiken, 60 000 barn föds underviktiga, 16 % av alla barn blir misshandlade eller försummade och 5-9 miljoner barn i familjer påverkas negativt av alkohol (Anderson och Baumberg, 2006).
Bell m fl (2007), som studerat unga individer och deras alkoholbeteende i USA, rapporterar att de unga individerna som har en tidig alkoholdebut oftast börjar i 13-års åldern och att synen på alkohol blir positivare ju äldre barnen blir. De
menar att börja berusningsdricka i tidig ålder (13 år eller yngre) är en riskfaktor. Spoth m fl (2009) menar att alkoholbeteendet är förknippat med olika hälsoproblem och problembeteende såsom våld, rattfylleri och annan brottslighet, men även med tidiga sexuella erfarenheter, tonårsgraviditeter och missbruk samt dödlighet i trafiken. Dessa individer kan få mentala problem såsom depressioner och en förhöjd självmordsbenägenhet. Molin (2010) visar i sin rapport att ungdomar som berusat sig vid tidig ålder i mycket högre utsträckning än övriga elever rökt tobak, sniffat, använt narkotika och haft brottsrelaterade problem. Föräldrarnas roll är viktig för ungdomarnas attityd till alkohol.
Vi kan i Sverige se en förändring i attityd till alkohol, Henriksson och Leifman (2011) rapporterar från skolundersökningarna att föräldrarnas bjudvanor har förändrats mellan åren 2006 och 2011. Sedan 2006 ingår en fråga om eleverna blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar och 58 % av flickorna och 50 % av pojkarna svarade att de fått alkohol av föräldrarna. År 2011 har andelen minskat till 38 respektive 34 %.
I en longitudinell studie i Sverige av 570 pojkar, har Andersson m fl (1999) visat vikten av att studera alkohol och problembeteende utifrån ett holistiskt perspektiv i stället för att se det som ett isolerat problem. De studerade länken mellan alkoholproblem och kriminalitet i utvecklingsperioden från ungdom till ung vuxen. Resultatet visade att det gick att predicera en risk för alkoholproblem under lång tid om individen samtidigt hade kriminella problem i ungdomen och ung vuxen ålder (ibid). De visade också att 15 % av ungdomarna inte hade problem som vuxna, 55 % av ungdomarna med ett problem fick problem som vuxna samt att 100 % med båda problemen fick problem som vuxna.
3. ANTAGANDEN
Nedan redovisas de antaganden vi prövar i undersökningen vilka är formulerade med vägledning från Bachman och Schutt (2011). Vi testar antagandena för variablerna och undersöker om Malmö skiljer sig från Stockholm och Göteborg. Tabell 1. Antaganden för variablerna i de olika indikatorerna.
Original antagande Oberoende variabel Beroende variabel Om - så antagande Tillgångsindikator
Tullbeslag Ju fler antal liter tullen tar i beslag desto större alkohol tillgång.
Alkohol-
tillgång Antal liter som tullen tar i beslag Om tullbeslagen är stora (i liter) så är alkoholtillgången större. Serverings tillstånd Ju fler antal serverings-tillstånd desto större alkohol Alkohol- tillgång Antal serverings tillstånd Om serverings tillstånden är många så är alkohol- tillgången större.
tillgång System bolagets alkohol- försäljning Ju större tillgång till oregistrerad alkohol desto mindre säljer Systembolaget. System- bolagets försäljning Antal liter införd, smugglad och hem- tillverkad alkohol Om tillgången till oregistrerad alkohol är stor så är Systembolagets försäljning mindre. Narkotika tillgång Ju större tillgång till narkotika desto billigare blir gatupriset på narkotikan. Gatupriser på narkotika Narkotika- tillgången Om stor narkotikatillgång så är priserna lägre på gatan. Hälsoindikator Gymnasie- behörighet Ju bättre elevers välmående är i skolan desto större andel får gymnasie- behörighet. Välmående Gymnasie- behörighet Om elever mår bra i skolan så får fler gymnasiebehörighet
Skolk Ju mindre tid eleverna spenderar i hemmet och i skolan desto mer skolkar de. Antal timmar i hemmet och i skolan Antal skolkade timmar Om elever tillbringar mer tid i skolan och hemmet så är skolktimmarna färre. Skolavhopp Ju bättre eleverna mår i skolan desto mindre andel skolavhopp. Välmående Skol-avhopp Om eleverna mår bra i skolan så är skolavhoppen färre. Narkotikako
nsumtion Ju större alkohol- konsumtion desto större risk för narkotika- konsumtion Narkotika
konsumtion Alkohol- konsum-tion
Om stor
alkoholkonsumtion så är benägenheten större att testa narkotika.
Aborter Ju större alkoholkonsum tion desto mer oönskad och oskyddad sex. Oönskad och oskyddad sex Alkohol- konsum-tion Om stor alkoholkonsumtion så är risken större för oönskade graviditer och abort Brottsindikatorn Misshandels
-brott Ju större alkohol konsumtion desto fler Antal misshandels brott Alkohol- konsum-tion Om stor alkoholkonsumtion så är misshandels-brotten fler.
misshandels brott. Våldtäkts-brott Ju större alkohol konsumtion desto fler våldtäkter Antal våldtäkter Alkohol- konsum-tion Om stor alkoholkonsumtion så är våldtäktsbrotten fler. Narkotika- smugglings-brott Ju större narkotika smuggling desto större tillgång. Narkotika tillgång Narkotika smuggling Om narkotika-smugglingen ökar så är tillgången större. Alkohol-
brott Ju större alkohol- konsumtion desto fler alkoholbrott
Alkohol-brott Alkohol- konsum-tion Om stor alkohol-konsumtion så är det fler alkoholbrott.
4. METOD
DesignVi har sökt registerdata, rapporter och artiklar som beskriver ungdomar och deras alkoholvanor och alkoholproblem. Dessa ligger som grund för hur vi operationaliserar de tre indikatorerna vi vill undersöka i varje kommun och som vi sen jämför med varandra för att se om vi kan upptäcka några trender eller mönster. Vi bestämde oss för ett antal variabler per indikator och valde främst de som vi ansåg kunde ha en koppling till unga individers alkoholbeteende och sökte sen statistik på internet.
När vi sökt statistik och rapporter har vi använt oss av olika hemsidor på internet: Socialstyrelsen, SCB (Statistiska Central Byrån), Skolverket, CSN (Centrala Studiestöds Nämnden), SoRAD (Centrum för Socialvetenskaplig Alkohol- och Drogforskning), FHI (Statens Folkhälsoinstitut) Tullverket, Systembolaget, CAN (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) och Brottsföre-bygganderådet (Brå).
För varje variabel i de olika indikatorerna formuleras ett antagande som baseras på tidigare forskning. Dessa antaganden testar vi genom att se hur insamlad data samvarierar över den utvalda undersökningstiden. Vi försöker inte utreda några kausalsamband.
De kommuner vi valt att undersöka och jämföra Malmö med är Göteborg och Stockholm. Anledningen till att vi valt dessa städer är att de är de största i vårt rike samt att de har internationella hamnar och flygplatser, precis som Malmö samt att de har en stor population av ungdomar.
Vår intention är att hitta statistik för att kunna skönja trender för indikatorerna och dess variabler för ungdomar i åldrarna mellan 10 och 20 år på kommunnivå. Åldersintervallet har vi valt på grund av att mycket statistik är upplagt inom detta intervall och det gör det lite lättare att göra mer korrekta jämförelser. Viss statistik, såsom brottsstatistik från Brottsförebyggande rådet är på kommunnivå och är för alla åldrar. Vi hade ett val mellan att välja brott per kommun och alla individer eller brott per län och ungdomar. Eftersom fokus är att undersöka skillnader för indikatorerna på kommunnivå valde vi brott per kommun.
Vi har valt att inte ta med CAN:s undresökningar i resultatet eftersom siffror kan variera beroende på hur frågan är ställd samt att statistik inte finns på kommunnivå. Dessutom kan frågorna variera mellan åren och då är statistik från andra myndigheters databaser prioriterat.
Indikatorerna
Indikatorerna vi ska undersöka i de olika kommunerna är tre stycken: 1. Tillgångsindikatorn som mäts med variablerna: tullbeslag,
serveringstillstånd, Systembolagets alkoholförsäljning och narkotikatillgång.
2. Hälsoindikatorn som mäts med variablerna: gymnasiebehörighet, skolk, skolavhopp, narkotikakonsumtion och aborter.
3. Brottsindikatorn som mäts med variablerna: misshandelsbrott, våldtäktsbrott, narkotikasmuggling och alkoholbrott.
Figur 1. Illustration över de tre indikatorerna med variabler.
Tillgångsindikatorn
Alkoholtillgängligheten mäts med hjälp av Systembolagets försäljning och redovisas för Stockholm, Göteborg och Malmö kommun. För att göra siffrorna jämförbara är de omräknade till; liter (vin, öl och sprit) per 1000 invånare som är 20 år eller äldre, eftersom åldersgränsen för inköp på Systembolaget är 20 år. Statistiken hämtas från Systembolaget och är baserat på åren 2002 till 2011. Befolkningsstatistiken hämtas från Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik-databas.
Serveringstillstånd. För att kunna åskådliggöra och jämföra hur tillgängligheten ser ut i kommunerna redovisas antal serveringstillstånd mellan åren 2001 och 2010 per 10 000 invånare i åldrarna över 15 år. Antalet serveringstillstånd och
öppettider är från år 2009 och statistiken är på länsnivå, hämtas från statistik-databasen från Statens Folkhälsoinstitut.
Tullbeslag för alkohol visas i liter och är en sammanräknad siffra för vin, öl och sprit. Beslagsstatistiken är på kommunnivå och kommer från Tullverket och den täcker åren 2007 till 2011.
Narkotikatillgången mäts med hjälp av prisutvecklingen på narkotika över åren 2001 till 2010 för hela riket, statistiken är hämtad från Statens Folkhälsoinstitut samt med hjälp av medianpriserna på gatan åren 2006 till 2010 i Skåne, Västra Götaland och Stockholms län. Tillgången mäts även i antal beslag av Tullen mellan år 2000 och 2011 i hela riket för att visa en trend. Statistiken för antal beslag på kommunnivå hämtas från Tullverket för de senaste tre åren.
Hälsoindikatorn
Gymnasiebehörighet ska beskriva hur stor andel av elever som inte vill, får eller klarar av att gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Med behörighet till gymnasiet innebär att eleverna ska ha minst betyget godkänt i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik (Skolverket, 2012). Statistiken, d v s antal elever och antal icke behöriga hämtades från Skolverkets hemsida. Statistiken är baserad på åren 2003 till 2011.
Skolk och skolavavhopp är antal personer där CSN har fått rapport från skolorna om detta och tagit ett beslut att dra in studiestödet p.g.a. dessa orsaker. Ett nytt handläggningssystem infördes 2007 och underlagen till uppföljningen för åren 2001 till 2007 håller inte samma kvalitet som åren efter 2007, enligt Frænell på CSN:s utvärderings- och statistikenhet som hjälpte till att justera åren 2003 -2006 för bristerna. Vi mäter hur stor andel i % som skolkar eller hoppar av skolan i de tre kommunerna. Statistiken är baserad på åren 2003 till 2011.
Narkotikakonsumtionsstatistiken hämtas från Brottsförebygganderådet och beskriver anmälda brottet; narkotika för eget bruk, i Malmö, Stockholm och Göteborgs kommun under åren 2001 till 2011.
Aborter mäts i de tre kommunerna för kvinnor upp till 19 år mellan åren 2001 till 2010 och statistiken hämtas från Socialstyrelsen.
Brottsindikatorn
Misshandelsbrott är enligt Brottsförebygganderådet: Misshandel inklusive grov misshandel är brott mot BrB 3 kap. 5-6 §§ som innefattar misshandel mot barn från 0 år och äldre, inomhus/utomhus, bekant /obekant med offret och mot flickor /pojkar. Statistiken hämtas från Brottsförebyggande rådet och är anmälda misshandelsbrott på kommunnivå och för alla åldrar baserat på åren 2001 till 2011.
Våldtäktsbrott innefattar fullbordade våldtäkter och försök till våldtäkt och enligt Brottsförebygganderådet definieras det som: Våldtäkt, inklusive grov våldtäkt är brott mot BrB 6 kap 1 § vilket innefattar våldtäkt mot barn under 15 år och äldre, inom- och utomhus, fullbordad/försök till våldtäkt mot både pojkar och flickor. Statistiken hämtas från Brottsförebygganderådet och är anmälda våldtäkter på kommunnivå och för alla åldrar baserat på åren 2001 till 2011.
Narkotikasmuggling omfattar smuggling av narkotika både av grov och ej grov smuggling. Definition enligt Brottsförebygganderådet: Narkotikabrott är brott mot narkotikastrafflagen (1968:64). Narkotikabrott omfattar innehav, eget bruk, överlåtelse, framställning, smuggling av narkotika grov/ej grov och drograttfylleri samt brott mot kontroll av narkotika. Statistiken hämtas från Brottsförebyggande- rådet och är anmälda narkotikasmugglingsbrott på kommunnivå och för alla åldrar baserat på åren 2001 till 2011.
Alkoholbrott definieras enligt Brottsförebygganderådet: Alkoholbrott är brott mot alkohollagen (1994:1738). Det omfattar olovlig befattning med sprit genom tillverkning inklusive grov, samt olovlig vin- och öltillverkning. Vidare omfattar det olovlig försäljning av alkohol inklusive grov, olovligt innehav av alkoholdryck och olovlig försäljning av teknisk sprit samt olovligt anskaffande av alkoholdrycker. Det omfattar även olovlig dryckeshantering, olovligt anskaffande av alkoholdrycker, olovlig befattning med sprit genom förvärv, innehav av sprit och rattfylleri inklusive grov, sjöfylleri och dopingbrott. Statistiken hämtas från Brottsförebyggande rådet och är anmälda alkoholbrott på kommunnivå för alla åldrar baserat på åren 2001 till 2011.
Begränsningar och svagheter
Begränsningar i den svenska statistiken är att det inte finns resultat för alla år vi vill undersöka och för de olika åldrarna på alla variabler. Mörkertalet är brott som inte anmäls och som inte kommer till myndigheternas kännedom. Offentlig statistik och olika register kan även innehålla brister såsom felkodningar och systemomläggningar som kan påverka resultatet.
Tillgångsstatistiken
Med stor sannolikhet är mörkertalet stort för alkoholtillgången och serveringen på svartklubbar där alkoholen dessutom kan förmodas vara oregistrerad alkohol. Tillfälliga serveringstillstånd (t ex vid festivaler) varierar varje år så vi har valt att inte ha med den statistiken. Tillgångsstatistiken för gatupriserna på narkotika är på länsnivå samt är baserat på relativt få observationer och ska tolkas med försiktighet. Anledningen till att vi har valt att ha denna variabel (trots att den är på länsnivå) är att den beskriver narkotika tillgängligheten väl. Tullverkets tillgängliga statistik är inte heller komplett på kommunnivå eftersom den statistiken bara finns för de tre senaste åren, vidare har vi valt att inte undersöka och beskriva polisens insatser. Vi nämner heller inget om livsmedelsbutikernas försäljning av folköl som eventuellt kan vara en av de viktigare faktorerna vad gäller alkoholtillgången för de allra yngsta individerna samt Internethandel med både alkohol och narkotika som är en relativt ny företeelse. Det finns även ett mörkertal för narkotikasmugglingsstatistiken då inhemsk cannabisodling förekommer enligt Guttormsson (2011).
Hälsostatistiken
Hälsostatistiken som bland annat innefattar hur skolk rapporterats från skolor är inte helt jämförbar över åren då omläggningar i kommunindelningar gjordes under de första åren av millenniet samt ett nytt rapporteringssätt efter 2007. Vi har valt bort statistik för tonårsgraviditeter, sexuellt överförda sjukdomar samt information från barn- och ungdomspsykiatrin på grund av att rapporteringsrutinerna ändrats de senaste åren inom sjukvården.
Brottsstatistiken
Brottsstatistiken är också förknippad med stora mörkertal. Misshandel utgör majoriteten av alla våldsbrott som polisanmälts i Sverige och det är ca en fjärdedel av all misshandelsfall som anmäls. Uppklarningsprocenten för dessa brott är runt 20 % (Estrada, 2008). Den grova misshandeln anmäls oftare och det anmäls fler brott av obekanta än av bekanta då dessa oftast sker inomhus och vittne saknas. Mörkertalet är stort för misshandel mot barn då de själva inte kan anmäla vad som hänt. De flesta våldtäkter som sker utomhus och är fullbordade rapporteras oftare än de som sker inomhus och av en bekant. Sexualbrott och våld anmäls inte i samma utsträckning som andra brott vilket kan förklaras av att flera händelser inte betraktas som särskilt allvarliga (Dolmén, 2001). Ibland anser inte ens offret att händelsen är speciellt allvarlig och anmäler inte brottet. Offerundersökningar visar att anmälningsbenägenheten också kan bero på vilken attityd och erfarenhet personen har till polisen och myndigheterna och viljan att anmäla beror till stor del vilken typ av brott man utsatts för (ibid). Narkotika- och alkoholbrott har ett stort mörkertal där är insatserna av polis eller tull avgörande det vill säga, vi mäter inte den faktiska brottsligheten. När det gäller sexual-brottens utveckling över tid, får man utgå från kriminalstatistiken då själv-rapporterade uppgifter från offerstudier inte ger den möjligheten (Martens & Hradilova Selin, 2007). En annan svaghet i brottsindikatorn är att statistiken är baserad på alla åldrar. Detta leder till en liten snedvridning av resultatet. Under tidigare forskning i brottsindikatorn redovisas teorier om ungdomars brottslighet som förklarar att de flesta brott begås av unga individer.
5. RESULTAT
Tillgångsindikatorn TullbeslagAlkoholbeslagen: Malmö har de största alkoholbeslagen över tid. Stockholm och Göteborg har färre beslag som är cirka hälften mot Malmös under samma period, dock kan en topp skönjas under 2010. Alla kommuner har det gemensamt att beslagen har avtagit det senaste året. Se diagram 3 nedan.
Diagram 3. Antal liter som Tullen beslagtagit mellan åren 2007 och 2011 i
Stockholm, Göteborg och Malmö (Tullverket, 2012).
Narkotikabeslagen: Malmö dominerar med antalet narkotikabeslag och mellan åren 2009 till 2011 har beslag en mer än fördubblats. Göteborg och Stockholm ligger på en låg nivå i antal beslag, cirka en tiopotens lägre än Malmö. Se diagram 4 nedan.
Diagram 4. Antal narkotikabeslag som Tullen gjort mellan åren 2007 och 2011 i
Stockholm, Göteborg och Malmö (Tullverket, 2012).
Serveringstillstånd
I diagram 5 nedan redovisas antal serveringstillstånd i kommunerna Malmö, Göteborg och Stockholm. Alla tre kommunerna har liknande trend det vill säga, de ligger någorlunda konstant över tid. Stockholm har dock flest antalet serveringstillstånd och ligger på en högre nivå, ungefär 7 serveringstillstånd mer per 10 000 invånare över 15 år, än både Malmö och Göteborg.
Diagram 5: Antal serveringstillstånd per 10 000 ungdomar över 15 år i
kommunerna (FHI, 2012)
Systembolagets alkoholförsäljning
Diagram 6 nedan redovisar Systembolagets försäljning där alla tre kommunerna inte uppvisar någon ökning i försäljningen. Göteborg och Stockholm ligger på samma nivå medan Malmö ligger på en lägre konstant nivå .
Diagram 6. Systembolagets försäljning (antal liter sprit,vin och öl), fördelat
på antalet personer över 20 år mellan åren 2002 och 2011 i Malmö, Göteborg och Stockholms kommun (Systembolaget, 2012).
Narkotikatillgången
Nedan redovisas mediangatuprisutvecklingen i kronor för narkotika på länsnivå mellan åren 2006 och 2010. Observera att denna statistik är baserad på fåtal observationer så man får tolka siffrorna med försiktighet .
Stapeldiagrammet redovisar att prisbilden är förhållandevis jämn i de olika länen med undantag för vitt heroin i Stockholm där priset är mycket högre än i Göteborg (motsvarande pris för vitt heroin saknas för Skåne).
Diagram 7. Mediangatupris för narkotika i Skåne, Västra Götaland samt Stockholm mellan åren 2006 och 2010 (Guttormsson, 2011).
Diagram 8. Narkotikans prisutveckling för
medelgatupriser i Sverige mellan åren 2001 och 2010 (Guttormsson, 2011).
Hälsoindikatorn Gymnasiebehörighet
I Malmö är behörighet lägst över tid, det vill säga mellan 75 och 81 % redan när våra mätningar börjar och är på väg utför efter 2010, enligt diagram 9. Göteborgs trend är också negativ men en vändning år 2010 gjorde att de kunde ta sig över 85 % nivån. Stockholm följer i princip riksgenomsnittet, d v s runt 89 % behörighet.
Diagram 9: Andelen (%) elever i grundskolorna som har behörighet till
gymnasiet mellan åren 2003 och 2011 i Malmö, Göteborg och Stockholm (Skolverket, 2012).
Skolk
Andelen skolk ökar för alla kommuner enligt diagram 10. De högsta nivåerna finns i Malmö som ökat från ca 2 till 8 % mellan åren 2003 och 2011. Stockholms ökning är inte lika stor och kurvan slutar på 6 %. I Göteborg skolkar eleverna minst och deras ökning har varit från ca 2 % till 3 % över samma tidsperiod.
Diagram 10: Andelen (%) skolk baserat på antalet elever i åldrarna 16 till
20 år i Stockholm, Göteborg och Malmö kommun under åren 2003 till 2011 (CSN, 2012).
Skolavhopp
Skolavhopp ökade markant i Stockholm och Malmö under läsåret 2007/2008 enligt diagram 11. Andelen avhopp återgick dock till tidigare nivåer i de båda kommunerna. Göteborg hade en topp år 2005 men ligger efter det på en någorlunda konstant låg nivå.
Diagram 11: Andelen (%) skolavhopp av ungdomar mellan 16 till 20 år
under åren 2003 till 2011 (CSN, 2012).
Narkotikakonsumtion
Trenden pekar uppåt i alla tre kommunerna. Göteborg och Malmö har under åren haft flest anmälda narkotikakonsumtionsbrott. År 2005 ökar det i alla tre kommunerna och de följer samma mönster. Efter 2004 har Malmö legat högst i antalet anmälda brott.
Diagram 12. Antalet anmälda för eget narkotikabruk per 1000 individer i
alla åldrar, mellan åren 2001 och 2011 (Brå, 2012).
Aborter
Alla tre kommuner har en liknande trend och nivå. Sedan 2007 sjunker abortstatistiken för tonåringarna i alla kommunerna.
Diagram 13. Antal aborter (per 1000 kvinnor) i Malmö, Göteborg och
Stockholms kommun mellan åren 2001 och 2010 av ungdomar upp till 19 år (Socialstyrelsen,2012).
Brottsindikatorn Misshandelsbrott
Trenden är svagt uppåt i tre kommunerna. Stockholm toppar statistiken och har ökat med flest anmälningar över åren. Göteborg har minst antal anmälda misshandelsfall och har ökat minst över undersökningsperioden.
Diagram 14: Antal anmälda misshandelsfall per 1000 invånare i alla åldrar
mellan åren 2001 och 2011 i Malmö, Stockholm och Göteborg (Brå, 2012).
Våldtäktsbrott
Kommunerna har en trend som går uppåt för alla kommunerna. Antalet våldtäkter ökade under 2009 i Stockholm. Stockholm toppar statistiken sen år 2004 och Malmö har en markant topp 2008. Göteborg har en konstant svag ökning över alla år.
Diagram 15: Antalet anmälda våldtäkter per 1000 invånare i alla åldrarna
mellan åren 2001och 2011 i Malmö, Stockholm och Göteborg (Brå, 2012).
Narkotikasmugglingsbrott
Malmö ligger högre i antal anmälda narkotikasmugglingsbrott än i både Stockholm och Göteborg från 2001 till 2005. Efter 2005 ligger alla tre kommuner på ungefär samma nivå. År 2001 till 2002 hade Malmö rekordhöga nivåer, fyra gånger så många anmälningar som de andra kommunerna.
Diagram 16: Antalet anmälda narkotikasmugglingsbrott per 1000 invånare
i alla åldrar mellan åren 2001 och 2011 i Malmö, Göteborg och Stockholm (Brå, 2012).
Alkoholbrott
Stockholm Göteborg och Malmö har en liknande trend. År 2005 ökar anmälda alkoholbrott i både Malmö och Stockholm. Göteborg ligger på en lägre nivå och har minst antal alkoholbrott över hela undersökningsperioden.
Diagram 17: Antalet anmälda alkoholbrott per 1000 invånare i alla åldrar
6. DISKUSSION
Resultatdiskussion och sammanfattning Tillgångsindikatorn:
• Tullbeslag: Tullen i Malmö har flest alkoholbeslag i antal liter över åren jämfört med Göteborg och Stockholm. Då är tillgången större i Malmö enligt vårt antagande.
• Serveringstillstånd: Malmö har samma antal serveringstillstånd som Göteborg, Enligt antagandet har inte Malmö störst tillgång om man ser till antal serveringstillstånd.
• Systembolagetsförsäljning: Försäljningen är lägst i Malmö och
tullbeslagen är störst i antal liter så då är tillgången hög i Malmö enligt vårt antagande.
• Narkotikatillgång: Heroinet har gått upp i pris över tid medan hasch och marijuana och amfetamin har legat på en konstant låg prisnivå. I Skåne är hasch och amfetamin billigast. Enligt antagandet är tillgången på hasch och amfetamin stor på gatorna i Skåne.
I Malmö gör man fler alkoholbeslag i liter än i Göteborg och Stockholm vilket enligt vår undersökning indikerar på att införsel och smuggling är större i södra Sverige. Undersökningen visar att stor del av all införd och smugglad alkohol kommer ifrån Tyskland. I Malmö har Öresundsbron förenklat transporter vilket bör bidra till att tillgången till alkohol är stor i Malmö. Detta styrks av
Systembolagets försäljning som är lägre än i de jämförande kommunerna.
Då Systembolagets försäljning i Malmö är låg kan man anta att mörkertalet är stort för oregistrerad alkohol som i sin tur kan indikera att tillgången är stor för de unga individerna. Om det finns tillgång till droger, enligt Våga-projektet (Lindström & Svensson, 1998), så ökar benägenheten att testa även för de som inte har lust att testa. Serveringstillstånden har inte ökat nämnvärt i kommunerna de senaste 10 åren. Stockholm har flest serveringstillstånd om man ser till antalet personer. Kan detta bero på att Stockholm har mycket turister under hela året? Systembolaget visar inga större förändringar i försäljningsstatistiken varken i Stockholm, Göteborg och Malmö under de senaste tio åren, vilket indikerar på att tullen inte har gjort några större förändringar i beslagsstatistiken men också att införseln är konstant. Förändringen i alkohollagen som trädde i kraft 2011 kommer att synliggöra försäljning och konsumtion av alkohol. Narkotikabeslagen i Malmö ökar och priserna har gått ner på marknaden vilket kan vara en indikation på att det finns mycket narkotika på gatorna. Hasch, marijuana och amfetamin har ett relativt lågt pris på gatorna i Skåne. Det indikerar att tillgången och efterfrågan är stor. I Stockholms län är vitt heroin nästan dubbelt så dyrt som Västra Götaland. Siffrorna för vitt heroin saknas för Skåne. I övrigt går det inte att se några större skillnader i regionerna.
Man kan diskutera tillgången som en stor risk för ungdomarna och speciellt för de som har hög individuell risk. De kommer att ha svårt att motstå kompisarnas
