Före och efter Lpfö, 98, Fyra förskollärares reflektioner om arbetet före och efter införandet av läroplanen

Barndom och lärade

Examensarbete i fördjupningsämnet barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Före och efter Lpfö, 98

- fyra förskollärares reflektioner om arbetet före

och efter införandet av läroplanen

Reflections from four pre-school teachers about their work before and

after the insertion of the Swedish curriculum -98

Türkan Sönmez Karaman

Förskollärararexamen Handledare: Ylva Holmberg 210 högskolepoäng Examinator: Anne Harju 2014-06-02

Förord

Jag vill tacka alla som bidragit med hjälp till att stödja mig i mitt examensarbete, och hoppas på att jag genom min studie kommer att kunna belysa hur Lpfö, 98 påverkat förskoleverksamheten utifrån verksamma förskollärares synvinkel.

Jag vill även rikta ett extra stort tack till min handledare Ylva Holmgren som hjälpt mig att komma vidare i arbetet och de förskollärare som deltagit i min studie.

Abstract

Since 1998, the Swedish preschool has its own curriculum and with this the preeschool became the first step of a lifelong learning. The aim of this study was to explore how preschool teachers perceive their work before and after the Swedish curriculum was inserted. A qualitative method was used in this study. Four different in-depth interviews were conducted with preschool teachers, all experienced working at least before 1993. The curriculum theory and curriculum history were used to analyze the empirical data. The conclusion of this study is that the preschool teachers have experienced a great difference in their work today in comparison to before the curriculum was inserted. The aim of this study is not to draw general conclusions of the profession, it is merely a presentation in regard to the preschool teachers that participated in this study and it can also help others in the same work line to get a greater picture of what the curriculum has brought to the profession. In my study I focus on the differences the preschool teachers have experienced in their work regarding the terms child- vs. adult view, education and/or care, pedagogical documentation and the status of the teachers profession.

Keywords: preschool, curriculum, differeces, learning, curriculum theory

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

1.1 Syfte & frågeställningar ... 7

2. Litteraturgenomgång ... 8

2.1 Tidigare forskning ... 8

2.3 Teoretiska utgångspunkter ... 11

2.2.1 Läroplansteorin ... 12

2.2.2 Läroplanen ur ett historiskt perspektiv ... 13

2.2.3 Guds läroplan ... 13

2.2.4 Det goda hemmet och hembygdens läroplan ... 14

2.2.5 Folkhemmets socialpsykologiska läroplan ... 15

2.2.6 Världsbarnets läroplan ... 16

2.3 Sammanfattning ... 17

3. Metod och genomförande ... 18

3.1 Kvalitativ metod ... 18 3.2 Djupintervju ... 19 3.3 Urval ... 19 3.4 Genomförande ... 20 3.5 Metodens tillförlitlighet ... 21 3.6 Analysmetod ... 22 3.7 Etiska överväganden ... 22

4. Resultat och analys ... 24

4.1 Barn- och vuxenperspektiv i förändring ... 24

4.2 Perspektiv på lärande och omsorg i förändring ... 26

4.3 Pedagogisk dokumentation i förändring ... 30

4.4 Förskollärares status i förändring ... 33

5. Slutdiskussion ... 36 5.1 Resultatdiskussion ... 36 5.2 Metoddiskussion ... 38 5.3 Vidare forskning ... 38 6. Litteraturlista ... 40 7. BILAGA ... 44 4

1. Inledning

Vårt samhälle är i ständig förändring och utifrån de krav samhället ställer utvecklas olika verksamheter. Behovet för barnomsorg ökar och även om omsorg för barn har existerat länge har förskolan under åren genomgått ett flertal reformer. Den svenska förskoleverksamheten är idag en självklar del av barnfamiljernas vardag och en förutsättning för att kunna kombinera föräldraskap och förvärvsarbete.

I förskolans läroplan står det att ”förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.” I SOU (1994) understryks detta och i utredningen står det vidare att mycket talar för att den grund som läggs under barnens första år kommer att vara mer än väsentlig i det starkt föränderliga samhälle som dagens barn lever i. År 1998 fick förskolan en egen läroplan och med det blev förskolan det första steget i ”det livslånga lärandet”. Denna förändring bidrog till att förskoleverksamheten gick från att främst vara en plats för omsorg till att lägga större fokus på lärande. De pedagogiska målen i förskolans läroplan handlar om både omsorg och pedagogik, dessa två hör samman. God omsorg på förskolan är en viktigt för barnens utveckling men det förusätter att det finns ett pedagogiskt innehåll i barnens vardag för bästa möjliga utveckling ska ske. (Utbildningsdepartementet, 2009). Kärnan i det pedagogiska uppdraget är att ge barnen alla förutsättningar de kommer att behöva i framtiden.

Mitt intresse för att skriva om hur läroplanen påverkat förskoleverksamheten uppkom efter sex års arbete på olika förskolor där jag mötts av pedagoger som inte alltid tolkat läroplanen på samma sätt. På flera av förskolorna genomsyrades vardagen av läroplanen som grund men det synliggjordes inte alltid i arbetet med barnen. Utifrån detta och tidigare forskning som finns inom området menar jag att det är av intresse att beskriva och analysera förskollärares uppfattning om arbetet på förskola före och efter Lpfö -98, och hur förskollärare själva menar att läroplanen har påverkat deras yrkesroll. Det är viktigt för professionen att jag gör min studie eftersom den kommer att synliggöra Lpfö´s inverkan på förskollärare och förskoleverksamheten.

1.1 Syfte & frågeställningar

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera fyra förskollärares uppfattning om vilka skillnader de upplevt sedan läroplanens tillkomst -98. Syftet belyses utifrån förändringar inom fyra perspektivområden vilka är kopplade till följande frågeställningar:

• Vilka skillnader upplever förskollärarna i synen på barn? • Hur har relationen mellan lärande och omsorg förändrats?

• Vilka tankar har förskollärarna kring pedagogisk dokumentation? • Vad är förskollärarnas uppfattning på yrkets status?

2. Litteraturgenomgång

I detta avsnitt börjar jag med att beskriva hur jag gick tillväga för att hitta tidigare forskning och teorier som är relaterat till min studie. Jag börjar med att redogöra för tidigare forskning som gjorts inom detta område och därefter beskriver jag de teoretiska utgångspunkterna.

Jag har främst använt mig av Google Scholar och LIBRIS som sökmotorer och valde att läsa de artiklar som var tillgängliga i full text. Jag använde på svenska sidor begrepp som förskolans läroplan, läroplanens betydelse, Lpfö 98. Jag började med att söka med ett ord men insåg snart att det blev lättare att kombinera ord då det avgränsade vad som kom fram.

2.1 Tidigare forskning

Samspelet mellan forskning och utbildning har en lång historia i Sverige. Det finns undersökningar kring hur arbetet på förskolan har förändrats sedan läroplanen infördes. Jag har använt mig av rapporten ”Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem” (Persson, 2008) som är en översikt över forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. I den här rapporten har Persson redovisat olika resultat från olika avhandlingar, och jag redovisar här de resultat som är relevanta för min studie. Jag har delat in avsnittet utifrån mina fyra områden som jag valt att undersöka; synen på barn, lärande och omsorg, pedagogisk dokumntation och yrkets status.

Persson (2008) redogör för olika forskare som undersökt hur pedagoger ser på sin yrkesroll. Här ingår synen på deras uppdrag, förhållandet mellan lärande och

omsorg och synen på barnet i relation till styrdokumenten. Persson diskuterar att

aktörer på förskolan styrs av traditioner och arbetssätt som är framtagna utifrån en lång process, han kopplar det till en historisk aspekt, och menar att de föreställningar som råder därför är ”tröga att och svåra att förändra” (a.a, s 27).

I en undersökning (Sonja Kihlström,1995) om förskollärares syn på sin egen yrkesroll och utifrån sin forskning urskiljer hon tre indelningsgrupper som 8

förskollärare ställer i centrum: fokus på omsorg, fokus på att utveckla, och fokus på att lära. Av resultatet framkommer att hälften av förskollärarna koncentrerade sig på att ge barnen den kunskap som behövs om deras omvärld och att träna språket för att de ska kunna utvecklas. Men ett mindre antal förskollärare var mer pedagogiskt inriktade och inriktade sig i sina formuleringar mer på barnens inlärning och detta utifrån målen för verksamheten. Boel Henckels avhandling (1990) utgick från att olika verksamma förskollärare och studenter fick beskriva sitt arbete och av resultatet framgick att förskollärarna betonade vikten av barnets fostran och omsorg, vidare var det för dem viktigt med färdighetsträning inför skolan men lärande betonades inte i samma grad som omsorg. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att styrdokumenten spelade en mindre roll i förskollärarnas arbete.

I en forskningsstudie (Johansson, 2003) som studerade yngre barns lärande framkommer att förskollärare har en syn på lärande som bygger på respekt för barnens deras tankar och kompetens. Men resultaten av undersökningen visade även att trygghet betonades före lärande, och att personalen inte tagit till sig strävansmålen i sitt arbete när det gäller barnens lärande. ”Det har konstaterats att mål som trygghet är viktiga för pedagoger medan mål som explicit anknyter till lärande är mindre framträdande, vilket återspeglas i resultaten (Johansson, 2003, s, 248). I en vidare bemärkelse, menar Johansson, att för att en läroplan ska kunna implementeras i verksamheten och pedagogerna ska kunna ta till sig målen krävs reflektion, detta för att förstå vad målen handlar om och hur de ska användas i verksamheten.

I en annan forskningsansats (Ekström, 2007) som undersöker hur de pedagogiska riktlinjerna förverkligas i praktiken visar resultatet att förskollärarna ser omsorg och fostran som ett övergripande uppdrag för förskolan. Förskollärarna upplever att målen förtydligats och även bidragit till att höja deras självkänsla men samtidigt beskriver Ekström utifrån resultatet att läroplanen inte har någon större betydelse för förskollärarnas arbete. Det finns även forskning om hur förskollärare får kunskap om sitt pedagogiska arbete med barnen (Hensvold, 2003). När det gällde deras egen roll i relation till pedagogiska aktiviteter ville förskollärarna ha en aktiv och stöttande roll samtidigt som vikten av att vara närvarande betonades. Av resultatet

av den här undersökningen framkom att förskollärarna fokuserade på lärande, både sociala färdigheter men även kunskaper som behövdes inför skolan.

Utifrån den forskning som genomförts inom dessa områden menar Persson (2008) att förskollärare betonar lärande i kombination med omsorg. Resultaten visar vidare att de ser kunskap främst som färdighetsträning inför grundskolan och att styrdokumenten har en mindre betydande roll för förskollärarnas arbete. I skolinspektionens granskning (2011) av hur förskolor arbetar i förhållande till läroplanen framkom att det finns brister i implementeringen av läroplanen. Då granskningen omfattat 16 kommunala förskolor kan man inte dra en generell slutsats för hela den svenska förskoleverksamheten men aktuell forskning inom området ger stöd för resultatet. Det framkom att kärnan låg i att fostran, omsorg och lärande bildade en helhet i förskollärarnas uppfattning om deras uppdrag. I en fjärdedel av förskolorna fick lärande en mindre roll och då det framkom att lärandet även sker oreflekterat. Forskning visar vidare att förskolan är avgörande faktor för hur det går för barnen i framtiden. Lärande har en viktig funktion och att det hamnar i bakgrunden kan leda till att barnen inte får en bra start på skolan. ”Det är således viktigt att förskolan, genom att balansera omsorg och lärande, ger barnen en god grund inför den fortsatta kunskapsutvecklingen i skolan samt en bra start i det livslånga lärandet” (Skolinspektionen, 2011, s 23).

I en forskningsansats (Hensvold, 2003) visar förskollärarna att de vill arbeta utifrån barnens intresse och erfarenheter, av detta tolkar Hensvold det som en uppfattning

om barnet som kompetent. Detta resultat framkom även i Johansson´s studie (2003)

där förskollärarna uttryckte att det är viktigt att ta tillvara på barnens tankar. I Lpfö, 98 framskrivs barnet som kompetent med egna förmågor men Sonja Sheridan och Ingrid Pramuelsson (2003) problematiserar det här i. De skriver att barnsynen fortfarande är romantiserad och att de föreställningar som finns om barnet påverkas av tradition och historia.

Förskollärarna beskrev i en undersökning (Ekström, 2007) att de inte var glada för alla förändringar som skett, främst de gällande dokumentation. Vidare inom detta område framkommer av skolinspektionens granskning (2011) att förskollärarna 10

känner en osäkerhet kring pedagogisk dokumentation, de förstår inte hur de ska följa och dokumentera barnens utveckling. ”Förskolornas kvalitetsarbete handlar ofta om värdegrund och aktiviteters genomförande, inte lärande. Lärandet tas istället för givet utan dokumentation eller analys av vad barnen lärt sig” (Skolinspektionen, 2011, s 8). Utvärderingen ”Förskola i brytningstid” (Skolverket, 2004) visar också att dokumentationen i förskolan vanligtvis inte blev en pedagogisk dokumentation utifrån den intention läroplanen föreskriver.

Paula Berntsson (2006) har forskat om förskollärares professionalisering och resultatet visar att läroplanen bidragit till att förskollärares arbete blivit mer tydligt och genom detta höjs förskollärares status. Å andra sidan menar hon att eftersom arbetet sker i arbetslag kan det försvåra statushöjningen, men eftersom läroplanen idag betonar att förskolläraren står för det pedagogiska ansvaret har värdet av yrket höjts.

Det finns studier som gjorts i andra länder på förskollärares uppfattning om läroplanen men de undersökningar som finns är främst inriktade på barn mellan 4-6 år. Berthelsen och Brownlee (2006) har i en australiensk studie undersökt vad det viktigaste är för pedagogerna i deras arbete och av resultatet framkom att majoriteten talade för en omsorgsfull relation till barnet och fokus på trygghet. Vidare ansåg 71% att lärande hade en viktig roll. I en annan studie (Wang, m.fl 2008) som jämförde kinesiska och amerikanska förskollärares syn på verksamheten framkom skillnader i att amerikanska förskollärarna talade för att barnens initiativ och intresse skulle tas tillvara på medan de kinesiska talade mer för en verksamhet som styrs av vuxna. Men hos båda fanns likheten att det var viktigt att vara lyhörd som pedagog.

2.3 Teoretiska utgångspunkter

För att jag ska kunna göra en analys på den insamlade empirin behövs teorier som kan hjälpa mig att förstå det som kommer fram i intervjuerna. ”En teori är nödvändig för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att se materialet som någonting. Teori kan då fungera som ett par glasögon som gör att vissa aspekter av 11

världen blir tydliga medan andra hålls i bakgrunden” (Ahrne & Svensson, 2011, s 182).

Förskolan och de pedagogiska riktlinjerna har inte alltid sett ut som de gör idag, samhället har förändrats över tiden och med detta förändras också innehållet i läroplanerna. ”För att kunna förstå varför ett visst innehåll ingår i en läroplan framför något annat behöver detta relateras till en samhällelig bakgrund” (Vallberg Roth, 2013). Förskoleverksamhetens styrning påverkas därmed av ett då och nu, i förskolans pedagogiska historia finns en rad betydelsefulla teoretiker som påverkat pedagogiken i förskolan och utformningen av läroplanerna genom tiden. Sverige har en lång förskoletradition med pedagogik som influerats av bland annat Fröbels teorier och Deweys arbete på 1900- talet. I läroplanen står det mål och metoder för hur lärande ska främjas, men för att förstå varför just det innehållet valts kan läroplansteorin vara till hjälp. Jag har valt att använda mig av läroplansteorin och börjar med att beskriva vad den handlar om för att sedan belysa den ur ett historiskt perspektiv. Jag delade upp det i olika tidsepoker och mina rubriker är hämtade ur Vallberg Roth (2011).

2.2.1 Läroplansteorin

Begreppet läroplansteori infördes av Urban Dahllöf och Ulf P Lundgren som intresserade sig för forskning inom styrning och organisering av utbildning. Det engelska begreppet curriculum och svenskans läroplan används som motsvarande begrepp, och det handlar om att sätta ihop kunskap om utbildningens innehåll, mål och metod i ett samhälle. I en internationell utvärdering som gjorts av den svenska forskningen inom pedagogik framkommer att läroplansteorin är det viktigaste svenska forskningsbidraget inom utbildningvetenskap (Englund, m. fl, 2012).

Det centrala inom teorin handlar om vad som räknas som kunskap i utbildning, vilken kunskap som är nödvändig för de kommande generationerna och hur dessa ska organiseras. Läroplansteori handlar om ”vad som uppstår som innehåll och lärostoff i verksamheten och vad det är som avgör vilken av all världens kunskap och lärande som blir den giltiga” (Vallberg Roth, 2013, s 20). Det är alltså en rad

olika teorier som på olika sätt gett perspektiv för hur omvärlden organiseras och detta visar sig i utbildningens mål och innehåll.

Lundgren (1983) sammanfattar läroplansteori med följande tre frågor: • hur mål formuleras för utbildning

• hur kunskap för lärande väljs ut

• hur metoder utvecklats för att lära ut (Lundgren, 1983, s 22).

Läroplanen har genomgått en process av förändringar över tid beroende på hur samhället sett ut och av individer som bland annat ovan nämnda teoretiker, för att kunna förstå innehållet i läroplanerna behöver det relateras till samhället.

2.2.2 Läroplanen ur ett historiskt perspektiv

Ingen läroplan kan förstås utan ett historiskt sammanhang eftersom läroplansteori kan relateras till samhällets utveckling. Vallberg Roth (2011) delar in läroplansperioderna i fyra delar från mitten av 1800-talet till 2000 – talet: Guds läroplan, Det goda hemmet och hembygdens läroplan, Folkhemmets socialpsykologiska läroplan och Världsbarnets läroplan. Ett läroplanshistoriskt arbete, med inriktning mot de yngre barnen på förskolan kan bidra med att ge mer kunskap för att kunna reflektera och utveckla förskoleverksamheten. Det finns alltid en relation mellan det förflutna och nuet, tankar och värderingar från förfluten tid lever kvar idag som erfarenheter. ”Tidsskikten flyter i varandra, de omfattar såväl egna som andras erfarenhet” (Vallberg Roth, 2011, s 108).

2.2.3 Guds läroplan

I början på 1800-talet började samhället utvecklas från ett bondesamhälle till ett industrisamhälle vilket ledde till att småbarnsskolorna började växa fram. Tidigare var det hemmet som stod för lärandet men nu började utbildning ges i skolan. Man talade på den tiden om ”Guds läroplan” eftersom småbarnsskolan bedrevs utifrån ett religiöst perspektiv och fostran till gudsfruktan genomsyrade utbildningen. På den här tiden lade man inte stor vikt på leken och dess betydelse.

Kring 1860 började läroplanen förändras i den mån att lekens betydelse började uppmärksammas och här inspirerades skolan av den tyske pedagogen Friedrich Fröbel och hans reformpedagogik. Hans teorier präglar än idag den svenska förskolan och utmärkande för hans tankar är lekens betydelse och att pedagogers uppgift är att hjälpa barn att lära sig och utmana dem och deras tänkande. Fröbel ville markera en stark motsats till skolans krav och disciplin, och menade att pedagogen inte skulle styra barnen utan arbeta utifrån barnens intresse men ha en stöttande roll mer i bakgrunden. Men samtidigt förespråkade han aktiviteter som hade föreskrifter när det gällde moralfrågor och matematik. Inom den här tidsperioden började vetenskapen ersätta religionen inom samhället och nya tankar om att man inte ska styras av tro och traditioner utan av förnuft, rationalitet och vetenskaplig kunskap kom fram (Vallberg Roth, 2011).

2.2.4 Det goda hemmet och hembygdens läroplan

Nästa period sträcker sig mellan slutet på 1800-talet till mitten på 1900-talet och beskrivs som ”det goda hemmets och hembygdens läroplan”. Här startade systrarna Moberg första svenska Fröbelinspirerade barnträdgården, med hemmet som en förebild, och man föredrog att de som arbetade skulle bo på institutionen för att det skulle präglas av ett så hemlikt förhållande som möjligt. Målen var sociala såväl som pedagogiska men husliga sysselsättningar var i fokus. Under den här perioden betonades de sju första åren i barnens liv som de viktigaste (Vallberg Roth, 2011).

Den amerikanska filosofen och läroplansteoretikern John Dewey levde under den här perioden och har haft stor betydelse för den pedagogiska utvecklingen. Deweys tankar om lärande grundar sig på individen och att utveckling sker i samspel med omvärlden och på så sätt lär man sig vilka sociala regler som gäller. Hans uttryck "learning by doing" (Vallberg Roth, 2011) har fått mycket uppmärksamhet och innebär att kunskap befäster sig genom praktik och detta i samspel med andra. Med detta argumenterade han inte för att barnen skulle vara fria utan regler utan att kunskap ska vara av värde för den som lär sig och pedagoger ska vara kompetenta inom sitt område för att på bästa sätt kunna stötta barnen i deras utveckling. Deweys tankar om pedagogers uppgift handlar främst om att ha en vägledande roll och att organisera samspelet mellan vuxna och barn och detta menade han skulle anpassas 14

efter omgivningen. Han betonade att allt är föränderligt och anpassat efter tid och samhället och bör vara så för att en utveckling ska ske.

"Pedagogikens uppgift är att reproducera ett socialt system, att ge det

uppväxande släktet tillgång till samhällets grundläggande värderingar, till den kunskap som finns och till ett språk" (Dewey, 2004, s 23).

Det handlar alltså om en interaktion mellan läroplanen och barnets värld, och han betonade att hur man ser på kunskap och inlärning leder till vilka mål som finns. Den grundläggande delen i en läroplansteori handlar om ett samspel mellan kraven som är utformade och barnets egen omvärld, dessa utgör tillsammans en helhet som kan utvecklas (Dewey, 2004).

2.2.5 Folkhemmets socialpsykologiska läroplan

Under mitten av 1900-talet till mitten av 1980- talet sträcker sig en ny läroplansperiod (Vallberg Roth, 2011). Här ändrades målen för verksamheten och även barnsynen, och fokusen låg på demokrati och barnets psykologiska utveckling. Tidigare var det filosofer och pedagoger som konstruerat texterna men nu spelade psykologer en större roll. Under den här perioden var det Socialstyrelsen som gav ut texter med pedagogiska råd och anvisningar. Där kunde texterna tolkas som att barnen utvecklades med åldern och att de var självlärda, vilket innebar att lärarna skulle få hålla sig mer i bakgrunden. Alla barn oavsett kultur, klass eller kön var lika värda och fokusen fortsatte att flyttas från religion till demokrati och vetenskap. Exempel på detta kunde ses utifrån val av litteratur, då bibliska berättelser ersattes med böcker som visade på hur saker var i verkligheten. De husliga sysslorna var fortfarande viktiga inslag då det var viktigt för barnen att känna ansvar för verksamheten men nu sammanfördes det med matematik och naturvetenskapligt innehåll. Målet var att forma alla barn till vetenskapliga och demokratiska medborgare.

2.2.6 Världsbarnets läroplan

Den fjärde nutida perioden sträcker sig mellan 1980- talet till nutid och framträdande här är målstyrning, globalisering och individualisering. I början på 1990- talet var det fortfarande Socialstyrelsen som gav ut råd och anvisningar för förskola och fritidshem men sedan tog Skolverket och utbildningsdepartementet över ansvaret och samtidigt har även EU och FN fått större inflytande över skolans olika läroplaner. Här talas om världsbarnet som kompetent och strävar efter att barn ska utvecklas till självständiga individer och deras egna perspektiv och intresse blir centrala. Diskussionen om didaktik lyfts och en större variation av olika teoretikers tankar lyfts och kan påverka styrdokumenten. Här börjar även yrkesutbildningen för pedagoger få en större frammarsch. Under den här perioden har en förändring skett på så vis att lärande har blivit ett nyckelbegrepp, fokusen ligger på vad barn lär i olika situationer. ”Lärande är något som sker i och mellan individer i en situation, en sociokulturell praktik, där situationen alltså blir en del av lärandet” (Vallberg Roth, 2011, s 126). Kommunikation och språk betonas tillsammans med inflytande och mångfald (Vallberg Roth, 2011).

I de olika läroplansperioderna ser vi styrdokument som präglats av religion, moral och familjeliv och sedan har ett psykologiskt synsätt påverkat tillsammans med att demokrati fick en större betydelse. Från 1800-talet där kristendomen låg som grund för lärandet har vi idag en mångkulturell syn på lärande med flera nya inslag, där bland annat teknik har fått en större roll, vilket hänger samman med det nätverkssamhälle vi lever i idag. Förskolans läroplan bygger idag på de demokratiska värderingar som genomsyrar vårt samhälle, och begrepp som demokrati, frihet och människors lika värde hör hemma i vår nutida läroplansperiod. Det framträdande i jämförelse med tidigare läroplansperioder är ökad valfrihet, mångfald och man talar om barn som ”världsbarn”, med egna rättigheter. I nutid betonas att alla barn oavsett kön och sociokulturell bakgrund ska ha rätt till reellt inflytande, och att de vuxna som arbetar på förskolan ska fungera som förebilder med sitt demokratiska förhållningssätt (Vallberg Roth, 2011).

Enligt FN: s barnkonvention ska barnets bästa alltid komma först och läroformer ska anpassas utifrån varje barns enskilda behov. Den svenska förskolan idag utmärks av 16

en helhetssyn på lärande; ”edu-care” (Vallberg Roth, 2011), vilket handlar om kopplingen mellan omsorg och pedagogik. ”Svensk förskola karaktäriseras av en strävan efter att förena omsorg och pedagogik. I olika styrdokument betonas helhet och integration mellan pedagogiska och vårdande inslag i förskolans verksamhet” (Johansson & Pramling Samuelsson, 2001, s. 81). Ett livslångt lärande är ett annat uttryck som hör hemma i den nutida läroplansperioden. Det finns mycket som visar på att grunden som läggs hos barn i tidiga åldrar är en viktig förutsättning för hur de kommer att klara olika åtaganden i livet i framtiden. (SOU, 1994:47, s 60).

Intresset för dokumentation har också växt fram som ett verktyg i det pedagogiska arbetet med barn. Genom att följa barnens utveckling kan man synliggöra de lärande processer som sker samt skapa nya utmaningar som stöttar barnet på bästa möjliga sätt. En av dokumentationens huvudsakliga uppgift är att skapa en utgångspunkt för reflektion bland pedagogerna, det ska alltså vara lärandeprocessen och inte resultatet som ska vara i fokus och syftet är då att utmana barnen och de vuxna i sin förståelse av omvärlden (Lenz Taguchi, 2000).

2.3 Sammanfattning

Utifrån tidigare forskning och teoretiska utgångspunkterna kan förstås att omvandling i samhället påverkar de pedagogiska riktlinjer som existerar. De yngre barnens läroplanshistoria innehåller exempel på både gamla, såväl som moderna präglade inslag (Vallberg Roth, 2011). Sammantaget kan man idag se att fokus har skiftat från att omsorg haft en stor roll till att lärande har blivit ett nyckelbegrepp. Det är även tydligt utifrån tidigare forskning att förskollärare själva upplever skillnader i sitt arbete före och efter läroplanens införande, särskilt inom de fyra delområden jag valt att undersöka: barnsyn, lärande och omsorg, pedagogisk dokumentation och i synen på yrkets status.

3. Metod och genomförande

I följande kapitel beskriver jag mitt tillvägagångssätt för att få svar på studiens frågeställningar. Jag börjar med att beskriva vilken metodform jag använt mig av, urval och genomförande. Detta följs av etiska överväganden, och kapitlet avslutas sedan med ett avsnitt om analysprocessen.

3.1 Kvalitativ metod

Efter övervägande om för- och nackdelar mellan olika metoder för min studie kom jag fram till att en kvalitativ metod är lämpligast för att uppnå studiens syfte. ”Kvalitativa studier bygger på en forskningsstrategi där tonvikten oftare ligger på ord än på kvantifiering vid insamling och analys av data” (Bryman, 2011, s 340).

Det finns tydliga skillnader mellan en kvantitativ och kvalitativ metod. Kvantitativ metod ger resultat i siffror medan kvalitativ ger resultat i ord. I den kvantitativa metoden finns det också en större distans mellan forskare och deltagare medan kvalitativ forskning har en bättre kontakt mellan båda parter. Kvantitativ data ger hård data med en innebörd att de är handfasta och uppenbara medan kvalitativa forskare menar att deras synsätt och engagemang i en viss social miljö leder fram till en mer djup och fyllig information. Kvantitativ data beskrivs ofta som ”hårda i den bemärkelsen att de är handfasta och entydiga, något som bygger på den precision som objektiva mätningar har. Kvalitativa forskare menar till skillnad från detta att deras kontextuella synsätt och deras ofta långvariga engagemang i en viss social miljö leder fram till fyllig information (Bryman, 2011, s 372). Forskare som använder sig av kvantitativ metod vill även att deras resultat ska kunna generaliseras till den population de valt att undersöka medan kvalitativ forskning mer handlar om att få större förståelse för beteenden och åsikter från den grupp de valt att undersöka.

”Genom att fråga andra människor om exempelvis vad de gör eller hur de upplever ett fenomen kan forskare och studenter få de nödvändiga kreativa uppslagen till sitt fortsatta arbete” (Ahrne & Svensson 2011, s 36).

Då jag är intresserad av några få förskollärares reflektioner om ett specifikt område snarare än hur många förskollärare som tänker på ett visst sätt menar jag att kvalitativ metod är ett relevant val för mina studier.

3.2 Djupintervju

Jag valde att använda djupintervjuer då syftet är att få fram förskollärarnas egna tankar och erfarenheter. Intervjuer är ett bra verktyg då man på kort tid kan få höra flera personers tankar kring ett samhällsfenomen ur deras perspektiv (Ahrne & Svensson 2011). Djupintervjuer kan vara ”semistrukturerade” (Bryman, 2011, s 415) vilket min är. Jag hade en intervjuguide (se bilaga) med ett antal förberedda frågor men samtidigt fanns det utrymme för att ställa följdfrågor till intervjupersonerna. Djupintervjuer innebär att två personer träffas, samtalar länge och försöker skapa en relation där man känner sig öppna gentemot varandra. Man vill även kunna fånga de personliga infallsvinklarna hos intervjupersonerna som ofta kan tas för givet den (Ahrne & Svensson 2011). Genom att använda mig av semistruktureradeintervjuer fick jag en möjlighet att vara flexibel under intervjun, vilket gav möjlighet för empiri som inte var förutsägbart.

3.3 Urval

Kvalitativa forskare sysslar vanligtvis med målstyrda urval, som kommer från engelskans ”purposive sampling” (Bryman, 2011, s 350) och innebär att det är ett icke-sannolikhetsurval. Det innebär att jag valde ut intervjupersoner som var relevanta för undersökningen och jag har då inte som syfte att välja deltagare på ett slumpmässigt sätt. För min studie letade jag efter förskollärare som hade lång erfarenhet och kunskap inom arbete på förskola. Det var viktigt att hitta någon som varit verksam sedan -93, för att spegla ett tillförlitligt resultat i studien. Sökandet av lämpliga intervjupersoner skedde genom att jag tog fram en lista med telefonnummer till olika förskolor och ringde sedan runt för att hitta fyra stycken som passade in på kriterierna.

När ett urval görs är det viktigt att göra det i ett syfte för att kunna upptäcka kategorier som passar in i undersökningen som genomförs. Jag hade tänkt intervjua tre förskollärare till en början, men genomförde så småningom ytterligare en intervju som bidrog med ny relevant empiri. ”Teoretisk mättnad” (ibid.) är ett begrepp som används i sådana här situationer, det innebär att en hypotes om hur många man tänkt intervjua finns men om tillräckligt med information som behövs inte fåtts, kan fler genomföras tills det finns tillräckligt för att kunna gå vidare. Jag upplevde själv att jag behövde få fler infallsvinklar på de olika delområden jag valt, främst gällande yrkets status och det fick jag med hjälp av en fjärde intervju.

3.4 Genomförande

Jag började tidigt leta efter tillgängliga intervjupersoner då jag var väl medveten om vilka kriterier som behövde uppfyllas från intervjupersonerna. Efter att ha bestämt urvalet tog jag kontakt med intervjupersonerna via telefon och berättade om mig själv och min studie och bokade sedan tid för möte. Totalt genomfördes fyra intervjuer på samtliga förskollärares arbetsplatser.

Karin (intervjuperson 1), arbetat sedan -89. Maria (intervjuperson 2), arbetat sedan -81. Sarah (intervjuperson 3), arbetat sedan -71. Anna (intervjuperson 4), arbetat sedan -82.

Jag ställde de frågor jag formulerat (bilaga 1) och till dessa dök det även upp följdfrågor. Under intervjuerna uppstod det situationer det blev svårt att tolka svaren jag fick, under sådana situationer bad jag förskollärarna att förtydliga så det inte skulle bli en misstolkning, en s.k. ”intervju illusion” (Nisbett 2010). Det innebär att den som intervjuar kan omedvetet överskatta sin förmåga att läsa av intervjupersonen. Det var viktigt för mig att vara tydlig under intervjuerna så att intervjupersonerna inte skulle behöva tolka mina svar, det kan leda till felaktigt resultat i slutändan. Jag antecknade mina tankar under genomförandet av intervjuerna och ibland när jag inte hann skriva fullständiga noteringar skrev jag bara små minnesord som jag samma dag skrev ut när minnet var färskt. Jag spelade

även in intervjuerna och transkiberade materialet. Allt material kommer att bevaras på ett säkert ställe efter undersökningens slut.

3.5 Metodens tillförlitlighet

Validitet handlar i kvalitativ forskning om trovärdighet medan reliabilitet handlar om pålitlighet samt rimlighet i undersökningen. Trovärdighet inom forskning bygger på att den utförts noggrant och utifrån de kriterier som finns och är viktigt för att läsarna ska kunna lita på resultaten. För att ha hög pålitlighet i studien har jag spelat in alla intervjuer, antecknat under och efter dessa kodat materialet. Att systematiskt koda materialet för att sedan göra en jämförelse mellan intervjuerna är också viktigt för att studiens pålitlighet ska öka. Jag har även varit noga med att inte lägga egna värderingar i tolkningarna av intervjuerna. ”Reliabilitet rör frågan om huruvida resultaten från en undersökning blir detsamma om undersökningen genomförs på nytt” (Bryman 2011, s 49). Hade min studie genomförts på nytt hade resultatet inte blivit densamma eftersom det hade undersökts av en annan forskare och resultatet påverkas även av kontexten och intervjupersonerna vars svar färgas av egna erfarenheter.

Bryman (2011) diskuterar om begreppen som används för en kvantitativ forskning är relevanta inom kvalitativa studier. ”En ståndpunkt går ut på att man assimilerar reliabilitet och validitet i den kvalitativa forskningen utan att i grunden ändra begreppens betydelse men däremot lägga mindre vikt vid frågor som rör mätning” (Bryman, 2011 s 351,352). Han menar att man inte behöver ändra på begreppen och deras betydelse men att man fokuserar mindre på siffror och generaliserad mätning inom kvalitativ forksning. Relevans är också en viktig faktor inom kvalitativ forskning och den ska bedömas utifrån hur viktigt det ämnet är inom området och vilka avtryck det kan lämna efter studiens genomförande (Bryman 2011, s 359; Hammersley, 1992). Min förhoppning är att undersökningen kan bidra till att verksamma förskollärare kan få en bild av hur de själva och aktörer inom deras eget område upplever frågor som Lpfö, 98.

3.6 Analysmetod

Som ett första steg i analys av intervjuerna lyssnade jag på inspelningarna ett flertal gånger och transkriberade dem. Genom att transkribera översatte jag intervjuerna från muntlig form till skriftlig form. Detta gör undersökningen mer tillförlitlig genom att det leder till mindre risk att försumma viktig information. Jag valde att transkribera direkt efter varje intervju för att inte glömma viktiga detaljer, sedan markerade jag begrepp som ofta förekom under intervjuerna genom att markera dem med olika understrykningspennor. Kodningen i kvalitativ forskning handlar om att bryta ner informationen som kommer fram till olika delar som sedan benämns på olika sätt (Ahrne & Svensson 2011).

När jag analyserade det utskrivna materialet genom att koda transkriberingen uppkom begrepp som upprepade sig under samtliga intervjuer. Dessa begrepp hjälpte mig att välja ut olika kategorier som jag har utgått ifrån för att analysera mitt material. För att kunna dela in förskollärarnas uppfattningar i kategorier behövde jag gå igenom materialet och samtidigt ha i åtanke att materialet skulle spegla studiens syfte och frågeställningar.

3.7 Etiska överväganden

”Etisk reflektion är en oundgänglig del av planering och genomförande av ett forskningsprojekt” (Meeuwisse, m.fl 2008, s 247). Genom min studie har jag fokuserat på att arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt, då min studie kommer att påverka den yrkesgrupp jag undersökt. Vad som anses vara etiskt och oetisk kan dock variera beroende på synsätt och individ. Det finns dock fyra grundläggande etiska överväganden framtagna av Vetenskapsrådet som jag tagit hänsyn till för att göra mina intervjuer (Vetenskapsrådet, 2002). Det första är informationskravet, som innebär att forskaren ska informera respondenterna om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Jag informerade alla intervjupersoner tydligt kring mitt syfte med undersökningen, vad resultatet skulle användas till och att deltagarna skulle vara anonyma. Jag informerade även mina intervjupersoner om deras rätt att 22

avbryta intervjun då deras medverkan är frivillig samt att intervjun kommer att spelas in. Det andra är samtyckeskravet som handlar om att deltagarna i undersökningen har rätt att själv bestämma över sin medverkan. Respondenterna gav sitt samtycke om inspelningen och de visste att de inte behövde svara på frågor de ej ville, de kunde även avbryta intervjun när som helst om de hade kännt att de hade velat det. Det tredje är konfidentialitetskravet, vilket innebär att alla intervjupersoner ska ges konfidentialitet och empirin ska förvaras på ett säkert ställe. Som student som gör en undersökning har jag tystnadsplikt för att uppgifter inte ska bli aktuellt för dem som inte berörs av studien. Jag har därför även fingerat intervjupersonernas namn så de förblir anonyma. Det sista kravet är nyttjandekravet och handlar om att de uppgifter som jag fått av deltagarna inte används för något annat än min forskningsstudie. De uppgifter som framkommit under intervjuerna kommer inte att användas för beslut och åtgärder som har en inverkan på intervjupersonerna.

4. Resultat och analys

I detta avsnitt redovisas resultatet av analysen av de genomförda intervjuerna. Jag kommer att redogöra resultatet utifrån de fyra kategorierna som uppkommit i samband med intervjuerna: barn- och vuxenperspektiv, lärande och omsorg, pedagogisk dokumentation och status. Under intervjuerna talade förskollärarna mycket om hur arbetet idag bedrivs mer utifrån barnens intresse än tidigare. Deras tankar om detta kommer att beskrivas under kategorin barn- och vuxenperspektiv, inom kategorin lärande och omsorg kommer förskollärarnas upplevelser kring begreppen lärande och omsorg att tas upp, och kategorin pedagogisk dokumentation innefattar deras tankar kring pedagogisk dokumentation. Kategorin status omfattar förskollärarnas perspektiv på hur läroplanen medverkat till ett lyft av yrkets status.

4.1 Barn- och vuxenperspektiv i förändring

I jämförelse med tidigare styrdokument som funnits har en förändring skett i synen på barn. Idag finns en syn på barnet som kompetent (Lpfö, 98) med egna kunskaper och erfarenheter och att dessa ska få utvecklas i meningsfulla sammanhang på förskolan. Detta betonar Vallberg Roth (2011) som centralt för vår nutida period, ”Världsbarnets läroplan”. Hon talar om barnen som självständiga individer med egna perspektiv och intresse, och att dessa ska vara centrala för verksamheten. Under intervjuerna pratade förskollärarna mycket om synen på barn och hur den har förändrats. På frågan om vilka skillnader hon har upplevt i arbetet före och efter läroplanens tillkomst svarade Karin:

Det var väldigt mycket, eller väldigt mycket… det var ju vuxna, det var vi

som bestämde. Vad vi skulle prata om och vilka tema som skulle arbetas med. Det var ju verkligen så att hade man tema så var det jag eller de kollegorna jag jobbade med som plockade ihop materialet som passade. Vilka spel som passade, vilka böcker som passade, vilka pussel som passade… mycket vuxenstyrt. Idag är fokus lite flyttat från vuxenperspektiv till att barnens röst och deras tankar ska tas tillvara på mer.

Resultatet av svaret visar att förskolläraren talar om att förhållningssättet före läroplanen var vuxenstyrt. De andra förskollärarna var av samma åsikt, då de också påpekade att barnets tankar idag har fått en större roll och den auktoritära vuxenrollen inte längre idag är aktuell. I Lpfö, 98 framhålls i flera avsnitt barnet som kompetent med egna förmågor; ”Förskolan skall vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens” (Lpfö, 98, s 9). Vidare står det i läroplanen att all planering och arbete ska ske utifrån barnens intresse vilket Karin ovanför genom sin beskrivning menar inte var fallet före läroplanens tillkomst. De andra förskollärarna tänkte i samma banor och Anna belyser att hon upplevde förskolan som en mer traditionell verksamhet före läroplanens tillkomst, utifrån att rutiner som de vuxna skapat kändes viktigare än barnens egna tankar om hur de ville att vardagen skulle se ut på förskolan. Hon menar att planering idag mer görs utifrån barnens intresse och inte utifrån vad de vuxna anser att barnen bör lära sig.

Det var en mer traditionell verksamhet. Nu handlar det mer om barnens intresse, och möte mellan barnen och barn och vuxna.

Dewey talade under sin tid om vikten av att kunskap skulle vara värde för den som lär sig för att pedagogik ska vara framgångsrikt. Han menade att om aktiviteter blir meningslösa kommer det i sin tur upplevas som ointressant för både barn som vuxna. Därför menar han att det är pedagogers ansvar att stimulera och utmana barn och det kan man i dagens utformade mål i läroplanen se är tidsenligt än idag (Dewey, 2004). Utifrån Vallberg Roth´s (2011) indelningar av läroplansperioderna kan vi se att det som idag utmärker vår läroplansperiod är att barn ses som egna kompetenta individer med rätt till reellt inflytande i sin egen vardag. Att demokrati har blivit ett centralt begrepp i vår nutid tolkar jag som en sammanhängande faktor till en förändrad barnsyn, det är synligt i läroplanen där det tydligt står ”Förskolan vilar på en demokratisk grund” (Lpfö, 98, s 3) och i samband med att det utgör ett mål påverkas förskollärarnas förhållningssätt gentemot barnen och deras inflytande.

Sammanfattningsvis visar resultatet att utifrån de mål som utvecklats i läroplanen som belyser barnet som individ och kompetent har barnsynen förändrats hos förskollärarna.

4.2 Perspektiv på lärande och omsorg i förändring

Det blev en lång diskussion om omsorg och lärande med förskollärarna och många tankar om begreppet kom upp. De talade främst om att det idag är mer fokus på att barnen ska lära sig på förskolan medan fokusen tidigare låg på trygghet och omsorg. Maria diskuterar detta:

Förr var det väl lite mer barnomsorg. Ta hand om, och att vi visste bäst så att säga. Vi skulle lära barnen, men inte direkt läroämnen utan mer etik och moral. Hur man skulle uppföra sig. Det gör vi ju fortfarande men fokus ligger på lärande. Men samtidigt tycker jag att det viktigaste är att barnen ska vara trygga och att föräldrarna ska vara trygga med att ha sina barn här.

I läroplanen står: ”förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet”(Lpfö, 98, s 5). I detta citat framkommer att barnen erbjuds en pedagogisk verksamhet men samtidigt betonas fortfarande vikten av fostran och omsorg. Idag grundar sig läroplanen på ett ”edu – care” tänk, vilket handlar om långvarig omsorg och att lärande och omsorg bildar en helhet. I en tillbakablick till föregående läroplansperioder har omsorg alltid funnits med som en grundläggande del men utifrån de mål som utvecklats i dagens läroplan har lärande från att ha haft en plats i bakgrunden fått en större roll. Detta framkommer också i intervjuerna, där de talar om att de upplever att läroplanens mål idag fokuserar mer på kunskap men samtidigt betonar de att trygghet fortfarande viktigt. Även om begreppet lärande idag lyfts i större utsträckning än omsorg framhålls i läroplanen att dessa två utgör en helhet. Under intervjun bekräftade Karin detta: ”Man kan inte dela på kunskap och omsorg, det går ihop”.

Vidare står det i läroplanen att ”Förskolan skall lägga grunden för det livslånga lärandet” (Lpfö98, s 8) och här styrker texten att förskolan är en första del i en lång process av lärande. Anna problematiserar uttrycket:

När läroplansarbetet satte igång så talade man ju också om det livslånga

lärandet, vad fyller man det ordet med? Ibland blir ju saker bara ord, det blir ju något först när man börjar fundera över vad står det här ordet för? Vad är kunskap för en 1 åring, vad är kunskap för en 2 åring. Det är ju också så, vad är kunskap? Man måste ju fundera över vad står de här orden vara?

Läroplanen föreskriver även vissa arbetsmetoder. Personalen ska medvetet använda leken för att främja varje barns utveckling och lärande och barnens lärande ska stimuleras utifrån ett temainriktat arbetssätt. Under intervjuerna talade förskollärarna om tema som ett arbetssätt och att det används men att det har skett en förändring på hur det görs. Karin upplever att temaarbeten görs under längre tidsperioder och att det handlar om ett helhetsperspektiv där flera ämnen kan ingå i ett och samma tema:

Det kan jag också tycka är en skillnad, att jobba med tema idag kan vara samma tema under väldigt lång tid. Det finns ett större lugn, man kan ta in saker efter hand men det är ändå knutet till temat. Och att det inte är så kort, man kan gå ur det och sen kan man gå in i det igen och gå lite på djupet. Inte bara ha massa yta. Och sen är det ju ett helhetsperspektiv, och det tycker jag ju om. Att man i samma grej, det man jobbar med får man med flera ämnen.

Förskolans läroplan understryker vikten av ett tematiskt arbetssätt för att främja ett mångsidigt lärande och för att skapa ett sammanhang mellan olika mål. Innehållet för temaarbetet ska enligt läroplaen utgå från barns intresse men samtidigt vävs flera olika ämnen in i ett och samma tema. Ur ett läroplanshistoriskt perspektiv kan jag tolka att Deweys tankar är belysta än idag, han menade att när ämnen ska läras ut ska de inte delas in utan bilda en helhet, vilket det finns en tydlig koppling till i svenska förskolans läroplan (Vallberg Roth, 2011).

Det framkom också under intervjuerna att Sarah och Anna upplevde att det var svårt att ta till sig läroplanens mål, särskilt till en början. De kände att det följde många nya krav och att det inte var lätt att implementera dessa i verksamheten. I Johannsons (2003) forskning framkom samma tankar från förskollärare och Johansson menar för att en läroplan ska kunna implementeras i verksamheten och pedagogerna ska kunna ta till sig målen krävs reflektion och det tar tid. Sarah talade om att det kändes förvirrande i början:

Jag tycker det var diffust, flummigt, fick inga klara..ehmm.. hur ska vi ta tag i detta på ett bra sätt? [ …. ] Det kändes lite förvirrande i början, jag kände som det var några år som gick där jag kände hur ska man göra?

Anna talade om att det är en process, men menar på att det inte är lätt att förändra sitt tankesätt:

En del saker kände jag att jag hade lite svårt att förhålla mig till. Till hur jag hade jobbat tidigare, och hur jag skulle förändra mitt tankesätt. Beror på vilka förutsättningar vi får för att fylla vårt uppdrag. Jag tror alltså om det är bra förutsättningar, då är det lättare. Då behöver man inte känna det som ett stort krav. Men man måste ha kunskaper och dom kunskaperna tar tid tills dem blir förankrade. Sen är det ju en process, man hjälper varandra. Håller igång diskussionerna.

Sarah och Anna talade om att de i början valde ett citat ur läroplanen och satte upp det bredvid något som hade gjorts men så småningom började de reflektera för vem de sattes upp för och varför. På så vis började de lära sig hur läroplanen skulle användas i arbetet. Karin och Maria å andra sidan upplevde precis tvärtom, de beskrev snarare att läroplanen med sina strävansmål konkretiserat arbetet och gjort det mer tydligt för hur arbetet ska bedrivas.

Karin: Tack vare fortbildning så ser man ämnena tydligare. Jag tror det beror mycket på fortbildning. Jag tycker bara det är roligt att arbeta nu, jag tycker att läroplanen gav mer kött på benen. Och just lite skillnaden att det står tydligt vad förskolläraren ska göra.

Maria: Det var otydligt tidigare. Man hade sånna avcheckningslistor på vad de skulle kunna innan skolan men inget var tydligt. Läroplanen har varit jättebra tycker jag, det har förtydligat och gjort arbetet mycket mer intressant. Sen den kom har det blivit så som jag vill arbeta. Mer om hur barn utvecklas och lär.

Vidare berättade Maria att hon alltid vetat att barn lär sig mycket på förskolan men att det inte varit så lätt att påvisa tidigare, men tack vare läroplanen idag har det möjliggjorts.

Att kunna berätta det för, inte minst för föräldrar. Att jag har, delvis ett synbart dokument, men jag kan också med en mycket större lätthet förklara, det här är t ex fysik på förskolenivå, det här är kemi på förskolenivå, det här är t.ex. matte på förskolenivå och det ingår i vår läroplan och det vill vi att barnen ska ha mött och tagit del av hos oss på förskolan.

Det visar att läroplanen som ett synbart dokument har gjort det lättare för förskollärare att kunna påvisa hur de arbetar med de olika ämnena på yngre barns nivå.

I läroplanen står att ”lärande skall baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barn lär av varandra” (Lpfö, 98). Samspelet har utifrån ett läroplanshistoriskt perspektiv länge varit betydelsefullt för barnets utveckling, teoretiker som Dewey och Fröbel betonade att barn lär i interaktion med andra och att lärande sker i samspel. Om detta pratade Maria under intervjun och hon lyfte att vuxna också lär av barn: ”Jag går hit för att upptäcka saker och ting tillsammans, där jag naturligtvis med erfarenhet har mer kunskap men vissa saker lär vi oss tillsammans.”

Ur ett läroplanshistoriskt perspektiv ser man att pedagogens roll har förändrats från en mer auktoritär roll till en mer stöttande. I styrdokumenten har uttrycket förmedla lärande ersatts med att ”främja lärande” (Lpfö, 98 , s 9). Det är alltså inte förskolläraren som ska lära ut utan möjligheter ska skapas som främjar lärande och utveckling. Sarah problematiserar detta:

Hela min utbildning slutet på -80 handlade om att förmedla kunskap till barn. De kunde inte så mycket, och vi kunde allt. Ungefär så. Tyngdpunkten låg där. Sen naturligtvis så lyssnade man ju på barnen men man pratade inte om delaktighet, inte alls i den bemärkelsen man gör idag. Vi hade heller inga diskussioner om att vi skulle utgå ifrån barnen. Det var ju mer att vad behöver de ha med sig för

kunskaper för att sen börja skolan.

Sammanfattningsvis delar de fyra förskollärarna uppfattningen om att fokusen har skiftat från att omsorg haft en större roll till att begreppet lärande lyfts. Även om det ena begreppet lyfts mer än det andra i olika perioder hör dessa ihop och går inte att dela på. Att lärande har betonats i vår nutida läroplan har utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv att göra med samhällets utveckling av ökade krav på kunskap och diskussionerna av barnets kompetens. Målen i förskolans läroplanen anges som strävansmål och att anledningen till att de är utvalda har att göra med de kunskaper som anses vara viktiga för alla barn på förskolan att lära sig.

4.3 Pedagogisk dokumentation i förändring

Förskollärare har idag fått mer ansvar att dokumentera barnens utveckling och lärande, under mina intervjuer uppkom att det blivit en förändrad syn på dokumentation. De pratade om att pedagogisk dokumentation hade kommit tillsammans med läroplanen, och menade att de observerat och planerat tidigare också men inte på samma sätt som idag. Maria påpekade att det är tack vare läroplanen som observation och reflektion ökat idag. Anna nämnde ”Figa”, som är ett arbetssätt som användes före läroplanens tillkomst. Det står för: förberedelse, introduktion, genomförande och sen avslutning, vilket Anna menar att hon inte använder sig av längre, och vidare sa hon:

Det är dokumentationen jag tycker är mera nu. Att man ska observera mera, det är en stor förändring. Man gjorde observationer innan men inte på samma sätt om idag.

Precis som Anna uppfattar även Sarah att dokumentationen är en av de största förändringarna som kommit med läroplanen.

Jag har ju jobbat på deltidsförskola, det som var föregångaren till

förskoleklass. Och då har det t o m varit så att man gick tillbaka i sin pärm,

förra året vecka 25 gjorde vi det här och så gjorde man nästintill en repris. Man planerade, det gjorde vi ju men det här med att dokumentera gjorde vi ju inte alls i den utsträckningen vi gör idag och pedagogisk dokumentation var ju ett ord som inte ens ’ fanns. Det har ju också kommit med läroplanen.

Förr sågs observationer som ett ”underlag till föräldrasamtalet då pedagogerna kunde informera föräldrar om barnets utveckling där fokus låg på barnets brister och svårigheter” (Åberg, Lenz Taguchi, 2005, s). Marias synpunkt på ämnet är:

I samma veva var det mycket att man skulle dokumentera. När man

observerade förr, då letade man fel kanske, fel och fel, men om något inte stämde enligt normen. Observationerna gick väl mer ut på det känner jag. Idag observerar man för att kunna gå vidare i en lärande process. Så känns det.

Maria upplever en förändrad syn på dokumentation på förskolan, hon talade om att man förr observerade för att hitta fel och Sarah tänker i samma bana men menar samtidigt att det inte är lätt att förändra det tankesätt man har:

Genom observationer, istället för att använda observationer för att se vad som är fel. Jag tänker nog fortfarande att observationer är till för barn som behöver extra stöd. Jag har jobbat i så många år, det bara försvinner inte.

Utifrån ett läroplanshistoriskt perspektiv finns alltid en relation mellan det förflutna och nuet, och det man som är kvar från det förflutna är kvar som erfarenheter (Vallberg Roth, 2011). Det kan jag tydligt se utifrån förskollärarnas svar då de talat om att det inte är lätt att förändra sitt tankesätt, vilket innebär att även om samhället förändras och med det de mål som formas så färgas aktörer i verksamheten av sina erfarenheter. Detta framkommer även i Perssons (2008) forskningsansats och han tolkar det som att förskollärare styrs av traditioner och arbetssätt som är framtagna utifrån en lång process och han menar att dessa är svåra att förändra.

En utvärdering (Skolverket, 2004) som gjordes visar att dokumentationen i förskolan vanligtvis inte blir en pedagogisk dokumentation i den meningen att den användes som utgångspunkt för ett gemensamt reflektionsarbete, i linje med 31

läroplanens intention. Detta framgick också under intervjuerna, då förskollärarna själva påpekade att de inte upplevde att det var lätt att dokumentera till en början. Karin talade om att det tog tid att lära sig hur det skulle gå till, och tills kunskaperna befäste sig och visade sig i praktiken tog det sin tid.

Jag tror att när den kom, precis i början, då vet jag att vi plockade därifrån och så satte man upp ett avsnitt bredvid något man hade gjort. Men sen började vi tänka för vem sätter vi upp det här och varför. Vi visste inte riktigt hur vi skulle lyfta fram det. Det är en process för oss också.

Inställningen till dokumentationen var hos Sarah att det inte var ett lätt verktyg att lära sig arbeta med:

Från början när vi fick, när vi skulle börja fick vi information från andra

som hade jobbat med dokumentation och observation. Men då började vi från taket istället för grunden. Kändes så svårt och jobbigt att börja med resultat och alla dessa pärmar som skulle dokumenteras.

Sammantaget visar resultatet att förskollärarna upplever att pedagogisk dokumentation är en av de största förändringar som kommit i samband med läroplanen. Ur läroplansteoretiskt perspektiv är pedagogisk dokumentation ett nytt verktyg som utvecklats. Vallberg Roth (2011) beskriver att intresset för dokumentation har växt fram under ”Världsbarnets läroplansperiod” som ett verktyg i det pedagogiska arbetet med barn. Förskollärarna beskriver att de har observerat tidigare och även planerat men att det inte har varit pedagogiska sådana. I läroplanen står det att pedagogisk dokumentation är ett viktigt verktyg för att synliggöra och även granska förskolan som verksamhet. Förskollärarna talade här om att det inte är lätt att förändra sitt tankesätt men även om pedagogisk dokumentation har tillkommit som ett nytt verktyg tillsammans med läroplanen handlar det inte om att förändra sitt tankesätt utan att lära sig använda en ny metod. Pedagogisk dokumentation handlar om att synliggöra, genom att använda det som verktyg får förskollärare konkret material som de kan reflektera över, det framkommer ofta nya saker som gör att man behöver tänka om.

Åberg och Lenz Taguchi skriver om att förskollärare kan känna att det bara är ännu en plikt som tillkommit vilket förskollärarna uttryckt under mina intervjuer. De betonar att det bör finnas kommunikation mellan pedagoger och barn för att det sa fungera. För att ”undvika att drunkna i dokumentation”(Åberg, Lenz Taguchi, s 19) måste pedagoger förstå vad det innebär och vad de vill dokumentera och detta måste ske genom att kommunikation i arbetslaget. ”Dokumentationen är ett medel, men utan dialog sker ingen utveckling” (ibid. s 21).

4.4 Förskollärares status i förändring

Förskollärarna diskuterade mycket om hur yrkesrollen och yrkets status förändrats i samband med läroplanens tillkomst. Sarahs tankar på ämnet var:

Det hade ju funnits styrdokument tidigare. Jag utgick ju ifrån

barnstugeutredningen, och sen fanns det ”Socialstyrelsens rekommendationer” och vi hade här i Malmö ”Pedagogiska mål och riktlinjer”. Så det har ju hela tiden funnits styrdokument som vi har förhållit oss till men läroplanen kom så, när den kom då den första så dels var det ju ett litet lyft att förskolan fick en egen

läroplan. Jag tyckte mer att det var på väg till statushöjande.

Maria pratade även om hur läroplanens påverkan i sociala medier, och hur begreppet dagis har bytts ut mot förskola:

Man bytar kring dagis i den allmänna debatten, man fasar ut begreppet dagis och fasar in begreppet förskola. Och det är inte bara 6 åringar som det är förskola för, utan det är förskola för de allra yngsta. Och att det upplever jag som statushöjande. Jag går inte hit för att passa barn, jag går hit för att faktiskt möta de barn som en dag bli vuxna.

Genom att förskollärare fått en egen legitimation anser Utbildningsdepartementet (SOU 2008:52) att yrkets status har höjts, resultatet av Sarahs och Marias svar bekräftar detta. Karin hade andra tankar och tyckte att det inte blev en så stor skillnad när läroplanen kom, de diskussioner som kom upp i samband med 33

läroplanen mattades av ganska snabbt upplevde hon. Hon talade om att arbetet föll tillbaka till hur det varit tidigare. Men hon menar att det blev en större skillnad när den reviderade läroplanen kom 2010:

Det var ju en diskussion men jag upplevde inte det som en diskussion som många engagerade sig i. Jag tyckte inte det var så många avtryck egentligen i min närmsta arbetsomgivning. Inte förrän, och det upplevde jag som en stor skillnad, när den reviderade läroplanen kom var det precis som om man hade behövt ha tiden dessförinnan som någon slags start, eller uppvärmningssträcka.

Anna pratade mer om läroplanens bidrag till statushöjning bland andra lärare. Hon upplevde att lärare som arbetade i skolan med äldre barn hade mer status och att det barnen lär sig på förskolan inte värdesattes i samma grad.

Förr kände man sig inte lika värd som lärare i skolan. Jag har ju hela tiden vetat att barnen lär sig jättemycket hos oss men sen när man kom och berättade det i skolan så var man inte värd lika mycket. Det vi gjorde var ju att passa barn så de inte skulle skada sig. Nu i och med att läroplanen har kommit så har det hjälpt att höja vår status känner jag och det är faktiskt dem viktigaste åren, där det händer mest i deras utveckling. Jag upplever att lärarna på skolan ser på oss på ett annat sätt nu.

Maria pratade också om att hon upplever att skolan fortfarande har en högre status och att det är viktigt som förskollärare att påvisa vad barnen lär sig under deras tid på förskolan.

Känns som det är en annan status fortfarande när de börjar skolan, tyvärr kan jag känna. För det mesta lär dem sig här hos oss. Därför är det viktigt att vi påvisar det, att ingenting kommer av sig själv.

Sammanfattningsvis framkom under intervjuerna att läroplanen bidragit till att intervjupersonerna upplevde att förskollärarnas arbetsuppgifter förtydligats och att med detta ökar deras ansvar i verksamheten. I förskolans läroplan betonas att förskollärarna har huvudansvaret för det pedagogiska uppdraget, och det föreskrivs också att det krävs pedagogiska förkunskaper för att kunna uppnå målen. Genom att belysa förskollärarnas kompetens påverkas yrkets professionalisering och status, 34

vilket också blev tydligt utifrån resultatet. Men av resultatet framkommer att två av förskollärarna upplever att skolan har en högre status, och detta tror jag har att göra med att skolan har haft en läroplan en längre tid och där betonas kunskap och lärande betonas. Eftersom förskolan fått sin egen läroplan har det möjliggjort för förskollärare att kunna visa på vad de arbetar med och vad barnen lär sig under sina grundläggande år. Dessutom har lärande på förskolan idag fått en större roll än tidigare, men för att de som är utanför branschen ska kunna förstå vad barnen lär sig på förskolan måste förskollärarna visa detta. Vilket är lättare idag när det finns ett synbart dokument som de kan använda sig av.

5. Slutdiskussion

I detta kapitel följer en reflektion över resultatet av min studie och huruvida mina frågeställningar besvarats.

5.1 Resultatdiskussion

Jag anser att mitt syfte med examensarbetet har uppfyllts eftersom jag utifrån mitt resultat och analys fått svar på mina frågeställningar. Sammanfattningsvis drar jag slutsatsen att förskollärarna upplevt förändringar i sitt yrke efter läroplanens tillkomst. Utifrån tidigare forskning (Henckel, 1990) framgår att före läroplanens spelade styrdokumenten en mindre roll för förskollärarna, och även i en annan studie (Ekström, 2007) som genomförts efter läroplanens tillkomst framgår samma resultat. Resultatet i min studie visar att läroplanen spelar en stor roll för förskollärarnas arbete och att de använder målen som är utformade.

Förskollärarna lade fram tankar om att synen på barn har förändrats och detta kan man urskilja i förskolans läroplan idag. Av tidigare undersökningar (Hensvold, 2003) framgår liknande resultat där förskollärare talar om en förändrad barnsyn, och att arbetet idag bedrivs mer utifrån barnens intresse och erfarenheter, även Johanssons (2003) undersökning visar att förskollärarna uttryckte att det är viktigt att ta tillvara på barnens tankar. En annan studie (Sheridan & Pramuelsson, 2003) resulterar å andra sidan att tradition och historia har sin påverkan och att det många förskolor forftfarande präglas av ett vuxenperspektiv. Min studie visar att det skett en tydlig förändring och att förskollärarna i sitt arbete idag utgår mer utifrån barnen och barns intressen i jämförelse med tiden före läroplanen fanns, då de syftar på att verksamheten var mer vuxenstyrd.

I resultatet gällande förskollärarnas syn på lärande och omsorg ser jag ett tydligt mönster i förskollärarnas svar. De talar alla om att omsorg alltid funnits med som en grund aspekt i förskoleverksamheten men att fokus skiftat till att lärande fått en större roll sedan läroplanens tillkomst. Jag tolkar det som att de arbetar utifrån ett ”edu-care” tankesätt vilket också läroplanen grundar sig på, omsorg och lärande går inte att dela på utan går ihop och bildar en helhet. Förskollärarna diskuterade även 36

lärande i relation till förskollärarens roll och här blev det tydligt att det har skett en stor förändring sedan Lpfö, 98. Före läroplanen var det de vuxna som skulle förmedla kunskapen de fått från sin utbildning, det handlade alltså om att de vuxna var de som hade något som skulle föras över till barnen. Idag handlar det mer om att lära tillsammans, skapa stimulerande situationer för att främja utveckling. Skolverket (2008) menar att läroplanen har fått genomslag i förskoleverksamheten men det framgår att alla pedagoger dock inte tagit till sig de mål som handlar om barnens lärande utan prioriterar omsorg . Utifrån min undersökning framgår snarare motsatsen, nämligen att förskollärarna tagit till sig målen om lärande och själva upplever att lärande har en större roll än omsorg idag.

Av tidigare studier framgår att aktörer på förskolan styrs av traditioner och arbetssätt som är framtagna utifrån en lång process och därför kan det vara svårt att förändra de föreställningar som funnits (Persson, 2008). Detta visar även mitt resultat då förskollärarna uttryckte att de inte upplevde att det var lätt att förändra sitt tankesätt och de upplevde att en del mål var svårare att implementera i verksamheten. Min slutsats utifrån resultatet är att pedagogisk dokumentation var det som förskollärarna kände var den största förändringen de upplevt i samband med läroplanens tillkomst, men utifrån svaren framkommer att de snarare upplevde verktyget som ett krav än som ett hjälpmedel. Av skolinspektionens granskning (2011) framkommer också att förskollärarna känner osäkerhet kring pedagogisk dokumentation. Min tolkning av anledningen till att det har varit svårt att använda pedagogisk dokumentation som verktyg för förskollärarna är att de inte vet hur de ska göra. De uttrycker själva att det är en process och att det tar tid att förankra nya verktyg och tankesätt i verksamheten. Utvärderingen ”Förskola i brytningstid” (Skolverket, 2004) visar att dokumentation i förskolan vanligtvis inte blev en pedagogisk dokumentation utifrån den intention läroplanen föreskriver. Detta uttryckte även förskollärarna jag intervjuade, de anser att det tagit tid för att förstå hur verktyget ska användas och innan det var använde de sig bara av dokumentation, inte en pedagogisk sådan. Min slusats om yrkets status är att läroplanen bidragit till att höja förskollärares status. Förskollärarna uttrycker under intervjuerna att genom att förskolan fått en egen läroplan har de ett synbart dokument som de kan visa på, det upplever de som ett lyft. De talar vidare om att förskola börjar ersätta dagis i den allmänna debatten i 37