• No results found

Främlingsfienden bland oss : En strukturerad litteraturstudie av forskning om främlingsfientlighet och rasism med fokus på hur detta kan implementeras i grundskolans SO-undervisning F-3

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Främlingsfienden bland oss : En strukturerad litteraturstudie av forskning om främlingsfientlighet och rasism med fokus på hur detta kan implementeras i grundskolans SO-undervisning F-3"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Linköpings universitet - Institutionen för beteendevetenskap och lärande Grundlärarprogrammet – Examensarbete 1, inom Ämnesdidaktik

Samhällsorienterande ämnen

Forskningskonsumtion LIU-FG1-3-N-G--20/14--SE

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden

Främlingsfienden bland oss

– En strukturerad litteraturstudie av forskning om

främlingsfientlighet och rasism med fokus på hur detta

kan implementeras i grundskolans SO-undervisning

F-3

Kristin Putrus & Magdalena Karlsson

(2)

Sammanfattning

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att beskriva och analysera tidigare forskning om främlingsfientlighet och rasism. Vi väljer att studera forskning om detta eftersom skolan har i uppdrag att motverka all form av främlingsfientlighet och rasism. Undervisningen i SO-ämnet syftar till att utbilda demokratiska medborgare med

förståelse för de mänskliga rättigheterna. Studien syftar därför till att bidra med ökad kunskap för yrkesverksamma och framtida lärare genom att besvara frågeställningarna: Hur kan främlingsfientlighet och rasism yttra sig? Varför uppstår främlingsfientlighet och rasism? Hur kan främlingsfientlighet och rasism förebyggas och vem har ansvaret för detta? På grund av begränsad tillgång av forskning om hur undervisning på

området genomförs i grundskolan har vi valt att studera forskning i en mer generell kontext. Vi har därför valt att bädda in vårt valda ämne i en ämnesdidaktisk kappa där vi lyfter hur rasism och främlingsfientlighet skulle kunna knytas till en skolkontext och inte minst till undervisningen i SO F-3. Urvalet av de vetenskapliga artiklar som har bearbetats riktar sig mot både en nationell och internationell publik med fokus på främlingsfientlighet och rasism i Sverige. Resultatet har visat att främlingsfientlighet och rasism enligt tidigare forskning kan uttryckas i form fysiskt våld, verbala hot, utfrysning och diskriminering. De orsaker till att detta uppstår som forskningen lyfter är terrordåd, mediers påverkan, högerradikala partier och sociala faktorer. I den forskning vi analyserat tilldelas implicit ett antal aktörer som ansvariga för att rasism och främlingsfientlighet förebyggs och motverkas. Dessa aktörer är medier, partier, vårdnadshavare, skola och staten.

(3)

Innehåll

1. INLEDNING ... 1

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3

3. MATERIAL OCH METOD ... 3

3.1 INSAMLINGSMETOD ... 4

3.2 URVAL ... 5

4. ANALYSMETOD ... 7

5. ANALYS ... 9

5.1 HUR FRÄMLINGSFIENTLIGHET OCH RASISM KAN YTTRA SIG ... 9

5.1.1 Hatbrott ... 9

5.1.2 Vardagsrasism ... 10

5.2 ORSAKER TILL FRÄMLINGSFIENTLIGHET OCH RASISM ... 12

5.2.1 Terrordåd ... 12

5.2.2 Medialt utrymme ... 12

5.2.3 Tydliga politiska budskap ... 13

5.2.4 Människor utanför samhället ... 14

5.3 ANSVARSFÖRDELNING SAMT FÖREBYGGANDET AV FRÄMLINGSFIENTLIGHET OCH RASISM ... 16

5.3.1 Medialt utrymme ... 16

5.3.2 Tydliga politiska budskap ... 16

5.3.3 Socialt ansvar ... 17 6. DISKUSSION ... 19 7. REFERENSLISTA ... 23 7.1 BÖCKER ... 23 7.2 ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 23 7.3 VETENSKAPLIGA ARTIKLAR ... 24 8. BILAGA 1 ... 26 9. BILAGA 2 ... 27

(4)

1. Inledning

Svart, slapp (kvinnorna har bröst som räcker till knäna) och flegmatisk, lat, behärskas av godtycke (Catomeris, 2004. S.31).

Citatet ovan är hur den berömde vetenskapsmannen Carl von Linné beskrev en afrikansk kvinna i sina anteckningar på 1700-talet. Kvinnan beskrivs som något avvikande och främmande med särskilda egenskaper, vilket tyder på att främlingsfientlighet och rasism har funnits i över 300 år. Begreppet främlingsfientlighet har i utredningssammanhang beskrivits som ett samlingsbegrepp för all generaliserad diskriminering. Begreppet rasism definieras som en intolerans mot en hel grupp som identifieras av biologisk, kulturell eller religiös samhörighet. Begreppen grundas i fördomar mot människor som på något sätt är avvikande mot majoriteten i ett visst sammanhang. Idag används rasism och främlingsfientlighet i princip synonymt med varandra (SOU, 2012:74). Historiska händelser i världen, som slavhandeln i Afrika och andra världskriget, visar att

främlingsfientlighet och rasism är dilemman som genomsyrat den mänskliga utvecklingen. I dagens samhälle visar sig främlingsfientlighet och rasism mot flera olika grupper med en varierande etnisk bakgrund i samhället (SOU, 2010:74). För att uppmärksamma ämnet och se till att viktiga historiska händelser som Förintelsen inte glöms bort har regeringen i mars år 2020 valt att satsa tio miljoner kronor för att bekämpa främlingsfientlighet och rasism. De har valt att fördela budgeten på fyra olika uppdrag. Den första delen av investeringen går till skolväsendet för att utöka

utbildningsinsatserna om olika sorters främlingsfientlighet och rasism. Den andra delen satsas på statens historiska museer och den tredje delen på att ta fram en rapport om främlingsfientlighet och rasism i digitala miljöer. Slutligen väljer regeringen att investera den sista delen i att framställa en forskningsöversikt om hur undervisning om främlingsfientlighet och rasism ser ut i skolan vilket ses kunna bidra till att motverka främlingsfientlighet och rasism (Sundberg, 2020). Regeringens stora satsning inom området visar hur aktuellt ämnet är både i en generell kontext och i skolan eftersom det är många som dagligen utsätts för rasism på olika sätt.

Fjortonåriga Noah ger i ett inslag i Svt ett exempel på hur rasism kan visa sig i skolan idag när han beskriver hur han blivit utsatt för biologisk rasism i sin skolvardag. I en intervju med Svt förklarar Noah hur han blivit utfryst och kallad för elaka saker på grund av sitt utseende (Svt, 2019).

(5)

Noah förklarar att det ofta börjar i tidig ålder med att man fryser ut en person utan att vara medvetet rasistisk men att det leder dit. Noah påpekar i intervjun att det är viktigt att lärare och annan

skolpersonal blir mer insatta för att kunna motverka främlingsfientliga tankar. Noah anser att lärare kan undervisa om detta i SO-ämnet eftersom att det är där elever lär sig om etik och moral (Svt, 2019). På grund av ovan nämnt exempel och hur det svenska samhället ser ut idag tycker anser vi att det är ett viktigt och intressant ämne för en bred allmänhet.

Sedan slutet av 1990-talet har migrationen till Sverige tilltagit vilket inte alltid mottagits positivt. Medier rapporterar så gott som dagligen om konflikter med främlingsfientliga och rasistiska förtecken. Ytterligare tendens syns i den politiska utvecklingen ute i Europa, liksom i Sverige. Verksamhetschefen vid Unescos center i Botkyrka rapporterar bland annat att verkligeheten visar en ökning av hatbrott och sympatisörer av främlingsfientliga organisationer trots att mätningar visar en motsägande trend. Han menar att det finns ett stort mörkertal i de mätningar som görs då många delar de främlingsfientliga tankarna utan att anse sig vara främlingsfientliga eller rasistiska vilket gör att vardagsrasismen ständigt ökar (Unesco, 2014). En undersökning genomförd av Skolvärlden visar att majoriteten av de deltagande lärarna har mött främlingsfientliga och rasisiska åsikter på lektionstid i sina klassrum (Skolvärlden, 2014). Främlingsfientlighet och rasism är viktiga ämnen att undersöka och analysera forskning om för att kunna förebygga det i framtiden. Det är viktigt att sprida kunskap för allmänheten men framförallt för lärare (Ekstrand och Nadarevic, 2010).

Ingen människa föds med främlingsfientliga eller rasistiska åsikter därför måste dessa aktivt motverkas via utbildning. Skolans, och därmed lärarens skyldighet är att motverka all form av främlingsfientliga uttryck och se till att skollagens paragrafer upprätthålls. I skollagen står bland annat att lärare aktivt ska motverka diskriminering och upprätthålla de mänskliga rättigheterna samt göra det möjligt för alla elever att få en likvärdig utbildning oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning, trosuppfattning m.m (Skollagen 2010:800). Läroplanen beskriver även att läraren ska:

/…/uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande

behandling /…/ (Läroplanen, 2011/2019, s.11)

I skolans styrdokument framkommer det att en av lärarens viktiga uppgifter är att motverka förekomsten av all form av främlingsfientlighet och rasism i skolan. Det framkommer även att en uppgift läraren har är att förmedla dessa kunskaper och värderingar till eleverna. Eleverna ska utvecklas till solidariska och ansvarstagande medborgare med förståelse för alla människors lika värde och samhällets grundläggande demokratiska värderingar (Skolverket, 2011/2019).

(6)

förståelse för hur man upprätthåller de mänskliga rättigheterna i ett föränderligt samhälle. I det centrala innehållet för ämnet klargörs att eleverna ska få undervisning i varför vissa människor måste flytta från sina hem och vilka konsekvenser detta kan ge i det nya landet. Eleverna ska även få undervisning i och reflektera kring frågor som är aktuella för eleven, det vill säga livsfrågor om rätt och fel, gott och ont, jämställdhet med mera. I det centrala innehållet för eleverna i årskurserna 4-6 fastställs även att de ska få undervisning om minoriteters rättigheter samt integration och segregation i det svenska samhället (Skolverket, 2011/2019). Det finns med andra ord mycket att koppla undervisning om rasism och främlingsfientlighet till.

Sammanfattningsvis har läraren ett stort ansvar i att förebygga och undervisa om

främlingsfientlighet och rasism. Läroplanen beskriver att främlingsfientliga åsikter och intolerans mot minoriteter ska bemötas med aktiva insatser, öppna diskussioner och kunskap. Det förutsätter att läraren själv besitter dessa kunskaper (Skolverket, 2011/2019). Arnebäck och Jämte (2017) klargör att det är oerhört viktigt att ha kunskaper om hur rasism kan yttras samt vad rasism kan grundas i för att upptäcka och så småning kunna motverka den. Forskningen om hur undervisning om rasism och främlingsfientlighet ser ut i skolan är minst sagt begränsad, detta gäller framförallt undervisning för skolans tidiga år. Vi valde därför att skriva om hur rasism och främlingsfientlighet lyfts i tidigare forskning för att på så sätt få syn på hur det skulle kunna knytas till en skolkontext och ämnet SO.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att beskriva och analysera tidigare forskning om främlingsfientlighet och rasism. I och med skolans uppdrag att motverka all form av

främlingsfientlighet och rasism och kursplanens mål och innehåll i SO-ämnet, syftar studien till ökade kunskaper på området hos yrkesverksamma och framtida lärare. Detta ska ske genom att besvara och diskutera följande tre konkretiserade frågor:

1. Hur kan främlingsfientlighet och rasism yttra sig? 2. Varför uppstår främlingsfientlighet och rasism?

3. Hur kan främlingsfientlighet och rasism förebyggas och vem har ansvaret för detta?

3. Material och metod

Vår studie är en strukturerad litteraturstudie, som Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) även kallar allmän litteraturstudie. Syftet med en strukturerad litteraturstudie är att

(7)

följande avsnitt kommer vi att redogöra för vilka metoder som har använts vid datainsamlingen samt ge en kort presentation av det material som har använts.

3.1 Insamlingsmetod

De metoder som använts för att finna relevant litteratur för studien är manuell sökning och databassökning (Eriksson Barajas m.fl., 2013). Manuell sökning beskriver Eriksson Barajas m.fl (2013) som den sökning forskaren själv utför genom att studera referenslistor, läsa

innehållsförteckningar eller undersöka forskares övriga forskning för att hitta relevanta artiklar inom det aktuella området. Vi har genom manuell sökning hittat en relevant artikel för

litteraturstudien. För att databassökningarna ska bli så effektiva som möjligt har vi använt oss av totalt tre databaser, ERIC/ Educational Resources Information Center, Google scholar och Unisearch. Vi har använt oss av ERIC eftersom det är en databas där vi kan hitta

utbildningsvetenskaplig forskning. ERIC är en internationell databas med fokus på pedagogik och psykologi som studenter ofta använder sig av enligt Eriksson Barajas m.fl. (2013). Sökningarna ger varierande resultat med avhandlingar, rapporter, vetenskapliga artiklar och tidskriftsartiklar samt böcker. Google scholar har vi använt då det är en databas som bland annat tillhandahåller

vetenskapliga artiklar i fulltextformat. Det är en fri databas som innehåller både granskade och icke granskade publikationer (Eriksson Barajas m.fl., 2013). Sökning på google scholar ger ett blandat resultat med både nationella och internationella träffar. Vi har även sökt i databasen Unisearch då den tillhandahålls av Linköpings universitetsbibliotek och är tillgänglig för samtliga studenter. På unisearch finns en blandning av böcker, artiklar, avhandlingar och rapporter, både nationella och internationella, åtkomliga.

Som utgångspunkt till insamlingen av material formulerade vi ett antal sökord/nyckelord som är relevanta för studiens syfte och frågeställningar. För att även få med internationella studier använder vi både svenska och engelska sökord. I avseendet av internationella studier har vi fokuserat på studier som riktar sig till en internationell publik. En studie som riktar sig mot en internationell publik kan i det här fallet appliceras till internationell kontext. Det har därmed inte lagts fokus på att hitta studier med ett internationellt innehåll. Exempel på sökord vi har använt är: “xenophobia”, “sweden”, “rasism”, “racism”, “främlingsfientlighet”, “primary school”,

“islamofobi” och “etnocentrism”. En full redogörelse för de olika sökorden och komibinationerna återges i bilaga 1. För att söka i de olika databaserna har vi kombinerat dessa sökord på olika sätt utifrån Eriksson Barajas m.fl. (2013) sökstrategier. Vi har använt oss av det som kallas för booleska operatorer “AND”, ‘’NOT’’ och “OR”. Operatorerna används för att både begränsa och vidga sökningen. I vår sökning har vi även använt oss av trunkering*, det vill säga att söka på flera olika

(8)

ändelser av ett ord genom att sätta en asterisk i början eller slutet av ordet (Eriksson Barajas m.fl., 2013).

3.2 Urval

Vi har valt ut tio studier som utifrån Eriksson Barajas m.fl. (2013) riktlinjer bedöms vara

vetenskapliga och som vi anser kan svara på frågeställningarna. Initialt sökte vi efter studier som skulle handla om främlingsfientlighet och rasism i grundskolan. Dessa sökningar gav inga relevanta träffar i någon av databaserna om främlingsfientlighet eller rasism i grundskolan. Därför valde vi att vidga sökningen till främlingsfientlighet och rasism i en generell kontext.

I den inledande sökningen använde vi oss främst av svenska sökord men fick då få relevanta träffar. Därav valde vi att fokusera på engelska sökord för att vidga träffarna som vi nämnt ovan.

Ytterligare avgränsning vi har gjort i urvalsprocessen är att enbart söka efter “peer reviewed”, vilket innebär att vi får vetenskapliga och granskade träffar (Eriksson Barajas m.fl., 2013). Enligt David och Sutton (2016) bör man avgränsa sökningen tidsmässigt för att få den mest aktuella forskningen. Vi avgränsade oss därför till tidsspannet mellan år 2000 och 2020. När vi granskade träffarna under sökningarna letade vi efter studier där sökorden fanns med i titeln, något vi ansåg var viktigt. Utifrån titelns relevans för det valda området valdes i det första skeedet totalt 14 vetenskapliga artiklar ut. Därefter lästes studiernas abstract med fokus på metod och syfte. Det var viktigt att syftet behandlade en eller flera av frågeställningarna. Genom att läsa studiernas abstract valdes de slutliga tio studierna ut som redovisas i bilaga 2. Här följer en kort beskrivning av de valda vetenskapliga texterna:

Berit Wigerfelt & Anders Wigerfelt- “Antisemitiska och antiromska hatbrott i Sverige – erfarenheter, konsekvenser och hantering av utsatthet”:

Berit Wigerfelt är forskare inom etnologi och Anders Wigerfelt är forskare inom historia. I studien som publicerades 2015 undersökes hur hatbrott och kränkningar mot romska och judiska grupper hanteras. De undersökte även vad detta har för konsekvenser för de drabbade. Studien är kvalitativ då intervjuer med 31 personer mellan åldrarna 17-75 i Skåne gjordes.

Camilla Hällgren - ‘’Working harder to be the same’: everyday racism among young men and women in Sweden’’:

Camilla Hällgren är forskare i pedagogik. I studien som publicerades 2005 fokuserar man på att skapa en större förståelse för ungdomarnas upplevelser kring vardagsrasism. Det är en kvalitativ studie som grundas på intervjuer med personer med differentierad etnisk bakgrund.

(9)

Diana Mulinari & Anders Neergaard - “We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme right”:

Diana Mulinari och Anders Neergaard är forskare i sociologi. I studien som publicerades 2014 undersökes hur svenska kvinnor har valt att representera partiet Sverigedemokraterna även om de inte ser sig själva eller partiet som rasistiska. Studien är kvalitativ och har samlat ihop data genom att genomföra intervjuer med 20 kvinnor.

Göran Larsson - “The impact of global conflicts on local contexts: Muslims in sweden after 9/11 – the rise of Islamophobia, or new possibilities?”:

Göran Larsson forskar inom religionsvetenskap. I studien som publicerades 2005 undersökes två saker, dels den viktigaste informationen som finns om elfte september, dels hur globala konflikter som elfte september kan påverka samhället. Studien är kvantitativ eftersom datainsamlingen genomfördes genom att skicka ut frågeformulär som muslimska församlingar fick svara på.

Henrik Friberg-Fernros, Marie Demker, Johan Martinsson - ‘’Media and the power of naming: An experimental study of racist, xenophobic and nationalist party labels’’:

Henrik Friberg-Fernros, Marie Demker och Johan Martinsson forskar inom statsvetenskap. I studien som publicerades 2016 undersökes hur den nya antirasistiska trenden som präglar samhället visas i medier samt hur detta påverkat dagens partier. Det är en kvantitativ studie som genomfördes i Sverige via en webbundersökning som skickades ut till slumpmässigt utvalda deltagare. Deltagarna fick läsa olika versioner av en och samma text och därefter svara på ett antal frågor.

Karin Idevall Hagren - “She has promised never to use the N-word again”: Discourses of racism in a Swedish media debate”:

Karin Idevall Hagren är forskare i skandinaviska språk. I studien som publicerades 2019 fokuserar man på olika perspektiv och vinklar av rasismen i dagens samhälle. Det är en kvalitativ fallstudie där hon studerar miljöer där rasism förekommer. Mer specifikt studerar hon svenska tidningsartiklar och videoklipp för att finna olika perspektiv på det komplexa ämnet.

Klas Borell och Arne Gerdner - “Motstånd och stöd: En studie av svenska muslimska församlingar”:

Klas Borell och Arne Gerdner är forskare inom sociologi. I studien som publicerades 2010 undersökes hur det är att vara muslim i dagens svenska samhälle samt behandlar vilka

(10)

främlingsfientliga handlingar de fått utstå. Det är en kvantitativ studie baserad på en enkät som medlemmar i de olika muslimska samfunden runt om i landet har besvarat.

Maarten Herman Walter van Zalk & Margaret Kerr & Nejra van Zalk & Håkan Stattin - ‘’Xenophobia and tolerance toward immigrants in adolescence: Cross-influence processes within friendships’’:

Maarten Herman Walter van Zalk, Margaret Kerr, Nejra van Zalk & Håkan Stattin forskar inom psykologi. I studien som publicerades 2012 undersökes om en individs vänskapsrelationer kan påverka dennes främlingsfientliga åsikter. Det är en kvantitativ studie som bygger på en enkätundersökning som ungdomar i en svensk skola har genomfört.

Nora Räthzel - ‘’From individual heroism to political resistance: young people challenging everyday racism on the labour market’’:

Nora Räthzel forskar inom sociologi. I studien som publicerades 2006 undersökes hur situationen på den svenska arbetsmarknaden ser ut för personer med varierad etnicitet. Mer specifikt

identifierar hon några strategier som dessa personer använder sig av. Det är en kvalitativ studie där ungdomar med migrantbakgrund har intervjuats.

Pieter Bevelander & Jonas Otterbeck - “Young people's attitudes towards Muslims in Sweden”:

Pieter Bevelander är en forskare i ekonomisk historia. Jonas Otterbeck är en forskare inom

religionsvetenskap. I studien som publicerades 2010 undersökes vilket beteende icke muslimer har mot muslimer i Sverige. Studien är kvantitativ och genomfördes genom att skicka ut frågeformulär, som behandlade icke-muslimers attityder mot muslimer, till ungdomar i åldrarna 15-19.

4. Analysmetod

Den analysmetod vi använt i arbetet kallar Eriksson Barajas m.fl. (2013) för innehållsanalys. De beskriver metoden som att forskaren systematiskt och successivt analyserar och bearbetar de tidigare studierna på djupet. Genom den djupgående analysen tolkas studiernas resultat. Med andra ord innebär innehållsanalysen att vi relaterar tolkningen av de vetenskapliga texternas innehåll till ett antal teman (Eriksson Barajas m.fl., 2013).

I den inledande bearbetningen läste vi samtliga studier och skrev en kort sammanfattning där vi redogjorde för studiens syfte, metod och resultat för att underlätta kategoriseringen av studierna. Med hjälp av sammanfattningarna kategoriserades studierna utifrån våra tre frågeställningar: Hur

(11)

kan främlingsfientlighet och rasism yttra sig? Varför uppstår främlingsfientlighet och rasism? Hur kan främlingsfientlighet och rasism förebyggas och vem har ansvaret för detta? Detta är en metod för att underlätta fortsatt bearbetning av texterna enligt Eriksson Barajas m.fl. (2013).

Till följd av samtliga sammanfattningar utkristalliserades olika underteman inom varje frågeställning. I samtliga studier som behandlade den första frågeställningen Hur kan

främlingsfientlighet och rasism yttra sig? framgick att främlingsfientlighet och rasism uttrycks på olika sätt. Innehållet i studierna resulterade i att vi skapade två underteman inom frågeställningen och benämnde dem för hatbrott och vardagsrasism. Den andra frågeställningen Varför uppstår främlingsfientlighet och rasism? påvisade genom studierna fyra övergripande orsaker som skapade underteman, terrordåd, medialt utrymme, tydliga politiska budskap och människor utanför

samhället. Den tredje och sista frågeställningen Hur kan främlingsfientlighet och rasism förebyggas och vem har ansvaret för detta? påvisade vid bearbetning av studierna de tre undertemana medialt utrymme, tydliga politiska budskap och socialt ansvar. Därmed analyserades studierna med utgångspunkt i ovan nämnda teman och underteman.

(12)

5. Analys

I följande avsnitt redogör vi för de vetenskapliga texterna utifrån frågeställningarna. Tre

övergripande teman har skapats genom att modifiera frågeställningarna för att få en tydlig struktur. Texterna analyseras därmed utifrån följande teman: Hur främlingsfientlighet och rasism kan yttra sig, Orsaker till främlingsfientlighet och rasism, Ansvarsfördelning samt förebyggandet av främlingsfientlighet och rasism.

Under nämnda rubriker kommer det att redogöras för vad forskningen visar om främlingsfientlighet och rasism. Som det har skrivits i problemformuleringen har begreppet främlingsfientlighet i

utredningssammanhang beskrivits som ett samlingsbegrepp för all generaliserad intolerans.

Begreppet rasism definieras som intolerans mot en hel grupp som identifieras av biologisk, kulturell eller religiös samhörighet (SOU, 2012:74 ). Vidare beskrivs de två begreppen, rasism och

främlingsfientlighet, som synonymer i många sammanhang. Följaktligen analyseras de vetenskapliga texterna med den utgångspunkten.

5.1 Hur främlingsfientlighet och rasism kan yttra sig

Under den här rubriken sorteras analysen i två underteman, hatbrott och vardagsrasism. Dessa teman utkristalliserar sig i den forskning som analyserats, det innebär att dessa underteman har framträtt i forskning om hur främlingsfientlighet och rasism yttrar sig. Hatbrott innefattar brottsliga handlingar, fysiska och verbala, som bygger på främlingsfientliga och rasistiska åsikter (Wigerfelt och Wigerfelt, 2015). Vardagsrasism innefattar vardagliga händelser där främlingsfientliga och rasistiska åsikter uttrycks (Hällgren, 2005).

5.1.1 Hatbrott

Hatbrott är ett ord som samlar flera olika främlingsfientliga fördomar som bygger på biologisk, kulturell eller religiös rasism och uttrycks i brottsliga handlingar (Wigerfelt och Wigerfelt, 2015). I undertemat med benämningen hatbrott samlas analyserna med fokus på bemötande, våld och glåpord riktade mot minoritetsgrupper i samhället.

Borell och Gerdners (2010) studie visar att hälften av de muslimska församlingarna som deltog i enkätstudien har upplevt något motstånd. Ett exempel på motstånd som en fjärdedel av

församlingsmedlemmarna beskrev i Borell och Gerdners (2010) studie är i form av fysiskt våld eller hot. Ett annat exempel som ytterligare en fjärdedel av församlingsmedlemmarna beskrev är

(13)

främlingsfientliga och rasistiska åsikter ligger till grund för förtrycket mot muslimer i det svenska samhället.

Larsson (2005) har likt Borell och Gerdner (2010) genom ett frågeformulär undersökt hur

islamofobi, det vill säga en rädsla och ett hat mot islam, visar sig i det svenska samhället. I Larssons (2005) studie redovisas att ungefär hälften av deltagarna har blivit utsatta för direkt diskriminering. Hälften av deltagarna beskriver i frågeformuläret att de har blivit diskriminerade genom skällsord som till exempel “bin laden”, “terrorist” och “go home”. Dessutom tydliggör Larsson (2005) en liten del blivit hotade att utsättas för våld eller faktiskt utsatts för fysiskt våld. Den nämnda diskrimineringen grundas på att det islamiska samfundet anses vara ett hot mot det svenska samhället (Larsson, 2005).

Wigerfelt och Wigerfelt (2015) har till skillnad från Borell och Gerdner (2010) studerat hur antisemitiska och antiromska hatbrott visar sig i det svenska samhället. Genom intervjuer med medlemmar i judiska församlingar framkommer exempel på hur våldsamma uttryck har visat sig. I en intervju som lyfts i Wigerfelt och Wigerfelts (2015) studie berättar en deltagare med judisk identitet om sina erfarenheter av hatbrott. Hen beskriver att hen har blivit utsatt för glåpord som till exempel “judefitta”, “judejävel” och “judehora”. Hen har även blivit utsatt för fysiskt våld då personen har fått en mugg urin kastat över sig och fått stenar kastade mot huvudet (Wigerfelt och Wigerfelt, 2015). Enligt Larsson (2005) har det fastställts genom frågeformulären att även judiska församlingar fått utstå bombhot riktade mot sina synagogor i Sverige. Jämfört med den judiska gruppen upplever dock inte romerna i studien att rasismen uttrycks på samma sätt mot dem. De lyfter enligt Larsson (2005) istället att de mestadels upplever verbala kränkningar i vardagliga situationer som till exempel “alla romer är kriminella” och “ni borde inte få finnas i Sverige”. Dock fruktar de för att bli utsatta för fysiskt våld (Wigerfelt och Wigerfelt, 2015).

5.1.2 Vardagsrasism

Vardagsrasism är återkommande situationer i vardagen där rasistiska uttryck visar sig (Hällgren, 2005). Wigerfelt och Wigerfelt (2015) lyfter ytterligare exempel där romer har blivit förtryckta men på ett sätt som klassas som vardagsrasism enligt Hällgren (2005). För det första beskriver en

intervjuperson Wigerfelt och Wigerfelts (2015) studie att romer ofta blir nekade att bo på campingplatser, på grund av fördomar. Det andra exemplet är att hen känt sig diskriminerad i samband med en arbetsansökan där dennes namn påverkade utgången. En tredje situation är att hen anser sig behandlas som en snattare i butiker. Personen menar att personal i flera olika butiker visar en misstänksamhet )Wigerfelt och Wigerfelt, 2015). Även Hällgren (2005) intervjuar en person som

(14)

upplever samma känsla av att vara misstrodd av butikspersonal. Ett avslutande fall är att romerna i studien anser sig bli nekade bostäder på grund av sin etnicitet därför säger de ofta att de är från något annat land (Wigerfelt och Wigerfelt, 2015). Även intervjuerna med den judiska gruppen visar på förekomsten av vardagsrasism (Wigerfelt och Wigerfelt, 2015). Kränkningarna som den judiska gruppen utsätts för leder till att de inte vågar bära symboler som representerar religionen på

offentliga platser, till exempel kippa och judiska smycken. De stöter även på kränkningar när de använder sig av sociala medier, vilket gör att de känner att de måste vara extra vaksamma (Wigerfelt och Wigerfelt, 2015).

Likt Wigerfelt och Wigerfelt (2015) intervjuar Hällgren (2005) individer som tillhör någon av minoriteterna i det svenska samhället. Det finns även likheter mellan resultatet av intervjuerna hos de båda studierna. Ett exempel från Hällgren (2005) är en ung man med afrikanskt-svenskt ursprung som blev behandlad som kriminell på grund av sitt utseende. Mannen berättar för Hällgren (2005) om att han blivit visiterad av svensk polis då han stod och väntade på bussen med motiveringen att han såg ut som en “bråkmakare”. Ett annat problem som uttrycks av deltagarna är hur n-ordet används i vardagen av personer som säger “n-bollar” till chokladbollar. Deltagarna uttrycker även att det är ett problem då n-ordet används för humoristiska syften i vardagliga sammanhang. Sådana incidenter uppfattas ofta som kränkande för en mörkhyad person (Hällgren, 2005).

I likhet med ovan analyserade studier har Räthzel (2006) intervjuat individer med

invandrarbakgrund om deras svårigheter på arbetsmarknaden. I studien visar de intervjuer Räthzel (2006) genomfört att det är svårare för immigranter att skaffa ett arbete på grund av sitt namn. Av detta skäl känner sig många tvingade att byta till ett “svenskt” namn för att bli en del av den svenska arbetsmarknaden. En av deltagarna, Ahmed, provade att söka arbeten med sitt namn utan någon framgång. Därefter skickade han ut samma CV och personligt brev men med ett svenskt namn och blev då kontaktad för flera intervjuer (Räthzel, 2006). En annan deltagare, Rafik, som arbetade inom telefonförsäljning upplevde att kunderna ofta avslutade samtalet när han presenterade sitt namn. Därför testade han att presentera sig som Anders eller Daniel istället, vilket resulterade i att kunder valde att fortsätta samtalet. Berörda problem menar Räthzel (2006) i sin studie leder till att många migranter känner ångest i samband med arbetsmarknaden.

Sammanfattningsvis visar de studier vi har bearbetat att begreppen främlingsfientlighet och rasism kan ta sig många olika uttryck. Som ovan nämnda exempel visar tyder forskningen på att

främlingsfientlighet och rasism visar sig verbalt, psykiskt och fysiskt våld samt via skrift. De främlingsfientliga attityderna kan även syfta mot specifika individer eller mot en hel folkgrupp.

(15)

5.2 Orsaker till främlingsfientlighet och rasism

Under den här rubriken kommer en presentation av vår analys av de bearbetade texterna utifrån undertemana terrordåd, medialt utrymme, tydliga politiska budskap och människor utanför

samhället. Dessa underteman har utkristalliserats i vår analys av tidigare forskning då vi sökte efter vilka orsaker som skrivs fram om hur främlingsfientlighet och rasism uppstår.

5.2.1 Terrordåd

Borell och Gerdner (2010) visar i sin studie att en bidragande orsak till varför främlingsfientlighet och rasism uppstår är globala händelser, det vill säga internationella händelser som ligger utanför de svenska muslimernas kontroll. Trots det skuldbeläggs alla individer som identifierar sig som

muslim av lokala anti-islamiska rörelser för att ha ansvar i terrorattentat runt om i världen. Den händelsen som de muslimska samnfunden som deltagit i studien anser har haft störst negativ påverkan för muslimer är terrordåden i USA den elfte september (Borell och Gerdner, 2010). De lyfter att alla större terrorattacker bidrar till en negativ syn på den muslimska befolkningen. En likartad uppfattning har Larsson (2005) som även han konstaterar att globala händelser är en orsak till uppkomsten av främlingsfientlighet och rasism. 90 procent av muslimerna som deltagit i Larssons (2005) studie känner sig mer utsatta efter terrordåden den elfte september. Följaktligen känner muslimer i det svenska samhället av en stor ökning av islamofobi som uttrycks på olika sätt (Larsson, 2005). I dagens samhälle påverkas fler minoritetsgrupper än muslimer av terrorattentaten runt om i världen. En annan minoritetsgrupp som upplevt en ökning av främlingsfientlighet och rasism som enligt Larsson (2005) är resultatet av en global händelse är det judiska samfundet. Hela den judiska befolkningen anklagades som ansvariga för Israels ockupation i Palestina (Larsson, 2005).

5.2.2 Medialt utrymme

Medier har i dagens samhälle en central roll i informationsspridningen till allmänheten, medier lyfts också i forskningen som en bidragande faktor till främlingsfientlighet och rasism. Borell och

Gerdner (2010) menar i sin enkätstudie att medier har en tendens att sprida felaktig fakta och ge en förvrängd bild av minoritetsgrupper i det svenska samhället. I likhet med Borell och Gerdner (2010) menar Larsson (2005) i sin enkätstudie att majoriteten av alla svenska nyheter som rapporterar om islam eller muslimer ger en negativ bild. Efter attacken den elfte september ökade

(16)

islamofobi. Ytterligare ett problem som Larsson (2005) identifierar är att de utsatta grupperna på grund av sin minoritet inte har någon möjlighet att påverka mediernas rapportering.

En annan aspekt som Wigerfelt och Wigerfelt (2015) lyfter i sin studie är att den senaste tidens ökade omfattning av sociala medieplattformar har öppnat nya möjligheter för främlingsfientliga och rasistiska åsikter. De intervjuade personerna i Wigerfelt och Wigerfelts (2015) studie har flera erfarenheter av att ta emot antisemitiska kommentarer i sociala medier vilket beror på att förövaren kan dölja sin identitet. Vidare beskriver Idevall Hagren (2019) i sin fallstudie hur medier kan användas för att normalisera rasism. En händelse som tyder på detta är när en person som uttryckt sig rasistisk får mer utrymme i en tv-sändning och normaliserar rasistiska värden. Samtidigt som Idevall Hagren (2019) lyfter detta menar hon även att mediers fallenhet att lättfärdigt stämpla individer som rasister har gått till överdrift. Hon anser att en individ som uttrycker en åsikt som kan tolkas som rasistisk inte automatiskt behöver stämplas som rasist, vilket Idevall Hagren (2019) anser nu är “trenden” i det svenska mediesamhället

5.2.3 Tydliga politiska budskap

En bidragande faktor till främlingsfientlighet och rasism som Mulinari och Neergaards (2014) studie uppmärksammar är ökningen av högerradikala partier. I Sverige syns detta genom Sverigedemokraternas (SD) stora tillväxt under det senaste decenniet (Mulinari och Neergaard, 2014). Deras snabba framväxt har att göra med hur de presenterar sin politiska åsikt. Mulinari och Neergaard (2014) menar i sin studie att SD skapar en hierarki mellan redan etablerade grupper i samhället. Det innebär att SD anser att vissa grupper är bättre än andra, vilket de visar genom sin politik. Det leder i sin tur till en utveckling av nya varianter av rasism (Mulinari och Neergaard, 2014). Ett exempel som lyfts i Mulinari och Neergaards (2014) intervjuer på hur SD presenterar sin politik är genom att använda ord som “skydda” i relation till familj och arbete. Som en följd av detta ökar förtroendet för partiet och deras främlingsfientliga åsikter sprids. Vidare konstateras i Mulinari och Neergaards (2014) studie att SD trycker på “vi och dom” där “dom” inte enbart är de andra utan även klassas som lägre i hierarkin. I och med att de har ett “vi och dom”-tänk leder det till att de som inkluderas i “vi”:et får trygghet och känner sig högre stående i hierarkin (Mulinari och Neergaard, 2014).

Mulinari och Neergaard (2014) belyser i sin studie ytterligare en orsak till varför rasism uppstår. Det är att deltagarna i intervjuerna som bestod av europeiska kvinnor använder sig av ett

handlingssätt som kallas för “caring racism”. Begreppet ”caring racism” innebär enligt Mulinari och Neergaards (2014) studie att medlemmarna i de högerradikala partierna anser sig skydda

(17)

allmänheten från de minoritetsgrupper som enligt dem är en börda för samhället. Faktum är att de anser sig vara betydelsefulla för samhället och är mycket noga med att inte bli kallade för rasister (Mulinari och Neergaard, 2014).

I likhet med Mulinari och Neergaard (2014) konstaterar Friberg-Fernros, Demker och Martinsson (2017) i sin studie att det är mer accepterat med något som skulle kunna benämnas som implicit rasism. Det innebär en mer osynlig form av rasism. Friberg-Fernros m.fl. (2017) har fastställt detta genom att utföra en studie där de låtit deltagarna läsa olika versioner av samma politiska text. En av texterna hade ett tydligt rasistiskt budskap men avsändaren var anonym medan de andra bestod av exakt samma text med skillnaden att användarna var explicit rasistiska (Friberg-Fernros m.fl., 2017). I studien visas att deltagarna i högre grad valde att rösta på den text vars avsändare inte var uttalat främlingsfientlig trots samma innehåll i texten. Genom att uttrycka sina åsikter implicit bryts inte den anti-rasistiska normen som präglar det svenska samhället. Därför leder det till en osynlig normalisering av främlingsfientliga värderingar anser Friberg-Fernros m.fl. (2017).

5.2.4 Människor utanför samhället

Under den här rubriken beskrivs de orsaker till främlingsfientlighet och rasism som utifrån

studiernas resultat kan knytas till individuella och sociala orsaker. Genom forskningen identifireras ett antal gemensamma orsaker till varför människor hamnar utanför samhället. Några exempel är kön, socioekonomisk status, utbildningsnivå och umgängeskrets.

Enligt Mulinari och Neergaards (2014) studie är en social orsak till att främlingsfientlighet och rasism uppstår att de europeiska kvinnliga deltagarna är arbetslösa, sjukskrivna och saknar

yrkesidentitet. Många är även ensamstående mammor, separerade eller barnlösa, därför är det enda meningsfulla de har kvar i livet är sin “vithet”. Det gör att de blir extra engagerade i att bevara det svenska samhället svenskt för att ha kvar sin enda “stolthet” (Mulinari och Neergaard, 2014). Liknande resonemang har Bevelander och Otterbeck (2010) vars studie visar att desto mer exkluderad från samhället en person känner sig desto större är risken att denne blir

främlingsfientlig. Bevelander och Otterbeck (2010) konstaterar genom frågeformulär i sin studie att det finns en tydlig skillnad mellan de ungdomar som faller in i de stereotypiska könsrollerna eller ej. Således visar sig könsstereotypiska personer i större utsträckning vara främlingsfientliga (Bevelander och Otterbeck, 2010).

Ytterligare orsak som Bevelander och Otterbeck (2010) identifierar i sin studie är att

(18)

om en person i vänskapskretsen har främlingsfientliga tankar så är det troligt att detta sprids till resten av gruppen (Bevelander och Otterbeck, 2010). Dock finns det en skillnad mellan en manlig vänskapskrets och en kvinnlig. Bevelander och Otterbecks (2010) lyfter i sin studie att det är mer troligt att en manlig grupp har främlingsfientliga åsikter än en kvinnlig. Vidare belysers i studien att starkare vänskapsrelationer ger mer positiva attityder mot immigranter jämfört med ytliga relationer (Bevelander och Otterbeck, 2010). Om det i vänskapskretsen finns en individ med

invandrarbakgrund är det mindre sannolikt att gruppen utvecklar främlingsfientliga åsikter

(Bevelander och Otterbeck, 2010). En likartad uppfattning belyser Van Zalk, Kerr, Stattin och Van Zalk (2013) som utifrån sin enkätstudie menar på att det är mer troligt att individer med

främlingsfientliga vänner själva kommer att utveckla främlingsfientlighet. Van Zalk m.fl. (2013) menar även i sin studie att ungdomar drar sig till vänner som har samma värderingar som sig själva, det vill säga att ungdomar med extrema åsikter väljs bort av ungdomar med positiva attityder. På liknande sätt visar enkätundersökningen att ungdomarna med extrema åsikter väljer bort de med positiva attityder eftersom de inte känner någon samhörighet med dem. Det leder till att gruppen med negativa åsikter om migranter provocerar fram ett ännu starkare ställningstagande (Van Zalk m.fl., 2013).

Ännu en orsak som kan urskiljas under detta tema är socioekonomiska faktorer som lyfts av

Bevelander och Otterbeck (2010). Enligt deras enkätstudie grundas främlingsfientlighet och rasism i socioekonomiska faktorer. Bevelander och Otterbeck (2010) konstaterar i sin studie att en individs attityder påverkas både av dess närhet och dess personliga erfarenheter. Exempelvis påverkar föräldrarnas socioekonomiska status och levnadssätt ungdomarnas tankemönster, det vill säga att de ungdomar vars föräldrar har en lägre socioekonomisk status har i viss fall mer främlingsfientliga åsikter (Bevelander och Otterbeck, 2010). En individ påverkas även av sina egna omständigheter som synliggörs i Bevelander och Otterbecks (2010) enkätstudie. Till exempel kan pojkar påverkas negativt om de lever med en ensamstående förälder. Det synliggörs även att en individ kan påverkas negativt av att vara outbildad eller bo på landsbyggden (Bevelander och Otterbeck, 2010).

Sammanfattningsvis visar de studier som har analyserats flera orsaker till varför

främlingsfientlighet och rasism uppstår, både på global och lokal nivå. De orsaker som påverkar på global nivå är till exempel terrorattacker, medierapportering och till viss del det som beskrivs som högerradikala partier som Sverigedemokraterna. På en lokal nivå påverkar högerradikala partier och sociala orsaker. Enligt studierna ovan är det en kombination av dessa orsaker som ligger till grund för främlingsfientlighet och rasism.

(19)

5.3 Ansvarsfördelning samt förebyggandet av främlingsfientlighet och rasism

I de vetenskapliga texter som bearbetats är det inte explicit hur främlingsfientlighet och rasism kan förebyggas eller vem som har ansvar för detta. Dock går det att urskilja vissa mönster genom att läsa mellan raderna och ta i beaktning den implicita informationen som framkommer i

studierna. Även i det här avsnittet kommer vi att analysera hur främlingsfientlighet och rasism kan förebyggas utifrån tre underteman. Undertemana som har framkommit är medialt utrymme, tydliga politiska budskap och socialt ansvar.

5.3.1 Medialt utrymme

Som nämnts i ovanstående analys fokuserar Idevall Hagren (2019) på mediers ansvar i hur främlingsfientlighet och rasism utvecklas. I och med det antyds det i studien att ett sätt att

förebygga främlingsfientlighet och rasism kan vara att undvika att främlingsfientliga personer får utrymme att uttrycka sina åsikter i de stora kanalerna. De stora kanalerna är rikstäckande tv-kanaler, radio-kanaler och tidningar. Genom att ge utrymme till främlingsfientliga och rasistiska personer sprids deras negativa åsikter, vilket Idevall Hagren (2019) menar kan leda till att andra inspireras och utvecklar liknande åsikter. Även Borell och Gerdner (2010) och Larsson (2005) anser att ett sätt att motverka främlingsfientlighet är att minska den negativa nyhetsspridningen om

minoritetsgrupper. Enligt Borell och Gerdner (2010) studie sprids nyheter olika beroende på om det är en lokal eller nationell kanal, den lokala kanalen tycks vara mer trovärdig än den nationella. Vad de kan tolkas mena är att de nationella kanalerna har ett ansvar i att bli mer nyanserade och

opartiska i sina nyhetsrapporteringar. Det kan även tolkas att Larsson (2005) i sin studie menar att mediernas ansvar inte endast är att minska negativ nyhetsspridning utan även att ge

minoritetsgrupperna en chans att synas. Larssons (2005) studie visar att explosionen av hat mot islam som följde terrorattackerna den elfte september minskade då muslimer blev inbjudna till en stor kanal för att dela sina tankar. På så sätt kan en tolkning av Larssons (2005) studie vara att mediernas ansvar är både att distribuera opartiska nyheter och framföra dem ur olika perspektiv.

5.3.2 Tydliga politiska budskap

Mulinari och Neergaard (2014) kan ses mena att en aktör som har ett ansvar i att förebygga främlingsfientlighet och rasism är de politiska partierna. På grund av att politiska partier som till exempel SD använder sig av implicit rasism i sin politik är många omedvetna om att de stöttar ett rasistiskt parti (Mulinari och Neergaards, 2014). Genom att göra den osynliga rasismen synlig kommer fler förstå partiernas syfte med sin politik. Det visar Mulinari och Neergaards (2014) studie som tyder på att ett flertal av dagens väljare anser att det är väldigt viktigt att inte stämplas som rasist och kommer därför avstå från att rösta på ett parti som är uttalat rasistiskt. Även

(20)

Friberg-Fernros m.fl. (2017) anser att högerradikala partier har ett gemensamt ansvar i att presentera sin politik mer tydligt. De har i sin studie konstaterat att fler väljer den implicit rasistiska politiken före den explicita för att många inte uppfattar rasismen när den är underförstådd (Friberg-Fernros m.fl., 2017). En tolkning som följaktligen kan göras är att om partierna tar ansvar för sina åsikter kommer färre individer vilseledas till en åsikt de inte nödvändigtvis stöttar.

5.3.3 Socialt ansvar

För att förebygga främlingsfientlighet och rasism krävs ett större ansvarstagande från olika aktörer i samhället. De granskade studierna indikerar att dessa aktörer bland annat är staten, vårdnadshavare och skolan. Som vi har nämnt ovan visar Mulinari och Neergaard (2014) i sin studie att de

arbetslösa europeiska kvinnorna som deltagit i studien röstar på Sverigedemokraterna på grund av att det är det enda meningsfulla i deras liv. En koppling till detta är det Bevelander och Otterbeck (2010) belyser i sin studie, det vill säga att ju mer exkluderad en individ känner sig desto större är risken att denne utvecklar främlingsfientliga åsikter. Det innebär att individer som känner sig exkluderade ofta söker sig till individer med liknande åsikter (Van Zalk m.fl., 2017). Utifrån dessa studier och deras slutsatser är det tydligt att sociala aktörer som skola, vårdnadshavare och staten kan ses bära ett ansvar i att förebygga främlingsfientlighet.

Staten har ett stort ansvar i att inkludera medborgarna i landet för att undvika att vissa ska känna sig exkluderade. Ett exempel som Mulinari och Neergaard (2014) lyfter i sin studie är att skapa fler arbets- och utbildningsmöjligheter för att få fler att känna sig som en del av samhället. På det sättet minskar risken för att dessa individer ska hamna i ett tillstånd där de känner att det enda

meningsfulla de har kvar är sin “vithet” (Mulinari och Neergaard, 2014). En tolkning som kan göras utifrån Mulinaris och Neergaards (2014) studie är att om denna risk minskar kan det också ha en positiv inverkan på deras barns åsikter. Det skulle i sin tur kunna resultera i att barnen är mindre benägna att utveckla främlingsfientliga åsikter (Bevelander och Otterbeck, 2014). Utifrån

Bevelander och Otterbecks (2014) och Van Zalks mfl. (2017) studier skulle det kunna innebära att ungdomarna kan utveckla mer varierade vänskapsrelationer som är en förutsättning för att inte bli främlingsfientlig.

Skolan är avslutningsvis den aktör som i forskningen kan läsas som en viktig aktör för att förebygga främlingsfientliga och rasistiska åsikter i skolan. Bevelander och Otterbeck (2014) visar till

exempel i sin studie att ungdomar med bra skolresultat är mer positivt inställda till

(21)

skulle kunna vara ett sätt att motverka rasism och främlingsfientlighet (Bevekande och Otterbeck, 2014).

Sammanfattningsvis pekar studierna mer eller mindre explicit ut att det finns ett antal huvudaktörer som tillsammans kan förebygga främlingsfientlighet och rasism ur ett globalt eller lokalt perspektiv. Bland dessa finns det mindre aktörer som av allt att döma anses kunna påverka på ett mer direkt sätt. Även enskilda personer som ligger bakom ett inslag i medier, ger ett politiskt uttalande eller är ansvarig för en skola har chansen att påverka.

(22)

6. Diskussion

Forskningen som har analyserats i denna studie visar att främlingsfientlighet och rasism kan yttra sig på många olika sätt. Exempelvis kan främlingsfientlighet och rasism yttras i form av fysiskt våld och verbala hot (Borell och Gerdner, 2010., Larsson, 2005). Det kan även yttra sig i form av

utfrysning och diskriminering (Hällgren, 2005). Det finns många olika orsaker till varför främlingsfientlighet och rasism uppstår, både på lokal och global nivå enligt studierna. Den forskning vi har analyserat visar att främlingsfientlighet och rasism vanligtvis uppstår till följd av terrordåd, medier, högerradikala partier och sociala faktorer. Ett exempel som Bevelander och Otterbeck (2010) lyfter som en bidragande orsak till utvecklingen av främlingsfientliga och

rasistiska åsikter är okunskap. I frågan om hur främlingsfientlighet och rasism kan förebyggas samt vem som har ansvar för detta är forskningen begränsad. Det har resulterat i att vi har fått läsa mellan raderna för att hitta svar på frågeställningen. Det som har påträffats är att det finns flera aktörer som tilldelas ansvar i att förebygga spridningen av främlingsfientlighet och rasism. Exempelvis skrivs medier fram att ha ett ansvar i att sprida opartisk och korrekt information, politiska partier har ett annat ansvar i att föra en explicit politik. Ytterligare ansvar kan ses läggas på staten,

vårdnadshavare och slutligen skolan.

Som föregående stycke visar genomsyrar främlingsfientlighet och rasism hela samhället och dess olika delar. I inledningen nämns att den här typen av intolerans funnits under en lång tid och att den historiskt sett har uttryckts på samma sätt som den gör idag, det vill säga i form av fysiskt våld, verbala hot, utfrysning och diskriminering. Även Noahs erfarenheter (Svt, 2019) och

undersökningen från Skolvärlden (2014), som det redogörs för i inledningen, visar på att

främlingsfientlighet och rasism finns i ett av samhällets viktigaste delar, skolan. Ett barns första steg i den individuella utvecklingen sker i samband med skolstarten. Därför är skolan otroligt viktig, och inte minst i årskurserna F-3, i att forma en grund för ett solidariskt synsätt. Att utveckla solidariska medborgare genomsyrar skolans samtliga styrdokument. Skolans värdegrund och uppdrag innebär att eleverna ska utveckla omsorg och förståelse för de mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde och solidaritet mellan människor. Eleverna ska formas och fostras genom en undevisning som bygger på skolans värdegrund och uppdrag. Vidare kan detta synliggöras genom SO-ämnets

innehåll. I syftet för SO-ämnet beskrivs det att eleverna genom undervisningen ska ges de

förutsättningar som krävs för att skapa och utveckla en förståelse för ett föränderligt, demokratiskt och jämställt samhälle. De ska därmed ges möjlighet att utveckla sina förmågor för att reflektera över demokratiska värden, samhällsstrukturer och hur dessa formas i ett loklat och globalt perspektiv samt olika mediers trovärdighet (Skolverket, 2011/2019).

(23)

Det mest centrala som har framkommit i analysen är hur främlingsfientlighet och rasism skulle kunna förebyggas samt vem som ansvarar för det. I den forskning som har bearbetats kan tre övergripande aktörer urskiljas som på olika sätt kan ses ha möjlighet att förebygga uppkomsten av främlingsfientlighet och rasism. Medier beskrivs ha en stor räckvidd och därmed en möjlighet att påverka samhällets åsikter. Likaså beskrivs politiska partier ha en stor räckvidd och påverkar därför många människor. Deras ansvar ligger i att vara tydliga med sin politik och inte förvränga

informationen de sprider. Det sista och viktigaste fyndet vi anser oss ha gjort, är det sociala ansvaret till en bra fostran som ligger på stat, vårdnadshavare och skola. Den sociala aspekten är för oss det viktigaste fyndet eftersom det är här vi som framtida lärare främst kommer att ha möjlighet att påverka. I ett barns utveckling är vårdnadshavarna de första att forma barnets åsikter. Vidare har skolan ett mycket viktigt uppdrag i att följa upp de erfarenheter barnet bär med sig hemifrån och motverka i de fall främlingsfientlighet och rasism visar sig. Det uppdraget finns tydligt framskrivet i skolans värdegrund och likaså skriver man i kursplanerna i SO fram en rad mål som elever i

årskurserna 1-3 ska arbeta med. Det handlar bland annat om det vi nämnt ovan, det vill säga att utveckla demokratiska och solidariska medborgare. Mer specifikt står det i kunskapskraven för årskurs tre i SO att elverna ska kunna ge exempel på vad de mänskliga rättigheterna och barnens rättigheter kan innebära i elevens vardag. Eleverna ska även ha förståelse för vad normer och regler innebär samt varför de behövs. Dessutom ska eleverna ha förståelse för varför människor flyttar från olika länder och vad det kan ge för konsekvenser för individen (Skolverket, 2011/2019). För att motverka mediers påverkan på ungdomar måste skolan utbilda källkritiska människor. Kursplanen för SO för årskurserna 1-3 tydliggör att eleverna ska få undervisning om hur man kan bedöma en källas trovärdighet (Skolverket, 2011/2019). Genom att utveckla källkritiska

medborgare kan eleverna få redskap för att värdera en källa och dess avsikter. Detta skulle kunna vara ett sätt att motverka såväl mediers som politiska partiers negativa inverkan på elevers åsikter. Inom SO-ämnet ska eleverna enligt kursplanen undervisas om alla människors lika värde, om rätt och orätt, gott och ont (Skolverket, 2011/2019). Ett sätt att motverka att främlingsfientliga och rasistiska kommentarer sprids i sociala medier skulle kunna vara att utveckla elevernas förståelse genom undervisningen i SO. Att kontrollera vad elever skriver till varandra på sociala medier är omöjligt men att aktivt arbeta med normkritik kan vara ett sätt att förebygga. Genom att arbeta med dessa frågor och låta eleverna fundera över hur dessa präglar människans liv skulle det kunna utveckla en större ödmjukhet för mänskligheten. I samband med detta kan även undervisning om regler och normer i digitala miljöer vara en tillgång för ett vidgat perspektiv. Med utgångspunkt i

(24)

ovanstående undervisningsinnehåll kan eleverna skapa ett normkritiskt förhållningssätt som förhoppningsvis bidrar med ett mer öppet klimat på sociala medier.

Skolans verksamhet ska enligt Skolverket (2011/2019) baseras på en demokratisk grund. Det är skolans plikt och lärarens uppdrag att säkerställa att individens välbefinnande är i fokus. Med andra ord ska skolan och undervisningen präglas av förståelse och respekt för de mänskliga rättigheterna (Skolverket, 2011/2019). Således måste lärare arbeta aktivt med att skapa en mer accepterande skolmiljö för att undvika händelser likt det Noah fått erfara. Ett sätt att uppnå detta skulle kunna vara att i SO undervisa om normer och regler i skolmiljö (Skolverket, 2011/2019). Genom det undervisningsinnehållet kan man skapa en gemensam tydlig uppfattning om vad som är rätt och orätt i skolans miljö. Alla främlingsfientliga och rasistiska åsikter i skolan ska bemötas med aktiva insatser, öppen diskussion med elever och vårdnadshavare samt kunskap (Skolverket, 2011/2019). För att kunna bemöta främlingsfientlighet och rasism krävs det att lärare har tillräckliga kunskaper inom ämnet. Däremot finns det ingen nationell plan för hur dessa åsikter ska bemötas eftersom varje enskild verksamhet skapar sin egna handlingsplan.

En aspekt som lyfts i den forskning vi har studerat är att vårdnadshavarna har en stor påverkan på barnens beteende, vilket visar sig tydligt i forskningen vara en problematik. Problematiken ligger i att vissa vårdnadshavare har en främlingsfientlig eller rasistisk åsikt som överförs till barnet. Den här problematiken skapar en utmaning i skolan då skolpersonal inte har möjlighet att påverka vårdnadshavarnas åsikter. Det är svårt att ändra på elevernas attityder när det finns en så stark övertygelse i hemmet. Skolverket skriver att en demokratisk fostran av eleverna bör ske i samverkan med hemmen. Om den möjligheten inte finns är det fortfarande skolans uppdrag att fostra demokratiska medborgare som respekterar varandra och varandras åsikter (Skolverket, 2011/2019).

Vi har i vår studie uppmärksammat att det saknas forskning om hur man undervisar om

främlingsfientlighet och rasism i skolan. Det är också otydligt i den forskning som finns vem som bär ansvar i att förebygga och motverka i de fall där främlingsfientligheten kommer från hemmen. Med tanke på att det saknas forskning inom detta område anser vi att det är positivt att regeringen satsar pengar på att vidga forskningen inom området. Syftet med satsningen är att forskningen ska öka kunskaperna och utveckla undervisningen om främlingsfientlighet och rasism (Sundberg, 2020). Vi önskar i vårt kommande arbete att undersöka om och hur undervisning om

främlingsfientlighet och rasism genomförs i årskurserna 1-3, vilka fördelar och utmaningar lärare uppfattar finns med denna undervisning. Vi vill även undersöka hur yrkesverksamma lärare

(25)

bemöter elever som bär med sig det som uppfattas som främlingsfientliga eller rasistiska åsikter från hemmet.

(26)

7. Referenslista

7.1 Böcker

Arneback, E. & Jämte, J. (2017). Att motverka rasism i förskolan och skolan. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur

Catomeris, C. (2004). Det ohyggliga arvet: Sverige och främlingen genom tiderna. (1. utg.) Stockholm: Ordfront

David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

7.2 Elektroniska källor

Derblom Jobe, M. (2019). Noah, 14, har blivit utsatt för rasism i skolan. Hämtad 12 februari, 2020, från SVT, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/14-ariga-noah-mensah-vill-att-skolan-tar-storre-ansvar-i-fragan-om-rasism

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

SFS (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2011/2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket Hämtad 2020-01-23 från:

https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

SOU (2012). Främlingsfienden inom oss. ISSN 0375-250X. Stockholm: Elanders Sverige AB. Hämtad 2020-01-29 från:

https://www.regeringen.se/49baff/contentassets/59ee0dc5b7dd4411b66e0c51adcdf75b/framlingsfie nden-inom-oss-sou-201274

Stridsman, S. (2014, 22 april). Läraren måste vara den mest toleranta av alla. Skolvärlden. Från https://skolvarlden.se/artiklar/sex-av-tio-larare-moter-rasism-i-klassrummet

(27)

Sundberg, A L. (2020). Nationell satsning ska öka kunskaperna om Förintelsen och antisemitism. Hämtad 4 mars, 2020, från Regeringen,

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/02/nationell-satsning-ska-oka-kunskaperna-om-forintelsen-och-antisemitism/

Unesco. (2014). ”När segregationen ökar så ökar fantasierna om hur de andra är”. Hämtad 27 februari, 2020, från Unesco, https://www.unesco.se/nar-segregationen-okar-sa-okar-fantasierna-om-hur-de-andra-ar/

7.3 Vetenskapliga artiklar

Bevelander, P., Otterbeck, J. (2010). Young people's attitudes towards Muslims in Sweden. Ethnic and Racial Studies, 33(3), 404-425. DOI: 10.1080/01419870802346048

Borell, K., Gerdner, A. (2010). Motstånd och stöd: En studie av svenska muslimska församlingar. Sveriges sociologförbund, 47 (4), 31-43. ISSN 0038-0342

Ekstrand, B. och Nadarevic, S. (2010). Mångkulturalism i lärarutbildningen Hur förbereder samhället sina blivande lärare?, Pedagogisk Forskning i Sverige, 15(4), 257–276, ISSN: 1401-6788

Friberg-Fernros, H., Dempker, M., Martinsson, J. (2017). Media and the power of naming: An experimental study of racist, xenophobic and nationalist party labels. Ethnicities, 17(5), 727-745. DOI: 10.1177/1468796816666591

Hällgren, C. (2005). Working harder to be the same: everyday racism among young men and women in Sweden. Race Ethnicity and Education, 8(3), 319-342. DOI: 10.1080/13613320500174499

Idevall Hagren, K. (2019). She has promised never to use the N-word again: Discourses of racism in a Swedish media debate. Discourse, Context & Media 31, 41, 1-8.

https://doi.org/10.1016/j.dcm.2019.100322

Larsson, G. (2005). The impact of global conflicts on local contexts: Muslims in sweden after 9/11 – the rise of Islamophobia, or new possibilities? Islam and Christian–Muslim Relations, 16(1), 29-42. DOI: 10.1080/0959641052000313228

Mulinari, D., Neergaard, A. (2014). We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme. European Journal of Women’s Studies, 21(1), 43-56. DOI: 10.1177/1350506813510423

(28)

Räthzel, N. (2006). From individual heroism to political resistance: young people challenging everyday racism on the labour market. Journal of Education and Work, 19(3), 219-235. DOI: 10.1080/13639080600776763

Van Zalk, M.H.W., Kerr, M., Van Zalk, N., Stattin, H. (2013). Xenophobia and Tolerance Toward Immigrants in Adolescence: Cross-Influence Processes Within Friendships. J Abnorm Child Psychol, 41(4), 627–639. https://doi.org/10.1007/s10802-012-9694-8

Wigerfelt, B., Wigerfelt, A. (2015). Antisemitiska och antiromska hatbrott i Sverige: –

erfarenheter, konsekvenser och hantering av utsatthet. Socialvetenskaplig tidskrift, 3-4 (22), 265-282. ISSN: 1104-1420

(29)

8. Bilaga 1

ERIC Google Scholar Unisearch

Islamophobia sweden (Träffar: 1) Främlingsfientlig* (Träffar: 850) Främlingsfientlig* (Träffar: 659) Xenophobia (Träffar: 153) Främlingsfientlighet (Träffar: 5 050) Främlingsfientlighet (Träffar: 534) Xenophob*Sweden (Träffar: 7)

Främlingsfientlighet (and) sverige (Träffar: 6 380)

Främlingsfientlighet (and) sverige (Träffar: 142)

Xenophobia (AND) Sweden’ (Träffar: 5) Islamophobia sweden (Träffar: 7 860) Islamophobia sweden (Träffar:194) Racism (Träffar:10801) Xenophobia (Träffar: 171 000) Xenophobia (Träffar: 18 082)

Racism (AND) Sweden (Träffar: 36)

Xenophobia (AND) Sweden (Träffar: 27 600)

Xenophobia (AND) Sweden (Träffar: 329)

Primary school racism (Träffar: 275)

Xenophob* Sweden (Träffar: 16 900)

Xenophob* Sweden (Träffar: 496)

Rasism (Träffar:14 900) Rasism (Träffar: 39 770) Racism (Träffar: 1 400 000) Racism (Träffar: 223 918)

Racism (AND) Sweden (Träffar: 116 000)

Racism (AND) Sweden (Träffar: 1 412)

Primary school, racism (Träffar: 520 000)

Primary school, racism (Träffar: 2 209)

(30)

9. Bilaga 2

Forskare Titel (DOI) År Sökning Kombination

av sökord

Bevelander, Pieter & Otterbäck, Jonas

Young people's attitudes towards Muslims in Sweden. DOI: 10.1080/01419870802346048 2010 Databas Unisearch Islamophobia sweden Borell, Klas & Gerdner, Arne

Motstånd och stöd: En studie av svenska muslimska församlingar. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:812635/FULLTEXT01.pdf 2010 Databas Unisearch Islamophobia sweden Friberg-Fernros, Henrik & Demker, Marie & Martinsson, Johan

Media and the power of naming: An experimental study of racist, xenophobic and nationalist party labels. DOI: 10.1177/1468796816666591 2017 Databas Unisearch xenophobia and sweden not school Hällgren, Camilla

Working harder to be the same’: everyday racism among young men and women in Sweden. DOI: 10.1080/13613320500174499 2005 Databas ERIC Xenophob* Sweden Idevall Hagren, Karin

She has promised never to use the N-word again: Discourses of racism in a Swedish media debate. https://doi.org/10.1016/j.dcm.2019.100322 2019 Databas Unisearch Racism (and) Sweden (not) school Larsson, Göran

The impact of global conflicts on local contexts: Muslims in sweden after 9/11 – the rise of Islamophobia, or new possibilities? DOI: 10.1080/0959641052000313228 2005 Manuell Mulinari, Diana & Neergaard, Anders

We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme right. DOI: 10.1177/1350506813510423 2014 Databas Unisearch Racism (and) Sweden (not) school Räthzel, Nora

From individual heroism to political resistance: young people challenging everyday racism on the labour market. DOI: 10.1080/13639080600776763 2006 Databas ERIC Racism (and) Sweden (not) school Van Zalk, Maarten Herman Walter & Kerr, Margaret & Van Zalk,

Xenophobia and tolerance toward immigrants in adolescence: Cross-influence processes within friendships. https://doi.org/10.1007/s10802-012-9694-8 2013 Databas Unisearch Xenophobia (and) Sweden (not) school

(31)

Nejra & Stattin, Håkan Wigerfelt, Berit & Wigerfelt, Anders

Antisemitiska och antiromska hatbrott i Sverige – erfarenheter, konsekvenser och hantering av utsatthet ISSN: 1104-1420 2015 Databas Unisearch Racism (and) Sweden (not) school

References

Related documents

Alla förskollärare anser att den fria leken inte bara är viktig för barns lärande av matematik utan den ger många fördelar som bland annat social kompetens vilket alla

ille vir Dom.. Folia subtus plana, glauca... Florae Sueciae Mantissa

We particularly focus on Multi-Level Surface (MLS) maps based localization, behavior map based path planning and obstacle negotiation, robot motion planning using

Genom kombinerade vapen menar Försvarsmaktens handböcker att de svenska markstridskrafterna blir mer mångsidiga och bättre på att utsätta sin potentiella motståndare för

För det fjärde, skulle en analys av alla kurser inom lärarutbildningarna, vid alla lärosäten, där alla kurser ingick som empiriskt underlag, och som inkluderar

The largest sources, pathways and receiving compartments for the urban water system identified in the SFA studies for cad- mium, copper and pharmaceuticals are presented in Table

The aim of this study was to investigate to what extent physical fitness (Grip strength, 20 meter shuttle run test, BMI and waist circumference) correlate to self-assessed anxiety

Att använda sig av en arbetsmodell som gäller för hela skolan anser respondenterna viktigt för att engagera alla inom skolan vilket innefattar elever, föräldrar, pedagoger,