• No results found

Hur flickor framställs i Astrid Lindgrens böcker -Skildringen av Astrid Lindgrens karaktärer Madicken och Lotta ur ett genusperspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur flickor framställs i Astrid Lindgrens böcker -Skildringen av Astrid Lindgrens karaktärer Madicken och Lotta ur ett genusperspektiv"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Svenska, självständigt arbete, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

VT 2019

Hur flickor framställs i Astrid Lindgrens

böcker

Skildringen av Astrid Lindgrens karaktärer Madicken och Lotta ur ett

genusperspektiv

Zara Lindén

(2)

2

Abstract

Zara Lindén: Hur flickor framställs i Astrid Lindgrens böcker: Skildringen av Astrid Lindgrens karaktärer Madicken och Lotta ur ett genusperspektiv (2019). Svenska, självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, SV004A, VT19.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens böcker Barnen på Bråkmakargatan (1958) och Madicken (1960) ur ett genusperspektiv. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur Lindgrens karaktärer Lotta och Madicken framställs i de valda böckerna utifrån genusbegreppet. Slutligen kommer karaktärerna analyseras utifrån hur de kan användas i undervisningen för att belysa genus.

I uppsatsen tillämpas en kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv. För att kunna analysera de två karaktärerna används även Maria Nikolajevas (1998) schema som beskriver män respektive kvinnors stereotypa drag inom litteraturen.

Resultatet av uppsatsen visar att båda karaktärerna framställs som normbrytande utifrån sitt biologiska kön samtidigt som de har stereotypiska drag. Resultatet visar också att Lindgrens böcker med fördel kan användas i undervisningen för att belysa genus.

Nyckelord: Astrid Lindgren, Madicken, Barnen på Bråkmakargatan, genus, genusperspektiv, kvinnliga karaktärer, barnlitteratur, genus i undervisningen

(3)

3

Innehåll

1. Inledning ... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ... 4

1.2 Disposition ... 5

2. Författaren och hennes verk ... 6

2.1 Astrid Lindgren ... 6

2.2 Barnen på Bråkmakargatan ... 7

2.2.1 Karaktären Lotta ... 7

2.3 Madicken ... 8

2.3.1 Karaktären Madicken ... 8

3. Metod och material ... 9

3.1 Metod ... 9

3.2 Urval, sökningar och avgränsningar ... 10

3.2.1 Urval ... 10

3.2.2 Sökningar och avgränsningar ... 11

3.2 Genusbegreppet ... 12

3.3 Tidigare forskning ... 13

3.3.1 Flickor och barnlitteratur... 13

3.3.2 Litterära karaktärer i barnboken ... 14

3.3.3 Astrid Lindgrens författarskap ... 16

3.3.4 Genusundervisningen i skolan ... 18

4. Analys ... 19

4.1 Barnen på Bråkmakargatan ... 19

4.2 Madicken ... 22

4.3 Skillnader och likheter hos karaktärerna Madicken och Lotta ... 26

4.4 Lotta och Madicken i undervisningen ... 27

5 Diskussion ... 29

6 Slutsats ... 31

(4)

4

1. Inledning

Frågor kring genus är ständigt omdiskuterat och aktuellt, i Modig och stark – eller ligga lågt beskriver litteraturvetaren Lena Kåreland hur barn redan i tidig ålder är medvetna om

könskoder samt hur de anpassar sig till rådande könsmönster (Kåreland 2005, s.10). Det har visat sig att flickor påverkas i större utsträckning än pojkar att följa rådande könsnormer. Detta sker genom hur andra individer förhåller sig till deras sätt att vara. Vilket Kristin Hallberg, forskare inom litteraturvetenskap beskriver i Läs mig, Sluka mig. Hon menar att detta skapar en självbild hos flickor som ger dem uppfattningen att de bör uppträda efter rådande könsmönster (Hallberg 1998, s.102-103).

Eftersom den Svenska skolan vilar på en demokratisk grund där eleverna förutom de teoretiska och praktiska ämnena ska främjas att utveckla både sina kunskaper och värden utifrån de demokratiska värderingar samhället vilar på. Detta innebär bland annat att skolan ska förmedla kunskap om människans okränkbarhet, människors lika värde samt jämställdhet mellan kvinnor och män (Skolverket 2011, s. 7).

Som blivande lärare behöver jag kunskap i hur genus kan belysas i skolans dagliga arbete samt begreppets innebörd. Genom att använda litteratur avsedd för barn samt karaktärer som eleverna är bekanta med och kan förhålla sig till kan genusbegreppet förklaras utifrån ett barns nivå. Vilket också kan underlätta för att ge en djupare förståelse för begreppets innebörd i både skola och i vardag.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur de båda flickorna Lotta och Madicken som är huvudkaraktärer i Astrid Lindgrens Barnen på Bråkmakargatan (1958) och Madicken (1960) framställs. Undersökningen kommer genomgående att analysera hur litteraturen och

karaktärerna framställs utifrån genusbegreppet. Slutligen kommer detta att användas för att analysera hur ovannämnda syfte kan användas för att belysa genus i skolan.

(5)

5 De frågeställningar som ska besvaras i denna uppsats är:

 Hur framställs huvudkaraktärerna Lotta och Madicken i litteraturen?  Hur förhåller sig karaktärerna till vad som kan ses som genusnormen?

 Hur kan Astrid Lindgrens verk om karaktärerna Madicken och Lotta användas i undervisningen för att belysa genus samt flickor och pojkars lika värde?

1.2 Disposition

Nedan följer en presentation av författaren och de böcker som jag undersöker för denna uppsats. Därefter kommer ett avsnitt där metod och material redovisas. För att ge en översikt av den litteratur som valts ut kommer också urval, sökningar och avgränsningar som gjorts att redovisas.

Sedan ges en presentation av genusbegreppets betydelse, både som allmänt begrepp och hur det kommer att användas i den här uppsatsen. I slutet av avsnittet presenteras den tidigare forskningen som ligger till grund för uppsatsens senare analys och diskussion.

Nästkommande avsnitt innehåller uppsatsens analys som sedan leds till en diskussion. Avslutningsvis ges en slutsats.

(6)

6

2. Författaren och hennes verk

Nedan följer en presentation av författaren Astrid Lindgren och de två verken Barnen på Bråkmakargatan (1958) och Madicken (1960).

2.1 Astrid Lindgren

Astrid Lindgren föddes 1907 utanför Småland men flyttade så småningom till Stockholm där hon levde och verkade fram tills hon avled 2002. Hennes böcker har sålts i hela 165 miljoner exemplar och översatts till över 100 språk.

1941 hittade Lindgrens dotter Karin på karaktären Pippi Långstrump som Astrid sedan fick berätta om. Berättelsen om Pippi skrevs ner och skickades till Albert Bonniers förlag men de var inte intresserade. Det blev istället det nystartade förlaget Rabén&Sjögren som 1945 gav ut den första boken om Pippi Långstrump.

Egentligen hade Lindgren redan gett ut en bok, Britt-Mari lättar sitt hjärta (1944) efter att boken kommit på en andra plats i en tävling hos förlaget. Men det var Pippi Långstrump som satte fart på Lindgrens karriär. Tätt efter boken om Pippi kom bland annat Mästerdetektiven Blomqvist (1946) och Alla vi barn i Bullerbyn (1947). Tack vare Lindgrens succé med Pippi Långstrump växte Rabén & Sjögren snabbt och det blev också hennes nya arbetsplats där hon arbetade som redaktör.

Lindgren hade en stark ståndpunkt som innebar att barnböcker skulle hålla samma kvalitet som krävdes av vuxenböcker. Hon menade också att fantasin var ett betydande fenomen för alla människor, både för vuxna och barn.

Lindgren var verksam långt in på 1990-talet och ända fram till sin död 2002 svarade hon på alla de brev som skickas till henne från världens alla hörn (Astrid Lindgren AB, 2019).

(7)

7

2.2 Barnen på Bråkmakargatan

Barnen på Bråkmakargatan utkom 1958 och handlar om syskonen Jonas, Mia-Maria och Lotta. Lotta är huvudkaraktären och har blivit en av Astrid Lindgrens mest älskade karaktärer. Pappan i huset arbetar om dagarna medan mamman är hemmafru. Jonas och Mia-Maria är några år äldre än Lotta och går i skolan, Lotta är hemma med sin mamma om dagarna. Berättelsen utspelar sig på 1950-talet i en svensk idyllisk småstad. Egentligen heter gatan där de bor Krukmakargatan men nuförtiden bor där bara Bråkmakare brukar Lottas pappa säga. Berättelsen om Lotta ses som vardagsrealistisk då den skildrar barn i deras vardag utan övernaturliga inslag. Litteraturvetaren Vivi Edström beskriver i Barnbokens form den vardagsrealistiska genren som berättelser för barn där läsaren får följa med på roliga påhitt och äventyr där en enskild händelse står i centrum eller där ett speciellt tema är genomgående. Det som håller ihop berättelsen är personerna men också miljön som beskrivs i litteraturen (Edström 1980, s.23).

I Barnen på Bråkmakargatan (1958) beskrivs många olika berättelser och händelser i form av olika kapitel som utspelar sig under en längre tidsperiod. Hela syskonskaran är delaktiga i de olika kapitlen men Lotta har huvudfokus. Det som utspelar sig är verklighetstrogna händelser som barn kan hitta på och vara med om vilket också gör litteraturen lätt att leva sig in i och ta till sig.

2.2.1 Karaktären Lotta

Lotta är bara fem år men hon är envis som en gammal get brukar hennes pappa säga, hon både vägrar att ta sin hostmedicin fast hon har en förskräcklig hosta och hon går till torget för att köpa karameller fast hon inte fått tillåtelse av sin mamma.

Lottas ständiga följeslagare är en gris vid namn Bamsen som hennes mamma sytt åt henne och honom är Lotta mycket rädd om. Hon ska till och med ”spöa” storebror Jonas när hon tror att han har slagit hennes Bamsen fast det bara var en dröm (Lindgren 1958, s.18)

Lotta är övertygad om att hon kan det mesta. Hon är både egensinnig, ilsken, orädd och självsäker samtidigt som hon faktiskt är både snäll och påhittig och trots sin ålder kan hon lösa många problem helt själv.

(8)

8

2.3 Madicken

Den första berättelsen om Madicken utkom 1960 och handlar om den sjuåriga flickan Margareta men som kallas för Madicken. Hon bor tillsammans med pappa, mamma och lillasyster Lisabeth i en stor röd villa som kallas Junibacken. I hemmet finns också pigan Alva och hunden Sasso och katten Gosan. I berättelsen möter vi också karaktärer som Linus-Ida, tant och farbror Nilsson och deras son Abbe som Madicken är mycket förtjust i (Lindgren 1960, s.7).

Boken om Madicken utspelar sig under början av 1900-talet och första världskriget. Den berättar om ett samhälle i förändring och om orättvisor och klasskillnader. Precis som Barnen på Bråkmakargatan (1958) skildrar även berättelsen om Madicken en vardag som ses som både realistisk och trovärdig och där läsaren får följa med på olika upptåg och händelser som kan uppstå i ett barns liv.

2.3.1 Karaktären Madicken

Madicken är trots sin ålder en mycket klok flicka även om hon ibland gör saker som kan verka tokiga, som att hoppa från taket med ett paraply eller gå ut mitt i natten för att se om hon är synsk. Madicken beskrivs inte som mjuk och söt men hon har en trevlig solbränna, fina blå ögon och ett tjockt brunt hår, dessutom är hon vig som en katt (Lindgren 1960 s.12). Hon vill göra rätt för sig men det blir ofta fel även om Madicken inte menar något illa. Men hon ogillar orättvisor och känner för de svaga i samhället. Hon har heller inga fördomar om samhällets fattiga och utsatta människor (Lindgren 1960).

(9)

9

3. Metod och material

Följande kapitel kommer redogöra för uppsatsens metod tillika tillvägagångssätt vid fakta-och datainsamling samt vilka urval och begränsningar som gjorts.

3.1 Metod

Under många år har den litteratur som skrivits och getts ut för barn präglats av åsikter hur samhället uppfattar dem samt hur litteratur bör påverka de barn som läser och tar del av den. Barnlitteraturforskarna Maria Andersson och Elina Druker beskriver i Barnlitteraturanalyser hur barnlitteratur utåt sett handlar om barn och deras värld men speglar hur vuxna ser på barndomen, vilket i vissa fall författarna menar kan behöva ifrågasättas. Bland annat ses olika mönster hur flickor och pojkars barndom skiljer sig åt på grund av olika litterära traditioner angående kön – och genusteorier (Andersson & Druker 2008, s.7).

I denna uppsats kommer två böcker av Astrid Lindgren ligga till grund för en kvalitativ textanalys där utgångspunkten är att utifrån de två verken, Madicken (1960) och Barnen på Bråkmakargatan (1958) besvara ovan nämnda frågeställningar. Detta kommer göras genom sekundärlitteratur som sedan kommer användas för att analysera litteraturen utifrån

uppsatsens syfte.

Litteraturen kommer läsas och granskas med ett genusperspektiv för att få en uppfattning hur författaren beskriver de två huvudkaraktärerna samt hur de gestaltas genom sitt agerande både genom handling och dialoger de för i olika situationer som beskrivs i verken. Uppsatsen ämnar visa hur Astrid Lindgren framställer just flickor i litteraturen vilket gör att fokus kommer vara på de två huvudkaraktärerna men för att få en djupare förståelse för hur dessa flickor framställs är det nödvändigt att analysera hur de agerar med andra fiktiva karaktärer i litteraturen.

För att kunna analysera karaktärerna på ett rättvist sätt har jag valt att ställa dem mot litteraturvetaren Maria Nikolajevas schema för manligt och kvinnligt som beskrivs i Barnbokens byggklossar. Schemat beskriver typiska drag för manligt och kvinnligt hos litterära karaktärer. Nikolajevas schema används i uppsatsen för att kunna analysera karaktärerna på ett konkret sätt samt mot en könsnorm som beskrivs i litteraturen.

(10)

10

3.2 Urval, sökningar och avgränsningar

Nedan följer en beskrivning av hur jag valt primärlitteraturen samt sökningar som gjorts för att hitta sekundärlitteratur till mitt underlag för den tidigare forskningen.

3.2.1 Urval

Under sina verksamma år skrev Astrid Lindgren som bekant mängder av litteratur för barn och med det skapade hon ännu fler karaktärer. För att kunna avgränsa uppsatsen där också syfte och frågeställningar blir hanterbara var en snäv avgränsning nödvändig.

Målsättningen för denna uppsats var att hitta vardagsrealistisk litteratur som speglar barn som lever i en verklighetstrogen miljö och som inte innehar ”övernaturliga krafter”. De utvalda karaktärerna ska vara identifierbara för elever i modern tid samt att barnen inte ska vara i behov av att ifrågasätta olika förmågor hos karaktärerna. Detta för att litteraturen och

karaktärerna på ett naturligt sätt ska kunna användas i undervisningen där det talas om pojkar och flickor ur ett könsrelaterat perspektiv samt deras lika värde. Detta medförde bland annat att Karlsson på taket (1955), Pippi Långstrump (1945) och Ronja Rövardotter (1981) kunde väljas bort eftersom den litteraturen har inslag av overkliga fenomen.

Dessutom har sökningar visat att tidigare uppsatser tagit upp skillnader mellan pojkar och flickor i Astrid Lindgrens verk. Därför fick denna uppsats vara föremål för hur just flickor framställs i den litteratur som valts ut. Detta medförde att inte enbart ett urval av den

vardagsrealistiska litteraturen skulle göras. De skulle också ha en flicka som huvudkaraktär. Alla vi barn i Bullerbyn (1947) är både verklighetstrogen och innehåller flickor men eftersom både flickor och pojkar framställs som huvudkaraktärer valdes den bort. Slutligen valdes Madicken (1960) och Barnen på Bråkmakargatan (1958) ut som relevant litteratur för att på bästa sätt kunna redogöra för uppsatsens syfte och frågeställningar.

(11)

11

3.2.2 Sökningar och avgränsningar

För att kunna besvara de frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen har både böcker och vetenskapliga artiklar sökts via databaserna LIBRIS och DiVA. Nedan följer en tabell som redogör för vilka sökord som använts till respektive databas. Det fanns en tanke om att använda vetenskapligt granskade artiklar men de sökningar som gjordes hittade i de flesta fall sekundärlitteratur som sedan kunde lånas på fysiska bibliotek i närområdet. De artiklar som hittades valdes bort då de inte var relevanta för uppsatsens ändamål och det sekundärlitterära underlaget kändes brett och tillräckligt för att kunna besvara uppsatsen syfte och

frågeställningar.

För att finna relevant litteratur som tar upp det berörda ämnet har också litteratur från utbildningen använts och sökningar i referenslistor har gjorts för att kunna använda och söka efter litteratur som tidigare använts i uppsatser med liknande ämnen.

Mycket av den litteratur som funnits hos de fysiska biblioteken har visat sig vara äldre än 10 år, i vissa fall närmare 20 år gamla. I de flesta fall har detta inte haft någon betydelse. I den del av uppsatsen där genusperspektivet presenteras har det däremot varit mer relevant att kunna diskutera och förklara begreppet med hjälp av nyare forskning. Ett medvetet val har alltså gjorts utifrån litteraturens utgivningsår men hänsyn har tagits till om den är relevant eller inte. Därför har också sökningar i databaser gjorts för att finna nyare forskning. Detta har medfört att frågeställningarna kan besvaras med hjälp av både äldre och nyare inslag.

Vid några tillfällen har en internetsida använts vid faktainhämtning. Bedömningen har då varit ett den är trovärdig och relevant för uppsatsen.

Databas

Sökord

Libris

genus + skola

genus + undervisning barnlitteratur + flickor barnlitteratur + könsroller

DiVa

Flickor i barnlitteratur

Astrid Lindgren

Astrid Lindgren + flickor Astrid Lindgren + könsroller

(12)

12

3.2 Genusbegreppet

Nedan följer en kort begreppsförklaring om genusperspektivet samt vad begreppet innebär för denna uppsats. Detta för att skapa en förståelse för hur detta relativt breda begrepp används utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar.

I denna uppsats diskuteras genus utifrån hur Madicken och Lotta framställs i förhållande till sin omgivning och sitt agerande i vardagliga sammanhang samt hur de förhåller sig till andra karaktärer i litteraturen utifrån deras kön. Framförallt kommer de jämföras med Maria Nikolajevas schema för vad som anses vara manligt och kvinnligt i litteratur. Detta för att se hur karaktärerna framställs utifrån ett konkret perspektiv som belyser genus.

Beteendevetaren och jämnställdhetsstrategen Kajsa Svaleryd beskriver i Genuspedagogik hur människan måste lära sig, förstå och värna om könens olikheter istället för att se det som ett problem och där det ena könet är bra på vissa saker och det andra könet på något annat baserat på just vilket kön det talas om istället för att det är olika individer som besitter olika

kunskaper (Svaleryd 2002 s. 12).

I Kvinnor, män och alla andra – en svensk genushistoria beskriver Jens Rydström, professor inom genus och historia och genusforskaren David Tjeder hur kvinnor som utmanar och ifrågasätter ofta utsätts för kritik vilket riktas mot att de är just kvinnor och inte i det de egentligen ifrågasätter (Rydström & Tjeder, 2009 s. 223-224). Detta innebär att fokus istället hamnar på könet istället för det som är relevant i fråga. I samhället finns också värderingar och normer kring kön, genusbegreppet används för att diskutera vad som anses manligt och kvinnligt utifrån dessa normer och värderingar. Enligt Kåreland blir flickor och pojkar just ”flickor” och ”pojkar” genom att de förhåller sig till detta och vad som anses vara tillåtande egenskaper och beteenden för respektive kön (Kåreland 2005, s.10)

Skolan har en viktig uppgift att förtydliga denna problematik som nämns ovan för att eleverna ska förstå hur det påverkar dem både i dag men också i framtiden. Därför bör genus samt hur människor ser på manliga och kvinnliga egenskaper lyftas fram i undervisningen men också användas i praktiken vilket innebär att lärare måste vara medvetna om hur de uttrycker sig i frågan kring kön.

(13)

13

3.3 Tidigare forskning

Det sekundärlitterära underlaget vad gäller hur flickor framställs i litteratur samt vad genusperspektivet innebär idag har varit något tunt men däremot finns det betydligt mer litteratur inom ämnet som är något äldre. Sökningar har visat några studentuppsatser som belyser ämnet.

Bland annat tar studentuppsatserna upp de rådande könsmönstren i Astrid Lindgrens litteratur och hur karaktärerna förhåller sig till varandra samt vilka personligheter Lindgren gett sina kvinnliga karaktärer. De sökningar som gjorts av tidigare forskning eller studentuppsatser har dock inte visat hur flickor framställs i just Madicken (1960) eller Barnen på Bråkmakargatan (1958).

Nedan följer det teoretiska underlag som ligger till grund för uppsatsens analys. Det som kommer behandlas är flickor och barnlitteratur, olika litterära karaktärer och hur de kan tolkas samt Astrid Lindgren och hennes verk. Slutligen beskrivs genus i samband med

undervisningen i skolan.

3.3.1 Flickor och barnlitteratur

I Möte med barnboken skriver Lena Kåreland hur samhällets syn på barns välbefinnande förändrades under 1900-talet och där den största utvecklingen skedde strax efter andra världskriget. Välfärdsstaten skulle se till att alla barn fick en trygg uppväxt men också att de oavsett ekonomisk bakgrund skulle ha tillgång till utbildning och ett bättre kulturliv vilket bland annat innebar att de skulle ha tillgång till böcker skrivna för barn. Av den anledningen anses det inte så konstigt att utgivningen av barnböcker fördubblades under 1940-talet (Kåreland 2005, s. 11).

Det är också under 1900-talet som flickboken genomgick en stor förändring skriver

litteraturvetarna Ying Toijer-Nilsson och Boel Westin i Den svenska flickboken – om flickor för flickor. Tidigare hade flickboken i de flesta fall framställt flickor och kvinnor som det duktiga och skötsamma könet och deras uppgift var att bana väg för mannen och kvinnans huvudsakliga uppgift efter uppväxten var att gifta sig, föda barn och sköta hushållet medan hennes man arbetade och försörjde sin familj. Men under 1900-talet sker en förändring där flickor beskrivs som självständiga individer som läser på universitet, skriver böcker eller

(14)

14 reser. Den konservativa skildringen av flickor i flickböcker är inte längre lika påtaglig (Toijer - Nilsson & Westin 1994, s.12-13).

I avhandlingen Fria flickor före Pippi – Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis: Astrid Lindgrens föregångare skriver litteraturvetaren Eva Wahlström att detta skedde redan under senare delen av 1800-talet. Då flickor och kvinnor ofta beskrevs som svaga i böckerna skapades starka protester och man ville se mer självständiga kvinnokaraktärer. Författaren menar att diskussionen om hur flickkaraktärer framställs började tidigare än vad många andra författare och forskare inom litteraturvetenskapen hävdar men att det troligtvis tog tid att se någon utveckling och skillnad i litteraturen (Wahlström 2011, s. 120-121).

Toijer – Nilsson menar också att litteratur som skrevs för och om flickor omkring 1930-talet betraktades som ytligt underhållande och att deras egentliga budskap var att skola flickor till att vara det underlägsna könet vilket innebar att de inte skrevs som underhållande läsning till flickor utan de hade ett budskap om att det kvinnliga könet ska vara underlägset det manliga. Dock menar författaren att de som läste dessa böcker växte upp och blev en generation av självständiga yrkeskvinnor. Så även om teorin om att litteratur avsedda för flickor hade andra motiv än att vara underhållning lyckades den inte hålla kvinnorna hemma (Toijer - Nilsson & Westin 1994 s. 8).

3.3.2 Litterära karaktärer i barnboken

I Barnbokens byggklossar skriver Maria Nikolajeva att läsaren bildar sig en uppfattning om karaktärerna i litteraturen utifrån vilken information som ges av författaren. Det kan handla om utseende, beteende eller kommentarer från andra karaktärer i boken men också

beskrivningar genom berättaren. Litteratur skriven för barn klargör oftast på ett tydligare sätt än litteratur skrivna för vuxna vilka egenskaper karaktären har.

Litterära karaktärer är också skapade av en författare och är inte riktiga individer. Vi kan då heller inte utgå från att vi kan analysera dem utifrån vår egen verklighet och ta för givet att de ska följa de normer eller psykologiska mönster som finns i verkligheten. Istället kan det vara relevant för läsaren att försöka förstå varför en karaktär är konstruerad på ett visst sätt (Nikolajeva 1998, s.55-63).

(15)

15 Den mesta litteraturen skriven för barn har en huvudperson som står i centrum för berättelsen medan de andra kallas bipersoner eller bikaraktärer. Det är inte självklart att läsaren från början förstår vem som är huvudpersonen, men oftast antar vi att det är den första person som presenteras.

Böcker kan skrivas utifrån flera perspektiv, ett av dem är så kallade ”jag-berättelser” som innebär att en av karaktärerna i boken är berättarrösten och den som beskriver

händelseförloppet av historien. Detta kan i vissa fall skapa en falsk indikation på vem som är huvudkaraktären i berättelsen eftersom läsaren kan anta att berättarrösten är huvudpersonen (Nikolajeva 1998, s.56). I de fall jag-berättaren är ett barn innebär detta en begränsad livserfarenhet och ett begränsat ord-och begreppsförråd. Detta kan då medföra ett begränsat ordförråd för litteraturen som blir skriven på ett enklare språk där världsbilden är mer

begränsad. Detta behöver inte vara av negativ karaktär utan kan återspegla en berättelse sedd från ett barns perspektiv (Nikolajeva 1998, s.106).

Karaktärer i böcker kan vara antingen dynamiska eller statiska och detta syftar till om de utvecklas under berättelsens gång eller inte. Dynamiska karaktärer förändras och utvecklas medan statiska karaktärer inte gör det. Det finns inte utrymme för detta i historien eller är inte relevant. I dag vill många författare skapa litteratur för barn som skildrar utveckling och mognad, både yttre och inre vilket har lett till att fler och fler barnböcker får dynamiska karaktärer. I barnlitteraturforskningen talar man också om runda och platta karaktärer. De runda karaktärerna kan ha både positiva och negativa egenskaper. Oftast lär vi känna dom under berättelsens gång. Platta karaktärer är inte fullt utvecklade i texten och har oftast bara en egenskap (Nikolajeva 1998, s. 62-66).

Nikolajeva har konstruerat ett schema för manligt och kvinnligt eftersom hon menar att manliga och kvinnliga egenskaper är varandras motsatser. Hon menar att denna tabell kan underlätta för att se hur stereotyp en karaktär är. Detta schema gäller för att se manliga och kvinnliga drag hos olika karaktärer i litteraturen och skildrar inte hur olika kön anses vara i verkligheten. Hon menar också att våra föreställningar om manligt och kvinnligt har förändrats genom tiden framförallt får fler kvinnliga karaktärer manliga drag (Nikolajeva 1998, s. 64-66)

(16)

16

Maria Nikolajevas schema för manligt och kvinnligt(s.65)

Män/pojkar Kvinnor/flickor Starka Våldsamma Känslokalla/hårda Aggressiva Tävlande Rovgiriga Skyddande Självständiga Aktiva Analyserande Tänker kvantitativt Rationella Vackra Aggressionshämmade Emotionella/milda Lydiga Självuppoffrande Omtänksamma/omsorgsfulla Sårbara Beroende Passiva Syntetiserande Tänker kvalitativt Intuitiva

För att förstå hur karaktärerna framställs utifrån ett genusperspektiv kommer både Lotta och Madicken jämföras mot Maria Nikolajevas schema. Detta för att på ett så konkret sätt som möjligt kunna analysera dem utifrån samma perspektiv. De kommer också beskrivas utifrån Nikolajevas teori om dynamiska och statiska karaktärer.

3.3.3 Astrid Lindgrens författarskap

I mitten av 1940-talet gjorde Astrid Lindgren sin författardebut med Pippi Långstrump (1945). Pippi var långt ifrån den duktiga och fina flicka som under så många år framställts i barnlitteraturen. Hon bröt mot många normer om hur ett barn skulle vara. Wahlström skriver hur 1940-talets författare gjorde ett stort trendbrott i barnlitteraturen och där Astrid Lindgrens Pippi Långstrump blev den främsta representanten för det nya. Hon gjorde det som föll henne in och besegrade både polisen och samhällets normer. Samtidigt agerade inte Pippi med makt utan med jämställdhet trots sin övernaturliga styrka och frigjordhet (Wahlström 2011, s.47-49).

Astrid Lindgren fortsatte sitt författarskap och hennes karaktärer fortsatte att sätta spår i barnlitteraturen och i samhället. I slutet av 1950-talet utkom Barnen på Bråkmakargatan och strax efter publiceras Madicken. Båda verken har två flickor som huvudkaraktärer, Madicken

(17)

17 och Lotta. I sin studentuppsats skriver Jennifer Svanström hur Astrid Lindgren är en

normbrytare vad gäller könsmönster. I både Madicken och i Barnen på Bråkmakargatan beskrivs huvudkaraktärerna som starka flickor som bryter mot de rådande könsmönstren för sin tid även om vissa av litteraturens karaktärer är något mer stereotypa (Svanström 2015, s.31). En annan studentuppsats beskriver hur olika flickkaraktärer i flera av Lindgrens verk kan vara så olika att det kan vara svårt att förstå att de faktiskt är skapade av samma författare men vid en närmare analys av karaktärerna blir det mer framträdande att många är både starka och modiga mot sin omgivning men på olika sätt (Englund 2018, s.25).

Pippi Långstrump ansågs av många vara startskottet för hur flickor lika väl som pojkar kunde skildras som busiga, bråkiga och självständiga i litteraturen. Detta blev ett bevis på den utveckling som barnlitteraturen sedan skulle komma att genomgå. Av den anledningen är det lätt att tro att Astrid Lindgren som författare var en stark motståndare till de klassiska

flickböckerna. Men i Astrid Lindgren – vildtoring och lägereld skriver Edström att Lindgren kände starkt för flickboken och i en egen essä hyllar hon den underbara flickboken och dess karaktärsskildringar. Eftersom hon upplevde den på nära håll under 1930-talet, som anses vara flickbokens glanstid är det kanske inte så konstigt menar författaren. Astrid Lindgrens debutbok, Britt-Mari lättar sitt hjärta (1944) uppfyllde i stort sett tidens förväntningar men samtidigt beskrivs huvudkaraktären Britt-Mari som mer självständig och kvick än vad de kvinnliga karaktärerna vanligtvis brukade vara (Edström 1992, s.27-28).

Både Barnen på Bråkmakargatan och Madicken beskrivs som idyllisk barnlitteratur som ställer barnens lekvärld i centrum. Till skillnad från den första boken om Barnen i Bullerbyn som utkom 1950 där en lantlig miljö med djur och natur beskrivs är Barnen på

Bråkmakargatan en för den tiden modern skildring av tillvaron i stadsmiljö. Madicken

skildrar också livet för en liten flicka i en välbärgad familj men där berättelsen även har fokus på klasskillnader och livets orättvisor. Författaren menar att Astrid Lindgren med hjälp av den idylliska miljön på Junibacken och motsatsen i form av familjen Nilsson med farbror Nilssons alkoholmissbruk och den övriga familjens slit skapar en dynamik i berättelsen, som annars hade varit allt för snäll (Edström 1992, s.68-71).

(18)

18

3.3.4 Genusundervisningen i skolan

Jämställdhet i skolan diskuteras ofta på individnivå vilket kan skapa svårigheter att förstå innebörden av begreppet. Personliga erfarenheter skapar lätt låsningar vilket innebär att ett förändringsarbete blir svårare att genomföra. Skolans arbete med genus måste börja med faktainhämtning och en gemensam kunskap av samhällets syn på jämställdhetsfrågan mellan könen (Svaleryd, 2002, s. 40).

Skolan ska förmedla kunskap om jämställdhet mellan män och kvinnor samt motverka traditionella könsmönster (Skolverket 2011, s.7-8). Därför är det av stor vikt att

genusbegreppet blir en naturlig del av undervisningen och där jämställdhet mellan könen ska vara en del av vardagen. Skolan har också i uppgift att slå hål på fördomar om könsnormer och alltid värdera pojkar och flickors egenskaper utifrån individen och oberoende av deras kön.

Vidare menar Svaleryd att det finns lärare som hävdar att de inte är i behov av att diskutera genus i skolan eftersom de redan arbetar med individuella planeringar för varje enskild elev. Därmed får barnen en uppfattning om att varje människa är unik oavsett kön eftersom de får lära sig att de får den hjälp de behöver. Därför behövs ingen djupgående undervisning av vad genus och jämställdhet innebär. Men författaren menar att det är i samspelet med andra människor som eleverna lär sig jämställdhetens viktiga poäng och inte genom att de får individuellt anpassad undervisning (Svaleryd 2002, s. 40-41).

Att arbeta kring genus och jämställdhetsfrågor i skolan handlar för läraren om att förstå värdet av ämnet samt att arbetet är en viktig del av elevernas undervisning och att det görs för deras skull. Samtidigt ges en möjlighet för läraren att utveckla sin egen medvetenhet kring frågan (Svaleryd 2002, s. 42-59).

(19)

19

4. Analys

Nedan följer en analys av hur Lotta och Madicken framställs i litteraturen samt hur de förhåller sig till könsnormen utifrån Maria Nikolajevas schema för manligt och kvinnligt. Slutligen följer en analys av hur karaktärerna kan användas i undervisningen för att belysa genus.

4.1 Barnen på Bråkmakargatan

Barnen på Bråkmakargatan utkom 1958 och är den första boken som handlar om femåriga Lotta. Hon framställs som både egensinnig och orädd men samtidigt är hon påhittig och snäll. Hon ifrågasätter ofta de vuxna i sin omgivning, även i de fall hon blir förmanad. Hon är inte rädd att gå sin egen väg och göra det som hon känner för. Lotta har en livlig fantasi vilket är genomgående för hennes karaktär.

Lotta orkade inte äta opp sina. Och tänk, då tog hon och hängde opp plättarna på grenarna i trädet! -Jag leker att det är löv, sa Lotta.

Och plättarna svängde fram och tillbaka när det blåste och såg nästan ut som löv. -Akta dej du, om mamma får veta det, sa jag.

Men Lotta, hon brydde sej inte om vad jag sa. Hon bara satt där och såg på sina plättar och sjöng en visa som pappa brukar sjunga (Lindgren 1958, s. 86)

Astrid Lindgren som författare var mycket normbrytande över lag trots att hon inte såg något fel med den klassiska flickboken och dess karaktärsskildringar. Men ser man till majoriteten av hennes litteratur och framförallt huvudkaraktärerna är de i flesta fall modiga barn som vågar ta strid för sig själva och sin egen åsikt och Lotta är inget undantag. Lindgren talade också om vikten av att ha fantasi vilket syns tydligt i de olika berättelserna om Lotta i Barnen på Bråkmakargatan.

Lotta har ett mycket gott självförtroende och anser sig själv kunna allting. Dessutom har hon humor och svar på tal vilket också kan ses som ett bevis på hennes självkänsla. I ett kapitel ur Barnen på Bråkmakargatan är Lotta förkyld och får inte gå till affären med sin storasyster, men gör det i alla fall.

(20)

20

och när jag stod där och väntade på att det skulle bli min tur, så kom Lotta inkilande genom dörren alldeles snorig.

- Gå hem, sa jag.

- Det gör jag inte visst det, sa Lotta. Jag vill också gå i syaffären.

Hon snorade och snorade, och till sist var det en tant i affären, som sa till henne: - Har du ingen näsduk, du?

- Jo, men den lånar jag inte ut till dom jag inte känner, sa Lotta (Lindgren 1958, s.36).

Nikolajeva (1998) skriver att den mesta litteraturen för barn och unga har en huvudperson som står i centrum. I Barnen på Bråkmakargatan är Lotta huvudkaraktär men berättelsen är skriven med en jag-berättare och berättas inte av Lotta själv utan av hennes äldre syster Mia-Maria. Författaren menar att detta kan skapa en viss förvirring för läsaren när han eller hon först börjar läsa eftersom det antas vara den som berättar eller den första person som presenteras som är litteraturens huvudkaraktär. Det första kapitlet i Barnen på Bråkmakargatan börjar så här:

Min bror, han heter Jonas och jag, jag heter Mia-Maria, och vår lillasyster heter Lotta. Hon är bara lite mer än 5 år Lotta. Pappa säjer att innan det fanns några barn i huset så var det alldeles lugn. Men sedan blev det ett sådant väsen. Min bror, han föddes innan mig. Och pappa säjer att det började skrälla i huset nästan genast, så fort Jonas blev så stor att han kunde dunka skallran i sängkanten när pappa ville sova om söndagsmorgnarna. Och sedan har Jonas skrällt mer och mer och mer. Sedan kom jag och sedan kom Lotta. Vi bor i ett gult hus vid en liten gata som heter Krukmakargatan…(Lindgren 1958, s.11-12)

Inledningsvis är det inte självklart att bokens huvudkaraktär är Lotta. Den skulle lika gärna kunna handla om storebror Jonas eller om berättarrösten, storasyster Mia-Maria. Det är först efter några sidor som läsaren får en förståelse för att Lotta är huvudkaraktären. Boken heter dessutom Barnen på Bråkmakargatan vilket inte heller ger någon indikation på att den handlar om Lotta. Dock figurerar de andra karaktärerna ofta och i nära relation till Lotta och det är genom hennes agerande mot dem som läsaren lär känna henne och skapar sig en uppfattning om vem hon är.

I Barnen på Bråkmakargatan är det Lottas storasyster Mia-Maria som beskriver berättelsens olika händelser som sedan blandas med dialoger. Ordförrådet bör ses som begränsat eftersom ett barn inte innehar samma vokabulär som en vuxen. Detta behöver inte ses som en nackdel då det återspeglar karaktärens syn på sin omvärld. Mia-Maria är i skolåldern och några år

(21)

21 äldre än Lotta men hon framställs som en trovärdig 5-åring utifrån storasysters beskrivningar av olika händelser i boken.

Nikolajeva (1998) menar att många författare skapar karaktärer och berättelser som ska skildra mognad och utveckling. Dessa karaktärer kallas för dynamiska karaktärer. Motsatsen till detta är statiska karaktärer som har mer bestående egenskaper.

Lotta är en statisk karaktär, hennes sätt att vara och agera mot sin omgivning är bestående under hela berättelsen och i alla kapitel. Att vara en statisk karaktär behöver inte vara negativt. Lotta är envis och gör det som faller henne in men hon står också för det genom att ha svar på tal. Det går därför inte att säga att hon är en dynamisk karaktär som hittar på upptåg som blir fel och som hon sedan inser och ber om ursäkt för. Lotta kan också beskrivas som en rund karaktär som har både positiva och negativa egenskaper och som läsaren lär känna under berättelsens gång.

Maria Nikolajevas schema som beskrivits ovan är konstruerat efter vad som kan anses vara manligt och kvinnligt för karaktärer. Denna tabell är framtagen för att kunna analysera karaktärers manliga och kvinnliga drag i litteratur och inte i verkligheten. Dock har tabellen en tydlig struktur som visar hur kvinnor och män kan uppfattas i ett motsatsförhållande vilket också förekommer i verkligheten. Eftersom tabellen inte är framtagen med tanke på att kunna analysera pojkar och flickor i verkligheten finns viss problematik i att kunna jämföra hur både Lotta och Madicken kan uppfattas i ett verklighetsperspektiv när tabellen enbart talar om hur de agerar i sin egen fiktiva värld. Den uppfattning som finns kring karaktärerna ur ett

verklighetsperspektiv blir alltså min egen i relation till hur Nikolajeva har valt att konstruera sin tabell.

Lotta som karaktär är varken aggressionshämmad eller lydig. Hon drar sig inte för att hamna i konflikt när hon motsätter sig sin mammas förmaningar vilket i sin tur leder till olydnad. Hon är aktiv och vill göra det som hennes syskon gör och älskar att leka och hitta på saker. Hon är självständig i den mån hon kan, t.ex. när hon går till affären helt själv. Hon är söt med tjocka ben som hennes syskon vill pussa på. Men det vill inte Lotta vilket är ett tecken på hennes styrka att säga vad hon själv vill och hur hon vill framstå.

Lotta är så söt och har såna tjocka ben. Jonas och jag brukar pussa på Lotta och krama henne, men det vill hon inte. Det är mycket som hon inte vill, Lotta. Medicin vill hon inte ta, fast hon måste när hon är sjuk. I förra veckan, då hade Lotta hosta och då ville mamma att hon skulle ta hostmedicin. Men Lotta knep ihop munnen och skakade på huvet (Lindgren 1958, s.32-33).

(22)

22 Lotta framställs ofta som en känslosam person som visas genom hennes ilska men för sitt gosedjur Bamsen visar hon sin omsorgsfulla och milda sida vilket tyder på att hon också kan vara ett omtänksamt barn.

Vi letade och letade överallt, men Bamsen var borta, och mamma sa att vi måste fara hem utan Bamsen. Då skrek Lotta mycket värre än när Jonas trillade i sjön.

-Bamsen kan ha en skön och trevlig natt i skogen alldeles för sej själv, sa pappa. Och i morron kan jag fara tillbaka hit och leta reda på honom.

Men Lotta bara skrek (Lindgren 1958, s.68).

Med utgångspunkt i Nikolajevas schema kan Lotta ses som en liten tuff pojkflicka som stämmer in på många av de drag som Nikolajeva beskriver som typiska för pojkar. Men hon är också omsorgsfull och mild vilket är typiskt för flick-karaktärer. Eftersom schemat används på fiktiva karaktärer finns en viss problematik i att analysera Lotta utifrån ett verklighetstroget perspektiv då inget sådant analysredskap finns att tillgå mer än min egen uppfattning av karaktären och hur jag kan se på henne utifrån min egen erfarenhet och uppfattning. Jag anser att Lindgren har skapat en stark karaktär som kanske inte var så tidstypisk men med ett barns naturliga envishet, fantasi och massor av lekfullhet.

4.2 Madicken

Den första boken om Madicken utkommer 1960, strax efter att den första boken om Lotta utkommit. Madicken är sju år och har börjat första klass. Madicken framstår som en flicka som gärna vill göra rätt för sig men det blir ofta fel och det ångrar hon då. Detta beskrivs i Madicken (1960) på följande sätt:

Madicken har så många befängda infall och tänker sig aldrig för…förrän efteråt. Då ångrar hon sig och är ledsen. Hon vill så gärna vara snäll och lydig, därför är det synd att det ibland inte vill lyckas (Lindgren 1960 s. 8).

Att vara busig och hitta på upptåg är vanligare hos pojkkaraktärer men även flickor i barnlitteraturen kan beskrivas som busiga. Skillnaden är att pojkar inte ångrar sig medan

(23)

23 flickor oftast gör det. Utifrån den slutsatsen kan Madicken ses som ett barn med drag från både flickor och pojkar. Hon hamnar ofta i situationer som blir fel och som hon ångrar. Men Madicken är ett barn utan fördomar. Hennes familj bor granne med paret Nilsson och deras son Abbe som är 15 år.

Madicken är gärna hemma hos familjen Nilsson och hon tar ingen hänsyn till klasskillnaden och inte heller till att farbror Nilsson har alkoholproblem. Hon värnar istället om Abbe och tycker synd om honom.

Egentligen skulle hans pappa baka dem och hans mamma stå på torget, men det blir för det mesta Abbe som får sköta alltihop. Madicken tycker synd om honom för det. Abbe vill bli sjöman och vara på havet i full storm, baka vill han inte alls (Lindgren 1960, s. 22-23).

Hon tar heller ingen hänsyn till vilka traditioner som fanns i samhället under början av 1900-talet. Att gifta sig med Abbe ser inte Madicken som något konstigt och normbrytande även om det hade varit otänkbart ur ett verklighetstroget perspektiv under den tiden.

”förresten kanske jag inte gifter mej jag heller”, säjer Madicken för att trösta Lisabeth. Innerst inne kan hon inte förstå det finurliga i att gifta sej. Men ska det nu tvunget ske, så ska det vara med Abbe Nilsson, det har Madicken bestämt. Fast Abbe vet inte om det än (Lindgren 1960, s. 13)

Madickens samhällssyn och obryddhet om klasskillnader gör henne till en älskvärd karaktär som framstår som både storsint och modig och framförallt normbrytande. Samtidigt är hon emotionell och reflekterar ofta över de orättvisor som finns men hon är också tacksam över sin egen tillvaro.

”Där kan hon höra, Madicken”, säjer Ida, ”där kan hon höra, hur jämmerligt di fattiges barn har det. Så att hon kan vara lite tacksam för att hon själv har de som pärla i gull. Visst har Madicken de som pärla i gull. Hon har ju mamma och pappa och Lisabeth och Alva och Linus-Ida och Abbe Nilsson, och hon bor i Junibacken (Lindgren 1960, s. 10-11).

Edström (1992) menar att Astrid Lindgren har skrivit Madicken som ett något mer politiskt inriktad bok och som hade blivit för ”idyllisk” om den enbart handlat om Madicken, hennes familj och deras liv på Junibacken. Troligtvis hade läsaren uppfattat Madicken på ett helt annat sätt om hon inte haft karaktärer som Abbe eller Lus-Mia att förhålla sig till. Det är tack

(24)

24 vare dessa karaktärsskildringar som läsaren lär känna Madicken som en icke fördomsfull sjuåring. Det hade varit mer problematiskt att analysera Madicken som karaktär om hon inte ställts emot de andra karaktärerna och de klasskillnader som skildras i litteraturen.

Nikolajeva (1998) menar att läsaren bildar sig en egen uppfattning om de karaktärer som beskrivs i böcker utifrån den information som ges. Att familjen Nilsson har det sämre ställt än Madicken och hennes familj behöver inte nödvändigtvis vara uppenbart för barn. Den första beskrivning som ger en indikation på att Abbe har det sämre ställt än Madicken kommer först i slutet av det första kapitlet och då har redan Abbe figurerat i berättelsen under en tid.

När Linus-Ida sjunger sina sorgliga visor om fattiga barn och om hur deras fader till krogen drar får Madicken för sig att det är farbror Nilsson det handlar om (Lindgren 1960 s.23).

Att det är Madicken som är huvudkaraktär i boken är uppenbart redan från första sidan. Berättelsen är skriven med en berättarröst som beskriver karaktärerna och deras handlingar samtidigt som karaktärerna har dialoger sinsemellan. Berättelsen om Madicken börjar med att klargöra var familjen bor och vilka som ingår i den. Det ges egentligen inget utrymme för missförstånd.

Madicken som karaktär är något svårdefinierad när det kommer till om hon är statisk eller dynamisk. Hon hittar ofta på upptåg som inte alltid slutar bra, hon är alltid ångerfull och både vet och erkänna när hon begått misstag. Vilket kan ses som en mognad och utveckling vilket tyder på att hon är en dynamisk karaktär. Samtidigt begår Madicken misstag igen trots sin medvetenhet, vilket indikerar mer på att hon är en statisk karaktär som inte förändras under berättelsens gång. Däremot begår hon inte under berättelsens gång samma misstag, så kanske att hon utvecklas varje gång hon gör ett snedsteg.

Däremot är hon är rund karaktär som Nikolajeva (1998) beskriver som karaktärer som har både positiva och negativa egenskaper som vi lär känna under berättelsens gång. Madickens karaktärsdrag har självklara positiva egenskaper samtidigt som hon har negativa egenskaper. Madicken är mån om sin vänskapsrelation med Abbe och älskar sin lillasyster Lisabeth och mycket av hennes negativa egenskaper uppstår i samband att när hon vill göra någonting bra. Karaktären Madicken vill vara sin omgivning till lags och vara lydig men hennes impulsiva agerande får henne att framstå som aggressiv. Enligt Nikolajevas schema är det ett drag hos

(25)

25 pojkar medan att vara lydig ligger för flickor. Madicken vill alltså vara lydig som en flicka men framstår som en aggressiv pojke i sitt agerande i olika situationer.

Samtidigt är hon emotionell och blir mycket upprörd när Lisabeth berättar att hon har dragit deras katt i svansen. Hon är också omtänksam och omsorgsfull, hon vill alla väl oavsett om det gäller Abbe Nilsson, mamma eller pappa. Madicken är mycket aktiv och befinner sig ofta i händelsernas centrum, som hon själv skapar. Av henne och Lisabeth är hon den skyddande medan lillasystern är den sårbara. Hon är heller inte beroende av någon utan självständig vilket hon visar med sina olika påhitt och upptåg.

Lisabeth beskrivs som en söt unge som ler med hela ansiktet men om Madicken står det:

Hos Madicken finns inget mjukt och lent och sött. Men ett trevligt litet solbränt ansikte har hon, ett par frimodiga blå ögon har hon och ett tjockt brunt hår. Och så är hon rak och smal och vig som en katt (Lindgren 1960 s.12).

Genom att analysera karaktären Madicken utifrån Nikolajevas schema för manligt och kvinnligt faller Madicken in i de flesta av pojkars karaktärsdrag. Det enda som kännetecknar en flicka enligt schemat är hennes emotionella och omsorgsfulla sida. Madicken kan alltså inte sägas vara en platt stereotyp karaktär.

Nikolajeva (1998) menar att våra föreställningar om vad som kännetecknar manliga och kvinnliga drag förändras genom tiden. Madickens pojkaktiga agerande i litteraturen är knappats något sensationellt idag. När boken kom ut 1960 var det med all förmodan inte lika vanligt att flickor beskrevs på just det här sättet i litteratur även om det inte var ovanligt för Astrid Lindgrens karaktärer.

I boken om Madicken säger karaktären Linus-Ida att Madicken borde fötts till pojke istället för flicka vilket är en av de repliker som läsaren kan fundera kring. Varför skulle hon fötts till pojke istället? För att hon inte är söt? Eller för att hon hittar på bus? Oavsett hur läsaren väljer att tolka Linus-Idas påstående svarar Madicken genom att säga att hon gärna liknar en pojke och sin egen pappa för då blir hon säkert gift.

(26)

26

”Nej, titta, en sån söt unge!”

Då vet Madicken att de fått syn på Lisabeth, som står uppspetad på grinden och ler med hela ansiktet. Madicken tror inte själv att hon är någon söt unge, men hon blir mycket belåten när folk säjer att Lisabeth är det (Lindgren 1960, s. 12)

Trots Madickens medvetenhet om att hon inte är lika söt som Lisabeth och att hon är busig och gör snedsteg är hon både glad och nöjd med sin tillvaro. Astrid Lindgrens sätt att

framställa Madicken som karaktär är ett bra bevis på hur barn ska få vara. De ska få vara och göra som de själva vill och ingen ska ha fördomar utifrån deras kön eller vad som anses rätt eller fel både vad gäller utseende eller beteendemönster.

4.3 Skillnader och likheter hos karaktärerna Madicken och Lotta

Både Lotta och Madicken är skrivna utifrån den vardagsrealistiska genren och de växer upp i familjer som har det gott ställt. Berättelserna i sin helhet är lätta att förstå och relatera till just på grund av deras trovärdighet. Händelserna i båda verken skulle kunna inträffa på riktigt och barn kan känna igen sig i både Lotta och Madickens sätt att vara och agera.

Lotta och Madicken är starka och självständiga individer som båda gör det som faller dem in. Det skiljer bara två år mellan dem men Lotta framställs mer som ett barn än vad Madicken gör även om de båda är unga. Det kan också bero på att under de två åren som skiljer dem åt händer det mycket. Madicken har exempelvis börjat skolan medan Lotta är hemma med sin mamma om dagarna.

Enligt Nikolajevas schema för manligt och kvinnligt uppfattas både Madicken och Lotta som barn med drag från pojkar. De är båda starka, självständiga och aktiva samtidigt som de har det emotionella, milda och omsorgsfulla inom sig, som kännetecknar flickor.

Det som skiljer karaktärerna åt är hur de bemöter sina snedsteg och sin busiga sida. Lotta är inte lika ångerfull som Madicken. Hon har egentligen mer självkänsla i sitt agerande eftersom hon står för det hon gör och inte ångrar det. Hon agerar även med mer ilska än vad Madicken gör vilket kan vara för att Madicken ångrar sina misstag vilket inte Lotta gör. Detta skulle också kunna bero på att Madicken är två år äldre än Lotta och har hunnit mogna i sitt emotionella sätt och kan visa att hon är ledsen för något hon gjort. Att be om ursäkt för misstag ses som något stort och är ingen självklarhet hos ett litet barn.

(27)

27 I boken om Madicken finns många olika bikaraktärer. Förutom Madickens egen familj finns också Abbe och hans mamma och pappa, Alva, Linus-Ida samt flera karaktärer som Madicken möter i skolan och i den lilla staden där hon bor. Detta gör att Madicken går att tolka mot fler bikaraktärer, dessutom ställs hon mot karaktärer från olika samhällsklasser vilket gör att hon kan uppfattas på ett något djupare plan. Lotta beskrivs bara i förhållande till sin egen familj, med undantag för hennes granne Tant Berg.

Av ovan nämna anledning är det också svårt att ställa karaktärerna mot varandra i jämförande perspektiv eftersom de är skapade in i olika fiktiva världar av en författare som haft olika berättelser i åtanke.

4.4 Lotta och Madicken i undervisningen

Astrid Lindgrens verk är kända för de flesta barn medan begreppet genus inte behöver vara lika etablerat hos dem. Trots detta så är jämställdhetsfrågan mycket aktuell och närvarande både i och utanför skolan. Skolan ska på ett medvetet sätt främja både flickor och pojkars lika rätt och möjligheter. De krav och förväntningar som ställs på eleverna i skolan bidrar till deras uppfattning om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Skolan har också ett ansvar att motverka de traditionella könsmönstren och rådande normer kring kön (Skolverket 2011, s. 8) Som lärare är det viktigt att belysa genus för eleverna för att ge dem en förståelse för vad det innebär. Skolan idag ska förankra både människans okränkbarhet och lika värde hos eleverna men också belysa genus och jämställdhetsfrågan som bottnar i just lika värde oavsett kön. Det ska inte spela någon roll vilket kön en elev har, de ska bemötas utifrån sin egen person. Att belysa genus för eleverna handlar om att ta ner det på deras nivå så de förstår innebörden av det men också konsekvenserna av vad som händer om det inte fungerar jämställt i

samhället. Att använda Astrid Lindgrens karaktärer Madicken och Lotta kan hjälpa till i undervisningen för att förklara ämnet på ett yngre barns nivå. Både för att de är kända karaktärer hos barnen och för att de är skrivna för just barn.

Genom att diskutera könsroller kring Madicken och Lotta ges eleverna en möjlighet att förstå att det egentligen inte finns något som är typiskt för just flickor och pojkar utan det handlar om att få vara och handla utefter vad som känns bra utifrån sig själv. Enligt Svaleryd (2002) är det viktigt att slå hål på fördomar som eleverna har kring just könsmönster. Både Lotta och

(28)

28 Madicken är tuffa flickor som gör precis vad som faller dem in. De är inte brydda om sitt kön utan handlar utefter sin egen vilja och förmåga vilket är just det som jämställdhet bör handla om.

Böckerna Lotta på Bråkmakargatan (1958) och Madicken (1960) är vardagsrealistiska berättelser som beskriver barn i vardagen. Eftersom de utspelar sig för länge sedan går det också att diskutera rådande könsmönster under den tiden berättelsen utspelar sig vilket också ger eleverna en förståelse för hur jämställdheten mellan könen har förändrats över tid. Detta är en viktig aspekt att ha i åtanke för både elever och lärare. Att förstå hur olika beteenden förändras ger eleverna en chans att förstå hur synen på jämställdhet har varit och hur den är idag. De kan också ta ställning till hur det vill att de ska vara för dem själva i framtiden. För att kunna ge eleverna en möjlighet att förstå genusbegreppet och dess innebörd måste de verksamma lärarna förstå vikten av begreppet samt vad det innebär i praktiken för eleverna. Det är enkelt att säga till barn att alla ska få vara precis som de själva vill men vad innebär det egentligen? Och hur slår skolan hål på fördomar vad gäller manligt och kvinnligt?

Att arbeta med fiktiva karaktärer kan klargöra för eleverna hur olika människor har olika behov och vill vara på olika sätt. Eleverna kan då på ett enklare sätt förhålla sig till karaktärerna och förstå deras behov att vara olika. Både Lotta och Madicken agerar mot könsnormen och just detta är viktigt att belysa för eleverna.

I dagens samhälle lever vi med könsnormer som ett dagligt inslag vilket innebär att flickor förväntas vara på ett visst sätt medan pojkar på ett annat. Detta är något som människan skapat och som vi många gånger lever efter. Men detta problematiserar för individer att vara sig själva. Ingen ska behöva bli ifrågasatt varför de ser ut eller agerar på ett sätt som samhället anser vara normbrytande när det kommer till fråga om kön.

Skolan har en central roll i att belysa genus och försöka förklara den rådande könsnormen för att eleverna ska få en djupare förståelse för vad det innebär. Det handlar om bryta mönster. Detta gäller framförallt hur flickor och pojkar förväntas vara och se ut. Det ska inte handla om att sudda ut olika egenskaper hos människan, för det kommer alltid att finns två olika kön men det ska inte finnas en könsnorm som säger att pojkar måste vara aggressiva istället för lydiga eller att flickor måste vara emotionella.

(29)

29

5 Diskussion

Syftet med denna uppsats var att se hur Madicken och Lotta framställs i sina respektive böcker samt om de bryter mot könsnormen där de ställdes mot Maria Nikolajevas schema för manligt och kvinnligt. Detta gjordes för att skapa ett konkret redskap där båda karaktärerna kunde jämföras på samma premisser. Relevant för uppsatsen var också att se hur karaktärerna kan användas för att belysa genus i undervisningen i skolan.

Lotta är både envis och bestämd men hon framställs ändå på ett humoristiskt sätt som barn med lätthet kan ta till sig. Hon är självständig och göra bara det som hon själv tycker är relevant för stunden. Oavsett om det handlar om att vägra ta hostmedicin eller ställa sig på gödselhögen i regnet för att kunna växa i kapp sina äldre syskon.

Lotta framställs med flera karaktärsdrag som anses ”pojkaktiga” men hennes karaktär har inslag av hur flickor anses vara. Hon är med det en normbrytande karaktär när hon ställs mot Nikolajevas schema.

Madicken är precis som Lotta en normbrytande flicka som inte heller kan ses som annat än ett fantasifullt barn som ibland hamnar i situationer som inte blivit som hon tänkt sig. Men om barn inte tillåts misslyckas hur ska de då lära sig? Madicken vill göra rätt för sig och kan också be om ursäkt för sina misstag vilket ses som en styrka.

Både Madicken och Lotta som karaktärer är förebilder för hur ett barn bör uppfattas och få agera mot sin omgivning. De räds inte att stå upp för sig själva eller för någon annan och de lägger inte heller någon vikt vid hur deras agerande skulle vara opassande för det kvinnliga könet. Madicken uttrycker till och med att hon mer än gärna beter sig som en pojke för då är hon lik sin pappa som hon ser upp till. Nikolajeva (1998) menar att litterära karaktärer är skapade av en författare vilket gör att vi inte kan analysera dem utifrån vår egen verklighet och den verkliga normen som varit eller finns idag. Med tanke på Madicken och Lottas normbrytande karaktärsdrag kan man anta att Astrid Lindgren skapade dem utifrån en bakomliggande tanke om att de skulle vara självständiga och envisa trots sitt kön, sin ålder och de tidsperioder de figurerade i.

Eftersom resultatet visar hur karaktärerna kan uppfattas utifrån Nikolajevas schema och inte i verkligheten finns en viss problematik att sätta resultatet i relation till just verkligheten. Även om man kan anta att Lindgren har skapat karaktärerna och miljön i böckerna med hänsyn till verkligheten på grund av verklighetstrogna beskrivningar av både karaktärer och miljö. Trots

(30)

30 det är det ändå inte verklighet. Schemat eller tabellen visar konkreta drag hos pojkar och flickor som är framtagna och skapade av författaren för att förstå karaktärsdrag. Tabellen visar tydligt att det finns könsspecifika egenskaper hos pojkar och flickor som är varandras motsatser. Men finns dessa könsspecifika drag hos män och kvinnor i vårt samhälle? Detta är förmodligen en tolkningsfråga och kan skilja sig från person till person vilket också skapar en viss problematik. För kan då en analys av fiktiva karaktärer som Lotta och Madicken ses som något användbart i undervisningen av genus om den inte är verklighetstrogen? Jag anser dock att det är det. Könsnormer finns i samhället och att använda litterära karaktärer i sin

undervisning är förmodligen mycket användbart.

Det gäller sedan att hitta sätt att nå eleverna och det budskap som ska leda dem till att förstå genusbegreppet och de rådande könsnormernas ibland negativa effekter. Men det är viktigt att komma ihåg att de könsspecifika egenskaper som Nikoljava beskriver inte behöver stämma överens med verkligheten. En viktig del för undervisningen kan vara att ta reda på vilka könsnormer som eleverna känner till och är bekanta med. Är alltid pojkar starkare än flickor? Varför får inte pojkar ha rosa skor? Varför slåss inte flickor?

Att använda karaktärer som Lotta och Madicken för att belysa genus kan göras genom att först tala om vad eleverna själva anser vara ”pojkigt” och ”flickigt” och faktiskt våga

ifrågasätta varför de eventuellt anser att det finns särskilda drag för flickor och pojkar. I vissa fall är barn knappast medvetna om detta eftersom det bara är en naturlig del av deras vardag, både hemma och i skolan.

Även om Madicken och Lotta och andra karaktärer som beskrivs i barnlitteratur inte finns i verkligheten så anser inte jag att det finns några hinder att använda dem som exempel i undervisningen. Både Lotta och Madicken tuffa med snälla barn som med fördel kan ses som förebilder och statuera bra exempel när det kommer till könsnormer och att bryta dem.

Att få vara precis som man vill är inte en självklarhet och skolan är dessvärre en stor arena för mobbning och kränkning av könsrelaterade frågor. Framförallt förväntas elever vara på ett visst sätt enbart i egenskap av sitt kön och vågar inte alltid stå upp för att de tycker eller vill vara på ett annat sätt än vad som de tror anses vara normalt. Av den anledningen bör

könsnormer suddas ut och fokus bör alltid ligga på eleven som individ och hans eller hennes behov av undervisning och trygghet i sin egen person.

(31)

31

6 Slutsats

Avslutningsvis vill jag poängtera att denna uppsats fått upp mina ögon för hur rådande könsnormer och genus kan komma att bli en utmaning i min kommande lärarroll och den undervisning som jag vill bedriva i mitt klassrum. Begreppet genus är inte heller något som kan beskrivas med enkelhet för elever i yngre åldrar trots att det är ett ständigt närvarande inslag i vardagen och inte minst i skolan. Att skolan ska vara en plats där könsnormer bryts och suddas ut ska vara en självklarhet men det gäller också att hitta de rätta verktygen för att kunna nå det målet.

Uppsatsen har också gett mig lärdom att söka och värdera litteratur som tagit upp uppsatsens ämne och kunna förstå de valda författarnas resonemang och intresse för detta viktiga ämne. Slutligen så har det inte funnits några tvivel om att jag valde att använda mig av Astrid

Lindgren och två av hennes folkkära karaktärer och böcker för att kunna skriva denna uppsats. Astrid Lindgren som författare men även privatperson var en normbrytare och förebild för det nya och okränkbara. Hon hade inga fördomar och detta lyser igenom hos hennes karaktärer.

(32)

32

7 Litteraturlista

Andersson, Maria & Druker, Elina (2008) Inledning. I Andersson, Maria & Druker, Elina (red.), Barnlitteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur AB, s.7.

Astrid Lindgren AB (2019) https://www.astridlindgren.com/sv/astrid-lindgren [2019-04-28].

Astrid Lindgren AB (2019) https://www.astridlindgren.com/sv/bok/barnen-pa-brakmakargatan [2019-05-02].

Astrid Lindgren AB (2019) https://www.astridlindgren.com/sv/bok/madicken [2019-05-02].

Edström, Vivi (1992) ASTRID LINDGREN – Vildtoring och lägereld. Stockholm: Rabén & Sjögren Edström, Vivi (1980) Barnbokens form. Stockholm: Norstedts förlag

Englund, Marie-Louise (2018). Astrid Lindgren och hennes flickor – en kvalitativ analys av flickkaraktärer i Astrid Lindgrens fiktiva värld. (Studentuppsats) Karlstads universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1229388/FULLTEXT01.pdf

Hallberg, Kristin (1998) Änglaprinsessan och flickbytingen, några svenska flickskildringar. I Hallberg, Kristin (red.) Läs mig sluka mig! – En bok och barnböcker. Stockholm: Natur och kultur, s.102.103. Kåreland, Lena (1994) Möte med barnboken. Stockholm: Natur och kultur

Kåreland, Lena (2005) Inledning. I Kåreland, Lena (red.) Modig och stark – eller ligga lågt – Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur, s. 10-11.

Lindgren, Astrid (1958) Barnen på Bråkmakargatan. Stockholm: Rabén & Sjögren Lindgren, Astrid (1960) Madicken. Stockholm: Rabén & Sjögren

Nikolajeva, Maria (1998) Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur AB

Rydström, Jens & Tjeder, David (2009) Kvinnor, män och alla andra – en svensk genushistoria. Lund: Studentlitteratur AB

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Svaleryd, Kajsa (2002) Genuspedagogik. Stockholm: Liber AB

Svanström, Jennifer (2015). Könsroller i Astrid Lindgrens böcker – en analys av rådande könsroller i Madicken och Lotta på Bråkmakargatan. (studentuppsats) Örebro universitet. Tillgänglig:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:931059/FULLTEXT01.pdf

Toijer – Nilsson, Ying & Westin, Boel (1994) Den svenska flickboken – Om flickor för flickor. Stockholm: Rabén & Sjögren

Wahlström, Eva (2011) Fria flickor före Pippi – Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis: Astrid Lindgrens föregångare. Göteborg/Stockholm: Makadam förlag

References

Related documents

Det är även viktigt att tänka på att vi arbetar med sammanhållen journalföring för att andra vårdgivare ska kunna läsa om dina vårdbehov.Vårdnadshavare kan inte spärra

fundamentala riktlinjerna. Som innersta drivkraft och hjärta i Lindgrens författarskap finns en djup kärlek till människobarnen. Hennes uppfattning vad gäller barnuppfostran var

I denna litteraturanalys har jag analyserat fem av Astrid Lindgrens kända verk, Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Lillebror och Karlsson på taket, Ronja rövardotter

Jag har gjort en diskursanalys av Astrid Lindgrens böcker där jag granskar vilka roller pojkar och män har och med vilka adjektiv de beskrivs.. I mina resultat kan man se att

det verkar ofta vara enklast att inte ifrågasätta detta. Men då behöver vi ställa oss frågan: Vad gör det med flickan som i bokhyllan på förskolan och i hemmet bara erbjuds

I Samsungen är de 27 xml filer som alltid förändrats mellan varje utvinning, dessa kommer att bortses ifrån vid analysen på grund av att de står för layout för applikationer

Av de 16 gårdar som hade tjuren i lösdriften med mjölkkorna var det 11 som inte använde något hjälpmedel för brunstkontroll (t.ex. aktivitetsmätare) och 9 som

Genom denna studie framkom det att den sociala omgivningen är en påverkande faktor vid ohälsa hos äldre, att ge möjlighet till socialisering med andra individer och utföra