Livet efter en genomgången hjärtinfarkt : Den förändrade vardagen

Institutionen för hälsovetenskap

Livet efter en genomgången hjärtinfarkt

- Den förändrade vardagen

Christopher Gustafsson, Tobias Hansson

Examensarbete i omvårdnad på grundnivå Sjuksköterskeprogrammet

Institutionen för Hälsovetenskap Vår terminen 2020

Livet efter en genomgången hjärtinfarkt – Den förändrade vardagen Life after a myocardial infarction – A changed everyday life

Författare Christopher Gustafsson Tobias Hansson

Handledare Johanna Selin Månsson

Examinator Susanne Andersson

Institution Högskolan Väst, Institutionen for hälsovetenskap

Arbetets art Examensarbete i omvårdnad, 15 hp

Program/kurs Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Termin/år VT 2020

Antal sidor 24

Abstract

Background: The number of people suffering from myocardial infarction in Sweden is

decreasing, despite this the prevalence is high. Being diagnosed with myocardial infarction results in medical interventions, lifestyle changes and eventual

pharmacological treatment to prevent relapse.

Aim: The aim of this study was to describe patients’ experience of life after a

myocardial infarction.

Method: A literature-based study was used, based on ten qualitative articles. The

articles were analyzed in a five step-model, which resulted in three main-themes and six sub-themes.

Results: The results present life after myocardial infarction as difficult to understand

and manage. This could be related to their physical and mental changes, which resulted in fear and anxiety that affected their everyday lives through experienced limitations. Fatigue where also a contributing factor in the limitations of everyday life due to energy loss. This was hard to handle without support from both relatives and health care

professionals. It was essential to be meet as a unique human and not reduced to a diagnosis. Life became more valuable through the survival and gave the individuals a second chance with different priorities. Some adjusted to the lifestyle changes, while others were reluctant. Returning to work where seen as an indicator for being healthy and a return to life as before.

Conclusion: To establish well-being and security through nursing, a holistic approach

that is the basis of person-centered care helps nurses to see the individual situation.

Keywords

Myocardial infarction, patient experience, person-centered care, patient-centered care, sense of coherence

Populärvetenskaplig sammanfattning

I Sverige minskar antalet personer som drabbas av hjärtinfarkt trots detta är förekomsten fortfarande hög och ca 5800 avlider varje år. Hjärtinfarkten medför både fysiska och psykiska förändringar hos den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelse av livet efter en genomgången hjärtinfarkt.

I studiens resultat framkom det att både män och kvinnor såg situationen och livet efter en hjärtinfarkt som svår att hantera, då både kroppen och hjärtat inte längre upplevdes pålitligt. Detta resulterade i rädsla och oro som begränsade det vardagliga livet. Personerna upplevde att det var svårt att tolka kroppsliga signaler, vilket gav en

osäkerhet som resulterade i ångest och katastroftankar om döden. Detta medförde även att de inte vågade anstränga sig fysiskt. Känslor som ilska, frustration och nedstämdhet upplevdes på grund av den mentala och fysiska utmattningen som var svår att förstå. Personerna kunde inte utföra vardagsaktiviteter i samma utsträckning som innan hjärtinfarkten, vilket resulterade i en känsla av passivitet. Det utrycktes även ett behov av stöd från anhöriga och vårdpersonal för att klara av sin situation och det vardagliga livet. Vårdpersonalens bemötande och agerande var avgörande för hur patienterna förstod informationen som gavs, deltog i rehabilitering och klarade att genomföra nödvändiga förändringar när det gäller ohälsosamma levnadsvanor. Vårdpersonalens förmåga att skapa en trygg atmosfär tillsammans med att se patienten som människa var viktigt för att uppnå välbefinnande. Anhöriga sågs som en resurs för personerna då de kunde avlasta vardagssysslorna samtidigt som de lyssnade, vilket gav trygghet och välbefinnande hemma. Patienter upplevde att familjen satt för höga krav och fick då stödet från vänner. Partnerrelationen kunde påverkas genom den minskade sexuella relationen som grundade sig i rädsla för de fysiska förändringarna och upplevdes svårt att prata om med partnern. Livet efter en hjärtinfarkt beskrevs som en ny chans till livet där nya värderingar uppstod. Personerna upplevde att arbetsgivarens attityd och

förståelse för situationen var avgörande för fortsatt sjukskrivning.

För att kunna möta patientens unika behov och skapa välbefinnande genom omvårdnad, är personcentrerat förhållningssätt lämpligt för att vidhålla en helhetssyn på patienten och inte bara det fysiologiska tillståndet.

Innehållsförteckning

Bilagor

Bilaga I Sökhistorik Bilaga II Kvalitetsgranskning

1

Inledning

I Sverige drabbas årligen cirka 24 800 av en hjärtinfarkt. Genom samhällsförebyggande åtgärder och sjukvårdens utveckling har antalet som insjuknar samt avlider av

hjärtinfarkt minskat. Att genomgå en hjärtinfarkt kan innebära en existentiell påverkan för den överlevande och flera förändringsfaktorer bör vidtas för att inte återinsjukna. Detta innefattar både medicinsk behandling och livsstilsförändringar, där sjuksköterskan bland annat kan bistå med information, råd och stöd. Som sjuksköterska krävs det därför en förståelse för hur patienter upplever det nya livet en hjärtinfarkt medför och vad det innebär.

Bakgrund

Hjärtinfarkt

Epidemiologi

Antalet som drabbas av hjärtinfarkt i Sverige minskar. År 2000 visar en incidens på 38 200 med en dödlighet hos män på 35% och 38% hos kvinnor. Statistik från år 2018 påvisar att 24 800 personer insjuknade varav 5800 avled (23%), vilket motsvarar cirka 260 invånare per 100 000 (Folkhälsomyndigheten, 2020; Socialstyrelsen, 2010;

Socialstyrelsen, 2019a). Samhällsekonomiskt är kranskärlssjukdomar kostsamt, där nio procent av sjukvårdens utgifter i Europa går till behandlingen. Prevention i insjuknande är av stor vikt för att få ner dessa kostnader (Piepoli et al., 2016). Män drabbas i större utsträckning av hjärtinfarkt än kvinnor. Incidensen av hjärtinfarkt påverkas av

socioekonomiska faktorer och utbildning, där en eftergymnasial utbildning visar på ett lägre insjuknande bland både män och kvinnor (Kilpi, Silventoinen, Konttinen & Martikainen, 2017; Socialstyrelsen, 2019a). De som är uppväxta i större hushåll, är av arbetarklass och har en lägre ekonomi visar en ökad risk för hjärtinfarkt samt en ökad dödlighet. Påverkningsbara riskfaktorer som ses i relation till hjärtinfarkt är främst rökning, övervikt, högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes, inaktivitet och stress (Piepoli et al., 2016; Socialstyrelsen 2019b).

2

Patofysiologi och symtom

Hjärtinfarkt definieras som myokardiell celldöd till följd av långvarig ischemi, vilket medför irreversibla skador då hjärtats efterfråga på syrgas inte kan tillgodoses. Den huvudsakliga orsaken till hjärtinfarkt är ateroskleros som medför förträngning i något av hjärtats kranskärl (Thygesen et. al, 2018). Ateroskleros innebär att blodkärlet får

förändringar och lumen blir förminskad vilket medför att flödet av blod till hjärtat blir påverkat. Höga värden av LDL-kolesterol orsakar oxidation som skapar plack inuti kärlen och en inflammatorisk process påbörjas. Placket kan ruptera och skapar då en propp, som förflyttas till något av hjärtats kranskärl vilket medför en totalocklusion (Bentzon, Otsuka, Virmani och Falk 2014).

Symtom vid en hjärtinfarkt kan yttra sig genom strålande, tryckande eller brännande smärta i både bröst, rygg och armar. Andra symtom som kan påvisas vid en hjärtinfarkt är yrsel, svettningar, buksmärtor, kräkningar, hjärtklappning, smärtor i käkarna samt dyspné. Det har påvisats att kvinnor i större utsträckning drabbas av symtom som illamående, hjärtklappning, yrsel och ryggsmärtor (Berg, Björck, Dudas, Lappas & Rosengren, 2009). Symtom som andnöd, illamående, kräkning och utmattning [Fatigue] ses som atypiska då de är svåra att härleda till hjärtinfarkt (Ibanes et al. 2017).

Diagnostisering och behandling

Hjärtinfarkten diagnostiseras med hjälp av symtombilden samt kliniska undersökningar som består av EKG och blodproven Troponin-I alternativt Troponin-T, vilket fungerar som en markör för hjärtmuskelskada (Thygesen et, al 2018). Vid ischemi i hjärtmuskeln kommer EKG påvisa ST-höjningar eller ST-sänkningar och den akuta behandlingen blir främst att säkerhetsställa blodflödet till hjärtat. Det sker genom att en kateter förs in i en artär och vidgar upp det drabbade kärlet med en ballong. Därefter avlägsnas proppen och ett metalnät läggs in, så kallad stent (Socialstyrelsen 2019b). Behandlingen kallas Percutan Coronar intervention [PCI] som bör ske inom 90 minuter för att återställa blodflödet, vilket förbättrar prognosen för individen (Ibanes et al., 2018).

3

Socialstyrelsen (2019b) beskriver öppen kranskärlsoperation som aktuell

behandlingsmetod i vissa fall av förträngningar, vilket kallas för Coronar Arteriell Bypass-operation [CABG]. Denna metod tillämpas främst då förträngningen ses som komplicerad.

Efter den akuta fasen inriktas behandlingen mot att förändra hälsobeteenden och riskfaktorer. Detta kan involvera rökstopp, kostförändring, främja fysisk aktivitet och eventuell viktnedgång. Tillsammans med eventuell farmakologisk behandling blir målet att hantera högt blodtryck, sänka kolesterolhalten och fasteblodsockret [HbA1c] (Lloyd-Jones et al., 2010; Socialstyrelsen 2019b). I samband med utskrivning från sjukhus erbjuds personer i Sverige möjligheten att ändra sina levnadsvanor med hjälp av rehabiliteringsprogram från primärvården. Sjöström-Strand, Ivarsson och Sjöberg (2012) beskriver att det vanligtvis sker under en period på ett år efter utskrivning, där individuella behandlingsplaner och stödgrupper upprättas. Därefter erbjuds ett fortsatt stöd från primärvården. Rehabiliteringen har ett fokus mot sekundärprevention som inkluderar fysisk träning, utbildningskurser, modifikation av personens riskfaktorer, samt vägledning i faktorer som rör livet, dietförändringar, medicinsk behandling och hantering av psykosociala aspekter (Sjöström-Strand et al., 2012).

Sjuksköterskans profession

Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2017a) är den legitimerade sjuksköterskans huvudområde omvårdnad. Det kan bestå av den kliniska kontakten med patient eller en ledarskapsroll inom omvårdnadsarbetet både praktiskt och teoretiskt. Inom

yrkesprofessionen inkluderas även annan kunskap som är relevant för

omvårdnadsarbetet så som medicin- och beteendevetenskap. Sjuksköterskan ska även bidra till en hållbar utveckling av hälso- och sjukvården. Det är sjuksköterskans uppgift att självständigt erbjuda människor möjligheter till att bibehålla, förbättra eller återfå hälsa genom omvårdnadsarbetet. Där det är av stor vikt att ha helhetssyn på patienten och dess situation för att kunna möta de grundläggande och komplexa behov som kan påträffas inom omvårdnaden (Svensk Sjuksköterskeförening 2017a). För att

4

sjuksköterskan ska kunna tillgodose en god livskvalité och välbefinnande åt personer i behov av hjälp krävs det kunskap för att kunna hantera hälsoproblem, sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan inkludera fysiska, psykiska, kulturella, andliga eller psykosociala dimensioner.

Genom International Council of Nurses [ICN] framtogs riktlinjer åt sjuksköterskor gällande vägledning och förhållningsätt i omvårdnaden (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017b). Enligt ICN har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden:

förebyggande av sjukdom, främja hälsa, lindra lidande och återställa hälsa oberoende av demografiska variabler. I praktiken innebär detta bland annat ett ansvar för att

tillhandahålla korrekt och lämplig information. Sjuksköterskans ansvar innefattar även respekt för patientens integritet, vidhålla en medkänsla för individen och är lyhörd i sin yrkesutövning.

Tidigare forskning har påvisat att sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter drabbade av hjärtinfarkt som komplex. Kardiologin ansågs vara ett specialistområde som ständigt utvecklades, vilket resulterade i en upplevelse av att grundutbildningen inte medförde tillräckligt hög kompetens för att möta situationen (Heery, Gibson, Dunne & Flaherty, 2019). I vårdandet av svårt sjuka personer uttryckte sjuksköterskor att patienter som ställdes inför död eller förlust kunde beröras existentiellt. Att bemöta existentiellt berörda patienter upplevdes ibland svårt att hantera då sjuksköterskorna kände sig obekväma i situationen, speciellt vid de tillfällen då patienten uttryckte en önskan av att få dö. För att kunna uppmärksamma patientens existentiella behov var det av vikt att lyssna på patientens berättelse (Henoch et al., 2015). Enligt Svedlund,

Danielson & Norberg (1999) förhåller sig patienter drabbade av hjärtinfarkt olika till sin situation, vilket kan ta sig uttryck i form av distansering, förnekelse av situation,

vidhålla en falsk bild av verkligheten eller skuldbeläggning av sig själv. Sjuksköterskor uttryckte även hinder vid behandling av de olika könen, där kvinnor ofta försökte härda ut smärta eller andra obehags känslor då de var rädda att ses som överdrivna medan männen skojade bort sin situation (Svedlund et al., 1999). Då patienterna hade svårt att uttrycka sig beskrev sjuksköterskor att det var viktigt att kunna läsa patientens signaler

5

för att kunna tillgodose välbefinnande. Dessa signaler kunde uttryckas genom patientens kroppsspråk, blick och ansiktsuttryck samt sjuksköterskans egen magkänsla. I vårdandet upplevde sjuksköterskorna svårigheter med att patienter inte alltid lyssnade eller tog till sig informationen. I de situationerna var det viktigt att kunna möta patienten utefter sammanhanget och anpassa samtalen efter mottagligheten för att kunna nå fram (Svedlund et al., 1999). Sjuksköterskorna upplevde även att det första mötet med patienten kunde vara avgörande för hur nära de kom varandra i vårdrelationen. Då patienter vid ankomst kan vara oroliga är det viktigt att ge de tid och utrymme att bearbeta situationen, samtidigt som sjuksköterskorna bör visa omtanke och omsorg i omvårdnaden. Svedlund et al., (1999) beskriver att sjuksköterskorna försökte få patienterna att känna sig trygga och smärtfria genom ett snabbt omhändertagande. De försökte även hjälpa patienten att förstå sin situation och dess konsekvenser genom att förklara förloppet. Sjuksköterskorna menade också att det var av stor vikt att förmedla hopp vilket skedde genom att ge information och stöd, vilket kunde ibland upplevas problematiskt då patienter kunde ha en förskönad bild av sitt tillstånd (Svedlund et al., 1999).

Teoretiska begrepp

Salutogenes

Enligt Antonovsky (2005) har tidigare förklaringar av hälsa kännetecknats av det patogenetiska synsättet som präglats av ett traditionellt medicinskt perspektiv, vilket innefattade dikotomi där människan antingen var sjuk eller frisk. Den patogenetiska synen medförde ett större engagemang mot sjukdomen istället för individen som hade ett hälsoproblem eller upplevelser med bakomliggande orsaker. Alla sjukdomar ansågs orsakas av mikrobiologiska orsaker och inlärda beteenden var roten till psykisk

problematik som exempelvis depression. Yttre och inre stimuli som medförde stress sågs vara riskfaktorer för sjukdom och skulle begränsas. I samband med en studie kring den psykiska hälsan av kvinnliga överlevare från koncentrationsläger under andra världskriget, påvisade resultat att de överlevande kvinnorna upplevde god psykisk hälsa trots att de genomgått ofattbara grymheter. Den tidigare förklaringsmodellen av hälsa överensstämde inte med det framkomna resultatet, vilket fick Antonovsky (2005) att

6

fundera kring hälsans ursprung och den salutogenetiska modellen uppstod. Denna modell utgick från frågeställningar rörande vad som får människan att gå mot en positiv pol av hälsa istället för ohälsa och varför det sker oberoende av den kontextuella

situationen. Antonovsky (2005) förklarar att det salutogenetiska synsättet har ett fokus på vart personen befinner sig i det flerdimensionella sammanhanget mellan ohälsa och hälsa. Genom att fokusera på sammanhanget medför det att hela personen tillsammans med sjukdom kommer i fokus istället för enbart sjukdomen. Synsättet lägger även stor vikt på de faktorer som möjliggör att personer rör sig mot hälsa. Med det

salutogenetiska synsättet involveras individens resurser samt stressande faktorerna från yttre och inre stimuli, vilket kan ses både negativt och positivt beroende på typ av stimuli.

Enligt Antonovsky (2005) kan människan uppleva hälsa genom känslan av

sammanhang [KASAM], där nyckelbegreppen består av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Antonovsky (2005) förklarar begreppet begriplighet genom den grad individen uppfattar yttre och inre stimuli som logiskt greppbar. Stimuli kan upplevas som kaotisk, oförklarlig eller oordnad för att sedan gå till en sammanhängande upplevelse som är tydlig och strukturerad. En god begriplighet innefattar att plötsliga eller väntade stimuli upplevs som förklarbara för personen. Enligt Antonovsky (2005) handlar meningsfullheten om hur individen upplever de krav och motgångar som de ställts inför. Personen måste hitta viktiga faktorer i livet som anses värda att investera både engagemang, hängivelse, energi och känslor i. Investeringarna gör livet

meningsfullt och skapar en inre motivation. Hanterbarheten handlar om de resurser individen har tillgång till för att kunna möta det stimuli som uppstår. Resurserna kan bestå av stöd från utomstående personer som upplevs pålitliga, vänner, en partner eller hälsoprofessioner. Även religiös trosuppfattning kan medföra hanterbarhet och upplevas som resurs för att möta stimuli. Resurserna kan även bestå av individens egna förmågor som kan kontrolleras och påverkas. En person som upplever hög nivå av hanterbarhet kommer inte att uppleva livet som orättvist eller se sig som ett offer utan kan hantera den stimuli som uppstått (Antonovsky, 2005). Begreppen begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet är sammanflätade med varandra. Trots detta kan personer sträcka sig

7

olika mellan begreppen, vilket resulterar i en variation mellan låg respektive hög KASAM (Antonovsky, 2005).

Personcentrerad vård

Personcentrerad vård introducerades först inom demensvården på 1990-talet av den brittiska forskaren Tom Kitwood, för att sedan övergå till andra vårdkontexter och länder. Personcentreringen har sitt ursprung från en humanistisk och holistisk

människosyn, där patienten anses vara en person bestående av en icke separerbar helhet av kropp och sinne. Begreppet person vilar på filosofiska antaganden som handlar om attributen som gör en person till människa, vilket utöver den mänskliga kroppen

innefattar förmågan att reflektera och uppleva känslor. Andra attribut kan handla om de individuella tankar som speglar moral, värderingar, relationer eller trosuppfattning personen har. Då varje person har en unik uppfattning och tanke kommer personen också ha ett unikt behov som behöver tillgodoses i vårdandet, för att skapa

välbefinnande (McCormack & McCance, 2010).

Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver personcentrering som ett

förhållningssätt i vårdandet där hela personen ska prioriteras framför sjukdomen. De innebär att personens existentiella, psykiska, andliga och sociala behov ska prioriteras i lika hög utsträckning som det fysiska. Personcentreringen innefattar även att varje persons individuella tolkning av sjukdom och ohälsa måste bekräftas samt respekteras, genom detta skapas en god vårdrelation som bygger på tillit och en bevarad autonomi (McCormack & McCance, 2010; Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Genom begreppen patientberättelse, partnerskap och dokumentation kan personcentreringen omsättas från teori till en klinisk kontext (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).

Patientberättelsen tar utgångspunkt från den individuella berättelsen av upplevelser och erfarenhet av sjukdom, vilket är viktigt för den gemensamma förståelsen mellan vårdare och patient. Berättelsen kan innefatta symtomupplevelse, livspåverkan eller

känsloupplevelser. Sjuksköterskans aktiva lyssnande av patentens berättelse möjliggör att fokus riktas från enbart sjukdom till att inkludera patienten, där även resurser och

8

behov kan utvinnas (Ekman et al., 2011). Partnerskapet syftar till att väva samman patientens individuella erfarenheter av sjukdomen tillsammans med vårdpersonalens expertis om rehabilitering, vård och behandling (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016). Partnerskapet är även viktigt för att tillsammans med patienten kunna anpassa

behandling efter patientens hälsoproblem, förutsättningar och livsstil. För att kunna bevara patientens perspektiv är det av stor vikt att föra en dokumentation (Ekman et. al, 2011). Enligt McCormack och McCance (2010) är målet med personcentrering att få det till en kultur inom hälso- och sjukvården där alla vårdar utefter den unika personen.

Problemformulering

Forskningen och sjukvården utvecklas ständigt och personer som drabbas av hjärtinfarkt överlever i större utsträckning. Genom en ökad överlevnad medför detta ett utökat vårdbehov för personen. Då sjuksköterskans huvudkompetensområde är omvårdnad måste sjuksköterskor kunna möta både patientens basala och komplexa behov.

Omvårdnad omfattar behov oavsett om det handlar om fysiska, psykiska, psykosociala eller kulturella behov. En djupare förståelse för patienters upplevelser av situationen efter en hjärtinfarkt kan hjälpa sjuksköterskor att lättare styra omvårdnaden mot att skapa välbefinnande och livskvalité för patienten.

Syfte

Syftet var att belysa patienters upplevelse av livet efter en genomgången hjärtinfarkt.

Metod

Litteraturstudien genomförs med Fribergs (2017) metod med syfte att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i kvalitativ forskning. Enligt Polit och Beck (2012) är kvalitativ forskning lämplig att använda då studier riktas mot att undersöka mänskliga erfarenheter, känslor och upplevelser. Kvalitativ forskning kan belysa individuella aspekter, samt dess helhet eller rörlighet. Metoden utefter Fribergs (2017) modell medför en ny samanställning av tidigare forskning, som kan omsättas till

9

kunskap och användas i praktiken genom den ökad förståelse av det studerade fenomenet.

Litteratursökning

Sökningen till denna litteraturstudie skedde genom systematiska sökningar av kvalitativa forskningsartiklar för att svara på studiens syfte. Insamling av data till litteraturstudien bestod av sökningar från databaserna CINAHL och PUBmed. CINAHL är en databas innehållande omvårdnadsvetenskapliga artiklar medan PUBmed riktar sig främst åt medicinskt innehåll och delvis omvårdnadsvetenskaplig litteratur (Östlund, 2017). En inledande sökning utfördes för att säkerställa kunskapsläget i relation till studiens syfte, där ämnesordet “Myocardial Infarction” och sökordet “patient

experience” användes. Detta visade på ett brett urval av artiklar. Den första sökningen efter artiklar till resultatet skedde i CINAHL med ämnesordet “Myocardial Infarction” AND “patient experience” AND “qualitative research”. Därefter avgränsades dessa med “peer reviewed”, “full text”, skrivna på engelska samt var publicerade mellan 2008 och 2020. Ännu en sökning på CINAHL utfördes med ämnesordet “Myocardial Infarction” AND ”AB lifestyle changes” AND “patient experience”. Även denna sökning

avgränsades med “peer reviewed”, “full text”, artiklar endast skrivna på engelska och publicerade tidigast 2008. Därefter utfördes en sökning i PuBMed med ämnesordet “Myocardial Infarction” AND “patient experience” AND “qualitative research” och avgränsades med “fulltext”, var skrivna på engelska samt publicering tidigast 2008. Sökresultatet granskades genom att titlar lästes för att se om valda sökord hade gett en korrekt styrd sökning. I de titlar som var av intresse lästes även abstract för att avgöra om de förhöll sig till syftet. Hur många artiklar som valts och under vilka sökningar framkommer i sökhistoriken (bilaga I).

Urval

I studien inkluderas både män och kvinnor, med en tidsram på en vecka till tio år efter insjuknande. Vuxna personer i åldrarna 18–90 år inkluderas för att få en bred upplevelse och ett större urval. Artiklar som belyser annat än patientens upplevelse exkluderas, lika så artiklar som belyser upplevelsen av hjärtinfarkt prehospitalt. De valda artiklarna

10

granskades därefter genom en förarbetad mall (bilaga II), där artiklar med en slutlig bedömning av hög- eller medelkvalitet valdes att användas. I kvalitetsgranskningen togs även de etiska aspekterna i beaktning, där alla artiklar var godkända av en etisk

granskningskommitté och preciserade hur de förhöll sig mot de etiska aspekterna.

Analys

Analysen i denna litteraturstudie utfördes efter Fribergs (2017) femstegsmodell. För att kunna gå från en helhet i form av tidigare publicerade forskningsartiklar, där innehåll av relevans till denna studies syfte togs ut och sammanfattas till en ny helhet.

De artiklar som valdes ut till resultatet lästes individuellt flertal gånger, för att kunna få en övergripande helhetsbild av dess innehåll. Där efter fortsatte analysen genom att diskutera artiklarnas resultat för att säkerhetsställa att de var relevanta i relation till litteraturstudiens syfte och att de individuella tolkningarna inte skildes från varandra. Nyckelfynd identifierades utefter artiklarnas resultat som bestod av citat, teman och subteman. Analysprocessen fortsattes med färgkodning av de teman och subteman som var relevant för litteraturstudiens syfte. Sedan skapades en sammanställning av de olika artiklarnas resultat för att få en översikt av materialet. Där efter jämfördes de fynd som färgkodats och tagits ur artiklarnas resultat mellan varandra för att kunna påvisa likheter och skillnader i innehållet. Artiklarna lästes ännu en gång i sin helhet följt av delarna som bestod av tema och subtema för att säkerhetsställa att kontexten stämde överens och inte hade blivit förändrat under analysprocessens gång. Detta skedde med hjälp av Polit och Becks (2012) beskrivning av kategorischema där frågor som vad pågår i texten, vad handlar det om, hur kan det liknas vid eller urskiljas från andra subteman och vad står det för involveras i bearbetningen. Efter denna process framkom det tre huvudteman och sex subteman som sedan sammanflätades till en ny helhet och förståelse.

11

Resultat

Tema

Subtema

Att leva med förändrade förutsättningar Att inte våga lita på sin kropp. Upplevd brist på energi

Behovet av stöd Stöd från vårdpersonal.

Vikten av socialt stöd

Livet ställs om En andra chans och behov av förändrade levnadsvanor.

Att fortsatt kunna försörja sig.

Att leva med förändrade förutsättningar

Huvudtemat beskriver hjärtinfarktens fysiska och mentala påverkan på personen. Förändringarna kan upplevas genom fatigue, oro, ångest och rädslor där det uppstår begränsningar efter en genomgången hjärtinfarkt.

Att inte våga lita på sin kropp

Att genomgå en hjärtinfarkt innebar en traumatisk upplevelse, färgad av känslor kopplade till rädsla, oro och ångest. Det vardagliga livet efter en hjärtinfarkt beskrevs som svår att hantera och möta eftersom de inte längre vågade lita på sin kropp eller hjärta. Då kroppen upplevdes oigenkännlig och försvagad resulterade detta i en

osäkerhet på dess funktion (Andersson, Borglin & Willman, 2013; Eriksson, Asplund & Svedlund, 2009; Simonÿ, Pedersen, Dreyer & Birkelund, 2015a). Att vara osäker på sin kropp medförde att de ständigt var på helspänn för kroppsliga sensationer som påminde om symtom för hjärtinfarkt. Sensationerna beskrevs som andnöd, känsla av att hjärtat slår fort eller lätt bröstsmärta som medförde en oro, rädsla och direkta tankar på en ny hjärtinfarkt eller död (Andersson et al., 2013; Merrit de Zoysa & Hutton, 2017). Både män och kvinnor upplevde rädsla för att anstränga sig som resulterade i en begränsad fysisk funktion och sömnproblem. Begränsningarna påverkade även personerna genom humörsvängningar och känslor relaterat till depression (Andersson et al., 2013; Eriksson et al., 2008; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2008; Simonÿ et al., 2015a).

12

Upplevd brist på energi

Att ha genomgått en hjärtinfarkt ledde till en överväldigande fatigue, vilket kunde upplevas som omöjlig att hantera utan hjälp. Trots en motivation blev det dagliga livet påverkat då aktiviteter som fritidssysselsättningar, vardagssysslor och social samvaro inte kunde utföras i samma utsträckning som tidigare. Energibristen skapade en

passivitet som upplevdes förvirrande att förstå där känslor som frustration, irritation och nedstämdhet uppstod (Andersson et al., 2013; Fredriksson-Larsson, Alsen & Brink, 2013; Søderberg, Johansen, Herning & Berg, 2013). Energibristen medförde

okontrollerade tankar och känslor som upplevdes påfrestande för personen, vilket gav en reducerad känsla av säkerhet och flera frågetecken. Exempelvis kunde det uppstå funderingar om vad som är ett hälsosamt beteende och vad som är skadligt

(Fredriksson-Larsson et al., 2013). Män beskrev en känsla av att ha åldrats på grund sitt tillstånd, detta medförde en påverkan på den stereotypa bilden av manlighet som fysisk stark och självständig. Kvinnor beskrev en mer generell känsla av fatigue, där det kunde sträcka sig från en generell trötthet till en total utmattning (Merritt et al., 2017;

Søderberg et al., 2013). För att kunna ta sig igenom dagen och dess aktiviteter krävdes noggrann planering, fokus på vad som är viktigt i livet, hålla sig sysselsatt, våga fråga efter hjälp och inte ge upp (Andersson et al., 2013; Fredriksson-Larsson et al., 2013).

Behovet av stöd

Huvudtemat beskriver vikten av stöd från vårdpersonal, partner och närstående för att kunna hantera den nya situationen.

Stöd från vårdpersonal

Stöd från vårdpersonal beskrevs som nödvändig för att kunna hantera det vardagliga livet, ångesten och oron samt för att få en känsla av trygghet i vardagen efter en hjärtinfarkt (Andersson et al., 2013; Fålun et al., 2016; Simonÿ, Dreyer, Pedersen & Birkelund, 2015a; Simonÿ et al., 2015b; Weislander et al., 2016). Stödet kunde innefatta råd, utbildning, samtalsstöd och erbjuden rehabilitering (Andersson et al., 2013; Fålun, Fridlund, Schaufel, Schei & Norekvål, 2015). Dialogen mellan vårdare och patient var viktig för återhämtningen. Personerna som upplevde att vårdpersonalen engagerade sig i

13

de individuella frågorna hade en positiv känsla som relaterades till att bli sedd som människa istället för en diagnos. Kvinnor upplevde även en trygghet från personalens kunskap, medan det var viktigt för män att samtala med en kardiolog (Kristofferzon et al. 2008; Weislander et al., 2016). I de fall vårdpersonalen hade ett standardiserat förhållningssätt, där individuella behoven och anpassningar inte gjordes upplevdes detta som negativt (Andersson et al., 2013). Det fanns även en uppfattning om att det

saknades information kring behandling rörande fatigue, medicinering,

sekundärprevention och rehabilitering samt känslo- och symtomhantering (Andersson et al., 2013; Eriksson, Asplund & Svedlund, 2009; Fredriksson-Larsson et al., 2013; Kristofferzon et al., 2008). Kvinnor var mer angelägna än män att delta i

hjärtrehabiliteringsprogram där de upplevde uppmuntran, trygghet och en mer hållbar situation i längden (Kristofferzon et al. 2008).

Stödet genom hjärtrehabiliteringsprogram beskrevs av män och kvinnor som positivt. Då de fick hjälp med frågor runt fysisk belastning och vågade lita mer på sitt hjärta under påfrestning av aktivitet. De lärde sig även tolka kroppssignaler, hitta strategier för en hållbar träning och guidning i det vardagliga livet (Simonÿ et al., 2015a; Simonÿ et al., 2015b). Många deltagare såg även rehabiliteringens gruppsessioner som positivt då de fick träffa personer i samma situation och kunde uppmuntra varandra till att utmana sig själva (Merritt et al., 2017; Simonÿ et al., 2015a). Det framkom även att vissa upplevde rehabiliteringen som standardiserad och mer utformad för en äldre generation (Andersson et al.,2013). Efter rehabiliteringstiden så kände sig deltagare utelämnade av vårdpersonalen och önskade att det hade fortgått under en längre tid. Personerna tyckte även att det hade varit fördelaktigt om deras anhöriga hade fått delta för att kunna få en större förståelse för situationen (Simonÿ et al., 2015b).

Vikten av socialt stöd

Att få komma hem beskrevs av både män och kvinnor som en fantastisk upplevelse och lättnad, då de uttryckte en hemlängtan under vårdtiden. Genom att få sova i sin säng upplevdes ett större välbefinnande och mindre smärta. I hemmet fanns även möjligheten till utomhusvistelse vilket påverkade måendet positivt (Eriksson et al., 2009). Den nya

14

livssituationen gav en känsla av isolering och oro (Merrit et al., 2017). Att få ha sin partner hemma vid den första tiden efter att ha blivit utskriven från sjukhus beskrevs vara betydelsefullt, då det medförde en känsla av trygghet och stöd (Eriksson et al., 2009; Kristofferzon et al., 2008). Samvaron med partnern och stödet från närstående beskrevs som viktigt i det vardagliga livet. Stödet kunde bestå av praktisk hjälp med hushållssysslor eller att ha någon som lyssnar, vilket ökade känslan av trygghet då det ingav respekt och stärkte återhämtningen efter hjärtinfarkten. Ett sådant stöd

tillsammans med råd från närstående var viktigt för en hållbar förändring. (Eriksson et al., 2009; Fålun et al., 2015; Kristofferzon et al., 2008; Wieslander et al., 2015). I de fall personerna upplevde att familj eller anhöriga inte gav något stöd på grund av besvärliga familjeförhållanden eller okunskap av sjukdomstillståndet skapades för höga krav i vardagslivet. Personerna upplevde istället ett stöd från grannar, arbetskamrater och vänner som hade större förståelse för deras situation. Kvinnor uttryckte att stöd kunde ske genom telefonkontakt, brev eller meddelanden (Kristofferzon et al., 2008;

Weislander et al., 2016). Personerna upplevde att den nya livssituationen medförde ett minskat socialt nätverk på grund av att de inte kunde utföra aktiviteter eller livsnöjen som tidigare (Eriksson et al., 2009; Merritt et al., 2017; Kristofferzon et al., 2008).

Efter ett insjuknande i hjärtinfarkt upplevdes det sexuella livet förändrat, trots att känslor och behov fanns. Män beskrev en oro över att inte kunna hantera den fysiska ansträngningen som den sexuella intimiteten medförde, vilket resulterade i att de försökte trycka undan sina behov för sexualitet och en känsla av värdelöshet uppstod (Andersson et al., 2013). Kvinnor upplevde att de kände sig förändrade efter

hjärtinfarkten på grund av att oro och fatigue påverkade den sexuella aktiviteten, vilket hade en negativ inverkan på intimiteten i parrelationen (Søderberg et al., 2013). Även den sexuella driften hade påverkats hos vissa av kvinnorna där de inte upplevde ett lika stort behov av sexuell samvaro som innan hjärtinfarkten. De fann istället att intimiteten var viktigare, där ett varmt omhändertagande och ömhet från sin partner gav styrka. Kvinnorna uttryckte att det var svårt att prata om den minskade sexualdriften med sin partner, då deras sexuella behov var oförändrat. Det upplevdes även att

sjukvårdspersonalen hade utelämnat frågor runt sexlivet (Søderberg et al., 2013; Weislander et al., 2016).

15

Livet ställs om

Huvudtemat beskriver de förändringsfaktorer i livet som en hjärtinfarkt medför, samt hur personer kan hitta nya prioriteringar i en svår situation. Huvudtemat tar även upp arbetsförhållanden, olika beroendeställningarna personer kan hamna i relation till arbete och den ekonomiska ställningen.

En andra chans och behov av förändrade levnadsvanor

Att ha genomgått en hjärtinfarkt resulterade i en förändrad attityd, där personerna insåg att livet var skört och värdefullt (Andersson et al., 2013; Fålun et al., 2016; Simonÿ et al., 2015b; Wieslander et al., 2016). Med den förändrade attityden upplevde män och kvinnor att de fått en andra chans till liv. Livet upplevdes som mer än bara materiella ting, jobb och riskfyllda nöjen utan en tanke på dess konsekvenser. Det sociala livet, den egna hälsan och familjen var det som hamnade i fokus tillsammans med ny uppskattning för djur och natur (Andersson et al., 2013; Kristofferzon et al, 2008; Merritt et al., 2017). Äldre patienter såg sig ha en mer avslappnad attityd mot döden och hade även mindre oro för framtiden (Fålun et al., 2016). Kvinnor såg nya intressen som en distraktion ifrån tunga tankar, dessa intressen skapade istället glädje och

välbefinnande. Yngre män uttryckte att vetskap om deras dödlighet gav motivation till att starta upp en familj och förändra prioriteringar. De som redan hade barn började reflektera över vad som skulle hända ifall de fick en ny och dödlig hjärtinfarkt (Merritt et al., 2017; Weislander et al., 2016).

Det upplevdes svårt att prioritera eller förändra om livet, då informationen var undermålig om vad som orsakat hjärtinfarkten och vilka effekter det givit.

Förändringarna relaterades till levnadsvanor som kunde inkludera att minska stress, främja fysisk aktivitet, implementera rökstopp och dietförändringar för att kunna få en bättre hälsa och minska riskfaktorerna för en ny infarkt. Viljan till förändring kunde variera hos både män och kvinnor (Andersson et al., 2013; Fålun et al., 2016;

Weislander et al., 2016). Genom att motionera, gå ner i arbetstid, prata mer om känslor och ta tillvara på de möjligheter som de tidigare missat i livet skapades välbefinnande och hälsa (Kristofferzon et al., 2008; Weislander et al., 2016). Personer kunde även

16

uttrycka att de kände sig nöjda med de tidigare levnadsvanorna och att de inte behövde förändras. Att sluta röka upplevdes inte vara ett alternativ och den fysiska aktiviteten de fick på jobbet var fullt tillräcklig. Yngre män uttryckte också att de förlorat glädjen för vissa aktiviteter då de sågs som riskfaktorer (Fålun et al., 2016; Merritt et al., 2017). Att delta i hjärtrehabilitering eller psykosocial utbildning gav förståelse för hjärtsjukdomen och riskfaktorer, de fick även hjälp med att finna vad som är viktigt i livet (Andersson et al., 2013; Fredriksson-Larsson et al., 2013; Simonÿ et al., 2015b).

Att fortsatt kunna försörja sig

Efter hjärtinfarkten behövdes ofta en tid av sjukskrivning för återhämtning, där en rädsla för att bli ekonomiskt påverkad uppstod. Genom att behöva förlita sig på sin familj för att klara ekonomin skapades en beroendeställning. Unga män beskrev situationen genom en känsla av genans för att inte kunna vara en försörjare, det sänkte deras manliga identitet och de kände sig tvungna att arbeta. (Andersson et al., 2013; Merrit et al., 2017). Det uttrycktes att personer var trötta på att vara hemma och kände sig utelämnade av samhället. Att ha ett arbete förknippades med att vara frisk och återgå till ett normalt vardagligt liv, där kvinnor såg det som en distraktion för tankar och möjlighet att få träffa kollegor igen. En del bestämde sig för att gå ner i arbetstid och spenderade mer tid hemma för att undvika stress. Andra ville arbeta heltid på grund av rädslan för att sjukdomen skulle ta över livet (Kristofferzon et al., 2008; Wieslander et al., 2016).

Att inte få tillräckligt med tid för återhämtning innan både arbetsgivare och

Försäkringskassan försökte få ut personerna i arbetslivet igen upplevdes som stressfullt. Att komma med motargument var svårt då de inte hade styrka eller ork för detta, vilket gav en känsla av att arbetsgivarens attityd mot individen var avgörande för om deras sjukskrivning skulle upphöra eller inte (Andersson et al., 2013). Det påtalades av kvinnor att vissa arbetsgivare upplevdes förstå deras situation och gav stöd genom att erbjuda olika kurser att delta i. Kvinnor stod även på sig mot de krav som ställdes (Kristofferzon et al., 2008; Wieslander et al., 2016). Män höll en positiv inställning till

17

att hitta ett nytt jobb samtidigt som de kände sig utelämnade av myndigheter vid jobbsökning (Kristofferzon et al., 2008).

Diskussion

Resultatdiskussion

I studiens resultat framkom det att personer drabbade av hjärtinfarkt hade svårt att förstå både sin kropp och situation. Kroppsliga sensationer kunde misstolkas för symtom på en ny hjärtinfarkt eller död, vilket resulterade i rädsla och oro. Det framkom även en ovilja till att förändra sin livsstil då de tyckte att den nuvarande var fullt tillräcklig och

hälsosam. Detta kan härledas till att personerna har en låg sjukdomsuppfattning. Resultatet bekräftas av Figueiras, Maroco, Caeiro, Monteiro och Trigo (2015) som påvisade kopplingar mellan sjukdomsuppfattning och missförstånd av sitt tillstånd, vilket kunde ge emotionell påverkan. I resultatet uttrycktes det en förvirring och oförståelse till att inte kunna utföra aktiviteter i samma utsträckning på grund av sin fatigue, vilket skapade en frustration och nedstämdhet. Förvirringen och oförståelsen kan härledas till begripligheten i Antonovskys (2005) teori om KASAM, där resultatet tyder på att personerna hade svårt att förstå sin situation eller tolka kroppsliga

sensationer på grund av en påverkan i sjukdomsuppfattning. Som även bekräftas av Alsén och Eriksson (2016) som fann att personer med en låg sjukdomsuppfattning av fatigue uppvisade en lägre begriplighet, då de hade svårt att förklara eller förstå sin situation. Det framkom även en koppling mellan begriplighet och hanterbarhet. Efter ett insjuknande i hjärtinfarkt påverkades personers KASAM bland annat av en lägre

sjukdomsuppfattning, som kunde ha en negativ inverkan på livskvaliteten (Bergman, Malm, Berterö & Karlsson, 2011).

Resultatet visar att livet efter en hjärtinfarkt kan ses som en ny chans, där det också skapades nya prioriteringar genom reflektioner, som kunde inkludera högre värdering av den egen hälsa och de sociala relationerna livet än tidigare. Resultatet stöds även av Baldacchinos (2011) som beskriver att personer efter en hjärtinfarkt omprioriterar livet för att finna en ny mening och kunna hantera sin situation. Det sker genom att väga vilka faktorer som är viktiga för den enskilde personen, där bland annat Gud och

18

anhöriga var viktiga. Detta kan härledas till meningsfullheten i Antonovskys (2005) teori om KASAM, där personer som ställs inför något svårt omvärderar livet för att hitta en inre motivation till att möta de motgångar och krav som de ställs inför.

Det framkommer i resultatet att personer upplevde stöttingen både från anhöriga och vårdpersonal som viktig för att kunna hantera det vardagliga livet efter en hjärtinfarkt. Sjukvårdens insatser skapade en betydelsefull relation till vårdpersonalen vilket angås nödvändigt för en hållbar vardag. Genom att inkludera anhöriga mer i vården och tillhandahålla information skulle det kunna medföra att personen som drabbats av hjärtinfarkt får ett bättre stöd även hemma. Jackson, McKinstry, Gregory, Stone, Kovacs och Doherty (2011) beskriver i sin studie att anhöriga inte såg sig själva få tillräcklig information från sjukvården för att kunna motivera sin partner till att delta i olika erbjudna insatser. Detta belyser vikten av att sjuksköterskor bör tillgodose

kunskapsbehovet hos anhöriga i lika stor utsträckning som till patienten. I enlighet med Antonovskys (2005) teori av KASAM kan synen på närstående och vårdpersonal som resurser härledas till begreppet hanterbarhet. Att inte ha en partner, anhörig eller vårdpersonal att stötta sig mot kan leda till en svårare hanterbarhet av sin situation. Vilket bekräftas i Bergman et al. (2011) som påvisade att personer som var singlar hade en minskad KASAM till skillnad från de som var gifta, då det hade svårare att hantera det dagliga livet. Vårdpersonalen bör hjälpa personer att finna de inre resurserna för att skapa en bättre hanterbarhet, vilket sker genom individanpassad information för att öka personens begriplighet (Alsén & Brink, 2016).

Resultatet visar även att stödet från vårdpersonal och rehabiliteringsprogram var viktigt för personernas livsstilsförändringar. Därför är det av vikt att sjuksköterskan har

kunskap om vilka livsstilsfaktorer som påverkar sjukdomsbilden av hjärtinfarkt för att kunna stödja patienten i sitt omvårdnadsarbete. Det framkommer i Nicolai et al. (2018) att patienter i samtal med läkare upplevde att informationen kring

livsstilsförändringarna uteblev, samtalet kretsade mer runt diagnosen, den medicinska behandlingen och de kliniska parametrarna. Patienten upplevde det ofta svårt att minnas vad som blivit sagt.

19

I resultatet framkommer det att avsaknad av arbete medförde en beroendeställning, känsla av utanförskap och kunde påverka personernas identitet. Trots detta varierade uppfattningen om att återgå till arbete. Vissa associerade jobb med ett normalt vardagsliv, ett tecken på friskhet och möjlighet till att distrahera sina tankar. Medan andra upplevde det stressfyllt att återgå då de inte kände sig redo. För att sjuksköterskan ska kunna stötta patienten i sin återhämtning efter en hjärtinfarkt är det av vikt att ta reda på patientens upplevelse av situationen då den kan variera. Motivering och stöd för att återgå till arbete skulle kunna förebygga ohälsa. Att motivera patienter till att delta i rehabiliteringsprogram skulle också kunna påverka situationen då de får vägledning. Detta styrks av Dreyer et al. (2016) som påvisade att 86 procent av deltagarna återgick till arbete under de första 12 månaderna efter sin hjärtinfarkt, där kvinnor återgick i mindre utsträckning. De som inte återgick drabbades i större utsträckning av depression, samt upplevde en högre nivå av stress, ett lägre socialt stöd och en finansiell

begränsning. Det framkom även att hjärtrehabilitering gav en positiv inverkan till att återuppta sitt arbete.

Resultatet visar delade meningar om vårdpersonalens förhållning och erbjudna resurser. Genom ett standardiserat bemötande utan fokus på de individuella behoven, gav en negativ upplevelse och känsla av att inte få tillräckligt med hjälp samt information. Andra uttryckte sig positivt då det individuella behovet hamnade i fokus, detta resulterade i en trygghet och en känsla av att bli sedd som en person. Strömbäck, Wälivaara, Vikman, Lundblad och Engström (2020) beskriver att vårdpersonalen upplevde att patientens unika behov förbisågs genom att ha standardiserade rutiner och vårdplaner. Det uttrycktes även en önskan från patienterna som blivit drabbade av en andra hjärtinfarkt att vården skulle vara individanpassad och baserad på det individuella tillståndet för att möta deras behov. Detta betonar vikten av en personcentrerad vård som enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2016) utgår från personens upplevelse av sjukdom eller ohälsa ses i sin helhet och beaktas genom hela vårdprocessen. Denna helhetssyn kan medföra att sjuksköterskan får möjlighet att följa sina grundläggande

20

ansvarsområden med att förebygga sjukdom, främja hälsa, lindra lidande och återställa hälsa (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017b).

Metoddiskussion

För att kunna svara på studiens syfte att belysa patienters upplevelser av livet efter en genomgången hjärtinfarkt, användes metoden kvalitativ forskning med syftet att bidra till evidensbaserad omvårdnad. Enligt Friberg (2017) lämpar sig kvalitativ forskning för att utvinna förståelse för individens upplevelser, erfarenheter, behov och hur de kan bemötas. Metoden möjliggör ett högre kunskapsvärde då flera vetenskapliga artiklars innehåll sammanställs i relation till det studerade fenomenet. Om studien istället hade inkluderat eller baserats på kvantitativ forskning skulle resultatet inte kunna besvara syftet i samma utsträckning, då kvantitativ forskning inte kan beskriva känslor på en djupare nivå. Enligt Polit och Beck (2012) riktas kvantitativ forskning mot ett stort urval av deltagare i den studerade populationer för att kunna dra generaliserbara slutsatser från statistik och siffror. Det sker bland annat genom enkäter och frågeformulär med slutna frågor att förhålla sig till, vilket medför att känslor och

upplevelser inte kan målas upp eller beskrivas på samma sätt som i kvalitativ forskning. Därför var det inte aktuellt att byta metod till en litteraturöversikt, som bygger på både kvalitativ och kvantitativ forskning (Segesten, 2017).

För att inte påverka resultatet i litteraturstudien genom att begränsa sig till en sökmotor, utfördes systematiska sökningar på vetenskapliga artiklar i PuBMed och Cinahl. Detta medförde att eventuellt användbara artiklar inte missades, där en inledande sökning på respektive databas utfördes för att försäkra sig om att det fanns tillräckligt med

forskning inom det valda området. Den inledande sökningen påvisade ett stort antal träffar i båda databaserna, för att kunna begränsa antal träffar valdes fyra sökord fram med syftet i åtanke. Fler sökord ansågs inte vara relevant att lägga till, då sökorden medförde ett brett patientperspektiv på området som var aktuella för litteraturstudien. Ytterligare avgränsningar utfördes genom språkval till engelska, tidsbegränsning från 2008 till 2020 och peer reviewed. Avgränsningarna resulterade i att sökningen smalnade

21

av, vilket enligt Friberg (2017) medför att artiklar som inte är av relevans lättare kan urskiljas.

Inledningsvis inkluderades åldrarna 30–85 år då Socialstyrelsen (2019a) visade på att incidensen var låg för yngre personer. Åldersintervallet förändrades till 18-90 år för att kunna inkludera fler artiklar, som möjliggjorde att litteraturstudien kunde belysa hela den vuxna människans upplevelse. I sökningarna var det svårt att hitta kvalitativ forskning om männens känslor i olika avseenden samt den sexuella hälsan vilket kan vara en svaghet i studien. Efter skapandet av tema och subtema utfördes nya sökningar om männens sexuella hälsa med sökorden “MH myocardial infarction” AND “AB men*” AND “Sexual health” OR “Sexual activity”. Det resulterade i träffar på

kvantitativ forskning samt annat perspektiv än patienten. Då användning av kvantitativ forskning hade medfört en påverkan på resultatet valdes dessa att inte tas med.

I resultatet användes tio artiklar, var av tre inte förhöll sig helt till de valda inklusionskriterierna att belysa patientperspektiv och endast hjärtinfarkt. Dessa

inkluderades ändå i litteraturstudien då de innehöll relevant forskning i förhållande till syftet. Eriksson et al., (2013) belyste både patient- och partnerperspektiv, det framkom tydligt i artikelns resultat vems perspektiv det beskrivna stycket byggde på, vilket medförde att partnerns perspektiv kunde exkluderas. I Simonÿ et al. (2015a) och Simonÿ et al. (2015b) belystes hjärtinfarkt samt angina pectoris, detta redovisades i artikelns demografi med hjälp av anonymitetskoder. Forskarna valde att styrka sina teman och subteman med citat från de olika deltagarna där anonymitetskoden påvisades. Detta medförde att det gick att urskilja vilka som hade hjärtinfarkt och vilka som hade angina pectoris. Deltagare med angina pectoris exkluderades från resultatet och de med hjärtinfarkt inkluderades i litteraturstudien.

I analysprocessen framkom först nio subteman, efter noggrannare läsning upptäcktes det att vissa subteman gick ihop med varandra och var svåra att urskilja. Det bedömdes som en svaghet. Texten samt subteman bearbetades ytterligare och mer noggrant för att kunna påvisa korrekta subteman. Med den vidare bearbetningen och diskussioner skapades slutligen sju subkategorier som användes till resultatet. För att förhålla

22

litteraturstudien trovärdig lästes de valda artiklarnas resultat flera gånger under

bearbetningsprocessen för att säkerställa att data och dess kontext inte hade påverkats. Trovärdigheten styrks genom att sanningen i data framkommer och tolkningen förhåller sig till det som står i texten (Polit & Beck, 2012). Lundman och Hellgren Graneheim (2017) visar även att tidigare förförståelse kan sätta sin prägel på forskningen och påverka trovärdigheten. Då tidigare erfarenheter inom det studerade området saknades blev det en mindre påverkan av bearbetning och analys, vilket ses som en styrka i studiens trovärdighet.

Överförbarheten handlar om hur en studie kan överföras till andra grupperingar eller kontexter, detta är upp till den enskilda läsaren att bedöma. Genom att påvisa

datainsamling, urval, analys och deltagare underlättas bedömningen för läsaren (Lundman & Hellgren Graneheim, 2017; Polit & Beck, 2012). Detta redovisas i metodavsnittet. Då de valda artiklarna innehöll en varierad kontext hos de inkluderade personerna medför detta både styrkor och svagheter. En av styrkorna kan vara att studien går att överföra till flera olika sammanhang. Medan svagheten blir att djupet av den specifika kontexten försvinner och blir mer generell.

Vid urvalet av artiklar togs det forskningsetiska perspektivet i beaktning där samtliga artiklar var godkända av en granskningskommitté, ett samtycke till deltagande framgick och åtta av tio artiklar förhöll sig även till helsingforsdeklarationen. Alla artiklar beskrev även hur de förhöll sig till de etiska förhållningssätten, bland annat genom muntlig eller skriftlig information om studien, studiens frivillighet, hur

konfidentialiteten vidhölls och tystnadsplikt mot andra deltagare. I vissa studier

framkommer det även att betänketid om deltagande har gets till personerna som erbjöds deltagande. Enligt Polit och Beck (2012) bör studier som involverar personer ta hänsyn till de etiska aspekterna för att säkerhetsställa att de mänskliga rättigheterna

upprätthålls. Det kan bland annat ske genom att forskningen prövas av en

granskningskommitté, där ett godkännande kräver att forskningen uppfyller flertal punkter. Detta kan innefatta att deltagare inte utsätts för risker, ett samtycke från deltagarna ska framgå och dokumenteras, att studien bör skydda utsatta grupper som studeras. Det framgår även att lämpliga åtgärder bör vidtas för att skydda integritet och

23

konfidentialiteten. Helsingforsdeklarationen säkerställer att de mänskliga rättigheterna vidhålls, för att studien skall kunna hänvisa till deklarationen ska den tas i sin helhet och enstaka punkter får inte selektivt handplockas (Polit och Beck, 2012;

Helsingforsdeklarationen, 2013).

Slutsatser

Att ha gått igenom en hjärtinfarkt är en stor omställning och innebär många svårigheter. Dessa svårigheter kan övervinnas med hjälp av stöd från närstående och vårdpersonal. Genom att inkludera närstående i vården kan detta bidra till ökad kunskap om

problematiken kring hjärtinfarkt, vilket skapar en hållbar vardag i hemmet. För att kunna skapa välbefinnande och trygghet i omvårdnaden är det viktigt med ett

personcentrerat förhållningssätt. Personcentreringen tillgodoser de individuella behoven och uppfattningarna i samma utsträckning som det fysiologiska. För att skapa ytterligare välbefinnande i vårdandet kan sjuksköterskan utgå från ett salutogent perspektiv där hälsa ses som mer än frånvaro av sjukdom. Modellen möjliggör att sjuksköterskan kan stärka patienten genom att finna mening i det som inträffat, hitta resurser och får en högre begriplighet av situationen.

Praktiska implikationer

Denna studie kan bidra med kunskap till sjuksköterskor om patienters upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt, vilket ger omvårdnaden en högre kvalitet. Resultatet belyser vikten av ett individuellt bemötande för patienten och återhämtningen. Där

personcentrerat förhållningssätt är lämpligt i vårdandet, för att kunna uppmärksamma de unika behoven och se patienten i sin helhet. Sjuksköterskor kan även genom detta perspektiv skapa trygghet och välbefinnande. Med kunskapen om att hjärtrehabilitering är ett styrkande redskap bör sjuksköterskan motivera personer till att delta i dessa program, för att lära känna kroppen och dess begränsningar efter en hjärtinfarkt.

Med den drabbade personens tillåtelse så bör även sjuksköterskan i omvårdnaden ge partner och närstående mer kunskap om personens tillstånd, samt generell information om kroppsliga förändringar efter en hjärtinfarkt. Detta för att de ska kunna möta

24

situationen även hemma på ett lämpligt sätt och fungera som ett stöd, där förväntningarna inte blir för höga eller låga på individen.

Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans

kompetensområde

För att utveckla den individuella kunskapen som sjuksköterska inom ämnet anses det av vikt att söka mer kunskap om närståendes upplevelse av infarkten och efterförloppet då det kan ha stor inverkan på patienten, både under rehabiliteringen och hemma. Att söka kunskap om eventuella kulturella skillnader i livsstilsfaktorer skulle även bidra till ytterligare individuell kompetensutveckling som sjuksköterska. Det anses också av vikt att fortlöpande uppdatera sig om generell kunskap inom området för att skapa sig ett professionellt förhållningssätt.

För att ge sjuksköterskan möjlighet till ytterligare kunskapsutveckling inom

omvårdnaden av den hjärtinfarktsdrabbade patienten behövs fler kvalitativa studier om männens upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Tidigare studier som belyst den känslomässiga upplevelsen och sexuella påverkan har i större utsträckning fokuserats på kvinnans perspektiv. Forskning inom männens perspektiv skulle kunna medföra att sjuksköterskan får mer kunskap om skillnader i upplevelse och behov mellan de två könen för att kunna individanpassa vården.

Studien har medfört kunskap kring hjärtinfarktens förlopp och diagnostisering.

Patienters upplevelser har stått i fokus, vilket har bidragit till djupare förståelse om hur livet efter en hjärtinfarkt varierar. Genom de valda teoretiska begreppen och förståelse för patienters upplevelse, gav detta kunskap om hur viktigt det är att se varje patient som en unik helhet och inte låta den fysiologiska kunskapen stå över detta för att skapa ett gott vårdmöte.

25

Referenser

*= Artiklar som har använts till resultat.

Alsén, P., & Eriksson, M. (2016). Illness perceptions of fatigue and the association with sense of coherence and stress in patients one year after myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 25(3–4), 526–533.

https://doi.org/10.1111/jocn.13088

*Andersson, E. K., Borglin, G., & Willman, A. (2013). The Experience of Younger Adults Following Myocardial Infarction. Qualitative Health Research, 23(6), 762–772.

https://doi.org/10.1177/1049732313482049

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Baldacchino D. (2011). Myocardial infarction: a turning point in meaning in life over time. British Journal of Nursing, 20(2), 107–114.

https://doi.org/10.12968/bjon.2011.20.2.107

Berg J, Björck L, Dudas K, Lappas G, & Rosengren A. (2009). Symptoms of a first acute myocardial infarction in women and men. Gender Medicine, 6(3), 454–462. https://doi.org/10.1016/j.genm.2009.09.007

Bergman, E., Malm, D., Berterö, C., & Karlsson, J-E. (2011). Does one´s sence of coherence change after an acute myocardial infarction?: A two-year longitudinal study in Sweden. Nursing & Health Sciences, 13(2).

26

Bentzon, J. F., Otsuka, F., Virmani, R., & Falk, E., (2014). Mechanisms of Plaque Formation and Rupture. Circulation Research, 2014;114:1852-1866.

https://doi.org/10.1161/CIRCRESAHA.114.302721

Dreyer, R. P., Xu, X., Zhang, W., Du, X., Strait, K. M., Bierlein, M., Bucholz, E. M., Geda, M., Fox, J., D’Onofrio, G., Lichtman, J. H., Bueno, H., Spertus, J. A., & Krumholz, H. M. (2016). Return to Work After Acute Myocardial Infarction:

Comparison Between Young Women and Men. Circulation: Cardiovascular Quality & Outcomes, 9(1), S45–S52. https://doi.org/10.1161/CIRCOUTCOMES.115.002611

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., …

Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-Centered Care — Ready for Prime Time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251.

https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

*Eriksson M, Asplund K, & Svedlund, M (2009). Patients’ and their partners’ experiences of returning home after hospital discharge following acute myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 8(4), 267–273.

https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2009.03.003

Figueiras, M. J., Maroco, J., Caeiro, R., Monteiro, R., & Trigo, M. (2015). The relationship between illness perceptions and cardiac misconceptions after Myocardial Infarction. Psychology, Health & Medicine, 20(5), 570–581.

27

Folkhälsomyndigheten (2020). Insjuknande i Hjärtinfarkt. Hämtad 2020-04-30 från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/insjuknande-i-hjartinfarkt/

*Fredriksson-Larsson, U., Alsen, P., & Brink, E. (2013). I’ve lost the person I used to be – Experiences of the consequences of fatigue following myocardial infarction. International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being, 8, 1-N.PAG. https://doi.org./10.3402/qhw.v8i0.20836

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F. (red.), Dags för uppsats: vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. (3: a uppl., ss. 129–138). Lund: Studentlitteratur.

*Fålun, N., Fridlund, B., Schaufel, M. A., Schei, E., & Norekvål, T. M. (2016). Patients’ goals, resources, and barriers to future change: A qualitative study of patient reflections at hospital discharge after myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 15(7), 495–503. https://doi.org/10.1177/1474515115614712

Heery S, Gibson I, Dunne D, Flaherty G. The role of public health nurses in risk factor modification within a high-risk cardiovascular disease population in Ireland – a

qualitative analysis. European Journal of Cardiovascular Nursing. 2019;18(7):584-592. https://doi.org /10.1177/1474515119850072

Helsingforsdeklarationen (2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 2020-04-30, från:

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

28

Henoch, I., Strang, S., Browall, M., Danielson, E., & Melin-Johansson, C. (2015). Development of an existential support training program for healthcare

professionals. Palliative & Supportive Care, 13(6), 1701–1709. https://doi.org

/10.1017/S1478951515000632

Ibanes, B., James, S., Agewell, S., Antunes, M. J., Bucciarelli-Ducci, C., Bueno, H., Caforio, A. L. P., Crea, F., Goudevonos, J. A., Halvorsen, S., Hindricks, G., Kastrati, A., Lenzen, M. J., Prescott, E., Roffi, M., Valgimigli, M., Varenhorst, C., Vranckx, P., & Widimský, P., (2017). 2017 ESC Guidelines for the management of acute myocardial infraction in patients presenting with ST-segment elevation: The task Force for the management of acute myocardial infraction in patients presenting with ST-segment elevation of the European Society of Cardiology (ESC). European Heart Journal, Volume 39 Issue 2. 119-177. https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehx393

Iles, S. H., Deaton, C., Campbell, M., Mercer, C., & McGowan, L. (2017). The experiences of myocardial infarction patients readmitted within six months of primary percutaneous coronary intervention. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 26(21–22), 3511–3518. https://doi.org/10.1111/jocn.13715

Jackson, A. M., McKinstry, B., Gregory, S., Stone, J., Kovacs, A., & Doherty, S. (2011). The influence of significant others upon participation in cardiac rehabilitation and coronary heart disease self-help groups...including commentary by Stone J, Kovacs A and Doherty S. International Journal of Therapy & Rehabilitation, 18(8), 450–461. https://doi.org/10.12968/ijtr.2011.18.8.450

Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. (2014). A qualitative study: Perceptions of the psychosocial consequences and access to support after an acute myocardial infarction. Intensive & Critical Care Nursing, 30(1), 22–30.

29

Kilpi. F, Silventoinen. K, Konttinen. H, & Martikainen. P, (2017). Early-life and adult socioeconomic determinants of myocardial infarction incidence and fatality. Social Science & Medicine 177, 100–109. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2017.01.055

*Kristofferzon M, Löfmark R, & Carlsson M (2008). Managing consequences and finding hope - experiences of Swedish women and men 4-6 months after myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(3), 367–375.

https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2007.00538.x

Lloyd-Jones, D. M., Hong, Y., Labarthe, D., Mozaffarian, D., Appel, L. J., Van Horn, L., Greenlund, K., Daniels, S., Nichol, G., Tomaselli, G. F., Arnett, D. K., Fonarow, G. C., Ho, P. M., Lauer, M. S., Masoudi, F. A., Robertson, R. M., Roger, V Schwamm, L. H., Sorlie, P., Yancy, C. W., & Rosamond, W. D (2010). Defining and setting national goals for cardiovascular health promotion and disease reduction: the American Heart Association´s strategic Impact Goal through 2020 and beyond. Circulation. 2010; 121:586–613. https://doi.org/10.1161/CIRCULATIONAHA.109.192703

Lundman, B. & Hällgren Graneheim (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (Red.) (2017) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (3: a uppl., ss. 219–235). Lund: Studentlitteratur.

McCormack, B. & McCance, T. (2010). Person-centred nursing: theory and practice. Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.

*Merritt, C. J., Zoysa, N., Hutton, J. M., & de Zoysa, N. (2017). A qualitative study of younger men’s experience of heart attack (myocardial infarction). British Journal of Health Psychology, 22(3), 589–608. https://doi.org/10.1111/bjhp.12249