1
Socioekonomisk status påverkan på
betyget i idrott och hälsa
2 Abstract
Research shows that socioeconomic status affects how physical active children and young people are, and also their participation in sport. The purpose of this paper is to find out if there is any correlation between socioeconomic status and grade in physical education. To answer this, a systematic literature review conducted. The results of the thesis explains that there is a contradictory relationship between socioeconomic status and grade in physical education and health but also to the concept of socio-economic status can be defined in many ways. Too get a clearer picture of the relationship requires more research.
Keyword: Relation, education and physical activity Sammanfattning
Forskning visar att socioekonomisk status påverkar hur fysisk aktiva barn och unga är samt deras föreningsidrottsdeltagande. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sambandet ser ut mellan socioekonomisk status och betyget i ämnet idrott och hälsa. För att kunna svara på detta har en systematisk litteraturstudie genomförts. Resultatet från uppsatsen redogör för att det finnas ett tvetydligt samband mellan socioekonomisk status och betyg i idrott och hälsa men också att begreppet socioekonomisk status kan definieras på många sätt. För att få en klarare bild av sambandet krävs mer forskning.
3
Innehåll
Inledning ... 4
Socioekonomisk status/fysisk aktivitet ... 4
Socioekonomisk status/föreningsidrott ... 5
Socioekonomisk status/skolprestation ... 6
Idrott och hälsa ... 7
Syfte och frågeställning ... 9
Metod ... 9 Sökstrategi ... 9 Urval ... 10 Etiska aspekter ... 10 Analys ... 11 Resultat ... 11 Artikelmatris ... 11 Socioekonomisk status/Betyg ... 14
Socioekonomisk status/Fysisk aktivitet/Skolprestation ... 15
Socioekonomisk status ... 16 Diskussion ... 17 Resultatdiskussion ... 18 Metoddiskussion ... 19 Studiens kunskapsbidrag ... 20 Slutsats ... 20 Referenslista ... 21 Bilaga 1 ... 25 Vetenskapliga artiklar ... 25 Bilaga 2 ... 27 Vetenskapliga artiklar ... 27
4
Inledning
Enligt Svenska Akademins Ordlista (2015) är socioekonomisk status ett samlingsbegrepp för yrkesstatus, utbildningsgrad och inkomstnivå. Socioekonomisk status är ett begrepp som påverkar människors levnadsvillkor. Hur socioekonomisk status mäts kan variera i olika studier. Ett av begreppen kan dominera men vissa studier inkluderar även bostadsområde eller bostadens storlek i begreppet. Marmot & Wilkinsson (2006) förklarar att faktorer som kön, ålder, etnicitet och bostadsort påverkar människors levnadsvillkor och hälsa men det är inte dessa som har störst betydelse. Författarna hävdar att det är socioekonomiska statusen som omfattar utbildningsnivå, inkomst, arbetssituation, social position och bostadsområde är den faktor som har störst påverkan. Ett annat exempel är Gidlow m.fl. (2006) litteraturgenomgång som kommer fram till att utbildning är det begrepp som oftast används som mått för
socioekonomisk status.
Både syftet och innehåll i ämnet idrott och hälsas kursplan handlar till största del om fysisk aktivitet. Ämnets innehåll i praktiken kan kopplas till föreningsidrotten utifrån Skolverkets (2010) flygande rapport som visar att framförallt bollspelsidrottare gynnas av innehållet. De elever som inte sysslar med föreningsidrott missgynnas i undervisningen. Ämnet ska
dessutom vara ett kunskapsämne där elevernas erfarenheter av fysisk aktivitet ska relateras till fakta och teorier beskriver Skolverket (2011). Forskning visar dels att socioekonomisk status har betydelse för hur fysisk aktiva barn och unga är. Socioekonomisk status har dessutom betydelse för vilka barn och unga som är med i föreningsidrotten. Till sist har socioekonomisk status betydelse för elevers generella skolprestationer. Skolverket (2011) förklarar att idrott, friluftsliv och motion har betydelse dels för den enskilda människans hälsa men även för folkhälsan. Ett högt betyg i ämnet idrott och hälsa ger elever en fördjupad kunskap om hur och varför detta har betydelse för människors hälsa. Därför blir det intressant att se hur sambandet mellan socioekonomisk status och betyget i idrott och hälsa ser ut.
Socioekonomisk status/fysisk aktivitet
FYSS (2015) hävdar att regelbunden fysik aktivitet minskar risken att drabbas av någon av de stora folksjukdomarna som exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, fetma, diabetes eller mental ohälsa. Resultatet från epidemiologiska observationsstudier över flera år visar att regelbunden
5 fysisk aktivitet minskar risken för att dö för tidigt med cirka 30 %. Detta gäller hos de
individer som rör på sig mest jämfört med de individer som rör på sig minst oavsett ålder och kön.
FYSS (2015) beskriver att ur ett fysiologiskt synsätt definieras fysisk aktivitet som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver den energi som förbrukas när kroppen vilar. Fysisk aktivitet kan ske i stort sett överallt som exempelvis i hemmet, organiserade träningspass eller transport till/från arbetet eller skolan. Friska barn och unga (6-17år) bör vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag. Fysisk aktivitet ska främst bestå av aerob karaktär och ha en intensitet som är måttlig till hög. FYSS anser att måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning medan hög ger en markant ökning av andningen och pulsen. I följande avsnitt behandlas socioekonomisk status betydelse för fysisk aktivitet.
Compass-studien (2004) framhäver att socioekonomisk status har betydelse för hur pass fysisk aktiva barn och unga är. I denna undersökning på 3142 barn mäts socioekonomisk status genom moderns utbildningsnivå, hushållets inkomst samt bostadens storlek i relation till antalet familjemedlemmar. Alla dessa mått för socioekonomisk status är indelade i tre grupper där utbildningsnivån definieras som grundskoleutbildning(låg), gymnasial (medel) och eftergymnasial utbildning (hög). Hushållets inkomst utgår från statistik som inhämtats via Statistiska centralbyrån samt enkätsvar om familjeförhållanden. Lite mer än 70 % av
ungdomarna klarar rekommendationerna för fysisk aktivitet per dag. I en enkätundersökning av Folkhälsomyndigheten (2014) har flickor och pojkar i åldrarna 11,13 och 15 fått svara på hur ofta de är fysiskt aktiva minst en timme totalt per dag (de sju senaste dagarna) Det visar sig att varken flickor eller pojkar oberoende åldersgrupp inte når upp till 25 %. I det här avsnittet har sambandet mellan socioekonomisk status och fysisk aktivitet behandlats. I följande avsnitt redovisas sambandet mellan socioekonomisk status och föreningsidrott. Socioekonomisk status/föreningsidrott
Under denna rubrik framhävs socioekonomisk status betydelse för föreningsidrott, vilket omfattar organiserad fysisk aktivitet på fritiden. Elofsson m.fl. (2014) redogör för detta i rapporten Ungas livsstil. Boendeform samt tillgång till bil, båt och sommarstuga har använts som definition på vad socioekonomisk status är och utifrån det har författarna delat in
6 skillnader mellan dessa grupper när det gäller utnyttjandet av offentligt stödda aktiviteter. (föreningsidrott och kulturskola benämns som instrumentella medan simhall, fritidsgård och bibliotek benämns som expressiva). Den instrumentella gruppen är tidsbunden, en
fotbollsträning sker en viss tid och dag/dagar exempelvis medan den expressiva inte är tidsbunden med undantag för öppettider. Författarna hävdar att både flickor och pojkar från lågstatusområdena har ett mindre deltagande gällande föreningsidrott och kulturskola i jämförelse med högstatusområdena.
Sambandet mellan socioekonomisk status och föreningsidrott är även något som diskuteras i Riksidrottsförbundets studie om ungdomars motions- och idrottsvanor (2005). Där diskuteras skillnader mellan barns aktivitet i idrottsföreningar beroende på vart de bor någonstans eftersom att boende kan ses som ett mått på en familjs socioekonomiska ställning. De ungdomar som bor i villa är mest aktiva därefter kommer de som bor i radhus och de som är minst aktiva är de som bor i hyresrätter. Ett annat exempel är Norberg (2015) som förklarar att föräldrars inkomst, utbildningsnivå och bostadsort har betydelse för vilka som verkar inom föreningsidrotten. Barn och unga som har högskoleutbildade föräldrar idrottar i större
utsträckning jämfört med barn och unga till föräldrar med endast gymnasieutbildning. Författaren beskriver även att barn och unga i tjänstemannahushåll idrottar mer än barn och unga i företagar- eller arbetarhushåll.
Socioekonomisk status/skolprestation
I detta avsnitt presenteras sambandet mellan socioekonomisk status och generell
skolprestation. Sirin (2005) har gjort en systematisk litteraturstudie gällande sambandet mellan hembakgrund och skolprestation. Forskaren konstaterar att relationen mellan socioekonomisk status och skolprestationer ser olika ut beroende på vad som räknas som socioekonomisk status och vilka skolprestationer som undersöks. I modernare forskning tar oftare hänsyn till begreppsliga aspekter som flerdimensionalitet och flernivåaspekter. Med detta menas att begreppet omfattar flera dimensioner: ekonomisk, social och kulturell samt att begreppet kan urskiljas på individ och gruppnivå.
Härnqvist (1994) studie visade att både vilken socialgrupptillhörighet eleverna har och föräldrarnas utbildningsnivå har en betydande påverkan på elevers betyg i årskurs 6 och årskurs 9, framförallt i årskurs 9. Högre utbildningsnivå eller socialgrupptillhörighet påverkar
7 elevers betyg positivt medan lägre utbildningsnivå eller socialgrupptillhörighet påverkar negativt. I PISA undersökningen (2012) bekräftas sambandet mellan socioekonomiska faktorer och skolprestation. Resultatet i undersökningen, där matematik var huvudfokuset framkommer det att socioekonomiska faktorer har betydelse för elevers resultat i matematik. Resursstarka elever har större möjligheter att lyckas inom matematik till skillnad från de som inte är resursstarka. PISA (2012) definierar dessa faktorer utifrån elevers ekonomiska, sociala och kulturella status (ESC).
Följande avsnitt redovisar dels hur forskning kring sambandet mellan socioekonomisk status och betyg i ämnet idrott och hälsa är. Det framkommer även hur sambanden mellan
socioekonomisk status och fysisk aktivitet, föreningsidrott och skolprestation blir relevant för ämnet idrott och hälsa.
Idrott och hälsa
Forskning kring sambandet mellan socioekonomisk status och skolresultat i idrott och hälsa är inte lika omfattande som andra ämnen vilket PISA (2012) och Sirin (2005) redogjort för. Skolverket (2005) redogör för sambandet mellan socioekonomisk status och betyget i idrott och hälsa, dock inte som sitt huvudsyfte. Den nationella utvärderingen NU03 är en rapport som dels berör socioekonomisk status och betyg i ämnet idrott och hälsa. I NU03 hävdar Skolverket (2005) att föräldrars utbildningsnivå och ekonomiska kapital påverkar elevers betyg i ämnet idrott och hälsa. När det gäller ekonomiskt kapital är skillnader mellan elever ”som gör sitt bästa” och att ”kunna bedöma vad de är bra och mindre bra på” det som skiljer eleverna åt främst. 66 % av eleverna med ett högt ekonomiskt kapital kan bedöma sig själva medan siffran för eleverna med ett lågt ekonomiskt kapital är 50 %. Det finns ett svagare samband gällande elever som tar sitt ansvar. Betydelsen av föräldrars utbildningsnivå syns främst i elevers betyg och hur väl de kan orientera. Författarna förklarar att det finns stora skillnader gällande elever med föräldrar som har förgymnasial utbildning jämfört med de eleverna med högutbildade föräldrar. Eleverna med högutbildade föräldrar som får högsta betyg är dubbelt så många gentemot eleverna vars föräldrar som har förgymnasial utbildning. Sambandet mellan fysisk aktivitet och socioekonomisk status blir relevant för ämnet eftersom att eleverna i idrott och hälsa till exempel ska ges möjlighet att utveckla:
8
”Färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa.”(Gy 11, s.83)
För att få ett högt(A eller C) betyg i ämnet idrott och hälsa bör eleverna ges möjlighet att få kunskaper för att förstå innebörden av och vilja utöva någon form av fysisk aktivitet
regelbundet. I Gy 11 står det att:
”Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna kroppen fungerar i arbete, om livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk aktivitet och inaktivitet.”(Gy 11, s.83)
En anledning till att få ett bra betyg i ämnet idrott och hälsa är att det bör ge elever
fördjupande kunskaper . Skolverket (2011) förklarar att för att nå högsta betyg ska eleverna bland annat kunna beskriva aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan på ett utförligt och nyanserat sätt. Enligt det centrala innehållet ska ett antal olika moment genomföras under kursen. Exempel på detta är kosthållning och droger, rörelse till musik och dans, mentalträning och spänningsreglering samt motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.
Sambandet mellan socioekonomisk status och föreningsidrott blir relevant för ämnet idrott och hälsa eftersom att det verkar vara ett visst innehåll som dominerar under
idrottslektionerna runtom i landet. I en flygande inspektion av Skolinspektionen (2010) framkommer det att bollspel och bollekar är den undervisningsform som dominerar i ämnet idrott och hälsa. Skolinspektionen hävdar att detta gynnar de elever som sysslar med
bollspelsidrotter och missgynnar de som håller på med andra idrotter eller inte idrottar alls på fritiden. Vilket medför att undervisningen inriktas på prestation och tävling trotts att ämnet inte syftar till det. Skolinspektionen anser att föreningsidrotten har ett starkt inflytande på idrottsundervisingen.
Sambandet socioekonomisk status/fysisk aktivitet, socioekonomisk status/föreningsidrott kan kopplas till ämnets kursplan och kan kopplas till undervisningsinnehållet. Därför blir det intressant att se om socioekonomisk status även har ett samband med betyget i idrott och hälsa.
9
Syfte och frågeställning
Hypotesen är att socioekonomisk status har betydelse för betyget i idrott och hälsa eftersom att socioekonomisk status har betydelse för fysisk aktivitet, föreningsidrott och generell skolprestation, vilka kan relateras till ämnet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sambandet mellan socioekonomisk status och betyget i idrott och hälsa ser ut. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar utformats:
– Hur ser sambandet ut mellan Socioekonomisk status och betyg i ämnet idrott och hälsa? – Hur definieras socioekonomisk status i artiklarna?
Metod
En systematisk litteraturgenomgång har genomförts eftersom att syftet med arbetet är att undersöka hur sambandet mellan socioekonomisk status och betyg i idrott och hälsa ser ut. Bryman (2011) hävdar att en systematisk genomgång har större möjlighet att tömma forskningsfältet i jämförelse med traditionella litteraturgenomgångar eftersom de kan betraktas som slumpartade.
Sökstrategi
Artiklarna har valts ut genom en systematisk sökning via databaser. Databaserna som använts för att hitta vetenskapliga artiklar är ERIC och Sportdiscus. ERIC(EBSCO) är en databas som innehåller forskning kring utbildning, pedagogik och lärande på ett generellt plan medan Sportdiscus är en sökmotor som innehåller forskning kring idrottsvetenskap. Dessa användes eftersom de anses vara de databaser som är lämpligast för denna litteraturgenomgång för att de har ett innehåll som är relevant för litteraturgenomgången. Tre artiklar har valts ut genom att titta i andra artiklars referenslista. Barajas, Forsberg och Wengström, (2013) beskriver detta som kedjesökning. Sökorden för databaserna är varit socioeconomic status, physical education och grade(scholastic) samt synonymer till dessa sökord (se bilaga 1 & 2).
Synonymerna har valt genom Thesaurus. Sökning via Google Scholar har också gjorts som ett komplement för att inte missa några relevanta artiklar till denna uppsats eftersom denna sökmotor innehåller forskning från de flesta forskningsområdena.
10 Urval
Alla åldersgrupper i skolan har omfattats i sökningen för att få en bred bild av fältet. De inkluderingskriterier som använts är socioeconomic status, physical education,
grade(scholastic), result, accademic achiviement , socioeconomic background, och physical activity level. De exkluderingskriterier som använts är, teachers perception, student
perceptions , economic status, och school-based intervention. Dessutom har årtalet för publiceringen av artiklarna begränsats samt att de ska vara vetenskapligt granskade se bilaga (1 & 2).
Etiska aspekter
Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra kategorier för vad som rör etiska frågor. Dessa är Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare ska
informeras om undersökningens syfte och vad som gäller för deltagandet i undersökningen. Deltagande ska vara frivilligt och de ska vara möjligt att hoppa av undersökningen om så önskas. Samtyckeskravet berör uppgiftslämnares eller undersökningsdeltagares godkännande till att medverka i undersökningen. Är dessa under 15 år behövs förälder/vårdnadshavares underskrift.
Konfidentialitetskravet rör forskarens skyldighet att alla uppgifter om personerna i undersökningen ska hanteras på ett sådant sätt att ingen utomstående kan få tag i dem. Framförallt gäller det om uppgifterna anses vara etiskkänsliga som exempelvis
personuppgifter. Nyttjandekravet handlar om att de insamlade uppgifterna endast får användas för undersökningen och inte till kommersiella ändamål eller andra icke-vetenskapliga syften. De här fyra etiska aspekterna är viktiga att tänka på när en studie/undersökning ska
genomföras men eftersom denna studie är en systematisk litteraturstudie blir dessa inte aktuella. Etiska aspekter i denna systematiska litteraturstudie har varit dels forskningsetiska men även forskaretiska. Med detta menas huruvida artiklarna är vetenskapligt granskade och genomförda på ett korrekt sätt. Genom att endast titta på peer rewied artiklar uppfylls dessa krav.
11 Analys
För att få fram resultatet har först ett större antal artiklar bearbetats. Dessa artiklar har ansetts vara intressanta för resultatet utifrån artiklarnas rubriker (urval 1). Därefter har abstrakten lästs för att få en djupare insyn kring artiklarnas innehåll och utifrån det har sju artiklar valts ut för analys till resultatet (urval 2). Här valdes många artiklar bort eftersom de inte ansågs vara relevanta för min frågeställning.
I artikelmatrisen (Figur 1) går det att se vilka artiklar som valts ut för analys. En kvalitativ ansatshar använts där artiklarnas resultat har tolkats och kategoriserats i olika teman för att kunna jämföras i relation med varandra. Detta kan klassificeras som en tematisk analys. Enligt Bryman (2011) innehåller en tematisk analys åtta punkter där likheter och skillnader,
repetitioner och saknad av data är tre av dessa punkter, vilka stämmer in på hur denna uppsats har analyserats.
Resultat
Först presenteras artikelmatrisen (figur 1) som innehåller de artiklar som analyserats. Därefter visas resultatet av artiklarna i en övergripande bild (figur 2).
Artikelmatris
Figur 1: Artiklarna som analyserats
Författare/årtal, tidskrift, volym, nummer och land
Artikelnamn Urval/typ av studie Resultat
1. Jakobsson, Britta Thedin; Lundval, Suzanne; Redelis, Karin; Engstrom, Lars-Magnus (2012). European Physical Education Review, v18 n1.Sverige
Almost All Start but Who Continue? A Longitudinal Study of Youth Participation in Swedish Club Sports
En longitudinell studie där tonåringars svarsalternativ (13- och 16 år) från enkäter 2004 och 2007 jämförts.
Artikeln visar att föreningsdeltagande är förknippat med en viss smak för föreningsidrott och kulturellt kapital. Det finns ett samband mellan föreningsidrottsdeltagande och högre betyg i idrott och hälsa.
12 2. Chomitz,Virginia
R.; Slining, Meghan M.; McGowan, Robert J.; Mitchell, Suzanne E.; Dawson, Glen F.; Hacker, Karen A. 2009. Journal of School Health, v79 n1. USA Is There a Relationship between Physical Fitness and Academic
Achievement? Positive Results from Public School Children in the Northeastern United States En tvärsnitts- studie genom data från offentliga skoluppgifter åren 2004 och 2005. Provresultat i Matematik (årskurs 4,6 och 8) i Engelska (årskurs 4 och 7) har jämförts med konditonstester.
Det finns ett signifikant samband mellan kondition och skolprestation. De elever som klarade konditionstesterna hade större chans att klara matematik och engelska proven. 3. Fejgin, Naomi Sociology of Sport Journal 1994, Vol. 11 Issue 3, USA Participation in High School Competitive S ports: A Subversion of Scho ol Missionor Contribu tion to Academic Goa ls?
En longitudinell studie med ett representativt urval av elever på gymnasiet.
Resultatet visar att atletiskt deltagande är ojämnt fördelat när det gäller kön och socioekonomiska grupper. Elever med en föreningsidrottsbakgrund är mer engagerade i skolidrottstävlingar. 4. Tremblay, M.S., Inman, J.W., & Willms, J.D. (2000). Pediatric Exercise Science 2000, Vol. 12 Issue 3. Kanada The relationship between physical activity, self-esteem, and academic achievement in 12-year-old children.
En studie med flera syften där elever i årskurs 6 har fått svara på ett frågeformulär om skol- och hemmiljö påverkar elevernas attityd till skolan, uppträdande i skolan och skolresultat.
När SES, familjestruktur och BMI tagits med i beräkningen är sambandet mellan fysisk aktivitet och skolresultat negativt.
5. Engstrom, Lars-Magnus. 2008.Physical Education and Sport Pedagogy, v13 n4. Sverige
Who Is Physically Active? Cultural Capital and Sports Participation from Adolescence to Middle Age--A 38-Year Follow-Up Study En uppföljnings- studie där 2000 kvinnor och män deltog mellan åren 15-53. Första
datainsamlingen skedde 1968 därefter 6 ytterligare tillfällen (en del av
ursprungsgruppen) där
Studien visar att idrottslig erfarenhet, gymnastikbetyg, betyg i de teoretiska ämnena och faderns socialgrupp påverkar motionsvanorna senare i livet.
13 det sista tillfället var
2006/2007. 6. Engström, Lars-Magnus. 2004. Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 4, Sverige.
Barns och ungdomars idrottsvanor i
förändring
Enkätstudie där ca 2000 barn (årskurs 3 ,6 och 9) fick besvara två frågeformulär om levnadsvanor/fysisk aktivitet och en om hälsotillstånd/sjukdom ar
Det framkommer att det finns ett starkt samband mellan betyg i idrott och hälsa och idrottsaktivitet under fritiden. Medlemskap i en idrottsförening har en avgörande betydelse för elevernas aktivitetsgrad 7. Georgakis,
Steve; Evans, John Robert; Warwick, Leanne. 2015. Journal of Education and Training Studies, v3 n1. Australien The Academic Achievement of Elite Athletes at Australian Schools En populations-studie om HSC-stipendiet. Elitidrottsstudenter jämförs med övriga studenters resultat i 15 ämnen under en 11 års period. Elitidrottsstudenterna presterade bättre i flera ämnen som exempelvis idrott och hälsa. Tiden för träning och tävling är inte något som påverkar elitidrottsstudenterna eftersom de presterar lika bra eller bättre än övriga populationen.
Figur 2: En övergripande bild över innehållet av resultatet.
Samband
SES
SES/Fysiskaktivitet
/Skolprestation
SES/Betyg
Grupp 1 Grupp 2 Grupp 314 Socioekonomisk status/Betyg
I detta och nästa avsnitt kommer första frågeställningen besvaras. Hur ser sambandet ut mellan socioekonomisk status och betyg i ämnet idrott och hälsa?
En del artiklar redogör för att socioekonomisk har betydelse för betyget i idrott och hälsa. Jakobsson Thedin m.fl. (2008) resultat visar dels att det är betydande skillnad mellan gruppen som är idrottsföreningsmedlemar i både årskurs 6 och 9 (36 %) och de som slutat (8 %) och aldrig varit medlemmar (2 %) när det gäller högsta betyg i ämnet idrott och hälsa. I denna studie är medlemskap i en idrottsförening ett indirekt mått på socioekonomisk status utifrån boendeort och social bakgrund. De har kategoriserat ungdomarna i tre grupper: medlem i en idrottsförening årskurs 6 och 9, endast medlem årskurs 6 och ej medlem årskurs 6 och 9. Precis som Thedin Jakobsson m.fl. redogör för så visar resultatet från Engström (2004) att ett högt betyg i ämnet idrott och hälsa har ett starkt samband med omfattning av idrottsaktivitet på fritiden. Svarsresultaten från eleverna visar att de sociala villkoren har en positiv påverkan på elevernas aktivitetsnivå och att de elever som har sämre sociala villkor är fysiskt inaktiva i större utsträckning än de eleverna med bra sociala villkor, förklarar författaren. Dessa villkor har tolkats som ett mått på socioekonomisk status och beskrivs under rubriken
socioekonomisk status. Resultatet från skolprojektet 2001 har analyserats, 1975 elever (årskurs 3, 6 och 9) från 48 olika klasser utförde tester och besvarade frågeformulär. Utifrån resultatet har författaren skapat fem nivåer på hur fysisk aktiva barnen är. Sammanställningen visar att 40 % av barnen inte når upp till den rekommenderade nivån (medelhög aktivitet). Medelhög aktivitet innebär att barnen deltar på idrottslektioner två gånger i veckan, utför någon form av idrott på fritiden två gånger i veckan samt cyklar till och från skolan minst 30 minuter varje dag.
En annan del i resultatet är det som Engström (2008) förklarar gällande socioekonomisk status och betyget i ämnet gymnastik. I resultatet beskrivs ett signifikant samband mellan dels betyget i gymnastik och bredd i idrottslig erfarenhet, och senare motionsvanor i livet. I uppföljningsstudien framgår det att cirka 60 % av de som har växt upp i ett hem med en far som har en hög yrkesstatus och även har höga betyg i skolan är motionsutövare 38 år senare. För de som är uppväxta i ett hem med en far med låg yrkesstatus och har låga betyg i skolan är lite mer än 20 % motionsutövare 38 år senare. Författaren kommer dessutom fram till att
15 sambandet mellan utbildningsnivån och de som är motionsutövare är starkt. Högre utbildning ökar chanserna till att bli en motionsutövare senare i livet. De undersökspersoner som har en grundskoleutbildning motionerar minst (Cirka 25 %) och de som har en högskoleutbildning på 3år eller mer är de som utövar motion mest (60 %).
Analysen av artiklarna påvisar även att socioekonomisk inte har betydelse för betyget i idrott och hälsa. Enligt Georgakis, Evans och Warwick (2015) fanns det signifikanta skillnader mellan elitidrottsgruppen och den övriga populationen gällande betyg i tre ämnen där idrott och hälsa var ett av ämnena. Resultatet från denna studie visar att studenter som ägnar mer tid åt idrott och fysisk aktivitet har likartade skolresultat i jämförelse med de studenter som inte ägnar lika mycket tid till idrott och fysisk aktivitet. När grupperna jämförs i ämnet idrott och hälsar visar resultatet att skillnad mellan elitidrottsgruppen och den övriga populationen gällande betyget i ämnet är ännu större hävdar författarna. När socioekonomisk status läggs till i analysen visar det sig att 60 % av elitidrottsgruppen kom från områden med låg
socioekonomisk status. Under kommande rubrik behandlas de artiklar som beskriver sambandet socioekonomisk status/skolprestation.
Socioekonomisk status/Fysisk aktivitet/Skolprestation
Flera artiklar som analyserats har inte en direkt koppling mellan socioekonomisk status och betyget i idrott och hälsa. De beskriver istället sambandet mellan socioekonomisk status och generella skolresultat. Tremblay, Inman, & Willms, (2000) har genomfört en studie i Kanada (7000 sjätteklassare) som undersöker sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat. Fysisk aktivitet hade fyra intensitetskategoriseringar och studieresultatet mättes via standardiserade tester från Utbildningsdepartementet. Författarna förklarar att en högre socioekonomisk status ökar elevernas fysiska aktivitet, detta är en del av flera orsaksamband. När socioekonomisk status, familjestruktur och BMI räknats med var sambandet mellan fysisk aktivitet och matematik & läsningsresultaten negativt, dock liten på gränsen till ingen alls.
Tvärsnittstudien gjord av Chomitz, m.fl.(2009) redogör för ett annat resultat i jämförelse med Tremblays, Inman och Willms. Resultatet i deras studie visar att sambandet mellan kondition och skolprestation var statistiskt signifikant efter att elevernas etnicitet och socioekonomiska status tagits med i beräkningen. Författarna hävdar också att fysisk aktivitet och kondition kan
16 öka elevernas koncentrationsförmåga och deras beteende i klassrummet vilket kan bidra till förbättrade skolresultat.
Thedin Jakobsson m.fl. (2008) resultat visar att medlemskap i en idrottsförening(mått på socioekonomisk status)påverkar barnens totala betygspoäng. Författarna förklarar att kategorin medlemar år 6 och 9 (ca 40 %) har flest barn som når 240 poäng eller mer i jämförelse med de som slutat(18 %) eller aldrig (22 %) varit med i en idrottsförening. Dessa mönster fortsätter även när barnen får svara på vilket program de ska välja på gymnasiet. Medlemar år 6 och 9 väljer i större utsträckning studieförberedande program medan de som slutat och de som aldrig varit medlemar väljer yrkesförberedande program författarna Mängden fysisk aktivitet i form av skolidrott verkar också ha betydelse. Forskning utanför Sverige hävdar att deltagande i skolidrott (exempelvis skolmästerskap) gynnar
studieresultaten generellt. Fejgin (1994) har analyserat data från National Educational Longitudinell studie för att se sambandet mellan deltagande i tävlingsskolidrott och
studieresultat från åttonde till tionde klass. Efter kontroll för kön, etnicitet, familjens inkomst, föräldrautbildning och studieresultat i åttan var idrottsdeltagande i skolan förknippat med högre studieresultat även om sambandet var svagt. Mindre tid till de teoretiska ämnena i form av idrottsundervisning var inte något som påverkar studieresultaten.
Socioekonomisk status
Här kommer artiklarnas definition av begreppet socioekonomisk status redovisas. Hur definieras socioekonomisk status i artiklarna?
I sin uppföljningsstudie använder inte Engström (2008) begreppet socioekonomisk status utan delar istället upp det i två begrepp: kulturellt kapital (faderns yrkesstatus och betyg i 5 teoretiska skolämnen) och utbildningsnivå. I Fejgins (1994) studie innebär socioekonomisk status familjens inkomst och föräldrarnas utbildning. Dessa artiklar saknar antingen någon del av bakgrundens definition eller så är det uppdelat. Ett annat sätt att definiera begreppet är att utgå från bostadsområde. I Georgakis, Evans och Warwicks (2015) studie definieras
socioekonomisk status utifrån ett ICSEA-värde som utgår ifrån områdena där eleverna bor genom folkbokföringen.
17 I Thedin Jakobsson m.fl. (2008) artikel ses medlemskap i en idrottsförening som ett mått på socioekonomisk status i. Jakobsson m.fl. hänvisar till tidigare studier som hävdar att
boendeort och social bakgrund är förknippat med just medlemskap i en idrottsförening. Detta är ännu ett sätt att definiera socioekonomisk status. Denna definition är likartad den som Engström (2004) beskriver i sin artikel. Där beskrivs sociala villkor vilket kan tolkas som eller en del av socioekonomisk status. Författaren hävdar att vissa sociala villkor behöver uppnås för att barn och ungdomar ska vara fysisk aktiva. Där ingår medlemskap i en idrottsförening, en ekonomisk aspekt där eleven har tillgång till minst två utav: hus, bil, fritidshus och dator, inställningen till ämnet idrott och hälsa samt hur många vänner som idrottar. Vissa likheter finns i Tremblay, Inman, & Willms, (2000) definition på
socioekonomisk status, definitionen är dels elevernas ägodelar i hemmet samt familjens deltagande i kulturella aktiviteter.
I tvärsnittstudien gjord av Chomitz, m.fl.(2009) definieras socioekonomisk status utifrån NSLP (nationella skollunchprogrammet) och är ett indirekt mått på familjernas
socioekonomiska status. De elever som får stöd genom NSLP kategoriseras låg
(socioekonomisk status) och de som inte behöver stödet hög (socioekonomisk status). Artiklarnas definitioner av socioekonomisk status har kategoriserats i tre grupper: samma definition som redovisas i inledningen(SAOL), uppdelat/saknar någon del av SAOL:s definition samt en annan definition se figur 2. Majoriteten (fem av sju) av artiklarna har en definition som hamnar i gruppen annan. Två av sju artiklar har en definition som finns i gruppen uppdelat/saknar någon del och ingen av artiklarna definierar socioekonomisk status utifrån yrkestatus, inkomstnivå och föräldrarnas utbildningsnivå.
Diskussion
Här presenteras en diskussion om studiens huvudfynd. Metoddiskussionen bedömer styrkorna och svagheterna med denna uppsats. Studiens kunskapsbidrag klargör vilken betydelse
18 Resultatdiskussion
Några artiklar visar att socioekonomisk status har betydelse för betyg i idrott och hälsa medan en artikel visar att det inte har betydelse. Resterande har en otydligare koppling till betyget i idrott och hälsa. Ingen studie i de analyserade artiklarna har dock haft detta som sitt
huvudsyfte utan det har istället varit en del av flera förklaringsfaktorer. Resultatet visar att definitionen av socioekonomisk status är något som skiljer sig åt och det finns ingen definition av begreppet som är exakt lika i de olika artiklarna.
Resultaten från Engström (2004) och Thedin Jakobsson m.fl. (2008) artiklar förklarar att socioekonomisk status har betydelse för betyget i idrott och hälsa. Det gäller att förhålla sig kritiskt till dessa resultat. Anledningen till det är hur författarna har definierat socioekonomisk status. De utgår från ett indirekt mått på socioekonomisk status i form av medlemskap i en idrottsförening och sociala villkor (ekonomisk aspekt, medlemskap i förening m.m.) Författarna har förmodligen utgått från det som Norberg (2005) och Elofsson m.fl.(2014) hävdar. De menar att barn och unga från lågstatusområden eller som bor i mindre boenden inte är lika aktiva i föreningsidrotten som de barn och unga från högstatusområdena. Enligt Georgakis, Evans och Warwicks (2015) redogörelse av högre betyg i ämnet idrott och hälsa för elitidrottsgruppen i jämförelse med den andra testgruppen stämmer inte detta. Författarna påvisar att 60 % av undersökningspersonerna i elitidrottsgruppen kom från socioekonomiskt svagare områden. Detta är ännu en andledning till att ställa sig kritiskt till Engström och Thedin Jakobsson m.fl. resultat.
I Engströms (2008) uppföljningsstudie framkommer det att socioekonomisks status,
skolprestation och betyget i gymnastik har betydelse för motionsvanor senare i livet. Studien visar dock inte huruvida socioekonomisk status har ett samband med betyget gymnastik. Här handlar det om att det går att anta att många av individerna med höga betyg i de teoretiska ämnena även har höga betyg i gymnastik men detta är inte något som går att säga med säkerhet. Antagandet blir relevant utifrån Skolverkets (2005) redogörelse av att föräldrars utbildningsnivå och ekonomiskt kapital har betydelse för elevers betyg i ämnet idrott och hälsa. I följande avsnitt diskuteras de artiklar som har en otydligare koppling till betyg i idrott och hälsa. Dessa artiklar berör skolprestation generellt och det framgår inte om det är endast är teoretiska ämnen som menas med skolprestation. Därför har ämnet idrott och hälsa räknats
19 in i den generella skolprestationen. I nästa avsnitt diskuteras definition av socioekonomisk status i de analyserade artiklarna.
Svårigheten i denna analys är att socioekonomisk status är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Ingen av artiklarna har dels exakt samma definition och ingen har den definition som beskrivs i bakgrunden. Där beskrivs även att socioekonomisk status är svårt att definiera vilket denna systematiska litteraturgenomgång visar. I resultatet framkommer det att 2 av 7 artiklar har med utbildning som en del i socioekonomisk status vilket motsäger Gidlows (2015) resultat om utbildning som det vanligaste måttet för socioekonomisk status.
Vissa mått på socioekonomisk status är indirekta mått som Chomitz, m.fl. (2009) definition med nationella lunchprogram eller Thedin Jakobsson m.fl. definition med medlemskap i en idrottsförening. Genom att utgå från indirekta mått finns risken att resultatet blir missvisande eftersom det exempelvis förutsätter att det finns en variation på idrotter eftersom vissa idrotter är dyrare än andra att utöva. Kritik bör också riktas till hur tillförlitligt enkätsvar från elever angående sina föräldrars yrke och utbildningsgrad är? Vad exakt de arbetar med är
förmodligen något som många barn och unga inte har koll på utan de vet snarare var
föräldrarna arbetar (ett exempel: arbeta på kommunen kan innebära allt ifrån städare till rektor på en skola). Utbildningsgraden är troligtvis inte något som barn och unga har koll på, här skulle en av anledningarna vara att skolsystemet såg annorlunda ut vilket gör det obegripligt och för komplext att förstå för majoriteten av barn och unga.
Till sist verkar det som att andra faktorer som exempelvis deltagande i föreningsidrott har en påverkan på betyget i idrott och hälsa. Utifrån resultaten från flera artiklar som exempelvis Thedin Jakobsson m.fl. (2008), Engström (2004) och Georgakis m.fl.(2015) går det att se vissa tendenser att undervisningsinnehållet förmodligen är utformat på ett sätt som gynnar elever som verkar i föreningsidrotten. Skolinspektionens flygande tillsyn (2010) bekräftar detta eftersom bollspelsaktiviteter och tävling & prestation dominerar undervisningen. Metoddiskussion
Majoriteten av artiklarna i denna systematiskalitteraturstudie har en god vetenskapligkvalité eftersom de är vetenskapligt granskade (peer rewied). En artikel som valts ut genom
kedjesökning är publicerad innan år 2000. Denna artikel har tagits med eftersom den passade bra till denna uppsats. Artikeln hittades när en annan artikel (från 2008) analyserades. Den
20 artikeln var en litteraturgenomgång och det ansågs lämpligare att referera till originalkällan. Antalet artiklar som hittats kunde varit fler, det hade förmodligen gett en bredare bild av forskningsläget men tidsaspekten och arbetets storlek har varit ett hinder för detta. Relativt få synonymer till sökorden som finns i frågeställningen blev en konsekvens för att smala av sökfältet eftersom det verkar finnas mycket forskning om de enskilda orden socioekonomisk status, idrott och hälsa samt betyg. Resultat har dock visat att artiklarnas tidsaspekt hade kunnat vara ännu längre bak i tiden eftersom det visade sig att det inte fanns så mycket forskning om sambandet mellan ses och betyg i ämnet idrott och hälsa.
Studiens kunskapsbidrag
Litteraturgenomgångens kunskapsbidrag är att socioekonomisk status både har och inte har betydelse för betyget i ämnet idrott och hälsa. Dels eftersom elever som är medlemmar i en idrottsförening (vilket är ett indirekt mått på socioekonomisk status) och som alltså utövar fysisk aktivitet utöver idrottsundervisningen har högsta betyg i ämnet idrott och hälsa i större utsträckning än de elever som inte är medlemmar. Samtidigt visar denna systematiska
litteraturgenomgång att elever från socioekonomiskt svagare bostadsområden når höga betyg i ämnet idrott och hälsa i större utsträckning jämfört med de eleverna från socioekonomisk starka bostadsområden. Jag anser att detta visar att mängden fysisk aktivitet på fritiden i form av deltagande i föreningsidrott har betydelse för betyget.
Socioekonomisk status kan inte en idrottslärare påverka men att bedriva en god undervisning där så många elever som möjligt får fördjupade kunskaper om ämnets innehåll kan de
påverka. En utmaning idrottslärare står för i sitt yrke är att se till att så många elever som möjligt når de högre betygen, eftersom att i denna systematiska litteraturgenomgång har jag kunnat se att socioekonomisk status och ett högt betyg i ämnet idrott och hälsa ökar chansen till goda motionsvanor senare i livet. Detta påverkar människors hälsa och kan kopplas till att regelbunden fysik aktivitet minskar risken att drabbas av någon av de stora folksjukdomarna. Slutsats
Slutsatsen är att den systematiska litteraturgenomgången är tvetydlig då vissa artiklar styrker hypotesen mellan socioekonomisk status och betyg i idrott och hälsa och att vissa inte styrker hypotesen. Denna tvetydlighet har resulterat i en svårighet i besvarandet av frågställningarna. I resultatet framkommer även att definitionen av socioekonomisk status inte är densamma i
21 någon av artiklarna. Detta har problematiserat litteraturgenomgångens möjlighet till att hitta gemensamma faktorer i förhållande till betyget i idrott och hälsa. För att kunna konstatera hur sambandet mellan socioekonomisk status och betyget i idrott och hälsa ser ut så anser jag att det behövs mer forskning inom ämnet.
22
Referenslista
Bajaras-Eriksson, Katarina; Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013) Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga
artiklar. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur.
Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Stockholm: Liber ab Chomitz, Virginia R.; Slining, Meghan M.; McGowan, Robert J.; Mitchell, Suzanne E.; Dawson, Glen F.; Hacker, Karen A. 2009. Is There a Relationship between Physical Fitness
and Academic Achievement? Positive Results from Public School Children in the
Northeastern United States. . Journal of School Health, v79 n1 p30-37 Doi: 10.1111/j.1746-1561.2008.00371.x
Engström, Lars-Magnus (2004) Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring. Svensk
Idrottsforskning, volym 13 (4) , s.10-15.
Engström, Lars-Magnus (2008). Who Is Physically Active? Cultural Capital and Sports Participation from Adolescence to Middle Age--A 38-Year Follow-Up Study. Physical
Education and Sport Pedagogy, volym13 (4) p.319-343. Doi: 10.1080/17408980802400510
Fejgin, Naomi (1994). Participation in High School Competitive Sports:
A Subversion of School Missionor Contribution to Academic Goals? Sociology
of Sport Journal, volym 11 (3) p.211-230
Folkhälsomyndigheten (2014) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/2014. Stockholm: Folkhälsomyndigheten
FYSS (2015): Fysisk aktivitet – begrepp och definitioner i: fysisk aktivitet i
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling/ Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA)
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
FYSS (2015): Fysisk aktivitet som prevention i: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och
sjukdomsbehandling/ Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA)
23 FYSS (2015): Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och unga i: fysisk aktivitet i
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling/ Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA)
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
Georgakis, Steve; Evans, John Robert; Warwick, Leanne (2015). The Academic Achievement of Elite Athletes at Australian Schools. Journal of Education and Training Studies, volym 3 (1) p.84-97.
Gidlow, Christopher; Johnston, Lynne Halley; Crone, Diane; Ellis, Naomi; James, David (2006). A Systematic Review of the Relationship between Socio-Economic Position and Physical Activity. Health Education Journal, volym 65 (4) p.338-367. doi:
10,1177/0017896906069378
Härnqvist, K. (1994). Social selection till gymnasium och högskola. In J. O. Jonsson & R. Erikson (Eds.), Sorteringen i skolan: studier av snedrekrytering och utbildningens
konsekvenser. Stockholm: Carlsson.
Thedin Jakobsson, Britta , Lundvall, Suzanne, Redelius, Karin, Engström, Lars-Magnus (2008). Almost All Start but Who Continue? A Longitudinal Study of Youth Participation in Swedish Club Sports. European Physical Education Review, volym18 (1) p.3-18. Doi: 10.1177/1356336X11430660
Marmot Michael, Wilkinsson Richard G. (2006) Social Determinants of Health. Oxford: Oxford University Press. 2006.
Norberg, R, Johan (2015) Statens stöd till idrotten – uppföljning 2014. Stockholm: Sveriges regering
OECD (2013e). PISA 2012 results: What Makes Schools Successful? Resources, Policies and Practices (Volume IV). Paris: OECD.
Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut. Rasmussen F, Eriksson M, Bokedal C och Schäfer Elinder L. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och
självkänsla bland ungdomar. COMPASS – en studie i sydvästra Storstockholm. Rapport.
Stockholm: Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut. (Rapport 2004:1.)
24 Skolinspektionen (2010) Mycket idrott och lite hälsa. Rapport från Skolinspektionens
flygande tillsyn i ämnet idrott och hälsa.
Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm.
Skolverket (2005): Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Idrott och hälsa. Stockholm: Fritzes.
Sirin, Selcuk. R. (2005). Socioeconomic Status and Academic Achievement: A MetaAnalytic Review of Research. Review of Educational Research, volym75 (3), 417–453
Tremblay, Mark.S, Inman, J.Wyatt, & Willms, J.Douglas. (2000). The relationship between
physical activity, self-esteem, and academic achievement in 12-year-old children. Pediatric
Exercise Science, 12, 312–323
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
25
Bilaga 1
Vetenskapliga artiklar Databas: ERIC
Efter läsning av rubriker (urval 1) Efter läsning av abstract (urval 2) Sökmotor/datum Sökord
Fritext/ämnesord
Begränsning Träffar Urval 1 Urval 2
#1 14april ”Socioeconomic status” 2000-2016 4,652
#2 ”Physical education” 2000-2016 5,886 #3 Grades(scholastic) 2000-2016 2,262 #4 S1 AND S2 2000-2016 42 8 2 #5 S1 AND S3 2000-2016 64 9 0 #6 S2 AND S3 2000-2016 29 3 1 #7 “Socioeconomic background” 2000-2016 826 #8 S7+S2 2000-2016 5 2 2(1) #9 S7+S3 2000-2016 14 1 #10 “Academic achievement” 2000-2016 77,201 #11 S10+S2 2000-2016 232 12 3(2)
#12 18april “Physical activity level” 2000-2016 3,704
#13 S12+S1 2000-2016 63 7 (1)
#14 Result 2000-2016 113,036
#15 S14+S1+S2 2000-2016 23 8 2 (2)
26 Tidskriftens namn, vol.
nummer
Författare/årtal Artikelns namn
European Physical
Education Review, v18 n1.
Jakobsson, Britta Thedin; Lundvall, Suzanne;
Redelius, Karin; Engstrom, Lars-Magnus/ 2012.
Almost All Start but Who Continue? A Longitudinal Study of Youth Participation in Swedish Club Sport
Journal of School Health v79 n1.
Chomitz,Virginia R.; Slining, Meghan M.; McGowan, Robert J.; Mitchell, Suzanne E.; Dawson, Glen
F.; Hacker, Karen A /2009
Is There a Relationship between Physical Fitness and Academic Achievement? Positive Results from Public School Children in the Northeastern United States
Physical Education and Sport Pedagogy, v13 n4.
Engstrom, Lars-Magnus/ 2008
Who Is Physically Active? Cultural Capital and Sports Participation from Adolescence to Middle Age--A 38-Year Follow-Up Study
Journal of Education and Training Studies, v3 n1.
Georgakis, Steve; Evans, John Robert; Warwick, Leanne/2015
The Academic Achievement of Elite Athletes at Australian Schools
Chronicle of Kinesiology & Physical Education in Higher Education , Vol. 19 n3
Trost, Stewart G./2008 Physical Education, Physical Activity, and Academic Performance in Youth
Egna anteckningar: När forskningsfältet granskades visade det sig att flera av artiklarna hittades vid olika sökord. I urval 2 redovisas detta genom en parantes på antalet av artiklarna som redan hittats (ex: 2 (1) innebär att 2 artiklar har hittats och en av dessa har redan hittats).
27
Bilaga 2
Vetenskapliga artiklar Databas: Sportdiscus
Efter läsning av rubriker (urval 1) Efter läsning av abstract (urval 2) Sökmotor/datu m Sökord Fritext/ämnesord Begränsnin g
Träffar Urval 1 Urval 2
#1 19 april ”Socioeconomic status” OR
SES 2000-2016 1342 #2 ”Physical education” OR PE 2000-2016 57067 #3 Grades(scholastic) 2000-2016 28 0 #4 S1 AND S2 2000-2016 93 12 (1) #5 S1 AND S3 2000-2016 0 #6 S2 AND S3 2000-2016 7 0 #7 ”Socioeconomic background” 2000-2016 23 0 #8 ”academic achievement” 2000-2016 1255 #9 S8+S2 2000-2016 253 11 (1) #10 S8+S1 2000-2016 37 6 (1) #11 S8+S3 2000-2016 12 0
28
#12 “Physical activity level” 2000-2016 699
#13 S12+S1 2000-2016 18 0
#14 S12+S2 2000-2016 132 0
#15 Result 2000-2016 152,441
#16 S15+S1+S2 2000-2016 52 7 (1)
Valda artiklar
Tidskriftens namn, vol. nummer
Författare/årtal Artikelns namn
Journal of School Health v79 n1.
Chomitz,Virginia R.; Slining, Meghan M.; McGowan, Robert J.; Mitchell, Suzanne E.; Dawson, Glen
F.; Hacker, Karen A /2009
Is There a Relationship between Physical Fitness and Academic Achievement? Positive Results from Public School Children in the Northeastern United States
