• No results found

En studie om marknaden i ett geografiskt område gällande vägar och infrastruktur

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En studie om marknaden i ett geografiskt område gällande vägar och infrastruktur"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)2010:037. C-UPPSATS. En studie om marknaden i ett geografiskt område gällande vägar och infrastruktur. Björn Andersson. Luleå tekniska universitet C-uppsats Bergmaterial Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Geoteknologi 2010:037 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--10/037--SE.

(2) En studie om marknaden i ett geografiskt område gällande vägar och infrastruktur.. Björn Andersson 2009-06-24.

(3) Förord Jag, Björn Andersson student på Luleå tekniska universitet och författare till denna rapport, skulle vilja rikta ett stort tack till min handledare och lärare Karel Miskovsky som har varit till stor hjälp under mitt arbete med mitt examensarbete. Jag vill även tacka Henrik Lövgren som gett mig möjligheten att göra mitt examensarbete.. Umeå den 24 juni 2009. Björn Andersson.

(4) Sammanfattning Arbetets mål var att inom 5 veckor (motsvarande 7,5 högskolepoäng examensarbete) göra en marknadsundersökning, samt ta fram en plan eller ett verktyg för att så fort som möjligt kunna få en marknadsundersökning av ett område inom vägar och infrastruktur . Rapporten är en sammanställning av inhämtad information från Sverige bygger, samt från intervjuer med platschefer inom verksamhetsområdet. Det område som har granskats är Sundsvall med närliggande städer samt konkurrenter inom området. Under den aktuella perioden, 2002-2008, har Botniabanan varit den största beställaren. Sundsvalls kommun har varit sparsam i sina investeringar. Örnsköldsvik är den kommun som investerat mest av egna medel. Största entreprenören fram till 2006 har varit Skanska, men på senare år har även Peab och NCC kommit starkt. Det har varit svårt att komma till en slutsats, vägbyggnadsbranschen är en bransch i ständig förändring. Nya aktörer träder ständigt fram på marknaden. Detta visar hur viktigt det är att göra kontinuerliga marknadsundersökningar. För att bättre kunna urskilja trender krävs djupare undersökningar, baserade på kundintervjuer..

(5) Summary The intention of this report was to within 5 weeks (equal to 7,5 university points) make a market survey, and to make a plan or a tool to be able to as quick as possible get a survey done in an area within roads and infrastructure. This report is a compilation of collected information from the website “Sverige bygger”, and from interviews with local managers in the field of action. The area that I focused on is Sundsvall and its surroundings, as well as other actors within the area. During the period, 2002-2008, Botniabanan has been the major orderer. The city of Sundsvall has invested sparsely. Örnsköldsvik is the city that has invested most of its own capital. The largest entrepreneur up until 2006 has been Skanska, but Peab and NCC has grown stronger since. It’s been hard to reach a conclusion, since road construction is a business under constant change. New players keep appearing on the market. This fact shows how important it is to make continuous market surveys. Deeper studies, based on client interviews, are necessary to be able to distinguish trends..

(6) Innehåll Förord ......................................................................................................................................... 2 Sammanfattning .......................................................................................................................... 3 Summary..................................................................................................................................... 4 Innehåll ....................................................................................................................................... 5 1. Inledning ................................................................................................................................. 6 1.1 Bakgrund ............................................................................................................................... 6 1.2 Syfte ...................................................................................................................................... 6 2. Mål .......................................................................................................................................... 7 3. Metoder ................................................................................................................................... 7 3.1 Insamling av information...................................................................................................... 7 3.2 Intervjuer .............................................................................................................................. 8 4. Resultat ................................................................................................................................... 8 4.1 Arbetsplan för marknadsanalys ............................................................................................ 8 4.2 Marknadsundersökning ...................................................................................................... 13 Sammanställning av insamlad information 2002-2008 ............................................................ 14 2002 .......................................................................................................................................... 15 2003 ......................................................................................................................................... 16 2004 .......................................................................................................................................... 17 2005 .......................................................................................................................................... 18 2006 .......................................................................................................................................... 19 2007 .......................................................................................................................................... 20 2008 .......................................................................................................................................... 21 5. Analys/Diskussion ................................................................................................................ 22 6. Ideer/förslag .......................................................................................................................... 22 7. Framtidsvisioner ................................................................................................................... 24 Litteraturlista ............................................................................................................................ 25.

(7) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Svevia. är. Sveriges. ledande. driftentreprenör. och. det. fjärde. största. väg-. och. anläggningsföretaget i landet med 2400 medarbetare. Svevias kärnverksamhet är att utföra nybyggnation samt sköta drift, service och underhåll av Sveriges vägar och annan infrastruktur. Uppdragen omfattar allt ifrån vägar, gator och broar till järnvägar, hamnar och fjärrvärme. Kunderna är såväl offentliga som privata. Årsomsättningen har passerat sju miljarder kronor. Svevia är verksamma över hela Sverige och är sedan den 1 januari 2009 ett statligt ägt bolag. 2009 är första verksamhetsår som ett fristående statligt ägt bolag. Årsskiftet 2008-2009 bolagiserades Vägverket Produktion och tog det nya namnet Svevia. För att få bästa möjliga start på ett nytt verksamhetsår ville man på Svevia genomföra en marknadsundersökning och en konkurrentanalys i Sundsvallsregionen, inom området vägar och infrastruktur, för att få uppfattning om hur marknaden ser ut och vilka kunder som finns de närmaste åren.. 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet var att tillsammans med befintlig organisation inom Svevia kartlägga och analysera kunder och marknader i Sundsvall med angränsande kommuner för att undersöka eventuell trend, intervjua utvalda chefer och utifrån detta skapa ett verktyg för snabb marknadsanalys som kan stärka och utveckla Svevias affärer.. ”Skapa kreativitet för nya vägar” Björn Andersson (under arbetets gång…).

(8) 2. Mål Målet med arbetet var att Svevia före den 30 maj 2009 skulle ha gjort en mindre marknadsundersökning samt tagit fram en arbetsplan för ett snabbt sätt få fram information om marknaden i ett område.. 3. Metoder De metoder som använts i denna rapport är, utan tidsmässig inbördes ordning:. •. Insamling av information. •. Intervjuer. •. Litteraturstudier. 3.1 Insamling av information Insamling av information har skett med hjälp av intervjuer och material från ”Sverige bygger”. För att få en så bra bild som möjligt på hur marknaden sett ut genom åren i Sundsvall med angränsande kommuner, skulle informationsinsamlingen gå tillbaka till år 2002. ”Sverige bygger” är en internetbaserad databas, där de flesta bygg- och vägprojekt sedan 1994 är inlagda. En ständigt pågående marknadsundersökning om vilka anbud som är ute och vilka företag som upphandlats på byggprojekten gör att aktuell information finns att tillgå. Den avgränsning som gjorts vid sökning av information har varit inriktning vägar, gator och broar samt markanläggning. Frågeställningarna har varit dessa:. •. Hur har marknaden sett ut de senaste åren?. •. Vilka är de största konkurrenterna?. •. Vem är den största beställaren?. •. Hur står sig Sundsvalls kommun jämfört med närliggande kommuner?.

(9) 3.2 Intervjuer Intervjuer är en metod för att få relevant information. Exempelvis kan man få reda platschefers syn på marknaden, och vilka problem samt framgångar de haft under en viss period. Frågemallen bör framarbetas med hjälp av det aktuella företaget,, för att få fram så relevant information som möjligt.. 4. Resultat Arbetet resulterade i en arbetsplan samt en marknadsundersökning.. 4.1 Arbetsplan för marknadsanalys Avsikten med arbetsplanen är att enkelt och snabbt kunna göra en marknadsanalys, samt några idéer/förslag som kan vara till nytta för framtida marknads arbeten. Arbetsplanen är uppdelad i flera moment.. Insamling av information. Intervjuer. Grind 1. Figur A Processchema.. Sammanställning. Grind 2. Resultat/förslag. Grind 3.

(10) Tidsplan Nedanstående tidsplan är tänkt att användas som mall för att underlätta en snabb marknadsanalys.. Start Stopp Ansvarig Tidsåtgång. Steg 1 Insamling av information • •. •. Tydlig avgränsning Sverige Bygger Bollplank. Grind 1. 2 veckor. 1 dag. 2 Intervjuer • •. •. Framställning av intervjumaterial Intervjuer med platschefer. Sammanställning av intervjuer. 1 vecka. Grind 2. 1 dag. 3 Sammanställning. 1 vecka. Grind 3. 1 dag. 4 Workshop. 2 dagar. Beskrivning av de olika momenten i arbetsplanen Syftet med denna mall är att underlätta arbetet vid fortsatta marknadsundersökningar. Den arbetsmängd som beräknats vid varje steg står inom parantes och är beräknad på en persons arbete..

(11) Steg 1 - Insamling av information (2 veckor) Detta är nog det viktigaste steget. Om man inte får med rätt information här så blir det väldigt svårt längre fram. Det är väldigt viktigt att det sätts tydliga avgränsningar kring hur mycket information man behöver. Jag har nedan illustrerat det första steget med en e bild, där det centrala är att skapa en stadig plattform att stå på. Ett smidigt verktyg för att göra detta är programmet Sverige bygger. Sverige bygger är mycket välorganiserat och det är lätt att sorteraa fram önskad information.. Sverige bygger. Bollplank. Avgränsningar. • Områdesavgränsning • Objektsrelevans. • Ta kontakt med en person som har kunskap om det område som du tänkt udersöka. • Tydliga avgränsningar för att inte få för mycket information • Viktigt för att hålla sig på rätt spår. Figur B Plattform. Grind 1: (1 dag) • •. Är informationen tillräcklig eller måste det till ett större omfång? Kan det göras avgränsningar?.

(12) Steg 2 - Intervjuer (1 vecka) För att få en subjektiv bedömning av marknaden i det område som tänkts undersökas ska intervjuer göras med personer i befintlig organisation som är knutna till marknaden. Minst 5 personer med olika positioner i den befintliga organisationen bör intervjuas. •. Anläggning. •. Beläggning. •. Drift och underhåll. •. Fastighet och maskin. Intervjutips Förbered intervjun noggrant genom att ta reda på mycket om personen du ska träffa. Du kan skriva några frågor i förväg men då är det viktigt att du inte är för bunden vid dem vid själva intervjun. Lyssna och ställ följdfrågor!. Börja gärna intervjun med några allmänna frågor, för att få personen att känna sig trygg och komma igång och prata. Har ni mycket att göra idag? Vad var det egentligen som hände? Försök få den intervjuade att berätta så mycket som möjligt genom att ställa bra frågor. Använd de fem frågorna Vem? Vad? När? Var? Hur? och Varför?. Ställ bara en fråga i taget, inte frågor som: -Vad är det bästa och det sämsta med den här metoden? Ställ inte ledande frågor och lägg inte svaren i munnen på den intervjuade: - Du tycker väl också om att gå på bio, eller hur?. Ställ inte frågor som kan besvaras med ja eller nej, utan ställ frågor som fördjupar svaren: - Vad tror du orsaken till det kan vara?. Var inte rädd för att fråga igen, om du inte förstår eller vill veta mer. Be den intervjuade att komma med konkreta exempel på svävande omdömen och komplicerade förklaringar: - Kan du förklara vad du menar med det?.

(13) Ställ kritiska frågor, men på ett vänligt och artigt sätt. Konfrontation minskar öppenheten. Var noga med att kontrollera alla faktauppgifter, som namn och siffror. Det gör ingenting om det blir en paus ibland. Det ger den intervjuade en chans att tänka efter och att fördjupa sitt föregående svar.. Hur du skriver ut en intervju: Du måste inte berätta allt. Välj ut det viktigaste och stryk resten. Skriv om intervjun till en sammanhängande text, inte fråga-svar, fråga-svar osv. Citera det viktigaste ordagrant och sammanfatta resten, genom att berätta själv eller genom att använda indirekt anföring: Rektorn anser att eleverna utan tvekan är skolans största resurs. Skriv inte kronologiskt, i den ordning intervjun gjordes, utan börja med det viktigaste. Börja på ett intresseväckande sätt, kanske ett spännande uttalande från den intervjuade. Använd synonymer för att undvika repetition. Istället för säger kan man använda framhåller, påpekar, anser, tycker, betonar, skrattar etc.. Grind 2: (1 dag) •. Behövs det fler intervjuer?. Steg 3 - Sammanställning (1 vecka) •. Vilka värden skall mätas? (marknadsandelar, ekonomi etc.). Grind 3: (1 dag) •. Är sammanställningen tydlig och lättöverskådlig?. Steg 4 - Redovisning resultat via workshop (2 dagar) • •. Workshop för att utbyta idéer och erfarenheter. Deltagande är de intervjuade samt ansvarig för marknadsundersökningen..

(14) 4.2 Marknadsundersökning Marknadsundersökningen har bestått av två delar. Dels intervjuer med platschefer och dels insamling av historiska uppgifter.. Intervjuer Intervjuer med 5 av Svevias platschefer i Sundsvall har gjorts med syfte att få deras syn på marknaden, och att få veta vilka problem samt framgångar de haft i Sundsvall under tiden 2002-2008. Frågemallen som använts framarbetades med hjälp av Svevia, för att få fram så relevant information som möjligt. Eftersom vi ville få reda på platschefer och arbetschefers attityder valdes att ställa väldigt öppna frågor och anpassa dessa efter de svar vi fick. Detta resulterade i att vi fick väldigt mycket information och svar på en del outtalade frågor. Därför valde vi att sammanfatta intervjusvaren som vi har uppfattat dem, det är alltså inga citat. Nedan följer en sammanställning av de intervjusvar jag fått av arbetschefer och platschefer på Svevia i Sundsvallsområdet. Det har gjorts en intervju med platschefer i och kring Sundsvallsområdet med inriktning på marknad, marknadsföring och kunder. Anledningen till den var att det finns en stor kompetens, erfarenhet och nytänkande i företaget som måste tas vara på. Frågor till arbetschefer/platschefer, inklusive svar:. 1. Vad upplever du som positivt inom Svevia inom marknadsföring? Att folk hajar till att det är ett nytt namn och frågar vilka vi är! 2. Vad tycker du skulle kunna utvecklas inom Svevia? Samarbetet med vårt dotterbolag maskin, det känns som att det går i gamla spår, tror att man måste hitta andra finansieringar så att våra maskiner kan vara konkurrensmässiga. 3. Vad tror du konkurrenterna har som är bra som Svevia också Svevia skulle ha? Kundbearbetning 4. Vad tror du konkurrenterna skulle vilja kopiera av Svevia? Drifterfarenheten. 5. Är Svevia alltid konkurrens kraftig när det gäller pris? Svårt att säga, det beror nog på marknadsläget på orten..

(15) 6. Vilken marknadsdel tror du att Svevia ska bearbeta? Kommuner samarbetsprojekt eller övertagande, Va-arbeten 7. Om du hade 3 000 000 kr och skulle marknadsföra Svevia hur gjorde du då? Boka plats på torg runt om i landet och visa vilka vi är! 8. Hur går kundmötet till? Nästintill obefintliga 9. Vad har du för säljmaterial idag? Inget 10. Hur skapar man en bra kundrelation? Genom förtroende. 11. Vad tror du väger tyngst hos kunden förutom pris? Att på ett lätt sätt för beställaren lösa dennes problem. 12. Vad tror du är kvalité för kunden? Att kunna föra dialog under projektets framskridande och leverera efterfrågat resultat. 13. Vad är kvalitet för dig? Att förstå/leverera kunden önskemål. 14. Vilka frågor skulle du vilja ha svar på hos kunderna? Planer, långsiktigt och kortsiktigt. Samarbetsprojekt? 15. Egna erfarenheter/idéer om marknadsföring? Nej!. Sammanställning av insamlad information 2002-2008 Under den aktuella perioden, 2002-2008, har Botniabanan varit den största beställaren. Av insamlad information framgår att den kommun i Sundsvalls närhet som lagt ut mest medel i egen regi är Örnsköldsvik. Sundsvalls kommun har varit sparsam i sina investeringar. Skanska har i stort sett varit den största entreprenören fram till år 2006. I Kramfors kommun har man i stort sett haft monopol. Under 2007 och 2008 har Peab och NCC tagit en allt större del av marknaden, framför allt i Sundsvallsområdet..

(16) 2002 Skanska NCC. Örnsköldsvik. Peab. Timrå. vv-prod Sundsvall Sandahls Kramfors. Hallqvist o Karl Markentreprena d Ivar Lundqvist entr Toren's. Figur 1: Visar vilka entreprenörer som var verksamma under ovanstående år och hur stor del varje företag har. De totala medlen var detta år 292 mkr.. Härnösand. Ånge. Figur 2: Visar hur kommunerna drivit projekt i egen regi. De totala medlen detta år var 7,3 mkr.. De totala medlen var 292 mkr. Slutsats marknadsandel företag 2002. n År 2002 var det ca 292 miljoner kronor som fördelades mellan olika entreprenörer. n Den största aktören detta år var Skanska som tog en andel på 144,5 miljoner kronor. n Av de totalt 50 objekt som utfördes så var det mesta beläggningsarbete i någon form. n Den största beställaren var Vägverket region mitt med 256 miljoner milj kronor.. Intressant: De projekt som fanns och beställdes av Kramfors kommun, utfördes alla av Skanska. Medlen inom Sundsvall kommun 2002. n I Sundsvalls kommun år 2002 användes 15,4 miljoner kronor inom ramen för vägar och gator. bostadsområde i Sidsjö: ca 12 mkr. n Den största posten var nybyggnad av bostadsområde.

(17) 2003. Skanska NCC Peab. Örnsköldsvik. Vv-prod prod Sandahls Hallqvist o Karl. Ånge. Markentreprenad Ivar Lundqvist entr. Figur 3 Fördelning företag 2003 Toren's. De totala medlen var 673 miljoner kr Figur 3: Visar vilka entreprenörer som var verksamma under ovanstående år och hur stor del varje företag har. De totala medlen var detta år 673 mkr.. Figur 4:: Visar hur kommunerna drivit projekt i egen regi. Dee totala medlen detta år var 10,5 mkr. Slutsats marknadsandel företag 2003. n År 2003 fördelades ca 673 miljoner kronor mellan olika entreprenörer. n Den största aktören även detta år var Skanska som tog en andel på 337,5 miljoner kronor. n Av de totalt 44 objekt som utfördes så var det mesta ombyggnadsarbete i någon form. n Den största beställaren var Botniabanan 408 miljoner milj kronor.. Intressant: Stora objekt. Medlen inom Sundsvall kommun 2003. ls kommun år 2003 användes 5,7 5, miljoner kronor inom ramen för vägar n I Sundsvalls.

(18) 2004. Skanska Örnsköldsvik. Peab NCC. Kramfors. Vv-prod. Ånge. Sandahls. Timrå. Veidekke Sundsvall Markentr. Figur 5: Visar vilka entreprenörer som var verksamma under ovanstående år och hur stor del varje företag har. De totala medlen var detta år 568 mkr.. Figur 6: Visar hur kommunerna drivit projekt i egen regi. De totala medlen detta år var 26,7 mkr. De totala medlen var 292 mkr. Slutsats marknadsandel företag 2004. n År 2004 fördelades ca 568 miljoner kronor mellan olika entreprenörer. n Den största aktören detta år var Veidekke som tog en andel på 175 miljoner kronor. n Av de totalt 27 objekt som utfördes så var det mesta tunnel och terrasseringsarbete i någon form. milj kronor. n Den största beställaren var Botniabanan 383 miljoner etablerad entreprenör som Veidekke tar det största objektet detta år på 175 Intressant: Att en oetablerad miljoner kronor.. Medlen inom Sundsvall kommun 2004. iljoner kronor i egen regi till nybyggnad av torg i Ljustdalen n Detta år användes 2 miljoner.

(19) 2005. Skanska Örnsköldsvik Peab. Timrå. NCC. Sundsvall Kramfors. Vv-prod Härnösand Hallqvist o Karlsson Figur 7: Visar vilka entreprenörer som var verksamma under ovanstående år och hur stor del varje företag har. De totala medlen var detta år 331 mkr.. Ånge. Figur 8:: Visar hur kommunerna drivit projekt i egen regi. De totala medlen detta år var 28 mkr. De totala medlen var 292 mkr. Slutsats marknadsandel företag 2005. n År 2005 fördelades ca 331 miljoner kronor mellan olika entreprenörer. n Den största aktören detta år var Vägverket produktion som tog en andel på 106 miljoner kronor. n Av de totalt 16 objekt som utfördes var det mesta nybyggnad och ombyggnadsarbete i någon form. milj kronor. n Den största beställaren var Vägverket region mitt 254 miljoner Intressant: Få objekt jämförelsevis med tidigare år, många objekt driver kommunerna i egen regi..

(20) 2006. Skanska Peab Örnsköldsvik. NCC Timrå. Vv-prod Banverket. Härnösand. Markentr. Ånge. Rekab. Figur 9: Visar vilka entreprenörer som var verksamma under ovanstående år och hur stor del varje företag har. De totala medlen var detta år 264 mkr.. Figur 10: Visar hur kommunerna drivit projekt i egen regi. De totala medlen detta år var 53 mkr. De totala medlen var 292 mkr2006 Slutsats marknadsandel. n År 2006 var det ca 264 miljoner kronor som fördelades mellan olika entreprenörer. n Den största aktören detta år var Skanska som tog en andel på 153 miljoner kronor. n Av de totalt 34 objekt som utfördes så var det mesta ombyggnad av något slag. n Den största beställaren var Vägverket region mitt 167 miljoner kronor. Intressant: Det var inte många projekt åt Botniabanan detta år. Ett ramavtal åt Härnösands kommun var ett av de största objekten.

(21) 2007 Skanska Peab. Örnsköldsvik. NCC Sollefteå. Vv-prod Timrå. Markentre Kramfors. Sandahls Umeå ent. Figur 11: Visar vilka entreprenörer som var verksamma under ovanstående år och hur stor del varje företag har. De totala medlen var detta år 312 mkr.. Figur 12: Visar hur kommunerna drivit projekt i egen regi. De totala medlen detta år var 25 mkr.. De totala medlen var 292 mkr. Slutsats marknadsandel företag 2007. n År 2007 var det ca 312 miljoner kronor som fördelades mellan olika entreprenörer. n Den största aktören detta år var NCC 138 miljoner kronor. n Av de totalt 34 objekt som utfördes så var det mesta nybyggnad i någon form. n Den största beställaren var Vägverket region mitt 153 miljoner kronor. Intressant: Att NCC tog en stor del jämförelsevis med andra år, samt att detta år var det flera mindre aktörer som var med och krigade om jobben.. Medlen inom Sundsvall kommun 2007. n Detta år användes 1 miljon kronor i egen regi till ombyggnad av gata, gångbana, cirkulationsplats mm i Birsta..

(22) 2008 Skanska Peab NCC. Örnsköldsvik. Vv-prod Hallqvist o Karlsson Väg o bro Härnösand Rubenssons mark Masab. Kramfors. Sundsvall. Kl-markservice Figur 13: Visar vilka entreprenörer som var verksamma under ovanstående år och hur stor del varje företag har. De totala medlen var detta år 486 mkr.. Figur 14: Visar hur kommunerna drivit projekt i egen regi. De totala la medlen detta år var 12,2 mkr. De totala medlen var 292 mkrföretag 2008 Slutsats marknadsandel. n År 2008 var det ca 486 miljoner kronor som fördelades mellan olika entreprenörer. n Den största aktören detta år var Peab 310 miljoner kronor. n Av de totalt 28 objekt som utfördes så var det mesta tunnel och terrasseringsarbete i någon form. milj kronor. n Den största beställaren var Vägverket region mitt 303 miljoner Intressant: Att Peab tog en stor del jämförelsevis med andra år.. Medlen inom Sundsvall kommun 2008 n Detta år användes 0.8 miljoner m kronor i egen regi till nybyggnad av vändplan vid skola i Sundsvall..

(23) 5. Analys/Diskussion Bland det svåraste med marknadsundersökningen har varit att samla väsentlig information. Den viktigaste informationskällan, förutom den information jag hämtat från Sverige bygger, är nog intervjuerna med de anställda. Där anser jag att den bästa informationen ligger. Föreliggande arbete är en ständigt pågående process, vilket gör det svårt att komma till en slutsats. Det vill säga det går inte att dra några statiska konklusioner, utan det är viktigt att hela tiden hålla sig ajour med det aktuella marknadsläget. Man behöver ständigt arbeta med marknadsundersökningar för att hålla sig uppdaterad, eftersom det hela tiden sker saker på marknaden och branschen är under ständig förändring samt att det börjar komma flera nya aktörer på marknaden. Den information som framkommit via Sverige bygger och intervjuerna indikerar på att det är mycket svårt, på gränsen till omöjligt, att se några trender för hur framtiden kommer att se ut vad gäller konkurrenter samt vilka objekt som kan vara aktuella. För att få en bättre bild över detta skulle djupare undersökningar med stor vikt på kundintervjuer behöva genomföras.. 6. Idéer/förslag •. Kundintervjuer - Intervjua kunder och ta reda på vad de har för förväntningar på företaget, vad som är bra och vad företaget kan utveckla, samt vad som kan göras bättre.. •. Göra en djup konkurrentanalys - Genom att träffa kunder skulle man kunna få en bättre känsla av vad som pågår i branschen och få en bättre beredskap för förändringar i branschen. Vad gör konkurrenterna och hur står sig Svevia?. •. Ytterligare intervjuer med anställda - Mer intervjuer med anställda och främst med dem som arbetar med kundkontakter. Att ta reda på hur dessa kontakter sköts, vad som är bra, vad företaget är unika på och vad de anställda efterlyser för att göra ännu bättre arbete.. •. Work shop - Utnyttja kompetensen inom företaget.

(24) •. Bearbeta kunden - ta reda på vilka framtida behov de har. •. Att kontinuerligt jobba med ”hur marknaden ser ut och vilka kunder som finns”. •. Säljmaterial – ta fram ett gemensamt säljmaterial till kunder för att underlätta kundbearbetning.

(25) 7. Framtidsvisioner Hur ser framtiden ut? •. Vilka är Svevias framtida kunder?. •. Vad vill kunderna ha av Svevia?.

(26) Litteraturlista • Albertsson & Lundqvist Marknadsföring 2002, Bonnier utbildning ISBN 91-622-5254-2 • Lundblad Niklas Fönster mot framtiden 2000, Konsultförlaget Uppsala Publishing House AB ISBN 7005200x • Burell & Kyhlén Sju steg vid utredning och projekt 2003, Bonniers ISBN 9162259520 • Jacobsen & Thorsvik Hur moderna organisationer fungerar 2002, ISBN 914402276X.

(27)

References

Related documents

Tanken är dels att brukaren ska kunna få en större valmöjlighet av leverantörer, dels att konkurrensen mellan leverantörerna skall leda till en bättre effektivitet och kvalitet

Jag vill undersöka hur inställningen till att använda sig av civil olydnad skiljer sig mellan olika svenska organisationer samt förklara varför vissa civila

[r]

Rörelsemängdsmomentsvektorer (till vilka vi nu räknar spinn) kan inte bara adderas rakt up och ner utan lyder vissa kvantiseringsregler.. Låt oss studera dessa regler genom att

Kommunstyrelsen fördelar 540 tkr till förskolenämnden, 500 tkr till kulturnämnden, 620 tkr till hälsa-, vård- och omsorgsnämnden samt 320 tkr till kommunstyrelsen av det

Beslutande ledamöter Eva Ann-Britt Sjöstedt (S) (Ordförande) Olle Schmidt (L) (Vice ordförande) Mats Svanberg (M) (2:e vice ordförande) Ingemar Persson (S).. Patrick

De pekar på Östergötland och menar att de lyckades korta köerna när man införde vårdval 2013, men att hörselvården blivit betydligt sämre!. Bland annat pekar man på att

Detta var en betydligt större andel än för de studenter som läste i reguljär utbildning och också för de studenter som höstterminen 2003 kombinerade reguljära studier med