• No results found

Tillbyggnad till Nationalmuseum

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tillbyggnad till Nationalmuseum"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Joha

n

na Amrén

H

an

dled

ar

e/

Pelle B

ack

man

, Jennifer

Mac

k

Super

viso

r

Exam

inato

r/

Jes

ù

s Azp

eitia

Ex

amin

er

Exam en sarb et e i n om ar ki te kt u r, grun dn iv å 15 h p Deg re e Pro jec t i n Arc hite ct ure , Fi rs t Le vel 15 cre di ts 29 ma j 2 01 3

Tillbyggnad till

Na

tionalmuseum

- Examensarbete

Appendix to the Nat

ional

Museu

m of Art

Degree

project

(2)

Arkitekturhistorien består av gemensamma efterforskningar och gärningar som vi alla har varit och är en del av, vi bidrar till den och lever i den. Just därför borde vi vara mer medvetna om den. Oerhört många har suttit och gjort det jag gör idag, ritat liknande rum som jag försöker rita, tänker på rörelsen, ljuset och upplevelsen. Varför borde man sitta och rita något eget, något nytt? Varför finns det en hets och jakt på det originella och nya? Och vad händer om man jobbar med redan ritade rum?

Jag blev fascinerad av tanken på att komponera ihop min tillbyggnad av redan färdiga rum. Rum som har de kvaliteter jag vill att mina rum ska ha enligt funktion, program och främst upplevelsen. Men som även har en historisk koppling. Det blir en resa i tid! Denna fascination bottnar i min uppstats som handlade om postmodernismen och dess relation till arkitekturhistorien, Den behandlade ett sätt att jobba med historien som inspirationskälla och hur en byggnad kan bli mer relevant när man gör det. Mitt projekt har detta som grund men använder en annan metod, kollaget, än arkitekten i uppsat-sen.

Användandet av kollaget blev en viktig del av processen och gav upphov till möten och rum som jag aldrig skulle tänkt på annars. Dessa möten är tillsammans med de tagna rummen huvudkärnan i pro-jektet. Vad som händer i dessa möten men framför allt hur de upplevs och hur de tagna rummen up-plevs har drivit projektet. Uppmärksammar vi rum mer när det finns ett störande moment i dem, eller är de bättre i sin helhet, när de är oförstörda? Hur skulle det vara att gå in i en gotisk kyrksal om ett kontorshus skar in i koret. Eller är det bara det lilla som gör att vi uppmärksammar det mer, ett igen-murat fönster eller en byggställning? Jag var i Sagrada Familia av Gaudí nyligen och såg den kyrkan på ett annat sätt än andra kyrkorum. Den är ofullbordad på ett sätt som gör att kyrkan uppmärksam-mas mer. Det finns element i kyrkosalen, byggställningar och tillfälligt möblemang, som gör att man ser sig om en gång till.

I detta projekt har jag utgått ifrån fyra redan ritade rum. Dessa rum har sedan varit pusselbitar som på olika sätt förts samman för att skapa olika möten. Dessa möten har sedan fått olika användning ber-oende på vart och hur de ligger i byggnaden. Vissa är passager, vissa ser man bara, vissa är entréer! De fyra rummen jag valde vara alla ganska tunga, med material antingen i betong eller murade. De hade även en annan komponent gemensamt, ljuset. Alla rum har ganska dramatiskt eller markant ljus-föring. Detta var inte medvetet!

(3)

Skissen där iden föddes om att undersöka möten som bildas mellan rum.

(4)

Konserveringsateljéer

.

En öppen pelarsal med möjlighet till avskärmning kändes passande till ateljéerna. Balkstrukturen i taket ger möjligheten att få ner ljus från takfön-ster samt att dra ventilation och nöd-vändigheter. Och även här lockades jag av möjligheten att jobba med ljus som silar ner i rummet. Väggarna kommer vara helt stängda för att öka spänningen mellan ljus och mörker.

Kontoren

.

Kontoren var svårast. Jag ville ha uppdelade kontor och inte ett öppet kontorslandskap, men hade inga refer-enser. Sen kom jag över dessa rum! Ett kloster av Le Corbusier, La Tourette. De långa smala rummen som slutar i en privat balkong passade bra till den bild jag hade av kontoren. En bild av att kontoren skulle kännas varma och trivsamma, som ett hem.

Uppställningsrum.

Detta rum är en romansk kyrka. Det som jag främst lockades av i dessa rum, ur boken Romanesque architecture aav Hans Erich Kubach, var mötet mel-lan det tunga murade väggarna och det lätta trätaket. Ljusföringen i detta rum är punktbaserad och det kommer endast ljus överifrån. Detta bildar ett bra kli-mat för uppställning och klikli-matisering av konsten.

Studiesalen

.

Rum från siloanläggning ur boken A concrete atlantis av Reyner Banham. Ljuset i detta rum och hur det fram-häver materialet är

fantastikt! Som studiesal blir detta ett dramatiskt och ganska mörkt rum. Ljuset som behövs för att läsa ritningar riktas nedåt och fås från armatur. Det finns även studierum med dagsljus.

(5)

Skala 1:400

Plan 1 Entréplan Källarplan Plan 2 Plan 3 A A

(6)

Sektion A-A 1:400

(7)

References

Related documents

Fyra av dessa sju gårdar har strängpressat tegel, medan tre (nr. Därmed kan det konstateras att slaget tegel finns representerat i undersökningen från 1830-talet till 1880- talet,

Även om de hade sina rötter i bondekulturen tillhörde de nu det akademiska fältet (Lilja 1996, s. Vi kan då fråga oss varför arkivet inte litade på ortsmeddelarnas kunskaper och

På plan två finns kontor för personalen som arbetar med utställningarna och har direktaccess till muséet genom en inglasad gångtunnel som även fungerar som ett fikarum när

En servicegång i källarplan, under parken, länkar tillbyggnaden med Nationalmuseum och slussar konsten vidare i Nationalmuseum via en transporthiss i den södra

När jag skulle rita ut båglinjer för byxben nr 5 insåg jag att den faktiskt inte är excentriskt belastad, det ser bara så ut eftersom basen är mycket bredare och

Sedan tän- ker jag mig att parken ska bli ett medel för att visa upp konst som finns i Nationalmuseum, fast på ett annat sätt.. Alternativa sätt att titta

Detta kan förstås utifrån det som Brandtzæg, Torsteinson och Øiestad nämner att det är viktigt att man i början av introduktionen ser till att barnet har en

Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits. 23