Självständigt arbete, 15 hp
Torka alltid tårar utan handskar –
en litteraturstudie om sjuksköterskors attityder till att
vårda vuxna patienter med HIV/AIDS.
Författare: Malin Alnefjord & Marina Stensson
Handledare: Rhiannon Djupdalen & Cecilia Olin
Examinator: Gunilla Lindqvist
Termin: HT20
Ämne: Vårdvetenskap
Abstrakt
Bakgrund: I världen lever idag mer än 40 miljoner människor med HIV. Under 80 & 90-talet fanns
det övervägande negativa attityder inom sjukvården gentemot patienter med HIV/AIDS. Idag kan behandlingen av HIV vara så välinställd att personen inte längre smittar. Trots det upplever patienter negativa attityder inom vården. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityder till att vårda vuxna patienter med HIV/AIDS. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar, samtliga med kvantitativ metod från databaserna CINAHL och PubMed.
Resultat: Analysen resulterade i två kategorier. Kategorierna var: 1) Positiva attityder till att vårda
patienter med HIV/AIDS 2) Negativa attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. De positiva attityderna innefattade empati, respekt och en villighet att vårda dessa patienter. De negativa
attityderna innefattade en rädsla för att bli smittad samt en känsla av avsky till homosexuella patienter med HIV/AIDS. Slutsats: Sjuksköterskors kunskap om HIV/AIDS behöver öka för att optimera vårdandet av dessa patienter, då ökad kunskap har visats kan leda till en positivare attityd till att vårda patienter med HIV/AIDS. För att vården ska bli vårdande för patienter med HIV/AIDS måste
sjuksköterskan följa den etiska koden. Vårdande ska ges oberoende av etnicitet, tro, sjukdom och sexuell läggning.
Nyckelord
Tack
Författarna vill tacka sina handledare Rhiannon Djupdalen och Cecilia Olin för deras stöttning och handledning genom uppsatsen gång. Ett stort tack ska även Ingrid Djukanovic ha för att ha tagit sig an författarna och deras uppsats och hjälpt dem att komma framåt under svåra och utmanande tider.
Innehåll
1 Inledning ________________________________________________________________ 1
2 Bakgrund ________________________________________________________________ 1
2.1 Förekomst av HIV ______________________________________________________ 1
2.2 Humant immunbristvirus (HIV) ___________________________________________ 1
2.3 Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS) ______________________________ 2
2.4 Diagnostik & behandling av HIV __________________________________________ 2
2.5 Smittskyddslagen ______________________________________________________ 3
2.6 Attityder till HIV/AIDS under 80- & 90-talet _________________________________ 3
2.7 Upplevelser av vården som patient med HIV/AIDS ____________________________ 4
2.8 Sjuksköterskans roll i vårdandet av patienter med HIV/AIDS ____________________ 4
3 Teoretisk referensram _____________________________________________________ 5
4 Problemformulering _______________________________________________________ 6
5 Syfte ____________________________________________________________________ 6
6 Metod ___________________________________________________________________ 6
6.1 Design _______________________________________________________________ 6
6.2 Inklusions- & exklusionskriterier __________________________________________ 7
6.3 Datainsamling _________________________________________________________ 7
6.4 Kvalitetsgranskning _____________________________________________________ 8
6.5 Dataanalys ____________________________________________________________ 8
7 Forskningsetiska aspekter __________________________________________________ 9
8 Resultat ________________________________________________________________ 10
8.1 Positiva attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS _______________________ 10
8.2 Negativa attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS ______________________ 11
9 Diskussion ______________________________________________________________ 11
9.1 Metoddiskussion ______________________________________________________ 11
9.2 Resultatdiskussion _____________________________________________________ 13
10 Slutsats ________________________________________________________________ 16
11 Förslag på vidare forskning ______________________________________________ 16
12 Referenser _____________________________________________________________ 18
Bilagor
Bilaga 1 Sökmatris PubMed Bilaga 2 Sökmatris Cinahl
Bilaga 3 Kvalitetsgranskningsmall Bilaga 4 Artikelmatris
1 Inledning
Humant immunbristvirus (HIV) har fått en pandemisk spridning sedan viruset först upptäcktes år 1983. En hivinfektion som inte blir behandlad kan utvecklas till sjukdomstillståndet acquired immunodeficiency syndrome (AIDS), som är ett livshotande tillstånd. För närvarande lever cirka 40 miljoner människor världen över med HIV och globalt har över 30 miljoner människor avlidit på grund av AIDS-relaterade infektioner samt sjukdomar (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Sjukdomarna HIV/AIDS är två av de sjukdomar som blivit mest uppmärksammade inom media av de befintliga smittsamma sjukdomarna och personer med dessa sjukdomar har sedan länge upplevt en negativ attityd från både sjukvård och allmänheten. Dessa negativa attityder har i Sverige speglats i både tv-program och skönlitteratur som exempelvis Jonas Gardells bok “Torka aldrig tårar utan handskar”. Det sätt som media har skildrat dessa sjukdomar och hur patienter med HIV/AIDS blivit behandlade genom åren väckte intresset hos författarna att undersöka sjuksköterskors attityder till att vårda vuxna patienter med HIV/AIDS.
I den utbildning som författarna har genomgått till att bli sjuksköterska ingår ytterst lite undervisning om vårdandet av patienter med smittsamma sjukdomar som HIV/AIDS, och inte heller särskilt mycket medicinska fakta om dessa sjukdomar. Då flera miljoner människor i hela världen lever med HIV och sjukdomen är relativt vanlig anser författarna att det finns en brist i sjuksköterskeutbildningen i Sverige när det gäller undervisningen av dessa sjukdomar. Författarna kommer, som framtida sjuksköterskor, troligtvis stöta på patienter med smittsamma sjukdomar, inklusive HIV/AIDS, och hoppas därför genom detta arbete få en ökad kunskap om hur sjuksköterskors attityder påverkar vården av dessa patienter.
2 Bakgrund
2.1 Förekomst av HIV
Humant immunbristvirus (HIV) har spridit sig över hela världen sedan det upptäcktes i USA år 1983. HIV är idag vanligast i afrikanska länder söder om Sahara. Idag lever cirka 40 miljoner människor över hela världen med HIV, varav cirka 8000 människor i Sverige. Varje år rapporteras 400-500 nya fall (Folkhälsomyndigheten, 2020).
2.2 Humant immunbristvirus (HIV)
HIV är ett retrovirus, vilket innebär att det lagras i kroppens arvsmassa. En hivinfektion kan inte läka spontant, och en smittad person bär på viruset i resten av sitt liv. HIV överförs mellan människor
genom oskyddade sexuella interaktioner, genom delade sprutor, blodtransfusioner samt transplantationer (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Ett antal veckor efter en person blivit utsatt för HIV kan en primärinfektion uppkomma som för en del kan ge symtom, medan andra inte upplever några symtom alls. Vanliga symtom är feber, smärta i halsen samt svullna lymfkörtlar. Symtomen är många gånger lindriga och avtar relativt snabbt. Det kan dock dröja flertalet år innan en smittad person upplever sjukdomssymtom (Folkhälsomyndigheten, 2020).
2.3 Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS)
AIDS uppstår då en obehandlad HIV har försvagat en persons immunförsvar. Det tar i genomsnitt 10 år för en person med en obehandlad HIV att utveckla AIDS (NoaksArk, 2018). Utan behandling blir kroppen mer och mer känslig för livshotande infektioner, till exempel infektioner i lungor och hjärna. Immunbristen bidrar även till en ökad risk för olika tumörformer som lymfom och kaposis sarkom (Folkhälsomyndigheten, 2020).
2.4 Diagnostik & behandling av HIV
Genom blodprover kan en person testas för HIV och få svar samma dag. Personer som misstänker att de har HIV kan även göra själv-tester hemma, dock behövs mer än ett test för att fastställa diagnosen, vilket då genomförs inom sjukvården. Testet upptäcker antikroppar som produceras som svar mot att bekämpa viruset i kroppen. I de flesta fallen produceras dessa antikroppar inom 28 dagar från smittotillfället. Visar svaret positivt behöver personen genomgå testet ytterligare en gång, för att utesluta felaktiga resultat. Om svaret återigen är positivt påbörjas en behandling för infektionen (WHO, 2019). År 1996 lanserades den första behandlingen mot HIV som än idag är aktuell. Denna behandling är en kombinationsbehandling med antivirala mediciner vars syfte är att minska viruset i blodet och förhindra utvecklingen till det senare stadiet, även kallat AIDS. En välinställd
kombinationsbehandling innebär även att den drabbade personen inte längre löper risk att föra vidare viruset till andra människor (Folkhälsomyndigheten, 2019). Människor med en välinställd behandling kan leva ett fullt normalt liv. Det finns dock i nuläget ingen behandling som helt och fullt kan bota HIV (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Under 2018 erhöll drygt 60% vuxna och 54% barn med HIV i världen denna livslånga
antikroppsbehandling som verkar för att bromsa virusets vidareutveckling och dess senare stadie, även kallat AIDS. Cirka fyra femtedelar av gravida samt ammande kvinnor som levde med HIV genomgick även de denna behandling, vilket inte endast skyddar deras egen hälsa men även förebygger att viruset överförs till deras barn (WHO, 2019).
WHO (2019) skriver att mellan åren 2000-2018 skonades 13,6 miljoner liv på grund av ovanstående behandling.
2.5 Smittskyddslagen
Med smittsamma sjukdomar avses alla sjukdomar som kan föras vidare mellan människor och som kan innebära en risk eller ett hot mot en människas hälsa. Allmänfarliga sjukdomar är smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande för en människa, vilket kan innebära långvariga sjukdomar, lidande och/eller medföra vidare konsekvenser för personen i fråga. I dessa situationer kan
smittspridning förebyggas genom åtgärder för personen. De allmänfarliga sjukdomarna ska anmälas och smittspåras enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168).
HIV är en allmänfarlig- samt en smittspårningspliktig sjukdom. En person med HIV har en skyldighet att berätta för sin partner att hen lever med sjukdomen, om personen i fråga inte har en välinställd hivbehandling. Har personen en välinställd hivbehandling har hen således ingen skyldighet att berätta om sitt tillstånd för sin partner. En person som har testat sig för HIV anonymt och fått ett positivt svar, är tvungen att uppge sin identitet (Smittskyddsläkarföreningen, 2019; Smittskyddslagen, SFS
2004:168).
2.6 Attityder till HIV/AIDS under 80- & 90-talet
Under 90-talet genomfördes ett flertal studier som visade att inte bara allmänheten utan även
sjukvårdspersonal hade en stigmatiserande och diskriminerande attityd till patienter med HIV/AIDS. I Pakistan ansågs det att patienter med HIV skulle hållas isolerade och all kroppslig kontakt skulle undvikas. En vägran om att omhänderta dessa patienter, en uppvisad föraktfullhet mot dem samt ett undvikande av all fysisk kontakt med patienter med HIV framkom. Det uppgavs dock av viss sjukvårdspersonal att patienter med HIV skulle behandlas på samma sätt som de övriga patienterna (Najmi, 1998). I USA uppgavs det att ett arbete där omhändertagande av patienter med HIV/AIDS ingick inte skulle accepteras och en känsla av obehag förekom vid vårdandet av dessa patienter. Det ansågs att samtliga patienter som inkommer till sjukhus borde bli testade för HIV och att
sjukvårdspersonal borde kunna få vägra att vårda patienter med HIV/AIDS (Siminoff, Erlen & Lidz, 1991). I Jonas Gardells bok ”Torka aldrig tårar utan handskar” (2012) finns ett citat av en
sjuksköterska som skildrar attityderna till dessa patienter under 80-talet: ”Du vet mycket väl vad som gäller. Varje gång man ska gå in till någon av patienterna, om det så bara är för att rätta till ett draglakan eller fråga om han är törstig, ska man genomgå noggrann handtvättsprocedur, ta på sig handskar, munskydd och den gula rocken. Det finns inga undantag. Sjukhusets rutiner måste i varje ögonblick stå över det mänskliga. Är det uppfattat?” (s.7).
2.7 Upplevelser av vården som patient med HIV/AIDS
En studie av Wodajo, Thupayagale-Tshweneagae & Akpor (2017) visar att patienter med HIV/AIDS upplevde en fortlöpande existerande HIV- och AIDS-relaterad stigmatisering samt diskriminering inom sjukvården. Viss sjukvårdspersonal i en etiopisk studie (Stutterheim, Sicking, Brands, Baas, Roberts, van Brakel, Lechner, Kok & Bos, 2014) använde sig av extra säkerhetsåtgärder när de vårdade patienter med HIV/AIDS. Majoriteten av patienterna indikerade att vård och behandling av sjukvårdspersonalen blev fördröjda, där vissa patienter inte erhöll någon form av vård på 11 dagar när dessa var inlagda. Samtliga patienter uppgav att vården de erhållit var av låg standard jämfört med de övriga patienterna. Det observerades att viss sjukvårdspersonal vägrade att lägga in samt att vårda dessa patienter. Ungefär hälften av patienterna uppgav att bland sjukvårdspersonalen på sjukhuset fanns de som var oartiga vid vårdandet av dessa patienter. Flertalet patienter i en nederländsk studie upplevde en stigmatisering inom vården. En del patienter hade till och med blivit nekade vård. Vårdpersonalen uppgavs ha använt sig av dubbla handskar, ställt frågor som inte var relevanta för patientens tillstånd och även ha brutit tystnadsplikten. Trots detta ansåg majoriteten av patienterna att de erhållit både sympati och stöd från vårdpersonalen (Stutterheim, Sicking, Brands, Baas, Roberts, van Brakel, Lechner, Kok & Bos, 2014).
2.8 Sjuksköterskans roll i vårdandet av patienter med HIV/AIDS
Patienter med HIV/AIDS kan förekomma vart som helst inom vården. Sjuksköterskor kan möta dessa patienter på exempelvis hälsocentraler, vårdavdelningar och inom hemsjukvården. I mötet med patienten har sjuksköterskan ett etiskt ansvar som börjar med att ha förståelse för den
beroendeställning patienten är i och sjuksköterskan har ansvar för att patienten upplever mötet som respektfullt (Öresland & Lützén, 2014).
Sjuksköterskor ska följa de föreskrifter och lagar som ligger till grund för professionen, bland annat Hälso- och sjukvårdslagen, Patientdatalagen och sjuksköterskornas etiska kod. Målet för Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) är en god hälsa och en vård på samma villkor för alla människor, oberoende av vem de är eller vad de lider av. Vården ska ges med respekt för allas lika värde och för den unika människans värdighet. Hälso- och sjukvårdslagen ska arbeta för att förebygga ohälsa. Patientdatalagen (SFS 2014:821) syftar till att alla som arbetar utifrån Hälso- och sjukvårdslagen ska stärka och göra patientens ställning tydlig, och även att främja patientens integritet, autonomi samt att göra patienten delaktig i sin vård. Den etiska koden för sjuksköterskor, är indelad i fyra områden. Dessa ställer sjuksköterskan i förhållande till allmänheten, yrkesutövningen, professionen samt medarbetaren. De fyra ansvarsområdena innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt att lindra lidande. Omvårdnad ska ges med respekt för allas rättigheter och alla ska bli bemötta med värdighet och respekt. Vården ska ges oberoende av hudfärg, tro, sjukdom, kön eller
sexuell läggning (International Council of Nurses, 2012). Tidigare forskning har beskrivit att i mötet med en patient med HIV/AIDS skall sjuksköterskan visa omtanke, empati och utgå ifrån ett
humanistiskt synsätt. Empati främjar reell kommunikation och detta kan få patienten att känna sig accepterad samt förstådd. Ett gott bemötande och respektfullhet är viktigt för patienter med HIV/AIDS då de tillhör en utsatt grupp. Sjuksköterskan ska kunna vägleda dessa patienter och visa erfarenhet samt kunskap gällande patientens tillstånd för att på så sätt kunna lindra lidande hos patienter med HIV/AIDS (Lin, Li, Wan, Wu & Yan, 2012).
3 Teoretisk referensram
Som teoretisk referensram valdes Katie Erikssons (1987) begrepp vårdande. Vårdande är det som sjuksköterskor genomför genom indirekta och direkta möten, exempelvis genom omvårdnad på en vårdavdelning eller via telefonrådgivning. Vårdande ska ges till alla patienter, oberoende av deras tillstånd och sjukdomar, utan diskriminering, stigmatisering eller fördomar. Således ansåg författarna att begreppet vårdande är relevant för patienter med HIV och AIDS, då dessa tidigare har visat sig vara en utsatt grupp som många gånger diskrimineras inom vården.
Grundteorin i begreppet vårdande är att med barmhärtighet, kärlek, tro samt hopp lindra en människas lidande. Vårdande kommer till uttryck genom ansande, lekande och lärande, vilket syftar till att få en människa till att vilja, kunna och vara i stånd att vara den de vill vara. Det är sjuksköterskans uppgift att bjuda in patienten i ett möte, samt att ta emot hen med ett förhållningssätt som utstrålar osjälvisk och villkorslös kärlek. Att hjälpa en människa att bli en hel människa är kärnan i begreppet vårdande (Eriksson, 1987).
Ett vårdande med inriktning att stödja, främja och stärka människors egen hälsa är en förutsättning för ett vårdande möte som inger förtroende och beskrivs som äkta. I ett vårdande möte blir patienten bemött med respekt och en öppenhet som leder till en vördnad för personens unika värld och integritet. För patienten innebär detta förhållningssätt att hen känner sig sedd, bekräftad samt att dennes behov blir uppmärksammade (Eriksson, 1987).
Utifrån livsvärldsteorin (Dahlberg & Segesten, 2010) skall en sjuksköterska kunna använda sig av sin kunskap och parallellt utvecklas i sin öppenhet och följsamhet gentemot den andra personen och dennes unika livsvärld. Viktiga redskap att använda sig av är att genom sin kunskap försöka se, lyssna, tänka, känna samt förstå patienten i dess tillstånd, genom att använda sig av all sin kunskap samt alla sina sinnen. Genom ett uppmärksammat förhållningssätt av vad en person har att förmedla kan sjuksköterskan få ta del av dennes sätt att uppleva och uppfatta sitt tillstånd eller sin sjukdom. Detta kan även ge sjuksköterskan en förståelse för vad hälsa och välbefinnande är för just den unika individen och vad som kan erbjudas för att uppnå detta (Dahlberg & Segesten, 2010).
4 Problemformulering
Idag lever mer än 40 miljoner människor i världen med HIV, vilket inkluderar både barn och vuxna. Av dessa behandlas cirka 60% vuxna samt 54% barn med en kombinationsbehandling av antivirala mediciner, som fungerar som en bromsmedicin mot viruset. Med en välinställd behandling kan en person med HIV leva ett fullt normalt liv, då personen inte längre är smittsam och värdena från viruset inte längre går att läsa av i blodet. Dock finns det inget botemedel som helt och fullt botar HIV.
Tidigare forskning har visat att det finns patienter med HIV/AIDS som upplever att de erhållit både sympati och stöd från vårdpersonal. Men trots välfungerande behandling förekommer även
diskriminering och okunskap från sjukvårdens sida och många patienter med HIV/AIDS upplever en negativ attityd från sjukvårdspersonal.
Den etiska koden för sjuksköterskor innebär ett ansvar att ta hand om människor i behov av vård, oberoende av vilka de är eller vad de lider av, vilket även den valda teoretiska referensramen säger. Diskriminering och fördomar mot människor som lever med HIV/AIDS strider mot denna etiska kod och det professionella förhållningssätt som gäller för sjuksköterskor. Om detta negativa
förhållningssätt fortlöper riskerar patienter att erhålla en sämre vård och därför är det av vikt att beskriva sjuksköterskors attityd till att vårda patienter med HIV/AIDS.
5 Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder till att vårda vuxna patienter med HIV/AIDS.
6 Metod
6.1 Design
För att söka svar på studiens syfte valde författarna att genomföra en systematisk litteraturstudie då författarna inte ansåg att det fanns tillräckligt med tid att genomföra en studie gjord genom
intervjuer/enkäter. Författarna ansåg även att en sådan typ av studie kunde blivit för känslig för deltagarna att svara/medverka på.
Genomförandet av en systematisk litteraturstudie börjar med att utforma ett syfte och därefter söka strukturerat efter litteratur inom det valda ämnet. Den funna litteraturen ska sedan kvalitetsgranskas och fynden ska slutligen sammanställas i vad som blir studiens resultat (Kristensson, 2014).
Författarna valde att använda en induktiv ansats i detta arbete. Kristensson (2014) beskriver att en induktiv ansats är att gå från delarna till helheten, till skillnad från en deduktiv ansats då man går från
helheten till delarna. Detta har författarna gjort genom att utgå från fakta i de artiklar som använts för att sedan sammanställa ett resultat.
6.2 Inklusions- & exklusionskriterier
Inklusionskriterier: Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och svara på syftet. Artiklar från hela världen inkluderas för att få ett bredare urval av artiklar. Artiklarna skulle undersöka sjuksköterskor utan specialistutbildning. De skulle även vara publicerade mellan 2000-2020 samt vara peer reviewed granskade. Innebörden av att en artikel är peer reviewed är att den är tagen ur vetenskapliga tidskrifter samt att den är granskad av andra forskare (Friberg, 2012).
Exklusionskriterier: Författarna valde att exkludera artiklar där barn med HIV/AIDS förekom och artiklar som undersökte andra vårdprofessioner än enbart sjuksköterskor om de inte gick att skilja på professionerna i artiklarnas resultatdel.
6.3 Datainsamling
Sökningen efter relevanta artiklar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Författarna valde dessa databaser då de innehåller vetenskapliga artiklar inom områdena omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap. Författarna utförde testsökningar innan de slutgiltiga sökningarna för att bekanta sig med databaserna, få en överblick över underlaget till det valda ämnet samt för att formulera relevanta sökord. De slutgiltiga sökningarna genomfördes 2020-07-12. För en överblick av
sökningarna, se bilaga 1 & 2. Sökord som används ska spegla syftet och utgå ifrån nyckelbegrepp. Det är viktigt att identifiera dessa nyckelbegrepp i syftet och även ha de valda inklusionskriterierna klara för sig. Kristensson (2014) skriver att detta dock inte alltid är tillräckligt utan att användandet av synonymer och närliggande begrepp kan behövas. Sökord som används ska vara så specifika som möjligt att endast det som ska undersökas framkommer och att sökningen blir så relevant som möjligt.
I Pubmed sökte författarna först med fritextord samt MeSH Terms, en ämnesordlista där orden beskriver det som artikeln handlar om. Därefter genomfördes sökningar i block med den booleska operatoren OR: nurse* OR ”nurses”[MeSH Terms], HIV/AIDS OR Human immunodeficiency virus OR ”acquired immunodeficiency syndrome”[MeSH Terms], attitude* OR ”attitude”[MeSH Terms] OR ”attitude of health personnel”[MeSH Terms]. De tre blocken kombinerades sedan med den booleska operatorn AND och bildade det slutgiltiga blocket som avgränsades med publiceringsår 2000-2020, Adult 19+ years och English. Se bilaga 1.
I databasen Cinahl sökte författarna med fritextord samt Cinahl Subject Headings som användes,med syfte att genomföra en riktad sökning. Sedan utfördes sökningar i block med den booleska operatoren OR: nurse, nurse*och (”MH nurses+”) utgjorde block 1, HIV, AIDS, Hiv/Aids, (” Human
Immunodeficiency Virus+”) och (MH” Acquired Immunodeficiency Syndrome”) utgjorde block 2, attitude*, perception*, approach*,(MH” Attitude+”), (MH” Attitude to AIDS”), (MH” Perception+”) och (MH” Nurse Attitudes”) utgjorde block 3. De tre blocken söktes sedan med den booleska
operatorn AND och bildade ett slutgiltigt block som begränsades med publiceringsdatum 20000101-20201231, Peer reviewed, Engelska, All Adult. Se bilaga 2.
Samtliga titlar i de blocksökningar som utfördes med den booleska operatorn AND i båda databaserna lästes. Författarna valde sedan att läsa abstrakt i artiklar där titeln ansågs talande eller otydlig. De artiklar vars abstrakt visade på en möjlighet att svara på studiens syfte lästes i sin helhet av båda författarna. Se bilaga 1 & 2. Artiklar som ansågs svara på syftet granskades sedan av författarna var för sig och tillsammans med en granskningsmall.
I databasen PubMed resulterade slutsökningen på 1098 artiklar, varav samtliga titlar och 362 abstract lästes. I databasen Cinahl hamnade slutsökningen på 743 artiklar, varav samtliga titlar och 211 abstract lästes. Från databasen PubMed valdes sju artiklar ut till granskning och från databasen Cinahl valdes nio artiklar.
6.4 Kvalitetsgranskning
Enligt Kristensson (2014) ska artiklar granskas i flera steg och av författarna var för sig samt tillsammans innan beslut kan tas om vilka artiklar som ska ingå i resultatet. Granskningsmallen för kvantitativa artiklar av Carlsson & Eiman (2003) valdes av författarna och redovisas i bilaga 3. Ett kriterium gjordes om för att passa syftet, författarna tog bort ”patienter med lungcancerdiagnos” och ”sjuksköterskor” lades dit istället. I granskningsmallen kunde artiklarna som högst få 47 poäng vilket motsvarar 100%. Kvaliteten är sedan graderad i Grad I-III. Grad III med ett minimum av 60% motsvarar låg kvalité, Grad II med ett minimum av 70% motsvarar medelkvalité och Grad I med ett minimum av 80% motsvarar hög kvalité. Se bilaga 1 & 2. Sex av artiklarna som inkluderades i studien hade kvalitet Grad I och fyra av artiklarna hade kvalitet Grad II. De tio artiklar som uppfyllde kraven och som inkluderades i resultatet sammanställdes i en artikelmatris, se bilaga 4. Författarna ansåg att artiklar med en lägre grad än Grad II inte erhöll den kvalitet som försökte uppnås i studien och således exkluderades dem. Samtliga artiklar som användes i studien visade sig vara artiklar med kvantitativ metod. Artiklar med kvalitativ metod lästes av författarna men då det inte fanns en tydlig beskrivning av deras etiska ställningstagande eller att professionerna inte gick att skilja på, exkluderades dessa innan de skulle genomgått kvalitetsgranskningen.
6.5 Dataanalys
Analysen av utvalt material genomfördes enligt Kristensson (2014) beskrivning av integrerad analys. En genomläsning av de olika artiklarna gjordes av författarna var för sig och sedan tillsammans,
likheter och skillnader identifierades och presenterades som nyckelfynd. Författarna översatte nyckelfynden och sammanfattade dessa i etiketter som därefter bildade kategorier (Tabell 1) som sammanfattar resultatet från de artiklar som ingår i studien. Den integrerade analysen resulterade i två kategorier som ligger till grund för rubrikerna i studiens resultatdel.
Tabell 1. Exempel på analysprocessen.
Artikel
Nyckelfynd Etikett Kategori
Willingness to care for patients with HIV/AIDS
Finland, Estonia & Lituania
A great majority of the Finnish nurses (81%) and over half of the respondents in Estonia (54%) were willing to take care of patients with HIV/AIDS, […]
Majoriteten av sjuksköterskorna var villiga att vårda patienter med HIV/AIDS.
Positiv attityd till att vårda personer med HIV/AIDS
Evaluation of Nurses’ Knowledge and Attitude toward HIV-Infected Patients in Barbados
One hundred and twelve (51.3%) participants (45; 20.6% strongly agreed and 67; 30.7% agreed) felt that HIV- infected patients were responsible for their own illness consequent to their risk behavior.
Sjuksköterskorna ansåg att patienter med HIV/AIDS själva är ansvariga för sin sjukdom.
Negativa attityder till att vårda personer med
HIV/AIDS.
7 Forskningsetiska aspekter
Forskningsetiska ställningstagande måste enligt Kristensson (2014) finnas med i en litteraturstudie eftersom etiken i andras arbeten ska granskas. Kristensson (2014) beskriver även att upplevelsen av ett fenomen är subjektivt men forskning som genomförs ska präglas av en objektivitet. Detta innebär att forskaren ska vara medveten om och kunna bortse från förkunskaper och förförståelse som kan
förekomma. År 1964 utvecklade World Medical Association Helsingforsdeklarationen som inriktar sig på medicinsk forskning där människor är delaktiga. Helsingforsdeklarationen beskrivs enligt
Kristensson (2014) som ett viktigt dokument som alla bör ta del av som ska bedriva forskning inom medicin, hälsa och/eller vårdvetenskap. Helsingforsdeklarationen består av 35 punkter med fokus på bevarande av deltagarnas integritet, rätten till självbestämmande samt att forskningens nytta ska vara överstigande risken för skada. Sex av de tio artiklar som använts i litteraturstudien har granskats och godkänts av etiska kommiteér. I de resterande fyra artiklar redovisas det att deltagarna givit samtycke att delta i studien. Författarna valde att inkludera de fyra artiklarna då de anser att de är etiskt
försvarbara då deltagarna givit sitt samtycke samt besvarat och lämnat in en enkät. I denna
litteraturstudie har författarna ett ansvar att inkludera artiklar av hög kvalité i resultatdelen samt att eftersträva ett etiskt förhållningssätt. Författarna använde därför Carlsson & Eiman (2003)
kvalitetsgranskningsmall till att granska varje artikels kvalité. Under genomförandet av
datainsamlingen samt analysen av data eftersträvade författarna ett etiskt förhållningssätt genom att vara medvetna om och försöka bortse från sin förförståelse.
8 Resultat
Tio vetenskapliga artiklar, samtliga med kvantitativ metod, inkluderades i resultatet. Studierna var utförda i olika delar av världen och undersökte sjuksköterskors attityd till att vårda patienter med HIV/AIDS. I resultatet framkom det att HIV- och AIDS-relaterad stigmatisering samt diskriminering förekom bland sjuksköterskor gentemot patienter med HIV/AIDS. Utifrån analysen kom författarna fram till två kategorier. Kategorierna var: positiva attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS och negativa attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS.
8.1 Positiva attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS
Majoriteten av sjuksköterskorna erhöll en positiv attityd till patienter med HIV/AIDS [1], [2] och mer än hälften var villiga att vårda dessa patienter [3], [4], [5]. Det var ingen signifikant skillnad i
villigheten att genomföra procedurer med eller utan handskar, dock var fler sjuksköterskor villiga att exempelvis ge injektioner eller starta infusioner om handskar användes [6]. Sjuksköterskorna var starkt villiga till att genomföra omvårdnadsåtgärder så som att byta sängkläder (84%), ta
vitalparametrar (87%) samt, med användandet av handskar, ge intravenösa vätskor (74%). Att tidigare ha vårdat patienter med HIV/AIDS visade sig ha en positiv inverkan på sjuksköterskans attityder [3], [7] och de sjuksköterskor som kände sig kompententa till att vårda patienter med HIV/AIDS hade en signifikant lägre negativ attityd [8]. En högre kunskap om HIV/AIDS visade sig även ha en positiv inverkan på attityden [2], [3], [4], [6] och nästan tre fjärdedelar ville vidareutbilda sig inom sexuellt överförbara sjukdomar så som HIV och AIDS [1]. Sjuksköterskorna uppvisade sympati [1], [2] och empati till patienterna [9]. Empatiska attityder förekom även till de patienter med HIV/AIDS med homosexuell läggning [9] och de sjuksköterskor som tidigare vårdat patienter med HIV/AIDS samt de
sjuksköterskor som var singlar, hade även de en positivare attityd till patienter med homosexuell läggning [3]. Sjuksköterskorna upplevde en låg nivå av rädsla över att bli smittade [8] och det visade sig att vid mer vårdande av patienter med HIV/AIDS minskade rädslan [6]. Mer än hälften (53,6%) betonade vikten av att patienter med HIV/AIDS skulle bli behandlade med respekt samt att deras integritet och konfidentialitet skulle bibehållas genom hela vårdförloppet [10].
8.2 Negativa attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS
Mer än 35% av sjuksköterskorna ansåg att de inte skulle vilja vårda patienter med HIV/AIDS [4], [9] och närmare 50% uppgav att de undvek kontakt med dessa patienter [1]. Mellan 1-2% hade även tidigare vägrat att vårda patienter med HIV/AIDS [3] och 50,5% ansåg att de kunde vägra att vårda dessa patienter [10]. Det fanns även en vilja om att, som sjuksköterska, få bli förflyttad om de blev tilldelad en patient med HIV/AIDS [4]. Villigheten att vårda patienter med HIV/AIDS var mindre vid aktiviteter så som att bistå vid övre och nedre toalett (42%) samt att städa upp avföring och
uppkastningar (41%) [5]. Mer än hälften av sjuksköterskorna (51,3%) ansåg att patienter med
HIV/AIDS själva var ansvariga för deras tillstånd, 24,8% ansåg att dessa patienter borde vårdas på en separat avdelning från övriga patienter och 5,1% av sjuksköterskorna upplevde att behandlingen som gavs till patienter med HIV/AIDS var ett slöseri med resurser [10]. Attityderna hos 82,7% av
sjuksköterskorna varierade dock beroende på hur patienten erhållit viruset och upplevde sig ha mindre sympati för de personer som erhållit det genom sexuella umgängen. Närmare 75% ansåg att patienter som erhållit HIV genom blodtransfusioner borde få mer behandling än de som erhållit viruset genom droginjektioner [2]. Det fanns sjuksköterskor som kände avsky för de homosexuella patienterna med HIV/AIDS [8] och negativa attityder var nästan tre gånger mer sannolikt om viruset överförts genom homosexuella/bisexuella umgängen, jämfört med om patienten erhållit viruset genom
blodtransfusioner eller genom överföring från modern vid födseln [6]. Hälften av sjuksköterskorna var oroliga för att själva bli smittade av HIV på sin arbetsplats [1], [4] och rädslan för att bli smittad var en huvudsaklig anledning till att sjuksköterskorna inte ville vårda dessa patienter [9].
9 Diskussion
9.1 Metoddiskussion
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till att vårda vuxna patienter med HIV/AIDS. Författarna valde att genomföra en systematisk litteraturstudie då det gav möjligheten att besvara syftet. Valet av ordet “attityd” i syftet var medvetet men ordvalet skulle kunna tyda på en negativ förförståelse. Enligt Nationalencyklopedin (u.å) är attityd det samma som förhållningssätt.
Författarna ansåg dock att “sjuksköterskors attityd” var ett bättre ordval än “sjuksköterskors förhållningssätt” och att attityd kan spegla både något positivt och negativt.
Samtliga artiklar som användes i studiens resultatdel var av betydelse då de svarade mot studiens syfte. Författarnas val att inte avgränsa geografiskt valdes för att erhålla ett bredare urval av artiklar. Tio artiklar ansågs relevanta för studien och av dessa var fem artiklar från Asien, tre från Europa, en från Afrika och en från Nordamerika. En global överförbarhet kan inte garanteras då författarna endast har forskning från tio olika länder. För att bevara överförbarheten valde författarna att inte avgränsa gällande kontext så som vårdavdelning eller akutmottagning. Publiceringsintervallen från år 2000-2020 valdes då det inte fanns tillräckligt med vetenskapliga artiklar som passade syftet i en smalare intervall. Efter innehållsanalysen av artiklarna ansåg dock författarna att den breda
publiceringsintervallen inte var en svaghet då det visade på likheter i de olika studiernas resultat oavsett publiceringsår.
Författarna sökte i flera databaser då Kristensson (2014) anser det som en styrka. Det kan ses som en svaghet att endast två databaser använts då sökningar i fler databaser hade kunnat resultera i fler relevanta artiklar för studien. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL med fritextord och ämnesord som kombinerades. Författarna valde ut artiklar utefter deras titel vilket kan ses som en svaghet enligt Kristensson (2014) då författarna kan ha gått miste om relevanta artiklar. Dock
granskade författarna abstrakt till de artiklar där syftet för studien var otydlig i titeln för att inte gå miste om relevanta artiklar. Författarna granskade även abstrakten i det artiklar där titeln bedömdes som talande. Om något upptäcktes av intresse lästes artikeln i sin helhet och om artikeln ansågs relevant för syftet granskades den enligt Kristensson (2014), av författarna var för sig och sedan tillsammans innan den beslutades att inkluderas i resultatet. Artiklar med kvalitativ metod lästes men valdes bort då de saknade tydliga etiska ställningstaganden samt inte skiljde på olika professioner i resultatet. De artiklar som författarna valde ut att fördjupa sig i och granska vidare var studier utförd med kvantitativ metod, författarna valde inte aktivt bort kvalitativa studier utan de som svarade på syftet visade sig vara kvantitativa studier. Hur studiens syfte är formulerat kan ha varit en bidragande faktor då sökorden är formulerade utefter syftet. Avsaknaden av kvalitativa artiklar anser författarna inte påverkar resultatet då den kvantitativa data svarar på syftet. Dock anser författarna att kvalitativa artiklar hade kunnat ge en mer nyanserad bild av varför sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS är positiva och/eller negativa.
Författarna använde sig av Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall av kvantitativa artiklar för att göra en noggrannare bedömning om artiklarnas kvalité för att sedan besluta vilka artiklar som skulle ingå i studien. Granskningsmallen är utformad för att poängsätta olika delar i en artikel från 0-3 poäng. I kvalitetsgranskningen lästes alla artiklar och granskade var för sig och sedan gemensamt för
att se hur varje artikel skulle bedömas. Artiklar som valdes att ingå i studien var av kvalitet Grad I och Grad II, artiklar med lägre grad än Grad II valdes bort då det kan anses minska studiens trovärdighet och kvalité.
Vid analysen av den insamlade datan läste författarna noggrant igenom artiklarna var för sig och sammanfattade relevant information som kunde belysa studiens syfte. Författarna påbörjade sedan att framställa en integrerad innehållsanalys utifrån Kristensson (2014) beskrivning av hur en integrerad innehållsanalys ska struktureras. Nyckelfynd och etiketter diskuterades till de olika artiklarna utifrån analysen av artiklarna vilket kan öka studiens trovärdighet. Noggrant och systematiskt översatte författarna artiklarna från engelska till svenska vilket ledde till mindre utrymme för misstolkning som kunde påverkat analysen. Fynden mynnade slutligen ut till etiketter som resulterade i två kategorier och ett exempel på hur det genomfördes går att se i tabell 1. Genom att författarna gav exempel på hur analysen genomfördes och påvisade detta i en tabell stärktes studiens trovärdighet ytterligare.
Sex av tio artiklar i studien har granskats och godkänts av etiska kommitéer. I de resterande fyra artiklarna redovisas det att deltagarna givit samtycke att delta i en studie, sedan besvarat och lämnat in en enkät. Författarna ansåg de fyra artiklarna etiskt försvarbara då deltagarna givit samtycke att delta samt besvarat och lämnat in enkäten. Författarna har eftersträvat ett etiskt förhållningssätt under processens gång då de använde sig av triangulering och genom att medvetandegöra förförståelsen för sig själva och varandra. Dock kan det inte uteslutas att förförståelsen har gjort påverkan i processen och därmed resultatet. Författarna har detaljerat beskrivit hur de gått till väga under processens gång samt inkluderat alla artiklar som svarat på syftet utan att exkludera utefter studiedesign.
9.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder till att vårda vuxna patienter med HIV/AIDS. I resultatet framkom det att sjuksköterskors attityder varierade mellan positiva och negativa attityder samt att det fanns faktorer som kunde påverka sjuksköterskornas attityder till att vårda, så som kunskap och rädsla. Författarna kunde se både likheter och skillnader mellan de olika länderna men kunde ändå konstatera att sjuksköterskornas attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS var liknande oavsett geografiskt område.
Det visades i resultatet att de sjuksköterskor som erhöll en positiv attityd till patienter med
HIV/AIDS visade sympati, empati samt var villiga att vårda dessa patienter. Det framkom även att sjuksköterskorna ansåg att patienter med HIV/AIDS ska bli behandlade med respekt och att deras integritet ska bibehållas under hela vårdförloppet, vilket kan kopplas till FN:s förklaring om mänskliga rättigheter, som innebär att människor föds fria, med lika värde och rättigheter. De mänskliga
attityder som sjuksköterskorna erhöll kan även kopplas till Schuster (2013) som skriver att ett gott bemötande ska utgå ifrån respekten för en patients integritet och självbestämmande samt att den unika patienten ska vara i fokus.
Negativa attityder och diskriminering gentemot patienter med HIV/AIDS lyftes fram i studiens
resultat. Ozolins och Hörberg (2015) skriver att sjuksköterskan har ansvaret för att skapa och bibehålla en vårdande relation med patienten samt ha förmågan att möta varje patient som en unik människa. För att göra detta beskriver Ozolins och Hörberg (2015) att sjuksköterskan ska reflekterar över vem hen möter, vilka behov patienten kan ha men även reflektera över vem hen själv är och sitt agerande. I resultatet så framkom det att sjuksköterskor ville kunna vägra vårdandet av patienter med HIV/AIDS. Travelbee (1971) skriver att sjuksköterskan ska inta ett förhållningssätt som är själviakttagande och försöka sträva efter att förstå vad, när det gäller en patients tillstånd, det är som bidrar till den negativa attityden. Sjuksköterskor skapar alltjämt uppfattningar om patienter och måste erkänna sin
diskriminerande attityd hen har skapat om patienten, för att sedan besluta om hur hen kan förbättra attityden gentemot patienten (Travelbee, 1971). Även Eriksson (1987) beskriver att den som vårdar bör använda sig av självreflektion i vårdandet då det är oundvikligt för att urskilja vad som är nödvändigt för vidare utveckling samt vad som kan utgöra ett hinder.
Det fanns en hög stigmatiserande attityd gällande patienter med HIV/AIDS samt deras
sjukdomstillstånd och flertalet sjuksköterskor upplevde att behandlingen och vården en patient med HIV/AIDS erhöll var slöseri med resurser. Eriksson (1987) beskriver att den som vårdar bör använda sig av reflektion för att skapa en bild av patientens situation och genom reflektionen göra en
bedömning var ansandet, lekandet och lärandet ska börja. Vidare beskriver Eriksson (1987) att vårda innebär att åstadkomma ett befinnande av tillfredsställelse, förtroende, kroppsligt och andligt
välbefinnande samt känslan av utveckling i syfte att upprätthålla, initiera och stödja en persons hälsoprocesser.
Resultatet visade även att flertalet sjuksköterskor hade en låg tolerans i sina attityder gentemot de homosexuella patienterna med HIV/AIDS. Det framkom även en känsla av avsky till den manliga homosexualiteten. Pherson (2015) skriver att vi föds, lever och dör med vår sexualitet, samt att sexualiteten påverkar hur man mår, både psykiskt och fysiskt. De sexuella rättigheter som finns innebär rätten för varje enskild människa att fritt och utan diskriminering, våld och tvång, få kontrollera och framför allt få bestämma över sin egen kropp samt sexualitet. Detta innefattar bland annat tillgång till sjukvård och till ett jämställt vårdande. Med det sagt ska inte en människa behöva genomgå diskriminering och stigmatisering på grund av vem hen är eller vem hen vill vara som person. Det fanns skillnader i attityderna beroende på hur patienten erhållit sjukdomen. Sannolikheten att attityden var negativ var större om viruset överförts genom homosexuella/bisexuella umgängen.
Wright, Watson & Bell (1996) skriver att hindrande föreställningar gör att antalet lösningar på ett problem kan reduceras medan underlättande föreställningar hjälper till att skapa fler lösningar. Vi som människor har en tendens att godta information som bekräftar våra egna vedertagna uppfattningar och samtidigt ignorera sådan information som motsäger våra uppfattningar. Detta påvisar vikten av att sjuksköterskor är medvetna om sin förförståelse och kan sätta den åt sidan i det vårdande mötet med patienten. Dahlberg & Segesten (2010) skriver att ett genuint vårdande innebär att möta varje individ så förutsättningslöst som möjligt. Då vi alltid har någon form av förförståelse, kan vi aldrig vara helt förutsättningslösa. I förförståelsen finns en människas erfarenheter som styr vilka innebörder vi lägger i det som vi upplever. En människas förförståelse kan ses som en inre guide, som kan leda till att mötet med patienten blir meningsfullt, men det kan även leda till raka motsatsen. För att som
sjuksköterska kunna göra mötet med patienten vårdande krävs det av sjuksköterskor att de reflekterar över samt är medvetna om sin förförståelse och hur den kan påverka mötet med patienten.
Rädsla för HIV/AIDS framkom i resultatet, där sjuksköterskor var oroliga för att inte kunna skydda sig tillräckligt och på så vis bli smittade av HIV/AIDS. Denna rädsla bidrog till en negativ attityd till dessa patienter och sjuksköterskorna undvek kontakt med dem. Att undvika patienter på grund av deras sjukdom resulterar i en vård som inte är vårdande. Eriksson (1994) skriver att när vården inte blir vårdande kan ett vårdlidande uppkomma, vilket innebär att vårdandet ligger till grund för en persons lidande. Ett vårdlidande uppstår ofta på grund av bristande kunskaper och ett omedvetet handlande. Dahlberg & Segesten (2010) skriver att vårdandet kan bli mer inriktat på vårdaren själv och dennes behov än på patientens lidande. Vårdandet kan då handla mer om att följa riktlinjer och scheman istället för att beakta patientens egna samt unika behov och vilja.
Det framkom i studien att sjuksköterskor med högre utbildning och kunskap om HIV/AIDS erhöll en positivare attityd gentemot dessa patienter. Detta styrktes även i en studie av Frain (2017) som påvisade en signifikant förbättring av sjuksköterskornas negativa attityder angående HIV/AIDS efter utbildning om sjukdomarna. Dahlberg & Segesten (2010) skriver att vårdande ska bygga på vetenskap och en erfarenhet som är beprövad. Lindberg (2015) beskriver kunskap som något som förändras med tiden, det som är sant i dag behöver inte vara sant imorgon. För att sjuksköterskor ska kunna ge en god vård till patienter behöver de reflektera över sin kunskap, omvärdera och fördjupa den (Lindberg, 2015). I resultatet påvisades det en vilja om att öka sin kunskap gällande dessa sjukdomar. I en studie av Nyamathi, Vatsa, Khakha, Mcneese-Smith, Leake & Fahey (2008) genomfördes ett train-the-trainer program för sjuksköterskor för att öka kunskapen om HIV/AIDS. Sjuksköterskorna fick till en början besvara ett frågeformulär där kunskapen om HIV/AIDS testades. Detta följdes av en två dagars utbildning vilket innebar föreläsningar om bland annat epidemiologin om HIV/AIDS, hur
sjukdomarna smittar samt symtom för tidigt och sent skede i sjukdomsförloppet. Sjuksköterskorna fick sedan återigen besvara frågeformulär vilket indikerade en ökning av kunskapen om HIV/AIDS. Om
sjuksköterskor erhöll mer utbildning om HIV/AIDS skulle det kunna generera en högre kunskap samt en lägre rädsla, vilket i sin tur kan leda till en positivare attityd till att vårda patienter med HIV/AIDS. Detta påvisades i en studie av Farotimi, Ugochukwu Nwozichi & Ojediran (2015) med deltagande sjuksköterskestudenter, i Afrika, den världsdelen där HIV/AIDS är som vanligast.
10 Slutsats
Denna studie har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. Utbildning och kunskap om HIV/AIDS visade sig vara en betydande faktor gällande sjuksköterskors positiva attityder gentemot patienter med HIV/AIDS medan rädsla och brist på kunskap var betydande faktorer för de negativa attityderna hos sjuksköterskorna.
Vården för patienter med HIV/AIDS behöver förbättras för att optimera vårdandet och bemötandet av dessa patienter och sjuksköterskornas negativa attityder behöver reduceras för att detta ska kunna ske. Då det fortfarande förekommer negativa attityder hos sjuksköterskor gentemot patienter med
HIV/AIDS krävs det organisatoriska förändringar samt ett förändrat förhållningssätt hos
sjuksköterskor. För att öka kunskapen och minska rädslan hos sjuksköterskorna bör det reflekteras över vilka förändringar som kan genomföras på organisationsnivå för en positivare attityd hos sjuksköterskorna gentemot dessa patienter. Om förändringar inte sker anser författarna att patienter med HIV/AIDS fortsatt riskerar att erhålla vård som inte blir vårdande och av den orsaken bör förändringsarbeten genomföras i form av utbildning och kunskapshöjande insatser, för att minimera risken att patienter med HIV/AIDS erhåller en vård som inte är vårdande.
11 Förslag på vidare forskning
Författarna anser att det hade varit av intresse att läsa fler studier från Sverige, men även från Norden samt Europa, för att på så sätt kunna applicera forskningen inom sjukvården i Sverige. Förslag på vidare forskning är därför att till exempel genom kvalitativa intervjustudier belysa innebörden av sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS i dessa länder. Ett ytterligare förslag på vidare forskning är att studera hur sjuksköterskornas attityder kan ändras samt mer forskning på sjuksköterskors attityder i Sverige. Forskning om hur patienter med HIV/AIDS i Sverige upplever attityden hos sjuksköterskor behöver även genomföras, och vad dessa patienter upplever är ett optimalt vårdande.
12 Referenser
*= Artiklar som är med i resultatet
*Askarian, M., Hashemi, Z., Jaafari, P., & Assadian, O. (2006). Knowledge about HIV infection and attitude of nursing staff toward patients with AIDS in Iran. Infection Control and Hospital
Epidemiology, 27 (1), 48-53. Doi: 10.1086/500002.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad – Ett sammarbete mellan universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. (Rapport nr 2). Hämtad 2020-04-14 från
muep.mau.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf;jsessionid=66E7D23163A2DA6C03852 30E98A10E46?sequence=1&fbclid=IwAR3U3dI1bvapX3SpvtyhFOvm83j3znpWYpMkC1FhjH5kcL dhtTIXcPxJ5eg
*Chen, W., Han, M., & Holzemer, W. (2004). Nurses’ knowledge, attitudes, and practice related to HIV transmission in Northeastern China. AIDS Patient Care STDS, 18 (7), 417-422. Doi:
10.1089/1087291041518247.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. (1. Utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson, K. (1987). Vårdandets idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber utbildning.
Farotimi, A. A., Ugochukwu Nwozichi, C., & Ojediran, T. D. (2015). Knowledge, attitude, and practice of HIV/AIDS-related stigma and discrimination reduction among nursing students in southwest Nigeria. Iranian Journal of Nursing and Midwifery Research, 20 (6), 705-7011. Doi: 10.4103/1735-9066.170011.
Folkhälsomyndigheten (2019). Behandling. Hämtad 2020-06-26 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/hividag/behandling/
Folkhälsomyndigheten (2020). Sjukdomsinformation om hivinfektion. Hämtad 2020-03-10 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/hivinfektion/ Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. (1:4 Uppl.).
Stockholm: Natur & Kultur.
Frain, J. (2017). Preparing every nurse to become an HIV nurse. Nurse Education Today, 48, 129-133. Doi: 10.1016/j.nedt.2016.10.005.
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Friberg, F. (red). Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:3, s. 119-139). Lund: Studentlitteratur
Förenta Nationerna. (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Hämtad 2020-05-11 från https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf Gardell, J. (2012). Torka aldrig tårar utan handskar, 1. Kärleken. Norstedts AB, Stockholm.
*Huq, E., Moriyama, M., Harris, E., Shirin, H., & Rahman, M. (2019). Evaluation of nurses’ knowledge and attitude toward HIV-infected patients in Barbados. Journal of the International Association of Providers of AIDS Care, 18, 1-9. Doi: 10.1177/2325958219880592.
International Council of Nurses (2012). The ICN code of ethics for nurses. Hämtad 2020-03-16 från https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. Utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
*Li, L., Li, Y., Zeng, K., & Wu, Y. (2011). Knowledge and attitudes to HIV/AIDS in Chinese registered nurses. J Cent South Univ (Med Sci), 36 (2), 121-127. Doi: 10.3969/j.issn.1672-7347.2011.02.005.
Lin, C., Li, L., Wan, D., Wu, Z., & Yan, Z. (2012). Empathy and avoidance in treating patients living with HIV/AIDS (PLWHA) among service providers in China. AIDS Care, 24(11), 1341-1348. Doi: 10.1080/09540121.2011.648602
Lindberg, E. (2015). Att fortsätta vara öppen och reflekterande. I. Berglund, M., & Ekebergh, M. (Red.), Reflektion i lärande och vård - en utmaning för sjuksköterskan. (1:5, s. 227-240). Lund: Studentlitteratur.
Najmi, R. S. (1998). Awareness of health care personnel about preventive aspects of HIV
infection/AIDS and their practices and attitudes concerning such patients. Journal of the Pakistan Medical Association, 48(12), 367-370.
Nationalencyklopedin. (u.å). Attityd. Hämtad 2020-04-24 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd
NoaksArk (2018). Frågor och svar. Hämtad 2020-03-17 från https://noaksark.org/hiv-sti/fakta/fragor-svar/
Nyamathi, A., Vatsa, M., Khakha, D., Mcneese-Smith, D., Leake, B., & Fahey, J. (2008). HIV knowledge improvement among nurses in India using a train-the-trainer program. J Assoc Nurses AIDS Care, 19 (6), 443-449. Doi: 10.1016/j.jana.2008.06.001.
Ozolins, L-L., & Hörberg, U. (2015). Att lära sig en vårdande hållning. I. Berglund, M., & Ekebergh, M. (Red.), Reflektion i lärande och vård - en utmaning för sjuksköterskan. (1:5, s. 69-89). Lund: Studentlitteratur.
Pherson, T. (2015). Sexualitetsnormer - konstruktionen av det “naturliga”. Dahlborg Lyckhage, E., Lyckhage, G., & Tengelin, E. (red.). Jämlik vård - normmedvetna perspektiv. (1:3, s. 159-178). Lund: Studentlitteratur.
*Röndahl, G., Innala, S., & Carlsson, M. (2002). Nursing staff and nursing students’ attitudes towards HIV-infected and homosexual HIV-infected patients in Sweden and the wish to refrain from nursing. Journal of Advanced Nursing, 41 (5), 454-461. Doi: 10.1046/j.1365-2648.2003.02553.x.
*Sadoh, A. E., Fawole, A. O., Sadoh, W. E., Oladimeji, A. O., & Sotiloye, O. S. (2006). Attitude of Health-Care Workers to HIV/AIDS. African Journal of Reproductive Health, 10 (1), 39-46.
Schuster, M. (2013). Det mellanmänskliga mötet - vårdandets existentiella dimension. I. Leksell, J., & Lepp, M. (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser. (s. 139-158). Liber AB: Stockholm.
SFS 2004:168. Smittskyddslagen. Stockholm: Riksdagen. SFS 2004:168. Smittskyddslagen. Stockholm: Riksdagen. SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2018:30 Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.
Siminoff, L. A, Erlen, J. A & Lidz, C. W. (1991). Stigma, AIDS and quality of nursing care: state of the science. Journal of Advanced Nursing, 16, 262-269.
Smittskyddsläkarföreningen (2019). Hiv – person med välinställd hivbehandling, patientinformation. Hämtad 2020-03-17 från https://slf.se/smittskyddslakarforeningen/smittskyddsblad/
Stutterheim, S., Sicking, L., Brands, R., Baas, I., Roberts, H., van Brakel, W., Lechner, L., Kok, G., & Bos, A. (2014). Patient and provider perspectives on HIV and HIV-related stigma in Dutch health care settings. AIDS Patient Care and STDs, 28 (12), 652-665. Doi: 10.1089/apc.2014.0226.
*Suominen, T., Koponen, N., Mockiene, V., Raid, U., Istomina, N., Vänskä, M., Blek-Vehkaluoto, M., & Välimäki, M. (2010). Nurses’ knowledge and attitudes to HIV/AIDS – An international comparison between Finland, Estonia and Lituania. International Journal of Nursing Practice, 16, 138-147. Doi: 10.1111/j.1440-172X.2010.01822.x
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: F. A. Davis Company.
*Vorasane, S., Jimba, M., Kikuchi, K., Yasuoka, J., Nanishi, K., Durham, J., & Sychareun, V. (2017). An investigation of stigmatizing attitudes towards people living with HIV/AIDS by doctors and nurses in Vientiane, Lao PDR. BMC Health Services Research, 17, 1-13. Doi: 10.1186/s12913-017-2068-8. Vårdhandboken. (2019). Lagstiftning. Hämtad 2020-04-24 från
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/ansvar-och-regelverk/patientens-rattsliga-stallning/lagstiftning/
*Välimäki, M., Makkonen, P., Blek-Vehkaluoto, M., Mokiene, V., Istomina, N., Raid, U., Vänskä, M., & Suominen, T. (2008). Willingness to care for patients with HIV/AIDS. Nursing Ethics, 15 (5), 586-600. Doi: 10.1177/0969733008092868.
*Waluyo, A., Culbert, G., Levy, J., & Norr, K. (2015). Understanding HIV-related stigma among Indonesian nurses. J Assoc Nurses AIDS Care, 26 (1), 69-80. Doi: 10.1016/j.jana.2014.03.001. WHO (2019). HIV/AIDS. Hämtad 2020-03-17 från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/hiv-aids
Wodajo, B-S., Thupayagale-Tshweneagae, G., & Akpor, O-A. (2017). Stigma and discrimination within the Ethiopian health care settings: Views of inpatients living with human immunodeficiency virus and acquired immune deficiency syndrome. African Journal of Primary Health Care & Family Medicine, 9 (1), 1-6. Doi: 10.4102/phcfm.v9i1.1314
Wright, L.M., Watson, W.L., & Bell, J.M. (1996). Familjefokuserad omvårdnad. (uppl. 1). Lund: Studentlitteratur.
Öresland, S., & Lützen, K. (2014). Etiska stigar och moraliska vandringar: Etik och moral - är det samma sak? I. Friberg, F., & Öhlén, J. (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och
Bilaga I - Sökmatris
Databas: PubMed
Datum: 2020-07-12
Sökning Sökord &
Kombinationer
Begränsningar
Antal träffar
Lästa
titlar
Lästa
abstrakt
Granskade
artiklar
Utvalda
artiklar
1 Nurse* 414241 0 0 0 02 ”nurses” [MeSH Terms] 88246 0 0 0 0
3 ”Acquired Immunodeficiency Syndrome” [MeSH Terms] 76316 0 0 0 0 4 HIV/AIDS 148590 0 0 0 0 5 Human immunodeficiency virus 380571 0 0 0 0 6 Attitude* 424654 0 0 0 0 7 ”Attitude” [MeSH Terms] 574416 0 0 0 0 8 ”attitude of health personnel” [MeSH Terms] 158436 0 0 0 0 9 S1 OR S2 414212 0 0 0 0 10 S3 OR S4 OR S5 413369 0 0 0 0 11 S6 OR S7 OR S8 674437 0 0 0 0 12 S9 AND S10 AND S11 2000-2020 Adult 19+ years English 1098 1098 362 7 3
´
Bilaga II - Sökmatris
Databas: Cinahl
Datum: 2020-07-12
Sökning Sökord &
Kombinationer
Begränsningar
Antal träffar
Lästa
titlar
Lästa
abstrakt
Granskade
artiklar
Utvalda
artiklar
1 Nurse 519979 0 0 0 0 2 Nurse* 524970 0 0 0 0 3 (MH ”Nurses+”) 235005 0 0 0 0 4 HIV 122958 0 0 0 0 5 AIDS 69013 0 0 0 0 6 Hiv/Aids 16702 7 (MH ”Human Immunodeficiency Virus+”) 10264 0 0 0 0 8 (MH ”Acquired Immunodeficiency Syndrome+”) 17528 0 0 0 0 9 Attitude* 360233 0 0 0 0 10 Perception* 171510 0 0 0 0 11 Approach* 394911 12 (MH ”Perception+”) 88852 0 0 0 0 13 (MH ”Attitude+”) 480855 0 0 0 0 14 (MH ”Attitude to AIDS+”) 3832 0 0 0 015 (MH ”Nurse Attitudes+”) 33927 0 0 0 0 16 S1 OR S2 OR S3 549255 0 0 0 0 17 S4 OR S5 OR S6 OR S7 OR S8 159460 0 0 0 0 18 S9 OR S10 OR S11 OR S12 OR S13 OR S14 OR S15 977539 0 0 0 0 19 S16 AND S17 AND S18 20000101-20201231 Peer reviewed Engelska All adult 743 743 211 9 7
Bilaga III
Kvalitetgranskningsmall
Kvantitativa artiklar:
Poängsättning 0 1 2 3 Abstrakt (syfte, metod, resultat = 3p Saknas 1/3 2/3 SamtligaIntroduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan
Ej angiven Ej relevant Relevant Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig Urval (antal,
beskrivning, representativitet)
Ej acceptabel Låg Medel God
Sjuksköterskor Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga Bortfall Ej angivet >20% 5 - 20% >5% Bortfall med betydelse
för resultatet Analys saknas/Ja Nej Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat Frågeställningen besvarad Nej Ja Resultatbeskrivning (redovisning, tabeller, ect.)
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Statistisk analys (beräkningar, metoder, signifikans)
Saknas Mindre bra Bra
Tolkning av resultatet Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig Diskussion av
egenkritik och felkällor
Saknas Låg God Anknytning till tidigare
forskning
Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överenstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses
Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
TOTAL POÄNG
(max 47p)
P P P P
Grad I 80% P
Grad II 70% %
Grad III 60% Grad
Bilaga IIII - Artikelmatris
Nummer Författare Titel
År, land
&
tidskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
1. Chen, W., Han, M., Holzemer, W. Nurses’ knowledge, attitudes, and practice, related to HIV transmission in Northeastern China. 2004, Kina, AIDS Patient Care STDS.
Syftet var att beskriva vad sjuksköterskor vet om HIV/AIDS samt vilken attityd de erhöll.
En beskrivande tvärsnittsstudie med enkät som datainsamling.
Att träna på att reducera risken för att utsättas för HIV/AIDS var här viktigt. Sjuksköterskor som har bättre kunskap om HIV/AIDS preventioner är mindre sannolika att ha negativa attityder till patienter med dessa sjukdomar. Den här studien förklarar vikten av att öka HIV/AIDS-utbildning för sjuksköterskor, familjemedlemmar, vänner och samtlig sjukvårdspersonal.
Grad I
2. Li, L., Li, Y., Zeng, K., Wu, Y. Knowledge and attitudes to HIV/AIDS in Chinese registered nurses. 2011, Kina, J Cent South Iniv (Med Sci).
Syftet med studien var att undersöka den nuvarande kunskapen och attityden till personer med HIV/AIDS bland kinesiska
sjuksköterskor och beskriva sambandet mellan kunskapen och attityden.
En longitudinell kohortstudie med enkät som datainsamling.
De flesta sjuksköterskor var bra på uppfattningar om AIDS och de klassiska karaktärsdragen, med mer än 80% korrekta svar. När det gäller attityder sympatiserande mer än 90% med HIV-patienterna. Lite mer än fyra femtedelar av sjuksköterskorna visade mindre sympati för patienter som ådragit sig HIV genom sexuella umgängen. Hos alla kunskaper relaterat till AIDS var
sjuksköterskornas uppfattningar av
smittsamma aktiviteter signifikant relaterat till deras attityder till HIV/AIDS. 3. Suominen, T., Koponen, N., Mockiene, V., Raid, U., Istomina, N., Vänskä, M., Blek-Vehkaluoto, M., Välimäki, M. Nurses’ knowledge and attitudes to HIV/AIDS – An international comparison between Finland, Estonia and Lithuania. 2010, Finland, Estland, Litauen, International Journal of Nursing Practice.
Syftet med studien var att beskriva och jämföra sjuksköterskors kunskap om HIV/AIDS och attityder mot patienter som lever med HIV i tre länder: Finland, Estland och Litauen. En tvärsnittsstudie med frågeformulär som datainsamling.
Studien visade att sjuksköterskor med längre utbildning hade en mer positiv attityd till att vårda patienter med HIV/AIDS. Sjuksköterskor som arbetat länge inom vården visade på en mer negativ attityd. Det påvisades skillnader i kunskap och attityd mellan de olika länderna.
Sjuksköterskorna i Finland hade högre kunskapsnivå samt en positivare attityd. Grad I 4. Askarian, M., Hashemi, Z., Jaafari, P., Assadian, O. Knowledge about HIV infection and attitude of nursing staff towards patients with AIDS in Iran. 2006, USA, SHEA The Society for Healthcare Epidemiology of America.
Syftet var att utforska sjuksköterskors kunskap om HIV och deras attityd till patienter med AIDS i Iran. En tvärsnittsstudie med frågeformulär som datainsamling. Sjuksköterskor och barnmorskor hade en signifikant högre nivå av kunskap än
undersköterskor. Närmare hälften av respondenterna svarade att de inte ville vårda en patient med AIDS och om de blev tillfrågade att vårda en sådan patient skulle de be om att bli flyttade någon annanstans. Grad II 5. Välimäki, M., Makkonen, P., Blek-Vehkaluoto, M., Mockiene, V., Istomina, N., Raid, U., Willingness to care for patients with HIV/AIDS 2008, Finland, Estland, Litauen, Nursning Ethics.
Syftet var att beskriva och jämföra
sjuksköterskors villighet till att vårda patienter med HIV/AIDS i Finland, Estland och Litauen.
En tvärsnittsstudie med frågeformulär som datainsamling. Studien visade på skillnader hos sjuksköterskornas villighet till att vårda patienter med HIV/AIDS i de olika länderna. 81% av de finska
sjuksköterskorna och 54%
Vänskä, M., Suominen, T.
av sjuksköterskorna i Estland var villiga att vårda patienter med HIV/AIDS. Endast 9% av sjuksköterskorna i Litauen var villiga att vårda en patient med HIV/AIDS. 6. Sadoh, A. E., Fawole, A.O., Sadoh, W. E., Oladimeji, A. O., Sotiloye, O. S. Attitude of health-care worker to HIV/AIDS. 2006, Nigeria, African Journal of Reproductive Health.
Syftet var att få tillgång till kunskapen som sjukvårdspersonalen hade om HIV/AIDS, bestämma potentialen för diskriminering baserat på patientens HIV-status samt kolla över faktorer som möjligtvis bidrar till sådana attityder.
En semi-strukturerad enkätstudie.
Viss sjukvårdspersonal var ovilliga att ta vitalparametrar och genomföra undersökningar på patienter med HIV/AIDS. Sjuksköterskor var mer sannolika att neka patienter med HIV/AIDS vårdande tjänster. Negativa attityder var mer sannolika om HIV förts vidare genom homosexuella/bisexuella umgängen. Grad I 7. Vorsane, S., Jimba, M., Kikuchi, K., Yasuoka, J., Nanishi, K., Durham, J., Sychareun, V. An investigation of stigmatizing attitudes towards people living with HIV/AIDS by doctors and nurses in Vientiane, Lao PDR. 2017, Lagos, BMC Health Services Research.
Syftet med studien var att bedöma HIV stigmatiserande attityder hos
vårdpersonalen i Laos och undersöka några av faktorerna associerade med HIV/AIDS-relaterad stigmatisering hos läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. En tvärsnittsstudie med frågeformulär som datainsamling.
Studien visade att mer än hälften av deltagarna visade på höga nivåer av kunskap om HIV/AIDS men mindre än hälften hade utbildning i ämnet. Nästan hälften av deltagarna visade på höga nivåer av stigmatisering gentemot personer med HIV/AIDS. Mindre än hälften av deltagarna hade vårdat en person med HIV/AIDS. Det var mindre sannolikt att sjuksköterskor och undersköterskor som vårdat personer med HIV/AIDS hade fördomar
