Utveckling av Mälarsjukhusets kallelser för
kvinnoenheten
Med hjälp av patientkommunikation, text, bild, läsningsteorier, symboler
och teorier om semiotik.
Författare: Jonna Pestrea. För avläggande av filosofie kandidatexamen i
Informationsdesign med inriktningen informativ illustration.
Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp
Examinator: Yvonne Eriksson
Handledare: Lasse Frank
Akademin för Innovation, design och teknik
Mälardalens högskola
2020-06-04
Sammanfattning
På Mälarsjukhusets kvinnoklinik vårdas patienter med olika bakgrund och modersmål. I mötet mellan vårdgivare och patienter med invandrarbakgrund är ofta en tolk nödvändig för att kunna kommunicera sinsemellan. Dock finns det en risk för att olika individuella och kontextuella faktorer kan leda till kommunikationsbrister, vilket kan resultera i inställda operationer och slösade resurser för de involverade. Exempelvis kan kommunikationen brista i den nuvarande kallelsen som endast baseras på text, speciellt för patienter med begränsat ordförråd och kunskaper om det svenska språket. Den nuvarande kallelsen är tillgänglig på flera språk.
Projektet undersöker Mälarsjukhusets nuvarande kallelse och hur patienter med
invandrarbakgrund förhåller sig till den. Genom teorier och intervjuer med målgruppen undersöks troliga faktorer som kan bidra till kommunikationsbrister i kallelsen. Teoretiska fält som har varigt relevanta för projektet var kommunikation i vården, symbolik och semiotik, läsförståelse, text och bild i samverkan.
Utifrån intervjuresultatet och framtagna data gjordes en ny kallelse för kvinnokliniken.
Resultatet blev en alternativ kallelse med fokus på att visualisera information samt strukturera om detta till en mer pedagogisk läsordning. Illustrationerna var mestadels pictogram
inspirerade av Oti Aichers och Henry Svahns pictogram.
Slutsatsen av projektet blev att den alternativa kallelsen underlättar förståelsen av kallelsens textbudskap, eftersom pictogram användes som en extra kommunikationsväg för läsarna. Speciellt relevant är användandet av bilder för analfabeter som inte har en stor språkkunskap och är beroende av tolk.
Förord
Jag måste börja med att tacka min familj som stöttat mig och gett mig inblick i hur man kan hantera olika motgångar, men även alla gånger de responderade och diskuterade projektet med mig.
Sedan vill jag tacka verksamhetsutvecklaren på Mälarsjukhuset som gav mig idén och material för att kunna genomföra projektet. Jag vill också tacka tolkarna som hjälpte till att samla intervjudeltagare och agerade som tolk under alla intervjuerna. Ett stort tack till Lasse Frank som handledde projektet samt Carina Söderlund som var kurs examinator.
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ... 2 FÖRORD ... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 4 1 INLEDANDE DEL ... 5 1.1 BAKGRUND ... 5 1.2SYFTE ... 61.3FRÅGESTÄLLNING ... 6 1.4AVGRÄNSNING ... 6 1.5HYPOTES ... 6 2 TEORI ... 7 2.1 KOMMUNIKATION I VÅRDEN ... 72.2TEXT, BILD, LÄSNING OCH INLÄRNING ... 8 2.2.1 Text och bild ... 92.2.2 Likheter och skillnader mellan text och bild ... 10
2.2.3 Bilder som leder till handling ... 10
2.3LÄRANDE VIA TEXT OCH BILD ... 11
2.1.1 Lärande ... 11
2.1.2 Minne ... 11
2.4DESIGN ... 12
2.4.1 Användarnas behov och faktorer ... 13
2.5GRIDS, ILLUSTRATIONER, SYMBOLER OCH VISUELL STRUKTUR ... 14
2.5.1 Pictogram ... 14
3 METOD ... 16 3.1 METODVAL ... 16 3.2UPPDELNING AV KALLELSENS INFORMATION ... 163.3INTERVJU ... 17 3.4GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER ... 173.5URVAL ... 18 4 RESULTAT ... 19 4.1 INTERVJURESULTAT ... 194.2RESULTAT KALLELSE ... 20 4.2.1 Kallelsens layout ... 20 4.2.1.1 Layout 1 ... 20
... 21
4.2.2 Kallensens symboler ... 22
5 SLUTSATS OCH REFLEKTIONER ... 25
7.5BILAGA 6.LAYOUT FÖRSLAG 3 ... 47
1 Inledande del
1.1 Bakgrund
I dagens samhälle är vården en av de viktigaste delarna, särskilt under den pågående covid-19 pandemin (World Health Organisation. 2019). På grund av pandemin är vårdens resurser pressade och öppenvårdsenheten på Mälarsjukhuset har omdirigerat sin normala verksamhet, bland annat har många icke-livshotande operationer skjutits upp tills vidare.
Operationsköerna kommer att bli långa och det är därför extra viktigt att minska risken för att patienter missförstår informationen i en vårdkallelse. Det svenska samhället består av en mångkulturell befolkning med olika kunskapsnivåer i det svenska språket. En kallelse med mer än bara text kan hjälpa dessa människor att förstå textinformationen, när deras egna kunskaper i det svenska språket inte är tillräckliga. Inlärning kan underlättas med hjälp av text och bild i kombination. Medan textinlärning kan vara tids- och kunskapskrävande, kan visuellt språk vara mindre kognitivt belastade. (Petterson 2002, s.16)
Sveriges befolkning var den 31 december 2019, 10 327 589 antal människor (Statistiska centralbyrån. 2019), varav Södermanland bebos av 297 540 antal människor sammanlagt. Sörmland är ett län i östra Svealand, i mellersta Sverige. Sörmlands befolkning är uppdelade i 9 kommuner med olika befolkningsmängd och boyta (Region fakta. 2020). Många kvinnor söker vård på Mälarsjukhusets eller Kullbergska sjukhusets kvinnoklinik vid behov. Mälarsjukhuset är Sörmlands största sjukhus och deras kvinnoklinik innefattar flera olika avdelningar och mottagningar, se nedan. (Region Sörmland. 2019)
• Förlossningsavdelningen Mälarsjukhuset • Förlossningsmottagningen Mälarsjukhuset • Kvinnoavdelningen Mälarsjukhuset • BB-mottagningen Mälarsjukhuset • Barnmorskemottagningen • Barnmorskemottagningen Mälarsjukhuset • Gynekologi- och SESAM-mottagningen
• Gynekologiska cancermottagningen Mälarsjukhuset • Ungdomsmottagningen Eskilstuna
• Ungdomsmottagningen Strängnäs (Region Sörmland. 2019)
Mälarsjukhusets kliniker skickar idag ut kallelser som alla utgår från ett flertal färdiggjorda dokumentmallar. Personalen ändrar kallelsernas innehåll beroende på sjukhusbesökets
ingrepp och patientens personuppgifter. Kallelserna består uteslutande av text och skickas hem till patienterna som brev
1.2 Syfte
Syftet med projektet är att ge förslag på hur patientkallelser inom öppenvården på Mälarsjukhuset kan utvecklas. Detta för att skapa en alternativ kallelse där visuell information har inkluderats vid kvinnokliniken på öppenvårdsenheten. Undersökningar kommer att utgå från den grupp i den svenska befolkningen som har sämre svenska kunskaper och därför har mest att nyttja från visuell information.
1.3 Frågeställning
• Hur kan man öka förståelsen av kallelsen med hjälp av visualisering?
1.4 Avgränsning
Projektet är avgränsat till kallelsen från kvinnokliniken på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Region Sörmland, vilket innebär att kallelser från andra enheter och regioner inte har studerats. Målgruppen avgränsandes till invandrare med varierad läs- och skrivkunnighet i både det svenska språket som i deras eget modersmål. De valdes ut utifrån att med deras hjälp upptäcka vilken information som uppfattades korrekt kontra inkorrekt.
Idag utformas kommunikationen till en målgrupp som man utgår från har god förmåga att förstå kallelsens innehåll. Vilket indirekt exkluderar individer och grupper med sämre kunskaper inom det svenska språket. Projektet har generellt studerat hur patienter med invandrarbakgrund upplever kallelsen. Det tas inte hänsyn till personernas skolning, bakgrund och allmänna språkkunskap i deras modersmål. Undantaget är informationen om vilket språk de talar och om de identifierar sig som analfabeter. Analfabeter togs upp i projektet då det är en extra utsatt grupp i vårdkommunikationssammanhang samt för att hälften av projektets testgrupp var analfabeter. (få in att kallelser ges ut på deras modersmål ofta, om de har kunskaper i det.)
Ytterligare en avgränsning i projektet var kallelsens text. Texten i den slutgiltiga kallelsen fick inte utesluta någon informationsdel från den ordinarie kallelsen. Detta eftersom arbetet inte fokuserar på att göra texten mer förståelig eller geografisk visualisering, utan på layouten och de visuella elementen. Däremot har vissa rubriker och text behövts anpassas till den nya kallelsen utan att för den skull ändra dess betydelse.
1.5 Hypotes
Projektet baseras på övertygelsen att en kallelse med mera visuella illustrationer kan hjälpa öppenvården att bättre kommunicera ut information till patienterna. Genom att utforma kallelsen med hjälp av följande teorier är hypotesen att man får fram en bättre version: text och bild i samverkan, semiotik och gestaltnings lagar.
2 Teori
Relevant teori för projektet är kommunikationen i vården, detta för att kunna sätta oss in i vilka kommunikationsutmaningar det finns för patienter med invandrarbakgrund, tolk och vårdgivare. För att kunna optimera patienters inlärning av information till den grad att de mer självständigt kan tolka en kallelse, inkluderades teori om hur inlärning via bild och text kan skilja sig åt. I takt med projektets utveckling studerades målgruppens behov, därefter tillkom teorier som relaterade till visuella strukturer och symboler.
2.1 Kommunikation i vården
För att få en god förståelse över hur patienter med invandrarbakgrund upplever vården när det finns en språkbarriär mellan patienten och vårdgivaren användes Ingela Magnussons
arbetsrapport som stöd. Magnusson fokuserar på hur olika kommunikationsaspekter vid tolksamtal kan påverka kommunikationen mellan de involverade men belyser även olika utmaningar vårdgivarna kan uppleva när vård ges till patienter med invandrarbakgrund. Patienter i behov av tolk kan samtala med vårdgivare genom denna. Detta ökar ansvaret på att patienten själv ska vara involverad och ta del i samtalet. Syftet med att ta in en tolk är att hjälpa patienter med lägre svenska kunskaper att samtala med doktorn så naturligt och direkt som möjligt (Socialstyrelsen, 2019). För många invandrare och asylsökande kan en tolk vara enda sättet att kommunicera, speciellt för analfabeter. (Nationalencyklopedin, 2020) Ingela Magnusson arbetsrapport Etisk sensitiv hälsoinformation i primärvården, lyfter bland annat fram en tidigare rapport om arbetet med tolkar på Fittjas vårdcentral. Här belyses
kommunikationssvårigheterna som kan uppstå mellan patienter som inte har samma språk som vårdgivare på vårdcentralen. Framförallt hur tolken utifrån bästa förmåga ska översätta personalens medicinska fackspråk till information som patienten kan förstå och ta in. (Magnusson 2004, s.38)
”Invandrare har inte alla dessa språkliga kunskaper och den tydlighet som kan behövas i hälsoinformation löper risk att gå förlorad i mötet mellan personal, patient och tolk. ”
(Magnusson 2004, s.38)
Då dessa medicinska termer ofta är obekanta enligt Magnusson så finns det alltid en risk att kommunikationen kan vara otillräcklig eller förvirrande för patienten. En intervjustudie genomfördes även på personalen om hur de upplevde att ge hälsoinformation till invandrare. Läkare och sjuksköterskor uppfattade att egenvårdsrådgivning ofta bemöttes av besvikelse från patienterna. Patienter med invandrarbakgrund verkade även ha svårt att förstå sin egen kroppsuppfattning. Sådana kroppskoncept som att ta tempen, förståelse för vad som leder till fetma och diabetes, verkade de generellt se som ett kvinnoproblem. Patienterna hade även orimliga krav på sin vård och behandling, enligt personalen. Det fanns en uppfattning hos patienterna att de skulle få en medicinsk behandling när man sökte vård.
(Magnusson 2004, s.39)
Dessa missuppfattningar om patientens egen kropp och hur vården fungerade bidrog till att personalen upplevde en osäkerhet vid läkarbesök med patienterna. Med detta menar
Magnuson att man kan anta att det ibland finns en kunskapsproblematik om patienternas egen kropp och hälsa, vilket oftast inrikesfödda patienter automatiskt fått lära sig av skolan och
samhället. Kunskapsbristen hos patienter med invandrarbakgrund kan bero på många olika faktorer, från ekonomiska eller kulturella faktorer i det tidigare hemlandet till ett ointresse för ämnet hälsa och omsorg.
(Magnusson 2004, s.39)
När man söker vård i Sverige ska detta ske enligt vissa regler och direktiv, se följande citat:
”i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen ska vården ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården och hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.”
(Kliniska studier 2020)
Olyckligtvis följs inte alltid regler, vilket Magnusson tar upp i sin arbetsrapport. Magnusson lyfte även fram en prövning om en tolkutredning år 1999 där det kommit fram att
vårdpersonal i hälso-, sjuk-, och folktandvård ibland nekat patienter med invandrarbakgrund tolkstöd vid vårdbesök, utifrån deras egen attityd till patienterna.
”Är du i Sverige så ska du kunna det svenska språket”.
(Magnusson 2004, s.38)
Ett flertal intervjuade hade upplevt att de nekats tolk av denna anledning. Läsaren bör
uppmärksamma att Magnusons två rapporter skrevs runt 2000-talets början, medan denna tes genomfördes mellan åren 2019 och 2020. Patientkommunikation, attityd och bemötningar i vården har självklart utvecklats under de senaste 20 åren.
Dock är patient, tolk och vårdgivare människor, oavsett bakgrund och kunskapsnivå i det svenska språket. Relationerna mellan dessa tre är beroende av individernas värderingar och prioriteringar. Detta kan i sin tur påverka kommunikationen mellan dem. Fel kombination av värderingar och prioriteringar kan hämma kommunikationen. (Magnusson 2004, s.38)
2.2 Text, bild, läsning och inlärning
I dagens samhälle innehåller textmedia (exempelvis tidningar, böcker, etc.) inte endast text utan även visuella element och en friare läsordning. Texter kan vara multimodala vilket syftar till texter som innehåller grafer, bilder, kartor och diagram. Multimodala texter kan användas för att generera ett starkare samband med textinnehållet. Texter kan också vara
multisekventiella och inte erbjuda en färdig läsordning för mottagaren. Exempel på en text som inte är multisekventiell är en klassisk skönlitterär bok där man måste läsa från början till slut för att förstå sammanhanget. (Holsanova 2010, s.19)
Både Multimodala och Multisekventiella texter ses ofta inom informationsgrafik, där läsaren kan förstå textinnehållet, även fast inläsningen går mellan olika illustrationer och textstycken. Enligt W.V. Siricharoen och N. Siricharoen används informationsgrafik för att grafiskt visualisera komplexa data. Ett exempel på detta är inom hälso- och sjukvård där patienter
Alla individer har olika förutsättningar när det kommer till läsning av text och bild. Detta baserat på individens erfarenhet och kunskap av olika text format, layouter och språk, men även utifrån deras preferenser och förmågor. Exempelvis kan en person föredra att läsa ett diagram och en annan föredrar samma information i språklig form. Läsare har alltså olika lässtrategier men alla är inte medvetna om vilka strategier de använder eller föredrar (Magnusson 2004, s.19). Detta är metakognition vilket är kunskapen om hur läsare tar in information. Här talar man antingen om det individuella planet eller det sociokulturella planet. Det individuella planet syftar på vad individer lär sig medan det sociokulturella planet syftar till vad individer lär sig av andra människor i samhället (Magnusson 2004, s.18).
Holsanova nämner även hur olika läsprocesser skiljer sig åt beroende på situation samt vilket mål som finns med läsningen. Om målet med läsningen att förstå instruktioner, memorera information eller liknande kommer läsningsprocessen reflektera detta. Individens intresse för ämnet kommer också påverka läsprocessen. De olika läsprocesserna är skumläsning,
djupläsning, sökläsning och översiktläsning. Men man kan även dela upp läsprocessen i två huvudfaser, skanning och läsning där läsning syftar till vanlig läsning. Skanning däremot är när individen söker efter specifik information, vilket även kan kallas för skumläsning. Sammanfattningsvis kan det sägas att syftet till läsningen kommer att avgöra vilken läsprocess som används. (Holsanova 2010, s.30-31)
2.2.1 Text och bild
Holsanova skriver att det inte finns någon nutida enhetlig teori som endast behandlar bild och text i sammanhang. Istället hänvisar hon till användandet av flera olika teorier för att förklara olika bild- och textsammanhang. Holsanova nämner även hur olika relationer mellan text och bild kan påverka hur läsaren styrs och begränsas i sitt tolkningsutrymme. Dessutom framhävs betydelsen mellan sammanhanget och inlärningen med hjälp av Roland Barthes teori, med motivationen att Bathes teori urskiljer två relationer som beskriver samspelet mellan språk och bild genom relationernas funktion. Relationerna är förankring (ancrage) och anknytning (relasis) vilka förutsätter att skribenten har inarbetat bilder och inte endast text i mediet. Teorin handlar om att skapa mening och förmedla informationen i både språk och bild för läsaren. (Holsanova 2010, s.52-53)
Förankring syftar till när läsarens tolkning av bilden är beroende av språk, till skillnad från anknytning där bild och språk kompletterar varandra och tillsammans förmedlar budskapet. Exempel på sådana media är infografik och bildserier där specifik text kopplats till bilder. Respektive kan bilder komplettera textinnehållet via visuella representativa associationer, kontext, bakgrund samt stämning. Holsanova lyfter även fram betydelsen av en delad bild och textbudskap vilket styr läsaren att uppnå en ”djupare förståelse” av innehållet. (Holsanova 2010, s.52-53)
2.2.2 Likheter och skillnader mellan text och bild
Bilder och text kan användas i otaliga kombinationer för olika ändamål och funktioner samt för att förtydliga relationer för mottagaren. Mottagarens preferenser, kunskaper, kognitiva samt fysiska förmågor bör inkluderas i utformandet av budskapet. Exempelvis kan texten i en
broschyr omformuleras till lätt svenska för att inkludera mindre läskunniga. (Holsanova 2010, s.47-48)
Språk och bild har två utmärkande sidor när det kommer till att utforma budskap, visualisera och formulera. Visualisera syftar till en visuell framställning av information som ritningar, bilder, animationer och gester. Formulera innebär en språklig beskrivning verbalt eller textuellt. (Holsanova 2010, s.48)
Bilder och text kan ses som en uttrycksmodalitet enligt Kress och Van Leeuwen, vilka Holsanova nämner i sin bok Myter och sanningar om läsning 2010. Skribenter bör överväga vilka kommunikationspotential olika uttrycksmodaliteter kan bidra med för att sända ut budskapet till läsaren. Detta då vissa sorters information lämpar sig bättre i text eller bildform beroende på kontext och situation. Exempelvis lämpar sig bilder för snabbare perceptuell information eller identifikation om ett objekt eller person. Text däremot lämpar sig bättre för semiotiska relationer, kvantitativa relationer, abstrakta och temporära tillstånd samt begrepp. Ett exempel på semantiska relationer kan vara konsekvenserna av en handling eller lösningen till ett problem. Kvantitativa relationer handlar om att uttrycka en specifik mängd av något, exempelvis en eller flera kvinnor. Abstrakta och temporära tillstånd kan exempelvis vara att ange ett visst tidsintervall eller uttrycka ett tillstånd som ej kan förklaras i bild. Abstrakta och temporära tillstånd som sanning, moral och rättvisa. (Holsanova 2010, s.48, s.50)
2.2.3 Bilder som leder till handling
Holsanova tar upp psykologen Barbra Tvenskys antydande om att uppbyggandet av bilder, illustrationer, med flera baseras på grundläggande grafiska representationer såsom linjer, kurvor, pilar och kors. Tillsammans är dessa betydelsebärande enheter. Exempel på betydelsebärande enheter är kartor, diagram och grafer. (Holsanova 2010, s.50) Dock kan betydelsebärande enheter simplifieras så den inte är lika kognitivt belastande utan att förlora sin betydelse. Ett känt exempel på detta är den förenklade tunnelbanekartan i London av Henry C. Beck år 1933. Kartan bortser från geografisk korrekthet angående stationernas placering och distans mellan varandra. (Coates & Ellison 2014. s.16)
Runt omkring i samhället finns det bilder som har olika betydelsebärande funktioner. Dessa har inte en sekundär roll mot texten utan är det huvudsakliga primära kommunikationsmedlet. Exempel på detta är vissa skyltar, IKEAs instruktioner med mera. Enligt Holsanova ska dessa kunna förmedla information, uppmana till handling, förklara och varna. Exempelvis ska IKEAs instruktioner kunna överskrida sociala, kulturella och språkliga gränser. Ett sätt att visa visuell information är genom användandet av schematiska bilder. (Holsanova 2010, s.44)
”De schematiska bilderna underlättar igenkänning av konkreta objekt, uttrycker spatiala relationer, visar föremålets storlek, läge, utseende, funktion och ger överblick över hela processen.” (Holsanova 2010, s.44-45)
2.3 Lärande via text och bild
2.3.1 Lärande
Människors inlärning är ett brett ämne med många olika teorier och metoder. I Rune Pettersons bok Information design an introduction 2002, diskuterar han tillämpandet av kunskap och olika varianter av inlärning. Lärande kan skilja sig beroende på vilken modalitet individen använder. De tre som Petterson nämner är inlärning genom hörsel, visuella element eller text. När en individ tar upp ny kunskap läggs uppmärksamhet på den nya informationen. Sedan bildas en uppfattning innan informationen bearbetas undermedvetet. Individens intryck av den nya informationen påverkas till en hög grad av ämnets bakgrund samt tidigare
erfarenheter och intresse av ämnet. (Petterson 2002, s.251-252)
2.4 Design
Informationsdesign har definierats på ett flertal olika sätt. Projektet kommer utgå från det internationella institutet för informationsdesigns (IIID) definition:
"is the defining, planning, and shaping of the contents of a message and the environments in which it is presented, with the intention to satisfy the information needs of the intended recipients”
(international institute for information design, 2020) I boken an introduction to information design (Coates, Elliot, 2014) anger författarna att informationsdesign är en gammal lärdom som funnits i människliga civilisationer i tusentals år. Det finns spår av informationsdesign från innan utvecklandet av skriftspråket. Det existerar grottmålningar från ungefär 3000 f.kr som var en tidig variant av visualisering av information. (Coates & Ellison 2014. s.11)
Nutida exempel på informationsdesign som sedan tidigare nämnts är IKEAs
möbelinstruktioner, informationsgrafik, animationer som förklarar en process, vägskyltar som instruerar, etc. (Coates & Ellison 2014. s.19). Informationsdesign är ett brett område men man brukar hålla sig till tre former.
• Printbaserad informationsdesign • Interaktiv informationsdesign • Rumslig informationsdesign
(Coates & Ellison 2014. s.21)
Printbaserad informationsdesign är i pappersformat. För att förmedla budskapet krävs det att läsaren förstår de bilder och illustrationer som finns tillgängliga. Illustrationerna, bilderna och graferna används för att kunna redovisa komplexa data för läsaren. (Coates & Ellison 2014. s.21)
Informationsdesigners behöver vara medvetna om vilken påverkan informationen i text och bild format kan ha på mottagaren. Exempelvis kan olika val av diagram vara olika lämpliga informationsbärare i en särskild kontext. För mycket information kan leda till en kognitiv belastning vilket kan förvirra läsaren. Interaktiv informationsdesign skiljer sig från
printbaserad informationsdesign genom att användaren har möjligheten att interagera med produkten som visar informationen. Detta kan ske på flera sätt och användaren kommer få olika resultat utifrån deras val. Här behöver designern överväga hur olika restriktioner eller pathways påverkar användarupplevelsen. Rumslig informationsdesign har en tredimensionell yta att överväga och designa samt nya faktorer som kan påverka användarupplevelsen och
informationsintaget. Ett typiskt exempel är wayfinding i en lokal. (Coates & Ellison 2014. s.21-24)
Dessa tre former glider ofta in i varandras område för informationsdesigners. Därför är det viktigt att vara medveten om hur exempelvis ljussättningen i ett rum kommer påverka en informationsskylt eller liknande. (Coates & Ellison 2014. s.21)
2.4.1 Användarnas behov och faktorer
När man arbetar med en målgrupp bör designers alltid ta hänsyn till användarnas behov och eventuella krav på en produkt. Wikberg Nilsson skriver i sin bok Designprocess och metod om vikten av att inkludera människors behov i en designprocess. Behoven som tas upp är inte bara fysiska utan även emotionella och kognitiva. Wikberg beskriver behov som sökandet efter en lösning eller ett krav som kan upphäva ett problem (Wikberg Nilsson m.fl. 2016, s.22)
Wikberg belyser även användarcentrerad design eller human-centered design som är den engelska benämningen. Human centered design fokuserar på att anpassa design efter människors behov och förutsättningar. Detta med syftet att design ska komplettera
människors styrkor. Designprocessen bör uppmärksamma faktorer som beskriver människors situationer och olikheter mellan individer. Exempelvis kognitions förmåga, ålder, kulturella förutsättningar, svagheter, fysisk förmåga, etc. (Wikberg Nilsson m.fl. 2016, s.23)
Designprocessen ska självklart inte endast inkludera individers behov utan även diverse faktorer. Kulturella omständigheter är en viktig faktor som kan påverka budskapet eller betydelsen av en symbol, färg, ämnen, mm. Exempel på detta är skillnaden i färgvalet på exitskylten mellan USA och Sverige. Svenska exitskylten är grön medan den amerikanska är röd. (Coates & Ellison 2014. s.31)
Semiotiska faktorer bör även övervägas eftersom semiotik är teorin om tecken och fokuserar på hur idéer är kopplade till bilder och objekt. Enligt boken An introduction to information design 2014, har det följande definition:
“semiotic is about the tools, processes and contexts we have for creating, interpretending and understanding meaning in a variety of ways.” (Coates & Ellison 2014. s.32)
Detta kan översättas till att semiotik handlar om de verktyg, processer och sammanhang vi har för att skapa, tolka och förstå mening på olika sätt. Färger, ikoner, tecken och symbolers betydelse kan som tidigare nämnt variera beroende på kultur och kontext. (Coates & Ellison 2014. s.32)
Ännu en faktor att ta hänsyn till är olika individers synhandikapp. Olika synskador kan
påverka hur individer uppfattar visuell information. Detta kan innefatta färgblindhet, blindhet, brytningsfel i ögonen och andra sorters synhandikapp. Enligt An introduction to information design är högre kontrast i färger och en lämplig textstorlek två olika relevanta designval om man jobbar med en grupp med synhandikapp. (Coates & Ellison 2014. s.43) Idag lever vi i en internationell uppkopplad värld där visuell information ofta behöver gå över
språkbarriärer. Vid designval för en internationell målgrupp finns det en trend att använda pictogram, allt från toalettskyltar till att informera wayfinding under olympiska spelen. Coates & Ellison 2014. s.41)
2.5 Grids, illustrationer, symboler och visuell struktur
En grid består av horisontella och vertikala linjer som bildar ett rutnät. Detta rutnät används för att organisera information i stycken och hierarkier för att förenkla identifiering av hur information är strukturerat. Hierarki syftar till den ordningen information förväntas avläsas. (Coates & Ellison 2014. s.56)
Illustrationer är visuellt informationsbärande och beroende på syfte kan de inkludera former, färger, symboler, hierarkier, etc. De kan även använda olika gestaltningslagar för att förmedla sitt budskap och läsordning. En bra illustration kan enligt boken An introduction to
information design förmedla känsla och locka läsarens uppmärksamhet. (Coates & Ellison 2014. s.94) Pictogram, symboler och ikoner är visuellt förenklade representationer av ett objekt, känsla eller fenomen. Dessa används när enkla representationer är fördragbara framför foton och detaljrika illustrationer. Pictogram är förenklade symboler av ett objekt eller
koncept och är en visuell representation från verkligheten. En ikon är en abstrakt representation av ett fenomen eller objekt. Symboler är ikoner utan någon synlig
representation eller koppling till det de representerar i verkligheten. Detta innebär att de måste läras in. (Coates & Ellison 2014. s.96)
2.5.1 Pictogram
I boken The Language Grid : Service-Oriented Collective Intelligence for Language Resource Interoperability av Ishida undersöks det hur pictogram uppfattas av barn från två olika länder, USA och Japan. Länderna har stora skillnader i deras språk och kultur. Ishida kommer fram till att om barnen har en gemensam tolkning av ett pictogrammets betydelse kan kommunikationen lyckas. (Ishida 2011, s.133)
Ishida uppmärksammar Kolers (1969) exempel på att pictogram inte har en universal tolkning. I exemplet diskuteras det hur tolkningen av ett pictogram på en ko kan variera mellan västvärlden och Indien. I väst är kon en källa till mat medan i Indien är djuret heligt vilket därför kan skapa olika signaler för läsaren. (Ishida 2011, s.134)
En skillnad mellan att ta emot budskap i språk, bild eller pictogram är framför allt hur exakt budskapet är samt hur flexibelt det kan uppfattas. I språkform kan en person beskriva en händelse eller objekt på olika sätt utan att förlora den generella betydelsen. Språket är alltså associativ flexibelt. Pictogram ger en direkt bild av budskapet eller det objektet ska föreställa. Det har alltså en fysisk likhet och kan därför liknas med andra relaterade budskap.
Exempelvis kan en symbol på en skruvdragare leda tankarna till verktyg. (Linden 1999, s.6)
Ikoniska bilder är bilder som har en liknelse till motivet. Likheten mellan den ikoniska bilden och objektet varierar beroende på vilken sorts ikonisk bild det är. Högikoniska bilder har stark visuell likhet med objektet det ska föreställa och är ofta mer realistiska i sitt utformande. Högikonsika bilder måste inte som regel vara pictogram enligt Linden. Lågikoniska bilder har svagare visuell likhet till objektet och är steriliserade eller förenklade bilder som använder objektets mest karaktäristiska drag. Ett typiskt exempel på lågikoniska bilder är trafikskyltar som använder siluettbilder. (Linden 1999, s.8)
Linden skriver att symboler inte är en exakt avbildning av en företeelse utan är en representation av denna. Kontaktsymboler är inte direkt representativa symboler utan representerar något som kommer få en person att tänka på ett relaterat objekt, budskap eller ämne. Exempelvis kan bilden på en fotboll få en person att tänka på att spela fotboll. (Linden 1999, s.8)
Analogisymboler syftar till symboler som har en koppling mellan symbolen och dess betydelse. Detta kan delas upp i två olika varianter. Ideomorfa symboler visualiserar en idé genom att visa en starkt förknippad symbol. Exempel på detta är hur fred kan visualiseras med hjälp av en vit duva med en olivkvist i näbben. Isomorfa symboler har en likhet mellan de olika strukturerna, det vill säga en överenstämmelse mellan en händelse och en symbol. Enligt Linden har arbiträra symboler ingen visuell likhet till företeelsen. Betydelsen av sådana symboler måste läras in, exempel på detta är noter och flaggor. (Linden 1999, s.8)
Vid framtagandet av pictogram är det viktigt att ha en bra kontrast. För låg kontrast kan resultera i otydlig visuell information, något som kan leda till att pictogrammet tappar värdefull visuell information. För att få så hög kontrast som möjligt ska man använda sig av färgerna svart och vit, enligt Linden. Det nämns också att kontrast med andra färger kan max uppnå 35% av den svart-vita kombinationen. (Linden 1999, s.10)
3 Metod
3.1 Metodval
Projektets metod har först och främst utgått från Wikberg Nilsons designprocess som finns i hennes bok, Designprocess och metod. Stegen i processen är planera projektet, utforska kontexten, skapa idéer och prototypa koncept. (Wikberg Nilsson m.fl. 2016, s.29) Projektet startade med planering av projektet. Där identifierades kallelsens olika delar och stycken samt den medföljande informationen. Efter detta gjordes en mind map om hur de olika
informationsdelarna relaterar till varandra, för att sedan kunna utforska strukturen. Andra steget i designprocessen var att utforska kontexten och innebar insamling och utvärdering av tidigare forskning, samt utforskning av målgruppens behov genom intervjuer, se rubrik 3.3 för mer info om intervjuer. Insamlingen av tidigare forskning innefattar teorier om både informationsdesigns principer och om kommunikation i vården. Intervjuerna gav nya
perspektiv på vilken skriftlig information som var svårförståerlig för målgruppen. Genom att ta hänsyn till den nya informationen utvecklades den existerande mind mapen ytterligare. Efter att ha utforskat detta påbörjades skapandet av den nya kallelsen.
Designprocessens tredje steg, att skapa idéer, innebar att teori och intervjuresultatet kunde delas upp i två olika resultatdelar. Den första berörde symboler som förmedlade kallelsens information visuellt, medan den andra berörde kallelsens struktur och layout. Processens sista steg, prototypa koncept, innebar att göra en prototyp av tidigare idéer samt utvärdera denna. Resultatet av detta blev fyra layouter och symboler, se kapitel 4.2 Efter att symbolerna skapats validerades de med hjälp av en enkät.
3.2 Uppdelning av kallelsens information
Efter att ha läst kallelsen delades informationen upp i olika delar, enligt Coates and Ellisons bok An introduction to information design. Först delades informationen upp i fyra delar: introduktion till kallelsen, innan operationen, efter operationen och extra information. All
informationsdelen innan operationen kom rubriken dagen före operation med underrubriken hygien. Detta gjordes för att hålla ihop kallelsens instruktioner med det som hörde ihop. Mälarsjukhusets kallelse strukturerades om med hjälp av en lista från boken An introduction to information design. Listan består av fem punkter och kan användas som guide i
strukturerandet av information, i ett designarbete. Se listan nedan. 1. ”Read through the information /content you are designing.” 2. “What order does the information need to be presented in?”
3. “Establish what your audience needs to see first, second, third, and so on.” 4. “Decide how you are going to differentiate between the various levels of
information…”
5. “You could consider using scale, colour, a typeface with a variety of weights, white space and graphic elements to guide your audience around the information.”
(Coates & Ellison 2014. s.66)
(2) Informationen skrevs om till kronologisk ordning så att patienten lättare skulle få en överblick på händelseförloppet innan och efter operationen.
(3)(4) kallelsens struktur är inspirerat av hur ordningen i en manual eller instruktionsbok läggs upp, det vill säga kallelseinformationen strukturerades för att bli kronologisk. Detta gjordes eftersom en kronologisk ordning ger en tydligare röd tråd av kallelseinformationen.
(Coates & Ellison 2014. s.66) Projektets struktur påverkades även av intervjuresultatets data
(5) I guidens sista steg utvecklades pictogrammen från intervjuresultatet men även diverse teorier rörande gestaltningslagar, illustrationer, pictogramkategorisering och
pictogramuppbyggnad. Se kapitel 2.5.1 för mer information om pictogram. (Coates & Ellison 2014. s.66)
3.3 Intervju
I projektet genomfördes interjuver som en metod för informationsinsamling. Dessa
genomfördes via telefon och med hjälp av en tolk för att effektivt kunna kommunicera och testa de nuvarande kallelserna. Syftet var att få en uppfattning om hur patienter med
invandrarbakgrund uppfattar vårdens kallelser på svenska samt för att se om de hade tidigare erfarenhet av vårdkallelser.
Enligt Hanington (2012 s.102) lämpar sig interjuver bäst i personmöten, men som tidigare nämnt var detta inte lämpligt under rådande covid-19 pandemin, följaktligen genomfördes telefonintervjuer istället. Intervjuer kan vara strukturerade eller ostrukturerade, men båda är baserade på ämnen som ska undersökas i projektet. I detta projekt genomfördes intervjuerna med förberedda frågor, men extra frågor och förklaring av intervjufrågorna kunde
förekomma. Intervjuerna var därmed strukturerade.
Under intervjuerna ställdes fjorton olika frågor vilka var inriktade på att utvärdera hur olika delar av kallelsen uppfattades när målgruppen har begränsade kunskaper i det svenska språket. Frågorna ställdes även för att se hur viktig en tolk är för patienten. Andra frågor gav svar på vilka ord som var svårförståeliga och förvirrande samt om de ansåg att information fattades, se bilaga Intervju och enkät, för mer information.
3.4 Genomförande av intervjuer
Sex interjuver genomfördes med hjälp av tolk och tog ungefär 45 minuter. Intervjuernas struktur och frågor var inplanerade med tolken vilket gav intervjun en naturligare övergång i språket. Utan tolken på Vingåkers kommun hade dessa interjuver varit omöjliga att
genomföra. Varje intervju delades upp i tre delar. Den första delen syftade till att få fram en bakgrund om personens erfarenhet med vården och dennas tillvägagångssätt att kommunicera med vården. Under del två fick individen försök läsa och berätta vad hon kunde förstå och inte förstå i den svenskspråkiga kallelsen. Denna del var inriktad på att utvärdera hur olika delar av kallelsen uppfattades när målgruppen har begränsade kunskaper i det svenska språket, samt vilka ord som var svårförståeliga och förvirrande. Sedan gick kallelsen igenom med hjälp av tolken på individen modersmål för att se om det uppstod förvirring även med hjälp av tolk. I den avslutande delen av intervjun ställdes frågor för att undersöka individens egna tankar om informationen i kallelsen, exempelvis om de upplevde att något var otydligt eller att information fattades. Se bilaga Intervju och enkät, för intervjufrågorna.
3.5 Urval
I urvalet av individerna som intervjuades hade alla invandrarbakgrund och var kvinnor. Individerna kontaktades genom tolken på Vingåkers kommun. Tolken hjälpte till med bedömningen om vilka som var lämpliga att intervjua. Kriterierna var att de hade sämre svenskakunskaper och var kvinnor. I flera fall var de som intervjuades analfabeter, vilket klargjorde betydelsen av att ha en tolk närvarande.
3.6 Validering av symboler med hjälp av enkät
För att kunna validera projektets symboler genomfördes en enkätundersökning där uppgiften var att koppla ihop den korrekta symbolen med ett ord. Vid varje fråga kunde enkätsvararen välja mellan fyra symboler varav en var korrekt. Målet med enkäten var att se hur god kunskapen om varje symbol var, men även för att se var eventuella feltolkningar av
symbolerna uppstod. Enkäten fanns tillgänglig på tre språk, svenska, hindu och arabiska, som översattes och spreds med hjälp av de två tolkarna. Enkäten spreds även i flera relevanta facebook-grupper, med kopplad till Svenska för invandrare (SFI). Se bilaga Intervju och enkät,
Orden som användes som grund för symbolerna kom ursprungligen från originalkallelsen. Dessutom hade de stuckit ut vid intervjuerna som svårare ord för de intervjuade. Symbolerna placerades nära varandra i enkätstrukturen i ett försök att se om de kunde misstolkas när symbolerna är placerade nära varandra, se t ex i kallelsens layout 3. Se kapitel 4.2.1.3. Ett annat syfte med enkäten var att undersöka kunskapsnivån hos enkätsvararna kring begrepp och termer som kan finnas i en kallelse.
4 Resultat
4.1 Intervjuresultat
De individer som intervjuades var som tidigare nämnt kvinnor med invandrarbakgrund vilka blivit kontaktade om projektet genom tolken. Alla kvinnor var utlandsfödda och hade hindu eller persiska som modersmål. De har varit olika lång tid i Sverige, vilket varierade mellan några månader till flera år. Av dessa kvinnor var hälften av dem analfabeter, se bilaga Intervju och enkät. Under intervjuerna ställdes fjorton frågor varav tre frågor utformades för att vara väldigt lika. Detta gjordes för att försöka ge dem en chans att utveckla sina svar eller komma med nya alternativa svar. De tre frågorna var: Vilken information är viktigast för dig? Finns det något du skulle vilja lägga till i kallelsen? Vad är viktigast att ha i en kallelse för dig?
Det var en problematisk metod att försöka får de intervjuade att självmant fundera och kritiskt värdera vad som var viktigast för dem. De uppvisade en ovana över att kunna granska och utvärdera och deras erfarenhet och kunskap om vården och kallelser kunde variera.
När deltagarna fick frågan om vilken information de värderade mest i en kallelse svarade de tid, plats, information om vägbeskrivning i och utanför lokalen, tillgång till tolk, instruktioner om operationen och mediciner. Vid nästa fråga om det fanns något de skulle vilja lägga till i kallelsen, fanns det även önskemål om instruktioner för hur man ska använda de
rekommenderade produkterna från apoteket. Den tredje frågan gav två sorters svar, ett om att språket i kallelsen behöver förenklas och göras lättläst. Det andra svaret var att information behövde läggas till, exempelvis information om vad man ska göra inför en operation.
Utifrån deltagarnas svar på resterande frågor och läsning av ordinarie kallelse framgick det att vissa deltagare kunde förstå helheten av kallelsen, men inte specifika ord. I intervjuerna hade deltagarna svårt att förstå enklare medicinska termer även när tolken översatte dessa.
Exempel på detta är ord som: Incheckningsterminalen, apotek, hygienskäl, komplikation, ingreppet, operationssjuksköterskan, kraftig övervikt, mag- och tarmsjukdomar. Det hände också att deltagaren inte förstod vad tolken menade även efter en förklaring om termen. Från dessa interjuver kan man stärka Magnussons uttalande i sin arbetsrapport om att medicinska termer som ASA, uppvakningsavdelningen, etc är svåra att förstå utan en kontext eller förståelse för termernas betydelse. (Magnusson 2004, s.38)
Av de intervjusvar som gavs kom det fram att deltagarna hade blandad erfarenhet av den svenska vården och kvinnokliniken samt att de ville ha tillgång till tolk om de besöker vården. Även om mångspråkig kommunikation är tillgänglig på Region Sörmlands sjukhus för patienter med invandrarbakgrund, kan det uppstå kommunikationsbrister när en kallelse rekommenderar produkter från apotek till patienter. Enligt de intervjuade deltagare är det svårt att kunna kommunicera med personalen på apoteket samt förstå innehållsförteckning på produkter. Detta framgick från de intervjuades egna kommentarer efter förklaring av vissa produkter som togs upp i kallelsen. Utifrån intervjuresultatet kan man se trender om vilken sorts information deltagarna värderar mest i en kallelse. Det rör sig om information angående vägbeskrivning i sjukhusets lokaler, mediciner, operationen, möjlighet till tolk och hur apotekets produkter används. De flesta av dessa finns redan idag i den nuvarande kallelsen, men en utveckling med visuella medier skulle kunna förtydliga kallelsens information. Idag
finns det en struktur av rubriker, brödtext och punkter i kallelsen men inga illustrationer, bilaga layout och symboler. Illustrationer och symboler skulle kunna förtydliga innehållet och leda till snabbare identifiering av textens budskap. Enligt Petterson (2002, s.237)stannar visuella bilder längre i minnet i jämförelse med verbal information. Detta kan teoretiskt sätt göra skillnaden för en patient som är analfabet och är beroende av en tolk.
4.2 Resultat kallelse
4.2.1 Kallelsens layout
Efter att ha gått igenom Wikberg Nilssons designprocess har kallelsens innehåll
omstrukturerats med hjälp av Coates och Ellison guide om hur de organiserar information. I den nya strukturen kommer informationen läsas i den ordning instruktionerna ska utföras. Projektet producerade fyra olika layouter som med olika bakomliggande idéer strävade efter att förbättra kallelsen.
4.2.1.1 Layout 1
Bilaga layout och symboler inkluderar det första förslaget för layouten. Ordningen på kallelsens text har omstrukturerats och ytor för möjliga platser för illustrationer lades till. Dessa ytor hänger ihop med den bredvidliggande texten. Exempelvis under rubriken Gör ej på tredje sidan i bilagan finns det två ytor för illustrationer vilka ska representera texten under samma rubrik. Genom att lägga till illustrationer är förhoppningen att ge patienterna en extra inlärningsmodalitet. (Petterson 2002, s.251-252)
Sedan finns det även färgade block på kanten av alla dokument. Dessa ska förtydliga vilket steg i kallelsen informationen tillhör, exempelvis börjar första sidans gråa kant med att markera att det handlar om generell information om kallelsen. Sedan övergår information till vad patienten ska göra innan operationen med en ljusare blå kant. Efter det kommer den mörkblåa kanten med information om vad patienten ska göra efter operationen. Sista sidans kant, som är turkos, markerar ut annan viktig information patienten bör veta om. Denna del är uppdelad i tre delar innehållande medicinsk information, karta i sjukhusets lokaler och en attgöra-lista för patienten att fylla i, med syftet att uppmärksamma för patienten själv att denna har följt kallelsen instruktioner korrekt. Kantdetaljen kan kopplas till Coates och Ellison text om illustrationer. Enligt dem kan en illustration använda sig av olika gestaltningslagar för att bland annat förmedla läsordningen vilket är syftet för denna kantdetalj. (Coates & Ellison 2014. s.94)
s.1 s.2 s.3 s.4 Läkarbesökets morgon
Använd inte lotion, ansiktskräm på kroppen eller ansiktet
Rena kläder
4.2.1.2 Layout 2
I bilaga layout och symboler finns det andra layoutförslage, där försöktes kallelsen utformas så att strukturen är vertikal istället för horisontell. Detta gjordes med den bakomliggande tanken att kallelserna idag levereras som vikta A4 dokument. Vikningen kan tolkas som en diskret siddelare som delar upp informationen i mindre informationsmängder. Detta borde förenkla intagandet av information eftersom det är en mindre mängd per vikt sida. En förenkling av kallelsens betydelsebärande enheter och en mer strukturerad layout borde led till en mindre kognitivt belastande kallelse, enligt Coates och Ellison. (Coates & Ellison 2014. s.16)
Nackdelen med denna layout är att ordningen mellan de olika dokumenten kan bli förvirrande för patienter som inte har någon erfarenhet av vertikalt strukturerade dokument. För att motverka detta har en färgkodad kant inarbetats för att förtydliga vilka delar av kallelsen som hänger ihop. I layouten inarbetades de viktigaste visuella representationerna av
informationen, det vill säga de viktigaste symbolerna för att förtydliga budskapet i textdelarna. Mer information om symbolerna i kapitel 4.2.2.
s.3 s.4
s.5
4.2.1.3 Layout 3
I projektets tredje layout förslag, se bilaga layout och symboler inarbetades Mälarsjukhusets egen karta på sjukhusområdet. Kartan markerar ut sjukhuslokalernas olika ingångar, hus och hissar mm. Kartan inarbetades med syftet att uppfylla intervjudeltagarnas behov om bättre vägledning. Kallelsens symboler hade designats om utifrån Lindens rekommendationer. Detta
hjälpte både till med att skapa en starkare visuell tydlighet av symbolerna men gav även bättre kontraster. (Linden 1999, s.10) I layout 3 ändrades kantfärgerna till gråt, ljusast till mörkast. Layoutens text är för det mesta hämtad direkt från sjukhusets ursprungliga kallelse men har på vissa platser förenklats språkmässigt för att uppfylla intervjudeltagarnas behov om lättare språk i kallelsen. Under de flesta textstyckena finns symboler som ska förtydliga vissa termer och begrepp som tidigare visar sig vara svårare för intervjudeltagarna att förstå. Symbolerna fyller en större yta i layout 3 i jämförelse med sjukhusets ordinarie kallelse. Layout 3 har, precis som layout 2, ett liggande A4 format. Detta gjordes för att det var enklare att dela upp informationen i mindre delar. Genom att ha en mer uppdelad struktur begränsas textmängden som patienten direkt uppfattar. Patienterna blir förhoppningsvis inte lika överväldigande av att se mindre textstycken och symboler gentemot en kallelse som endast baseras på text. Enligt Bathes teori styr och begränsas läsarens tolkningsutrymme av bild och text. I layout 3 har bilderna anknutits till texten, det vill säga layoutens bild och text komplementetrar varandra. Denna relation mellan text och bild kallas förankring. Enligt Holsanova ska ett delat bild- och textbudskap styra läsaren till att uppnå en djupare förståelse av innehållet. (Holsanova 2010, s. 52-53)
Vid inlärning av ny information kan patienten utnyttja tre olika modaliteter: hörsel, visuella element, text. Enligt Petterson skiljer sig lärandet hos en individ beroende på valet av modalitet. I layout 3 har både visuella element och text inarbetas. Om en patient har tillgång till en tolk inkluderas alla tre modaliteter. Med tre tillgängliga modaliteter kan patienterna utnyttja dessa för att bilda sig en tydligare uppfattning av kallelseinnehållet. (Petterson 2002, s. 251-252)
s. 1
s. 2
s.3 s.4
s.5 s.6
Den slutgiltiga layouten är i ett stående A4 format. Detta designval gjordes utifrån att blanketter, dokument med information som kallelser, labbresultat etc, redan ges ut i stående A4 format. Men även för att det bör det vara lättare för en läsare att navigera sig bland textstycken som inte är för breda, inte heller har fler sidor bredvid varandra som kan störa. Utvecklingen från förslag ett till fyra har bland annat varit att ta bort sidokanter, ökat
marginalerna mellan textstyckena och striktare linjära stycken där det blev två kolumner, en med symboler och en med text.
Valet att ändra layouten till ett stående A4 baserades på problematiken att få läsaren att uppleva att några specifika symboler tillhörde ett specifikt textstycke. När kallelselayouten tidigare gjorts i liggande format upplevdes symboler och text mindre organiserade och mer rörigt.
s.1 s.2
Extra information
• Inom hällso- och sjukvården så handleder vi studerande inom olika vårdyrken. som patient kan du bidra till att de som utbildas får praktisk erfarenhet men du har alltid rätt att säga nej.
• Data från vår journaler används i de nationella kvalitetsregister som vi är anslutna till. Om du inte vill att uppgifter överförs så meddela personalen detta när du kommer i kontakt med sjukhuset.
• I samband med operation kommer det ev. att tas prover, som sparas i Biobank en på Patalogiavdeningen. Om du inte samtycker till att dina prov sparas, uppmanas du att meddela din ansvarige läkare om detta. Har du hudproblem, hudsjukdom eller någon pågående infektion innan operationen, kontakta operationssjuksköterskan för råd
Vid frågor eller misstanke om komplikationer eller ingrepp kontakta i första hand kvinnokliniken vid sjukhuset där du opererats. • Mällarsjukhuset tel. 016-10 30 50, kläll, natt eller helg 016-10 39 30.
s.5
4.2.2 Kallelsens symboler
Informationen som har illustrerats i kallelsen är baserad på intervjuresultatet Detta
inkluderade medicinska illustrationer, presentationer av objekt, fenomen och en karta över sjukhusets lokaler. Förhoppningen med dessa illustrationer är att uppfylla ett ouppfyllt informationsbehov hos patienten.
Illustrationer som representerar människor i olika situationer är starkt inspirerade av Oti Aichers Pictogram från de olympiska spelen i München år 1972 (Coates & Ellison 2014. s.42), men även Henry Svahns pictogram från Manne Lidéns bok Grafisk design av pictogram – synpunkter och förslag kring utformning och syntax. Aicher hade i sitt arbete utvecklat pictogram som skulle förstås och tolkas av en internationell målgrupp, medan Svahs pictogramsmålgrupp berörde individer med olika grad av kognitiv
funktionsnedsättning. (Linden 1999, s.4)
Mälarsjukhuset har textbaserade kallelser tillgängliga på flera språk. Syftet är att arbeta över flera språkbarriärer och inkludera en större internationell målgrupp. Archers arbete hade även syftet att gå över språkbarriärer men använde sig istället av pictogram. Den nya kallelsen inkluderar både text och bild med pictogram som representerar text-budskap. Projektets pictogram har utvecklats med starka svart vita kontraster, bland annat för att det är lättare att ta in informationen utan några visuellt störande element, samt att det underlättar avläsningen för folk med vissa synnedsättning. (Coates & Ellison 2014. s.43).
Kallelse till operation Operations läkare
Förnamn Efternamn Tid & dag Tisdagen 17 mars Kl 10:00 Klinik Gynekologi- och SESAM-mottagningen,
Mälarsjukhuset. Plats
Från huvudentren ta hiss D alternativt, från entre 2 ta hiss G.
Genom att ha visualiserat utvald information ur kallelsen kan information snabbare
identifieras och patienten kan bilda en tydligare uppfattning om kontexten. (Holsanova 2010, s.48).
4.2.3. Kallelsens pictogram
I kallelsetexten kunde ett flertal instruktioner identifieras om vad patienten rekommenderas samt inte rekommenderas att göra. I den alternativa kallelsen har flera av dessa instruktioner fått en representativ bild eller illustration kopplat till texten de tillhör.
För att undvika eventuella kontrastskillnader mellan patienter med eller utan någon form av färgblindhet utformades alla symboler som pictogram med svart bakgrund och vita former. Detta blev ett genomgående designval i de flesta symboler. Svart-vita pictogram ska enligt Linden ha den bästa kontrasten. (Linden 1999, s.10)
Det rörde sig om två olika typer av pictogram. Den första sortens piktogram som nämns talar för eller mot en handling. Dessa piktogram är inspirerade av den svenska vägskylten Förbud mot trafik med motordrivet fordon med fler än två hjul. Deras gemensamma kännetecken är en svart cirkel och en överstrykning, se pictogrammen nedan.
Tre av dessa symboler representerar att patienten ska fasta innan en operation. Symbolerna markerar under hur lång period patienten behöver undvika föda i olika former. Det handlar om de två grupperna mat och dricka, samt kombinationen mellan dessa. Rök-inte-på
sjukhusområdet-symbolen är en kombination av den internationella rök-ej-symbolen och en egengjord symbol för sjukhus. Sjukhuset i symbolen har minimalt med detaljer, exempelvis har den inga fönster på fasaden eller flera våningar. Detta för att hålla det så enkelt som möjligt så att det inte blir visuellt störande eller göra symbolen till ett kluster av detaljer. Den internationella rök-ej-symbolen hade också kunnat fungera i denna kallelse, men hade inte specificerat detaljen om att det rörde sig om ett sjukhusområde.
Den andra typen är de representativa symbolerna, vilka är
symboler av det objektet de representerar. Några av dessa är även kontaktsymboler. Dessa ska leda tankarna till något som är relaterat till symbolen.
Se bilaga symboler eller se sida 29 för symboler. Den första raden är en blandning av pictogram med medicinska och hygieniska symboler. Dessa pictogram används för att visualisera och stödja textens instruktioner under rubrikerna hygien och medicin. Parfym, lotion, smink, och ansiktskräm är kategorier för hygienprodukter patienten ska undvika innan en operation. På grund av antalet produkter som går under dessa kategorier
utvecklades ett flertal symboler. I ett försök att sammanfatta dessa utvecklades symboler föreställande en lotionpump, en ansiktskrämburk, en sminkborste, en sminkpalett, en parfym, smycken och en tvål.
Första pictogrammet på andra raden förtydligar kallelseinstruktionen om att patienten ska lämna sina ytterkläder i avgiftsfria ytterskåp vid entrén. Den är
relevant då patienten kan bli försenad till operationen för just detta. Symbolerna för astma, graviditet, ammande och överviktig representerar olika hälsoorsaker till att inte ta ibuprofen innan en operation. Symbolen på den ammande kvinnan illustrerar en helkroppsfigur för modern i symbolen, symbolen avgränsades till att bara
inkludera överkroppen. Därmed förlorar man den klassiska ”kjolsiluetten” som indikerar att symbolen föreställer en kvinna. Därför lades en siluett av hår till för att specificera att det är en kvinna. För att skapa kontrast och fokus på barnet gjordes dennas siluett svart. Symbolen för en gravid kvinna har en sidoprofil för att tydligt illustrera att det finns ett barn i magen. Den gråa cirkulära formen representerar livmodern medans bäbisen är vit för bättre kontrast. Symbolen föreställande en spruta är en representation av en insulinspruta som diabetiker medicineras med hjälp av. För att indikera att astma symbolen handlar om patienter med astma har en individ som använder en inhalator illustrerats. Inhalatorn har med de grundläggande detaljerna om hur en inhalator ser ut, samt luftsträck som ska förstärka händelsen av att individen suger in luft. Pictogrammet för
uppvakningsavdelningen var nödvändig då det kom fram att intervjudeltagare som inte hade erfarenhet av vården, inte visste vad detta innebar.
Genom kommentarer från deltagareintervjuerna, men även Magnussons arbetsrapport, blev det tydligt att orden öppna sår var svårt att förstå för målgruppen. En symbol av en hand med två skärsår med bloddroppar blev resultatet.
Pictogrammen på sista raden med utropstecken är alla kontaktsymboler som representerar olika hälsotillstånd. Symbolerna som föreställer njur-, lever-, mag- och tarmproblem är endast enkla siluetter av organen. För att uppmärksamma att det finns ett problem lades en symbol med utropstecken till på varje symbol föreställande ett organ. Symbolen för överviktighet (BMI>34) gjordes som en bredare variant av den klassiska symbolen för människa.
Ammande Klädskåp
sjukhusområdet Ät inte
4.2.4 Piktogram system
För att visuellt vägleda och organisera kallelsens symboler har ett system inarbetats.
Systemsymbolerna placeras i nedre högra kanten på pictogrammen för att förstärka vad det är för handling patienten ska utföra. Genom att utgå från redan existerande symboler och system som används i det svenska samhället, stärks förhoppningsvis symbolerna av visuella ledtrådar som målgruppen kan ha erfarenhet av. Nuvarande system som användes som
inspirationskällor var ISO 7010, CLP markeringar och trafikljus. ISO 7010 står för International Organisation for Standardization, vilka arbetar med kommersiell och industriell standardisering (International Organisation for Standardization. 2020).
CLP markeringar används för att markera kemiska produkter med farosymboler, vilka informerar om produkternas olika egenskaper. Detta för att kunna skydda miljön och
användare. (Kemi. 2020) Trafikljus är det systemet som är mest förekommande i Sverige, av hittills nämnda. Trafikljusets betydelse bestäms av trafikljusets färg och utformning.
(Körkortskolan. 2020)
ISO 7010 symbol kategorier
Varnings symbol Nödsymboler Förbudssymboler
Obligatoriska Brandskyltar Symboler
--- Warning signs Emergency signs Probition signs. Mandatory signs Fire signs
(Clarion safety. 2020)
Inspiration för kallelsesystemet blev färgval från trafikljusen och ISO 7010. Efter att ha organiserat vilka kallelse symboler i systemkategorierna:
• Varning/ observera symboler • Gör
• Gör ej • Kontakt
Färgerna som kommer användas för att identifiera pictogramsystemet utgår från ett trafikljus. Motivationen är att trafikljusets signalfärger är vanligt förekommande i det svenska
samhället, men även internationellt. Detta ökar chansen för att mottagaren enklare förstår dess innebörd. Trafikljuset har tre färger: rött, gult och grönt. Dessa
representerar stop, stanna och kör. Pictogrammens systemsymboler har
liknande uppbyggnad. Röd färg syftar till någonting patienten inte ska göra, gul färg kopplas till varning och grön färg hänvisar till något patienten ska göra. Förutom dessa tre signalsymboler finns det även en signalsymbol för kontakt.
De andra tre identifierande pictogrammen har tydliga konnotationer. Färgen blå är inte lika bunden till en specifik betydelse vilket/och är lämpligt neutral. Exempel på när användningar färgkodningen blå är ofta i påbuds skyltar i trafiken och sociala mediers loggor. Så som Twitter och Facebook. (Facebook. 2020), (Twitter. 2020). Färgerna för kallelsens systemsymboler kan sammanfattas på följande sätt:
Röd – gör ej Grön – gör
4.2.5 Enkätsvar
Som tidigare nämnt i kapitel 3.1 genomfördes en enkät för att undersöka kunskap och tolkningsförmågan mellan symbolerna och enkätsvararen. Sammanlagt var det 13 enkätdeltagare och 22 symboler som testades som frågor. Av dessa 22 var det sex
pictogram/symboler som visade sig vara mer svårtolkade. Resultatet ska betraktas som en enkel test av symbolerna, den ska inte anses vara avgörande eftersom deltagandet var för litet. Dessutom hade en mer utförlig enkät behövts, denna bör då kompletteras med en säker testgrupp samt ett större antal som besvarar enkäten. Jag skulle även velat ha en fysisk dialog med en eller flera mindre grupper för att på så vis kunna fånga upp tolkningar och få en bättre förståelse för hur de ser på symbolerna.
Dessa symboler var: • • • Regelbunden medicin Njurproblem Astma • • • Paracetamol Tvål Hjärtsvikt, blodtrycksförtunnande och blödningsbenägenhet.
Regelbunden medicin Hjärtsvikt, blod trycksförtunnande och blödningsbenägenhet
Njurproblem
Njure
Det kan finnas en ren okunskap om hur formen av de inre organen ser ut, därför är det lätt att förväxla symbolerna för lever, njure och övriga organ. Enda sättet att säkerställa är att komplettera pictogrammet/symbolen med en bildtext.
Njurproblem Hjärtsvikt blödningsbenägenhet
Efter enkätstudien insåg jag att det finns det risk att pictogrammet/symbolen Den blödande handen förväxlades med blödning, oavsett storlek eller placering. Handen som blöder står för öppna sår men tolkades som blödningsbenägenhet. Rekommenderat är att låta blödningsbenägenhet ingå i Den blödande handen, det vill säga öppna sår-pictogrammet/symbolen. Detta måste naturligtvis stämmas av med utbildad vårdpersonal innan det genomförs.
Hjärtsvikt, blod trycksförtunnande och blödningsbenägenhet 12 2 1 10 5
Astma (parfym)
Kopplingen pictogrammet/symbolen på parfymflaskan och astma tror jag att man kan vara känslig mot parfym om man har astma. Det kan råda en okunskap också, om man inte har astma så känner man möjligtvis inte till vad en inhalator är.
Paracetamol
Här valdes picto grammet/symbolen Regelbunden medicin som föreställer en medicinkarta. Självklart finns även Paracetamol i en sån karta och
pictogrammet/symbolen kan därf ör blandas ihop med den enskilda bilden på en tablett. 1 14 1 14
T vål
Denna pictogram/symbol blandades ihop med bilden på Krämer och lotion vilket är förståeligt då en tvålpump kan ha liknande utformning.
Regelbunden medicinering
Denna var den svåraste pictogrammet/symbolen att tolka enligt enkätresultatet. En möjlig förklaring är att det är ett okänt begrepp, regelbunden medicinering. Samtidigt så gjorde jag frågan lite utmanande då jag hade flera olika
medicinformer som alternativ. En klocka i kombinationen med någon form av medicinform kan kanske underlätta.
1 14 4 10
5 Slutsats och reflektioner
5.1 Reflektioner
Layoutarbetet skulle kunna förbättras i hur illustrationer och textsegment kopplas ihop. I de layouter som projektet redovisat finns det helt klart rum för förbättring, specifikt i hur kallelsernas grids och språk struktureras för att leda läsaren. Den ursprungliga kallelsens layout var för statiska och konservativa, detta kommer från den bakomliggande tanken att vården är en statlig verksamhet med strikta riktlinjer om de dokument som ges ut. Idag struktureras kallelserna utifrån de dataprogram som används, inte efter målgruppen. Med stor sannolikhet kommer skapande av kallelsen utvecklas i framtiden och även sättet att inhämta sin information. Då kommer dessa pictogram och illustrationer medföra mindre hinder för hur utformandet av vårdinformation kan se ut. Medier och funktioner så som animationer,
illustrationer, text, textförstoringar och talsyntes kommer alla kunna inarbetas i sammanhanget.
Pictogram används för att överskrida språkbarriärer vilket tyder på att de lämpar sig väl som bilder i en kallelse samt som kommunikationsmedel i denna situation. Pictogram erbjuder även ett mer etisk neutralt tillvägagångsätt än en vanlig illustration då den inte tar hänsyn till ras, utseende, etc. Förhoppningsvis kan pictogrammen och illustrationerna inspirera för att utveckla mer visuell kommunikation inom vården. Projektets metod baserades på strukturerade telefonintervjuer vilket gjordes med hjälp av tolk. Om detta projekt, eller ett liknande, skulle genomföras igen finns det en del rekommendationer av metodvalet. För det första skulle intervjuerna genomföras på plats tillsammans med både tolk och deltagare i samma rum. Detta för att kunna till en bättre grad känna av stämningen, läsa av
ansiktsuttryck och kroppsspråk. En större grupp deltagare skulle kunna samlas och testa tillsammans samt redogöra vad de tycker om de alternativa kallelserna. Detta kan även göras individuellt som i större testgrupper. Dessutom ser jag ett värde i att låta en eller flera deltagare i målgruppen, som inte deltagit i intervjuerna tidigare, testa den ordinarie kallelsen och den alternativa kallelsen på sjukhuset. Utifrån dessa moment samlas data in som kan användas som resonemang för olika designval. Under detta projekt var inte fysiska
personintervjuer eller sjukhusbesök möjliga att utföra, utifrån covid-19 pandemin. Ska man göra om enkäten i framtiden bör man använda sig av flera olika grupper, en som varit med från början och en som inte tidigare varit involverad. På detta sätt så får man flera
kontrollgrupper samt att man undviker att fånga in hur kallelsen upplevs för en förstagångsanvändare.
En annan aspekt av om man ska göra om projektet eller eventuellt utveckla detta är att fundera på att utveckla sjukhusets lokalkarta, det vill säga lägga upp en karta per enhet i sjukhuset. Detta för att underlätta för besökare att hitta dit enklare. Dagens karta som användes är lite för färggrann och innehåller för mycket information.
5.2 Slutsats
Den nya alternativa kallelsen har fler sätt att ta in och tolka information än den tidigare. Den innehåller visuella symboler och bilder vilka stärker textens budskap. Inarbetandet av visuella
