Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap
Tidig intervention för barn i förskolan –
generellt och specifikt stöd
Pedagogiska metoder eller program som tillämpas i förskolan för barn i behov av särskilt stöd samt gråzonsbarn
Early Intervention for Children in Preschool –
General and Specific Support
Pedagogical methods and programs applied in preschool for children in need of special support and greyzone children
Martina Norling
D- uppsats i specialpedagogik, 71-80 poäng Internationella Masterprogrammet Barn-Hälsa-Utveckling-Lärande-Intervention Handledare: Anette Sandberg Vårterminen 2006 Examinator: Eva Björck-Åkesson
Mälardalens Högskola Uppsats
Institutionen för Samhälls- och 10 poäng
Beteendevetenskap Pedagogik, 71-80p Box 833 721 23 Västerås SAMMANFATTNING Martina Norling
Tidig intervention för barn i förskolan - generellt och specifikt stöd
Vårterminen 2006-06-21 Antal sidor 72
Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska program eller metoder som tillämpas i förskolan för barn i behov av särskilt stöd. Det finns få studier om metoder och program i förskolan. Barn i behov av särskilt stöd är de barn som identifierats att vara i behov av särskilt stöd enligt skollagen (2a kap § 9) samt de barn som förskolepersonalen anser vara i behov av extra uppmärksamhet och särskilt stöd men som inte identifierats av skollagen s.k. ”gråzonsbarn”. Studien har en ”mixed methods” design. Den inleds med enkäter med fasta frågor samt en öppen frågeställning. Vidare ingår en systematisk litteraturstudie samt 34 intervjuer med förskolepersonal. I den systematiska litteraturstudien visar resultatet att de program som används, sällan utvärderas och granskas. Resultaten i enkäten samt intervjuerna visar att personalen i förskolan tillämpar flera olika metoder. Personalen kan på ett tydligt sätt berätta om sina erfarenheter och uppfattningar om hur metoderna tillämpas och vad de gör för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att personalen tillämpar metoderna både generellt och specifikt d.v.s. de flesta av personalen tillämpar metoder individuellt efter barnens behov i grupp och enskilt.
Nyckelord: tidig intervention, pedagogiska program, systematisk litteraturstudie, pedagogiska metoder, förskola, barn i behov av särskilt stöd, gråzonsbarn.
SUMMARY
Early Intervention for Children in Preschool – General and Specific Support
The aim of this study was to examine special pedagogical methods that are applied in preschool for children in need of special support. In this study the concept children in need of special support refers to children with identified disabilities and so-called grey-zone children. The definition of grey-zone children is “children without identified disabilities that preschool teachers perceive to be in need of extra support”.
The study has a mixed methods design based on 571 questionnaires and 34 deep-interviews with preschool teachers. A systematic literature review is also included in the study. The literature review shows that there is little research about pedagogical methods in preschool. The methods that exist are seldom evaluated or criticized. The interviews show that preschool teachers use several pedagogical methods. The results show six categories of pedagogical methods focused on language, motor activity, activities to express oneself, special programs,
support from professional personnel and more time with teachers. Pedagogical methods that
develop language were those that were most used in preschool. However, are methods based on language always best practice?
In the questionnaire preschool teachers expressed their need of inservice-training focused on work with children in need of special support, but felt that they could not find time for this education. Inservice-training is necessary in order to develop preschool teacher’s reflections on how to review and criticize their own practice. It is important that the preschool teachers get the opportunity to observe and reflect on pedagogical methods used in preschool in order to develop the profession and the practice. Through a strong theoretical base and experience, documentation, and inservice training preschool teachers professional competency and the preschool environment is developed.
Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Teoretiska utgångspunkter ... 4 1.1. Utvecklingsekologi ...4 2. Systematisk litteraturstudie ... 7 2.1. Litteraturstudiens uppläggning...8 2.2. Metodkarta ...10 2.3. Resultat, sökning...11 2.4. Litteraturstudiens resultat...12
2.5. Beskrivning av artiklar som ingår i den fördjupade systematiska litteraturöversikten ...12
3. Huvudstudie ... 23 3.1. Syfte ...24 3.2. Metod ...24 3.3. Resultat ...35 4. Diskussion ... 66 5. Referenser... 73 6. Bilagor ... 77
6.1. Bilaga 1: Exkluderade artiklar, avhandlingar och forskningsrapporter ...77
Tabeller
Tabell 1: Redovisar sökord* och resultat i databasen ERIC... 11
Tabell 2: Inkluderade artiklar, avhandlingar och forskningsrapporter... 15
Tabell 3: Inkluderade artiklar, avhandlingar och forskningsrapporter... 19
Tabell 4: Datainsamlingsmetoder. Totalt antal avdelningar, bortfall och totalt antal deltagare ... 26
Tabell 5: Huvudkategorier av resultaten från enkätsvar - öppen-fråga... 39
Figurer Figur 1: Metodkartan beskriver strategin för litteraturstudien ... 10
Figur 2, Undersökningens uppläggning, förundersökning som baserar sig på en systematisk litteraturstudie... 25
Figur 3. Beskriver tolkningsarbetet i studien. ... 31
Figur 4: Speciella pedagogiska program eller metoder för pojkar och flickor som erhåller särskilt stöd... 36
Figur 5: Speciella pedagogiska program eller metoder för gråzonspojkar och gråzonsflickor 37 Figur 6. Personalens svar angående fortbildning ... 37
Figur 7: Antal metoder i respektive huvudkategori ... 40
Figur 8: Huvudkategorierna i resultatdelen baserat på de trettiofyra intervjuerna ... 40
Figur 9: Resultat språk ... 41
Figur 10: Resultat rörelse ... 46
Figur 11: Resultat uttrycksmedel ... 49
Figur 12: Resultat professionell vuxen... 52
Figur 13: Resultat vuxenkontakt ... 54
Figur 14: Resultat pedagogiskt program ... 57
Förord
Arbetet som förskollärare i 17 år har gett mig kunskaper, så mycket kunskaper vilket jag inte förstod att jag hade förrän jag började studera igen, efter alla dessa år. Det var med ångest och osäkerhet som jag kastade mig ut i den akademiska världen igen. Det var tankar som ständigt påminde mig om att, det var förlänge sedan som jag studerade, detta kommer att inkräkta
tiden till mina barn, kommer jag verkligen klara detta, mina kunskaper kan väl inte vara något av värde, alla dessa tankar……
Hösten 2003 bestämde jag mig att ge studierna en chans. Jag började på Magister programmet Barn – Hälsa - Utveckling – Lärande – Intervention, vilket inte var någon mjukstart precis. Utbildningen hade redan börjat, studiekamraterna hade lämnat in den första tentan och jag började med att ta igen den samt påbörja den nya kursen. Jag bestämde mig för att om jag klarar denna start så fortsätter jag med studierna, och tänk, det gjorde jag! Jag är mycket tacksam för den uppbackning jag fått av Camilla Birgersson som står mig mycket nära. Många gånger när jag var på väg att ge upp så stöttade hon mig och kom med många värmande ord på vägen. Mats Granlund har också en stor del i det hela. Genom hans engagemang fick han mig att känna att mina kunskaper var av betydelse. Hans föreläsningar var något jag såg fram emot och det gav mig många teorier vilka jag kunde knyta ihop med mitt arbete som förskollärare.
Slutet på utbildningen innebar att skriva denna uppsats vilket har varit som att segla i medvind och motvind. När man väl fått upp seglen och tror att det går att luta sig tillbaka i solen kommer det mörka moln med kastvindar och det är bara att sätta igång och skota om seglen igen.
Ett stort TACK vill jag ge min handledare Anette Sandberg som med sitt tålamod och ENGAGEMANG stöttat mig och gett goda råd på vägen, inte bara som handledare utan också som medmänniska. Hon har lång erfarenhet av förskolans verksamhet, forskning kring barn i förskolan samt har mycket med kunskaper vilket jag har fått ta del av.
Jag vill också tacka mina fd. arbetskollegor på friluftsförskolan ”Boken” som kanske inte alltid förstått vad jag gör men som ändå varit intresserade och frågat hur det går, min man som ”stöttat” och varit förstående alla dessa helger och kvällar som jag läst och skrivit. Han har också hjälpt mig med lay out, tabeller och diagram i denna uppsats. Mina barn har varit stolta över att jag också går i skolan precis som de. Tack till Vetenskapliga rådet (VR), utbildningsvetenskapliga kommitten, som finansierat PEGS projektet vilket gjorde det möjligt att genomföra denna uppsats.
STORT TACK till all personal i förskolorna som givit sin tid till att svara på enkäter och intervjuer. Ni gör ett fantastiskt arbete för alla dessa barn i förskolan i behov av särskilt stöd. Utan Er hade denna uppsats inte varit möjlig!
PS
I denna slutgiltiga version av uppsatsen vill jag även passa på att tacka min opponent Agneta Luttropp samt övriga deltagare vid seminariet den 21 juni 2006 för alla tips och idéer över hur jag kunnat förbättra denna uppsats.
Tack än en gång!
Inledning
Förskolans verksamhet skall ”präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet” (Utbildningsdepartementet, 2006, s.8). Förskolan utgör startpunkten för det livslånga lärandet och barnen ska ges möjligheter till att utveckla social och kommunikativ kompetens och utveckla en lust och tillit till sin förmåga att lära.
Den här studien är en del av forskningsprojektet ”Pedagogisk verksamhet för små barn i behov av särskilt stöd i förskolan – generellt och specifikt stöd” (PEGS). Projektet syftar till att undersöka vilken pedagogisk verksamhet som små barn (1-5 år), i behov av särskilt stöd, erbjuds i dag i förskolan (Björck-Åkesson, 2003). Barn i behov av särskilt stöd är de barn som anvisats plats i förskolan och identifierats vara i behov av särskilt stöd enligt skollagen, samt de barn som förskolepersonalen anser vara i behov av extra uppmärksamhet och särskilt stöd men som inte identifierats enligt skollagen. Den sistnämnda gruppen barn benämns som ”gråzonsbarn”. Fortsättningsvis i denna studie kommer de båda grupperna benämnas som barn i behov av särskilt stöd. Fokus i forskningsprojektet ligger på generell pedagogisk verksamhet, som omfattar alla barn i förskolan, men också specifika åtgärder som innebär stöd anpassat efter enskilda barns behov. Samtliga förskolor i Västmanland och Sörmland inbjöds att deltaga i studien vårterminen 2004.
Det finns idag en begränsad kunskap kring vilka pedagogiska insatser som görs i förskolan för barn i behov av särskilt stöd. Därför är det intressant att undersöka vilka speciella pedagogiska program eller metoder som tillämpas i förskolan för dessa barn. Själva förskolevistelsen kan vara ett generellt stöd för ett barn i behov av särskilt stöd, medan det specifika stödet kan ges i form av en assistent eller någon speciellt utarbetad pedagogisk metod, eller annan typ av individuellt stöd. Det finns dock ingen universell åtgärd som fungerar för alla barn i behov av särskilt stöd. Wachs (2000) menar att endast få åtgärder ger sämre resultat än flera olika slags åtgärder. Han menar att det är viktigt att se individen i sin helhet i dess omgivning och vilka omgivningsfaktorer som påverkar individen. Oftast är det många faktorer som påverkar en individ, och därför behövs oftast fler åtgärder. Omgivningen påverkar individer på olika sätt. Individualisering av metoder eller program är nödvändigt enligt Wachs.
Det kan vara många faktorer som påverkar val av metoder eller program i förskolan, t ex intresse, det enskilda barnets behov eller handledning av en konsult/expert. Personalen i
förskolan kan ha utbildat sig inom en särskild pedagogisk inriktning och tillämpar den inriktningen samt formar metoder som är specifikt för det enskilda barnet eller generellt för hela barngruppen. Forskningsresultat, fortbildningsinsatser, samt samhällsförändringar kan även påverka val av metoder eller program. En definition av begreppet program visar att ett program innehåller flera metoder. Metoderna kan vara olika men har ett gemensamt pedagogiskt syfte. Många åtgärder som genomförs i förskolan lyfts dock inte fram av personalen. I det här sammanhanget kan det kallas den tysta kunskapen (Carlgren, 1990; Molander, 1996; Polanyi, 1966; Sachs, 2003; Schön, 1983; Wittgenstein, 1999).
1. Teoretiska
utgångspunkter
1.1. Utvecklingsekologi
Denna studie har sin utgångspunkt i ett systemteoretiskt tänkande med ett utvecklingsekologiskt synsätt som ursprungligen utvecklats av Bronfenbrenner (1979). Den utvecklingsekologiska teorin kan beskrivas i termer av den ryska dockan som innehåller flera dockor som passar in i varandra. Man kan säga att dockan representerar de system som barnet samspelar med i sin omgivning.
The ecological environment is conceived as a set of nested structures, each inside the next, like a set of Russian dolls (Bronfenbrenner, 1979, s. 3).
Makrosystemet beskriver övergripande institutioner, ideologier, lagar, regler, vanor, tankesätt,
attityder och värderingar, t ex Lpfö 98, Läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2006) samt det faktum att de allra flesta barn i Sverige idag går i förskolan från tidig ålder.
Exosystemet beskriver arbetsliv, barnomsorg, grannskap media, myndigheter, hälso- och
sjukvård samt BVC (påverkar indirekt) t ex föräldrarnas arbete, alltså sådant som indirekt påverkar det enskilda barnet. Mesosystemet beskriver system av inbördes relaterade mikrosystem dvs. relationer mellan viktiga miljöer och kontakter mellan de som finns nära barnet i vardagslivet, t ex familj och förskolepersonal och kontakter mellan resurslärare, assistent och förskolepersonal. Mikrosystemet beskriver närmiljön dvs. en miljö med karakteristika fysiska egenskaper där individen agerar i en specifik roll under bestämda tidsperioder, t ex hemmet och förskolan. Den ekologiska modellen skall inte enbart ses som
orsakas inte enbart utifrån barnet själv utan även av faktorer i omgivningen med ömsesidig påverkan. Faktorer på olika nivåer måste kartläggas och åtgärdas för att barnet skall ha de bästa möjligheterna till utveckling.
Förskolan i sig är ett mikrosystem men det är också del av det enskilda barnets mesosystem. De regelbundna relationerna mellan ett antal mikrosystem skapar mesosystemet (Klefbeck & Ogden, 2003).
Klefbeck och Ogden (2003) ger exempel på utvecklingsstimulerande mesosystemförbindelser där förskolepersonalens kontakter med föräldrarna är viktiga. Det kan vara utvecklingssamtal eller de vardagliga kontakterna med föräldrarna när de lämnar och hämtar sina barn. Dessa kontakter har betydelse för hur personalen bemöter barnet i förskolan. Täta kontakter är utvecklingsfrämjande för barn. ”Det ger goda möjligheter för harmonisering av förväntningar och samordning av påverkan” (Klefbeck & Ogden, 2003, s. 56). Det medför också att barnet inte utsätts för olika förväntningar, utan man kan på så sätt förebygga eventuella missförstånd och konflikter.
Garbarino och Ganzel (2003) beskriver det ekologiska utvecklingsperspektivet inom systemteorin. De menar att det finns två olika sorters riskfaktorer som växelvis påverkar barns utveckling. Den ena är samspelet med barnets omedelbara miljö, dvs. bearbetning av händelser och förhållanden i barnets omgivning. Det andra är samspelet med det sociala systemet och barnets sociala miljö. Dessa två faktorer påverkar varje dag växelvis barnets utveckling. Utvecklingsekologin söker mönster och försöker få svar på hur individen fungerar i sin omedelbara omgivning för att försöka förstå och hitta de styrkor som kan utveckla barnet. Garbano och Ganzel (2003) förklarar att barns utveckling kan se olika ut beroende på vilka behov eller riskfaktorer det är som styr. Pedagogen i förskolan måste ta tillvara på de tillfällen som kan utveckla det enskilda barnet. Det omfattar barnets materiella behov, emotionella behov eller sociala uppmuntran. Stödet ska vara anpassat efter barnets individuella behov och den kapacitet som behövs just vid det tillfället. För varje barn sker en utveckling och förändring sker över tid. Pedagogen måste vara skicklig på att hitta de tillfällen som barnet behöver för att utvecklingsmöjligheterna ska komma tillstånd. Behoven kan alltså tillgodoses på olika sätt beroende på det enskilda barnets behov. Bronfenbrenner (1979) belyser detta genom sin forskning kring en familj som bor inne i city. Miljön kan t ex vara förenad med riskfaktorer för ett yngre barn men för en tonåring kan samma miljö ge
stimulans. Garbarino och Ganzel (2003) menar att förståelse för riskfaktorer som hotar det enskilda barnets utveckling kan leda till en tidig intervention som leder till nya lösningar samt skapar nya vägar för barnet att utvecklas vidare. Detta är utmaningen i utvecklingsekologin menar författarna.
Definitioner
Eftersom studien omfattas av begreppen metoder och program ges en definition av dessa begrepp.
Pedagogiska metoder
Metod kommer från ordet (me`thodos, vilket i detta sammanhang kan jämställas med metodik och -logi_a '-lära', '-vetenskap', av lo_gos 'ord'), läran om metoder, d.v.s. om planmässiga tillvägagångssätt. Flera områden kan ha som sitt studieobjekt metoder för att uppnå bestämda mål eller lösa givna uppgifter inom olika verksamhetsområden och i detta fall avses förskolan (Nationalencyklopedin, 2000).
Enligt Rienecker (2002) är metod ett redskap, som kan användas för att på ett planmässigt tillvägagångssätt insamla och/eller bearbeta information för att nå fram till ett svar på en fråga eller ge en lösning på ett problem. I denna studie avses redskap som personalen tillämpar i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.
Program
För att kunna definiera begreppet program gjordes en systematisk litteraturstudie där syftet var att söka information om program som används i förskolan för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att begreppet program kan jämföras med pedagogisk inriktning d.v.s. program innehåller flera metoder.
2. Systematisk
litteraturstudie
Systematisk litteraturstudie
En systematisk litteraturstudie utgår enligt Forsberg och Wengström (2003) från en tydligt formulerad fråga. Svar på forskningsfrågan söks genom att identifiera, välja, värdera och analysera relevant forskning. Enligt Hearn, Feuer, Higginson och Sheldon (1999) bör en systematisk litteraturstudie innehålla en tydlig frågeställning, en sökstrategi för att identifiera relevanta studier, tydliga inklusions - och exklusionskriterier, en presentation av studiernas metodval och resultat, en presentation av alla exkluderade studier samt en förklaring till varför dessa valts bort samt en redovisning där alla viktiga delar beskrivs dvs. syfte, frågor, metod, resultat, analys, konklusion och diskussion.
Nedan beskrivs en systematisk litteraturstudie baserad på artiklar i vetenskapliga tidskrifter som ger en inblick i vilka program som tillämpas i förskolan för barn i behov av särskilt stöd i ett internationellt perspektiv. Den systematiska litteraturstudiens frågeställning är: Vilka program används i förskolan för barn i behov av särskilt stöd?
Tidigare har två systematiska litteraturstudier gällande detta område genomförts. Den första studien: A critical meta-analysis of all evaluations of state-funded preschool from 1977 to
1988 (Gilliam & Zigler, 2000) är en kartläggning angående de program som används i
förskolor i USA. Syftet med studien var att utvärdera de program och metoder som används, men också att lyfta fram de trender och rekommendationer som används för att utveckla programmen i förskolorna. Första delen av studien beskriver insamling av data angående de ”statligt baserade” program, t ex Head Start, som användes för barn i låginkomstfamiljer under mars och maj 1997 - 1998. Uppdatering av dessa program gjordes år 2000. Beskrivningen av resultaten i studien baserar sig på år 2000. Av 33 program rapporterades att 22 program har utvärderats och kompletterats med vidare utveckling av programmet. Samtliga rapporter om programmen sammanställdes och karakteristika och metoder lyftes fram. Syftet var att göra en sammanställning av programmen och metoderna för att göra en statistisk jämförelse. MC Gaw och Smith (1998) standardiserad mätning användes till att mäta graden av programmens effekter. Därefter jämfördes resultatet med andra utarbetade program och metoder. Mätningarna och resultaten redovisas systematiskt. Forskarnas slutsats var att många ”statligt baserade” program i USA inte har utvärderats. Samtidigt påpekar forskarna att förskolornas program kan hjälpa barn till en högre utvecklad kompetens inför skolstarten. De
kan också hjälpa barnen att lättare klara av de tidiga skolåren. Slutligen anser forskarna att det behövs mer forskning kring effekterna av denna typ av förskoleprogram.
I den andra litteraturstudien: What is the impact of out-of-home integrated care and education
settings on children aged 1-6 and their parents? (Penn, Butterworth, Lloyd, Moyles, Potter &
Sayeed, 2004) beskrivs på ett mycket tydligt sätt hur forskarna har gått tillväga. Litteraturstudien studerar integrationen i förskolor eller annan liknande barnomsorg för barn i åldern 1-6 år i USA. Begreppet integration avser att barnet har en vistelsetid på sex timmar eller mer per dag i förskolan. Forskarna ville studera integrationen då de har en teori om att det råder delade meningar om hur denna skall fungera. De menar också att ”integration” är ett paraplybegrepp som kan ha olika betydelse och innebörd. Metoderna i studien var att först få fram de rätta sökorden samt hitta de kriterier som skulle bestämma inklusions- eller exklusions- teorier. Kriterierna var att vistelsetiden skulle vara minst sex timmar eller mer samt att artiklarna inte fick vara publicerade före 1974. Därefter fortsatte sökningen i databaserna samt granskning av abstrakt. Efter att forskarna sorterat ut artiklar som passade kriterierna gjordes en matris. Forskningsfrågan specificerades och forskarna valde ut nio artiklar inför den djupare litteraturstudien. Resultatet visar att integration i förskolan i USA var en förmån både för föräldrar och barn. Litteraturstudien lyfter fram viktiga frågorna kring förskola/barnomsorg. Men forskarna kunde inte komma fram till några konkreta slutsatser. Vidare utveckling inom detta område ligger fortfarande i forskningsstadiet. Den sistnämnda litteraturstudien (Penn, Butterworth, Lloyd, Moyles, Potter & Sayeed, 2004) har en tydlig och metodisk arbetsgång, vilket har inspirerat den systematiska litteraturstudie som genomförs i denna studie.
2.1. Litteraturstudiens
uppläggning
En systematisk litteratursökning genomfördes i databaser som är relevanta för den frågeställning som formulerats. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna, ELIN@ mälardalen och ERIC.
sökning s. 11). Artiklarna valdes ut metodiskt efter vetenskaplig värdering med inklusions- och exklusions- kriterier. Artiklarna var av både kvantitativ och kvalitativ karaktär med sökorden i abstract. Artiklar, rapporter och avhandlingar har valts ut. En kvalitativ bedömning gjordes och redovisas i en matris där innehållet i varje artikel presenteras (se tabell 2). Matrisen ligger till grund för sammanfattningen av resultatet i studien.
Urvalet av länder i litteratursökningen grundar sig på att det finns personal som arbetar med förskolebarn i åldern 1- 6 år samt att förskolans verksamhet ska kunna jämföras med den svenska förskolan, d.v.s. vistelsetid, barn i behov av särskilt stöd som är integrerade i barngruppen samt att aktiviteterna i förskolorna är ungefär likvärdiga. De länder som ingick i litteratursökningen var: Australien, Österrike, Canada, Danmark, England, Finland, Frankrike, Tyskland, Israel, Italien, Holland, Norge, Portugal, Spanien, USA och Sverige
Inklusionskriterier
Inklusionskriterierna har tre utgångspunkter d.v.s. artiklarna inkluderar program i förskolan, personalen i förskolorna arbetar med barn i behov av särskilt stöd, 1-6 år, samt slutligen att undersökningen har genomförts i förskolan. Fokus var vilka speciella program som tillämpades av personalen för barn i behov av särskilt stöd. De studier som ingår är systematiska litteraturstudier, doktorsavhandlingar, forskningsrapporter och vetenskapliga artiklar. Samtliga studier har noggrann metodbeskrivning samt använder en relevant datainsamling som passar studiens ansats. Studierna har tydlig forskningsfråga som finns med i abstrakten.
Exklusionskriterier
De artiklar som beskriver barns eller föräldrars upplevelser av programmen i förskolan samt de artiklar där sökorden inte kunde hittas i abstract eller i artikeln i sin helhet har exkluderats. De artiklar som inte har vetenskaplig förankring exkluderades. Vidare exkluderades de artiklar som inte handlar om barn i behov av särskilt stöd i förskolan. De artiklar som rörde skolan d.v.s. skolbarn över 6 år exkluderades.
Enligt Forsberg och Wengström (2003) ska forskaren göra etiska överväganden vid systematiska litteraturstudier vad det gäller urval och presentation av resultatet. Endast studier som fått tillstånd från etisk kommitté eller där noggranna etiska överväganden gjorts inkluderades i litteraturstudien.
2.2. Metodkarta
I figuren nedan beskrivs det systematiska arbetet med sökning, sortering samt val av artiklar.
1. Sökning
Hitta artiklar, rapporter och avhandlingar. 2. Sortering inklusion exklusion 3. Val av artiklar och rapporter till den fördjupade litteraturstudien
Antal artiklar, rapporter, avhandlingar: 1003 st Läsning av alla abstract: 1003st Exkluderade artiklar och rapporter: 969 st
Urval av artiklar till fulltext:
34 st
Alla dokument läses igenom: 34 st
Sortering av artiklar, rapporter och studier som ska ingå i den djupa litteraturstudien.
De exkluderade artiklarna sätts in i en matris med
exkluderingsförklaring. 2 st är litteraturstudier. 26 st
Studier som ingår i den fördjupade litteraturstudien sätts in i matris: 8 st Exkluderade: 24 st Inkluderade tidigare genomförda litteraturstudier: 2 st
Litteraturstudiens första del innebar att hitta artiklar, rapporter och avhandlingar kring forskningsområdet (se sökord s.11). Antalet träffar blev 1003 st. abstracts. Alla abstracts lästes igenom och sorterades (inklusion och exklusion). Därefter lästes de inkluderade artiklarna i fulltext. Artiklarna granskades och tio artiklar valdes till den fördjupade litteraturstudien varav två var systematiska litteraturstudier.
2.3. Resultat,
sökning
Litteraturanalysen baseras på en datasökning i internationella vetenskapliga tidskrifter.
Sökning i databaserna: ELIN:
1. Early – intervention – program 1997-2005 74 träffar 2. Intervention – program – preschool 1997-2005 0 träffar
3. Program – preschool 1997-2005 0 träffar
4. Special – education - program 1997-2005 61 träffar 5. Preschool - program 1997-2005 91 träffar
I data basen ELIN gick det inte att söka på varje enskilt land.
ERIC:
Tabell 1: Redovisar sökord* och resultat i databasen ERIC
ERIC 1997-2005 Land: Preschool-program* Antal träffar: Child*Care-program* Antal träffar: Special-program* Antal träffar: Special- education*-program* Antal träffar: Australia 48 15 97 0 Austria 1 0 6 1 Canada 39 87 105 1 Denmark 4 1 15 0 England 25 9 69 0 Finland 4 1 7 1 France 13 3 13 0 Germany 9 2 13 0 Israel 6 0 12 0 Italy 21 6 8 0 Netherlands 33 8 13 0 Norway 0 3 10 2 Portugal 6 1 1 0 Spain 12 0 4 0 USA 10 2 7 0 Sweden 15 4 4 0 Totalt 246 142 384 5
2.4. Litteraturstudiens
resultat
Alla artiklar som ingår i litteraturstudien redovisas systematiskt i en matris vilket gör att läsaren själv har möjlighet att bedöma innehållet. Litteraturstudien lyfter fram samtliga resultat både de som stöder och inte stöder forskarens egen åsikt. Litteraturstudien beskriver 34 studier varav två studier är tidigare litteraturstudier som beskrivs på sid. 6. Alla studierna beskriver program för barn i förskolan, och de flesta studierna beskriver hur föräldrar eller barn påverkas eller deltar i programmen. Flera program var inriktade på att utbilda föräldrar till barn i behov av särskilt stöd. Få studier genomfördes i förskolemiljö, de flesta studierna var från skolmiljön. Tjugosex artiklar exkluderades och redovisas i (bilaga 1).
Åtta studier sorterades ut till den fördjupade litteraturstudien. I de utvalda studierna ingick tre länder dvs. USA, Nederländerna och Finland. En studie var inriktad på att jämföra de olika programmen. I fem av studierna var syftet att mäta effekten av ett interventionsprogram. I en studie var syftet att ta reda på hur utvecklingen fungerar för de barn som integreras i förskolan. Medan ytterligare en annan studie inriktade sig på teckenspråksprogram och hur det påverkade familjen. Forskningsmetoderna varierade: tre studier var longitudinella deskriptiva studier, en studie använde sig av deskriptiv statistik, två studier var fallstudier och två studier var quasi-experimentella. En studie använde sig av kvalitativ forskningsansats medan de resterande sju utgick från en kvantitativ ansats. Uppfyllandet av kvalitetskriterier på de åtta studierna var enligt bedömningen god. En studie uppfyllde dock inte helt kraven då beskrivningen av metoderna inte presenterades i studien.
2.5. Beskrivning av artiklar som ingår i den fördjupade
systematiska litteraturöversikten
Fem studier från USA inkluderades i litteraturstudien, och två av studierna var longitudinella studier med kvantitativ ansats. De longitudinella studierna beskrivs i samma artikel och syftet med den ena studien var att undersöka effekten av ett omfattande interventionsprogram för tidigt födda barn i de första tre levnadsåren (Leventhal, Grooks-Gunn, McCormick & McCarton, 2000). Syftet var också en uppföljning vid fem års ålder för att undersöka vilken samordning av service som barnen erhållit. Den andra longitudinella studien, som också ingår
två olika slags interventionsprogram i förskolan. Interventionsprogrammen var Mediated Learning program och Direct Instruktion Learning program. Under en fyraårs period följde forskarna 206 barn som fick tidig intervention i förskolan i USA. I studien utförd av Wilson (2004) var syftet att utvärdera tidig intervention och effekten av utvecklingsprogrammet,
Bracken Concept Development Program (BCDP) genom testet Bracken Basic Concept Scale-Revised (BBCS-R). Det var 54 förskolebarn i åldern tre till fem år från Tennessee som deltog
i programmet. Barnen kom från familjer med ekonomiska svårigheter. Målet med programmet var att förebygga försenad utveckling i den kognitiva och språkliga utvecklingen. På så sätt skulle dessa barn få det lättare att börja skolan. Denna studie var en deskriptiv studie med kvantitativ ansats. De tre artiklar som nämns ovan hade som mål att med god intervention förbereda barnen för en bättre skolstart.
Den fjärde artikeln, av Brown, Bergen, House, Hittle & Dickerson (2000), var en fallstudie med kvalitativ ansats. Studien undersökte utvecklingen hos de barn som integreras i förskolan och där Developmentally Appropriate Practices användes. Forskningsfrågorna var: Hur påverkar föräldramedverkan? Hur uppfattas klassrummet? Är metoderna tillräckligt bra för barnens utveckling? Programmet har utarbetats i Camden, Ohio, och det användes i förskolan för barn i tre till sex års ålder som har sociala och emotionella svårigheter. Metoden var att intervjua föräldrar och förskollärare angående deras åsikter kring integreringen i förskolan. Personalen blev även videofilmad. Den femte artikeln, av Duda, Dunlap, Fox, Lentini & Clarke (2004), var en fallstudie med kvantitativ ansats. Syftet med studien var att studera effekterna av Positive Behavior Support (PBS). Studien genomfördes i en förskola startad av National Association för the Education of Young Children. Detta program har enligt studien en väl etablerad strategi för att hjälpa barn med beteendestörningar. Två flickor i tre års ålder deltog i studien. Metoderna var videoinspelning, intervjuer samt observationer. Programmet har som mål att hjälpa enskilda barn att kunna hantera sina beteendeproblem. Dessa två studier hade det gemensamt att de var fallstudier som observerade barn och personal i förskolans miljö samt att programmen var inriktade på utvecklingen hos barn med svårigheter socialt och emotionellt samt med beteendestörningar.
Den systematiska litteraturstudien innehåller två studier från Nederländerna där båda studierna handlade om Pyramid Educational program. Alla lärare och assistenter som deltog i projektet fick en grundlig utbildning i Pyramidprogrammet. Sex småstäder valdes ut där 1640 barn och 120 lärare deltog i forskningsprojektet. Pyramidprogrammet har som mål att
stimulera och utveckla den kognitiva, den känslomässiga samt den fysiska intelligensen. Den ena studien av Van Kuyk (2001) var en quasi-experimentell observationsstudie. Syftet var att utvärdera effekten av Pyramidmetoden för barn i åldern tre till sex år i riskzonen samt för de barn som är i behov av särskilt stöd. Experimentgruppen erhöll Pyramid Educational
program. De barn som vistades i en annan förskola utan pyramid programmet användes som
kontrollgrupp. Den andra studien genomförd av Van Kuyk (1999) var en quasi-experimentell longitudinell studie. Syftet var att jämföra barn i Pyramid Educational programmet med de barn som inte är delaktiga i programmet för att därefter kunna se hur användbart programmet kan vara i förskolan och skolan.
I en kvantitativ longitudinell studie från Finland, genomförd av Takala, Kuusela & Takala (2000), var syftet att ta reda på hur barne lärde sig teckenspråket. Studien innefattade följande forskningsfrågor; Vilka fördelar gav programmet till barn och föräldrar? Vilken status teckenspråket har i familjen? Påverkade projektet familjens sociala nätverk. Programmet var ett interventionsprogram med en intensiv teckenspråksutbildning för hörselskadade barn och deras hörande familjemedlemmar. Målet med programmet var att familjerna skulle lära sig teckenspråk och få ett större socialt nätverk.
Inkluderade artiklar (N= 8), avhandlingar och forskningsrapporter
Tabell 2: Inkluderade artiklar, avhandlingar och forskningsrapporter
Titel, författare år och land:
Ansats: Syfte: Vilka program
användes?
Forskningsmetoder: Vilket mål har programmen?
1)
When Paths Diverge: “Errors of Prediction” From Preschool Test Scores to Later Cognitive and Academic Measures.
Dale, Mills, Cole, Jenkins (2004) USA
Kvantitativ
Longitudinell studie
Att jämföra två olika grupper som fått två olika slags interventions program i förskolan.
Mediated Learning program
Direct Instruction Learning program.
Under en 4- års period följde man 206 barn som fick tidlig intervention i förskolan, USA. För att få reda på metoderna i studien blir läsaren hänvisad till Dale och Cole (1998), Cole et al.(1993), and Mills et al. (1995).
Målen för programmen beskrivs inte, då studien vill jämföra de olika programmen. Läsaren får dra egna slutsatser att målen för programmen är en bättre utveckling i beteende och den kognitiva utvecklingen. 2) A Preliminary Investigation of An Early Intervention Program: Examining the intervention effectiveness of the bracken concept development program and the bracken basic consept scale-revised with head start students.
Wilson, P (2004) USA
En kvantitativ studie. Deskriptiv statistik för varje respondent (barn).
Att utvärdera tidig intervention och effekten av utvecklings programmet BCDP genom testet BBCS-R.
Head Start Program Bracken Concept Development Program
54 st. förskolebarn i Tennessee ingår. Alla barnen kom från familjer med ekonomiska svårigheter.
Experiment gruppen var 19 barn. Barnens ålder var tre till fem år och 2 mån. Instrument: Bracken Basic Concept Scale-Revised. (BBCS-R) Ett test som används som ett mätinstrument
Målet med programmen var att förebygga försenad utveckling i den kognitiva, språkliga utvecklingen. På så sätt skulle dessa barn få det lättare att börja skolan. Hypotesen var att de barn som erhåller programmet BCDP har ett högre utfall av BBCS-r testet, än de barn som inte erhåller programmet BCDP i förskolan.
Titel, författare år och land:
Ansats: Syfte: Vilka program
användes?
Forskningsmetoder: Vilket mål har programmen?
3)
An Observational Study: Examing the Relevance of Developmentally Appropriate Practices, Classroom
Adaptations, and Parental Participation in the Context of an Integrated Preschool Program
Brown, Bergen, House, Hittle, Dickerson (2000)
USA
Kvalitativ Fallstudie
Observations studie
Att undersöka hur utvecklingen fungerar för de barn som integreras i förskolan. Hur påverkar föräldramedverkan? Hur uppfattas klassrummet? Är det tillräckligt bra för barnens utveckling?
Ett program som utarbetats i Camden, Ohio. Det tillämpades i förskolan för att utveckla barn i tre till sex års ålder som hade sociala och emotionella svårigheter.
Förskollärarna blev videofilmade när de hade aktiviteter tillsammans med barnen. De blev filmade i 30 minuter med 10 minuters intervaller. Föräldrar och förskollärare blev intervjuade angående deras åsikter kring integreringen i förskolan.
Interventionsprogram för att stötta barn som hade svårigheter med den sociala och emotionella utvecklingen. Något direkt mål som man ville uppnå med programmen beskrivs ej.
4)
An Experimental Evaluation
of Positive Behavior Support in a Community Preschool Program.
Duda, Dunlap, Fox, Lentini, Clarke (2004)
USA
Kvantitativ Fallstudie Observationer
Att studera effekterna av PBS, när programmet används i en vanlig förskola för barn i tre års åldern.
Positive Behavior Support (PBS). Detta program har en väl etablerad strategi för att hjälpa barn med beteendeproblem. Effektivt utvecklande interventions program för barn i särskilt behov.
Två barn (flickor) deltog i studien. Platsen var i en vanlig förskola startad av National Association för the Education of Young Children.
Videoinspelning och intervjuer gjordes som en förundersökning innan själva observationerna gjordes. Observationerna kategoriserades enligt ABAB.
Programmet hade som mål att hjälpa det enskilda barnet till att kunna hantera sina beteende problem.
Titel, författare år och land:
Ansats: Syfte: Vilka program
användes?
Forskningsmetoder: Vilket mål har programmen?
5)
Pyramid Educational
Method for 3 to 6-Year-Old Children: Theory and Research.
Van Kuyk, J (2001) Netherlands
Quasi-experimentel studie (1993-1996) samt en observations studie (Van Kuyk,2000b) ”Citogroup” Citogroup är en
organisation som gick att jämföras med Educational Testing Service in Princeton.
Att utvärdera effekten av Pyramid metoden för barn 3-6år i riskzon samt barn som är i behov av särskilt stöd.
Pyramid Educational Program
Experiment gruppen fick Pyramid Educational Program. De barn som gick i en vanlig förskola användes som kontroll grupp.
Pyramid programmet hade som mål att stimulera och utveckla den kognitiva intelligensen,
känslomässiga intelligensen samt motorisk förmåga.
6)
Post Modern and Effective: The pyramid program for three-to-six-Years-Olds. Van Kuyk, J. (1999) Netherlands Quasi-experimentel studie (1993-1996) Longtudinell studie
Att jämföra barn som är med i Pyramid
programmet med barn som inte är delaktiga i
programmet, för att se hur användbart programmet kan vara i förskolan och skolan.
Pyramid Educational Program
Alla lärare och assistenter som deltog i projektet fick en grundlig utbildning i Pyramid programmet. Sex stycken småstäder valdes ut där 1640 barn och 120 lärare deltog. Ett språk program baserat på IRT metoden användes för att kunna mäta
språkutvecklingen på ett tillförlitligt sätt.
Pyramid programmet hade som mål att stimulera och utveckla den kognitiva intelligensen,
känslomässiga intelligensen samt motorisk förmåga.
Titel, författare år och land:
Ansats: Syfte: Vilka program
användes?
Forskningsmetoder: Vilket mål har programmen?
7)
”A Good Future for Deaf Children” A Five-Year sign language intervention project. Takala,Kuusela, Takala (2000) Finland Kvantitativ Longitudinell studie
Att ta reda på, hur och på vilket sätt barnen lärde sig teckenspråket. Vilka fördelar gav programmet till barn och föräldrar? Vilken status teckenspråket har i familjen? Påverkade projektet familjens sociala nätverk?
Ett interventionsprogram med en intensiv
teckenspråksutbildning för hörselskadade barn och deras hörande
familjemedlemmar.
Metoderna för
datainsamlingen var att mäta hur många gånger familjerna deltog i Lördags träffarna. Bakgrunds information samlades med hjälp av öppna och strukturerade
frågeformulär angående familjehistorik.
Målet med programmet var att familjerna skulle lära sig teckenspråk.
8)
Patterns of Service Use in Preschool Children: Correlates, consequences, and the Role of Early Intervention. Leventhal, Grooks-Gunn, McCormick, McCarton (2000) USA Kvantitativ longitudinell studie
Att undersöka effekten av en omfattande tidig interventions program för förtidigt födda barn i de första 3-levnadsåren. Samt en uppföljning vid 5-års åldern för att se vilken samordning av service som barnen erhöll.
Infant Health and
Development Program och early intervention program.
IHDP var ett Kliniskt randomiserad test som användes till att utvärdera effekten av en omfattande interventions service. Intervjuer utfördes av medlemmar i IHDP gruppen. Läsaren kan följa hela metod processen steg för steg.
Målet var att kunna mäta effekterna av tidig intervention samt se vilket mönster av service som barnen erhöll vid 3-år samt vid 5-år.
Inkluderade artiklar, avhandlingar och forskningsrapporter, trovärdighet och pålitlighet
Tabell 3: Inkluderade artiklar, avhandlingar och forskningsrapporter
Resultat
Titel, författareår och land:
Resultat:
Tillför studien underlag till vidare forskning?
1. Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen? (Vilken typ av frågor användes?) 2. Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt? 3. Besvarades forsknings frågan?
(Kan metod och analys kopplas tillbaka till den ursprungliga
forskningsfrågan?)
1)
When Paths Diverge: “Errors of Prediction” From Preschool Test Scores to Later Cognitive and Academic Measures.
Dale, Mills, Cole, Jenkins (2004) USA
Nej, studien föreslår inte någon vidare forskning inom området.
Forskarna ville jämföra, om de olika programmen hade olika utfall för de förskolebarn som fick tidig intervention. För att kunna mäta det gjordes en longitudinell forskning med mätinstrumenten:
Cognitive Index=GCI reabilitet .9 PPVT-R mäter
språkutvecklingen, reliabilitet (split-half and test-retest
coefficients of approximately.7-.8 in the preschool age range) PIAT test, akademiskt mätinstrument.
SBIS-IV kognitivt mätinstrument.
Nej, läsaren blir hänvisad till:
Dale och Cole (1998), Cole et al. (1993), and Mills et al. (1995).
Ja, forskningsfrågan besvarades men utfallet blev inte som tänkt. Resultatet visar att tidig
intervention är viktigt och den bör vara utformad efter den enskilda individens behov. Olika slags program gav ingen skillnad. Det spelar med andra ord inte sån stor roll vilket slags program som används i tidig intervention.
2)
A Preliminary Investigation of An Early Intervention Program: Examining the intervention
effectiveness of the Bracken concept development program and the Bracken basic consept scale-revised with head start students.
Wilson, P (2004) USA
Ja, studien har koncentrerats på de barn som är i riskzon, där
föräldrarna har ekonomiska
svårigheter. Forskarna uppmanar till vidare forskning avseende barn i behov av särskilt stöd där olika åldrar och utländsk härkomst är relaterat till skillnader i detta program.
I studien använde sig forskarna av ett test som utarbetats inför programmet BCDP. Testet BBCS-R är designat för att kunna mäta utfallet noggrant
.98 (range of .96 to .99 för olika åldersgrupper) Individuellt är reliabiliteten (r=.78 till.88) Metoderna för datainsamling beskrivs noga steg för steg. Det går att följa datainsamlingens gång och läsaren kan själv göra en bedömning av resultatet.
Metoden var att testa barnen både experiment gruppen och kontrollgruppen med testet BBCS-R. Resultaten visar att hypotesen stämde. Forsknings frågan kunde besvaras.
Resultat
Titel, författareår och land:
Resultat: Tillför studien underlag till vidare forskning?
1. Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen? (Vilken typ av frågor användes?)
2. Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt?
3. Besvarades forsknings frågan?
(Kan metod och analys kopplas tillbaka till den ursprungliga
forskningsfrågan?)
3)
An Observational Study: Examing the Relevance of Developmentally Appropriate Practices, Classroom Adaptations, and Parental Participation in the Context of an Integrated Preschool Program
Brown, Bergen, House, Hittle, Dickerson (2000)
USA
Forskarna uppmanar till vidare forskning. Fler observations studier behövs för att kunna fortsätta en vidare utveckling av bra och utvecklande förskoleprogram. som gynnar barn i behov av särskilt stöd i förskolan.
Ja, fallstudie med video- observationer och intervjuer.
Metoderna för datainsamling beskrivs noggrant.
Triangulering användes.
Ja, beskrivning av video analys och citat från intervjuer finns redovisat.
4)
An Experimental Evaluation of Positive Behavior Support in a Community Preschool Program.
Duda, Dunlap, Fox, Lentini, Clarke (2004)
USA
Resultatet visade att PBS programmet var effektivt för det enskilda barnet i behov av särskilt stöd. En del
komponenter i PBS programmet fungerade bra, men en del komponenter var inte tillräckligt inarbetade. Därför uppmanar forskarna till vidare forskning angående utvecklingen av PBS
programmet.
Två flickor studerades i förskolan då de fick support av programmet PBS.
ABAB användes för att analysera effekterna av PBS. 80% intern reliabilitet
med två oberoende observatörer. För att undersöka validiteten utvärderades mål,
interventionsprocessen, analys och resultat av samtliga som medverkade i studien.
Ja, tydlig beskrivning, steg för steg. Läsaren kan följa forskarnas strategi viddatainsamling.
Forskningsfrågan besvarades. Läsaren kan följa hela studiens metodiska strategi samt göra sig en bild av analysen.
Resultat
Titel, författareår och land:
Resultat:
Tillför studien underlag för vidare forskning?
1. Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen? (Vilken typ av frågor användes?) 2. Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt? 3. Besvarades forsknings frågan? (Kan metod och analys kopplas tillbaka till den ursprungliga forskningsfrågan?)
5))
Pyramid Educational Method for 3 to 6-Year-Old Children: Theory and Research.
Van Kuyk, J (2001) Netherlands
Resultatet av studien visade att en väl strukturerad och sammanhängande teoribaserad utvecklad metod, så som Pyramid programmet, där lek, projekt, assistenter och föräldra aktiviteter ingår. Kan bidra till en positiv och effektiv förbättring för barn i behov av särskilt stöd, samt för ”vanliga barn” i förskola och skola. Något förslag till vidare forskning angavs ej.
Två huvudfrågor besvarades. Det beskrivs noggrant för varje fråga hur forskaren gått tillväga för att få svar på frågeställningarna.
Läsaren kan följa hur forskaren metodiskt har samlat in data. Data redovisas systematiskt i den ordning studien är upplagd.
Forsknings frågorna besvarades och läsaren kunde läsa svaren som noga presenterades, en fråga i taget.
6)
Post Modern and Effective: The pyramid program for three-to-six-Years-Olds.
Van Kuyk, J. (1999) Netherlands
Enligt forskaren visar sig Pyramid programmet vara positivt och utvecklande för barnen i ålder tre till sex år. Den högsta nivån var för de barn som började
programmet vid 3års ålder. Det visade sig att fyra åringar inte kunde nå samma nivå som de som började vid tre års ålder. Men forskaren menar att de som börjar när de är 4år ändå utvecklas mer än de som inte deltog i programmet.
Forskaren konstaterar att Pyramid programmet är användbart för barn i förskolan och skolan i de lägre åldrarna. Något förslag till vidare forskning angavs ej.
Forskaren ville jämföra utfallet av den språkliga utvecklingen för de förskolebarn som deltog i Pyramid programmet (experiment grupp) med de barn som inte deltog i Pyramid programmet (kontrollgrupp).
Forskaren använde sig av en mätmetod (IRT) som var
utarbetad för barn i 3-6 års åldern, där skalor för den kognitiva, motoriska och emotionella samt den språkliga intelligensen kunde mätas. Metoderna för data insamlingen redovisades tydligt. Även resultaten presenterades i den ordningen studien var upplagd.
Forsknings frågan kunde besvaras.
I diskussionen tog forskaren upp de resultat som framkommit under studien och hänvisar till de diagram som redovisar resultaten.
Resultat
Titel, författareår och land:
Resultat:
Tillför studien underlag för vidare forskning?
1. Är designen av studien relevant för att besvara
frågeställningen? (Vilken typ av frågor användes?) 2. Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt? 3. Besvarades forsknings frågan? (Kan metod och analys kopplas tillbaka till den ursprungliga forskningsfrågan?)
7)
”A Good Future for Deaf Chldren” A Five-Year sign language intervention projekt.
Takala,Kuusela, Takala (2000) Finland
Studiens resultat visar att det var positivt för både barn och föräldrar att deltaga i projektet. Barnen utvecklade teckenspråket betydligt under projektet. Föräldrarna lärde sig också att teckna. De föräldrar som var mest engagerade lärde sig bäst att teckna. Papporna hade svårast att lära sig teckna. Föräldrarna ansåg att barnet som var hörselskadat var den bästa tecknaren i familjen. Familjerna fick ett större nätverk. Mer kontakter med andra föräldrar som hade hörselskadade barn. Barnen fick mer vänner. Det finska språket blev dock lite sämre under projekt tiden.
Forskarna uppmanade till vidare forskning kring hur teckenspråket utvecklar det finska språket? Lär sig barn som kan teckna det finska språket bättre än de som inte tecknar?
Designen för studien var noga upplagd med öppna och strukturerade
frågeformulär samt närvaro kontroll av föräldrarnas deltagande på
Lördagsträffar.
Metoderna beskrivs noggrant.
Läsaren kan följa data insamlingen steg för steg. I bilagan finns de frågor som ställdes till föräldrarna.
Forsknings frågorna besvarades. I resultat delen redovisas resultatet utifrån varje forsknings fråga.
8)
Patterns of Service Use in Preschool Children: Correlates,
Forskarna hävdade att detta är en av de första omfattande studierna som görs angående utvärderingen av den service som barn i behov
Designen var upplagd i två faser. Först de tidiga åren (födseln till 3år). Sedan
Metoderna för
datainsamlingen beskrevs noggrant. Samt redovisades
Forskningsfrågan kunde besvaras avseende barn som var för tidigt födda.
Sammanfattning av litteraturstudien
Det som framkommer i artiklarna är att programmen som tillämpas i förskolan i de tre länder som ingår i studien har ett uttalat mål. För att nå målet används metoder som är utarbetade för just det specifika programmet som tillämpas för barn i behov av särskilt stöd. De barn som ingår i studien behöver stöd avseende, språkförsening, socialt och emotionellt beteende, intervention för förtidigt födda samt teckenspråk. I artiklarna beskrivs sällan de specifika metoder som används, läsaren förväntas känna till hur de metoder som ingår i programmet används. Det framgick inte tydligt vilka specifika och generella metoder det enskilda barnet fick eller vilket mål de enskilda metoderna har. Detta kan leda till att vissa metoder inte blir dokumenterade och det blir svårt för pedagoger att utveckla och granska nya metoder vilket leder till en ”tyst kunskap” (Carlgren, 1990; Molander, 1996; Polanyi, 1966; Sachs, 2003; Schön, 1983; Wittgenstein, 1999) eller en kunskap som stannar inom förskolan.
3. Huvudstudie
Den systematiska litteraturanalysen visade att det var svårt att hitta artiklar som beskriver program som tillämpas i förskolan för barn i behov av särskilt stöd. En orsak kan vara att sök- strategin var att söka artiklar som berör program för barn i behov av särskilt stöd generellt i förskolan, och inte utifrån diagnos eller typ av funktionshinder t ex autism, Downs syndrom, språkförsening, osv. Sökord på t ex program eller metod Lovaas gav inga träffar. Syftet var att utgå från ett systemteoretiskt ekologiskt perspektiv vilket utgår från det enskilda barnets behov och inte funktionshindret. En annan orsak till att få artiklar hittades är att artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter i regel skrivs på engelska. Detta kan leda till en ojämn representation av länder i litteraturstudien. Endast tre länder är representerade och ingen artikel från Sverige fanns med.
Ett resultat från litteraturstudien är att artiklarna sällan beskriver hur program eller metoder tillämpas och genomförs i förskolan. Med detta resultat som bakgrund är det intressant att undersöka vilka program och metoder som tillämpas i förskolan i Sverige för barn i behov av särskilt stöd.
3.1. Syfte
Syftet är att undersöka, beskriva och analysera vilka speciella pedagogiska program eller metoder som används i förskolan i Sverige för barn i behov av särskilt stöd, samt hur dessa metoder tillämpas i förskolan, både generellt och specifikt för barn i behov av särskilt stöd. För att kunna vidareutveckla verksamheten och tillförsäkra varje barn det stöd som behövs är de kunskaper, pedagogiska program och metoder som pedagogerna i verksamheten använder idag viktiga utgångspunkter. Kunskap om konkreta insatser som görs i förskolan för barn i behov av särskilt stöd behövs för att kunna bedöma om barn får de insatser som krävs.
Frågeställningar
Vilka speciella program, pedagogiska inriktningar eller metoder tillämpas i förskolan för barn i behov av särskilt stöd?
- För vilka svårigheter genomförs speciella pedagogiska program eller metoder? - Får personalen fortbildning kring barn i behov av särskilt stöd?
- Vilka metoder eller program tillämpas i förskolan? - Hur tillämpas metoderna i förskolan?
- Varför används dessa metoder? - Vad är målet med metoderna?
3.2. Metod
Studiens designI studien tillämpas ”mixed methods” vilket innebär att enkäter med fasta frågor och öppna frågeställningar samt intervjuer används. Motiven bakom denna strategi är att den ena metodens svaga sidor ofta är den andras starka sidor. Brannen (1992) föreslår en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Författaren menar att det inte är bra att använda sig av en metod då resultaten endast ger en vinkling. Genom att kombinera metoder kan forskaren utnyttja alla fördelar. I den här studien har det varit till nytta vid jämförelse av resultat, t ex då kategoriseringarna från den öppna frågeställningen blev sju kategorier och resultatet utifrån intervjuerna bekräftade att det blev lika kategorier förutom en kategori som uteblev (spel).
som delades ut till 1138 förskolor i Västmanland och Sörmland och med en svarsfrekvens från 571 förskolor. Tre fasta frågor användes samt en öppen forskningsfråga som kategoriserades. Datainsamlingsmetoden för denna studie var också att intervjua förskolepersonalen kring deras uppfattningar av vilka metoder eller program som tillämpas i förskolan. Svaren kategoriserades och presenteras i resultat delen.
De teoretiska utgångspunkterna baserar sig på Bronfenbrenner (1979) ekologiska system. Den kvalitativa ansatsen förutsätter att forskaren har en erfarenhet och förförståelse av forskningsområdet, d.v.s. personalens val av metoder eller pedagogiska program som tillämpas i förskolan för barn i behov av särskilt stöd. Många års arbete i förskolans verksamhet samt diskussioner med förskollärare har skapat en förförståelse kring förskolans aktiviteter samt vilka metoder som tillämpas i förskolan.
Figuren nedan visar studiens design med den systematiska litteraturanalysen, enkätdata med fasta frågor som analyserats med hjälp av deskriptiv statistik, en öppen fråga samt intervjuer som analyserats kvalitativt med en fenomenografisk ansats.
Förförståelse
1.Bearbetning av enkäter i SPSS tre fasta frågor
2. Kategoriseringar öppen fråga Medbedömare 3.Datainsamling (intervjuer) 3..kategorisering- ar av intervju -svar Medbedömare Resultat 1,2,3 Analys Diskussion Teori Teoretiska Utgångs-punkter Förundersökning Systematisk-litteraturstudie Reliabilitet/validitet Jämförelse av resultat Triangulering
Urval
Totalt 571 förskoleavdelningar i Sörmland och Västmanland ingår i PEGS-studien och har svarat på enkäten. Av dessa var 139 småbarnsavdelningar (1- 2,5 år), 217 växa avdelningar (1-5 år), och 180 syskonavdelningar (2,5 – 5 år). Det blev ett bortfall på 35 avdelningar som inte besvarade frågorna. Totalt har 541 avdelningar svarat på frågorna med fasta svarsalternativ (N=541) och 276 avdelningar på frågan med öppet svar (N=276). Totalt antal berörda barn i förskolorna i Sörmland och Västmanland var 9 000.
De förskoleavdelningar som deltar i intervjuerna (N=40) uppfyller de kriterier för deltagande som forskargruppen enats om, dvs. deltagit i första enkätstudien, har barn med ett/flera funktionshinder och som erhåller stöd, och ett s.k. gråzonsbarn som inte erhåller stöd och som personalen på förskolan anser är i behov av extra uppmärksamhet och hjälp, samt barn i allmänhet. På förskoleavdelningarna där intervjuerna gjordes fanns totalt 15 pojkar i behov av särskilt stöd och 5 flickor. Fyrtiotre pojkar och 15 flickor definierades som gråzonsbarn. Svårigheterna för barn i behov av särskilt stöd inbegrep socialt samspel (9 pojkar, 4 flickor), tal/språk (2 pojkar, 1 flicka) och utvecklingsstörning (4 pojkar). För gråzonsbarnen innebar svårigheterna främst socialt samspel (29 pojkar, 13 flickor), tal/språk (10 pojkar, 2 flickor) och motoriska problem (4 pojkar).
Tabell 4: Datainsamlingsmetoder. Totalt antal avdelningar, bortfall och totalt antal deltagare
Datainsamlingsmetoder Totalt antal Bortfall Totalt deltagande
1. Enkätfråga 571 avdelningar 30 avdelningar 541 avdelningar 2. Enkät-öppen fråga 571 avdelningar 295 avdelningar 276 avdelningar 3. Intervjuer 40 intervjuer 6 intervjuer 34 intervjuer
Datainsamling
Inför den större enkätundersökningen i PEGS projektet, som genomfördes våren 2004, upprättades kontakter med rektorer och enhetschefer. Möten med de inblandade ordnades med syfte att informera om den kommande PEGS-studien. Brev med information samt ett svarskuvert delades ut till rektorer, enhetschefer, föreståndare samt förskolepersonal. Medgivande från föräldrar behövdes inte då enkäten samlade data på förskole-nivå och inte på
enligt förskolepersonalen, d.v.s. hur många barn som hade olika typer av svårigheter samt deras ålder och kön, och eventuell diagnos, resurs, resursens yrkesgrupp och hur ofta barnet fick externt stöd samt om barnet hade annat modersmål än svenska. I denna studie, som är en del av forskningsprojektet PEGS, användes delar av enkätundersökningens data d.v.s. två frågor med fasta svarsalternativ samt en öppen frågeställning.
De två frågor med fasta svarsalternativ som behandlas i denna studie, avser:
1. För vilka för vilka svårigheter genomförs speciella pedagogiska program eller metoder för barn som erhåller särskilt stöd och för gråzonsbarn?
2. Personalens fortbildning avseende barn i behöv av särskilt stöd.
De två forskningsfrågorna med fasta svarsalternativ bearbetades i SPSS med beskrivande statistik.
Ett antal öppna frågor ställdes i enkäten varav en behandlade de program eller metoder som tillämpades i förskolan. Insamlad data från denna öppna frågeställning kategoriserades i den fenomenografiska ansatsen där personalens variationer lyftes fram.
Intervjuundersökningen
Inför intervjustudien kontaktades förskolorna (N=40) per brev. Där personalen blev informerad om forskningsprojektet samt tillfrågade om de kunde tänka sig att medverka. Ett svarsbrev och kuvert bifogades, och efter svarstiden gått ut följde ett omfattande arbete med att ringa och boka tider för intervjuer. Planeringen var att samla datamaterial med fyrtio intervjuer. I två av de inspelade banden blev inspelningen ohörbar och fyra intervjuer uteblev då respondenterna inte uppfyllde de urvalskriterier som ställts (se rubriken urval). Intervjuerna genomfördes på förskolorna. Vid intervjuerna användes en intervjuguide med öppna frågor till personalen (se bilaga 2). Tiden för intervjuerna varade mellan 50 minuter till en timme.
Intervjuerna spelades in på band och intervjupersonerna fick information om de etiska riktlinjer som utarbetats av Humanistiska samhällsvetenskapliga forskningsrådet (2002), d.v.s.
- Grundlig information om projektets syfte, enligt informationskravet.
- Deltagandet är helt frivilligt och kan avbrytas när som helst utan angivande skäl för detta, enligt Samtyckeskravet.
- Alla personuppgifter är skyddade för utomstående enligt konfidentialitetskravet. - Samtliga material kommer att kodas så att anonymitet kan säkras på så sätt att inga
personuppgifter kommer att kunna utläsas i något material.
Genomförande och bearbetning av intervjuerna
Studien strävar efter en så riklig och varierande information som möjligt, därför är frågorna ställda så att svaren blir av berättande karaktär samt möjligheter att förtydliga frågorna finns. Intervjufrågorna har ställts med utgångspunkt från konkreta situationer i förskolans verksamhet. Marton och Booth (2000) menar att vid en intervjusituation kan det ibland uppstå en reflektion spontant. Men ibland måste intervjuaren och den intervjuade arbeta på att nå den reflektionen. Man kan närma sig reflektionen genom olika typer av frågor, som gång på gång för den intervjuade tillbaka till det som står i fokus för reflektionen, man kan också erbjuda tolkningar av olika saker som respondenten har sagt tidigare under intervjun. Forskarna anser också att intervjuaren skall vara mån om att respondentens reflektioner om erfarande uttrycks så fullständigt som möjligt.
Intervjuerna spelades in på band i sin helhet och transkriberades. En viss redigering har gjorts av små ord som: va, då, hm samt om intervjupersonen av misstag nämnt något namn så har det också tagits bort. Dessa tydliga kategoriseringar gör att personalens implicita uppfattningar lyfts fram och utsagorna underordnas respektive beskrivningskategorier. Syftet med dessa utsagor är att de lyfter fram de erfarenheter som personalen i förskolan har kring begreppen, men också vilka metoder och program som tillämpades i förskolan. Kategoriseringarna redovisas i resultatet där det går att följa de underordnade utsagorna i respektive beskrivningskategorier.
Data analys Enkätstudien
Analys av frågor med fasta svarsalternativ
Svaren på de två frågorna med fasta svarsalternativ avseende speciella pedagogiska metoder eller program samt fortbildning behandlades med deskriptiv statistik, (N = 541). Dessa redovisas i figur 4, 5 och 6 i resultat delen.
Analys av öppen fråga
Den öppna fråga som ingick i enkäten gällande de speciella pedagogiska program och metoder som tillämpas i förskolan för barn i behov av särskilt stöd besvarades av 276 avdelningar (N=276). Dessa svar lästes igenom och kategoriserades i huvudkategorier med hjälp av fenomenografisk ansats. Svaren innehöll variationer av metoder eller program vilket gjorde att utsagorna delades upp och de olika metoderna hamnade då under flera kategorier. Program blev en egen huvudkategori. Kategorierna presenterades för förskolepersonal som varit med i projektet för att få synpunkter på kategoriernas överensstämmelse. En oberoende bedömare har granskat kategoriseringen och bedömt varje utsagas placering under respektive kategori. Alternativen till bedömningen var, överensstämmelse, tveksamt eller stämmer ej. Interbedömarreliabiliteten blev 97 %.
Analys av intervjuer
Analysen av intervjuerna utgår från hermeneutisk fenomenografi, dvs. tolkningar av personalens utsagor kring erfarenheter och beskrivningar av fenomenet. Ödman (1994) skriver: ”Ordet ”Hermeneutik” förekommer som boktitel redan omkring år 1654 i en bok om bibeltolkningens metod, Hermeneutica sacra sive methodus exponendarum sacrarum
litterarum, vilket betyder ”Helig hermeneutik eller en metod för tolkning av de heliga
skrifterna” (Ödman, 1994, s. 25). Den hermeneutiska traditionen bygger på helhet, tolkning och innebörd. Enligt författaren har hermeneutiken tillfört samhällsvetenskapen ett nytt paradigm, ett sätt att definiera metoder och närma sig problem. Enligt Ödman (1994) är hermeneutikens ansats sådan att den skall föra dialogen på lika villkor, inte tvinga sig på. Detta är en förutsättning för en dialog anser författaren. Med lika villkor menas här personalens förförståelse och erfarenheter kring fenomenet samt forskarens förförståelse och erfarenheter som därigenom kunde leda intervjuerna till diskussioner och reflektioner. Denna studie undersöker personalens erfarenheter och uppfattningar av vilka metoder eller pedagogiska program som tillämpas i förskolan.
