Akademin för hälsa, vård och välfärd
ATT STÖDJA PATIENTER TILL
ÅTERHÄMTNING EFTER EN STROKE
En systematisk litteraturstudie
CHANELLE OLSSON
RUBINA SHARRO
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp
Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap
Handledare: Jessica Holmgren, Carina Palesjö Examinator: Sofia Skogevall
Seminariedatum: 21-04-16 Betygsdatum: 21-05-06
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Patienter som drabbats av stroke kan få ett lidande när kroppens
funktionsförmågor inte fungerar. Dem utrycker ångest när deras mentala och funktionella tillstånd påverkades av sjukdomen. Patienterna utryckte att sjuksköterskor och dem anhöriga spelade en viktig roll för deras återhämtning när dem fick stöd och uppmuntran. Problem: Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om det som händer med patienten både fysisk och psykiskt för att kunna ge en vård som stödjer patienternas återhämtning. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter till återhämtning efter en stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie, 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar analyserades utifrån Evans beskrivande syntes. Resultat Sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter efter stroke till återhämtning betonade vikten av att individanpassa information genom en ömsesidig förståelse för både patient och dennes anhöriga. Att skapa förståelse för patienterna främjar en god vårdrelation som möjliggör patienternas återhämtning. Slutsats: Sjuksköterskor hade liknande erfarenheter, där betydelsen att skapa relationer med både patienter och anhöriga främjade hälsa och välbefinnandet. Att stödja patienter till återhämtning kunde vara utmanade eftersom tidsbrist och tvetydigheter kring arbetsuppgifter upplevdes i yrkesrollen.
Nyckelord: Erfarenheter, sjuksköterskor, stroke, stöd, systematisk litteraturstudie, återhämtning
ABSTRACT
Background: Patients suffering from stroke stuffer when the body’s ability to function
doesn’t work. They expressed anxiety when their mental and functional state was affected by the disease, the patients expressed that the nurses and relatives played an important role in their recovery process when they received support and encouragement. Problem: As a nurse, it is important to know what is happening to the patients both physically and mentally in order to provide care that supports the patient’s recovery process. Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of supporting patients in the recovery process after a stroke.
Method: A systematic literature study, 12 qualitative care science articles were analyzed
based on Evans’ descriptive synthesis. Results: Nurses’ experiences of supporting patients after stroke to recovery emphasized the importance of personalizing information through a mutual understanding for both the patient and their relatives. Creating an understanding of patients promotes a good care relationship that enables patients to recover. Conclusion: Nurses experiences were similar, they described the importance of creating relationships with both patients and their relatives to promote wellbeing. Supporting patients in the recovery process could be challenging as there was a lack of time and uncertainty in their professional role.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
2 BAKGRUND ... 1
2.1 Sjuksköterskors ansvar ... 2
2.1.1 Lagar och riktlinjer ... 2
2.2 Stroke ... 3
2.2.1 Sjuksköterskors omvårdnadsansvar vid en stroke, från den akuta fasen till återhämtning ... 3
2.3 Återhämtning ... 4
2.3.1 Att främja hälsa ... 4
2.4 Tidigare forskning om återhämtning efter sjukdomen stroke utifrån patienter och anhörigas perspektiv ... 5
2.4.1 Patienternas upplevelser av att drabbas av sjukdomen stroke ... 5
2.4.2 Anhörigas upplevelser av att stödja patienter med stroke ... 6
2.5 Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv ... 6
2.5.1 Vårdandet utifrån ansa, leka och lära ... 6
2.6 Problemformulering ... 7
3 SYFTE ... 8
4 METOD ... 8
4.1 Urval och datainsamling ... 8
4.2 Dataanalys och genomförande ... 9
5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 10
6 RESULTAT ... 11
6.1 Att skapa förståelse för patienterna ... 11
6.1.1 Att lära känna patienterna utifrån deras individuella behov ... 12
6.1.2 Att främja en god vårdrelation ... 13
6.1.3 Att involvera anhöriga ... 13
6.2 Betydande faktorer för återhämtning ... 14
6.2.1 Ett professionellt kunnande ... 14
6.2.2 Att stödja återhämtningen ... 15
6.2.3 Tidens betydelse för vårdandet ... 15
Att samverka i team ... 16
6.2.4 16 7 DISKUSSION ... 17 7.1 Resultatdiskussion ... 18 7.2 Metoddiskussion ... 21 7.3 Etiskdiskussion ... 23 8 SLUTSATS ... 24
8.1 Förslag på vidare forskning ... 24
REFERENSLISTA ... 25 BILAGA A SÖKMATRIS
BILAGA B KVALITETSGRANSKNINGSMATRIS BILAGA C ARTIKELMATRIS
1 INLEDNING
När människan drabbas av sjukdom kommer det att ske en förändring i patientens livsvärld, där patienten försöker hitta ett sätt att återfå eller skapa förutsättningar för att hantera funktionella förluster som har en inverkan på hälsan. I det dagliga mötet med patienter spelar sjuksköterskor en central roll för att vårda samt lindra patientens lidande för att främja hälsan. Det är sjuksköterskors ansvar att mål och stödjande insatser bör byggas på en ömsesidig respekt mellan patienter och sjuksköterskor. Utifrån intresseområdet
”sjuksköterskestudenter/ sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienters behov i återhämtning”, forskargrupp MDH/HVV: Care, Recovery & Health, angavs som förslag vid Mälardalens Högskola, valde författarna till examensarbetet att fördjupa sig i sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter till återhämtning efter en stroke. Vid tidigare
verksamhetsförlagda utbildning har författarna i examensarbetet erfarenheter av att mål och strategier för att stödja patienter som drabbats av stroke är en stor utmaning, där ett flertal patienter uttryckt att dembehöver stöd från sjuksköterskor för att återfå förlorade förmågor. Detta har väckt frågor och funderingar hos författarna. Förhoppningen med examensarbetet är att skapa en större förståelse och få mer kunskap av att kunna stödja patienternas
återhämtning efter sjukdomen stroke.
2 BAKGRUND
I bakgrunden presenteras sjuksköterskors ansvar, lagar och riktlinjer, stroke, sjuksköterskors omvårdnadsansvar vid en stroke, från den akuta fasen till återhämtning, återhämtning, att främja hälsa, tidigare forskning om återhämtning efter sjukdomen stroke utifrån patienter och anhörigas perspektiv, vårdvetenskapligt perspektiv samt problemformulering.
2.1 Sjuksköterskors ansvar
Sjuksköterskor har ett huvudansvar för omvårdnaden av patienter i samverkan med andra professioner. Sjuksköterskor ska tillsammans med sitt team och i ett partnerskap med patient och dennes anhöriga, ge en vård av god kvalité. Sjuksköterskor ska ha ett holistiskt synsätt och sträva efter att den vård som ges ska gynna patienternas hälsa (Dahlborg, 2019). Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) finns det etiska koder som beskriver hur
sjuksköterskan ska förhålla sig och bedriva sin vård för att utveckla en god omvårdnad. De etiska koderna innefattar fyra områden: Sjuksköterskan och allmänheten, Sjuksköterskan och yrkesutövningen, Sjuksköterskan och professionen och Sjuksköterskan och medarbetare. Det första området Sjuksköterskan och allmänheten redogör för det primära ansvaret
sjuksköterskor har, att den vård som ges är utformad av god kvalité till människor som är i behov av vård. Det andra området sjuksköterskan och yrkesutövningen beskriver
sjuksköterskors ansvar gentemot yrket. Sjuksköterskor ska handla etiskt och se till att vårdkulturen gynnas. Tredje området Sjuksköterskan och professionen beskriver ansvaret sjuksköterskor har för att tillämpa samt utveckla omvårdnad av god kvalité utifrån forskning och evidensbaserad kunskap. Det fjärde och sista området är Sjuksköterskan och
medarbetare som beskriver sjuksköterskors ansvar att samarbeta och stötta varandra i sitt arbete samt att skydda patienter om medarbetare skulle handla oetiskt. Sjuksköterskor har ett ansvar att motivera och leda sina kollegor i arbetsgruppen, även besitta en pedagogisk roll där sjuksköterskor i sitt arbete undervisar både patienter, anhöriga och medarbetare.
Salmela m.fl. (2012) beskriver samtidigt att sjuksköterskor är präglade av vårdkulturen och organisationen, men med ledarskapet ska sjuksköterskor försöka påverka och motivera både patienter och medarbetare, detta kan sjuksköterskor göra genom att individanpassa
ledarstilen och försöka skapa en balans i yrkesrollen. Kärnan är att patienterna ska få stå i fokus och att sjuksköterskor ska kunna leda och skapa vårdrelationer, leda omvårdnaden under hela förändringsprocessen samt en kultur för att främja en vård av kvalité.
2.1.1 Lagar och riktlinjer
Sjuksköterskors vårdarbete ska grunda sig i lagar och riktlinjer samt att vårdandet utgår från människors lika värde. Oavsett bakgrund, etnicitet och social status ska omvårdnad ges med värdighet på ett respektfullt sätt, där man bevarar den individuella människans integritet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska arbetet utformas utifrån patienternas behov och uppfylla en god kvalité som bygger på patienternas självbestämmande. Sjuksköterskor ska samråda med patienter om det finns möjlighet för att utforma en vård som främjar patienternas hälsa (SFS 2014:821).
Sjuksköterskors vårdarbetet ska utföras utifrån beprövad erfarenhet och evidens, där sjuksköterskor har ett ansvar att upprätthålla patienternas säkerhet i vårdarbetet (SFS 2010:659). Det ska finnas lokaler, utrustning och personal med rätt kompetens där sjukvård bedrivs (SFS 2017:30). Genom åren har strokevården i Sverige och i andra länder förbättrats. Detta på grund av att man har skapat specialavdelningar där endast patienter som insjuknat i
stroke vårdas. Personalen som arbetar på dessa avdelningar har en bred kunskap gällande omvårdnaden och grundar sig i evidensbaserade nationella riktlinjer för hur strokevård ska bedrivas. Med hjälp av nationella riktlinjer för strokesjukvård har man skapat åtgärder för hur en individanpassad omvårdnad samt rehabilitering ska bedrivas. Detta skapar
förutsättningar för att den individuella patienten ska återfå förlorade funktioner och en ökad livskvalité som i efterförloppet minskar vårdbehovet (Socialstyrelsen, 2017). För att bedriva en adekvat och säker vård har all sjukvårdspersonal som är involverade i patienternas sjukvård, tillgång att ta del av patienternas journal. Sjuksköterskor har en skyldighet och ett ansvar att dokumentera de omvårdnadsåtgärder som dem utför samt att dokumentera patienternas status för att bidra till en säkrare vård (SFS 2008:355).
2.2 Stroke
I Sverige rankas sjukdomen stroke som en av de fem vanligaste dödsorsakerna. Varje år drabbas cirka 25 000 – 30 000 personer av stroke och det är flera män än kvinnor som insjuknar i sjukdomen. Stroke tillhör gruppen hjärt- och kärlsjukdomar och de riskfaktorer som kan orsaka stroke är till exempel högt blodtryck, diabetes, rökning och fysisk inaktivitet. Stroke är en benämning av en rad olika symtom när hjärnan får syrebrist. Syrebristen
uppkommer av antigen en blodpropp eller av en blödning i hjärnan. Hjärnskadan påverkar kroppens funktioner i det område som skadats och detta kan vara lindrigt eller mer allvarligt. Därav krävs det en omedelbar vård för att minimera risken för ett allvarligare tillstånd och en större skada på hjärnan (Socialstyrelsen, 2018).
2.2.1 Sjuksköterskors omvårdnadsansvar vid en stroke, från den akuta fasen till återhämtning
I den akuta fasen är sjuksköterskors primära omvårdnadsansvar att övervaka patienternas parametrar under de första dygnen tills dem blir stabila. Sjuksköterskor kontrollera
regelbundet patienternas kroppstemperatur, blodtryck, blodsocker och saturation, eftersom komplikationer till följd av avvikande parametrar kan försämra patientens tillstånd och det i sin tur kan förlänga patientens återhämtning (Theofanidis & Gibbon, 2016). Vidare behöver sjuksköterskor undersöka och göra en bedömning av patienternas neurologstatus genom att kontrollera om patienterna är orienterade till tid och rum, kontrollera om patienterna har en adekvat kommunikationsförmåga samt undersöka patienternas rörelseförmåga och
sväljförmåga. När patienterna är stabila kan rehabiliteringsinsatser påbörjas som är en viktig del av patienternas återhämtning. Den individuella rehabiliteringsinsatser ska påbörjas så fort patienterna är kapabla till att börja träna. Sjuksköterskor ska i sitt omvårdnadsarbete försöka involvera träning i omvårdnadsaktiviteter som innefattar patienternas hygien, förflyttning och måltidstillfällen (Jönsson, 2017). Sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder i återhämtningen är relaterade till patienternas egenvård, där patienterna ska återfå förmågan att kunna hantera de dagliga rutinerna som till exempel att äta, gå på toaletten, kunna gå samt duscha. Patienternas återhämtning kan vara en lång process där sjuksköterskors uppgift är att värna om patienternas autonomi (Faria m.fl., 2017).
2.3 Återhämtning
Patienternas nya situation till följd av sjukdomen stroke medför hinder genom fysiska och psykiska besvär som patienterna hantera och uppleva under återhämtningen. Patienterna kan hitta ett sätt att återhämta sig och skapa en förståelse för sin nuvarande situation för att återfå självständighet, det kan ske med hjälp av anhöriga och vårdpersonal (Faria m.fl., 2017). Återhämtningen kan gestaltas som ett lidande av dem förlorade förmågorna. När patienterna kan försonas med förändringarna som sjukdomen har medfört kan
återhämtningen och det nya livet påbörjas (Palesjö m.fl., 2015).
I det kritiska läget är det betydelsefullt med en omtänksam atmosfär och miljö, där
sjuksköterskors förhållningsätt i både ord och beröring påverkar patienternas vilja att kämpa (Olausson m.fl., 2013). Första intrycket av en miljö blir av betydelse för hur patienterna upplever sig bemött. Att få uppleva ett välkomnande till en ny miljö är betydande för att en relation ska kunna skapas och upplevas som lättsam samt omsorgsfull (Edvardsson m.fl., 2005). När atmosfären och stämningen upplevs som trygg, vänlig och äkta där vårdaren ser sin roll och kan skapa sig en helhet kring patienternas individuella behov och upplevelse, skapas en förutsättning för patienternas hälsa och återhämtning (Yilkangas, 2017). Miljöns och atmosfärens påverkan på läkningsprocessen är mer stödjande än läkande då det ger patienter ett emotionellt stöd som kan påverka patienternas fysiska och psykiska hälsa till återhämtning (DuBose m.fl., 2018).
Återhämtningen går ut på att patienterna som drabbats av sjukdom och ohälsa försöker att återfå makten över sitt liv igen. Det är en förändringsprocess som patienterna går igenom i förhållande till ohälsa. Sjukvårdspersonal kan stödja patienternas återhämtning i denna förändringsprocess men kan inte återhämta dem, patienterna måste självständigt försöka återfå makt i återhämtningen (Drevenhorn & Gabrielsson, 2017). Det är av vikt att
återhämtningen i hälso- och sjukvården fokuserar på patienternas nuvarande förmågor och inte de förmågor som brister. Det är därav en stor betydelse att träningen planeras i små delmål så patienterna kan få möjlighet att öva in de förlorade förmågorna (Jönsson, 2017). När patienter förlorar sina funktionella förmågor kan dock patienter hamna i en
beroendeställning och därmed anpassa sig efter andra. Under sjukhusvistelsen behöver patienter anpassa sig i den nya miljön där det förekommer redan satta rutiner inom organisationen (Faria m.fl., 2017).
2.3.1 Att främja hälsa
Sjuksköterskor ska leda och utveckla omvårdnaden som innefattar att främja hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskor har ett ansvar att stödja det patienter behöver för att återhämta sig och återfå hälsa. Sjuksköterskor behöver skapa en förståelse för hur patienter upplever sin hälsa och få en inblick i patienternas livsvärld. Hälsa är en individuell upplevelse av att må bra, men kan ses som ohälsa när personer upplever
lidande. Inom det naturvetenskapliga och medicinska synsättet har synen på hälsa varit biostatiskt, det innebär att en person som lider av sjukdom inte kan uppleva hälsa trots att individen inte lider. Inom vårdvetenskapen ses hälsa ur ett holistiskt synsätt. Människan ses som en helhet, där hälsa kan upplevas trots sjukdom (Dahlborg, 2019). När människan lider och upplever sjukdom exempelvis i sjukdomen stroke, hamnar personen i lidandet kamp som innebär att livet har förändrats och verkligheten som personen befinner sig i ställs på sin spets. Det skapar rum för reflektion och existentiella frågor på hur personen vill leva (Eriksson, 2015a). En hälsofrämjande åtgärd som sjuksköterskor har till uppgift är att ge stödjande rådgivning som därav blir en viktig del i patienternas hälsoprocess (Jönsson, 2017). Om människan klarar av att försonas i sitt lidande, medför det en livserfarenhet av personlig utveckling (Eriksson, 2015a).
2.4
Tidigare forskning om återhämtning efter sjukdomen stroke utifrån
patienter och anhörigas perspektiv
I tidigare forskning om återhämtning efter sjukdomen stroke utifrån patienter och anhörigas perspektiv presenteras patienternas upplevelser av att drabbas av sjukdomen stroke och anhörigas upplevelser av att stödja patienter med stroke.
2.4.1 Patienternas upplevelser av att drabbas av sjukdomen stroke
Patienter som drabbats av stroke kan känna ett lidande och förtvivlan när kroppens funktionsförmåga inte fungerar som den ska. Dem uttryckte ångest när deras tillstånd begränsa dem från att kunna göra saker på egen hand, detta bidrog till en ökad oro på grund av att deras mentala hälsotillstånd påverkades av sjukdomen (Graven m.fl., 2012).
Sjukdomen medförde koncentrationssvårigheter som bidrog till att patienterna fick svårare att tänka och läsa. Den mentala och funktionella bristen ledde till ett fysiskt och
känslomässigt lidande (Tutton, m.fl., 2012). Patienternas upplevelse av återhämtningen efter en stroke handlade om att hitta meningen i livet igen, bortse från de negativa aspekterna som sjukdomen medförde och fokusera på att övervinna utmaningarna (Torregosa m.fl., 2018). För vissa patienter fanns en beslutsamhet att återfå sin förmåga igen, dem hade tydliga mål och en övertygelse att livet hade mycket kvar att erbjuda. Återhämtningen blev därför en central del av deras drivkraft (Tutton, m.fl., 2012). En annan viktig aspekt för återhämtning var att acceptera de förändrade förmågorna, att skapa nya rutiner och på ett nytt sätt bli självständiga. Detta medförde en positiv syn på framtiden. Att bekräfta för sig själv att
återhämtningen var en process som kunde ta tid var av betydelse för att uppnå återhämtning. Däremot utrycktes frustration när patienterna upplevde sig beroende av andra och när återhämtningen upplevdes för långsam (Graven, m.fl., 2013).
Det patienterna ansåg vara en avgörande faktor för återhämtningen efter en stroke var stöd från närstående och sjuksköterskor (Torregosa m.fl., 2018). Patienterna utryckte att
sjuksköterskorna spelade en viktig roll för deras återhämtning, att få stöd och uppmuntran med värdighet samt respekt från sjuksköterskorna skapade en positiv effekt för patienterna (Loft m.fl., 2019; Torregosa m.fl., 2018). Patienterna upplevde att när sjuksköterskor
interagera sig med dem på ett humant och på ett socialt sätt bidrog det till en upplevelse av återhämtning. När sjuksköterskor hade en nedlåtande attityd och en negativ ton upplevde patienterna att dem förlorade sin motivation. Patienterna utryckte även att
sjuksköterskornas tillvägagångssätt och agerande var en viktig beståndsdel för deras vilja och kraft i deras återhämtning (Loft m.fl., 2019).
2.4.2 Anhörigas upplevelser av att stödja patienter med stroke
Att vara anhöriga till patienter som drabbats av stroke kan påverka deras känslor och behov. Anhöriga upplevde att de var tvungna att omprioritera egna aktiviteter och åtaganden för att stödja den insjuknade patienten. Det krävdes styrka att klara av den omvälvande tiden och anhöriga upplevde att dem inte fick tillräckligt med stöd av sjukvården eftersom fokus riktades på patienterna (Arntzen & Hamram, 2015). Anhöriga till patienter med stroke upplevde ångest och en osäkerhet när de inte fick tillräckligt med information från
sjuksköterskorna om den nya situationen. Anhöriga beskrev att de var närvarande hos sin partner under sjukhusvistelsen men de blev aldrig delaktiga i planeringen för sina partners fysiska återhämtning (Ytterberg m.fl., 2019). Anhöriga upplevde att de inte fick tillräcklig med stöd från hälso- och sjukvården (Arntzen & Hamram, 2015; Ytterberg m.fl., 2019). De hade önskat att de deltagit i någon form av gruppterapi med andra som befann sig i samma situation. Istället fick de hitta egna strategier och tillvägagångsätt som till exempel att fånga dagen, försöka ta tillvara på tiden och leva i nuet. En av de anhöriga beskrev att hon läste tidningen varje morgon för sin partner som blev en betydelsefull rutin för deras
kommunikation och på så sätt en strategi för att stötta sin partner till återhämtning (Ytterberg m.fl., 2019).
2.5 Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv
I följande examensarbete har Eriksson (2015b) vårdvetenskapliga teoretiska perspektiv valts. Detta eftersom det kan vägleda sjuksköterskor att förstå betydelsen av vårdrelationen vid stödjande av patienter i hälsoprocessen.
2.5.1 Vårdandet utifrån ansa, leka och lära
Vårdandet är grunden för omvårdnaden, utifrån patienternas begär, behov och problem kommer vårdrelationens djup och inverkan vara olika beroende på vem vårdaren möter. Relationen ska vara ömsesidig där det handlar om att ge och ta, där både vårdare och patient ska vara delaktiga. För att främja den vårdande relationen bör vårdaren vara lyhörd till de patienten förmedlar och ej forcera samtalet i mötet med patienten. Vårdaren bör försöka förstå patienten som en helhet av kropp, själ och ande samt varifrån den lidande människan kommer ifrån för att vårdaren ska kunna stödja vägen till hälsa och lindra lidande. Vårdande (caring) handlar om att lindra lidandet genom att ansa, leka och lära i en anda av tro, hopp och kärlek. En vård handlar om att påverka patientens hälsoprocess i kropp, själ och ande. Dessa olika former medför att patienten känner tillit, välbehag och en känsla av
tillfredställelse. Samtidigt krävs det att sjuksköterskor eller vårdare ska kunna reflektera över hur man kan påbörja patientens hälsoprocess och även vilka hälsohinder som patienten kan stöta på i processen (Eriksson, 2015b).
Begreppet ansa, leka och lära beskrivs av Eriksson (2015b) som vårdandets kärna och är av betydelse för vårdandet. Ansningen innefattar dem etiska handlingarna i vårdandet, det kan innebära att finnas där för patienten på olika sätt för att göra vårdtillfället betydelsefullt och via handlingarna man utför visa att man bryr sig om patienten. Ansningen kan vara att hålla en patient i handen, kamma patientens hår, duscha patienten och ge de lilla extra för just den unika människan. Genom ansningen kan patienten känna sig sedd och hörd, i sitt tillstånd kan patienten känna en känsla av tilltro, hopp och kärlek. Ansningen är en form av konst som innefattar att vårdaren ska våga utföra vissa handlingar utanför ramen och i sin yrkesroll våga vara mer spontan, till exempel kommunicera med andra ord än det som är förutsägbart för att skapa en god vårdrelation. De handlingar som vårdaren utför kan förändra patientens hälsoprocess.
Lekandet i Erikssons (2015b) teori är vägen till hälsa, det är en hälsoprocess med olika former av aktiviteter och övningar kan skapa möjligheter och lust för patienten att uppnå önskade mål. Vårdaren ska se patienten som en helhet för att kunna ge rätt förutsättningar för just den unika människan. Med rätt redskap skapas en form av kraft för att patienten ska känna hopp. Lekandet bygger på ett samspel mellan vårdaren och patient som har till syfte att leda till utveckling. Lärandet innebär att självförverkliga leken. Vårdaren ska skapa nya vägar och förutsättningar för att patienten på ett nytt sätt ska kunna klara av vissa moment självständigt. Lärandet ska vara roligt för att underlätta patientens behov och mål. Dem tre elementen ansa, leka och lära skapar tillsammans en sammanflätad helhet som påverkar varandra och bidrar till en hälsofrämjande process (Eriksson, 2015b).
2.6 Problemformulering
Sjuksköterskors huvudansvar är omvårdnaden av patienter i samverkan med andra professioner där sjuksköterskor ska ge en vård av god kvalité som strävar efter att gynna patienternas hälsa. Sjuksköterskors vårdarbete ska grunda sig i lagar och riktlinjer och vårdandet ska utgå ifrån människors lika värde. Sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder ska relateras till patienternas egenvård. Återhämtningen kan se olika ut, för vissa av patienterna är målet att återfå sina förlorade förmågor där de anser att livet har mycket kvar att erbjuda. För dessa patienter blir återhämtningen en central del för deras drivkraft. Sjuksköterskor har ett ansvar att stödja det patienter behöver för återhämtning och för att återfå hälsa. En omtänksam atmosfär och miljö blir betydelsefull i det kritiska läget där både ord och
beröring kan påverka patienternas vilja att kämpa. I tidigare forskning beskrivs anhöriga som en viktig del i återhämtningen samt att sjuksköterskors förhållningsätt har en betydelse för patienternas återhämtning. För att sjuksköterskor tillsammans med patienter ska kunna övervinna de hinder som kan uppkomma under återhämtningen efter en stroke är det av vikt att försöka skapa en förståelse för patienternas enskilda behov. Därav är det av betydelse att uppmärksamma sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienternas återhämtning.
3 SYFTE
Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter till återhämtning efter en stroke.
4 METOD
I detta examensarbete genomfördes en systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes för att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter till återhämtning efter en stroke. Den beskrivande syntesen utfördes genom Evans (2002) fyra steg.
Analysmetoden är baserad på en samling av tidigare forskning, där analysen ej ger utrymme för tolkning och blir av värde för arbetet. Henricson och Billhult (2017) beskriver att en kvalitativ ansats har för avsikt att belysa människors erfarenheter av ett fenomen. Författarna till examensarbetet valde därför att använda denna metod eftersom den är användbar till examensarbetets syfte.
4.1 Urval och datainsamling
Författarna i examensarbetet började med att genomföra en datainsamling. För datainsamlingen söktes vårdvetenskapliga artiklar med inriktning mot omvårdnad i
databaserna CINAHL Plus och PubMed via Mälardalens Högskolas bibliotek. Sökorden som användes för att få relevanta sökträffar var ”nursing”, ”nurses”, ”nurse”, ”nursing staff”, ”nursing care”, ”caring”, ”nurses perspectives”, ”stroke care”, ”rehabilitation recovery”, nurses view”, ”stroke rehabilitation”, ”stroke recovery”, nurses experience”, ”feelings”,
”qualitative”, role of nurse”, ”nurses role”, ”stroke”, ”stroke patient”, ”recovery”, ”perception”, ”support”, ”experience”, ”attitudes”, ”views”. Enligt Friberg (2017) användes Boolesk
sökteknik för att knyta ihop ord som ytterligare utökade sökningen, ”AND” och ”OR” placerades mellan sökorden för att hitta nya kombinationer.
Inklusionskriterierna för de valda artiklarna var att dem skulle vara publicerade mellan år 2010–2020, var av en kvalitativ struktur, peer reviewed samt fokusera på sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter efter dem drabbats av stroke. De artiklar som inte föll inom ramen, exklusionskriterierna var artiklar som fokuserade på en annan sjukdom än stroke, endast var av kvantitativ struktur och hade ett annat perspektiv än examensarbetets syfte. Trunkering (*) användes på vissa sökord för att öppna upp sökningarna via sökorden och för att svara på studiens syfte (Friberg, 2017). Använda sökord och resultat av
sökningarna återfinns i sökmatrisen, se bilaga A.
Artiklarna genomgick en granskning där artiklarnas titel i första urvalet lästes för att se om det svarade an på examensarbetets syfte. De titlar som svarade an på examensarbetets syfte, lästes abstrakten på. Vid abstrakt läsningen fick man en inblick om artiklarna var av relevans
för examensarbetet. Artiklarna som hade en titel och ett abstrakt som svarade på examensarbetets syfte lästes i full text. Totalt fann författarna till examensarbetet 13 vårdvetenskapliga artiklar. Dessa vårdvetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån Friberg (2017) där nio av fjorton frågor formulerades om för att kunna besvaras med ”JA” och ”NEJ”. Detta utformades för att lättare kunna bedöma om artiklarna uppfyllde kvalitén för examensarbetet. För varje ”JA” erhöll artikeln ett poäng, totalt kunde en artikel få nio poäng. Betygsystemet påvisade om artiklarna var av låg kvalité som motsvarade ett till tre poäng, medelhög kvalité motsvarade fyra till sex poäng och hög kvalité och motsvarade sju till nio poäng. Poängen för varje artikel räknades ut och 13 av 13 artiklar påvisade hög kvalité och svarade på studiens syfte. Efter kvalitetsgranskningen saknade en artikel, metod samt etiskt resonemang och valdes därav bort och inkluderades inte i bilaga B. Utifrån
kvalitetsgranskningen valdes totalt 12 artiklar. Närmare information på
kvalitetsgranskningens matris återfinns i bilaga B. Genom en artikelmatris presenteras de 12 utvalda artiklarna, se artikelmatris, bilaga C.
4.2 Dataanalys och genomförande
Analysmetoden följer Evans (2002) fyra steg för beskrivande syntes. Det första analys steget inleddes med att artiklarna som svarade an på examensarbetets syfte skrevs in i ett dokument och listades ett till tolv för att förenkla identifieringen av artiklarnas nyckelfynd. I det andra steget försökte författarna skapa en helhetssyn på samtliga artiklar genom att läsa dem flera gånger. Det centrala i texten som svarade an på examensarbetets syfte skrevs in i samma dokument och detta benämndes som nyckelfynd. I dokumentet identifierades de viktigaste nyckelfynden. Samtliga nyckelfynd diskuterades av författarna för att se vilka nyckelfynd som var användbara för examensarbetet syfte som antigen inkluderades eller exkluderades. De nyckelfynd som svarade på syftet färgkodades och sorterades utifrån likheter och skillnader, totalt identifierades 119 nyckelfynd. Teman identifierades utifrån nyckelfynden som i sin tur skapade subteman. Under varje nyckelfynd färgkodades subteman i samma färg som det tillhörande temat. Enligt metoden ger subteman en djupare förståelse för temat. Efter granskningen och sammanställningen identifierades två huvudteman och fem subteman. I det fjärde och sista steget beskrivs resultatet av fenomenet, sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter till återhämtning efter en stroke. I examensarbetets resultatdel skapade de identifierade teman rubriker och subteman underrubriker. Enligt analysmetoden kunde citat från artiklarna förstärka fenomenet ytterligare (Evans, 2002; Polit & Beck, 2020). Detta är något som författarna belyser i examensarbetets resultat.
Tabell 1. Exempel på nyckelfynd, teman och subteman
NYCKELFYND TEMA SUBTEMA
” Nurses make it a virtue to know the human being behind the patient” (Dreyer m.fl., 2016, s.113).
” Uncovering the patients’
cognitive, emotional and phys-ical needs made it possible for the nurses to provide infor-mation and motivation tailored to each
individual patient. Respect for individuality was repeatedly
mentioned as important for quality care” (Struwe m.fl., 2013, s.146)
Att skapa förståelse för patienterna
• Att ta hänsyn till
patienternas individuella behov
• Att skräddarsy stöd och information
5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Författarna i examensarbetet har ett etiskt ansvar under forskningsprocessen att arbetet ska vara överensstämmande och relevant. Enligt CODEX (2020) ska utvalt forskningsmaterial vara av hög kvalité. Artiklarna i examensarbetet ska vara vetenskapliga och författarna i examensarbetet har tagit hänsyn till att materialet har varit expert granskat, det vill säga peer reviewed. I överensstämmelse med American Psycholigical Association (2020) har
författarna i detta examensarbete hanterat referenserna enligt denna modell. Författarna har refererat och hänvisat till tidigare forskningsmaterial för att undvika plagiat samt för att inte skapa en etisk oreda (Erikson, 2015; Gunnarsson, 2017; Polit & Beck, 2020). Enligt Polit och Beck (2020) innefattar pålitligheten i en kvalitativ studie, begreppen; trovärdighet,
tillförlitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Dessa begrepp har författarna i examensarbetet haft i åtanke under forskningsprocessen. För att skapa kvalité i
examensarbetet har författarna varit noggranna med att endast inkludera primärkällor i examensarbetets resultat. Genom att referera korrekt och ej fabricera har författarna i
examensarbetet visat respekt för tidigare forskares arbeten (Erikson, 2015). För att artiklarna inte skulle feltolkas användes ett lexikon eftersom samtliga artiklar var publicerade på
engelska. För att skapa kvalité i arbetet har författarna diskuterat och kvalitégranskat samtliga artiklar med hjälp av kvalitativa granskningsfrågor enligt (Friberg, 2017).
6 RESULTAT
Analysen påvisade att sjuksköterskor behöver främja en god vårdrelation för att skapa förståelse för patienterna som i sin tur kan stödja deras återhämtning utifrån individuella behov. Förståelse och vikten av ett professionellt kunnande var betydelsefullt för att sjuksköterskor skulle kunna skräddarsy stöd och information som patienter är i behov av. Sjuksköterskor behöver samspela med andra professioner, där teamet blir av betydelse för patienternas återhämtning.
Tabell 2. Teman och subteman
Tema
Subtema
Att skapa förståelse för patienterna
● Att lära känna patienterna utifrån deras individuella behov ● Att främja en god vårdrelation
● Att involvera anhöriga
● Att skräddarsy stöd och information
Betydande faktorer för återhämtning
● Ett professionellt kunnande ● Att stödja återhämtningen ● Tidens betydelse för vårdandet ● Att samverka i team
6.1 Att skapa förståelse för patienterna
I resultatet beskrivs förutsättningar för att kunna stödja patienter med sjukdomen stroke till återhämtning. För att skapa förståelse för patientens individuella behov var det betydelsefullt av att främja en god vårdrelation som i sin tur bidrog till att sjuksköterskor kunde skräddarsy stöd och information.
6.1.1 Att lära känna patienterna utifrån deras individuella behov
Sjuksköterskor ansåg att det var väsentligt att lära känna patienterna eftersom dem stod patienterna närmast, men såg även sig själva som bäst kvalificerade för patienternas vård. För att sjuksköterskor skulle kunna upprätthålla och skapa en kontinuerlig vård krävdes tid att få lära känna patienterna och bilda ett förtroende. Sjuksköterskor betonade vikten av att patienternas behov och omvårdnad skulle få vara central (Dreyer m.fl., 2016). Sjuksköterskor ansåg även att det var av stor vikt att lära känna patienterna på djupet för att få en ökad kännedom kring patienternas kognitiva, emotionella och fysiska behov. På så sätt kunde vårdandet skräddarsys utifrån just den unika patienten och därmed ge rätt information och stöd för att motivera patienterna (Bennett, 2017; Dreyer m.fl., 2016; Loft m.fl., 2017; Portillo & Cowley, 2011; Struwe m.fl., 2013).
Sjuksköterskors erfarenheter betonade vikten av att ha en målfokuserad omvårdnadsstrategi för att hjälpa patienter att återhämta sig efter en stroke. Sjuksköterskor behöver vara
empatiska, ge uppmuntran och ge en positiv feedback samtidigt som sjuksköterskor försöker uppskatta patienternas behov av vård som tillkommit till följd av en stroke. Genom att sjuksköterskor skapade en förståelse för patienternas individuella behov kunde olika typer av vårdaktiviteter utföras. Det medförde att integritet bevarades och att man tillsammans kunde övervinna dem hinder som uppstod längst vägen (Bennett, 2017). Exempel på vårdaktiviteter utifrån patienternas behov kunde det till exempel vara placeringen vid matbordet för att patienterna skulle få en möjlighet att socialisera med andra patienter (Struwe m.fl., 2013). Sjuksköterskorna skulle försöka tillhandahålla en god planering för återhämtningen så patienterna får en möjlighet att återfå hälsa (Christiansen & Feiring, 2017).
Sjuksköterskor erfor att det var av betydelse att få en inblick i patienternas tidigare sociala liv, patienternas intressen och vad patienterna hade arbetat med innan sjukdomen spelade in. En strategi som sjuksköterskor föreslog för återhämtning var att vänner och anhöriga kunde uppmuntra patienterna att på ett nytt sätt börja socialisera sig. Sjuksköterskorna erfor dock att det ibland kunde bli utmanande när de kom för nära patienternas privata sfär och erfar då svårigheter att förhålla sig i situationen (Portillo & Colwely, 2011). ”Participants reflected that routine care was seemingly boring for patients, while the EE appeared to engage and occupy patients” (White m.fl., 2014, s.1786). Sjuksköterskor ansåg att det var betydelsefullt att främja och hjälpa patienternas självständighet. Med hjälp av en berikad miljö kunde sjuksköterskor stödja patienternas återhämtning genom att uppmuntra patienterna att utföra andra typer av aktiviteter än den rutinmässiga vården. Dessa
aktiviteter kunde vara att patienterna tog sig ut och socialiserade med andra individer eller tittade på tv med andra. Sjuksköterskor erfor att patienterna blev mer motiverade och mindre uttråkade när sinnet stimulerades. Patienterna blev mindre benägna att ringa på klockan och upplevdes även vara mindre deprimerade. Att stimulera patienterna genom att anpassa aktiviteter förbättrade deras humör och därmed påverkades återhämtningen positivt (White m.fl., 2014).
6.1.2 Att främja en god vårdrelation
En positiv vårdrelation gynnades när sjuksköterskor kunde främja emotionellt välbefinnande genom att svara på känslomässig nöd och finnas till hands samt skapa en relation mellan patient, anhöriga och vårdare. Sjuksköterskors erfarenheter betonade betydelsen av relationer där målet var att få igång ett engagemang och ett samarbete mellan parterna (Bennett, 2017; Dreyer m.fl., 2016). Samtidigt betonade sjuksköterskor vikten av att vara närvarande, visa närhet och våga vara i situationen, detta för att en vårdrelation skulle
gynnas (Dreyer m.fl., 2016). ” The patient must be seen an heard, and there must be time and closeness to understand the patient” (Dreyer m.fl., 2016, s.114). Humoristiska och lätt
hjärtliga interaktioner med patienterna var även av betydelse för att patienterna skulle uppleva välmående och bli mer avslappnade i situationen. Sjuksköterskor var medvetna om att för lite tid för patienterna kunde inverka negativt på patienternas hälsa. ”However, there were occasions when it was important to devote specific time to respond to emotional distress; to listen without interruption” (Bennet, 2017, s.14). Att lyssna på patienternas känslomässiga behov och avvara tio minuter av sin tid var även av värde för återhämtningen (Bennet, 2017). Samtidigt nämnde sjuksköterskor att bristen på tid försämrade kvalitén för återhämtningen och även för den professionella utvecklingen (Loft m.fl., 2017).
Sjuksköterskor erfor även att tiden inte räckte till (Dreyer m.fl., 2016; Loft m.fl., 2017; Meng m.fl., 2020).
6.1.3 Att involvera anhöriga
När patienterna inte kunde komma till tal och uttrycka sig själva, kunde anhöriga ha en betydelsefull roll. ”The nurses acknowledged that families play an important role in rehabilitation” (Aadel m.fl., 2018). Sjuksköterskor belyste vikten av att ta del av anhörigas kärnfulla information som kunde främja patienternas återhämtning. Sjuksköterskor beskrev att de anhöriga skulle ses som en resurs eftersom dem hade en förståelse för patienternas behov. Anhöriga ansågs besitta kunskap om patientens tidigare liv och kunde ge en kärnfull information som var av betydelse för vårdandet (Aadel m.fl., 2018; Dreyer m.fl., 2016). .”Nurses work on involving the relatives; they consider the relatives to play an important part in the rehabilitation process because they are the key to understand the patient” (Dreyer m.fl., 2016, s.114). Sjuksköterskor betonade vikten av att involvera anhöriga i patienternas återhämtning, det kunde i sin tur gynna patienter som kunde få ett stöd från de anhöriga till återhämtning (Dreyer m.fl., 2016). Sjuksköterskor erfor dock att anhöriga kunde ta en del av tiden, där sjuksköterskor behövde balansera och fördela tiden mellan patienterna och de anhöriga som många gånger också behövde stöd och vård. ”The groups also identified stroke patients and their families to be particularly challenging to care for and as requiring more nursing time” (Johnson m.fl., 2011, s.241). Det uttrycktes som en utmaning för
sjuksköterskor att hitta tiden för att involvera de anhöriga och att det kunde vara
problematiskt då patienternas behov skulle komma i första hand (Aadel m.fl., 2018; Dreyer m.fl., 2016; Johnson m.fl., 2011).
6.1.4 Att skräddarsy stöd och information
Sjuksköterskorna erfor att rätt information förbättrade kunskapen inom området som kunde medföra en gynnande delaktighet och gemenskap (Christiansen & Feiring, 2017; Portilo & Cowley, 2011).
” The nurses agreed that they had to give a sort of adapted information to patients after brain injury. The information had to be realistic while simultaneously taking into account the patient’s hope for progress and the fact that the rehabil-itation process can be lengthy” (Christiansen & Feiring, 2017, s.3243).
Sjuksköterskors erfarenheter betonade vikten av att ge en individanpassad information till patienterna och de anhöriga, detta var av betydelse för den långsiktiga vårdtiden. Genom att sjuksköterskor tog del av deras information och kunskap skapades en förutsättning för att sjuksköterskor skulle kunna individanpassa information. Det medförde i sin tur att man kunde bevara patienternas upplevelse av hopp som påverkade vården positivt (Christiansen & Feiring, 2017). ”The nurses deemed it important to discuss and grade knowledge sources together with patients and kin” (Christiansen & Feiring, 2017, s.3244). I mötet med
patienterna och de anhöriga var sjuksköterskors uppgift att ta del av deras tankar kring behandling samt deras befintliga kunskap de hade inom området. Sjuksköterskor erfor att de anhöriga hade orealistiska förväntningar kring den medicinska behandlingen på grund av okunskap (Christiansen & Feiring, 2017). Sjuksköterskor betonade att många av de anhöriga sökte information om strokevård och behandling på nätet som kunde vara felaktiga och därmed ansåg sjuksköterskor betydelsen av att vägleda och stödja anhöriga till rätt
informationskällor. Vidare nämnde sjuksköterskor att broschyrer kunde vara ett hjälpmedel som gav rätt information om sjukdomen och återhämtningen (Portilo & Cowley, 2011).
6.2 Betydande faktorer för återhämtning
Analysen visade att med ett professionellt kunnande påverkades sjuksköterskors tillvägagångssätt för att kunna stödja patienter till återhämtning efter en stroke. För att sjuksköterskor skulle kunna leverera en vård av hög kvalité för patienternas återhämtning krävdes ett gott samarbete med andra professioner. När kommunikationen och samarbetet fungerade i teamet skapades förutsättningar som gynnade patienternas återhämtning.
6.2.1 Ett professionellt kunnande
Sjuksköterskors erfarenheter av betydande faktorer till patienternas återhämtning var vikten av sjuksköterskornas egna professionella förståelse. Beroende på hur sjuksköterskor såg och uppfatta begreppet rehabilitering påverkades tillvägagångssättet och patienternas väg till återhämtning (Loft m.fl., 2017). Sjuksköterskor ansåg att rehabiliteringen var ett förlopp och en strävan efter uppsatta mål, detta för att patienterna skulle få en möjlighet att uppleva återhämtning och ett välbefinnande som främjar hälsa.”Nursing staff understood rehabilitation to include the active involvement of the patient, where goals and progress
might be small, but where progress was relative to the individual patient” (Loft m.fl., 2017, s. 4908). Mål och framsteg skulle relateras till den unika patienten som sjuksköterskorna hade vårdat. Det krävs ett aktivets engagemang av sjuksköterskorna och ett tålamod att arbeta med de utmaningar som föreligger hos patienter med sjukdomen stroke. Sjuksköterskor betonade vikten av den professionella förståelsen på neurovetenskap samt hur betydelsefull kunskapen var om patienternas enskilda upplevelser av sjukdomen. Detta för att kunna stödja och vägleda den unika patienten på bästa sätt. Sjuksköterskors erfarenheter betonade vikten av kontinuitet och att skapa en relation med patienterna som var grundläggande för planeringen av den fortsatta vården (Loft m.fl., 2017). Sjuksköterskor ansåg att en
individualiserade vård utifrån patienters personliga behov var av betydelse för vårdens kvalité (Loft m.fl., 2017; Park & Han, 2010; Struwe m.fl., 2013). Kunskapen om hur patienter upplevde processen och var patienterna befann sig i sin återhämtning var betydande för sjuksköterskor för att kunna fortsätta stödja och vägleda patienterna i deras återhämtning (Loft m.fl., 2017).
6.2.2 Att stödja återhämtningen
Sjuksköterskor erfor att vissa patienter kunde ha svårt att förstå konsekvenserna av sjukdomen, där dem kognitiva förändringarna kunde medföra att patienterna inte hade samma förmåga att förstå försämringen av kroppen. En strategi sjuksköterskor erfor att låta patienterna självständigt få upptäcka dem förändringar stroke symtomen medfört och på så sätt finna sitt behov av stöd (Christiansen & Feiring, 2017). ” Nurses believed that
’acceptance’ and ’adaptation’ to the disease were essential for patients and relatives and were part of holistic rehabilitation” (Portilla & Cowley, 2011, s.1736). Patienterna skulle i relation till sjukdomen och i sin återhämtning hitta strategier utifrån sina egna förmågor och därmed kunna hantera den nya situationen. Sjuksköterskor menade att när alla delade samma mål kunde patienternas återhämtning påbörjas (Bennett, 2017). ”Sustaining engagement throughout the rehabilitation journey required a collaborative effort in order to combine personal resources with practical strategies for recovery” (Bennett, 2017, s.14). Ett annat tillvägagångssätt för både patienterna och sjuksköterskor var att uppmärksamma samt påminna om framstegen som patienterna gjorde i sin återhämtning (Bennett, 2017). Sjuksköterskor skulle i sitt arbete uppmuntra patienter till egenvård och försöka hjälpa patienterna att bibehålla färdigheter som till exempel påklädning, toalettbesök och nutrition som kopplas till patienternas vardag. Sjuksköterskors erfarenheter beskrev att det var betydelsefullt att utgå ifrån patienternas egna behov (Christiansen & Feiring, 2017; Dreyer m.fl., 2016). Samtidigt erfor sjuksköterskorna att patienternas förståelse av rehabilitering ibland var anknutet till service, där patienterna förväntade sig att till exempel få hjälp med påklädning för att spara energi och förstod inte innebörden av omvårdnadsaktiviteten (Christiansen & Feiring, 2017).
6.2.3 Tidens betydelse för vårdandet
Sjuksköterskors betonade att tiden var betydelsefull för patienternas återhämtning. De ansåg att patienternas hälsa och välbefinnande skulle tas i beaktande och vara i första hand.
Sjuksköterskor betonade betydelsen av att stödja patienter att uppfylla sina mål än att tillgodose standardiserade kvalitetsmått. Även om tiden var begränsad betonade
sjuksköterskor vikten av att fokusera mer på patienternas status och behov än till exempel dokumentation. (Loft m.fl., 2017; Meng m.fl., 2020; Struwe m.fl., 2013). Ibland kunde sjuksköterskor uppleva frustration när dem betraktade att patienterna förlorade sina
färdigheter på grund av tidsbristen som kunde förekomma inom vården. Betydande faktorer för patienternas återhämtning var ett gott samarbete mellan sjukvårdsavdelning, kommun och andra vårdinsatser samt betydelsen av utrymmen och tid (Struwe m.fl., 2013).
Däremot erfor sjuksköterskor att det administrativa arbetet tog över deras omvårdnadsarbete och medförde att dem inte hann ta del av patienternas livsberättelse (Loft m.fl., 2017). Vidare nämnde sjuksköterskor att tidsbristen i vården var ett problem som kunde medföra att de inte hann med dem interna utbildningarna, samtidigt som dem hade en önskan av mer praktiska utbildningar (Bayley m.fl., 2012). Sjuksköterskor beskrev att de önskade flera interna utbildningar för att bibehålla kvalité i vården (Johnson m.fl., 2011; Loft m.fl., 2017; Struwe m.fl., 2013). Sjuksköterskor hade bristande kunskap inom National Institutes of Health Stroke Scale (NIHSS) och efterfrågade om mer utbildning inom området för att kunna hantera och bedöma skalan på ett adekvat sätt (Johanson m.fl., 2011). ”The primary issues were high turnover of nurses, cutbacks that resulted in fewer staff and higher workloads, lack of rehabilitation assistants and a need for motivation/support from management” (Bayley m.fl., 2012, s.). Den bristande tiden bidrog även till hinder för att kunna söka ny kunskap och information för den unika patienten (Loft m.fl., 2017). För att förbättra sitt arbete saknade även sjuksköterskor en kontinuerlig feedback på patienternas vård och på vilket sätt den kunde förbättras (Johanson m.fl., 2011). Sjuksköterskors erfarenheter betonade att ett av de största problemen var personalbristen som medförde en ökad arbetsbelastning i vården. Detta bidrog till att den förekommande tidsbristen försämrade vården (Johnson m.fl., 2011; Meng m.fl., 2020; Portillo & Cowley, 2011; Struwe m.fl.,
6.2.4 Att samverka i team
Sjuksköterskor erfor att de behövde ha en omfattande förståelse kring patienternas situation för att kunna samordna information och dokumentera. Sjuksköterskor beskrev att de
förbereder patienter inför vårdaktiviteter med andra professioner och såg till att patienterna till exempel hade ätit, vilat och varit på toaletten för att stödja deras återhämtning (Dreyer m.fl., 2016).
”Throughout the rehabilitation process, the nurse has an unifying and coordinating role where the patient’s needs constantly guide the nurses regarding teamwork and collaboration. In this collaboration, recognition of nursing observations and knowledge of patient are important factors for the success of the rehabilitation team” (Dreyer m.fl., 2016, s.115).
Sjuksköterskor ansåg att deras roll var att samordna, observera och informera teamets medlemmar om patienternas aktuella status som i sin tur gav rätt förutsättningar till återhämtningen för den unika patienten. I teamet erfor sjuksköterskor att de såg sig själva som patienternas röst och behövde till exempel kunna stödja patienterna genom att
argumentera om patienternas återhämtning i möten med teamet (Dreyer m.fl., 2016). I teamarbetet ansåg dock sjuksköterskor att det fanns andra aspekter i arbetsrollen som innefattade mer administrativt arbete än själva omvårdnaden (Portillo & Cowley, 2011). Sjuksköterskor betonade även att det kunde finnas en tvetydighet i deras funktion för
patienternas återhämtning och rehabilitering, där arbetsrollen kunde upplevas som oklar för sjuksköterskorna (Meng m.fl., 2020; Park & Han, 2010; Portillo & Cowley, 2011).
”All nurses valued their units’ culture of collaboration that was based on mutual professional respect and included a ’helping-each-other’ spirit. Both the nursing staff and interdisciplinary colleagues appreciated and utilized each other’s specialized knowledge to main-tain or improve the quality of care” (Struwe m.fl., 2013, ss.145-146).
Sjuksköterskor beskrev att en tydlig kommunikation och ett samarbete med dem olika
professionerna var betydelsefullt för patienternas återhämtning (Bennett, 2017). Där teamets medlemmar delade information och kunskap som fokuserade på patienternas behov (Dreyer m.fl., 2016; Meng m.fl., 2020; Struwe m.fl., 2013). När teamets medlemmar visade respekt för varandras kunskaper, idéer och hade ett gemensamt mål påverkades omgivningen och gynnade återhämtningen positivt (Dreyer m.fl., 2016; Struwe m.fl., 2013). ”In addition, an electronic medical record system was available in the units, through which nurses could learn about their rehabilitation plans. It offered the possibility of improving cooperation among differ-ent disciplines” (Meng m.fl., 2020, s.32). Genom patientjournalen kunde en god kommunikation mellan teammedlemmarna och andra professioner skapas som blev en förutsättning för en adekvat vård. Sjuksköterskor beskrev att kommunikationens betydelse i teamet var avgörande men att det förekom brister som oftast var på grund av otillräckligt med vårdpersonalen och tidsbrist som i sin tur kunde medföra att vårdpraxis fick lida (Meng m.fl., 2020).
7 DISKUSSION
Examensarbetets syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter till återhämtning efter en stroke. Resultatet i examensarbetet visade att sjuksköterskor hade liknande erfarenheter i patienternas återhämtning, där det var av betydelse att skapa relationer som främjar hälsa och välbefinnande som även anhöriga var en viktig del inom. Sjuksköterskor erfor att tidsbrist och bristande kommunikation kunde påverka vården negativt och patienternas upplevelse till återhämtning. I kommande avsnitt diskuteras examensarbetets resultat mot bakgrunden. Vidare presenteras en metoddiskussion och en etisk diskussion där analys, genomförande och etiska överväganden diskuteras.
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med examensarbetet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter till återhämtning efter en stroke. Efter analys påvisade resultatet att det var av betydelse för sjuksköterskor att lära känna patienterna, där patienternas behov, anhöriga och livsberättelse skulle få vara en utgångspunkt för att få möjlighet att finna
omvårdnadsstrategier (Bennet, 2017). Resultatet visade att vårdrelationen och
återhämtningen påverkades av tiden som behövdes för att sjuksköterskor skulle kunna tillhandhålla god omvårdnad och lära känna patienterna (Dreyer m.fl., 2016; Loft m.fl., 2017; Meng m.fl., 2020). För att sjuksköterskor tillsammans med patienter skulle kunna övervinna dem hinder som kan uppkomma under återhämtningen efter en stroke behöver
sjuksköterskor skapa en förståelse för patienternas enskilda behov. Individuella
vårdaktiviteter kunde på så sätt utföras som bidrog till att integritet bevarades (Bennet, 2017). En positiv vårdrelation kunde skapas när sjuksköterskor främjade patienternas emotionella välbefinnande (Bennet, 2017; Dreyer m.fl., 2016). Samtidigt påvisade resultatet att vikten av att sjuksköterskor var närvarande, visade närhet och vågade vara i situationen, gynnade vårdrelationen (Dreyer m.fl., 2016). Sjuksköterskor ansåg även att det var
betydelsefullt att lära känna patienterna på djupet för att få en kännedom om patienternas fysiska, psykiska och emotionella behov (Bennet, 2017; Dreyer m.fl., 2016; Loft m.fl., 2017; Portillo & Cowley, 2011; Struwe m.fl., 2013). Enligt Dahlborg (2019) bör sjuksköterskor försöka förstå patienternas livsvärld genom att ha ett holistiskt synsätt, där sjuksköterskors ansvar blir att stödja det patienterna upplever sig i behov av i återhämtningen. Eriksson (2015b) beskriver i sin vårdvetenskapliga teori att sjuksköterskor ska finnas där för
patienterna, för att patienterna ska känna sig sedda och hörda i sitt tillstånd. Med hjälp av sjuksköterskors emotionella stöd kan patienternas fysiska och psykiska hälsa påverkas i en positiv riktning, miljöns påverkan blir mer stödjande än läkande för patienterna (DuBose m.fl., 2018). När patienterna upplever ett lidande är det av betydelse med en omtänksam atmosfär, där sjuksköterskors handlingar och förhållningssätt kan påverka patienternas viljekraft (Olausson m.fl., 2013). Författarna i examensarbetet såg en koppling i resultatet och tidigare forskning i bakgrunden, där både sjuksköterskor och patienter uttrycker att den vårdande relationen var avgörande för en gynnsam vård för patienternas återhämtning. Resultatet påvisade att patienternas återhämtning kunde påbörjas när patienterna fick en förståelse för sin nya situation. Därav menade sjuksköterskor att det blev av stor vikt att patienterna skulle få möjlighet att hitta individuella strategier för att uppnå uppsatta mål (Bennet, 2017). Under återhämtningen var det av betydelse att uppmuntra patienternas framsteg oavsett om dem var stora eller små, där resultatet påvisade att sjuksköterskornas uppgift var att stödja patienternas egenvård och bibehålla färdigheter (Christiansen & Feiring, 2017). I bakgrunden beskriver patienter hur betydelsefulla sjuksköterskorna är för deras återhämtning. Patienterna upplever att när sjuksköterskor är stödjande och
uppmuntrande i sitt förhållningsätt bidrar det till en positiv upplevelse till deras återhämtning (Loft m.fl., 2019). Genom etiska koder omfamnar sjuksköterskor ett
förhållningsätt som är en utgångspunkt för att bevara patienternas integritet och värdighet (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Detta är något som Eriksson (2015b) betonar genom hennes vårdvetenskapliga teori, ansa, leka lära. Där ansningen är de etiska handlingarna som vårdaren utför för att patientens ska känna sig sedda och hörda som skapar tilltro, hopp och
kärlek. I bakgrunden betonar patienterna att när sjuksköterskor på ett humant sätt socialiserar sig med dem upplever de sig sedda som i sin tur kan bidra till en känsla av återhämtning. Däremot ansåg patienterna att när sjuksköterskorna upplevdes nedlåtande i sin attityd och ton bidrog det till en förlorad motivation för deras återhämtning (Loft m.fl., 2019).
Resultatet visade att det var av betydelse att sjuksköterskor skulle uppskatta patienternas behov av omvårdnad efter att ha drabbats av sjukdomen stroke (Bennet, 2017).
Sjuksköterskor betonade att den egna professionella förståelsen och förståelsen av begreppet rehabilitering var en betydande faktor för patienternas återhämtning (Loft m.fl., 2017). Vidare framkom det att sjuksköterskor behövde skapa en förståelse för den enskilde patientens behov för att utforma en omvårdnadsstrategi som underlättade vilken typ av vårdaktivitet som skulle utformas för just den unika patienten (Bennet, 2017). Resultatet påvisade att sjuksköterskors planering var en viktig beståndsdel för patienternas
återhämtning och skulle skräddarsys utifrån patienternas individuella behov. Vidare framkom det att rätt information och stöd från sjuksköterskorna var betydelsefullt för att motivera patienterna till återhämtning (Bennett, 2017; Dreyer m.fl., 2016; Loft m.fl., 2017; Portillo & Cowley, 2011; Struwe m.fl., 2013). Resultatet påvisade även att sjuksköterskors roll var att stödja patienternas omvårdnadsbehov som till exempel att ta på sig kläder, gå på toaletten och få hjälp med munvård (Dreyer m.fl., 2016). Däremot betonade
sjuksköterskorna att patienterna hade en annan förståelse av rehabilitering och stödet de fick från sjuksköterskorna som blev mer en förväntning av att bli servade för att spara på deras energi. Vidare påvisade resultatet att oavsett om sjuksköterskors planering var genomtänkt så förstod inte alltid patienterna innebörden av omvårdnadsaktiviteten (Christiansen & Feiring, 2017). I bakgrunden beskriver Drevenhorn och Gabrielsson (2016) att återhämtning för vissa patienter innebär att skapa en förståelse för sin nya situation som tillkommit till följd av sjukdom och därmed försöka återfå makten över sitt liv igen. Patienter behöver bekräfta för sig själva att återhämtningen är en process som kan ta tid för att uppnå
återhämtning. Frustration uttrycks när patienterna upplever sig beroende av andra och när återhämtningen blir för långsam (Graven, m.fl., 2013). Kärnan i vårdandet är att lindra lidande genom att ansa, leka, lära. Ansning innebär de etiska handlingar som sjuksköterskor utför. Leken beskrivs som vägen till hälsa med hjälp av olika vårdaktiviteter för att skapa lust att uppnå önskade mål. Lärandet innebär att patienterna ska bli självständiga.
Sjuksköterskor behöver reflektera över vilka hälsohinder patienterna kan stöta på för att kunna påbörja en hälsoprocess för den unika patienten (Eriksson, 2015b).
Resultatet visade att anhöriga var betydelsefulla för patienterna. När patienterna inte hade förmågan att uttrycka sig själva kunde anhöriga vara en resurs för information om
patienternas tidigare liv (Aadel m.fl., 2018; Dreyer m.fl., 2016). Sjuksköterskor erfor att undervisning och tillhandahålla adekvat information i mötet med patienter och anhöriga var betydelsefullt för det fortsatta vårdandet. Resultatet påvisade att det var viktigt för
sjuksköterskor att få en inblick i vad anhöriga och patienter hade för kunskap och tankar om sjukdom och behandling (Christiansen & Feiring, 2017). I resultatet beskrev sjuksköterskor att något som upplevdes problematiskt var att anhöriga sökte information på egen hand som inte alltid stämde överens med patienternas sjukdomstillstånd och återhämtning. Vidare framkom det att de var av betydelse för sjuksköterskor att förmedla sanningsenlig
information, detta ansågs även gynna delaktigheten och gemenskapen (Christiansen & Feriring, 2017; Portillo & Cowley, 2011). Sjuksköterskor ansåg också att de var förmedlare mellan patienter och anhöriga (Aadel m.fl., 2018; Dreyer m.fl., 2016). Samtidigt visade resultatet att sjuksköterskor behövde utrymme för att balansera tiden mellan patienterna och anhöriga. Det framkom även att anhöriga var i behov av sjuksköterskors stöd (Johnson m.fl., 2011). Resultatet påvisade att tiden för sjuksköterskor kunde vara problematisk för att involvera anhöriga, eftersom patienternas behov skulle komma i första hand (Aadel m.fl., 2018; Dreyer m.fl., 2016; Johanson m.fl., 2011). I bakgrunden beskriver patienterna att den avgörande faktorn till återhämtning efter stroke var stödet från anhöriga och sjuksköterskor (Torregosa m.fl., 2018). De anhöriga till patienter med stroke erfar att de inte upplever tillräckligt med stöd från sjuksköterskorna. Anhöriga upplever ångest när informationen kring patienternas aktuella tillstånd inte är tillräcklig samt när det inte blir involverade i patienternas återhämtning (Arntzen & Hamran, 2015; Ytterberg m.fl., 2019). Anhöriga upplever att det kan vara omvälvande att vara ett stöd för patienter som drabbats av stroke eftersom det påverkar deras egna känslor och behoven i vardagen. Anhöriga beskriver att hälso- och sjukvården inte tillhandahöll tillräckligt med stöd eftersom störst fokus låg på patienternas behov (Arntzen & Hamram, 2015). Anhöriga nämner att de fick hitta egna strategier för att vara ett stöd för patienten och ta vara på dagen. Samtidigt önskar anhöriga att de fick en möjlighet att medverka i någon form av gruppterapi med andra anhöriga till patienter med stroke (Ytterberg m.fl., 2019).
Resultatet visade att sjuksköterskor behövde ha en omfattande förståelse för patienternas situation som var betydelsefullt i vårdandet. Det framkom att sjuksköterskors roll var att planera vårdaktiviteter med andra professioner samt göra patienterna beredda på vad som kommer att genomföras. Det framkom även sjuksköterskor behövde kunna argumentera för sina patienter för att stödja patienternas återhämtning i samarbetet med andra professioner och med teamet. Vidare visade resultatet att sjuksköterskors roll var att samordna och informera om patienternas aktuella status (Dreyer m.fl., 2016). I resultatet påvisades det att teamet hade en betydelse för patienternas återhämtning där tidsaspekten spelade en viktig roll (Loft m.fl., 2017; Meng m.fl., 2020; Struwe m.fl., 2013). När alla professioner
samverkade genom att dela kunskap och information om patienternas behov med varandra kunde patienternas återhämtning och omgivning gynnas (Dreyer m.fl., 2016; Meng m.fl., 2020; Struwe m.fl., 2013). En gynnsam atmosfär påverkades när teamets medlemmar tog hänsyn och hade respekt för varandras kunskaper, där gemensamma mål påverkade patienternas återhämtning positivt (Dreyer m.fl., 2016; Struwe m.fl., 2013). Samtidigt påvisade resultatet att sjuksköterskors administrativa arbeta kunde ta över tiden för omvårdnadsarbetet (Portillo & Cowley, 2011). Sjuksköterskors arbetsroll för patienternas återhämtning kunde emellertid också erfaras som oklar av sjuksköterskorna (Meng m.fl., 2020; Park & Han, 2010; Portillo & Cowley, 2011). I examensarbetets bakgrund beskriver Yilkangas (2017) att en meningsfull atmosfär skapar möjligheter för relationer och trygghet som formas av värme och närhet när sjuksköterskor kan se sin roll i helheten. Det i sin tur kan påverka patienternas hälsa och återhämtning. Vidare i bakgrunden beskrivs att sjuksköterskor bör anpassa sin ledarstil trots att de är präglade av en vårdkultur och en organisation. Sjuksköterskor ska försöka leda och motivera teamet, patienter och kulturen för att tillgodose hälsa som i sin tur främjar vårdkulturen (Salmela m.fl., 2012). Enligt svensk
sjuksköterskeförening (2017) ska sjuksköterskor försöka gynna vårdkulturen samt försöka tillämpa och utveckla en vård av god kvalité som grundar sig i evidens. Sjuksköterskor har också ett ansvar i yrkesrollen att motivera och leda medarbetare, patienter och anhöriga. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) beskriver att sjuksköterskor ska arbeta efter
beprövade metoder samt att vårdarbetet ska vara patientsäkert. Författarna i examensarbetet anser att Erikssons vårdvetenskapliga teori hjälper sjuksköterskor att stödja patienternas återhämtning samt att anhöriga är en viktig resurs och en del av patienternas livsvärld till återhämtning. Detta är något som har framkommit i både bakgrunden och resultatet i
examensarbetet. Eriksson (2015b) menar att vårdaren måste försöka förstå patienten som en helhet till kropp, själ och ande samt vart den lidande människan kommer ifrån för att få möjlighet att kunna stödja vägen till hälsa och lindra patientens lidande.
Examensarbetets resultat pekar på att det råder personalbrist som påverkar
arbetsbelastningen i vården och därmed tiden för patienterna (Johnson m.fl., 2011; Meng m.fl., 2020; Portillo & Cowley, 2011; Struwe m.fl., 2013; White m.fl., 2014). Det framkom även att sjuksköterskors tidsbrist kunde medföra att patienterna förlorade sina förmågor, vilket påverkade vården negativt (Struwe m.fl., 2013). Samtidigt beskrevs tidsbristen som ett hinder av sökandet om ny kunskap och information (Loft m.fl., 2017). Sjuksköterskor
beskrev vikten av förnyad kunskap inom strokesjukvård samt utbildning inom NHISS skalan för att bedömningarna skulle bli pålitliga och av god kvalité (Johanson m.fl., 2011). Vidare visade resultatet att tidsbristen i vården var ett problem för sjuksköterskorna för att hinna med adekvata utbildningar (Bayley m.fl., 2012). I bakgrunden beskrivs det att sjuksköterskor har till uppgift att upprätthålla patienternas säkerhet i vårdarbetet (SFS 2010:659). Det framkommer även i bakgrunden att sjuksköterskor ska leda och utveckla omvårdnaden för att främja hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Författarna i examensarbetet reflekterade över att tidsbristen återspeglades genom hela examensarbetets resultat som pekar mot försämrade möjligheter till att skapa en adekvat vård. Slutligen anser författarna i examensarbetet att det ska finnas tid och möjlighet att lära känna patienterna på djupet för att skapa en vårdande relation samt tid för kontinuerlig utbildning som gynnar möjligheten att stödja patienternas återhämtning efter en stroke.
7.2 Metoddiskussion
Författarna i detta examensarbete genomförde en systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes. Examensarbetets syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter till återhämtning efter en stroke. Evans (2002) analysmetod som minskar utrymmet för tolkning och författarna i examensarbetet anser därav att det blir av värde för arbetet eftersom ett fenomen skulle beskrivas. Valet av denna analysmetod grundar sig i att beskriva sjuksköterskors erfarenheter som är en subjektiv upplevelse och går därför inte att mäta med siffror (Henricson & Billhult, 2017). Beskrivning av kvalitativ metod ska grunda sig i begreppen, bekräftelsebarhet, pålitlighet, trovärdighet och överförbarhet, för att garantera att tillförlitligheten ska vara adekvat i examensarbetet (Polit & Beck, 2020). På grund av valet av metod kan överförbarheten påverkas där Polit och Beck (2020) menar att kvalitativa
