• No results found

Ökade möjligheter eller begränsande effekter : En kvalitativ studie om arbetsmarknadsinsatser effekter för arbetssökanden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ökade möjligheter eller begränsande effekter : En kvalitativ studie om arbetsmarknadsinsatser effekter för arbetssökanden"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akademin för hälsa, vård och välfärd

ÖKADE MÖJLIGHETER ELLER

BEGRÄNSANDE EFFEKTER

En kvalitativ studie om kommunala arbetsmarknadsinsatsers effekter för

arbetssökanden

JOSEF BJÖRKGREN

MARTIN TORESON

Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Socionomprogrammet

Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete

Seminariedatum: 2020-08-21 Betygsdatum: 2020-08-31

(2)

ÖKADE MÖJLIGHETER ELLER BEGRÄNSANDE EFFEKTER FÖRFATTARE: JOSEF BJÖRKGREN OCH MARTIN TORESON MÄLARDALENS HÖGSKOLA

AKADEMIN FÖR HÄLSA, VÅRD OCH VÄLFÄRD SOCIONOMPROGRAMMET

EXAMENSARBETE INOM SOCIALT ARBETE, 15 HÖGSKOLEPOÄNG VÅRTERMIN2020

SAMMANFATTNING

Studiens syfte har varit att undersöka professionellas bedömningar av det stöd arbetssökande får genom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Studien har åsyftat att lyfta fram de

kommunala insatsernas möjliggörande och begränsande effekter, faktorer som påverkar arbetssökanden i sin position på arbetsmarknaden samt förbättringsområden som de professionella ser inom insatserna i stort. För att besvara studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fem professionella som är verksamma inom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Intervjupersonerna arbetar inom tre olika enheter i två

“mellanstora/större” svenska kommuner. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av perspektiven marginalisering, social exkludering samt push- och pullfaktorer kopplade till arbetsmarknaden. Resultatet visar att

arbetsmarknadsinsatserna i sin helhet fyller en betydande funktion avseende att påverka arbetssökandens möjligheter och begränsningar på arbetsmarknaden. De möjligheter som insatserna öppnar upp för deltagarna ansågs i stort påverka positivt samtidigt som det framgår att insatserna i vissa fall kan tendera att ha en stigmatiserande effekt. Det har framkommit att ett flertal faktorer kan ses som centrala och påverka hur väl insatsstödet fungerar för respektive individ. Insatsernas kvalité i form av tidsmässiga resurser och vilken typ av professionellt stöd som erbjuds är exempel på centrala faktorer som anses påverka för insatsernas effektivitet.

Nyckelord: Professionella, arbetsmarknadsinsatser, arbetssökande, marginalisering, social exkludering, push- och pullfaktorer

(3)

ÖKADE MÖJLIGHETER ELLER BEGRÄNSANDE EFFEKTER AUTHOR(S): JOSEF BJÖRKGREN AND MARTIN TORESON MÄLARDALEN UNIVERSITY

SCHOOL OF HEALTH, CARE AND SOCIAL WELFARE THE SOCIAL WORK PROGRAM

THESIS IN SOCIAL WORK, 15 CREDITS SPRING TERM 2020

ABSTRACT

The purpose of the study has been to examine professionals' assessments of the support jobseekers receive through municipal labor market programs. The study has aimed to highlight the enabling and limiting effects of municipal programs, factors that affect

jobseekers in their position in the labor market and areas for improvement that professionals see within the programs in general. To answer the purpose of the study, we conducted semi-structured interviews with five professionals who are active in municipal labor market programs. The interviewees work in three different units in two “medium-sized/larger” Swedish municipalities. The collected material was then analyzed with the help of a theoretical framework consisting of the perspectives marginalization, social exclusion and push and pull factors linked to the labor market. The results show that the labor market initiatives as a whole fulfill a significant function in terms of influencing the jobseeker's opportunities and limitations in the labor market. The opportunities that the programs open up for the participants were generally considered to have a positive effect, while it is clear that the programs may in some cases tend to have a stigmatizing effect. It has emerged that a number of factors can be seen as central and affect how well the program support works for each individual. The quality of the interventions in the form of time resources and the type of professional support offered are examples of key factors that are considered to influence the effectiveness of the interventions.

Key words: Professionals, labour market programs, job-seeker, marginalization, social exclusion, push and pull factors

(4)

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ...1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 3

1.2 Definition av centrala begrepp ... 4

1.2.1 Samhällsstrukturer ... 4

1.2.2 Aktivering ... 4

2 TIDIGARE FORSKNING ...4

2.1 Arbetsmarknadspolitiska insatsers effektivitet ... 5

2.2 Arbetsmarknadsinsatser påverkan på marginalisering ... 6

3 TEORI ...7

3.1 Marginalisering och social exkludering ... 7

3.1.1 Marginalisering och partiell social exkludering kopplat till arbetslöshet ... 8

3.2 Push- och pullfaktorer som förklaring till förankring på arbetsmarknaden ... 9

4 METOD ...9

4.1 Val av metod ... 9

4.2 Urval, datainsamling och genomförande ...10

4.3 Databearbetning och analysmetod ...12

4.4 Etiskt ställningstagande ...13

5 RESULTAT ... 13

5.1 De kommunala insatsernas möjliggörande och begränsande effekter ...14

5.1.1 Språkets möjliggörande och begränsande effekter ...15

5.1.2 Det professionella stödets möjliggörande och begränsande effekter ...16

5.2 Professionellas bedömning av påverkande faktorer ...17

5.3 Förbättringsområden ...20

6 ANALYS AV EMPIRI ... 22

6.1 Marginalisering ...22

(5)

6.2.1 Att väga push- och pullfaktorer mot varandra ...23

6.3 Arbetsmarknadsinsatser och dess effekt ...24

6.4 Utvecklings och förbättringsåtgärder ...25

7 DISKUSSION... 25

7.1 Resultatdiskussion ...25

7.1.1 Hur ser professionella på det kommunala stödets möjliggörande och begränsande effekter för arbetssökanden som beviljats kommunala arbetsmarknadsinsatser? ...26

7.1.2 Vilka faktorer ser professionella som mest centrala för att påverka positionen på arbetsmarknaden för arbetssökanden som beviljats kommunala arbetsmarknadsinsatser? ...26

7.1.3 Vilka förbättringsområden för det kommunala stöd som ges bedömer de professionella som viktigast? ...27

7.2 Metoddiskussion ...28

7.3 Etikdiskussion ...29

8 SLUTSATSER ... 29

REFERENSLISTA ... 31

(6)

1

INTRODUKTION

År 2019 låg arbetslösheten i Sverige på 6,8 procent. Arbetslösheten är betydlig högre för personer som är utrikesfödda än för personer födda i Sverige, och 2019 var skillnaden mellan de båda grupperna 10,7 procent (SCB, 2020). Sedan 2011 har andelen som tar del av

ekonomiskt bistånd ökat och under 2013 fick 411 000 personer ekonomiskt bistånd i Sverige. En av de vanligaste anledningarna till att en individ erhåller ekonomiskt bistånd är

arbetslöshet. Ett långvarigt mottagande av ekonomiskt bistånd ökar risken för exklusion och begränsar möjligheten till fast förankring på arbetsmarknaden (Socialstyrelsen, 2014). Andra negativa följder av långvarig arbetslöshet är ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa

(Norström, Waenerlund, Lindholm, Nygren, Sahlén & Brydsten, 2019).

I Skandinavien har arbetslöshet länge betraktats som ett samhällsproblem och förklaringar till uppkomsten har sökts med stöd av olika teoretiska utgångspunkter grundande i

förklaringar av komplexa samband mellan olika processer. Sohlberg och Leiulfsrud (2010) förklarar hur samhällsstrukturer kan utgöra en måttstock för hur arbetslösheten uppenbarar sig och att när ökad arbetslöshet synliggörs inom specifika områden eller städer i ett land finns det ofta tydliga strukturella förklaringar till dess uppkomst.

Ett vedertaget perspektiv på arbetslöshet och det samhällsproblem det utgör är att makroekonomiska förhållanden ofta betraktas som den centrala faktorn. Genom utgångspunkten att ett lands ekonomiska inflation påverkar jobbmöjligheterna för

medborgarna vilket vidare leder till ökad eller minskad arbetslöshet. Sohlberg och Leiulfsrud (2010) är noga med att poängtera att förklaringar till ett samhällsproblem som arbetslöshet bör sökas inom en rad olika samhällsstrukturella förhållanden. Ett exempel på detta är att arbetslösheten inte påverkar alla samhällsskikt under perioder då ett land genomgår

ekonomiska svårigheter. Utan här påverkas människor olika utifrån klass, etnicitet, kön och åldersskillnader (Sohlberg & Leiulfsrud, 2010). Författarna menar att det är väsentligt med klassanalys för förståelsen av individer och den livssituation de befinner sig i och som en utjämnande faktor mellan olika samhällsgrupper/-klasser nämner de den svenska

arbetslinjen som betydelsefull eftersom individen riskerar att stigmatiseras vid arbetslöshet genom att resursfördelningen till stor del sker i arbetslivet.

Ett samhällsproblem likt arbetslöshet definieras delvis av samhällets gemensamma syn på problematiken. Furåker (2010) förklarar att samhällsnormen är att invånarna förväntas förvärvsarbeta för att på så sätt bidra till att levnadsstandarden i samhället bibehålls.

Uppfylls inte dessa förväntningar löper individen en risk för att stigmatiseras. Det finns dock undantagsregler och saknar individen förvärvsarbete till följd av exempelvis pågående studier eller av andra legitima skäl inte är arbetsför möter individen istället en acceptans för sin brist på inkomster (Furåker, 2010).

Ordet institution har ett brett användningsområde och kan med fördel användas som benämning för ett samhälles olika rutiner, regler och normer (Meeuwisse & Swärd, 2013). Meeuwisse och Swärd (2013) beskriver institutionella strukturers betydelse för samhället i sig och hur strukturerna styrs och påverkas av myndigheter på både kommunal och statlig

(7)

nivå. Ett samhällsproblem likt arbetslöshet definieras inte enbart genom samhällsinvånarnas syn, utan en väsentlig påverkan på hur arbetslösheten betraktas sker genom statlig och kommunalt agerande. Problematiken definieras även här av hur myndigheter och kommuner väljer att hantera och beskriva problematiken, vilka typer åtgärder de väljer att presentera i form av exempelvis arbetsmarknadspolitiska insatser men även genom lagförslag och

selektivt belysande av vad som för närvarande anses vara mest akut i samhället. Detta bidrar vidare till hur samhällsproblemet porträtteras och sedan betraktas.

Den statliga arbetsmarknadspolitiken har länge haft en viktig roll i Sverige men under de senaste decennierna har även kommunerna fått ett större ansvar för arbetsmarknadspolitiska åtgärder (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, 2019). IFAU (2019) har undersökt effekterna av den svenska arbetsmarknadspolitiken. Studien grundar sig på registerdata från 103 svenska kommuner. Denna studie visar att det under 2016 deltog 44 533 personer i kommunala arbetsmarknadsinsatser hos de undersökta

kommunerna samt att 248 822 personer fick insatser från Arbetsförmedlingen under samma år (IFAU, 2019).

De former av arbetsmarknadspolitiska insatser som implementerats i samtliga av Sveriges kommuner har för avsikt att fylla en funktion i syfte att underlätta för arbetssökanden att få arbete och öka sin inkomst (Giertz, 2004). Tanken med insatserna är att de som står längst ifrån arbetsmarknaden och har svårigheter att på egen hand eller genom Arbetsförmedlingen få arbete ska ges andra möjligheter till att ta sig in på arbetsmarknaden. Enligt IFAU (2019) kan sådana insatser utgöras av bland annat praktikplats, arbetsträning, studievägledning samt utbildning. Det går dock att ställa sig frågande till om sådana arbetsmarknadspolitiska insatser ger bättre möjligheter för arbetssökande att få arbete, då det för närvarande finns begränsad forskning inom området och den forskning som finns endast funnit ett fåtal indikationer på att ett sådant positivt samband skulle finnas (se t. ex. Lundin 2018).Giertz (2004) förklarar att detta främst beror på den ständigt förändrade arbetsmarknaden och de varierande individuella faktorerna bland deltagarna, vilket gör det svårt att genomföra experimentella studier i vilka man gör jämförelser mellan undersöknings- och

kontrollgrupper och mellan olika år (Giertz, 2004). Det finns dock ett flertal studier som pekar på att socialarbetare ser omgivningsfaktorer som de största bidragande orsakerna till arbetslösheten, där arbetsrelaterade insatser utgör en betydande del av det stöd som den arbetslöse omges av (Kallio, Blomberg & Kroll, 2012).

Kallio m.fl. (2012) har undersökt socialarbetarnas syn på ifall arbetslösheten beror på individuella faktorer eller inte. Studiens övergripande resultat visade att en majoritet av socialarbetarna som deltog inte hade en individualistisk syn på arbetslöshetens orsaker. I den aktuella studien av Kallio m.fl. (2012) förklaras detta med att socialarbetare, i större

utsträckning än människor generellt, tenderar att uppmärksamma strukturella förklaringar till sociala problem som till exempel fattigdom och arbetslöshet. I en annan studie utförd av Levin och Sefati (2018) förklaras det aktuella fenomenet med att socialarbetares allmänna uppfattning är att ett individualistiskt perspektiv på social problematik leder till en negativ och stigmatiserande syn på individen. I motsats till detta kan ett perspektiv som utgår från strukturella förklaringar leda till positiva effekter, där samhällsinsatser utvecklas och förbättras (Levin & Sefati, 2018).

Socialarbetares uppmärksamhet av mer strukturinriktade orsaker till sociala problem kan jämföras med den utveckling som skett sedan början på 1800-talet fram till nutid när det

(8)

gäller synen på sociala problem (se t. ex. Meeuwisse & Swärd, 2013). Denna utveckling har inneburit en gradvis förskjutning från ett individualistiskt synsätt på sociala problem för att istället försöka påverka samhällsstrukturer genom sociala reformer och på så vis utjämna maktskillnader och minska stigmatiserandet av individen. Denna strävan efter att frångå det individualistiska synsättet har vidare lett till uppkomsten av det sociala stöd och skyddsnät vi för närvarande har i samhället.

Den forskningen vi tagit del av pekar på att professionella ser omgivningens stöd som den mest centrala faktorn i relation till den arbetslöse och dennes situation. En stor del av de tidigare studierna inom området har använt kvantitativt inriktade forskningsansatser för att undersöka ifall arbetsmarknadsinsatser i sig kan bidra till att förbättra arbetslösas position på arbetsmarknaden eller inte. Emellertid upplever vi att det finns begränsat med forskning om mer ingående detaljerade förklaringar kring vilka beståndsdelar av insatserna som kan tänkas fylla betydande funktioner. Det vi har funnit bristande information kring är på vilket sätt det stöd som ges kan tänkas utgöra möjligheter eller begränsningar för den

arbetssökande. Vi har därför med denna studie för avsikt att undersöka den professionellas perspektiv på arbetssökandes möjligheter och begränsningar utifrån de kommunala

stödinsatserna som erbjuds samt deras syn på hur insatsstödet kan utvecklas och förbättras för att långsiktigt kunna möta målgruppens behov. Vårt motiv till detta är att den

professionella utifrån sin erfarenhet från det praktiska arbetet med målgruppen på ett

adekvat sätt kan lyfta fram vilka delar av de kommunala insatserna som fungerar på ett idealt respektive bristfälligt sätt.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka den professionellas bedömning av det stöd den arbetssökande får genom kommunala insatser. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande tre

frågeställningar:

-

Hur ser professionella på det kommunala stödets möjliggörande och begränsande effekter för arbetssökanden som beviljats kommunala arbetsmarknadsinsatser?

- Vilka faktorer ser professionella som mest centrala för att påverka positionen på

arbetsmarknaden för arbetssökanden som beviljats kommunala arbetsmarknadsinsatser? -Vilka förbättringsområden för det kommunala stöd som ges bedömer de professionella som viktigast?

(9)

1.2 Definition av centrala begrepp

1.2.1 Samhällsstrukturer

Samhällsstrukturer betraktar vi generellt som omständigheter som inte direkt kan påverkas av individen själv på kort sikt, och inom samhällsstrukturen uppkommer delvis de

arbetsmarknadspolitiska åtgärder som utgörs av kommunala insatser i syfte att motverka arbetslöshet. Dessa insatser kan delvis utgöras av det professionella stöd som finns i den arbetssökandes nätverk. Exempelvis kan den arbetssökande via kommunala insatser få stöd och rådgivning av en arbetskonsulent att både söka arbete men även finna lämpliga

arbetsplatser eller praktikplatser utifrån den sökandes behov.

1.2.2 Aktivering

Payne (2015) redogör för aktivering som ett begrepp inom socialt arbete vars mål är att engagera människor i syfte att ge en positiv personlig utveckling i form av att motivera dem och ge dem erfarenheter för att på så sätt bidra till framsteg i deras liv och ge större

möjligheter. Ett av de vanligaste exemplen inom aktivering är att aktivera arbetslösa individer med syfte att de ska förbättra sin position på arbetsmarknaden. Detta kan

exempelvis ske genom att förbättra utbildning eller engagera sig i olika typer av arbete och aktiviteter för att förbättra sin anställningsbarhet (Payne, 2015).

2

TIDIGARE FORSKNING

I följande avsnitt kommer vi att redogöra för det kunskapsläge och den tidigare forskningen som vi anser vara mest relevant för vår studie.Vi har främst använt oss av

metadatabassökmotorn Primo via Mälardalens högskolas webbsida för sökning av vetenskapliga artiklar. Iforskningsöversikten har vi även tillhandahållit vetenskapliga artiklar och avhandlingar som föreslagits via handledning under kursens gång. De sökord vi har använt oss av är: ”Push and pull model”, ”marginalization”, “social exkludering”, “labour market programs”, “active labour market programs”, “unemployment”, “arbetslöshet”, “arbetsmarknadsinsatser”, “arbetssökande” och “arbetsmarknadspolitiska

åtgärder/insatser”. Sökorden har vi i flera fall kombinerat för att utöka sannolikheten till att finna relevanta publikationer. Vi har även använt oss av källhänvisningar från en del av studierna vi har tagit del av och på så sätt lyckats hitta forskning och litteratur som är relevant för syftet med vår studie.

(10)

2.1 Arbetsmarknadspolitiska insatsers effektivitet

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i syfte att minska arbetslösheten på samhällsnivå är inget skandinaviskt fenomen utan tillämpas i stora delar av världen. I en studie utförd av Kluve (2010) granskas och jämförs 19 olika europeiska länders arbetsrelaterade insatser med varandra. Kluve (2010) har genom en metaanalys undersökt statistiska data från länder som Frankrike, Tyskland, Sverige och Danmark m.fl. Studiens syfte var att tydliggöra vilka typer av insatser som fungerar bäst för olika målgrupper av individer som samtliga saknar

förvärvsarbete och hur ekonomiska och kontextuella omständigheter kunde tänkas påverka insatsernas verkningsgrad. Studien omfattade unga, både arbetslösa och långtidsarbetslösa. Forskaren utvärderade totalt 137 arbetsmarknadspolitiska program från de 19 länderna och det sammantagna resultatet visade på att det uteslutande var typen av program vilket påverkade sannolikheten för att deltagaren skulle uppnå anställning. Makroekonomiska och kontextuella faktorer hade följaktligen en ytterst liten påverkan på programmens grad av framgång.Sådana program som hade framgång var lönebidragsanställning och insatser och tjänster som utgjordes av professionellt stöd i jobbsökandet. Program som utgjordes av arbetsträning, praktik och program specifikt riktade mot unga arbetslösa visade sig ha en mindre framträdande positiv effekt (Kluve, 2010). Utanför Europa har liknande

observationer gjorts och Borland (2014) undersökte insatsers verkan i Australien. Det

Borland kom fram till var att insatsens omfattning hade en stark korrelation i förhållande till hur väl insatsen fungerade. Arbetsmarknadsinsatser vilka bestod av kortare interventioner från de professionella, där stödets omfattning var begränsad ledde i lägre utsträckning till möjligheter att få arbete för deltagarna än vad mer omfattande interventioner gjorde. Även Sianesis (2008) som undersökte effekten av arbetsmarknadsinsatser i Sverige fann i likhet med Kluve (2010) att typen av program hade en stark påverkan på insatsens effektivitet. Resultaten från Sianesis studie visade på att lönebidragsanställningar i högre utsträckning än andra programtyper ledde till anställning för deltagaren. Utöver lönebidragsanställningar hade praktikplatser en medelhög effekt och fungerande relativt bra i syfte att leda till anställning. Bland de program vars effekt var lägst befann sig så kallade beredskapsjobb, vilket är tidsbestämda arbeten som staten tillhandahåller och finansierar, men även

arbetsträningsprogram och jobbsökarprogram (Sianesis, 2008). Sianesis (2008) förtydligar att utfallet har att göra med att de program som efterliknar den reguljära arbetsmarknaden visat sig vara mer fördelaktiga för deltagarna.

I de nu refererade studierna redogörs även för arbetsmarknadsåtgärder som inte hade särskilt stor effekt och dessa är åtskilliga. Sianesis (2008), Borland (2014) och Kluve (2010) är noga med att poängtera att effekterna av de insatser de studerat både är positiva och negativa. Kluve (2010) kunde exempelvis se att det skett en nästintill obefintlig utveckling över tid, där insatserna varken förbättrade eller försämrade sannolikheten att få anställning vilket följaktligen tyder på att insatsernas effekter stagnerade över tid. Borland (2014) och Sianesis (2008) beskriver även insatsernas negativa effekter i form av inlåsningsmekanismer vilka synliggörs genom att den arbetssökande blir låst eller begränsad till programmet denne deltar i. Enligt Borland (2014) är det delvis ett utfall av att deltagarnas egna jobbsökande avtar och att de istället förlitar sig på det stöd programmet utgör. Sianesis (2008) menar att deltagarna i många fall skulle haft större möjligheter att uppnå anställning genom

jobbsökande på egen hand utan insats stödet. Här redogörs det även för att deltagandet kan leda till långtidsarbetslöshet och ett finansiellt stödberoende i form av de

(11)

I samtliga av de nämnda studierna har forskningsledare utgått från att jämföra deltagare med varandra för att se vilka delar av dessa program som fungerar mest fördelaktigt. De innefattar emellertid av förklarliga skäl, eftersom det är så svårt att matcha personer i

undersökningsgrupper med jämförelsegrupper med varandra, inga jämförelser mellan deltagare och icke-deltagare. Enligt Giertz (2004) finns det bristfälligt med evidensbaserat material som belyser arbetsmarknadsprogrammens verkliga effekter just på grund av sådana svårigheter med jämförelser. Till exempel är det svårt att få ut en jämförbarhet mellan deltagare i program med dem som söker jobb på egen hand utan stödinsatser. Detta till följd av att de arbetssökandes behov och aktiviteter i många fall skiljer sig åt och att det därför är svårt att få fram jämförelsebara kontrollgrupper (Giertz, 2004). Även Lundin (2018) menar att en återkommande slutsats i de översikter som finns inom arbetsmarknadspolitik är att det finns en brist på pålitliga studier över kommunala arbetsmarknadsinsatser och dess effekt. Lundin (2018) poängterar att även om stora resurser nyttjas och antalet deltagare är stort finns det en avsevärd kunskapslucka om vad insatserna leder till och vilka effekter olika typer av lösningar har, framförallt vilka effekter olika typer av kommunala arbetsmarknadsinsatser kan tänkas ha.

2.2 Arbetsmarknadsinsatser påverkan på marginalisering

Giertz (2004) lyfter i sin studie arbetsmarknadsinsatsers effektivitet samt effekter av marginalisering och exkludering. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är bland annat huruvida arbetsrelaterade insatser leder till fler jobbmöjligheter och minskad ekonomisk utsatthet för deltagarna.

Studien visar, likt ett flertal tidigare nämnda studier, att många arbetsmarknadsåtgärder kan ha en positiv inverkan medan vissa har liten eller ingen inverkan. Det som framgår kopplat till dess effekter är dock att även om arbetsmarknadsinsatser har en positiv inverkan har de trots det en oansenlig påverkan på minskandet av fattigdom för låginkomsttagare och bidrar endast till en liten ökning av anknytning till arbetsmarknaden för individer i en marginell position. Giertz (2004) visar att vad gäller grupper som är exkluderade, det vill säga är helt utestängda från arbetsmarknaden, har arbetsmarknadsåtgärderna en något lägre inverkan än för gruppen som är att betrakta som marginaliserade och alltså befinner sig i ett läge som gör att de fortfarande har en viss anknytning till arbetslivet. Program som syftar till aktivering bidrar i bästa fall till måttliga förbättringar för personer som har en marginell position på arbetsmarknaden. Enligt Giertz (2004) behövs därför i högre grad strukturella åtgärder för att minska marginalisering och exkludering.

Sammanfattningsvis visar de studier vi tagit del av att det är svårt att på ett rättvist sätt bedöma insatserna och dess effekter ur ett jämförelseperspektiv. En annan faktor vi erfarit under litteraturgenomgången är att det varit svårt att hitta relevanta studier som belyser professionellas uppfattningar och bedömningar om programmen och insatserna. Tillgången till studier som belyser huruvida arbetsmarknadsinsatserna är effektiva, vad som är

framgångsfaktorer och vad som behöver utvecklas enligt verksamma professionella är enligt vår uppfattning begränsad. Detta upplever vi även kring studier avseende professionellas bedömningar och uppfattningar kopplat till individen och vilka möjligheter och

begränsningar som finns med insatserna. Detta har medfört att vi stärkts i uppfattningen av att de verksamma professionella inom området är en relevant utgångspunkt för studien.

(12)

3

TEORI

3.1 Marginalisering och social exkludering

De teoretiska begreppen marginalisering och social exkludering är vanligt förekommande inom den skandinaviska samhällsforskningen. Begreppen används ofta för att förklara orsaken till olika uteslutningsmekanismer i samhället, i vilket individer utesluts från olika samhällssegment som exempelvis arbete, utbildning, social samvaro och liknande. Ett av de viktigaste samhällssegmenten är arbetsmarknaden (Meeuwisse & Swärd, 2013).

Payne (2015) beskriver marginalisering som ett begrepp som ryms inom det sociala arbetets kritiska praktik. Kritiska perspektiv rymmer kritik av och alternativ till den nuvarande sociala ordningen och dess struktur, alltså hur samhället i stort är organiserat. Kritisk teori fokuserar i stort på strukturella förklaringar till sociala problem snarare än individuella och fokuserar dessutom på bristande jämlikhet och förtryck. Kritiska perspektiv kan också hjälpa professionella att kringgå antaganden om att det sätt saker och ting upplevs på och hur vissa faktorer artar sig i samhället också är hur de måste vara. Payne (2015) menar att

marginalisering kan ses som en typ av förtryck där det i samhällets strukturella ordning inte tas hänsyn till förtryckta gruppers intressen och att dessa gruppers samhälleliga bidrag inte värdesätts. Detta går i linje med Svedberg (1997) som beskriver marginalisering som ett oönskat tillstånd av utsatthet där individen har begränsad delaktighet i de olika

samhälssegmenten, begränsad tillgång till grundläggande resurser och minskad kontroll över sina villkor.

Payne (2015) redogör också för marginalisering som ett begrepp som innebär att individer och grupper inte blir involverade i samhällslivet och sociala relationer. Utifrån kritiska perspektiv likt marginalisering kan professionella analysera och hantera de sociala faktorer som kan ligga till grund för de aktuella dilemman och problem som de arbetar med. De kan följaktligen också förhålla sig till eventuella sociala barriärer som står i vägen för de positiva mål de strävar efter att uppnå och ha dessa i beaktande i det sociala arbetet som de

praktiserar (Payne, 2015).

Vidare redogör Payne (2015) för social inkludering och exkludering som begrepp inom socialt arbete där de praktiska metoderna fokuseras till hur stigmatiserade och missgynnade

grupper kan stöttas i att få en starkare roll i samhället. Detta praktiska sociala arbete karaktäriseras främst genom att grupperna ges möjligheter och resurser som främjar delaktighet (Payne, 2015).

Det går att tolka begreppen marginalisering och social exklusion som närstående. Angelin (2009) menar att begreppen social exklusion och marginalisering ofta är sammankopplade, där marginalisering ses som en mellanliggande position i förhållande till inklusion och

exklusion. Exempelvis kan långvarigt arbetslösa bidragstagare ses som utestängda eller delvis marginaliserade, men inte helt exkluderade (Angelin, 2009).

(13)

3.1.1 Marginalisering och partiell social exkludering kopplat till arbetslöshet

Angelin (2009) lyfter social exkludering och marginalisering som relevanta begrepp för att analysera arbetslöshet och långvarigt socialbidragstagande. Angelin (2009) beskriver en socioekonomisk marginalitet som en svag och utsatt position i förhållande till

arbetsmarknad, privatekonomi samt sociala relationer och politiskt inflytande. När

människor har en svag position på flera av dessa centrala arenor och då bristerna leder till en begränsning av sociala och politiska resurser blir begreppet marginalisering relevant för att förstå en människas livsvillkor och vilka möjligheter som finns. Juul Kristensen (2000) hävdar att nordisk forskning kring marginalisering kan karaktäriseras som att den främst fokuserar på relationen till arbetsmarknaden. Vidare definierar Juul Kristensen (2000) begreppet marginalisering som en process som exkluderar individen från deltagande inom grundläggande områden i samhället. Denna exkludering behöver däremot inte stänga ute individen från samtliga samhällsområden för att begreppet marginalisering ska vara relevant.

En marginell position inom en arena behöver inte automatiskt medföra en given marginell position inom andra arenor, men tidigare studier har visat att det finns ett samband mellan just dålig förankring på arbetsmarknaden samt långtidsarbetslöshet och en marginell position även på andra arenor (Angelin, 2009).

Även Giertz (2004) lyfter fattigdom, marginalisering och social exkludering kopplat till arbetslöshet. Studien belyser såväl ekonomiska som multidimensionella hinder och

begränsningar för individen kopplat till arbetslöshet. Inklusion, exklusion och marginalitet är termer som Giertz (2004) lyfter upp som är kopplade till individens position, ställning och tillhörighet i olika subsystem. Arbetsmarknaden kan vara en arena där begreppen är tillämpbara för att analysera arbetslöshet och individers ställning på arbetsmarknaden. Studien lyfter att fattigdom är ett relevant begrepp, men att termer som marginalisering och social inkludering respektive exkludering i högre grad är användbara för att analysera långtidsarbetslöshet.

Ett ytterligare sätt att betrakta marginalitet i förhållande till arbetslöshet är genom partiell socioekonomisk delaktighet. Svedberg (1997) redogör för partiell socioekonomisk delaktighet som en inriktning på begreppet marginalitet. Utgångspunkten för denna inriktning är att det föreligger en risk för vissa grupper att inta en perifer position på vissa samhälleliga arenor eller helt hamna utanför. Marginalitet relaterat till partiell delaktighet i arbetslivet ger en bild av dessa gruppers situation och deras villkor på arbetsmarknaden. Dessa villkor

karaktäriseras bland annat av att det finns en viss typ av delaktighet, men att denna också påverkas av vissa villkor i det socioekonomiska systemet. Dessa grupper saknar dessutom en formell ställning och fotfäste inom vissa sektorer på arbetsmarknaden. Exempelvis utförs en stor del av arbetet för dessa grupper i huvudsak inom service- och tjänstesektorn eller genom olika typer av komplementära arbetsmarknadspolitiska insatser. Sammantaget leder det som kan karaktäriseras till denna marginella position till en långsiktigt osäker ställning på

(14)

3.2 Push- och pullfaktorer som förklaring till förankring på

arbetsmarknaden

Push- och pullmodellen utvecklades av Everett Lee (1966) och syftet med modellen var till en början att synliggöra olika faktorers påverkan på emigration och immigration. Detta genom att belysa vilka faktorer som gjorde att människor väljer att flytta från eller till ett land. Modellen har sedan dess implementerats inom ett flertal andra sociala områden, av vilka arbetsmarknaden är ett sådant.

Arbetsmiljöverket (AV, 2014) benämner push- och pullfaktorer som aspekter som kan påverka arbetstagare i deras anknytning till arbetsplatsen där de är verksamma. Begreppen lyfts främst i en kontext som är relaterad till den reguljära arbetsmarknaden och belyser faktorer som såväl kan tidigarelägga som förhala utträdet från arbetsmarknaden för arbetstagare. AV (2014) redogör för arbetskvalitet, stress, svagt socialt stöd och stor fysisk påfrestning som push-faktorer som kan påskynda för arbetstagare att lämna ett arbete. Vidare lyfter AV (2014) konjunktur, ekonomiska faktorer och institutionell påverkan som pull-faktorer som kan senarelägga beslutet att lämna arbetsmarknaden.

Push- och pullmodellen är tillämpningsbar inom en rad olika områden och vi har valt att applicera modellen för att belysa vilka faktorer som gör att arbetssökanden dras till

lönearbete, men även för att synliggöra vilka delar som kan utgöra push-faktorer i form av att den arbetssökande trycks bort från arbetslösheten. Pull-faktorer kan i detta fall betraktas som positiva dragningskrafter i form av ekonomiska incitament, ökad samhällsstatus genom uppnådd anställning eller möjligheten i att kunna skapa nya sociala relationer genom arbetet. Om teorin anpassas till arbetslöshet och arbetsmarknadsinsatser kan push-faktorer utgöras av faktorer som underlättar för individen att lämna arbetslösheten och på så vis trycker dem ut ur arbetslösheten och in i arbetslivet. Push-faktorer kan då i sin tur utgöras av de negativa aspekterna av arbetslöshet i form av en ekonomiskt svag position i samhället men även ett socialt utanförskap.

4

METOD

4.1 Val av metod

I vårt övervägande av val av metod har vi tagit hänsyn till respektive metods styrkor och begränsningar. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie eftersom en kvalitativ ansats på ett gynnsamt sätt kan ringa in professionellas bedömningar. Vi är emellertid medvetna om den kvalitativa metodens begränsningar, och att metoden för med sig utmaningar i form av att säkerställa trovärdighet/validitet och tillförlitlighet/reliabilitet (Larsson, 2011).

Kvale och Brinkmann (2009) hävdar att den kvalitativa metoden syftar till att ge beskrivande data utifrån en individs erfarenheter och livsvärld. Samtal med andra människor ger kunskap

(15)

om erfarenheter, känslor och attityder och Kvale och Brinkmann (2009) menar att forskaren i en kvalitativ forskningsintervju söker förståelse för ett visst fenomen från intervjupersonens perspektiv. I relation till syftet med studien gjorde vi bedömningen att kvalitativa intervjuer var bäst lämpade för att få en bred förståelse för de verksammas bedömningar och

beskrivningar av forskningsfrågorna. Bryman (2011) beskriver likt Kvale och Brinkmann (2009) att en kvalitativ undersökning i högre grad grundar sig på deltagarens perspektiv och att utgångspunkten i en kvalitativ studie är vad som uppfattas som angeläget och

betydelsefullt hos studiedeltagaren. Inom kvantitativa undersökningar är det i högre grad forskningsgruppens intressen och frågor som är centrala för studien. Bryman (2011) menar vidare att kvantitativa ansatser också tillämpar siffermässiga och strukturerade mätmetoder och data vilket vi inte har för avsikt att frambringa med denna studie.

I enlighet med den litteratur vi tagit del av inom vetenskaplig metod gjorde vi bedömningen att en undersökning om professionella och deras individuella bedömningar lämpligast genomförs genom kvalitativa intervjuer. Genom att använda denna metod anser vi att vi på ett bredare sätt kan ringa in studiens syfte eftersom det har utgångspunkten i

studiedeltagarens perspektiv, kunskap och erfarenheter. Vi bedömer att dessa aspekter lämpligast åskådliggörs genom en kvalitativ ansats och inte gynnas av hårda statiska data vilket hade blivit fallet med en kvantitativt inriktad undersökning. Vi bedömde även att möjligheten till att ställa relativt öppna frågor och följdfrågor skulle underlätta för

besvarandet av våra frågeställningar. Bryman (2011) menar att semistrukturerade intervjuer karaktäriseras av att frågorna i högre grad är allmänt formulerade än vid exempelvis

strukturerade intervjuer. Vid genomförandet av semistrukturerade intervjuer finns också möjlighet att ställa uppföljningsfrågor till de svar som uppfattas som viktiga. Vid

semistrukturerade intervjuer finns också tillgång till en intervjuguide som innehåller

specifika teman som ska beröras under intervjun, men intervjupersonerna ges en stor frihet i utformandet av svaren (Bryman, 2011).

Vi kom fram till att semistrukturerade intervjuer var ett lämpligt tillvägagångssätt eftersom det då finns möjlighet att ställa följdfrågor när detta blir aktuellt, samtidigt som en

intervjuguide kan underlätta för att hålla intervjuerna inom ramarna för vad som är relevant för besvarandet av våra frågeställningar. Vi anser också att intervjuer i sin helhet är

fördelaktigt för att undvika eventuella missförstånd då det finns möjlighet att ställa

följdfrågor från vår sida, samtidigt som intervjupersonerna ges möjlighet att få förklaringar om någonting är oklart eller otydligt.

4.2 Urval, datainsamling och genomförande

Vårt val av intervjupersoner skedde delvis genom ett så kallat ändamålsenligt/målinriktat urval eftersom en del av personerna fanns tillgängliga genom yrkesmässigt nätverk och att vi därför hade kännedom om att de utvalda personerna var inom ramarna för den målgrupp som var planerad för studien. Bryman (2011) förklarar att ett målinriktat urval innebär att deltagarna väljs ut på ett strategiskt sätt så att de som deltar i intervjuerna är relevanta för de utformade forskningsfrågorna.

Vi hade båda två sedan tidigare en etablerad kontakt med tre verksamheter som jobbade mot målgruppen arbetssökandevilket underlättade genomförandet av intervjuerna. Det

(16)

gemensamma med dessa verksamheter är att de är kommunala och inriktar sig till olika typer av arbetsmarknadsinsatser mot målgruppen arbetssökande och att samtliga bedömdes vara relevanta för studiens genomförande. Samtliga fem intervjudeltagare arbetar på

verksamheter inriktade på att få ut arbetssökanden på den reguljära arbetsmarknaden och de är verksamma inom två separata ”medelstora/större” svenska kommuner i Mellansverige. Vidare arbetar samtliga på enheter som specifikt arbetar med arbetssökanden som står längre ifrån arbetsmarknaden och som till följd av detta beviljats kommunala

arbetsmarknadsinsatser. Under kommande resultatavsnitt benämns intervjudeltagarna som respondent 1, 2, 3, 4 och 5.

Respondent 1 och 2 arbetar som arbetskonsulenter på en arbetsrehabiliterande verksamhet, och inom denna verksamhet arbetar de professionella mot en varierad målgrupp sett till ålder och behov. I det praktiska arbetet med verksamhetens deltagare används även en metod kallad individual placement and support (IPS). Målsättningen med IPS är att finna arbetsplatser, praktikplatser och studieformer som på ett adekvat sätt möter deltagarens egen förmåga och vilja. Den målgrupp verksamheten arbetar med är bland annat unga vuxna utan biståndsbedömda beslut, men även deltagare i varierad ålder som beviljats kommunala insatser till följd av psykisk ohälsa eller missbruk.

Respondent 3 arbetar som biträdande enhetschef på en arbetsmarknadsenhet, men har även tidigare erfarenhet från att ha arbetat som arbetsmarknadskonsulent på samma enhet. Denna enhet erbjuder olika arbetsmarknadsinsatser genom en rad praktiska verksamheter med olika inriktning som tillhandahålls direkt av enheten i sig i syfte att förbereda deltagarna inför den reguljära arbetsmarknaden. Målgrupperna inom denna enhet är varierande och deltagarna kommer i kontakt med enheten via en rad olika ingångar som exempelvis Arbetsförmedlingen och Enheten för ekonomiskt bistånd inom den kommunala socialtjänsten i den aktuella kommunen.

Respondent 4 och 5 arbetar som vägledare inom en kommunal arbetsmarknadsenhet. Inom denna enhet arbetar båda med jobbsökaraktiviteter vilket innebär förberedande arbete med deltagare i syfte att stötta, motivera och vägleda deltagarna mot egen försörjning eller studier. Enheten jobbar i huvudsak med vägledning av individer mot arbete eller studier och ingången till insatserna de erbjuder sker uteslutande via Enheten för ekonomiskt bistånd inom den kommunala socialtjänsten i den aktuella kommunen.

Vi kom i kontakt med tilltänkta intervjupersoner genom att skicka ett mejl med en förfrågan att delta i studien till tre skilda verksamheter vilka samtliga jobbade mot målgruppen

arbetssökanden. De som mottog mejlet vidarebefordrade sedan detta till sina arbetskollegor. Detta innebär att vi använde oss av grindvakter för att nå ut till fler potentiella

studiedeltagare. En grindvakt kännetecknas av en person som kan ge tillträde eller öppna upp för en forskningsgrupp att inträda på en viss arena (Bryman, 2011).

Platserna som intervjuerna genomfördes på varierade och till följd av det aktuella läget i landet gällande Covid-19 så har många verksamheter begränsat tillträde för besökare. Således genomförde vi intervjuerna via videosamtal, telefonsamtal samt via fysiska möten både på och utanför verksamheterna. Tidsramen för intervjuerna varierade och vi hade på förhand genomfört en testintervju för att få en indikation på hur lång tid intervjuguiden kunde ta att besvara, vilket visade sig vara cirka 30-40 min. Under intervjuerna använde vi oss av inspelningsinstrument i form av mobiltelefon eller dator för att sedan kunna

(17)

Innan genomförandet upprättade vi en semistrukturerad intervjuguide som ringade in syftet med studien.Intervjupersonerna har däremot getts relativt stor frihet att besvara frågorna på sitt eget sätt, vilket går i linje med det som Bryman (2011) beskriver som grundläggande för en semistrukturerad intervju.

Intervjufrågorna inleddes med övergripande bakgrundsfrågor om respondenternas

yrkeserfarenhet samt frågor om den specifika arbetsplatsens verksamhet och inriktning. De grundläggande frågorna utgjorde i sin tur belägg för att respondenten tillhörde rätt

yrkeskategori för att på ett adekvat sätt besvara studiens frågeställningar. Därefter följde intervjufrågorna en rad teman som ringade in de frågeställningar vi valt att undersöka i studien. Dessa teman knöt an till faktorer som påverkar en persons arbetssökande, den professionellas bedömning av insatserna, arbetsmarknadsinsatser kopplat till

marginalisering och exkludering samt förbättringsområden inom arbetsområdet. Nämnda teman utformades till viss del utifrån vad som framkommit i Sianesis (2008), Giertz (2004), Kluve (2010) och Borlands (2014) studier. Under temat marginalisering och exkludering utgick frågorna från kopplingen mellan begreppen marginalisering samt exkludering och den arbetssökandes position på arbetsmarknaden, vilket bland annat belyses i Angelins (2009) litteratur.

En ytterligare aspekt vi tog hänsyn till i utformandet av intervjuguiden var att undvika att ställa ledande frågor, och att vi i huvudsak använde oss av mer öppna frågor. Kvale och Brinkmann (2009) förklarar att ledande frågor i en intervju kan leda till att den tillfrågade svarar i enlighet med vad den upplever att intervjuaren förväntar sig få som svar, vilket i slutändan kan påverka studiens tillförlitlighet.

4.3 Databearbetning och analysmetod

De transkriberade intervjuerna användes som underlag för att välja ut relevanta delar för analys. Efter transkriberingen analyserade vi även svaren från de tillfrågade utifrån de ursprungliga frågeställningarna vi valt att utgå från. Eftersom intervjuguiden var indelad i teman underlättades bearbetningen av den inkomna informationen från respondenterna. Under analysen jämförde vi svaren från samtliga respondenter med varandra och här fann vi både tydliga mönster men även bedömningar och svar som skiljde sig från varandra. Den tematiska analysmetoden utgjorde i huvudsak vår primära analysmodell. Bryman (2011) beskriver den tematiska analysen som ett av de mest förekomna angreppssätten för att analysera och bearbeta kvalitativa data. I en tematisk analys betraktas svaren från

respondenterna som enskilda eller kombinationer av koder, där observeraren finner likheter och mönster vilka i sin tur bildar tematiska helheter (Bryman, 2011). Vi har noggrant

bearbetat det transkriberade materialet för att på så sätt få en bred överblick. Därefter har datan delats in i teman. Vi har delvis använt oss av de teman som sedan tidigare fanns med i intervjuguiden men vi har också funnit teman i efterhand som uppkom under analysarbetet. I Resultatdelen har vi presenterat svaren från respondenterna på ett objektivt sätt genom att i så hög utsträckning som möjligt undvika selektion av specifika delar av den inkomna

informationen. Vi har även valt att presentera citaten från respondenterna i sin helhet för att inte svaren ska misstolkas eller vinklas.

(18)

I ett fåtal delar av intervjuerna uppgav respondenterna sitt eget namn och verksamhetens namn för att exempelvis beskriva en situation som kan tänkas uppstå. Vi har i dessa fall, i resultatdelen, valt att ersätta namnen med fiktiva namn för att bibehålla anonymiteten i studien.

4.4 Etiskt ställningstagande

Vi har under hela studietiden aktivt förhållit oss till att upprätthålla god forskningsetik. I mejlet som skickades ut som en förfrågan att medverka i studien bifogades även ett

missivbrev som informerade om studiens syfte och ändamål. I missivbrevet redogjordes även för de fyra forskningsetiska principerna som vi haft för avsikt att förhålla oss till under studiens genomförande. Dessa innefattar informationskravet, som tydliggör att vi som

forskningsledare ska informera studiedeltagarna om syftet med studien. Den andra principen är samtyckeskravet, vilket innebär att deltagarna när som helst har rätt att avbryta sin

medverkan i studien samt att vi som forskningsledare kommer inhämta samtycke från deltagarna innan intervjuerna påbörjas. Konfidentialitetskravet är den tredje principen vi förhåller oss till, vilket innebär att studiematerialet vi inhämtar från deltagarna kommer att hållas konfidentiellt. Den sista principen deltagarna informerades om i brevet var

nyttjandekravet vilket betyder att det inhämtade materialet endast kommer användas för studiens ändamål (Bryman, 2011).

I samband med att vi träffade studiedeltagarna informerade vi även muntligt om de forskningsetiska principerna och vad det innebär för deras del.

Vi har även valt att inte inhämta personuppgifter från deltagarna samt undvikit att nämna namnen och exakt lokalisering för verksamheterna som deltagarna arbetar på. Detta för att ytterligare avidentifiera studiedeltagarna.

Vi har i enlighet med föreskrifterna för uppsatsarbetet fyllt i en forskningsetisk

egengranskning som understryker vår forskningsetiska bedömning rörande vissa frågor. Denna egengranskning redogör för eventuella forskningsetiska dilemman samt säkerställer att de forskningsetiska principerna har efterlevts. Detta dokument är upprättat i samråd med handledare.

5

RESULTAT

Som tidigare beskrivits i metodavsnittet har vi använt oss av en så kallad tematisk analys för att hantera och analysera det insamlade materialet från intervjuerna. I intervjuguiden som användes under intervjuerna fanns teman som grundade sig i studiens frågeställningar och som säkerställde att intervjufrågorna skulle ringa in de frågeställningar vi haft för avsikt att besvara med studien. Under analysarbetet har vi gått tillbaka till att använda studiens frågeställningar och plockat ut det material som är relevant för besvarandet av respektive

(19)

frågeställning. Resultatdelen består av tolkningar av det som framkommit i intervjuerna kombinerat med citat som exemplifierar och tydliggör för vad respondenterna svarat kopplat till var och en av frågeställningarna.

5.1 De kommunala insatsernas möjliggörande och begränsande effekter

Att det kommunala stödet har möjliggörande effekter är något respondenterna lyfter fram i intervjuerna. Respondenterna lyfter bland annat nätverken som finns inom de kommunala verksamheterna som fördelaktiga för att komma i kontakt med arbetsgivare som vill

rekrytera, men också att kontakterna de har möjliggör för anknytning till arbetsmarknaden i form av till exempel praktik.

Då är det ju vårt nätverk, alltså vi som jobbar som arbetskonsulenter träffar ju väldigt många företagare. Det bygger ju, många arbeten kommer till på det sättet i att vi förmedlar jobb. Hjälper dem mot en arbetsgivare som vill rekrytera, vilket är någonting som verkligen hjälper till. (Respondent 1)

Något som också lyfts som väsentligt kopplat till möjliggörande effekter är det sociala sammanhang som dessa insatser kan bidra till hos deltagarna. Respondenterna vittnar om att insatserna öppnar för nya sociala relationer bland deltagarna, dels genom att de får nya vänner på arbetsplatserna men också genom att insatserna kan leda till etablerade kontakter för ett framtida yrkesliv. Insatserna anses också möjliggöra för deltagarna att nå

arbetsmarknaden genom att de får nya erfarenheter som kan vara bidragande till att erhålla ett reguljärt arbete. Respondenterna lyfter fram detta som en effekt av insatserna och menar att yrkesmässiga erfarenheter och nya kunskaper är möjliggörande för individen för ett framtida arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Vi har ju faktiskt människor som kommer till oss som knappt har jobbat som fått arbete, har jobbat ett tag och sen byter arbete på grund av att man faktiskt fick hjälp med att få det första jobbet, och byter till det andra jobbet kanske självständigt, eller med hjälp av arbetskonsulent. Så att det finns nog många vinster som man inte tänker på, och som faktiskt är nyttiga för personerna som vi träffar. (Respondent 1)

Ingen av de tillfrågade var av uppfattningen att deltagandet i en insats begränsade

möjligheterna eller stängde några dörrar för framtida jobb. Samtidigt poängterade de flesta av respondenterna att det var svårt att sätta fingret på insatsernas eventuella exkluderande effekter. Det framgick däremot att insatserna ibland upplevdes som stigmatiserande. Respondent 1 menade att det ibland kan vara svårt att etablera kontakt med vissa arbetsgivare som på grund av målgruppen inte vill gå vidare.

Det kan ju vara rätt stigmatiserande, bara vårat namn. Hej jag heter Alex och jag ringer från en arbetsrehabiliterande verksamhet. Då får man direkt såhär, ja vad är ni för ena? Jobbar ni med sjuka människor? Det är den frågan vi kan få. Och då kan man ju i och för sig välja att inte gå vidare med just den arbetsgivaren, men det kan verkligen vara

stigmatiserande att här kommer det nån med psykisk ohälsa till arbetet och… absolut det kan det vara.

(20)

Samma respondent vittnar även om att det kan finnas utfrysning av deltagare på vissa arbetsplatser samt att det förekommer att vissa deltagare kan ha svårigheter att etablera sig i arbetsgruppen på en ny arbetsplats vilket följande citat tydliggör.

Det som kan uppstå är ju i personalgrupper ibland att man liksom, utfrysning har jag varit med om. Inte mobbning och sådär men utfrysning har jag varit med om, att man inte tar upp den här personen i arbetsgruppen, men då försöker man ju skifta arbetsplats och hitta nån annan om det inte går att lösa genom att prata med chef eller arbetsgrupp och det kan vi också gå in och göra. Det är inte jättevanligt att vi gör men det händer att vi går in och konflikthanterar så. (Respondent 1)

Respondenten lyfter här fram ett lösningsorienterat perspektiv och menar på att vid situationer där utfrysning eller liknande förekommer på en arbetsplats så kan den professionella inom insatsen arbeta mot att finna lösningar på problemen som uppstått. Antingen genom dialog med arbetsgivare eller genom att hitta alternativa arbetsplatser. Respondenterna poängterar att det är av stor vikt att ha en väl fungerande kommunikation mellan deltagaren och den professionella för att kunna lyfta fram vilka lösningar som är bäst lämpade för respektive deltagare. Det framgår också i intervjuerna att det är viktigt för den professionella att ha en fungerande kontakt med de olika arbetsgivarna vilket i sin tur underlättar för deltagarna på de olika arbetsplatserna.

Men då har vi ju alltid en dialog, och många är såhär att nej men jag vill va helt öppen med min problematik och det vi gör är att vi pratar ju mest om styrkor, men ibland måste man också prata om hinder för att liksom förbereda arbetsgivaren på att den här personen kanske inte kör heltid, från början kanske inte ens halvtid på grund av det här, att de kanske har andra kontakter inom psykiatrin eller, så man får förklara liksom frånvaron, och oftast funkar det bra och vi har jättefina kontakter med många arbetsgivare. (Respondent 1)

Ett ytterligare exempel som lyfts gällande god kommunikation är när den professionella kan tänkas behöva hantera fördomar från arbetsgivare.

Vissa arbetsgivare kan ha också ha fördomar mot en lågutbildad person från ett annat land, man får tjata litegrann att testa, testa den här personen. Sen kan vi koppla in

Arbetsförmedlingen för att kunna erbjuda samma stöd till arbetsgivaren. (Respondent 3)

I detta fall menade respondenten på att arbetsgivaren kunde ändra sin uppfattning om deltagaren efter att denne lyckats etablera sig hos arbetsgivaren. Citatet tydliggör också vikten av den professionella som en länk mellan deltagare och arbetsgivare i vissa fall.

5.1.1 Språkets möjliggörande och begränsande effekter

Behärskandet av det svenska språketvar en faktor som gick att urskilja som såväl möjliggörande som hindrande för personer som deltar i dessa insatser. Främst två

respondenter lyfte behärskande av språket som en starkt möjliggörande faktor för deltagarna på vägen mot ett reguljärt arbete. Samtidigt kan bristfälliga språkkunskaper i svenska vara ett hinder för en stor del av deltagarna och svårigheter med svenska språket är också en faktor som är svår för eventuella arbetsgivare att förbise vilket tydliggörs av respondent 5 i citatet nedan.

(21)

Språk är ju sjukt viktigt och det ser vi ju. Att du kan kommunicera, förstå instruktioner och sådär. Och vi ser ju att arbetsgivarna blir ganska hårda på det. Så språket är jätteviktigt och det är stort hinder om man inte har det. Jag skulle säga att det är det största, det mesta andra kan man förbise liksom.

Vi har även kunnat se att de professionella lyfter det sociala sammanhanget som en viktig del i arbetet med deltagarna och att den sociala sammansättningen också kan planeras utifrån respektive deltagares individuella behov. Språket lyfts som ett exempel på ett

utvecklingsområde för vissa insatser som kan underlättas genom interaktion deltagarna emellan.

Vi försöker ju blanda grupperna här så att det blir inte för många som talar samma språk i en och samma grupp, för att undvika grupperingar och för att utöka den här mångfalden. (Respondent 3)

Språkutveckling är också något som lyfts fram som en möjliggörande effekt av insatserna. Gruppen språksvaga i svenska språket uppges vara en stor målgrupp för en del av insatserna och en av respondenterna betonar att arbetsmarknadsinsatserna fyller en viktig funktion för målgruppen i utvecklandet av svenska språket.

Och med språksvaga så, man glömmer att man lär sig ganska mycket genom att delta socialt, vi jobbar i team och man är tvungen att babbla, det kan bli hur fel som helst men det kommer, speciellt yrkessvenska. Sen kopplar vi in Komvux där de kan komplettera studier, vissa pallar inte heltid i skolbänken, men den här kombinationen att kunna jobba och plugga samtidigt passar ännu bättre. (Respondent 3)

Utöver att deltagaren får möjlighet till utökad språkutveckling på arbetsplatsen eller praktikplatsen så vittnar respondenten om att ytterligare stöd i form av studier i svenska språket kan tillföras. Respondent 3 redogör även här för att kombinationen av arbete och studier i många fall lämpar sig bättre för deltagaren än att enbart lära sig språket via studier.

5.1.2 Det professionella stödets möjliggörande och begränsande effekter

Något som lyfts som en viktig faktor som påverkar insatserna är det professionella stödet. Stödet nämns som en aspekt som kan vara bidragande till individens utveckling under insatsen. Stödet upprättas ofta individuellt med varje deltagare och bygger mycket på vad individen själv förmår och vågar och det åsyftar att stärka individens förmåga. De

professionella kan också vara bidragande till en trygghet för deltagarna då de befinner sig på olika arbetsplatser. Som exempel nämns att stödet många gånger kan vara bidragande till att deltagarna kan vända sig direkt till arbetskonsulenten som i sin tur har en kontakt med arbetsgivaren om deltagarens situation om några problem uppstår. Respondenterna svarade också i likhet med varandra att stödet är individuellt och skiljer sig mellan deltagarna

beroende på vilka behov som finns, och att stödet utformas genom en dialog mellan deltagaren och den professionella. Sammantaget visar det som framkom i intervjuerna att respondenterna bedömer det professionella stödet som en central del i insatserna och att stödet i hög grad påverkar insatsernas möjliggörande effekter för deltagarna. I följande två citat redogör respondent 1 för länken mellan deltagare och arbetsgivare vilket här synliggör det professionella stödets betydelse och exemplifierar situationer som kan uppstå där stödet fyller en viktig funktion.

(22)

Alltså det är verkligen ett individuellt utformat stöd och mycket bygger på vad man kan och förmår själv och vad man vågar själv. Vi är även med och tränar och tar såna kontakter. Vi träffar ju personer som kanske säger Jag vågar inte ta den kontakten (Svarar) Nämen vi provar! Vi sitter ihop så får du göra det själv, detta just för att stärka individens egen förmåga.

Ja många gånger så gör det ju att de kan behålla sina platser. Till exempel så har vi

personer som börjar må dåligt av olika anledningar och inte hör av sig till arbetsplatsen, då hör de av sig till oss om vi har en bra relation… Så att det är rätt avgörande att vi finns med i bilden många gånger, att de får behålla sina platser.

Vad gäller frågor om stödets omfattning och ett eventuellt stödberoende tenderade svaren att skilja sig en del åt respondenterna emellan. En av respondenterna poängterade att detta var en viktig fråga som diskuterades ofta inom verksamheten, samt att stödprocessen är en slags balansgång som de verksamma ständigt måste ha i beaktande. Denna balansgång ligger enligt respondenten i att arbeta med att stötta deltagarna i arbetet och underlätta för dem i situationer som är problematiska, samtidigt som det är viktigt att hålla stödet på en rimlig nivå för att främja deltagarens egen delaktighet i arbetet att bli så självständig som möjligt. En annan respondent menar att det inte finns något direkt problem i att få för mycket stöd och menar att det handlar om att jobba för vad deltagaren själv vill och att arbetet hela tiden strävar efter att komma framåt, men menar samtidigt att det är en viktig fråga att ha i beaktande. Sammantaget visar svaren avseende professionellt stöd att det uteslutande anses vara möjliggörande för deltagarna. Det tydliggörs genom svaren vi fått i intervjuerna att det professionella stödet är centralt inom ramen för insatserna och att de professionella ser det som en viktig del i arbetet med deltagarna. För mycket stöd och ett eventuellt stödberoende var inget som ansågs ha en direkt begränsande effekt även om det av respondenterna ansågs vara en aspekt som är viktig att ha i beaktande i arbetet med deltagarna.

Men det är någonting som vi pratar om ganska ofta, att vi behöver vara, verkligen medvetna om vår egen roll i det hela, att vi inte tar över, att vi försöker få deltagaren så delaktig som möjligt för att det inte ska bli så att den blir helt stödberoende och vi ska hela tiden arbeta för att de ska våga göra saker själva. Och det är en jättefin balansgång verkligen. (Respondent 1)

I citatet ovan betonar respondent 1 vikten av att den professionella inte tar över för mycket i det stödjande arbetet med deltagaren, och att den professionella lämnar utrymme för deltagaren att själv använda sina egna förmågor och styrkor.

5.2 Professionellas bedömning av påverkande faktorer

Faktorer som kan utgöra möjligheter och hinder för deltagarna bedömdes som åtskilliga av respondenterna. Motivation var en av faktorerna som återkom frekvent under intervjuerna och här menade respondenterna att motivationen hos deltagaren kunde ses som en ökad möjlighet, men även ett hinder beroende på hur stark eller svag motivationen var hos deltagaren.

Det första jag tänker på är motivation, hur motiverad är deltagaren till det här egentligen. I vissa fall kan det ju vara, det ska inte vara så, men försörjningsstöd kan ju ha som krav, de har ju alltid som krav att de ska vara inskrivna på Arbetsförmedlingen, men ibland så kan

(23)

de tycka att de ska vara på Ungdomsprojektet. Det krockar ju lite med vår metod och med IPS och så. Men det kan ju vara så ändå och det känner man ju av rätt snabbt, om personen vill det här eller inte. Så motivation är ju jätteviktigt.

I citatet ovan tydliggjorde respondent 2 även för att motivationen hos deltagarna i vissa fall kan påverkas av krav från Försörjningsstöd och Arbetsförmedlingen gällande delaktighet. Förutom motivation så ansågs även erfarenhet och tilltro till sin egen förmåga vara

ytterligare faktorer som kunde leda till framgång på arbetsmarknaden.

Men sen är det ju också såklart erfarenhet, tro på sig själv, men såna saker kan man ju ändå jobba med. Motivationen kan man ju också jobba med, men det måste ju ändå komma en del från en själv, det måste ju ändå finnas nån typ av driv.

En viktig aspekt i relation till faktorerna som nämns är att respondenterna är noga med att poängtera att erfarenhets- och motivationsfaktorer inte är konstanta utan att det finns utrymme för förändring, och att detta är någonting som den professionella aktivt jobbar mot genom att stötta deltagarna och arbeta motivationsbyggande.

Gällande vilka faktorer som kunde begränsa deltagarnas möjligheter så fanns det en viss variation mellan svaren från respondenterna. Här lyfte respondent 1 upp faktorer likt tidigare erfarenhet, utbildningsnivå och livsproblematik i form av missbruk och kriminalitet som faktorer vilka kunde utgöra hinder för den arbetssökande. Erfarenhet och utbildningsnivå kunde enligt respondenterna utgöra möjligheter för deltagarna, men likväl kunde dessa faktorer även innebära hinder om det rörde sig om brist på utbildning eller arbetserfarenhet.

Tidigare missbruk, kriminalitet (Tidigare eller pågående). Låg utbildning att man kanske inte gått klart grundskolan, man kanske påbörjat gymnasiet men inte slutfört det heller det kan vara hinder men inga omöjligheter. Mående kan vara (ett hinder) man tror att man är redo men man mår sämre än vad man tror. (Respondent 1)

Respondent 2 som främst arbetar mot målgruppen unga vuxna uppgav att osäkerhet och en bristande tilltro till sin egen förmåga var betydande för hur väl deltagarna fann framgång på arbetsmarknaden. Här redogjordes det för att den arbetssökande kan uppleva en osäkerhet när arbete eller praktik innebär en främmande eller ovan situation till följd av att deltagaren stått utanför arbetsmarknaden en längre tid eller att deltagaren i egenskap av att vara en ung vuxen möter arbetslivet för första gången.

Det är många som är väldigt rädda, de kanske inte har testat… de jag har jobbat med kanske inte har hunnit göra så mycket tidigare heller och då kan man ju vara lite osäker och sådär.

Samtliga respondenter var dock tydliga med att omkringliggande faktorer även hade en stark påverkan på deltagarnas möjligheter och begränsningar på arbetsmarknaden. Här lyftes exempel på att bristande samverkan mellan den egna verksamheten och Arbetsförmedlingen samt Försörjningsstöd kunde utgöra ett hinder för deltagarna. Respondenterna ansåg även att de själva i rollen som professionella kunde utgöra hinder för deltagarna, både i kontakten med arbetsgivare men även i kontakten med deltagarna. Här påtalades vikten av att lyckas skapa en fungerande allians mellan den professionella och deltagaren.

Men sen att man inte lyckas träffa rätt som arbetskonsulent, det behöver inte bara vara deltagarna eller arbetsförmedlingen utan det kan också vara att man kanske inte klickar och skapar allians och då kommer man inte vidare på grund av det. (Respondent 1)

(24)

Den tidigare nämnda motivationsfaktorn ledde vidare till frågor rörande vad som kan

påverka motivationen hos deltagarna och här redogjorde respondenterna även för vilka delar som kan utgöra drivkrafter till att vilja ta sig ur arbetslösheten. Respondenterna vittnar här om drivkrafter i form av ett ekonomiskt incitament, där anställning innebär en utökad ekonomisk förutsättning för deltagarna, och ökad självständighet som starka drivkrafter. Gällande ökad självständighet beskrev respondenterna att det i många fall kan handla om en slags frigörelse från Försörjningsstöd eller andra myndigheter, genom att deltagaren frigör sig från yttre krav från myndigheterna och uppnår större kontroll över sin egen situation genom exempelvis självförsörjning.

Många utav de vi träffar är ju rädda att bli av med den ekonomin de har och därför vill slippa ekonomiskt bistånd. De kanske inte kommer överens med sin handläggare, och då är den lika stor som att kanske bli av med ekonomin. Alltså förstår du? “Jag vill slippa de här jävla bidragen och allt krångel, jag vill bara jobba och få en lön” för det står för trygghet, så det är både socialt och ekonomiskt. Det beror på också vilken bakgrund du har. (Respondent 5)

Alltså de som får pengar från försörjningsstöd eller den som inte får några pengar alls, då är det många gånger en motivation om pengar men också en egen motivation i att göra något meningsfullt och bli självständig och självförsörjande. Det är nog det vanligaste jag hör. (Respondent 1)

Bland respondenterna lyftes även den sociala faktorn som en betydande drivkraft som kunde påverka motivationen hos deltagarna.

Men sen tror jag också att en stark drivkraft är det sociala, att få komma ut och att få känna sig normal och ha nånting att göra liksom. Att ingå i ett sammanhang tror jag är

jätteviktigt. Det tror jag är jätteviktigt för alla, och kanske ännu mer för personer som har psykisk ohälsa och så. (Respondent 2)

Respondenterna menade på att deltagarna i många fall kunde komma från en socialt isolerad miljö, där det psykiska måendet kunde vara en bidragande orsak till att individen hamnat i en mer avskild miljö. Här bedöms ett starkt incitament ligga i att som deltagare få tillgång till fler sociala mötespunkter, vilket arbetsplatserna ofta utgör. Den sociala aspekten som

drivkraft framträdde genomgående i majoriteten av intervjuerna, där bland annat respondent 2, 4 och 5 lyfter fram den arbetslöses sociala situation som en av de faktorer som hade störst påverkan när det kommer till deltagarnas motivation.

Men det kanske är allra störst ändå att komma ut och träffa människor och få rutiner och man ser liksom vad personerna kan förändras av det. (Respondent 2)

Det är ju individuellt förstås! Men om man ska se generellt så är det absolut sociala. Det här med att känna sig behövd är ju viktigt för hälsan men sen finns det ju inget bättre

påtryckningsmedel än ekonomin, den är stor. (Respondent 5).

Ekonomiskt tror jag absolut, självständighet, sen tror jag också det här sociala, ibland så tänker man kring arbete att ja, det är en lön absolut, men det är också nånstans jag är behövd, man har ett socialt sammanhang där jag är någon som professionell. (Respondent 4)

Även om den ökade självständigheten samt det ekonomiska incitamentet utgjorde starka drivkrafter enligt respondenterna, så vittnade respondenterna om ett mervärde gällande den

References

Related documents

Studien syftar till att beskriva och skapa kunskap om vilken kompetensutveckling som genomförs för lärare i tre kommunala grundskolor, vilka strategier som ligger bakom den

Investering i forskning och utbildning bidrar till hög vetenskaplig kvalitet och välutbildad arbetskraft och är grundläggande för hög innovations- och konkurrenskraft.

It would also be interesting to do further research on how to best prepare troops for jungle warfare without actually be in the jungle environment, in order to maximize the

En av orsaken till detta kan vara att dessa ungdomar uppfattar deras etniska identitet väldigt starkt vilket även innebär att de flesta av ungdomarna har en stark etnisk

Att koppla matematiken till vardagliga sammanhang kan uppnås genom utomhusmatematik då undervisning i utemiljön möjliggör för eleverna att uppleva matematik i verkliga sammanhang

Andersson (2019) menar att man genom den glädje och gemenskap som skapas kring idrottsevenemanget även bidrar till det sociala kapitalet hos föreningarna eftersom deras nätverk

I Entmans studie ”How the media affect what people think: An information processing approach”tar han upp att attityder kan kontrolleras genom att man väljer ut viss information för

På frågorna om vilka av dem som döms för rattfylleri som genomgår en behandling och vad som brukar vara avgörande för att någon ska få behandling ansåg både Ullabeth och