Empowerment i fältarbete - Boendestödsteamet i Västerås

Socialt arbete SA3 400 - uppsatsarbete

_________________________________________________

Empowerment i fältarbete -

Boendestödssteamet i Västerås

Caroline Larsson &

Diana Mayes

___________________________________________________________________________ Uppsatsarbete & 15 poäng Handledare: David Hoff

Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen

ABSTRACT

Authors: Caroline Larsson & Diana Mayes

Title: Empowerment in fieldwork – the housing support team in Västerås

The aim of this study was to observe the housing support team (boendestödssteamet) in Västerås City in its visiting work and how they empowered clients. Tenants are visited by social workers, in its visiting works, when the habitants have rental charge debts. Participating observations is common in case studies, but also in fieldwork which was the foundation in our study. Our method of collecting data consisted of a triangulation; unstructured interviews with social workers, participating observations and a following up with a questionnaire. We took part in participating observations of social workers whilst visiting tenants with rental charge debts. The social services in Västerås City are getting 120-125 reports concerning rental debts from the landlords every month. We visited 46 tenants and it resulted in 23 of them paying their rental debts. All of the tenants have not paid their rental debts. We have seen how em-powering social workers activity is. Empowerment has been seen in individuals while regain-ing their own power, but also in the community when takregain-ing control over their problems with too large rental debts. Empowerment becomes a social work tool, in their visiting work, in helping tenants.

ABSTRACT INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ... 4 SYFTE... 5 FRÅGESTÄLLNING ... 5 AVGRÄNSNINGAR ... 6 Disposition... 6

METOD OCH INSAMLING AV DATA ... 7

METODTRIANGULERING ... 8

VALIDITETOCHRELIABILITET ... 8

SAMTALSINTERVJU ... 9 DELTAGANDEOBSERVATION ... 11 ENKÄT ... 11 Etiska aspekter... 12 BAKGRUND ... 13 TIDIGAREFORSKNING ... 13 EMPOWERMENTBEGREPPET ... 14 BOENDESTÖDSTEAMET I VÄSTERÅS... 16 ARBETSUPPGIFTER ... 16 DATAINSAMLING... 18

1. De hyresgäster som är positiva och frivilliga till kontakt med socialsekreterare... 19

2. De hyresgäster som är motvilliga till kontakt med socialsekreterare... 24

3. De hyresgäster där kontakten helt uteblir med socialsekreterare ... 32

REDOVISNING OCH DISKUSSION AV RESULTATEN ... 37

ANALYS AV EMPOWERMENT OCH DE OLIKA TEORETISKA BEGREPPEN - SLUTSATS ... 38

AVSLUTANDE DISKUSSION... 42

LITTERATURFÖRTECKNING ... 44

Bilaga 1 Efter hembesöken, meddelande i brevlådan... 45

INLEDNING

Vi har studerat ”boendestödssteamet” i Västerås Stad. Boendestödsteamet arbetar med uppsö-kande verksamhet (UV). Ett meddelande om obetald hyra kommer till socialtjänsten från de olika fastighetsägarna. Genom hyresvärdarnas anmälan börjar därefter socialsekreterarnas arbete i den uppsökande verksamheten som bland annat innebär att de gör spontana hembesök hos hyresgäster med hyresskulder. Boendestödsteamet utför ett betydande socialt arbete som bland annat går ut på att söka upp personer i deras bostad. Från början fick personer med hy-resskulder knappast någon hjälp alls. Många personer som förut riskerade att bli avhysta fick brev från olika myndigheter, som t ex socialtjänsten, Kronofogden samt brev från de olika hyresvärdarna de stod i skuld till. Breven i sig gjorde egentligen ingen nytta, de bistod inte personer med hyresskulder. Svårare var det likaså att göra något åt stora hyresskulder det slu-tade åtskilliga gånger med att kommunen betalade.

Ett stort antal personer med risk för avhysning kom in dagen före och ansökte om ekonomiskt bistånd hos socialförvaltningen. Många socialsekreterare stod rådlösa och det berodde på att socialsekreterarna förr inte hade tillräcklig med kunskap om hyreslagen och hyresmarknaden. Någon kännedom om de personer som hade hyresskulder fanns det inte förrän avhysningsda-gen. De anmälningar som kom in lämnades som meddelanden om hyresskulder i pärmar på socialförvaltningen. Inget aktivt arbetade uträttades för att förhindra avhysningar, utan med-delandena förblev i pärmarna tills avhysningen skulle ske och då det var för sent. Av den or-saken har arbetet utvecklats till vad det är idag. Hårda ekonomiska erfarenheter föranledde det nuvarande sociala arbetet bestående bland annat av en uppsökande verksamhet. Socialtjänsten i Västerås Stad får numera besked om aktuella hyresskulder redan efter en månads försening. Socialtjänsten har på så vis en rimlig chans att hinna åtgärda en del hyresskulder och göra hembesök för att höra vad som hänt.

De politiska och ekonomiska förhållandena har under olika tidsskeden påverkat socialtjänsten. Detta har inneburit försök med olika sociala projekt men alla projekt har inte blivit bestående och kvarstått över tid. Boendestödsteamets arbete var ursprungligen ett projekt som sedermera permanentades i Västerås Stad. Målsättningen idag är att tillhandahålla en kvalificerad råd-givning i syfte att informera hyresgästen om lagar och förordningar i hyreslagen. När det finns andra problem förmedlas hyresgästen vidare till andra instanser om behovet förekommer. En samverkan med externa och interna aktörer finns för att hitta en utväg som kan leda till en bättre social och ekonomisk situation för utsatta personer. Socialsekreterarnas uppgift blev

dessutom att finna en metod att arbeta efter som förhindrar avhysningar. På detta sätt uppstod den förebyggande uppsökande verksamheten. Allt sker på frivillig basis önskas ingen kontakt från hyresgästens sida tas detta i beaktan. Har hyresgästen en tidigare dokumenterad historik inom socialtjänsten sker en löpande fortsatt kontakt.

Alla hyresgäster har särskilda skyldigheter och rättigheter. I Hyreslagen1 Jordabalken kap.12 återges vilka dessa skyldigheter och rättigheter är som hyresgästerna och hyresvärdarna om-fattas av. Till exempel finns en tremånadersfrist för uppsägning av hyresavtal. Detta kan gälla om hyresvärden säger upp avtalet på grund av att det är förverkat, eller om hyresgästen gör sig skyldig till kontraktsbrott. Om hyran inte betalas inom sju dagar från förfallodagen, har man gått miste om förverkandefristen. Detta medför att hyresvärden har rätt att säga upp kon-traktet i förtid, då hyresgästen gjort sig skyldig till kontraktsbrott. Det går dock att återvinna hyresrätten om hyresgästen betalar hela hyresskulden inklusive de kostnader som uppkommit inom tre veckor från att man mottagit delgivningen om uppsägning. Genom att hyresgästen betalar hyresskulden kan denne således inte heller vräkas2. Kronofogden3 tillhandahåller ser-vice som vid obetalda hyresfordringar består av att driva in dem till bostadsbolagen. Vräkning ingår i juridisk mening i exekutionsrätten och är den högsta graden av rättsliga sanktioner som kan utövas av Kronofogdemyndigheten gentemot hyreskontraktsbrytaren.

SYFTE

Syftet med vår undersökning av den uppsökande verksamheten är att se om socialsekreterarna i sitt möte med hyresgäster möjliggör empowerment.

FRÅGESTÄLLNING

Frågeställningens tyngdpunkt ligger i det preventiva sociala arbetet med inriktning på hyres-gäster som meddelats att de hotas av eventuell avhysning4. Främst gäller det hyresgäster som hotas av avhysning p.g.a. hyresskulder. Ansatsen med uppsatsen är att belysa hur socialsekre-terare, genom uppsökande verksamhet (UV) tar kontakt med personer som har hyresskuld. På vilket sätt kan socialsekreteraren via rådgivningen bidra till hyresgästens empowerment. Be-toningen i vår frågeställning ligger i hur socialsekreterarna arbetar och samverkar med hyres-gästen och hjälper personen att lösa sin egen situation och förstå den bättre. På vilket sätt tar socialsekreterarna kontakt med hyresgästen i första hand? Sker det alltid brevledes eller

1 _{SFS 1970:994}

2 _{Kronofogden använder termen vräkning.} 3 _{http://kronofogden.se}

4

nom den uppsökande verksamheten? Hur upprätthåller socialsekreterare kontakten med hy-resgästen? På vilket sätt sker samtalet med hyresgästen för att denne ska klara ut sin egen so-ciala och ekonomiska situation?

AVGRÄNSNINGAR

Utgångspunkten i denna C-uppsats har framförallt varit att studera den uppsökande verksam-heten (UV) som är en del i boendestödsteamets arbetsuppgift. Den andra delen av boende-stödsteamets arbete är utredningar, bedömningar samt uppföljningar av bostadssociala kon-trakt. Den tredje delen är sanitära olägenheter. Bara detta att studera en del av en verksamhet är en avgränsning. Vi ombads av konsulenten för boendestödsteamet att studera just den upp-sökande verksamheten. Av tidsskäl vore ytterligare en omfattande undersökning orimlig med de tio veckor vi haft till vårt förfogande.

Vår ambition är att även kunna presentera ett socialt arbete i form av uppsökande verksamhet som i sig är relativt ny, annorlunda och unik. Professionen5 har utvecklats under många års arbete med hyresfrågor. Att kunna göra tolkningar ur ett längre perspektiv och förstå konse-kvenserna av teamets arbete under längre sikt är också svårt. En naturlig avgränsning ligger också i arbetets karaktär, då hembesöken bygger på frivillighet och alla hyresgäster med hy-resskulder kan inte nås. Antingen är hyresgästerna inte hemma vid besöken eller också före-kommer andra skäl som kan vara orsak till att de tackar nej till kontakt med socialtjänsten. Slutligen avgränsas studien till enbart Västerås Stad trots att ett nätverk med andra kommu-ner6 finns.

Disposition

I inledningen presenterade vi syftet med uppsatsen, våra frågeställningar och vad som ligger bakom valet av ämne till denna uppsats och vilka avgränsningar vi nödsakats göra. I metod-kapitlet visas tillvägagångssättet med vårt arbete genom att datamaterial insamlats på flera sätt genom triangulering. Vi tar upp de tre metoderna vi använt bestående av samtalsintervju, del-tagande observation samt enkätfrågor till socialsekreterarna. I metodavsnittet diskuteras även reliabiliteten och validiteten. I avsnittet bakgrund finns boendestödsteamets arbete presenterat, hur det vuxit fram som projekt och i viss omfattning presenteras tidigare forskning. Ett litet

5 _{Inom socialt arbete talas det ibland om kompetens i de sociala professionerna, socialt arbete som utförs}

offent-ligt, privat och ideellt. Vi använder ordet profession på ett allmänt sätt i vår studie, när socialsekreterare i grupp systematiskt arbetar på ett visst sätt och under längre tid.

6 _{Bland annat omfattas nätverket av Jönköping, Norrköping och Örebro. Dessa kommuner har vi inte studerat}

antal av de regler och lagar som boendestödsteamet omger sig med skildras kortfattat. Även empowermentbegreppet redovisas i detta avsnitt.

I resultatdelen finns svar på frågeställningar som vi belyst tidigare. Vi har fått en uppfattning om att boendestödsteamet kan utveckla sitt arbete. Olika sätt att stärka hyresgästen till en ut-väg om självbestämmande genom de alternativ som socialsekreteraren presenterar. I kapitlet redovisning och diskussion av resultaten framgår vad vi sett i samtalen, deltagande observa-tioner, men även vad som uttryckts i svaren på enkätfrågorna. En tematisk delning av hyres-gäster som vi valt att beskriva är: de frivilliga som önskar kontakt med socialsekreterare, de motvilliga till kontakt med socialsekreterare samt de som uteblir i kontakten. Detta samman-ställs och analyseras med empowerment begreppet. Här tas även de tidigare teorierna upp som vi utreder betydelsen av och presentera detta i analysdelen. I vissa situationer är empower-ment möjlig men inte i andra. Slutligen finns en avslutande diskussion där vi tar upp nya tan-kar och idéer som uppstått. Här diskuteras vad som kommit till vår kännedom men som inte hör till studiens kärna från början.

METOD OCH INSAMLING AV DATA

Vi använder oss främst av en kvalitativ metod, men vägleds samtidigt av fallstudien. Fallstu-dien som metod är en god utgångspunkt att använda sig av vid deltagande observation som vår studie delvis består av.

Fallstudiens väsen, den centrala tendensen i alla typer av fallstudier, är att den försöker belysa ett beslut eller en uppsättning beslut; varför de fattades, hur de genomfördes och vilka resultaten blev (Yin, 2007 s30).

En fallstudie omfattar undersökningen av en händelse i kontext med vad som i verkligheten sker. Händelser sker i ett sammanhang där vi deltar genom att observera på plats. Data kan samlas in från flera källor men även tidigare hypoteser kan beaktas vid insamlandet (Yin, 2007). Fallstudier kan innehålla både kvantitativa och kvalitativ data men i vår studie använ-der vi oss, som sagt av kvalitativ data. Vid utväranvän-deringar är fallstudier särskilt användbara (Yin, 2007). I fallstudier använder man sig av direkta observationer och intervjuer av infor-manter, vilket vi också gör i studien. Vi har intervjuat socialsekreterare, vi vägleds som sagt av fallstudien som metod men är samtidigt medvetna om att metoden inte används fullt ut av oss. Klientperspektivet finns inte med och inte heller det långa tidsperspektivet som ofta är fallet i fallstudier. Vår studie har alltså inte bedrivits under någon längre tid att den hunnit fördjupas. Andra brister i fallstudier kan vara exempelvis bias, dvs. påverkan som forskaren

bidrar med. Detta inverkar på resultatet och kan ses som negativt (Yin, 2007). Problemet är att veta exakt hur forskaren påverkar forskningsprocessen, eftersom ingen kontrollgrupp kan läg-gas upp som i kvantitativ forskning.

Vi medverkar bland annat i fältarbete genom att följa med, dock som passiva deltagande ob-servatörer, då socialsekreteraren söker upp hyresgästen på olika sätt i den uppsökande verk-samheten. Vi observerar och deltar både på spontana och bokade möten. På vilket sätt vår närvaro påverkar samspelet mellan socialsekreterare och hyresgäst är svårt att säga något om. METODTRIANGULERING

Metodtriangulering innebär att man i en studie får vidare insikt i informationsinsamlandet genom att använda flera metoder. Bland annat nås en bredare insikt när triangulering används. I studien har vi valt tre metoder för datainsamling. Dessa tre metoder är, a) samtal med social-sekreterare, b) deltagande observationer i möten mellan hyresgäster och socialsekreterare och c) slutligen en uppföljning med enkätfrågor till socialsekreterare. En säkrare validitet uppnås när flera tekniker används. I dessa tre metoder försöker vi finna belägg för att empowerment möjliggörs i det sociala arbetet. För att belysa det socialsekreterarna gör i sin uppsökande verksamhet använder vi oss av de tre metoderna.

Genom kombinationer av olika metoder, enligt Denzin (1994, i Merriam 1994) kan man dra nytta av fördelarna men ändå ha kontroll över nackdelarna. Fördelar med metodtriangulering är att det går att belysa en företeelse på flera sätt, till exempel företeelsen empowerment ge-nom de samtal, deltagande observationer och enkäter som vi haft till hands. Kvale (1997) me-nar att när man observerar i fältarbete får man en bättre kunskap om människors samspel och beteende med det omgivande. Enligt Kvale kan informella intervjuer vara ett slags komplette-ring till observationerna för att informationen skall vara mer tillfredsställande (a.a., s 94). VALIDITET OCH RELIABILITET

Yin (2007) ger exempel på tre validitetsbegrepp när det gäller fallstudier; begreppsvaliditet, intern- och externvaliditet samt kriteriet reliabilitet.

Begreppsvaliditeten stärks när flera källor används och om en beviskedja kan utformas, denna gäller i sammanställningsfasen (Yin, 2007). Ett annat sätt att stärka begreppsvaliditeten är när t.ex. boendestödsteamet läser vårt manuskript och ser över termer och andra ord. Vi lät social-sekreterarna läsa vårt utkast och på så vis stärks begreppsvaliditeten. I studien har vi som

ex-empel sett över våra begrepp och använt oss av socialsekreterarnas term avhysning istället för ordet vräkning som används av Kronofogden, detta för att stärka begreppsvaliditeten. En säk-rare validitet uppnås när flera tekniker används och med de olika teknikerna kan vår fråga om empowerment bevisas på flera sätt och genom detta stärks validiteten. Yin (2007) tar upp be-greppet intern validitet, här kan exempelvis mönster jämföras och konkurrerande tolkningar tas upp som syns i dataanalysen (a.a.). Ibland kallas extern validitet för generalisering.

Genom datainsamlingen slutligen kan reliabiliteten påvisas och den syns i denna fas. Genom att påvisa varje steg som forskaren tar kan andra kan göra om studien med samma fallstudie och komma till samma slutsats och resultat. På så vis uppnås reliabilitet när tillvägagångssät-tet finns noggrant angivet (Yin, 2007). I vår studie finns reliabilitillvägagångssät-teten i tydligheten av bear-betningen av materialet hur vi redovisat detta. Även i vår förförståelse och teoretiska utgångs-punkt har vi varit tydliga och visat hur bearbetningen skett. Detta stärker reliabiliteten när vi visar hur vi kommit fram till resultatet. ”Framförallt när det gäller att använda flera olika me-toder för insamling och analys av information stärker trianguleringen både reliabiliteten och den inre validiteten” (Merriam, 1994 s 183). Fallstudier liksom etnografiska studier går inte att generalisera detta kallas också för extern validitet (Yin, 2007). Det innebär att slutsatser inte går att dra från denna studie till andra studier (a.a.). Andra forskare kan göra om studien och uttala sig om empowerment, men att uttala sig om andra kommuner däremot går inte rent generellt. Många kommuner har inte en uppsökande verksamhet med rådgivning lik den Väs-terås Stad har. Att återskapa exakta klientbesök är också omöjligt. Att generalisera empower-ment begreppet från Västerås Stad till andra kommuner i Sverige är inte viktigt i vår uppsats. Liknande boendestödsteam finns inte i andra kommuner och det är inte aktuellt att dra några allmänna slutsatser utifrån detta material.

SAMTALSINTERVJU

En av de teknikmetoder vi använt är samtalsintervjuer. Vi har genomfört korta intervjuer med samtliga sex socialsekreterare löpande under den uppsökande verksamheten och fört anteck-ningar löpande och efteråt. Vi har även genomfört tre längre intervjuer och bandat två av des-sa. I den första intervjun deltog konsulenten och en socialsekreterare. Detta samtal transkribe-rades i sin helhet och varade i ca 1½ timme. I den andra längre intervjun deltog en socialsek-reterare, även denna intervju bandades och transkriberades i sin helhet och varade i ca: 1 tim-me. Den tredje samtalsintervjun med hela gruppen uppstod när vi avslutningsvis hade ett

möte, vad som sades på detta möte antecknade vi fortlöpande under samtalets gång även detta möte varade ungefär i en timme.

Vi hade möjlighet att ställa spontana ostrukturerade intervjufrågor allt eftersom de uppstod. Samtalen har vi använt som underlag för arbetet och valda citat refereras i uppsatsen. Vi har främst ställt öppna frågor, dvs. ostrukturerade. Detta beroende på vår ringa tidigare kunskap om vad boendestödsteamet egentligen arbetade med.

Ostrukturerade frågor är användbara framförallt när forskaren inte vet tillräckligt mycket om en företeelse för att kunna ställa relevanta frågor (Merriam, 1994 s 88).

I hög utsträckning gäller de ostrukturerade frågorna vår studie, p.g.a. att det har varit svårt att i förväg finna kunskap om den uppsökande verksamheten som profession7 inom socialt arbe-te. Uppsökande verksamhet med hyresfrågor var för oss något helt nytt och okänt men väckte vårt intresse när vi kom i kontakt med arbetssättet. I den tidiga fasen av studien började vi med samtalsintervjun tillsammans med deltagande observation, precis som förordas i en fall-undersökning (Merriam, 1994). Detta är nödvändigt för att sätta sig in i själva arbetet och få en förståelse för det, framförallt när boendestödsteamets arbetssätt är ovanligt.

Insikt och förståelse kan uppnås med detta tillvägagångssätt, men samtidigt riskerar forskaren att drunkna i en uppsjö olikartade åsikter och tillsynes osammanhängande information (Merriam, 1994 s 89).

I kvalitativa fallstudier bör man därför kombinera med annat än endast ostrukturerade frågor och flera metoder valdes därefter. En bra informant som i detta fall konsulenten, som varit med från start och känner till kulturen, kan reflektera över kulturen och ge oss information (Merriam, 1994). Konsulenten är väl insatt i verksamhetens uppbyggnad och andemening och kan därför liknas vid den elitperson som är i besittning av ”specialiserad” information, som Dexter (1970, i Merriam, 1994) beskriver. Konsulentens medarbetare kan liknas vid goda informanter som har förmågan att uttrycka tankar, känslor och åsikter samt även ha ett eget förhållningssätt till ämnet (a.a., s 90). De bakgrundsfrågor som rör ålder, kön, utbildning osv. är standardfrågor enligt Merriam (1994) och dessa har vi valt bort med tanke på anonymitet beträffande både socialsekreterarna och hyresgästerna.

7

DELTAGANDE OBSERVATION

Under den uppsökande verksamhet (UV) söker vi totalt upp 46 hyresgäster, varav en bodde i bostadsrätt, av dessa är 12 hembesök. Urvalet kan vi inte påverka då socialsekreterarna har en lista på hyresgäster med obetalda hyror, listan betar vi av fortlöpande. Detta kan ses som ett slumpvis urval då hyresgäster hamnar på listan vartefter meddelanden kommer in från fastig-hetsägarna. Vi medverkar genom att följa med som deltagande observatörer då socialsekrete-raren söker upp hyresgäster på olika sätt, spontant och genom bokade möten. Deltagande ob-servation är både den vanligaste metoden när det gäller fallstudier och även en användbar metod inom fältarbete för att samla information. (Merriam, 1994, s 115). I observationerna framgår det i våra beskrivningar att vi besökt olika kategorier av hyresgäster, såsom ensam-stående eller barnfamiljer (för att nämna ett fåtal) i olika bostadsområden. Vad som måste poängteras är att alla hyresgäster inte utreds och blir följaktligen aldrig aktuella inom social-tjänsten. Av den anledningen kallar vi personerna i uppsatsen genomgående för hyresgäster även i de fall som hyresgästerna är klienter sedan tidigare. Socialsekreterarna benämner dem dock som klienter.

Att endast vara med som deltagande observatör påverkar alltid till viss del samtalet och ut-gången av det hela. Till vilken grad är däremot svårt att säga. Över lag uppfattade vi social-sekreterarnas kontakt med hyresgästerna som mycket god och de tar sitt arbete på allvar. Hy-resgästerna såg ut att ha tillit och vågade öppna sig för socialsekreterarna och tala om deras ekonomiska bekymmer och andra problem, trots ämnets känsliga karaktär och vår närvaro ENKÄT

Efter att ha observerat den uppsökande verksamheten följde vi upp med enkätfrågor. Enkät-frågorna delades ut till samtliga socialsekreterare som vi i den uppsökande verksamheten del-tagit tillsammans med. Totalt fick samtliga sex socialsekreterare frågor där vi ville veta vilka hyresgäster som tog kontakt med socialsekreterarna efter den uppsökande verksamheten, vissa valda citat redovisas i resultatdelen. Dessutom frågade vi om socialsekreterarnas personliga stil och hur den påverkar dem i arbetet. Några citatsvar finns redovisade i resultatet. Vi fick en totaluppföljning av svaren och inga bortfall. I bilaga 2 finns de enkätfrågor som vi ville få besvarade, dock inte från konsulenten eftersom att hon inte arbetar med UV. Den första frå-gan om den personliga stilen fann vi intressant då de själva påpekat detta i samtalen. Det som är positivt och negativt med den egna stilen kan vara socialsekreterarens styrka respektive

svaghet. Den sista frågan, om de ville delge oss något som de ansåg var viktigt att ta upp i uppsatsen, garderade vi oss med ifall vi missat något.

Etiska aspekter

Vi fick samtycke av socialsekreteraren och hyresgästen att observera. Etiska överväganden av de fyra principerna gällande individskyddskravet har vi beaktat som är det centrala i forsk-ningsetiska övervägande8. Dessa är samtyckekravet, informationskravet, konfidentialitetskra-vet och nyttjandekrakonfidentialitetskra-vet. Samtyckekrakonfidentialitetskra-vet säger att samtycke skall lämnas vid deltagande ob-servation och vad det innebär att medverka i studien. Vi har främst riktat in studien på hur socialarbetarna arbetar men även fått samtycke då vi deltagit i observationerna från hyresgäs-terna. Informationskravet innebär att vi talat om syftet med vår studie, detta skedde muntligt vid besöken, även att studien kommer att presenteras i en C-uppsats. Konfidentialitetskravet gäller för personerna i studien att de är och förblir anonyma. Vi lämnar inte heller ut person-uppgifter om de som medverkat utan hänvisar till socialförvaltningen i Västerås Stad. Slutli-gen nyttjandekravet där vi talar om hur vi använder materialet i vår studie. Uppgifter lämnas inte ut för annan användning än det som är avsett i uppsatsen.

Vi har beaktat individskyddskravet i vår studie först och främst för att skydda den enskilde från psykiska och fysiska skador, såsom kränkningar och förödmjukelser.9 Vi har valt att inte presentera bostadsområdena vid namn, som de olika socialsekreterarna ansvarar för, utan har istället numrerat dem såsom boendestödsteamet gjort och som vi hänvisar till. Återigen har vi beaktat den etiska aspekten genom att avidentifiera socialsekreterarna och hyresgästerna men inte inför boendestödsteamet. Andra problem som kan uppstå vid deltagande observation är olika moraliska dilemman förutom etiska frågor. Hur man påverkar genom sin närvaro, men även påverkas av det som sker med en själv (Merriam, 1994, s191). Vad ska man göra om man stöter på oegentligheter (a.a.)? Vad ska man göra om något uppfattas som oetiskt eller omoraliskt? Även om tillåtelse att närvara givits kan informanter avslöja sådant de helst inte vill (Merriam, 1994, s191). Under vår studie stötte vi inte på några problem av detta slag. Ett dilemma uppstod när vi i hembesöken insåg att det fanns fler människor i hemmet än bara den person som hyresskulden gällde. Det fanns andra människor på besök och under dessa möten var det viktigt att hyresgästen gav sitt samtycke till att den andra fick lyssna till samtalet med tanke på sekretessen.

8 _www.vr.se 9

BAKGRUND

TIDIGARE FORSKNING

Vi har använt oss av olika databaserna ELIN och LIBRIS, för att finna rapporter om vräkning. Följande två rapporter har vi funnit intressanta: Att förebygga vräkningar, en utvärdering av socialtjänstens utvärdering i Solna och Vräkning (Holmdal, Bergmark, & Lundström, 2006) och Hemlöshet – drabbar också barn (Johansson, 2005). I den första rapporten framkom att i den akuta fasen av vräkning minskade inte risken att blir vräkt, men om en kontakt etablerats med hyresrådgivningen reducerades risken (Holmdal, m.fl., 2006). I den andra rapporten före-slogs att socialtjänstförordningen ska införa ett krav på samverkan bland myndigheter för att förhindra vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer (Johansson, 2005).

Fallstudie som metod s.k. casework metoden har tidigare använts i Sverige inom socialt arbete redan på 50-talet. Grunden lades tidigt av Mary Richmond kring 1920-talet. Diagnosen var ett viktigt verktyg och socialt arbete blev på så vis psykologiskt inriktat. Socialarbetaren skulle starta en utredning och på det ställa en diagnos på det insamlade materialet, ha ett åtgärdspro-gram och även en uppföljning (Swärd, 2006, s 26). Mycket av det arbetet görs även idag, med barndomen som ansågs ligga som utgångspunkt för hela utredningen (Meeuwisse, Sunesson, Swärd, 2002 s 126).

Den andra inriktningen i socialt arbete har Jane Addams bidragit med i sin Settlementorgani-sation, Hull House i Chicago. Mellan den person som fick hjälp och den som hjälpte skulle det finnas en ömsesidig relation (Meeuwisse m.fl., 2002 s 33). Hjälparen måste känna till den sociala miljön som individen bor i, med fokus på stadsdelen eller gruppen (a.a., s 67).

Istället är strävan att utveckla en relation och interaktionsprocess mellan socialarbetare och klienten som tillåter klienten att använda sina egna resurser för att lösa sina problem (Meeuwisse m.fl., 2002 s 126).

Det gällde att möta klienten med sympati och medkänsla, inte anpassa fattiga till medelklas-sens normer (Swärd, Socionomen 2006). Dessa två tidiga metoder hade skilda sätt att arbeta och se på människan, men metoderna har lagt grunden för dagens sociala arbete.

Boendestödsteamet kan även liknas vi närbyråkrater som enligt Lipsky (1980) karaktäriseras av den stora handlingsfriheten de har i sitt arbete, som här i boendestödsteamets arbete där man arbetar med uppsökande verksamhet. Närbyråkratens klienter enligt Lipsky består av

ofrivilliga klienter (a.a., s 54). Dessa ofrivilliga klienter menar Lipsky uppstår när förhållandet mellan socialtjänsten och klienten inte är klargjord (a.a.). I boendestödsteamets arbete kan detta jämföras med att de erbjuder nödvändig information åt individer med hyresskulder, ge-nom spontana hembesök, information som är svår att få någon annanstans. Men, det är inte säkert att hyresgästerna vill ha kontakt, eftersom den inte är klargjord, på vilket sätt kontakten ska upprätthållas och vad den innebär.

Resultaten är intressanta för oss i vår studie. Vi vill lägga tonvikten på hur socialsekreterarna arbetar och samverkar med hyresgästen, eventuellt hjälper personen att lösa sin egen situation, hur kontakten sker och upprätthålls i den uppsökande verksamheten. Hjälper detta till empo-werment för den enskilde hyresgästen? Det har visat sig tidigare att i ett akut läge minskade inte risken att bli vräkt, men om en kontakt upprättades med rådgivning minskade risken (Holmdal, m.fl., 2006). Boendestödsteamet vill komma i kontakt med de hyresgäster som har skulder så tidigt som möjligt, i ett tidigt stadium när hyresskulden inte blivit för stor. Likheter finns även med det ursprungliga sociala arbete som Richmond talade om att det mellan den person som fick hjälp och den som hjälpte skulle det finnas en ömsesidig relation (Meeuwisse m.fl., 2002). En god kontakt med hyresgästerna är förutsättningen för att kunna ge rådgivning. Klienterna ska helst använda sina egna resurser för att lösa sina egna problem, det är även aktuellt idag med s.k. hjälp till självhjälp.

EMPOWERMENTBEGREPPET

Människor med liten makt över sin egen situation och som har liten påverkan på sin egen si-tuation kan istället få hjälp av socialsekreterare att förändra detta (Spicker, 1995). Stigmatise-ring och fattigdom kan vara orsaker till detta. Låg status kan vara en annan orsak till liten makt över sin egen situation (a.a.). Solomon (1976, i Spicker, 1995) var en av de första att använda empowerment termen och han säger att empowerment är:

A process whereby the social worker or other helping professional engages in a set of activities with the client aimed at reducing the powerlessness stemming from the experience of discrimination because the client belongs to a stigmatised collective (Spicker, 1995 s 169).

En person kan tillhöra en grupp, ett kollektiv som redan är stigmatiserad och där man bör hjälpa till med empowerment ifall man arbetar med gruppen, eller individen. Att tillhöra ett kollektiv kan till exempel ses i vissa bostadsområden som ger mindre status att bo i.

Empo-werment kan ses som en process där syftet är att öka den egna makten eller förmågan. Miller (1989, i Spicker, 1995) menar att:

Frequently, there is ambiguity about whether…empowerment will be of individuals or communities. While both individual and collective or community empowerment are desirable, the two may not always converge (Spicker, 1995 s 170).

På individnivå, handlar det om frihet att välja. Här ses normalisering10 som en rot till det självständiga och överlappar empowerment (Spicker, 1995). På den kollektiva nivån, sam-hällsnivån däremot syns bristen på empowerment i t.ex. stigmatiserade grupper (a.a.). I slutet på 60-talet och i början på 70-talet menar man att deltagandet i samhället eller i grupper är ett resultat av demokratiseringsprocessen. En process som kan gälla allt från trender till politik (Spicker, 1995). Grunden ligger i strukturer i kommunen med alltifrån utbildning till politisk aktivitet, men också bildande av nätverk och hur individen interagerar socialt i olika samman-hang spelar en viktig roll när det gäller empowerment (a.a.). Vissa grupper får avsevärt myck-et svårare att göra sig gällande i samhällmyck-et.

Som exempel på detta nämns hemlösa som ofta har förlorat både släkt och vänner, på både individ och samhällsnivå. Dementa anses till och med leva i en slags ”social död” (Spicker, 1995, s170). Även andra forskare talar om empowerment. Att människor, individen tar kon-troll över det egna livet (Adams, Dominelli, Payne, 2002, s 38). Braye och Preston-Shoot (1995, i Adams, Dominelli, Payne, 2002) menar att individen kan få bättre förmåga att fatta beslut, nå egna mål, få sin röst hörd, ta makten över beslut som rör en själv, allt detta ska en socialarbetare hjälpa till med (a.a.). Det handlar alltså inte lika mycket om att motta hjälp som att själv medverka till att ge sig själv hjälp. När det gäller samhället bör individen få ökat fö-reträdarskap, som är förknippat med rättigheter och ligger nära begreppet empowerment. I stigmatiserade och förtryckta grupper handlar det om att göra detta gällande för dem, att ge dem rättigheter som övriga samhällsmedborgare har (a.a.). En varning för att empowerment betyder olika för olika individer skall beaktas och riskerar att endast blir ett radikalt begrepp som kommer att försvinna, det kan liknas vid en efemär företeelse, en dagslända (Adams m.fl., 2002, s 39).

10 _{Med normalisering menar vi ”route to autonomy”, färdled, eller rutt till självbestämmande (Spricker}

1995:169). Ursprungligen från idén om demokratiseringsprocessen från 1960-70-talet, om individens lika rättig-het och lika delaktigrättig-het i samhället.

Enligt Gomm (1993, i Payne 2002, s 375) ska makten som socialsekreteraren ger också stan-nar kvar hos klienten, den utsatte måste själv ta tag i sin situation och det sociala arbetets funktion måste innebära att man möjliggör i organisation för att en acceptans för ett sådant makttagande skall finnas.

Det finns en risk för att socialarbetare kommer att agera som om alla klienter kan uppnå en hög grad av empo-werment (Payne, 2002 s 376).

En önskan är att empowerment skall bestå hos klienten, även socialsekreteraren bör agera efter klientens egen möjlighet att ta emot empowerment.

BOENDESTÖDSTEAMET I VÄSTERÅS

I boendestödsteamet i Västerås arbetar sju personer, gruppen består av fyra socialsekreterare en vägledare, en beteendevetare och en personalkonsulent. För närvarande är två tjänster va-kanta, de vakanta tjänsterna gäller område 1 och 4. När vi talar om socialsekreterare i allmän-het menar vi även vägledaren och beteendevetaren i teamet. Västerås stad är uppdelad i åtta områden, efter den uppdelning boendestödsteamet själva gjort. Socialsekreterarna är ansvari-ga för varsitt område, dock i annat område än det man själv bor i. Det framgår i stycket delta-gande observation vilka områden som vi besökte. Boendestödsteamet har ett stort nätverk där det ständigt pågår ett institutionaliserat samarbete, med de olika aktörerna bland annat bo-stadsföretagen och Kronofogden. Exempelvis samarbetar teamet med; hyresvärdar, kvarters-värdar, anhöriga, psykiatrin, handläggare inom socialtjänsten, övriga familjemedlemmar med flera.

ARBETSUPPGIFTER

Hur bedrivs verksamheten och den uppsökande verksamheten? Hyresskulder kräver mycket tid och engagemang ifrån socialsekreterarna som arbetar med detta. Metoden i den uppsökan-de verksamheten har utvecklats unuppsökan-der många år från att ha varit ett projekt en gång i tiuppsökan-den. Hyresskuldsarbetet består av tre delar som nämnts inledningsvis. I den uppsökande verksam-heten besöks hyresgäster med hyresskulder ibland spontant eller med inbokade hembesök av en socialsekreterare. Vid en hyresskuld får hyresvärden, efter att denne meddelat socialtjäns-ten om försenad betalning, även ett samtal tillbaka som talar om att en socialsekreterare från boendestödsteamet varit på hembesök. Det är viktigt att hyresvärden även känner till att soci-altjänsten tar detta på allvar och får en god kontakt med socisoci-altjänsten. En uppföljning sker, för att fastställa om hyran är betald eller om en avbetalningsplan på hyran behövs. Hyreslagen

medger inte hyresskulder och det är helt upp till hyresvärden att gå med på en avbetalnings-plan (Slutrapporten hyresskuldprojektet, 2000).

Avtal skrivs för träningslägenhet och boendestödsavtal med personer som har svårt att komma i besittning av en bostad. Det innebär emellertid att vissa krav för personen först är uppfyllda. En träningslägenhet får socialtjänsten via Bostad Västerås. Om hyresvärden godtar den person som boendestödsteamet utser, får personen hyra i andra hand. Det är socialtjänsten som teck-nar ett kontrakt i första hand med hyresvärden. Denna träningslägenhet kan i sin tur bli till lägenhet med boendestödsavtal om personen sköter sig i ett år. Å andra sidan, vid sanitär olä-genhet t.ex. störningar kan kontraktet sägas upp omedelbart inom 24 timmar och upphöra. Vid boendestödsavtal däremot ingår personen i ett förstahandskontrakt på lägenheten om hyres-värden accepterar den person som socialtjänsten föreslår. Om personen bor felfritt utan förse-nade hyror och störningar blir kontraktet ett vanligt hyreskontrakt. Kommunen borgar för för-senade hyror och skador på lägenheten under provåret (Slutrapporten hyresskuldprojektet, 2000).

Sanitär olägenhet är den tredje arbetsuppgiften i boendestödsteamet verksamhet. En person kan efter tre varningar avhysas från sin bostad. Hyresvärdarna vill ha skötsamma personer som inte stör sina grannar att klagomål uppstår. Efter tre skriftliga varningar om ”anmodan till rättelse”, dvs. att personen ska ändra beteende och t.ex. inte spela hög musik har alltså hyres-värden rätt att avhysa en person. Det kan också gälla andra sanitära olägenheter, såsom ohyra (Slutrapporten hyresskuldprojektet, 2000).

Angreppssätten och de metoder som används av socialsekreterarna, för att få bukt med hyres-skulderna, har utvecklats under flera år till att bli vad de är idag. En viktig del i detta är den förebyggande och uppsökande verksamhet som bedrivits i Västerås Stad en längre tid. Under den första punkten ligger vår huvuduppgift, att främst studera den uppsökande verksamheten. Samtliga i boendestödsteamet arbetar efter samma modell och metod för att nå samma mål om än att de har utvecklat en egen stil. Även med andra aktörer och samarbetspartners har socialtjänsten utvecklat ett fungerande nätverk. Utgångspunkten för ett välfungerande samar-bete tycks bygga på en förståelse för detta, men även en uppfattning om konsekvenserna blir av att inte samarbeta. Att undvika att avhysa personer kan tyckas ligga i allas intresse, även samhällets.

DATAINSAMLING

Västerås Stads är av boendestödsteamet sedan tidigare uppdelad i åtta områden som är uppri-tade efter den geografiska kartan för att täcka samtliga bostadsområden. Vi låter dessa åtta områden vara anonyma för att inte avslöja i vilka områden hembesöken gjordes. Vid hembe-söken och i den uppsökande verksamheten uteblev ett område. Ingen av oss var i område ett, bägge var i område två, fem och sex. En av oss var i område tre, fyra, sju och åtta. Arbetssät-tet går generellt under namnet uppsökande verksamhet (UV), men när vi vid deltog vid obser-vationer och blev insläppta av hyresgästen benämner vi det som hembesök.

Vi cyklade till områdena nästan uteslutet, men ibland tog socialsekreterarna bilen om hyres-gästen bodde långt ifrån kontoret. På en månad kommer ungefär 120 – 125 anmälningar in till boendestödsteamet om hyresskulder från olika fastighetsägare. Under våra dagar i Västerås sökte vi upp 46 hyresgäster av dessa var 12 hembesök och en av hyresgästerna bodde i en bostadsrätt. Inför varje hembesök presenterar vi eller socialsekreteraren oss och talar om att vi är på plats för att studera socialsekreteraren.

Utfallet blev lite varierande i den uppsökande verksamheten av de 46 hyresgästerna har: • 23 hyresgäster reglerade sina hyresskulder helt, dvs. i hälften av fallen

• 3 hyresgäster ordnade med autogiro • 2 hyresgäster har en avbetalningsplan

• 1 hyresgäst visste inte om sin skuld, då den var inbetald på fel konto, detta är åtgärdat • 1 hyresgäst med ”sanitär olägenhet” åtgärdade sitt problem

• 1 hyresgäst beviljades försörjningsstöd

• Socialsekreteraren vet inte utgången i 2 av fallen • En delgivningsman söker 1 hyresgäst

• 1 hyresgäst nekades avbetalning

• 1 hyresgäst sade upp sin lägenhet, men skulden kvarstår • 3 hyresgäster vill ej ha kontakt med socialförvaltningen

• 2 hyresgäster betalade hyresskulderna, men har fått nya hyresskulder • 1 Bostadsrättsinnehavaren misskötte sin avbetalningsplan

• 2 hyresgäster fick ökad hyresskuld

• 1 hyresgäst har skulden kvar, men avhysningen blev inställd av Kronofogden

• Ytterligare 1 hyresgäst blev registrerad hos Kronofogden och avbetalar hos hyresvärden.

Vi belyser den uppsökande verksamheten i detta kapitel. Vi har medverkat genom de delta-gande observationerna med en passiv roll som observatörer både i den uppsökande

verksam-heten och i hembesöken. Resultatet ovan är redovisad i sin helhet. Vi visar samtidigt i analy-sen hur vi ser att socialsekreterarna agerar och om empowerment möjliggörs. Vi citerar från mötena och från intervjuerna med socialsekreterarna om vad de sagt om mötena med hyres-gästerna men också vad de anser om den egna stilen. Vi har valt att presentera hembesöken som vi uppfattat dem i tre olika teman. Socialsekreterarna har olika strategier för att uppnå empowerment som vi ser det. Hyresgästernas mottagande är också avgörande för hur samar-betet ser ut. På följande sätt har vi delat upp hyresgästerna och hur vi ser på deras inställning till kontakt med socialtjänsten: 1. De hyresgäster som är frivilliga och positiva till kontakt med socialsekreteraren. 2. De hyresgäster som är motvilliga till kontakt med socialsekreterare. 3. De hyresgäster som helt uteblir från kontakt, med socialsekreterare. Samtliga hyresgäster lyckas inte socialsekreterarna få kontakt med. Socialsekreterarna agerar även på olika sätt beroende på vem de möter i hembesöken och beroende på vilka råd som hyresgästen behöver.

1. De hyresgäster som är positiva och frivilliga till kontakt med socialsekreterare

I dessa hembesök vilade en positiv atmosfär när vi kom in till hyresgästerna, vi upplevde ibland att de trots förvåningen över vårt besök, inte bemötte oss med misstänksamhet. Det kändes mer som en lättnad från hyresgästens sida.

Socialsekreterarens samarbete med hyresgästen

Hyresgästen i område tre hade inga ekonomiska hinder för att betala men kulturella och språkliga skillnader gjorde att han inte förstod betydelsen av att betala hyran innan det sista datumet varje månad. Hyresgästen hade besök av en elev när vi kom dit, som erbjöd sig att tolka. Socialsekreteraren frågade hyresgästen om tillåtelse för detta och mannen gav sitt sam-tycke. Socialsekreteraren tipsade om autogiro och förmedlade en blankett angående autogiro från hyresvärden. Hyresgästen berättade att han sällan var hemma vid månadsskiftet eftersom att han oftast arbetade. Hyresgästen som inte alls förstått att han befann sig i en allvarlig situa-tion och riskerade att bli avhyst, var uppenbarligen lättad över att situasitua-tionen gick att lösa genom att skaffa autogiro. Socialsekreteraren hade en bra handlingsförmåga och samarbetade med eleven som tolkade. Socialsekreteraren beskrev sitt arbetssätt och menade att det ofta blev en orsak till att han fick igång ett samarbete:

”Jag får mycket sällan problem i kontakten med dom som jag träffar inkl ev. anhöriga, hyresvärdar och andra som jag kan komma att samarbeta med. De jag träffar brukar det gå bra för. Jag brukar klara av bra att förkla-ra det de behöver veta. Jag kan sovförkla-ra i information och "tappar” sällen tråden/mitt uppdförkla-rag/mission " även om det blir lite utsvävningar i samtalen ibland.”

Empowerment visar sig när socialsekreteraren hjälper och upplyser hyresgästen via informa-tion. Hyresgästen får en bättre förmåga att fatta beslut och förstå att detta är nödvändigt i en situation som denna.

Vad krävs i samarbetet?

En av hyresgästerna område fyra hade en stor hyresskuld. Hyresgästen har bott i lägenheten sedan mars och inte betalat en enda hyra. Socialsekreteraren meddelade att hyresvärden låter honom bo kvar om hyresskulden löses och om hyresgästen betalar kommande hyror i tid. Socialsekreteraren upplyser om att mannen kan vänta någon dag med att skriva på delgiv-ningen. Socialsekreteraren försökte få hyresgästen att samarbeta för att komma närmare en lösning. Socialsekreteraren ringde till hyresgästen flera gånger och påminde om att han måste kontakta hyresvärden för att göra en avbetalningsplan, detta gjorde inte hyresgästen. En dag ringde socialsekreteraren till hyresvärden och fick svaret att skulden var betald. Det gick fjor-ton dagar sedan kom ett nytt meddelande om att innevarande månad var obetald. Hyresgästen löste sin hyresskuld men kom återigen efter med hyran. Vad som gjorde att han på nytt ham-nade i hyresskuld vet vi inte men att hans situation åter igen är allvarlig och han riskerar på nytt att bli avhyst. Trots att hyresgästen var öppen för kontakt och socialsekreteraren upp-muntrade detta uppstod inte något intresse för vidare samarbeta.

Socialsekreteraren påtalade i enkäten vad hon ansåg var negativt med den egna stilen:

”Ibland kan jag vilja mer än mina klienter och då gäller det att bli observant på det och vänta in dem.”

Eftersom att boendestödsteamets arbete bygger på frivillighet är det svårt att komma fram till en lösning om hyresgästen inte är villig att samarbeta och göra någon insats själv. Detta blir ett problem när socialsekreteraren vill att hyresgästen ska fatta beslut själv och på så vis öka och möjliggöra empowerment via den egna makten.

Vad resulterar den uppsökande verksamheten i?

I område fem har hyresgästen haft återkommande kontakt med boendestödsteamet under fler års tid. Hyresgästen mår psykiskt dåligt och har från och till haft hyresskulder under en längre tid. Socialsekreteraren berättar att hyresgästen förmodligen får bo kvar om de nuvarande hy-resskulderna betalas. Hyresvärden har f.ö. inte några synpunkter på henne som hyresgäst. Hy-resgästen betalade hyresskulden och ville att socialsekreteraren skulle hålla kontakten Social-sekreteraren ringde flera gånger men lyckades inte nå hyresgästen. Det gick en tid och det

kom ett nytt meddelande om att hyresgästen återigen var efter med hyran. Socialsekreteraren har lämnat meddelande via telefonsvararen men hyresgästen har inte kontaktat boendestöds-teamet sedan dess. Socialsekreteraren fick beröm av hyresgästen för sitt trevliga bemötande av henne. Detta besök kändes mycket givande men hyresgästens problem var komplexa och socialsekreteraren kom fram till att det var bäst att söka kontakt även senare:

”De allra flesta människor vill göra rätt för sig. Vad som känns viktigt är att människor får göra rätt för sig själ-va, vi gör inte åt människor, det är väldigt mycket av vår metod.”

”De vill ha förståelse och en chans att förklara hur det kom sig att just de kom efter med så många månaders hyra.”

I vårt andra hembesök i område fem kom vi oanmälda till hyresgästen på morgonen, som släppte in oss omedelbart utan att tveka. Hyresgästen kände socialsekreteraren sedan tidigare, eftersom att hon bar på en historia där hon blivit avhyst och detta medfört att hon varit hemlös en tid. Hyresgästen hade insatser i form av en aktuell utredning hos familjebehandlarna, då hon har varit hemlös. De pratade om den tidigare amorteringsplanen som var gjord på tidigare hyresskuld. Socialsekreteraren och hyresgästen pratade om betalningsprioriteringar. Först skulle hyran, el, vatten och sedan maten prioriteras. Allt annat fick vänta. Hyresgästen har efter boendestödsteamets besök betalat hyran i tid. Socialsekreteraren talade om barnens si-tuation när det uppstår hyresskulder:

”Socialtjänsten har ingen tvångslag som kan tvinga någon att betala hyran, men socialtjänsten är skyldiga att ordna boende för barnen, barn får inte under någon omständighet hamna på gatan. Alternativen är jourlägenhet, vandrarhem, goda vänner eller släkt.”

Barnen ska till varje pris skyddas från att hamna på gatan. I ett tidigare skede hade boende-stödsteamet ordnat ett tillfälligt hem till barnen när hyresgästen blev hemlös.

Olika samtalsstilar

De som arbetar i boendestödsteamet måste hela tiden vara beredda på att byta stil för att kun-na få kontakt med de olika hyresgäster de möter, säger socialsekreteraren:

”Många olika röster får man ha i det här, en del behöver en skarp röst och en del behöver förståelse för hur det kom sig att hon missade ett halvt års avgifter. Hyresgästen vill ofta förklara att det här inte är hon.”

Vikten av förståelse och att få en möjlighet att förklara sig har vi sett som ett återkommande tema under våra observationer. En socialsekreterare menade att:

”Detta är samhällsekonomi, se hur det var innan boendestödsteamet startades och hur är det nu. Man är både kurator och vän.”

Många av dem vi mött kämpar med en ekonomi som hela tiden rör sig mot en katastrof om något oförutsett händer. Vikten av att ha någon att samtala med för att kunna se klart på sin situation är avgörande. Att möjliggöra empowerment handlar mycket om den egna kontrollen över sitt liv. Att ge förmågan till en hyresgäst, till att fatta rätt beslut efter samtalet med soci-alsekreteraren kan empowerment handla om, där kontrollen återfås.

Upprätthållande av kontakt

Nästa hembesök, i område åtta blev mottagna av en ensamstående mamma som riskerade att bli avhyst. Hyresgästen var hemma på angiven tid. Socialsekreteraren hade sänt ett brev tidi-gare om hennes planerade hembesök. Socialsekreteraren sa att hyresgästen måste ”återvinna rätten” för bostaden genom att ringa till hyresvärden, be om en amorteringsplan och beklaga det som uppstått.

”Man hotar inte utan pratar om att de blir bostadslösa, man vill se till att klienten ordnar upp det och betalar med egna pengar.”

I detta fall lät hyresvärden ärendet gå vidare till Kronofogden, samtidigt som hyresgästen amorterade på hyresskulden. Detta innebar att den ursprungliga skulden ökade med minst ett par tusen kronor innan den var färdigbetald. Det blev en betalningsanmärkning för hyresgäs-ten. När hyresgästen betalade den sista delen på skulden var avhysningsdatumet utsatt till att äga rum 5 dagar senare.

I det andra hembesöket i område åtta gällde det en hyresgäst som kommit efter tre månader med hyran. Hyresgästen förklarade att han blivit av med sitt heltidsarbete och inte hade rätt till någon A – kassa. Socialsekreteraren sa att hyresgästen skulle ringa till mottagningen på morgonen och även fylla i blanketten från Arbetsförmedlingen för att få bidrag från Alfakas-san. Socialsekreteraren frågade om hon skulle ringa omgående, men hyresgästen ville gå till socialkontoret själv dagen därpå. Hyresgästen var tidigare bostadslös i tre år och fick ett

bo-endestödsavtal. Boendestödsavtalet innebär att kommunen borgar för hyran. Socialsekretera-ren sa att de skulle hålla kontakten, att hyresgästen skulle söka på mottagningen och även gå till Arbetsförmedlingen, göra en arbetsplan, ta tag i situationen så skulle det inte bli något problem. Socialsekreteraren räknade ut att kommunen var borgenär för juli, augusti och sep-tember. Socialsekreteraren träffade en överenskommelse muntligt om att han skulle göra det som behövdes och även ringa hyresvärden för att beklaga det som inträffat. Sedan kunde han kontakta socialsekreteraren igen för att diskutera uppföljningen av allt. Socialsekreteraren fick på kontoret kännedom om att en kollega var handläggare för hyresgästen sedan tidigare. Kol-legan hade behållit hyresgästen eftersom de ville värna om kontinuiteten för hyresgästen. En handläggare från ekonomiskt bistånd ringde och talade om att hyresgästen skulle få hjälp. Hyresgästen som i detta fall blivit av med sitt arbete och tidigare varit hemlös fick vägledning av socialsekreteraren. Information om vart han kunde vända sig för att komma närmare en ekonomisk lösning gav socialsekreteraren hyresgästen. De har fortsatt att hålla kontakten med varandra. Socialsekreteraren menar att deras arbete kretsar kring:

”Vi hjälper människor att hjälpa sig själva. Det är de som jobbar och står i och vi finns bredvid.”

Att vara ett stöd för att människor skall se en utväg ur deras situation är det centrala i boende-stödsteamets arbete. Att det blev ett positivt möte mellan boendestödsteamet och hyresgästen medförde dock inte att alla klarade av att lösa sin ekonomiska situation långsiktigt. Men vik-ten av kontakvik-ten och stödet från socialsekreteraren var uppenbar där hyresgäsvik-ten var öppen och mottaglig för det. En socialsekreterare svarade i enkäten att det som var positivt med hen-nes stil var:

”Jag har lätt att få kontakt med människor. Jag krånglar inte till saker vilket spar tid”.

Styrkan hos människor när det gäller viljan att göra rätt för sig är stark och behovet av att pra-ta när ekonomin brister är stor. Under våra observationer har vi fått intrycket av att hyresgäs-terna har fått råd och stöd för att finna en möjlig lösning för deras situation. Boendestödstea-metsarbete handlar om att ge råd kring de akuta problemen runt hyresskulderna. Det handlar också om fortsatt kontakt och vart hyresgästen skall vända sig. Råden socialsekreterarna ger angående hyresgästernas situation med hyresskulder skall förhoppningsvis medföra att hyres-gästerna i framtiden undslipper hyresskulder:

”Jag vill att de ska klara av det på egen hand så långt som möjligt...”

Huvudsyftet med boendestödsteamets arbete är att hyresgästen ska bli medveten om det som hindrar denne från att själv kunna ta tag i sin situation. Om situationen löses med egen kraft och egna medel kommer självförtroendet att öka och avspegla sig i dennes handlingar, detta är ett sätt att stärka empowerment.

2. De hyresgäster som är motvilliga till kontakt med socialsekreterare

Socialsekreterarens samarbete med hyresgästen

En del socialsekreterare försöker ibland att boka in hembesöken istället för att alltid göra spontana hembesök. Den vanliga formen är dock de brev som boendestödsteamet11 lägger i brevlådorna vid den uppsökande verksamheten. I hembesöket nedan fick hyresgästen ett brev där tidpunkten för det tänkta hembesöket fanns angivet.

Vid ett hembesök i område åtta stod en man och väntade i portuppgången. Detta var hyresgäs-ten vi skulle besöka. Hyresgäshyresgäs-ten visade in oss i lägenhehyresgäs-ten och vi gick in till köket efter att en presentation gjorts. Då vi satt och pratade med hyresgästen dök plötsligt en vän till hyres-gästen ljudlöst upp i dörröppningen till köket. Vännen ville veta om han fick närvara. Social-sekreteraren sa att det bestämde hyresgästen. Hyresgästen samtyckte till att vännen närvarade vid samtalet. Hyresgästen berättade att han låg efter med hyran då han blivit bestulen på sin plånbok. Hyresgästen fortsatte att stirra ut genom fönstret och undvek ögonkontakt. Av denna anledning, trots att hyresgästen inte sa det, verkade det som om han skämdes och helst inte ville ha oss där i samtal om hyresskulden. ”Jag blev deppig, så jag tog ut allt på kontot och festade” förklarade han.

Det blev en diskussion om hur hyresgästen betalar hyran varje månad och detta skedde tydli-gen via autogiro. Socialsekreteraren rådde hyresgästen att ta ut pengarna till nästa hyra och själv betala den hyra som var äldst och styra in betalningen själv. På så vis skulle det inte fin-nas pengar till nuvarande hyra, men den äldsta skulle betalas först. Hyresgästen ombads också att ringa till hyresvärden och exakt få veta hur stor hyresskulden var med ränta och andra av-gifter. Hos handläggaren på sysselsättning och försörjningsstöd skulle han ansöka om bistånd dagen efter rådde socialsekreteraren. Det visade sig att hyresgästen inte heller hade någon telefon, varpå socialsekreteraren erbjöd sig att ringa på sin egen mobiltelefon utan att komma

11

fram till rätt person. Socialsekreteraren frågade hyresgästens vän om inte denne kunde låna ut sin telefon dagen efter för samtalen som skulle göras. Motvilligt kunde vännen tänka sig det. Socialsekreteraren fortsatte att fråga om hyresgästen gjort en polisanmälan och det hade han. Anmälan låg på bordet. Vännen förklarade att det var hans eget fel som lät okända komma in i lägenheten och supa. Någon av gästerna kunde ju ha tagit plånboken. Hyresgästen tittade bara upp lite då och då, ansiktet var fortfarande vänt mot fönstret. Hyresgästens problem med hy-rorna löstes senare genom att han fick hyresskulden beviljad av Sof Rehab, där han behandlas för sitt alkoholmissbruk. Hyresskulden betaldes in direkt till hyresvärden.

En socialsekreterare uttryckte följande i enkäten om frågan vad upplever du är positivt med din egen stil, när du arbetar?

”Att jag oftast lyckas få människor att känna sig ganska bekväma, trots att Socialtjänsten uppenbarligen och bevisligen har lyckats nästla sig ända in i deras kök :-)”

Att få människor att känna sig ganska bekväma när samtalen handlar om känsliga frågor som ekonomi är viktigt. Socialsekreterarna klarar av olika situationer bra och ”skräddarsyr” på plats olika lösningar åt hyresgästen. Detta är ett sätt att visa att socialsekreteraren förstår pro-blemen och hyresgästen har någon att ”bolla” sina tankar med. Att samtala, ge råd och leva sig in i hyresgästens behov kräver stor kompetens hos socialsekreteraren. Ingen hyresgäst i en besvärlig situation är heller hjälpt av oanvändbara eller felaktiga råd. Att hantera möten där personer har många olika sociala problem kräver mer av en socialsekreterare än endast ett möte om hyresskuld. Detta är exempel på hur empowerment möjliggörs socialsekreteraren strategi kan vara att vid samtal ge en rad råd. Hyresgästen får konkreta tips på hur han ska hantera sin ekonomiska situation, detta stärker också den egna makten hos individen, som i sin tur leder till mer empowerment. Empowerment saknas ofta i stigmatiserade grupper som t.ex. missbrukare då de många gånger saknar ett socialt sammanhang som de lever i, tex. arbe-te, studier etc.

Vad krävs i samarbetet?

Ibland krävs olika sätt att bemöta hyresgästen i arbetet. En socialsekreterare sa att det positiva i hennes stil i arbetet var att:

”Jag tycker att min personliga stil är en balans mellan att vara personlig med klienterna men inte privat. Jag anser att jag är tydlig utan att ge avkall på empatin.”

En annan socialsekreterare sa:

”Det positiva med mig är att jag kan vara mjuk när det behövs och sträng när det krävs”

Förhållningssättet verkar variera beroende på vem de träffar. Det bör nämnas att hyresgäster-na inte har något gemensamt förutom att de har hyresskulder. Även om missbruksproblematik kan finns i bakgrunden som i exemplen är hyresgästerna väldigt olika i sig.

Dels handlar mötet om, för att det ska blir ett gott samarbete, socialsekreterarens personliga stil i viss mån men även om hur hyresgästen bemöter socialsekreteraren. Konsulenten berättar att arbetet i boendestödsteamet kan vara krävande. Det krävs mycket av socialsekreterarna. För det mesta arbetar socialsekreterarna ensamma. Det krävs också ett sunt förnuft när social-sekreterare är ute på tu man hand i den uppsökande verksamheten.

”Sen krävs det mycket av dem som jobbar här. Man går ut ensam, men vet inte vad som finns innanför dörrarna”

På frågan om socialsekreterarna alltid är ensamma svarar konsulenten:

”Ja, alltid om man inte känner att här vill jag ha med någon. Alltid finns den möjligheten, alltid man ska aldrig behöva känna minsta lilla ”grej”. Det kan ju vara så att man ringer på nånstans och det öppnar nån som man känner. Ett jätteobehag kan infinna sig och … man backar man går inte in.”

Det finns ett exempel i område fem där socialsekreteraren valde att inte gå in. Vi gick på ett spontant hembesök till en hyresgäst, en pensionär, som inte betalat hyran. Hyresgästen ropade ”kom in” när vi ringde på dörren. Dörren var olåst, varpå vi klev in. Hyresgästen halvsov i en fåtölj och kompisen låg i soffan intill, när vi tittade in i vardagsrummet från hallen, där vi stod. Det såg ut som om de festat dagen innan och yrvaken med håret på ända upprepade han ”kom in, kom in”, det verkade som om han var onykter och socialsekreteraren backade. Hon sa bara att hon kommer tillbaka en annan dag. Vi gick iväg till nästa hembesök.

När det gäller den onyktra hyresgästen säger socialsekreteraren att det är bättre att komma tillbaka när hyresgästen är nykter, det ger inget att prata med en berusad person. Hyresgästen

hade ringt sin samtalskontakt från missbrukmottagningen dagen efter. Socialsekreteraren och samtalsterapeuten gjorde sällskap till hyresgästen vid ett senare tillfälle. Hyresgästen riskerar inte längre att förlora sin bostad enligt socialsekreteraren då han betalat allt och är skuldfri. Här var det socialsekreteraren som valde att gå in, men det ordnade sig eftersom hyresgästen redan hade en etablerad kontakt med missbruksmottagningen.

Chansen att hjälpa blir större, ju tidigare boendestödsteamet får kännedom om hyresskulden. Många hyresvärdar meddelar redan efter en vecka och då får socialsekreterarna snabbare kon-takt med hyresgästerna. Att inte hyresskulderna bara växer okontrollerat är oerhört viktigt. Även bostadsrättsföreningar har numera anmälningsplikt när det gäller obetalda hyror. Social-förvaltningen avgör dock vad som ska göras med anmälan. En av socialsekreteraren säger:

”Så har det varit, den regeln har funnits i urminnes tider. Sen vad socialförvaltningen gör i hela landet när de får meddelanden från hyresvärden om att folk inte har betalat sin hyra. Sen är det upp till socialförvaltningen att göra vad de vill med det. Det är ju en anmälan.”

Socialtjänstens kontakt med hyresvärdar är en annan del av arbetet. Socialsekreteraren förkla-rar samarbetet på följande sätt:

”En del av projektet när vi började handlade också om att socialförvaltningen inte fick några lägenheter. Det hängde ihop, så åh, vad ska man säga, vi var svåra att komma i kontakt med, det hittade aldrig rätt, vi bytte per-sonal.”

”De fick ansvar för ett område, de hade ett helsicke att få tag på personen och ofta om det stod ett namn på bo-endet, så fanns inte personen kvar.”

”Idag när vi föreslår en människa till en lägenhet så litar de på oss, men ibland bommar vi också. Men vi bom-mar inte så ofta. Gentemot hyresvärdar så jobbar vi på att ge socialförvaltningen ett ansikte. Det här är vi, så här tycker socialförvaltningen! De här reglerna finns och sen försöker vi få in ett socialtänk, det är mitt mål varenda gång med hyresvärdar. Att få dem att tänka socialt. Så att, det är på två nivåer, så ibland när jag erbjuder mig att ringa till hyresvärdar. Om jag har en människa som inte har ett boende alls, så kan jag ringa hyresvärden, men då har jag också en idé om vad jag vill säga till hyresvärden.”

Det krävs också att de som ansvarar för hyresfrågor verkligen anmäler till socialförvaltningen och hör av sig när hyresskulder förekommer. Ett nätverksarbete och samarbete med andra aktörer i samhället krävs. Att socialsekreterarna känner fastighetsägarna i Västerås Stad och vice versa är förståeligt efter år av arbete. Det är också en förutsättning för fortsatt samarbete

då mycket bygger på frivillighet från fastighetsägarnas sida men också från socialförvaltning-ens sida. Projektet började när politiker beslutat om frågan.

”... Vi fick ett år på oss att utreda det här och se vad man kunde göra. Det var politikerna som beslutade att det här projektet skulle genomföras.”

Arbetet ligger också till grund för de politiska beslut som en gång fattats och däri ligger det överordnade målet i verksamheten. Socialsekreterarens alltomfattande arbete bör ligga i linje med det övergripande målet. Här sker en ständig förändring också i lagstiftningen som social-sekreteraren måste hålla sig uppdaterad i. Politisk aktivitet, bildande av nätverk, hur individen interagerar i olika sammanhang12 har betydelse på den kommunala nivån och även den indivi-duella nivån för att stärka empowerment i svaga grupper. Att riskera att förlora sin bostad och bli hemlös är en brist på empowerment och makt över sin egen situation. Även om de politis-ka besluten gör det lättare, för Västerås Stad att bedriva en uppsöpolitis-kande verksamhet, saknas fortfarande sätt att hjälpa människor från att avhysas.

Vad resulterar den uppsökande verksamheten i?

Vi gick till en stor fastighetsägare i område sex för att träffa anställda på kontoret som skötte hyresfrågor. Socialsekreteraren gick tillsammans med en av de anställda runt i bostadsområ-det och arbetade med UV. Samarbetet som gick ut på att tillsammans gå runt och lägga ner ett brev i brevinkastet hos hyresgäster med hyresskulder vilket fungerade bra och de hade valt att göra det till en rutin. Det var ungefär åtta hyresgäster i området som fick ett brev i brevinkas-tet om försenad hyra och risk för avhysning. Ingen av dessa hyresgäster var dock hemma när vi ringde på. Detta är ett vanligt sätt att få en första kontakt med hyresgäster via breven. I samtliga områden fungerade det på ett liknande sätt, förutom att en anställd från fastighets-ägaren inte alltid är med vid den uppsökande verksamheten. En av socialsekreterarna svarar på frågan vad som är negativt med den egna stilen i arbetet? Det kan tyckas enformigt att gå ut med ett brev i brevlådan.

”En rent praktisk konsekvens av att jag aldrig skickar ut brev där jag talar om att jag kommer, är att min roll rätt så ofta är lik brevbärarens. Jag tycker dock att man lyckas få en kontakt med de flesta förr eller senare. Negativt med själva stilen i möten? En konsekvens kan vara att arbetet kan vara ganska uttröttande emellanåt. Det krävs också att man är vaksam och sätter gränser om/när det behövs, både gentemot sig själv och klienterna man mö-ter.”

12

Konsulenten menar att det är viktigt att man visar att man faktiskt varit på plats. Det finns ett syfte med den uppsökande verksamheten.

”Ja, det händer ju att folk håller sig undan och om ingen är hemma så lägger vi alltid en lapp i lådan. Vi ha varit här. Vi tror också att det här är viktigt, vi har varit på deras dörr och knackat, vi bryr oss och lägger en lapp i lådan, hör av er så fort som möjligt, ni riskerar faktiskt att bli avhysta. Vissa människor når vi inte först avhys-ningsdatumet är utsatt.”

Av de 46 hyresgäster vi uppsökte i de sju olika områdena visade det sig att 23 hyresgäster reglerade hyran själva. Detta gjordes utan någon ytterligare kontakt från socialsekreterare. I de fallen märks det inte att socialsekreterarna lagt ner arbete på att planera och sedan söka upp personerna i hemmen för att lägga ner ett brev i brevinkastet. Många ringer upp socialsekrete-rarna någon dag senare efter att de läst brevet och talar om att de har betalat. I de fallen när de verkligen har betalat hyresskulden avslutas den uppsökande verksamheten och någon ytterli-gare kontakt är inte nödvändig, dvs. om hyresgästen talat sanning. En av socialsekreterarna talar om hur de agerar om någon säger att de betalat fast de inte gjort det. Den motvilliga hy-resgästen kan till och med ljuga men de är inte otrevliga. Ibland måste alltså kontakten åter-upptas. Socialsekreterarna beviljar inte ekonomiskt bidrag för försörjningsstöd, men utreder ärenden för boendestödsavtal och träningslägenheter, därför finns inga pengar att erbjuda när de söker upp hyresgästen.

”Jag har aldrig blivit hotad. Vi har ju inga pengar. Jag går ju dit för jag vet att de har en hyresskuld och riskerar att förlora sin bostad. Det är så jag presenterar mig, det är därför jag är där. Vill de inte prata med mig så säger de ofta att de har betalat.”

”En del kanske känner sig avslöjade eftersom jag alltid kommer oanmäld. En del hamnar då i försvarsställning och säger att de betalat sin hyra fast de inte gjort det.”

Det visar sig alltid efteråt då kontakten med fastighetsägaren tas, om hyresgästen betalat eller inte. Socialsekreterarna får ibland göra ett nytt försök att nå hyresgästen.

”Då säger jag, det måste vara ett missförstånd. Du har inte betalat. Vi försöker få till ett samtal och målet är att de ska betala med egna pengar. Och då får man historian, det brukar ha hänt nåt! Mormor har dött eller de har separerat, det brukar alltid ha hänt nåt. Det frågar vi efter, har det hänt nåt för dig?”