Enkäter som värderande ögon
Utvecklingsmöjligheter för enkätanvändning i undervisning
Hans Moreau
och
Sofia Olsson
Examensarbete 15 hp Höstterminen 2008
Handledare: Jonas Sjölander Humanvetenskapliga Institutionen
Arbetets art:
Examensarbete, 15 hp
Lärarprogrammet
Titel:
Enkäter som värderande ögon
Författare:
Hans Moreau och Sofia Olsson
Handledare: Jonas
Sjölander
ABSTRACT
Syftet med detta examensarbete är att undersöka utvecklingsmöjligheter för använ-dande av enkäter i undervisningsrelaterade sammanhang. Undersökningen har ge-nomförts med hjälp av en enkät som innehåller ett antal frågor kring användningsom-råden för enkäter och formulering av enkätfrågor till elever. Enkäten har besvarats av ett antal lärare i grundskolan och på gymnasiet. Lärarna anger att enkäter kan använ-das för att ta reda på elevers trivsel och intressen, samt deras tankar och förkunska-per. Vad gäller formulering av enkätfrågor beskriver lärarna i denna studie tre värden som man bör ta hansyn till, nämligen tydlighet, utrymme för reflektion och att frå-gorna berör, d.v.s. att fråfrå-gorna ligger nära individens egna intressen. Det framkom-mer även att lärarna anser att enkäter kan vara ett kraftfullt verktyg att snabbt få med alla elevers åsikter om ett ämne, samtidigt som det finns risker med för omfattande användning av enkäter. Brister i tillförlitligheten, en ökad arbetsbörda, samt risk för att dialogen med eleverna minskar är nackdelar som berörs av lärarna. Det är, i likhet med andra situationer där man väljer arbetsätt i skolan, ett dilemma att välja kommu-nikationssätt. Som exempel på lämpliga användningsområden nämner lärarna i denna undersökning utvärderingar och utformning av den fortsatta undervisningen. Men det slutgiltiga valet av kommunikationssätt beror på det specifika syftet och behoven i gruppen, skolan eller kommunen.
2 Bakgrund ...2
2.1 Enkäter och intervjuer ...2
2.1.1 Generell arbetsgång vid olika undersökningar ...2
2.1.2 Datainsamling med enkät respektive intervju ...3
2.1.3 Tillförlitlighet och trovärdighet...4
2.1.4 Frågeformulering...4
2.2 Enkätanvändning i skolor ...6
2.2.1 Lärarens perspektiv ...6
2.2.2 Cockpit i Västerviks Kommun ...6
2.2.3 Lärarens arbetsbörda. ...7
2.3 Elevmedverkan och ansvar – inflytande samt demokrati...7
2.3.1 Ansvar och inflytande ...8
2.3.2 Elevmedverkan och demokrati ...8
2.4 Lärande och språk, motivation samt dokumentation och bedömning ...9
2.4.1 Lärande och språk ...9
2.4.2 Motivation och lärande...10
2.4.3 Dokumentation och lärande...11
2.4.4 Bedömning och lärande...12
2.5 En filosofs tankar sätter sin prägel på dagens skola...12
3 Syfte och frågeställningar...14
4 Metod...15 4.1 Datainsamling...15 4.2 Enkätfrågor ...16 4.3 Dataanalys ...17 4.4 Genomförande...18 4.5 Urval...19 4.6 Studiens begränsningar ...19 4.7 Etiska frågeställningar ...20
5 Resultat och diskussion...21
5.1 Användning av enkäter ...21
5.1.1 Syften med enkäter ...21
5.1.2 Frågeformulering i enkäter ...22
5.1.3 Arbetsbördan och tillförlitligheten ...23
5.1.4 Sammanfattning...24
5.2 Utvecklingsmöjligheter för enkätanvändning ...24
5.2.1 Syften och frågeformulering i enkäter...24
5.2.2 Tillförlitlighet och arbetsbördan...25
5.2.1 Sammanfattning...27
5.3 Slutord...27
1
INTRODUKTION
Vilka tankar får du när du läser ordet enkät? Fundera lite på den frågan innan du lä-ser vidare.
Kanske undrar du nu hur valet kan bli att skriva om enkäter i en C-uppsats. Det bör-jade med att en av oss deltog i verksamhetsförlagd utbildning, så kallad VFU, på en skola i Västerviks kommun. På denna skola arbetade lärarna med ett projekt om ele-vers läsvanor och som en del i projektet genomfördes under hösten 2008 en enkätun-dersökning bland eleverna i förskoleklass (F) upp till år 6. Enkäten innehöll frågor om hur mycket eleverna läser hemma och på sin fritid. Resultatet visade att när ele-verna som bäst skulle behöva träna mera på att läsa, för att öva upp flytet, så läser de ungefär en gång i veckan, och det i samband med en läxa. Med hjälp av denna in-formation kunde lärarna sätta in extrainsatser så att eleverna kunde hjälpas att ”knäcka koden” fortare.
Motivationen till detta examensarbete är i grund och botten en önskan att undersöka vilka möjligheter det finns i att använda enkäter för att upptäcka något som annars gått ögonen förbi. Med hjälp av en enkät går det, till exempel, att identifiera vilka resurser som bör sättas in för att en elev ska kunna stimuleras till att lära sig läsa for-tare än vad den annars gjort och därmed slipper att vara efter sina klasskamrater i förmågan att kunna läsa. Detta skulle också kunna medföra att eleven får ett större självförtroende, vilket i sin tur ger fördelar i övriga skolämnen, eftersom läsningen har en central funktion även där. Generellt sett kan en enkätundersökning ge tydlig och snabb information om ett område. Dess resultat kan ge bättre underlag i diskus-sioner med eleven, skolledning och föräldrar. Föräldrar och elever kan bjudas in att diskutera, vilket medför ökad delaktighet och inflytande.
Vi såg således att enkäter skulle kunna användas som ett värdefullt instrument för att förbättra undervisningen. Vi sökte på nätet om enkäter och deras användningsområ-de, men kunde inte finna något material om användning av enkäter i skolundervis-ningen. Däremot finns det en mängd olika studier som beskriver vad en enkät bör innehålla respektive undersökningar som genomförts med hjälp av enkäter.
Avsikten med detta arbete är att försöka fånga några synpunkter som kan hjälpa lära-re vidalära-re i att utforma ett enkelt och lättanvänt enkätinstrument som även kan funge-ra väl i undervisningen. För att åstadkomma detta har vi genomfört en enkätunder-sökning bland verksamma lärare i skolan F-9 och gymnasiet i Västerviks kommun.
2
BAKGRUND
Inledningsvis kommer vi ta upp grundläggande aspekter på enkäter och intervjuer som datainsamlingsinstrument för att senare motivera hur användandet av enkäter i undervisningen kan se ut. Enkäter och intervjuer handlar mycket om att formulera bra frågor (Trost, 2001; Patel & Davidson, 2003; Bjørndal, 2005). Vi kommer att jämföra tillvägagångssätt samt ställningstaganden som behöver göras i samband med frågeanvändning i både enkäter och intervjuer. Vidare tar vi upp exempel på enkäter som har använts och används i skolan.
Därefter behandlas lärande och elevers inflytande på undervisningen. För att elever-na ska trivas i skolan och må bra behöver de få dels inflytande på undervisningen och dels få hjälp med att trivas genom att man aktivt arbetar med att förhindra krän-kande behandling. Vi kommer beskriva kopplingar mellan enkätanvändning som en metod att öka elevinflytande genom dialog och lärande samt betydelsen av elevinfly-tandet på elevernas motivation. Vi kommer ta upp och exemplifiera med olika ar-betssätt som utgår från dialog för att öka lärande, t.ex. arbete med individuella ut-vecklingsplaner (IUP) och skrivande ansats.
Därpå följer ett kapitel om lärande och språk, motivation samt bedömning. Elevens lärande påverkas av flera sociala och kognitiva aspekter, bland andra språket, moti-vationen och bedömning i de lärande processerna. Bedömning föregås alltid av do-kumentation. Enkäter är ett sätt att genomföra dokumentationen.
Dessa tankar om lärande sammanfattas med hjälp av Dewey och hans tankar som ligger till grund för många förhållningssätt och styrdokument i skolan.
2.1
Enkäter och intervjuer
Enkäter är inget nytt verktyg i skolan. De har använts länge i kvantitativa samman-hang för att generera olika former av statistik. Som lärare kan vi till exempel ta del av både nationella och internationella undersökningar av elevers läsvanor och jämfö-ra dessa länder emellan. I kommuner används de för att kontrollejämfö-ra kvalitén på un-dervisningen och rektorer genomför och sammanställer dem. I unun-dervisningen görs t.ex. utvärderingar som kvalitetskontroll.
I detta avsnitt kommer praktiska och teoretiska aspekter av användningen av enkäter och intervjuer som datainsamlingsinstrument att beskrivas. Likheter och olikheter mellan dessa två typer av instrument kommer att tydliggöras.
2.1.1
Generell arbetsgång vid olika undersökningar
En undersökning kan delas upp i ett antal moment (Trost, 2001). Inledningsvis måste man bestämma syftet med undersökningen och vilken metod man skall använda för att uppnå syftet. Syftet måste också motiveras för att nyttan och relevansen för un-dersökning ska framgå. När unun-dersökningens syfte är klart ska rådata samlas in. Vil-ket tillvägagångssätt man väljer för datainsamlingen beror på undersökningens syfte. När rådata har insamlats ska de bearbetas; därefter tolkas resultaten och slutsatser eller tolkningar kan presenteras. Trost (2001, s. 20) ger en sammanställning av en undersöknings olika led och beskriver hur de kvalitativa respektive de kvantitativa inslagen kan variera i varje led. En undersökning kan t.ex. innehålla öppna frågor
och därmed vara kvalitativ i insamlingsledet, men däremot vara kvantitativ vid bear-betningen genom att man sammanställer hur många o.s.v., samt återigen kvalitativ med avseende på tolkningar vid analysen och redovisning. För att resultatet ska bli så bra som möjligt krävs noggrannhet och eftertanke i alla delar av genomförandet av en undersökning.
2.1.2
Datainsamling med enkät respektive intervju
Ur ett vetenskapligt perspektiv är intervjuer och enkäter två datainsamlingstekniker som i grunden är mycket lika (Trost, 2001; Patel & Davidson, 2003; Bjørndal, 2005). Med hjälp av frågor av olika karaktär samlas information in som sedan bearbetas och tolkas. Beroende på hur frågorna ställs erhålls antingen kvalitativ eller kvantitativ rådata. Öppna frågor, som t.ex. efterfrågar känslor eller upplevelser, ger ofta kvalita-tiva svar. Svar från kvantitakvalita-tiva frågor behandlar mängd och kvantitet, t.ex. hur mycket eller hur ofta. Intervjuer och enkäter kan vara både kvantitativa och kvalitati-va, liksom de frågor som ingår i dem. Trost (2001) ger en god överblick av den kva-litativa respektive kvantitativa datainsamlingen.
Jan Trost är professor emeritus i sociologi och har varit verksam vid sociologiska institutionen på Uppsala universitet. Han har bland mycket annat skrivit Enkätboken (2001). Trost beskriver här ursprunget av ordet enkät:
Själva termen enkät kommer från franskans enquête som ordagrant betyder rund-fråga [...] med tiden har det svenska språkbruket lett till att termen enkät kommit att betyda just frågor som besvaras med den svarandes egen hand. (Trost, 2001 s. 9)
Kort och gott; enkäter är en sammanställning av frågor, vilka kan ha både öppen och begränsad karaktär. Som en jämförelse beskriver Annika Lantz, verksam vid institu-tionen för psykologi vid Uppsala universitet, i sin bok Intervjumetodik (2007) inter-vjuer på följande sätt:
Intervjun kan beskrivas som en situation av samspel mellan två personer med olika och inte jämställda roller. En frågar och en svarar. Samspelet är baserat på frivillighet och det är kommunikationen mellan intervjuare och den tillfrågade som är föremålet för analys. [...] Intervjun skiljer sig från samtalet genom att den endast är till för att samla information och det förutsätts att intervjuaren har ett syfte med utfrågningen. (Lantz, 2007, s. 10f)
Det finns också intervjuer av olika slag. Bjørndal (2005), verksam vid universitetet i Tromsö, har skrivit om olika observationsverktyg i boken Det värderande ögat. Där beskrivs bland annat intervjuer. Intervjuer kan vara strukturerade eller ostrukturera-de. Den mest strukturerade formen är en standardiserad intervju med fasta svarsalter-nativ, följt av en form av standardiserad intervju med öppna frågor och svar, som ska besvaras i ordningsföljd. Ytterligare en möjlighet är att använda en intervjuguide i ett samtal byggt på dialog. Den mest ostrukturerade formen liknar mest ett samtal (Bjørndal, 2005, s. 92f). Annika Lantz (2007) beskriver också de olika formerna av intervjuer på liknande sätt.
I Enkätboken (2001) beskriver Trost i huvudsak enkäter med fasta svarsalternativ, så kallade surveys. På engelska benämns enkäter även questionnaires och dessa kan innehålla både frågor med fasta alternativ och öppna frågor. Intervjuer kan på
lik-nande sätt innehålla frågor av alla sorter. En intervju karaktäriseras beroende på hur förutbestämda frågor och frågegång är, t.ex. en riktad intervju har formulerade frågor och en bestämd ordning som följs (Lantz, 2007). En standardiserad intervju, d.v.s. en riktad intervju, har fördelen att den är tidsbesparande men en risk är att den kan upp-levas som ett förhör (Bjørndal, 2005).
2.1.3
Tillförlitlighet och trovärdighet
För både intervjuer och enkäter bestäms karaktären på undersökningen av frågornas natur. Vilka frågor som används och hur de formuleras påverkar dem som ska be-svara frågorna; detta påverkar i sin tur vilka svar man erhåller. Reliabilitet i kvantita-tiva studier handlar om noggrannhet och repeterbarhet. En undersökning med fasta svarsalternativ kan ha hög reliabilitet eller tillförlitlighet (Trost, 2001), men ofta är repeterbarheten låg i undersökningar baserade på frågor. Tidskillnad mellan under-sökningar kan förändra attityder och liknande, t.ex. om undersökningen görs om vid ett senare tillfälle kommer eventuellt den svarandes attityder och minnen ha föränd-rats. Noggrannheten i en kvantitativ enkätstudie kan vara hög. Då är det också bra om validiteten, d.v.s. trovärdigheten, också är hög. Hög trovärdighet, validitet, inne-bär att frågeställningen i undersökningen verkligen blir utredd, så att inte en annan fråga än den avsedda besvaras. I en kvalitativ studie närmar sig de bägge begreppen validitet och reliabilitet varandra, vilket berörs av Patel & Davidson i boken
Forsk-ningsmetodikens grunder (2003, s. 102). De skriver vidare att kvalitet i kvalitativa
studier behandlar hela forskningsprocessen, d.v.s. inkluderar även trovärdigheten i de tolkningar som framförs i studien. ”En god kvalitativ analys kännetecknas av att ha en god inre logik där olika delar kan relateras till en meningsfull helhet” (Patel & Davidson, 2003, s. 105).
2.1.4
Frågeformulering
Eftersom en respondent alltid gör en tolkning av en fråga och denna tolkning i sin tur leder fram till svaret finns det ett antal aspekter att tänka på när frågorna formuleras; hur frågorna formuleras har stor betydelse för kvalitén på svaren, oavsett enkätens karaktär (Bjørndal, 2005). Dilemmat är att formulera frågor som överensstämmer med undersökningens syfte. De viktigaste aspekterna av frågeformulering som Trost (2001) och Bjørndal (2005) har beskrivit finns sammanställda i tabell 1.
De fakta som efterfrågas i sakfrågor ska vara väl anpassade till den analys som sedan ska göras, eftersom dessa fakta ska användas i jämförelser i analysen. Det kan uppstå begränsningar och utmaningar att konstruera dessa frågor, eftersom de svarsalterna-tiv som används i en sakfråga kan låsa upp databearbetningen. Ett exempel är om ålder efterfrågas. Trost (2001) föreslår att det kan vara bäst att be om födelseår om åldersfördelningen är okänd från början, eftersom åldersintervall i svarsalternativen kan begränsa respondenten. Det kan vara svårt att avgöra hur man ska svara i gräns-fallen. Dessutom bör öppna sakfrågor undvikas eftersom de kan ge mycket otydliga svar. I en fast struktur, som ett formulär, finns risk att uppgiftslämnaren inte tycker svarsalternativen passar, vilket även Lantz (2007) poängterar.
Då syftet är att ta reda på ”hur ofta” eller ”hur mycket” kommer svarsalternativen påverka karaktären hos frågan. Svarsalternativen ”ofta”, ”mycket” och ”sällan” ger möjlighet till olika tolkningar beroende på informantens förhållningssätt. Om svars-alternativen är öppna ökar tolkningsmöjligheten och missförstånd kan lätt
uppkom-ma. Begränsade svarsalternativ kan ur detta perspektiv vara att föredra, men det finns en risk att de inte täcker upp alla alternativ (Trost, 2001).
Vidare menar Trost (2001) att vissa formuleringar bör undvikas. En fråga som be-handlar minnen och hågkomster är inte bra att ha med i formulär. Denna typ av frå-gor passar bättre i en intervju, där det finns utrymme att diskutera sig fram till en gemensam förståelse. I ett formulär kan nutid och eventuellt åsikter om framtiden tas upp.
Ledande frågor bör också undvikas, eftersom kvalitén på svaren minskar om en för-utfattad mening lyser igenom frågan (Bjørndal, 2005). Det är en god vana att granska alla frågor utifrån små nyansskillnader. Om frågor av känslig natur ska användas behöver man i förväg informera respondenterna om hur svaren på dessa frågor ska användas. Respondenterna bör dessutom informeras om anonymiteten och konfiden-tialiteten i undersökningen.
Tabell 1: Sammanfattning av olika frågetyper och deras konsekvenser från Bjørndal
(2005) och Trost (2001).
Frågetyp Innehåll / Karaktär Att tänka på
Sakfråga Fakta Behov i analysen
Fråga med svarsalternativ Fakta/ Attityd/Beteende/ Känslor/Kunskap/ Upplevelser
Svarsalternativens öppen-het står i motsats till möj-ligheten att begränsa och få med alla alternativ. Öppna frågor Fakta/Attityd/Beteende/
Känslor/Kunskap/ Upplevelser
Många frågor om ett fåtal teman.
Retrospektiv fråga Minnen Behöver diskuteras i dia-log.
Frågor med negationer Otydliga Risk för missförstånd. Ledande eller laddade
frå-gor
Avslöjar förväntningar Uppmärksamhet på nyan-serna.
Känsliga frågor Känsliga Informera före hur de kommer användas.
Kunskapsfrågor Svårighetsgrad Bara ställa frågor som be-svararen har kunskaper om.
När frågorna formuleras arbetar uppgiftssamlaren med både form och innehåll. For-muläret ska vara snyggt och se trevligt ut att besvara (Trost, 2001). Innehållsligt finns flera fällor att falla i rent språkligt, t.ex. bör negationer undvikas. De blir alltför otydliga och är lätta att missförstå. Bäst är att använda ett vanligt språk och enkla formuleringar utan krångliga ord. Varje fråga ska helst innehålla en enda fråga, efter-som flera frågor i en lång formulering är svåra att förstå.
2.2
Enkätanvändning i skolor
I detta kapitel diskuteras exempel på enkätanvändning. Det första avsnittet handlar om lärarens perspektiv, det andra om ett övergripande perspektiv på kvalitetssäkring av utbildning. Det sista avsnittet behandlar lärares arbetsbörda i relation till enkätan-vändning.
2.2.1
Lärarens perspektiv
En lärare kan ha hjälp av en enkät för att skapa bra förutsättningar för lärande i un-dervisningen. I en rapport skriver Bryan Bardine (1996) om hur han har jobbat med skrivundervisning för vuxna studenter. En enkät har använts för att lägga upp under-visningen. Det fanns ett behov av att ta reda på läsvanor och intressen eftersom spridningen i gruppen var stor med avseende på läsförmåga och självförtroende att skriva. Det rapporteras ingen uppföljning av hur det gick för gruppen, men läraren var hjälpt av enkäten för att lägga upp en intressant undervisning.
2.2.2
Cockpit i Västerviks Kommun
CockpitSurvey® är ett enkätsystem som distribueras av 4GHI Solutions AB. Cockpit används av olika företag och inom offentlig sektor, som t.ex. på kommunal nivå i Västerviks kommun. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) i denna kommun använ-der enkäter som unanvän-derlag bland annat för att få en aktuell avstämning av ekonomi, verksamhet och resultat. I Västerviks kommun är syftet att lokalt och centralt grans-ka och värdera verksamheten för att få ett underlag till förbättrande åtgärder samt få en aktuell rapport av nuläge och trendriktning, såväl lokalt som övergripande. Syftet är också att få signaler om kvalitetsnivåer som bör uppmärksammas, stärka det som är starkt samt få underlag att analysera och åtgärda det som brister.
De finns fem olika Cockpit-områden som används i skolorna i Västerviks kommun. Det första är barnens/elevernas situation när det gäller, trygghet, inflytande, tillfreds-ställelse, kunskaper och betygsnivå. Det andra är personal och processer när det handlar om den pedagogiska processen samt personalens behörighet, samarbete, ar-betstillfredsställelse och kompetensutveckling. Det tredje cockpitområdet är ledning-ens ledarskap samt ledarstöd. Det fjärde är pedagogisk utveckling på lokalnivå och på centralt beslutade utvecklingsinsatser. Det femte och sista området är ekonomi när det gäller budget/utfall och personaltäthet. Cockpit används som en viktig del i Väs-terviks kommunala skolors kvalitetsredovisning. Instrument används med syftet att lyfta fram och kvalitetssäkra kärnan i läroplanens mål, genom att följa och stödja barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet, och värdera dess resultat samt vidta politiska insatser för att nå uppsatta mål.
Det är föräldrarna i förskolan, årskurs 2, årskurs 5 och årskurs 9, samt eleverna i årskurs 5, årskurs 9 och år 3 på gymnasiet och i vuxenutbildningen, som årligen får enkäter. Vartannat år genomförs personalenkäten samt levnadsvaneenkäter i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet (BUN, 2007). Dessa undersökningar redovisas på föräldra-möten samt med elever. När resultaten diskuteras med eleverna ger det elevmedver-kan (se avsnitt 2.3).
I BUN:s kvalitetsredovisning från 2007 (s. 7) kan man läsa om en enkättrötthet som uppkommit i och med denna årligt återkommande avstämning. Föräldrar på
försko-lan har framfört kritik mot att anonymiteten inte varit tillräcklig och att resultaten därför inte varit tillförlitliga. Det rapporteras vidare att vetenskapligheten i samman-ställningen har varit undermålig. Fördelar vägs mot nackdelar med enkäter i kvali-tetssäkringsarbetet och BUN väljer att utveckla systemet:
Ett utvecklingsarbete genomförs fortlöpande i syfte att utforma enkäterna så att de bättre svarar mot vetenskapliga metodkrav. De kompletteras dessutom med utvärderingar av kvalitativ karaktär. (BUN, 2007, s.7)
2.2.3
Lärarens arbetsbörda.
Enkäter kan vara tidskrävande att genomföra. Det påverkar arbetsbördan och lärarens val av arbetssätt i undervisningen. Arbetsbördan påverkar lärarens motivation att jobba med enkäter. Hög arbetsbörda medför en känsla av otillräcklighet (Hargreaves, 1998), vilket kan begränsas med förhållningssättet att good is enough. Ulla-Karin Nordänger vid Högskolan i Kalmar beskriver i en studie (2002) hur de obefintliga pauserna i lärares vardag påverkar upplevelsen av arbetsbörda och stress. Resone-manget fortsätter med kopplingar till hälsa och uthållighet i yrket. För att förhålla sig till ständiga förändringar och en hög arbetsbörda kan olika sätt att tänka användas. Känslan av att vara nöjd med sin insats uppkommer genom att tänka att det är till-räckligt att vara bra good enough.
Carola Ailis (2006) skriver om arbetsfördelning ur ett tidsgeografiskt perspektiv. Aili använder det tidsgeografiska perspektivet för att dokumentera vad lärare gör med sin arbetstid. Ett syfte är att diskutera om läraryrket behöver bli professionaliserat på ett liknande sätt som läkare har en profession. Aili (2006) konstaterar också att läraryr-ket har utvecklats så att komplexitet och arbetsbörda har ökat:
Förändringar inom läraryrket diskuteras ofta, till exempel intensifieringen av lä-raryrket. Sedan början av 1980-talet har forskare pekat på att lärare fått allt fler arbetsuppgifter. Det har talats om läraryrkets intensifiering. Man har talat om de-centralisering. [...] Det är intressant att fråga huruvida lärararbete i allmänhet ger tillfällen till kvalificerade överväganden och bedömningar.
I skolan finns en ständigt närvarande oro för ökad arbetsbörda. Lärare behöver få handledning och kompetensutveckling för att kunna hantera sin arbetstid. Syftet med Ailis studie (2006) har varit att utveckla formaliserad kunskap till nytta just vid han-tering av arbetstid.
2.3
Elevmedverkan och ansvar – inflytande samt demokrati
Nedan diskuterar vi lärande och elevernas inflytande på undervisningen. Dessa be-grepp har betydelse för utvecklingen både socialt och kunskapsmässigt och kan an-vändas i olika utsträckning med olika elevgrupper. Lärande och inflytande inbegriper flera olika aspekter, såsom motivation och demokrati. Avsnittet anknyter till litteratur inom utbildningsvetenskapen, som svar på varför man ska göra en enkät om enkäter.2.3.1
Ansvar och inflytande
Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshemmet (Lpo-94) beskriver följande i stycke angående ansvar och inflytande (Utbildningsdeparte-mentet, 1994):
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling för-utsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. (Utbildningsde-partementet, 1994 s. 13)
Av citatet ovan framgår tydligt hur ansvar, inflytande och utveckling utgör hörnste-nar i ett kunskapsbygge. Med känslan av ett verkligt inflytande på sin utbildning mo-tiveras eleverna att ta ett allt större ansvar och utvecklas med det ansvaret, både kun-skapsmässigt och socialt. Ett exempel är arbetssättet med den individuella utveck-lingsplanen (IUP; Utbildningsdepartementet, 1994). IUP står för skriftliga individu-ella omdömen som bör anpassas efter elevens förutsättningar och ålder. Här skall det framgå hur man på bästa sätt kan stödja elevens utveckling enligt lokala och statliga styrdokument. Vid utvecklingssamtalet, som är ett trepartssamtal, ges en ömsesidig information som skall leda fram till ömsesidiga åtaganden för att eleven skall kunna nå målen enligt läroplanen och kursplanerna. Detta skall dokumenteras i utveck-lingsplanen och ses som ett ansvarstagande från alla parter i utvecklingssamtalet. Det tydliggörs vilket ansvar eleven, skolan respektive vårdnadshavaren har för att eleven ska nå målen. Den individuella utvecklingsplanen ska inte vara ett statiskt dokument som bara ses över en gång per termin, utan ska revideras när det behövs med hänsyn till elevens skolsituation, studieresultat m.m. (Utbildningsdepartementet, 1994).
2.3.2
Elevmedverkan och demokrati
Ansvar och inflytande är delar av det som kallas demokratiuppdraget, som i skolla-gen (SFS 1985:1100) §2 beskrivs på följande sätt:
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja akt-ning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Sär-skilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och ra-sistiska beteenden. (SFS 1985:1100)
Arbete mot kränkande behandling i skolan befrämjar elevernas hälsa (Utbildnings-departementet, 1994). När eleverna mår bra vågar de uttrycka sina åsikter och tankar, vilket demokratiuppdraget påbjuder. Det är allas ansvar i skolan att arbeta mot mobbning och för ökat elevinflytande. Det arbetet påverkar elevernas lärande, efter-som det är viktigt att må bra för att lära (Utbildningsdepartementet, 1994). Skolor och kommuner har provat att använda enkäter för att få avstämningar om hur elever-na trivs i skolan. Ett exempel är enkätsystemet cockpit som beskrevs tidigare (se av-snitt 2.2.2). Syftet med Cockpit-enkäter i Västerviks kommun är flera, även ekono-miska, men demokratiuppdraget och värdegrunden genomsyrar hela kvalitetsarbetet. Detta kvalitetsarbete skapar förutsättningar för en utvecklande lärandemiljö i kom-munens skolor, i enlighet med skolansuppdrag (Utbildningsdepartementet, 1994).
Ansvaret att motverka mobbning och trakasserier ligger dels på kommunen och dels på dem som är verksamma i skolan, vilket följande citat om riktlinjer för normer och från Lpo94 visar (Utbildningsdepartementet, 1994):
Alla som arbetar i skolan skall
• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och an-svar för människor också utanför den närmaste gruppen,
• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, • aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och
• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. (Utbildningsdepartementet, 1994)
De årliga avstämningarna som nämnts tidigare är en del av detta arbete och kan genomföras på olika sätt. I Västerviks kommun görs de centralt. Det kan även göras lokalt i en aktuell elevgrupp som bland andra Lars Edling har presenterat i boken
Kompissamtal (1998). I denna bok beskrivs en enkät vars syfte är att stämma av ett
arbete för att förebygga mobbning. Kompissamtal är en konfliktlösningsmetod som ger barnen förmågan att använda kommunikation istället för tystnad eller våld. Me-toden har utarbetats på Slottsvångsskolan i Helsingborg. Samtalen är förebyggande, eventuella konflikter pratas igenom regelbundet varje vecka. Samtalen stärker själv-känslan och utvecklar den sociala förmågan hos eleverna. Vidare ökar eleverna sin medvetenhet om roller i gruppen och gränser för vad som gör någon ledsen tydlig-görs. Kompissamtalen ger en känslomässig träning och eleverna lär sig hur man ska vara som en bra kompis. Lärarens förhållningssätt får inte vara dömande och ett för-låt ska aldrig tvingas fram vid samtalen. Det ska vara nära till en kram och barnen ska känna stor trygghet. Den positiva inställningen i gruppen gör att barnen tränas att lösa sina konflikter själva. Ytterst handlar dessa insatser om elevernas hälsa och lä-rande. Antonovsky (1979) skriver bl.a. om hälsans betydelse för lälä-rande. Den som mår bra i skolan kan också lära mer.
2.4
Lärande och språk, motivation samt dokumentation och
bedömning
Framgång i lärande handlar om många aspekter, som t.ex. språket, motivation, do-kumentation och bedömning. Det finns flera sätt att arbeta med lärande i skolan; här kommer vi att presentera några. Först diskuteras ett sociokulturellt perspektiv på lä-rande och språk kopplat till enkätanvändning. Därefter kommer vi att beskriva inre och yttre motivation, med hjälp av exempel på elevers utveckling och lärande, samt hur dokumentation kan användas för att utveckla elevernas lärande. Vidare kommer vi in på lärarens roll att utveckla verksamheten med hjälp av reflektion tillsammans med kollegor. Sist beskrivs ett stöd för utveckling och lärande, som finns i arbetssät-tet formativ bedömning.
2.4.1
Lärande och språk
Enligt Vygotskys sociokulturella perspektiv (Vygotsky, 1978, se Forssell, 2007) har språket en viktig roll för lärandet. Eleverna behöver skriva eller samtala för att lära och utvecklas. När elever använder språket, d.v.s. pratar med en kompis eller med sin lärare i en dialog, utvecklar eleven sina tankar och lär sig nya sätt att tänka i ett soci-alt sammanhang. Med hjälp av enkäter finns det möjlighet att hitta utgångspunkter i undervisningen som ligger nära elevernas erfarenheter. Enkäter kan användas för att fånga upp elevers förkunskaper och intressen och starta tankar inom ett område.
Ele-verna kan få anpassade utmaningar och utveckla sina kunskaper och därmed hamnar undervisningen i elevernas närmaste utvecklingszon, på engelska ”zone of proximal development” (ZPD). Forssell skriver följande om Vygotskys begrepp den närmaste utvecklingszonen (ZPD) i Boken om Pedagogerna (2007):
Tankegången är således att genom att människor behärskar vissa kunskaper och färdigheter, så är de också nära att behärska vissa andra kunskaper och färdighe-ter. (Forssell 2007, s. 122, refererar Vygotsky 1978).
Det sociokulturella perspektivet enligt Vygotsky m.fl. i Forssell (2007) ger oss en uppfattning om hur viktig roll språket har för kunskapande. Det måste finnas utrym-me för eleverna att prata om innehållet i undervisningen utrym-med kompisar, lärare och föräldrar. För att underlätta det pedagogiska samtalet och öka motivationen behöver man starta i elevernas egna erfarenheter och intressen. Det finns många olika sätt att göra detta på, bl.a. Ingegärd Sandström Madséns (2002) skrivande ansats, där ele-verna flödesskriver om ett ämne för att fånga sina egna tankar. De texter som kom-mit fram genom individuell brainstorming används sedan som diskussionsunderlag. Eleverna kan få diskutera parvis, sedan i en liten grupp och till sist i den stora grup-pen. Alla eleverna ska komma igång och metoderna kan varieras och anpassas efter olika behov.
Med hjälp av Vygotsky (Forssell, 2007), Sandström Madsén (2002) och Swalanderr (2006) kan vi få ett perspektiv på lärande med ett sociokulturellt perspektiv som tar hänsyn till motivation. John Dewey (1948) har resonerat ur en liknande synvinkel. Han menar följande enligt Forssell (2007):
Det avgörande för skolans och undervisningens framgång är menar Dewey, som vi sett, om elevernas känsloliv kan beröras, anknyta till barnens och ungdomar-nas spontana intressen, uppfattningar och motivation. (Dewey, 1948, se Forssell, 2007 s. 96)
2.4.2
Motivation och lärande
I enkäter kan man fråga efter elevens egen insats vid en utvärdering och av svaret går det att tolka elevens egen självbild i ämnet. En god självbild ger i sin tur självförtro-ende och motivation att lära nytt. Lena Swalander skriver i sin avhandling (2006) om flera aspekter av motivation och deras inflytande på prestation i skolan. Leo Ngaosu-van (2004) beskriver bl.a. gruppens motiverande roll, d.v.s. en slags social motiva-tion som ökar den inre motivamotiva-tionen och som stärker självbilden. Vi har med hjälp av Michael Passer (2007) bland annat studerat två typer av motivation, den inre och den yttre. Den inre motivationen kan vara en lust att lära, antingen för att själva kunska-pen är viktig och relevant, eller för att själva kunskapsinhämtandet ses som egenut-veckling. Den yttre motivation kan vara t.ex. då man lär sig med syfte att klara en skrivning, få bra betyg eller skaffa sig en utbildning. Ofta är den inre motivationen starkare kopplad till ett djupinriktat inlärningssätt än den yttre motivationen (Deci & Ryan, 1985, se Passer, 2007). Att försöka bygga upp den inre motivationen är inte ett lätt mål i skolan, eftersom vi många gånger har de yttre motivationsverktygen betyg och prov att använda.
Motivationen kan påverkas av hur viktigt eller intressant man upplever att ämnet är, vilken nytta man anser sig ha av ämnet och hur ansträngande det kommer att bli att sätta sig in i det (Csíkszentmihályi, 2006). Ett tryggt klassrumsklimat kan påverka
eleven att den kan nå flow, d.v.s. den lustfyllda känslan man fångas av då man är uppfylld av uppgiften och glömmer tid och rum. Att diskutera och arbeta i grupp för att öka motivationen kan ge stimulans, vilket även Ngaosuvan, (2004) visar. Motiva-tionen ökar om studierna också leder till ökad kompetens, varför lära sig något man inte har nytta av? Det gäller att hitta balansen mellan å ena sidan att motivera elever-na och å andra sidan att bedöma och ge feedback på ett utvecklande sätt Wretman (2008). Det är alltså ett dilemma hur elevernas egna intressen och vilja att lära ska ökas. Många av de val som lärare och elever gör i skolan är av dilemmakaraktär. Det är val som följer en medelväg för att uppväga de mindre bra följderna med mer posi-tiva konsekvenser. Alla avvägningar och balanseringar i verksamheten orsakar dessa dilemman och Lars-Åke Kernell skriver om dessa dilemman i sin bok Att hitta
balanser (2002). De val läraren gör påverkar elevens lärande.
Motivationen påverkar hur eleven studerar och lär (Atkinson & Birch, 1978, se Pas-ser, 2007). Detta kan förklaras av att den som studerar lägger ner tid, energi, upp-märksamhet och intresse. Det är viktigt att man som lärare sätter in sakerna i rätt sammanhang, skapar mål som eleven kan uppnå, samt försöker göra undervisningen omväxlande; det sistnämnda är det som gör att man blir nyfiken på att lära sig mer (Antonovsky, 1979). Läraren kan anpassa undervisningen efter de studerandes öns-kemål och främja dialogen. Detta ökar möjligheten till djupinlärning och bidrar till att skapa en positiv attityd till ämnet, att framhäva egennyttan, samt ger utrymme för att göra fel. En viktig del vid inlärning är att eleven själv är motiverad och vill lära; lärarens roll blir då att stimulera kunskapssökandet (Vygotsky, 1978, se Forssell, 2007).
Motivationsinlärning när eleven själv inte är motiverad ger egentligen ett ytinriktat lärande (Hedin och Svensson, 1997). Det kan innebära att en elev, som har ett mind-re intmind-resse i ett visst ämne, kan ha ett ytinriktat lärande av detta ämne. När eleven inte har något intresse för ämnet finns det en risk att kunskapen kan glömmas bort. Detta kan jämföras med en elev, som har ett stort intresse för ett ämne. Kunskapen hos denna elev sitter djupare och glöms inte bort lika lätt som den ointresserade ele-vens kunskap. Ett problem är att alla elever inte har samma teoretiska intresse, grundförutsättningar, och förmåga till inlärning eftersom det man skall prestera i grundskolan huvudsakligen är teoretiska kunskaper. Den som är bra på hantverk eller mer praktiska ting kan få det svårt att visa detta i grundskolan. En sådan person kan prestera toppresultat men inte inom grundskolan, som Hedin och Svensson (1997) uttrycker det.
2.4.3
Dokumentation och lärande
För att kunna genomföra regeringens uppdrag (Utbildningsdepartementet, 1994), på skolan behövs olika metoder att dokumentera. Dokumentation av elevens lärande kan ske med hjälp av enkäter och samtal i dialog, för att eleverna ska uppleva stöd och få motivation till lärande. I en diskussion av enkätresultat kan elever och peda-goger synliggöra lärandet. Hillevi Lenz Taguchi citeras i artikeln av Ingela Elfström (2003) angående pedagogisk dokumentation:
Till skillnad från portfolio och individuella utvecklingsplaner som riktar in sig på individen, är pedagogisk dokumentation ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete, barnen emellan, pedagoger emellan, men även mellan familjen och förskolan, Syftet är förändring. (Lenz Taguchi, 1997, se Elfström, 2003 s. 14)
Den gemensamma reflektionen synliggör lärandet och enkäten kan vara en del av denna process. Genom att göra en pedagogisk dokumentation tar pedagogen ett an-svar för att utforma lärmiljön gemensamt med gruppen och eventuellt föräldrar. Bir-gitta Kennedy skriver i sin bok Glasfåglar i molnen (1999, s. 54) hur viktigt mötet med andra pedagoger är för den egen pedagogiska utvecklingen. Här kan utbyte av erfarenheter förklara och ger bra reflektioner till det fortsatta arbetet. Kennedy (1999, s.77) tydliggör hur viktigt det är att diskutera med kollegor om observationerna för att få förståelse om eleverna och deras utveckling. Johansson & Pramling Samuels-son (2003, s.111) anser vidare att ”dokumentationen kan vara ett sätt att synliggöra arbetet och lärandet.”
Dokumentation är främst ett verktyg att se var eleverna befinner sig och kunna möta dem i deras utveckling och lärande (Carr, 2001, se Johansson & Pramling Samuels-son, 2003 s. 111). Det är också ett bra verktyg för att gå vidare med att utveckla sin lärarroll. Det finns fyra olika steg som behöver följas med dokumentation. De olika stegen är att beskriva, att diskutera, att dokumentera och att besluta. ”Beskriva” handlar om att definiera lärandet och vilka förutsättningar som finns. ”Diskutera” handlar om att prata med kolleger, föräldrar, elever och arbetslaget. ”Dokumentera” berör det sätt som väljs för insamlingen av det jag vill dokumentera; här går det att välja på t.ex. enkäter eller personliga samtal. ”Besluta” handlar om att bestämma nästa steg, formell planering eller personlig respons; här går det att gå tillbaka och diskutera med arbetslaget. Inom arbetslaget kan man utveckla en samsyn över hur barnen agerar i olika situationer och hur barnens lärande ser ut. Denna samsyn kan även innebära vilken etisk grundsyn som gäller vid dokumentationen (Bjørndal, 2005)
2.4.4
Bedömning och lärande
I ett arbetssätt med formativ bedömning finns det utrymme för att använda enkäter. Formativ bedömning ger enligt Steve Wretman (2008, s. 15-17) feedback i processen att lära. Det är meningen att eleverna både ska veta vad och hur de ska lära. Med hjälp av exempel och tydliga mål får eleverna utveckla förmågan hur exempelvis en text kan skrivas. Bedömningen ska öka motivation och öka ansvarstagandet genom att eleven får inflytande och förståelse för hur och vad som ska läras.
2.5
En filosofs tankar sätter sin prägel på dagens skola
John Dewey (1948 se Forssell, 2007) presenterar tankar och idéer, som har haft stort inflytande på dagens skola. Dewey's tankar om elevens, trivsel, medbestämmande, utvecklingsmöjligheter, behov, motivation och intressen är avgörande för formandet av demokratin. För att kunna upprätthålla en demokrati måste man tidigt visa på hur man är mot varandra i ett demokratiskt samhälle. Skolorna ska fostra till självstän-dighet snarare än till lydnad och barnen ska respekteras som individer med egen röst. För att kunna respektera andra måste barnen själva respekteras. För att bli ärlig mot andra måste barnen se att andra är ärliga mot dem. Elever behöver någon att kunna diskutera med och föra fram sin åsikt och ståndpunkt. Om människan får vara social och lära sig att samarbeta med andra individer så blir hon en god samhällsmedborga-re och bidrar till ett gott demokratiskt samhälle. Centralt var tanken på att utbildning tjänade till att utveckla människans förmåga till problemlösning och kritiskt tänkande i stället för memorering, och att skolan skulle påminna om det verkliga livet.
Dewey myntade begreppet "learning by doing" (Dewey, se Egidius, 2003), vilket syftar på en aktivitetspedagogik där teori, praktik, reflektion och handling hänger ihop och att all kunskap måste kunna bli till nytta och ha verklighetsanknytning. Man behöver någon att lära av och utbyta erfarenheter med. Det bästa sättet att lära sig menade Dewey var genom praktiska övningar. Han poängterade att alla elever har samma rätt till utvecklig och den enskilda elevens behov och intressen ska vara ut-gångspunkten för allt lärande i skolan, ett lärande som i sin tur bygger främst på ele-vens egen aktivitet. När man söker kunskap gör man inte det för dess egen skull, utan för att man har användning av kunskapen i ett bestämt avseende. Skolan ska vända sig framåt och förbereda för de förändringar som sker och den nya kunskapen barnen kommer att behöva i framtiden.
3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna undersökning är att fokusera på hur enkäter kan användas för att utforma undervisning. De frågeformulär som används i utvärderingar av undervis-ning är ofta utformade som enkäter. Användandet av enkäterna skulle kunna utveck-las, t.ex. om eleverna i större utsträckning får frågor vid starten av ett projekt. Deras inflytande på undervisningen innehåll och struktur kan då öka. Därför ska vi under-söka hur användandet av enkäter i skolan kan utvecklas. Undersökningen är kvalita-tiv i alla led: insamling, bearbetning och tolkningsled (se Trost, 2001, s.20). Frågorna vi ställer oss är:
• Hur använder sig lärare verksamma på, lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet av enkäter?
• Vilka olika syften har dessa lärare med sina enkäter i undervisningen? • Vilka utmaningar ser dessa lärare med enkätanvändning i dagens skola?
4
METOD
Vi har valt en kvalitativ ansats. Syftet med en kvalitativ undersökning är att beskriva t.ex. människors upplevelser och göra tolkningar av deras beskrivningar. Frågan ”vad” är mest i fokus i kvalitativa undersökningar (Patel & Davidson, 2003). Som lärare är vi vana att utgå från frågor i planeringen av undervisningen. Frågan ”vad” kommer i detta sammanhang handla om innehållet i undersökningen.
Vi vill ha en tydlig koppling mellan syfte och innehåll i undersökningen och därför tar vi hjälp av de didaktiska frågorna som Lundegård m fl. (2004, s 5) beskriver på följande sätt: ”De didaktiska frågorna vad, hur och varför problematiserar innehåll och arbetssätt i undervisningen i relation till vilka vi undervisar och vilka syften vi har”. I undersökningen kommer vi ha nytta av frågorna vad, hur och varför för att problematisera och reda ut de begrepp vi ställs inför.
Vi planerade därför vår undersökning utgående från nedanstående varianter av de didaktiska frågorna:
1. Vad skall vi göra för att få fram den information vi eftersöker? 2. Hur skall vi göra för att fånga upp våra syften?
3. Varför skall vi göra en enkät om enkäter?
4.1
Datainsamling
För att få fram den information vi söker valde vi en datainsamlingsteknik baserad på öppna frågor eftersom detta tillvägagångssätt är lämpligt för att kunna ringa in ett område som handlar om utveckling och utformning av undervisningen. Vi valde mel-lan att göra intervjuer eller att skicka ut enkäter med öppna frågor, d.v.s. en kvalitativ enkät (Trost, 2001). En kvalitativ enkät kan även kallas en form av skriftlig riktad intervju (Lantz, 2007). De öppna frågorna utan fasta svarsalternativ kommer ge kva-litativa svar (Bjørndal, 2005). Bjørndal beskriver för- och nackdelar med en struktu-rerad intervju med öppna frågor. Genom att använda ett skriftligt formulär minskar påverkan från intervjuaren. Däremot finns en viss risk att frågorna får karaktär av ett prov eller förhör, vilket i sin tur kan minska svarsfrekvensen. För ytterligare praktis-ka och teoretispraktis-ka aspekter vid användande av enkäter som datainsamlingsinstrument, se även Bakgrund, avsnitt 2.1.2.
För att få fram den information vi eftersöker, olika lärares egna perspektiv på enkä-ter, valde vi att använda ett skriftligt frågeformulär med öppna intervjufrågor. Efter-som vi skickade ut formuläret via e-post har vi valt att kalla formuläret en enkät. Trost (2001) har beskrivit olika enkäter och hur öppna frågor respektive frågor med svarsalternativ kan användas (se även Bakgrund stycke 2.1.4). Ett formulär av denna typ kan användas som guide i en intervju om frågor och svar ges muntligen.
Frågeställningen ”hur skall vi göra för att fånga upp våra syften?” kan delas in i flera nivåer. Dessa nivåer, som tillsammans bildar strukturen för genomförandet av under-sökningen, är frågeformulering, utskick och svarshantering. För att formulera ett syfte har vi sökt efter avhandlingar och rapporter på internet med hjälp av sökverkty-gen Google och Google Schoolar. Vi har även sökt i databaserna Digitala vetenskap-liga arkivet (DIVA), ELIN e-tidskifter och bibliotekens databas LIBRIS efter böcker,
rapporter och avhandlingar. Frågorna vad, hur och varför har hjälpt oss att ”tratta ner” undersökningsområdet. Vi har lämnat en generell utgångspunkt för enkätan-vändning till förmån för ett arbetsätt med enkäter i undervisningen, eftersom nyttan med en enkät kan vara mycket lokal i verksamheten.
Det kan vara svårt och utmanande att utforma ett bra enkätformulär och det kan ta tid. Alla eventuella missförstånd måste i största möjliga mån förutses. Möjligheten att följa upp och reda ut oklarheter och missförstånd minskar relativt en intervjusitua-tion och man får inte någon djupgående informaintervjusitua-tion utöver den som finns i svaren på frågorna (Bjørndal, 2005, s. 99). Dessa svårigheter med enkätformulär gjorde att vi valde att använda öppna frågor för att få en viss fördjupning i svaren. Intressanta svar skulle kunna följas upp, eftersom enkäten inte var anonym.
Det finns olika starka och svaga sidor med enkäter som Bjørndal (2005, s. 99) disku-terar i Det värderande ögat. En sammanställning av för- och nackdelarna hos enkäter följer här tillsammans med våra motiveringar till utformningen av undersökningen. Vi hade från början ambitionen att hålla tidsplanen för arbetet, så val av datainsam-lingsmetod berodde en del av den utsatta tiden för kursen. Vidare tänkte vi på att underlaget skulle bli tillräckligt i undersökningen för att vi skulle kunna göra en va-lid analys. Vi valde därför en enkät med intervjufrågor för att nå ut till så många som möjligt i Västerviks kommunala skolor. Bjørndal beskriver fördelarna med att an-vända enkäter för att samla information från många individer på samma gång; en fördel med ett formulär är att de som besvarar det får god tid på sig för att tänka ige-nom sina svar, vilket gynnar kvalitén på svaren. Till nackdelarna med enkäter hör att den som svarar kan, beroende på mängden frågor, tycka att det tar för lång tid att göra enkäten och glömma bort allt. Det är också möjligt att den svarande sätter sig att skriva om svaren eller avbryter för att frågorna är för svåra eller otydliga (se mer om frågeformulering nedan, samt Bakgrund stycke 2.1.4). Det kan även vara svårt att få utförliga svar på öppna frågor i enkäter (Trost, 2001, s. 72).
Frågornas karaktär i vår enkät gjorde att undersökningen kom att likna en intervju-studie, men utan eventuell påverkan från intervjuaren. Området vi valt att undersöka är ganska begränsat och därför kan valet av skriftliga intervjufrågor motiveras (Bjørndal, 2005; Lantz, 2007). En nackdel med frågorna är att de kan upplevas som ett förhör genom den skriftliga formen (Bjørndal, 2005). Även frågeformuleringen påverkar respondenten (se Bakgrund, avsnitt 2.1).
De öppna frågorna gjorde dock databearbetningen svårare. Från början insåg vi att det behövdes ett förhållandevis effektivt sätt att samla in informationen för att vi ville ha god tid på oss att bearbeta data. Vi hade dock inte insett hur mycket tid som kan gå åt för analys och bearbetning när man har många respondenter.
4.2
Enkätfrågor
Syftet med frågorna var att få information om tendenser och åsikter, för och emot enkätanvändning, hos lärare verksamma på lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Vidare var syftet att få en överblick av olika arbetssätt och användnings-områden för enkäter i dagens skola. Syftet var också att undersöka förbättringsmöj-ligheter för enkäten, samt se hur den optimala enkäten ska se ut för att den skall fånga (lärarens och) elevens intresse.
Baserat på undersökningens syfte ställde vi följande frågor i vår enkät: 1. Vilken åldersgrupp undervisar du i?
2. Vad får du för tankar när du hör ordet ”enkät”?
3. Använder du dig av enkäter eller frågeformulär av något slag i din undervis-ning?
a. I så fall på vilket sätt?
b. I så fall hur sammanställer du svaren och använder dem?
4. Om du inte använder dig av enkäter i din undervisning vad beror det på? 5. Hur skulle enkäter kunna användas i samband med t.ex. IUP, föräldrakontakt,
olika skolämnen, terminsstart och elevers intressen?
6. Hur skulle du kunna använda enkätinformation i din undervisning? 7. Hur skulle en bra enkät se ut för dina elever?
Första frågan är en sakfråga där syftet är att få bakgrundsinformation om i vilka åld-rar läåld-raren undervisar för att kunna jämföra läåld-rares olika erfarenheter. Andra frågan är en attitydfråga där syftet är att ta reda på respondentens inställning till enkäter i allmänhet. Tredje frågan består av en huvudfråga och två följdfrågor på samma tema, d.v.s. hur enkäter används. Frågorna handlar om upplevelser och beteenden. Huvud-frågan i (3) är en ja- eller nej-fråga och följdfrågorna fångar upp de som svarar ”ja” på frågan. Den andra följdfrågan har ett ledande inslag eftersom sammanställning efterfrågas, samtidigt som användandet återkommer i frågan. Om respondenten har kunskap om enkätanvändning får frågan karaktär av att vara en kunskapsfråga.
Fjärde frågan efterfrågar en motivering till varför inte enkäter används, där syftet är att ringa in orsaker i form av attityder, känslor och upplevelser. I våra svar på enkä-terna har vi främst fått fram attityder. Det är synd att vi inte har fått ta del av de nega-tiva erfarenheterna av enkäter i så stor utsträckning. Dessa svar kan vara känsliga och kan eventuellt ha utelämnats på grund av den skriftliga formen vi valt.
Femte frågan har karaktär av en kunskapsfråga och har dessutom ledande nyanser, vilket medför att svaren i den och i de övriga frågorna kan bli styrda. Besvararen diskuterar på grund av de ledande inslagen, främst de områden vi efterfrågar och andra viktiga områden kan glömmas bort. Sjätte frågan får karaktär av att vara en attitydfråga för respondenter som inte använder enkäter. Sjunde frågan har karaktär av att vara en kunskapsfråga, med syfte att fånga lärarens perspektiv på hur frågor bör ställas till elever.
Frågorna skulle kunna utvecklas och vi skulle kunna få fördjupade svar i uppföljande intervjuer. Det är att föredra att undersökningen tar hjälp av flera olika metoder efter-som validitet och reliabilitet då ökar efter-som även Patel och Davidson (2003) beskriver.
4.3
Dataanalys
Vid bearbetningen av svaren sorterades och kategoriserades texten på det sätt som Patel och Davidson (2003, s. 119-122) benämner fenomenografisk metod. Metoden innebär att svaren sorteras och kategoriseras utgående från likheter och olikheter i texterna. Överskådligheten ökar med färre kategorier och liknande svar befäster en
kategori, samtidigt som reliabiliteten ökar med variationen. Detta är ett dilemma. Reliabiliteten och validiteten, d.v.s. trovärdigheten bör ha ökat för att vi har varit två och har kunnat diskutera detta dilemma i bearbetningsprocessen. Både negativa och positiva svar fanns bland svarsalternativen. I vår undersökning innebär detta ett di-lemma för tolkningen av svaren eftersom de som är negativa till enkäter ofta har sva-rat fåordigt medan de som är positiva till enkäter har lagt ut texten mera. Det är en nackdel att inte kunna ställa svaren emot varandra. Denna svårighet kan belysas med exempel på svar till fråga 3 (se ovan). Svarande nr 5 gav ett positivt, långt svar:
Ofta i min undervisning. För att utvärdera ett arbetsområde samt för att se hur upplägget ska bli i nästkommande arbetsområde. Nästan alltid anonymt. (enkät-svar nr 5)
Det negativa svaret från svarande nr 15 var betydligt kortare:
Nej (enkätsvar nr 15)
Att i detta fall framhäva det positiva i svar från respondent 5 på fråga nr 3 är lätt, men det går inte att ställa det mot svaret från informant 15 och dra några slutsatser utgående från en jämförelse. Trovärdigheten i vår undersökning när det gäller att tolka det positiva mot det negativa är därför liten. Däremot bör tolkningen av enkät-svaren som rör enkätanvändning i undervisningen ha hög trovärdighet. Det har att göra med att de svaren är mer utvecklade. Vi har diskuterat och bearbetat svaren till-sammans, vilket har medfört ökad validitet.
Det finns för- och nackdelar med att ha en anonym enkät jämfört med att ha kvar kontaktmöjligheten. Avsaknaden av total anonymitet i vår enkät kan eventuellt på-verka svaren och särskilt känslig information kanske inte kommer fram. I och med att vi inte har anonymitet behåller vi kontaktmöjligheten. Det är främst ett sätt att hålla dörren öppen för en eventuell fördjupning av undersökningen genom intervjuer. Det kan ha påverkat svaren i undersökningen både i fråga om känsliga svar och i hur utvecklade svar vi fått. Å andra sidan kan det också medfört mer genomtänkta svar.
Svaren på en enkät kan påverkas av vem som är avsändare till enkäten. Besvararen skulle kunna tänkas känna tvång på sig att svara på ett visst sätt om denne är i en beroendeställning till avsändaren. Detta skriver även Trost (2001) om och varnar för att reliabiliteten minskar i dessa sammanhang. Vi är, som lärarstudenter, förhållan-devis neutrala jämfört med t.ex. arbetsgivare och kontrollanter. Likväl är beroende-ställningen ett dilemma för alla som använder enkäter och det är därför som det är så viktigt att förklara syftet med undersökningen. Den kan bara genomföras med hög trovärdighet och tillförlitlighet om besvararen är medveten om syftet, vilket även Trost (2001) poängterar.
4.4
Genomförande
Vi har gjort en undersökning med öppna frågor i enkätform till lärare i Västerviks kommunala skolor Efter att ha diskuterat olika frågeställningar fram och tillbaka kom vi fram till sju frågeställningar där personen ifråga fick svara med sina egna tankar. Frågorna byggde på syftet i undersökningen. En enkät med intervjufrågor sattes ihop. Vi skickade ut 21 enkäter via e-brev till lärare som vi fått kontakt med genom våra VFU-platser från lärarutbildningen. I e-brevet, missivet, som vi skickade
tillsammans med vår enkät skrev vi dels att läraren gärna fick skicka vidare till övri-ga lärare på sin skola, dels att vi ville ha ett svar inom en vecka för att få tid på oss att sammanställa svaren. När vi fick in enkätsvaren skickade vi ett svar där vi tacka-de för tacka-deras medverkan. Enkäterna numreratacka-des efterhand och inga namn fanns med i enkätsvaren. En textanalys av svaren gjordes på liknande sätt som finns beskrivet i Patel & Davidson (2003, s. 119-122). Vi valde att använda oss av datorn och svaren skrevs ner i ett worddokument, där de sorterades under respektive fråga och jämför-des. Vidare bearbetades svaren genom att specifika ord, stolpar eller sammanfatt-ningar av svaren skrevs in i ett excelark, fråga för fråga. Det gav en bra överblick och det gick att se likheter och skillnader på ett enkelt sätt. Med hjälp av nyckelorden har vi kunnat se tendenser i texten.
4.5
Urval
Svarsfrekvensen i vår undersökning är obestämd och vi får anta att den är låg efter-som e-brevet borde ha gått ut till de flesta lärarna i kommunen. Det är mycket osä-kert i vilken mån de som svarat är representativa för alla lärare verksamma i Väster-viks kommun. Det finns fyra olika grupper representerade i vårt arbete: lärare verk-samma i lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Det totala antalet lärare som erhöll enkäten var 23; utav dessa valde två att inte svara på enkäten. Enkäterna har skickats ut via e-post med hjälp av "skicka vidare principen". Respondenterna i gruppen lågstadielärare utgörs av en man och två kvinnor, gruppen mellanstadielära-re en man och sex kvinnor samt gruppen högstadieläramellanstadielära-re av fyra män och tmellanstadielära-re kvin-nor. Gruppen gymnasielärare utgjordes av fyra kvinkvin-nor. Antalet svar inom respektive grupp redovisas i Tabell 2.
Tabell 2: Numrering av enkätsvar och antal svar i respektive lärargrupp.
Enkät nr: Antal (st) Lågstadielärare 8, 18 och 20 3 Mellanstadielärare 2, 3, 6, 11, 14, 17, och 19 7 Högstadielärare 1, 5, 9, 10, 12, 13, och 16 7 Gymnasielärare 4, 7, 15 och 21 4
4.6
Studiens begränsningar
I samband med enkätstudier är det vanligt att man inleder med att formulera och ana-lysera resultatet av en provenkät. Genom att genomföra en sådan pilotstudie kan man upptäcka felformuleringar i enkäten eller uppmärksammas om att kanske någon fråga tolkas på ett oförutsett sätt. På grund av tidsbrist fanns det dock ingen möjlighet att genomföra en sådan pilotstudie.
Studien baseras på svar från fyra grupper av lärare, nämligen låg-, mellan-, högsta-die- samt gymnasielärare. Totalt deltog 23 lärare i undersökningen, varför vi anser att studien i sin helhet inte täcker upp alla eventuella variationer som kan förekomma vid besvarande av frågorna. Specifikt var underlaget i grupperna lågstadie- och gym-nasielärare ganska litet. De som inte valt att svara alls skulle vara intressanta att få
kontakt med, för att ta reda på varför de valt att avstå att svara. Det skulle höjt tro-värdigheten i vår studie.
4.7
Etiska frågeställningar
I samband med vetenskapligt arbete behöver en rad etiska ställningstaganden göras. Vi följer vetenskapsrådets forskningsetiska principer om information, samtycke, kon-fidentialitet och nyttjande (Vetenskapsrådet, 2002). Det var frivilligt att svara på en-käten och de som valde att svara gav därmed sitt samtycke att vi fick använda deras svar i vår uppsats. Några som fick e-brevet valde att inte svara på vår enkät. Det finns troligen flera som inte svarat eftersom vi inte känner till alla som fått vårt ut-skick.
Bjørndal (2005) fångar väl det etiska förhållningsätt det innebär att på ett ansvarsfullt sätt göra en undersökning, som följande citat visar:
Ett värderande öga ska aldrig vara till skada för dem som observeras. Det ska hjälpa dem i deras utveckling och även dig själv i din utveckling. Etiken handlar i detta sammanhang om att du inte ska agera på ett omedvetet sätt, utan istället fundera mycket över vad som är bäst för dem du ska hjälpa. (Bjørndal, 2005 s. 143.)
Vi hoppas att vi i vårt examensarbete kan bidra till ny kunskap om enkätens använd-barhet i undervisningen. Vi vill i detta sammanhang med Bjørndal (2005) betona respekten för den enskildes integritet:
En pedagog som tar ställning till etiska hänsyn låter sina observerande ögon sty-ras av respekten för den enskildes integritet. (Bjørndal, 2005 s. 141)
Som citatet visar är respekten ett viktigt värde, liksom hänsyn och en tacksamhet till de som hjälpt oss att genomföra den här undersökningen. Detta anser vi präglar vårt förhållningssätt i arbetet med svaren. Enkäterna kom tillbaka till oss som e-brev och avsändaren var synlig, däremot har all information från respondenterna avidentifie-rats i hanteringen och därmed uppfylls villkoren för konfidentialitet (Vetenskapsrå-det, 2002). Vi informerade som sig bör om konfidentialiteten i missivet (Trost, 2001, s. 96).
Vi har i respekt för den enskilde gjort fler etiska ställningstaganden, t.ex. hur man ställer frågor och tackar för medverkan. Dessutom kan det vara värt att nämna en diskussion vi haft om genus där vi rannsakat vår undersökning och kommit fram till att vi inte har möjlighet att dra några slutsatser om manliga eller kvinnliga respon-denter visar på särskilda likheter eller olikheter i sina svar.
5
RESULTAT OCH DISKUSSION
I detta avsnitt kommer de svar vi erhållit på vår enkät till lärare i Västerviks kommu-nala skolor att redovisas och diskuteras. Hur enkäter används i skolan kommer att presenteras med hjälp av citat från undersökningen och referenser till litteratur inom utbildningsvetenskapen. Utvecklingsmöjligheter för enkäter kommer att diskuteras och knytas till referenser.
5.1
Användning av enkäter
Enkäter används i utvärderingssammanhang i syfte att få reda på trivsel och intressen hos eleverna samt för att kartlägga kunskaper, alternativt förkunskaper. I detta kapi-tel kommer resultat från vår enkät med intervjufrågor att presenteras och jämföras med teorier och tankar från litteraturen i bakgrunden.
5.1.1
Syften med enkäter
Lärarna använder den kännedom om elevernas kunskaper och trivsel som de erhållit med hjälp av enkäterna för planering och för förberedelse av utvecklingssamtal. Med hjälp av denna kännedom förändrar och utvecklar lärarna undervisningen kontinuer-ligt, vilket innebär att eleverna får inflytande över undervisningen.
I våra rådata har vi lagt märke till att lärarna har flera syften för enkätundersökning-ar. Några exempel på syften är att ta reda på 1) hur eleverna trivs, 2) vilka intressen eleverna har, samt 3) vilka tankar och förkunskaper eleverna har. Lärarna vill göra detta för att utveckla och planera sin undervisning. En högstadielärare skriver om enkäter på följande sätt:
Ibland använder jag en enkel enkät för att snabbt och anonymt få en hum om hur eleverna trivs i klassen och om det är något jag behöver göra för att förbättra gruppkänslan. T.ex. omplacering, samtal eller dylikt. Just anonymt är bra. (Ibland kan det ta ett tag innan eleverna får förtroende för att jag verkligen hante-rar svaren anonymt också.) (Från enkätsvar nr. 5.)
I flera av enkätsvaren finns redogörelser om olika enkäter och frågeformulär som används i undervisningen. Enkäter används övergripande i kommunens alla skolor och lokalt i den egna verksamheten. Ett exempel på övergripande enkäter är Väster-viks kommuns cockpit (BUN, 2007-12-17), som utvärderar kommunens verksamhet. I lärarens egen verksamhet används enkäter t.ex. i samband med utvärderingar vid kursslut. En högstadielärare skriver följande:
Jag använder ofta kvalitativ utvärdering där eleverna får tänka över arbetssätt och vad de lärt sig. Utifrån det funderar jag över vilken typ av undervisning som är bäst för respektive klass/elev. I samband med individuell utvecklingsplan (IUP) används enkäter i år 7 för att lättare lära känna elevens intressen. (Från en-kätsvar nr. 12.)
Samma lärare anger även att hon/han använder enkäter i samband med utvecklings-samtal för att lära känna elevens intressen. Det här är ett bra sätt att arbeta på. Det följer skolans uppdrag enligt läroplanen (Utbildningsdepartementet, 1994) och kan även användas för att öka elevernas motivation, eftersom intresse är känslan som föregår motivation. Motivation består att flera delar. Deci & Ryan (1985, se Passer,
2007) tar upp inre motivation i förhållande till yttre. Det här sambandet mellan in-tresse och motivation är intressant eftersom elevens egen drivkraft att lära nytt kan ökas med hjälp av den inre motivationen.
Vi vill använda enkäterna för att öka den inre motivationen och där med öka själv-känslan hos eleven. Däremot tycker vi skolan har tillräckligt med verktyg för att ska-pa yttre motivation (se Bakgrund om yttre och inre motivation, 2.4.2). Vidare skriver en lärare på lågstadiet så här om ett frågeformulär inför utvecklingssamtal:
Inför varje utvecklingssamtal skickar jag hem ett papper med frågor. Svaren pra-tar vi om vid samtalet. Jag gör ingen sammanställning, så det kanske inte är en enkät i den meningen. Svaren använder jag för att försöka förbättra undervis-ningen och trivseln för varje barn. Det är ett bra sätt att ta reda på vad barnen och föräldrarna tycker om sin skolsituation. (Från enkätsvar nr. 18.)
Att skicka ut frågor i förväg är ett vanligt sätt att förbereda eleven och föräldrarna inför utvecklingssamtal. Det frågeformulär som beskrivs här kan närmast liknas vid en öppen enkät som har till syfte att användas i ett samtal. Utvecklingssamtalet och utvärderingar med utrymme för reflektion medför möjlighet att synliggöra lärandet. Dewey (1948 se Forssell, 2007) skapat med sina tankar om intressets roll för motiva-tion och lärande. En enkät med syfte att ta reda på intressen kan vara ett sätt att starta eller utvärdera undervisning med. Elevernas egna tankar och förförståelse får forma vad undervisningen handlar om i en dialog med läraren, dvs. ett perspektiv med språket i fokus som Vygotsky betonar i och med begreppet ZPD (Vygotsky, 1978 se Forssell, 2007). Här fungerar läraren som en reseledare som guidar eleven rätt genom lärandets svårigheter så eleven skall kunna tillgodo sig lärandet på bästa möjliga sätt.
5.1.2
Frågeformulering i enkäter
Enkätformulären som används ska, enligt lärarna i denna undersökning, ha tydliga frågor och beröra elevens förkunskaper och intressen. De ska ge utrymme för reflek-tion, både vid själva skrivtillfället och vid en senare diskussion av resultaten, vilket leder till lärande.
Resultatet visar att det sätt på vilket frågorna formuleras har stor betydelse för kvali-tén på svaren, oavsett om det är en öppen eller en anonym enkät, som också Bjørndal (2005) tar upp. Dilemmat är att formulera bra frågor till det syfte som man vill un-dersöka. I resultaten har lärare från högstadiet och gymnasiet skrivit om tre värden, som frågorna bör visa. Dessa värden är tydlighet, närhet till individen och utrymme för reflektion. Här följer ett citat angående hur en bra enkät bör se ut för eleverna. Där skriver en högstadielärare följande:
"Tydliga frågor och med tydligt syfte. Det är ytterst viktigt hur frågorna formu-leras."(från enkätsvar nr. 1).
Tydligheten är ett av dessa värden som frågeformulering handlar om. Vidare skriver en lärare på gymnasiet att enkäter ska vara:
Lättbesvarad. Vända sig till individen, att känna sig personligen berörd är alltid ett bra förhållningssätt och väcker mer intresse än standardfrågor eller frågor som alltid kommer tillbaka. (Från enkätsvar nr. 7.)
