EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:98
Primärvårdssjuksköterskans preventiva arbete vid övervikt
och fetma
Maria Ljungquist
Martina Ross
Examensarbetets titel:
Primärvårdssjuksköterskans preventiva arbete vid övervikt och fetma
Författare: Maria Ljungquist och Martina Ross Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18v Handledare: Ann-Britt Thorén
Examinator: Lena Nordholm
Sammanfattning
Övervikt och fetma är idag ett folkhälsoproblem. Följderna kan resultera i livsavgörande sjukdomar vilket även bidrar till belastning på hälso- och sjukvårdsekonomin Det är även kopplat till lägre livskvalité såväl fysiskt som psykiskt. Sjuksköterskans roll som omvårdnadsansvarig kan vara betydelsefull, med bred kunskap baserad på evidens och patientnära arbete. Primärvården är lättillgänglig vård där möjligheten finns att arbete preventivt. I mötet är det viktigt att sjuksköterskan förstår patientens helhet samt skapar ett samarbete för att frambringa motivation till beteendeförändring. Följderna av övervikt och fetma kan leda till förtidig död men ändå ses en årlig ökning vilket gör det framträdande att brister finns någonstans i vårdkedjan. Syftet med studien är att belysa primärvårdssjuksköterskans preventiva arbete vid övervikt och fetma. Metoden som användes var en litteraturöversikt vilket innebär att som forskare skaffar ny kunskap om ett visst område som fångat ens intresse. Dataanalysen resulterade i tre huvudteman och åtta subteman. Första huvudtemat att etablera en preventiv rådgivning kräver kontinuitet, samarbete professioner emellan samt en förmåga att nå patienten. Huvudtema två beskriver pedagogiska metoder som lärbara ögonblick och motiverande samtal, vilket kan användas fördelaktigt i mötet med patienten. Sista huvudtemat handlar om sjuksköterskans utmaningar vid livsstilsrådgivning, att använda vård som är evidensbaserad, ha en dialog kring annat än vikten samt vilka svårigheter det finns med att applicera motiverande intervjuer (MI) i sitt preventiva arbete. Det mest framträdande är mötet och samtalets betydelse, dock finns fortfarande förbättringsområden som på sikt kan leda till att folkhälsoproblemen övervikt och fetma minskar.
Nyckelord: Övervikt, fetma, prevention, motiverande samtal, pedagogik, primärvård,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Övervikt och fetma _________________________________________________________ 1 BMI och Midjemått ________________________________________________________ 1 Riskfaktorer och den ekonomisk påverkan _____________________________________ 1 Sjuksköterskans roll ________________________________________________________ 2 Preventivt arbete inom primärvården _________________________________________ 2 Motiverande samtal ________________________________________________________ 3 Vårdande möte ____________________________________________________________ 3 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 4 METOD _____________________________________________________________ 4 Datainsamling _____________________________________________________________ 4 Avgränsningar och inklusionskriterier ________________________________________ 5 Urval ____________________________________________________________________ 5 Dataanalys ________________________________________________________________ 6 Forskningsetiska överväganden ______________________________________________ 6 RESULTAT __________________________________________________________ 7
Etablera en grund för rådgivning _____________________________________________ 7 Nå patientens livssituation _________________________________________________________ 7 Samverkan i teamet ______________________________________________________________ 8 Skapa kontinuitet för patienten ______________________________________________________ 8 Använda pedagogiska metoder _______________________________________________ 9 Lärbara ögonblick ________________________________________________________________ 9 Motiverande samtal ______________________________________________________________ 9 Utmaningar vid livsstilsrådgivning __________________________________________ 10
Evidensbaserat stöd _____________________________________________________________ 10 Samtala kring annat än vikt _______________________________________________________ 10 Svårigheter med att använda MI ____________________________________________________ 11 DISKUSSION _______________________________________________________ 11 Metoddiskussion __________________________________________________________ 11 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 12 Hållbar utveckling ________________________________________________________ 14 SLUTSATS __________________________________________________________ 15 Framtida forskning _______________________________________________________ 15
Kliniska implikationer _____________________________________________________ 15 REFERENSER ______________________________________________________ 16
BILAGA I _____________________________________________________________________ 20 BILAGA II ____________________________________________________________________ 22
INLEDNING
Vi har valt att belysa ämnet övervikt baserat på det intresse som väcktes i vår verksamhetsförlagda utbildning inom primärvården samt i övriga situationer när vi vårdat patienter med övervikt. I samtliga möten har vi upplevt svårigheter att samtala kring vikt och hälsobeteenden, då det upplevts som ett känsligt ämne att beröra. Detta tror vi främst grundar sig i de normer som existerar i samhället och som kan resultera i en känsla av skam för individen. Övervikt och fetma är idag ett tilltagande folkhälsoproblem där det finns ett multifaktoriellt samband med andra livsavgörande sjukdomar. De följdsjukdomar patienterna kan drabbas av berör många professioner i en vårdkedja, som blir kostsamt för såväl individen som samhället. I vår framtida roll önskar vi finna verktyg och kunskap hur ett vårdande samtal kan främja hälsobeteendet hos patienter med övervikt eller fetma, vilken förhoppningsvis vår studie kan tydliggöra.
BAKGRUND
Övervikt och fetma
Definitionen av övervikt är när kroppsvikten överstiger gränsen för vad som anses vara hälsosamt. Övervikt är ingen sjukdom, men en stor riskfaktor till att utveckla fetma. Det ses ett starkt samband mellan övervikt och levnadsvanor (Brydolf 2020). En person definieras som överviktig vid ett Body Mass Index (BMI) mellan 25-29,9 (Brydolf 2018). Fetma är däremot en sjukdom som innebär en stor belastning på hela kroppen vilket kan äventyra hälsan och ge följdsjukdomar. Den dominerande orsaken till utveckling av fetma är ett kaloriöverskott. Andra riskfaktorer kan vara; genetiskt anlag, påverkan av läkemedel, stillasittande livsstil men även det sociala och psykiska måendet. Fetma delas in i tre stadier beroende på BMI och gränsvärde; grad I (30,0-34,9), grad II (35,0-39,9) och grad III (>40) (Mårlid, Olbers & Torgerson 2018).
BMI och Midjemått
Att definieras som överviktig baseras på två mätmetoder, mäta midjemått och räkna ut BMI. Fettet som ansamlas kring buken beskrivs som det “ohälsosamma fettet”, bukfettet har en annan sammansättning och har således en patologisk kardiovaskulär effekt på sikt. Mäta midjeomfånget uppges vara mest fördelaktig när samvariationen mellan bukfetma och kardiovaskulära riskfaktorer bedöms, allt som överstiger >94 cm, hos män, >80 cm hos kvinnor utgör en risk (Brydolf 2018). BMI är ett statistiskt mått som beskriver proportionen mellan längd och vikt. Vikten divideras med längden i kvadrat. BMI räknar endast ut den totala volymen av kroppen och tar inte hänsyn till fördelningen av fett eller mängden muskelmassa, BMI är således inte ett tillförlitligt mått för alla (WHO 2020).
Riskfaktorer och den ekonomisk påverkan
Övervikt behöver inte medföra risk för hälsan, däremot kan det ses som en varningssignal för andra sjukdomstillstånd eftersom det endast klassificeras som en riskfaktor till skillnad mot fetma som är en sjukdom. Diabetes typ 2, hypertoni, åderförkalkning, degenerativa ledsjukdomar och cancer är sjukdomar som kan uppstå till följd av övervikt och fetma (Brydolf 2020). SBU (u.å, ss. 9-10) belyser andra hälsorisker som kan vara
viktiga att beakta då tidigare studier har påvisat ett samband mellan övervikt och en lägre psykisk och fysisk livskvalité. WHO (2020) slår fast att övervikt och fetma idag leder till fler dödsfall än undervikt. De belyser även att antalet människor med högt BMI tredubblats i alla åldrar globalt på cirka 40 år med geografiska skillnader. Samhället främjar utvecklingen av fetma då vi idag har ökade tillgångar som gynnar kaloriintaget. Folkhälsomyndigheten (2020) rapporterar att fetma kan kosta samhället 70 miljarder kronor per år. Om utvecklingen av fetma fortskrider i samma takt kan belastningen på hälso- och sjukvårdsekonomin öka med 17 miljarder kronor till år 2030 i Sverige.
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskan har omvårdnad som sitt primära ansvar, i detta vilar ett brett kunskapsområde som vägleds av vetenskap och patientnära arbete (Svensk sjuksköterskeförening 2009). För att uppnå en god omvårdnad i rollen som sjuksköterska ska flera olika kompetensområden användas i arbetet. Bergbom (2019 s.89) skriver att dessa områden innefattar förmågan att ha en god teamsamverkan, vara informativ, bedriva en säker vård, bevaka evidens och kvalitetsutveckling samt tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt. Ett etiskt perspektiv är något som ska genomsyra professionen, detta genom att företräda patienten, främja autonomin och tillämpa mänskliga rättigheter oavsett kön, kultur och etnicitet (Svensk sjuksköterskeförening 2009). Sjuksköterskan har ett personligt och moraliskt ansvar att bistå patienten i sin strävan att återfå och bibehålla sin hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2017, s. 4). Hälsa och ohälsa beskrivs som flerdimensionellt och komplext fenomen, då begreppen betonas som subjektiva och något föränderliga. Det fysiska och psykiska separeras inte utan erfars som en helhet (Ekebergh 2015b, s.29).
Preventivt arbete inom primärvården
Samlingsbegreppet prevention betyder enligt Nationalencyklopedin (u.å) ’förhinder, förhindra’. Ett preventivt arbete avser vårdarens förmåga att förebygga samt påverka sjukdom och ohälsa. Således kan prevention delas in i tre sektioner: primär, sekundär-och tertiärprevention som integreras med var i sjukdomsförloppet patienten befinner sig. Primärprevention innebär att förebygga sjukdom hos den friska individen. Sekundärprevention avser att bromsa en befintlig sjukdom och tertiär prevention innebär att reducera funktionsnedsättningar som hör till en specifik sjukdom (Svensk sjuksköterskeförening 2008, s. 11). Inom primärvården ska patientens behov och individuella förutsättningar vara det centrala. En gemensam bas för primärvården innefattar att förebygga, diagnostisera, behandla samt rehabilitera. Gemensamt är att vården ska vara lättillgänglig, men att varje landsting har möjlighet att reglera arbetet utefter vårdbehovet (Svenska läkaresällskapet 2018, s.14).
Waldenström (2016) beskriver att ett preventivt och hälsofrämjande arbete utgår ifrån fyra perspektiv; Individ, befolkning, medarbetare, styr-och ledningsperspektivet. Individperspektivet lyfts som förmågan att fånga patientens tillit. Detta genom att utgå ifrån patientens resurser som möjliggör delaktighet, vilket kan öka patientens motivation att sträva mot att återfå sin hälsa. Det befolkningsinriktade perspektivet omfattar en samhällsgrupp med minskad hälsoutveckling där hälsofrämjande arbete kan genomföras. Sjöholm (2007) redovisar ett svenskt resultat från den globala IDEA-studien från ett
oselekterat primärvårds-urval. Där definierades 30-40% överviktiga och 20% diagnostiserades med fetma av samtliga av vårdcentralens patienter. Personer med övervikt eller fetma utgör således en stor del av primärvårdens patienter. Waldenström (2016) belyser vinsten av hälsofrämjande arbete, då detta genererar ökad hälsa i befolkningen som i sin tur leder till minskat behov av vårdinsatser.
Motiverande samtal
Motiverande samtal är en kommunikationsmetod där mycket vikt läggs på att skapa samarbete mellan patient och sjuksköterska. Fyra delar kan beskriva det som präglar MI: partnerskap, acceptans, medkänsla och evokation. Innehållet i dessa delar handlar om att respektera patientens självbestämmande, visa medkänsla samt lyfta och se patienten. Forma ett samarbete där man kan få patienten att se sin individuella kapacitet och motivation. Det finns nödvändiga och centrala förmågor som krävs för att arbeta med MI. Ställa öppna frågor för att frambringa patientens egna tankar och önskemål om kommande förändring samt bekräfta patienten genom hela processen. Reflektion och sammanfattning är av stor vikt så alla förstår vad som sagts men också för att visa på att man som sjuksköterska har lyssnat och sett patienten (Östlund, Kristofferzon, Häggström & Wadensten 2015; Östlund, Wadensten, Kristofferzon & Häggström 2014).
MI används oftast under behandling eller rådgivning till människor som har behov av beteendeförändringar kopplat till livsstilen. Kost och motion är två faktorer som kan relateras till livsstil. Stödja motivationen är det primära för metoden samt hjälpa till att påbörja en reflektion hos patienten som kan ge nya perspektiv inför kommande förändring (Socialstyrelsen 2019a). I europeiska riktlinjer inom primärvården belyses MI vara en utav de mest framgångsrika metoderna vid behandling av fetma, MI bör initieras i samtliga patientmöten för att kunna förstärka patientens motivation (Durrer-Schutz et al. 2019).
Vårdande möte
En vårdande vård är ett professionellt engagemang, där vårdaren använder sin kunskap för att kunna se, lyssna, tänka, känna och förstå i det individuella mötet. Ett möte med vårdande karaktär syftar till att stärka patientens hälsoprocess. Utmaningen landar i att förstå helheten av patientens berättelse. Detta kan uppfyllas genom sjuksköterskans lyhördhet i samtalet och erhålls lärdom om patientens syn på sin hälsa, som i sin tur kan användas som en vårdande insats (Ekebergh 2015c, ss. 121-122). Enligt patientlagen kapitel 5 §3 ska vården utformas tillsammans med patienten utefter dennes önskemål (SFS 2014:821). Patientens delaktighet och medverkan är således en grundpelare för att patientlagen ska efterföljas.
Genom att delaktighet tillämpas bevaras patientens känsla av kroppslig egenkontroll, vilket på sikt gynnar läkeprocessen (Ekebergh 2015c, s. 127). I en observationsstudie med personer som definierades överviktiga lyfts interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare. I vissa situationer definierades mötet som lärbart och kunde då påverka patientens hälsobeteende positivt och på sikt minska kardiovaskulära riskfaktorer (Flocke et al. 2014). Sjuksköterskan kan ha en stor betydelse i den förebyggande vården av patienter med övervikt eller fetma. Enligt Hughes-Hallberg, Jefferson, Melvin,
Lashanta-ris och Chukwuka (2017) visar forskning att det finns ett samband mellan personal som har god kunskap om obesitas och patienter som bejakar livsstilsförändringar. I studien framgår att personalen anses vara ett hjälpmedel för att nå patientens motivation och bekräftar den kunskapsklyfta som idag finns och belyser behovet av vidareutbildning i ämnet (Ibid). Rehn (2019, s. 66) har visat att sjuksköterskans kunskaper inte är av största vikt i samtalet, men ligger till grund för att kunna tydliggöra riskerna med sjukdomen. Det handlar istället om att vägleda patienten genom att vårdaren samspelar kunskap med skicklig pedagogik.
PROBLEMFORMULERING
Konsekvensen av tillståndet övervikt och fetma är oftast kroniska sjukdomar som kräver livslånga behandlingar. Det omfattar idag en stor patientgrupp i samhället som fordrar mycket av vårdens resurser. Enligt Folkhälsomyndighetens årsrapport (2019) ses en statistisk säkerställd ökning av övervikt hos befolkningen. De belyser även att det finns ett samband mellan patientgruppen och tidig död. En stor del av primärvårdens resurser används till patienter med övervikt och fetma med tanke på att följdsjukdomarna berör primärvårdens specialistområden. Arbetet med detta kräver ett brett kunskapsområde men även en förmåga att kunna bemöta varje individ på ett professionellt sätt. Trots detta finns brister någonstans i vårdkedjan med tanke på ökningen som årligen rapporteras. Vi vill med denna litteraturöversikt undersöka de främsta komponenterna i sjuksköterskans preventiva arbete vid övervikt och fetma inom primärvården.
SYFTE
Syftet är att belysa primärvårdssjuksköterskans preventiva arbete vid övervikt och fetma.
METOD
Studien startade med en diskussion om vilka problemområdet som kunde identifieras inom vården. Kravet var att ämnet skulle utgöra ett folkhälsoproblem som sträcker sig både nationellt och globalt, där sjuksköterskan är en påverkbar faktor. Efter val av ämne, valdes metoden till kandidatuppsatsen. En litteraturöversikt enligt Friberg (2017, ss. 141-144) syftar till att först skapa en översikt över ett specifikt kunskapsområde. Därefter finna relevanta artiklar som besvarar studiens syfte, för att sedan kritiskt granska, sammanställa resultat, jämföra och skapa en god överblick. Slutligen påbörjas ett resultat av artiklarna som kan kopplas samman till uppsatsens syfte. Denna studie grundar sig på både kvalitativ-och kvantitativ forskning, detta baserat på att kunna fånga två olika synvinklar. Sjuksköterskans beskrivande upplevelse samt vilken effekt omvårdnadsåtgärderna gav.
Datainsamling
Eftersom examensarbetet skulle baseras på redan befintlig forskning användes CINAHL (Cumlulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och PubMed som databaser, baserat på att forskningen inriktar sig på hälso-och sjukvård. I början användes enbart sökord som fångade artiklar med ämnet; OVERWEIGHT*, detta resulterade i över 31
000 träffar. Därefter valdes ytterligare sökord för att begränsa träffarna till studiens syfte med hjälp av ämnesguiden MeSH.
De olika nyckelord som kombinerades var: Overweight*, obesity*, BMI, primary care,
prevention, motivational interviewing, motivational, health behavior, patient, healthy lifestyle, nurse*. Målet var att finna ett greppbart antal befintliga artiklar som skulle
matcha med studiens syfte. Antalet träffar var varierande beroende på hur de olika sökorden kombinerades. Se bilaga 1.
Avgränsningar och inklusionskriterier
Författarna sökte artiklar med publikationsdatum 2010-2020 då relativt ny forskning önskades. Engelsk text var en gemensam avgränsning i båda databaserna. I Cinahl valdes avgränsning: Peer reviewed och i Pubmed: Nursing Journals. Träffarna resulterade i flera relevanta artiklar, varav flera studier beskrev sjuksköterskors erfarenheter att vårda barn med fetma eller övervikt. Som exklusionskriterier valdes därför: NOT kids or children vid fåtal sökningar samt: All adults, 19+ years i samtliga sökningar (Tabell 1). Inga geografiska avgränsningar gjordes grundat på att ämnet i studien är ett världsproblem.
Tabell 1. Översikt av inklusions-och exklusionskriterier
Inklusionskriterer Exklusionskriterer
Peer-reviewed Barn
Engelskt språk Gravida
Publikation: 2010-2020 Övervikt och fetma som sekundär sjukdom Free full text Överviktiga sjuksköterskor
All adults, 19+ years. Sjuksköterskestudenter Sjukvårdspersonal
Etiskt övervägd studie
Urval
Utifrån sökningar och träffar i databaserna lästes abstrakt vars rubriker fångade författarnas intresse och som kunde kopplas till syftet. Totalt gick författarna igenom 49 abstrakts, flertalet artiklar handlade om överviktiga sjuksköterskor eller attityder mot överviktiga. Många artiklar var även interventioner som drevs av studenter eller personal som inte hade en koppling till hälso-och sjukvård. Dessa artiklar exkluderades och gick inte vidare till granskning. Slutligen resulterade det i 12 stycken vetenskapliga artiklar.
Dataanalys
De valda 12 artiklarna som gick vidare för granskning lästes i det första skedet gemensamt av författarna. I det andra skedet bearbetades artiklarna på nytt genom Fribergs granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier (2017, ss. 187-188). Detta för att erhålla en klarare bild samt få en djupare förståelse för innehållet av varje artikel. I det tredje skedet studerades artiklarna återigen, då skrevs anteckningar och sammanfattningar parallellt, som samtidigt kunde föras in i Fribergs översiktstabell (Friberg 2017, s.183). Se bilaga 2.
Med hjälp av bilaga 2 kunde författarna få en god överblick över huvudfynden från artiklarnas resultat. Genom tidigare beskrivning av tillvägagångssätt i dataanalysen identifierades flera genomgående och återkommande begrepp, vilket skapade meningsbärande enheter. Dessa urskildes med hjälp av färgpennor som vidare kunde klargöra likheter samt skillnader i artiklarnas resultat. Gul, grön och blå färgkod stod för huvudteman och orange färgkod stod för potentiella subteman. I det fjärde skedet delades artiklarna upp utefter färgkoder författare emellan, detta för att dels optimera tid och effektivitet. Vidare kunde respektive resultatdel påbörjas. Slutligen fick vardera författare ge en noggrann beskrivning för det avsnitt som skulle presentera litteraturöversiktens resultatdel, genom detta öppnades en reflektion och diskussion huruvida huvudteman med tillhörande subteman besvarade syftet. Slutligen bidrog detta till ett gemensamt framtaget resultat.
Forskningsetiska överväganden
Forsberg och Wengström (2016, s. 59) beskriver att det finns några viktiga punkter att rätta sig efter när det gäller att tillämpa forskningsetiska övervägande i sin litteraturstudie. Forskningsetik kan således uppnås genom noga val av studier som ingår i uppsatsen, dessa studier bör ha ett befintligt etiskt övervägande, alternativt godkänt medgivande från en etisk kommitté. Under granskningen av valda artiklar till kandidatuppsatsen var etiskt övervägande något som ingick i inklusionskriterierna och i översiktstabellen. Ett tillämpat samtyckeskrav samt artiklar godkända av en etisk kommitté var något författarna värderade högt i urvalet.
RESULTAT
Studien resulterade i tre huvudteman; Etablera en grund för rådgivning, använda pedagogiska metoder samt utmaningar vid livsstilsrådgivning med tillhörande subteman
(Tabell 2).
Tabell 2. Huvudtema och subteman
Huvudteman Subteman
Etablera en grund för rådgivning Nå patientens livssituation Samverkan i teamet
Skapa kontinuitet för patienten Använda pedagogiska metoder Lärbara ögonblick
Motiverande samtal Utmaningar vid livsstilsrådgivning Evidensbaserat stöd
Samtala kring annat än vikt Svårigheter med att använda MI
Etablera en grund för rådgivning
Det första huvudtemat med tillhörande subteman handlar om viktiga områden sjuksköterskan behöver beakta för att kunna möjliggöra ett patientmöte med prevention som mål. Det handlar om att få kunskap om patientens livssituation samt samverkan i teamet och att som vårdgivare skapa kontinuitet för patienten.
Nå patientens livssituation
Sjuksköterskor inom primärvården möts ofta av orealistiska viktminskningsmål hos patienter med övervikt eller fetma (Gudzune, Clark, Appel & Bennet 2012). Sjuksköterskan har därför en central roll när det gäller att forma och påverka patientens målsättning. Att kunna nå patientens livssituation genom samtalet ses som en primärpreventiv grund (Bräutigam-Ewe, Lydell, Månsson, Johansson & Hildingh 2016; Gudzune et al. 2012; Holmgren, Sandberg & Ahlström 2019).
Bräutigam-Ewe et. al (2016) belyser sjuksköterskans personliga stöd som en framgångsrik metod i mötet med överviktiga patienter, där personlig coaching ökar patientens riktning mot sina individuella mål. Gudzune et. al (2012) uppger att en god relation mellan sjuksköterska och patient är basen för att kunna främja rådgivning. Genom att etablera en relation, öppnar det upp möjligheten för sjuksköterskan att kunna se patientens individuella behov och resurser. Sjuksköterskan kan då genom sin rådgivningsteknik forma realistiska viktminskningsmål (ibid). Sjuksköterskorna uppger att patienternas livssituation är viktig för att kunna tillämpa en framgångsrik rådgivning. Inom primärvården beskrivs samtalen som grundläggande för att kunna delge kunskap om sjukdom och hälsa, men även få insikt i patientens livssituation. Detta kan
sammantaget skapa mål som strävar mot en hälsosammare livsstil (Holmgren, Sandberg & Ahlströms, 2019).
Samverkan i teamet
Inom primärvården finns det en stor tillgång av yrkesprofessioner vilket kan vara behjälpligt i sjuksköterskans preventiva arbete (Bräutigam-Ewe et al. 2016; Fernandez et al. 2018; Holmgren, Sandberg & Ahlström 2019; Kable et al. 2015).
Holmberg, Sandberg och Ahlström (2019) beskriver att sjuksköterskan önskar vara en länk mellan patient och team. Sjuksköterskan belyser även fördelen med att använda andra yrkesprofessionella i sitt hälsofrämjande arbete, eftersom det vore omänskligt att ha ett komplett kunskapsregister om patientens ohälsa. Professionernas spetskompetenser kan komplettera varandras kunskapsluckor och på så vis stärka patientens hälsoeffekter. Betydelsen av teamsamverkan ses i interventionsstudien av Fernandez-Ruíz et al. (2018) där sjuksköterskan uppges vara en länk mellan patient och det tvärprofessionella teamet. Teamet bestod av: psykolog, läkare, dietist och sjuksköterska där alla professioner hade uppdelade områden vad gäller vikt, nutrition, medicinsk data och hälsobeteende i samband med patientens vård. Vid programmets slut visades en stor skillnad på patientens vikt, BMI, antropometriska och kardiovaskulära resultat i jämförelse med kontrollgruppen som inte tilldelats den tvärprofessionella vården. I Kable et al. (2015) var 81% av sjuksköterskorna positiva till att använda en dietist för näringsrådgivning. Detta bekräftas även av respondenterna i Bräutigam et als. (2015) studie, då patienterna fick delta i en föreläsning ledd av en dietist. Deltagarna uppgav att dietisten öppnade upp för reflektion, gav svar på frågor och att de erhölls nya matrecept som var användbara i viktminskningssyfte.
Skapa kontinuitet för patienten
En lyckad viktnedgång och ökad motivation hos patienter med övervikt eller fetma kan associeras med kontinuitet hos vårdgivaren (Bräutigam-Ewe et al. 2016; Gudzune et al. 2012; Fernandez-Ruíz et al. 2018; Holmgren, Sandberg & Ahlström 2019).
Enligt Bräutigam-Ewe et al. (2016) upplevde deltagarna de återkommande mötena betydelsefulla, de kände sig sedda och det bidrog till att de kunde slappna av, några önskade även ses oftare och mer kontinuerligt för att stämma av sin vikt, detta för att minska risken för att avvika från programmet. Holmgren, Sandberg och Ahlström (2019) beskriver att kontinuitet med sin patient är en strategi för att enklare kunna inleda samtal kring livsstil. Gudzune et al. (2012) lyfter betydelsen av patientkontinuitet för primärvårdspersonal. Att ha kontinuerliga träffar kan således stärka relationen mellan patient och sjuksköterska. Personalen inom primärvården menar på att rådgivning kan förenas med en konversation över lång tid. Vikten av kontinuitet kan även ses i Fernandez-Ruíz et al. (2018) 24 månaders intervention. Under projekten tilldelades patienterna 12 stycken 60 minuters möten med samma sjuksköterska. Tillfällena öppnade upp möjligheten för sjuksköterskan att kunna ge successiv individanpassad rådgivning. I resultatet framgick en viktnedgång på totalt 7,2 kg hos patienterna, man kunde även se en förbättrad långsiktig hälsa.
Använda pedagogiska metoder
Det andra huvudtemat med tillhörande subteman beskriver olika pedagogiska metoder som kan gynna patienten i resan mot en mer hälsosam livsstil.Det handlar om att skapa och ta tillvara på ögonblick för lärande och använda sig av motiverande samtal. De pedagogiska metoderna klargör att patienten är den viktigaste komponenten i samtalet.
Lärbara ögonblick
I metoden lärbara ögonblick är kommunikationen något som anses centralt. Patientens livshändelser och hälsoproblem används för att fånga ett intresse för beteendeförändring. Personalen finner en befintlig oro hos patienten som sedan kan koppla denna oro till hälsorisker för patienten, på så vis kan ett lärbart ögonblick uppstå. Detta ökar möjligheten att motivera patienten att aktivt vilja förändra ett ohälsosamt beteende. Här har primärvården en viktig roll då de har stor möjlighet att tidigt fånga hälsorisker som föreligger hos sina patienter. Lärbara ögonblick, en metod som då fördelaktigt kan användas vid rutinkontroller inom primärvården. Detta öppnar upp möjligheten att diskutera hälsa och ohälsa med patienten som annars kan upplevas svårt. Denna metod är inte något som bara sker från sjukvårdspersonalens håll, det är en gemensam och ömsesidig påverkan mellan båda parterna som gör att ett lärbart ögonblick uppstår (Cohen, Clark, Lawson, Casucci och Flocke, 2010; Flocke et al. 2014).
Motiverande samtal
Sjuksköterskor och patienter upplever att metoden MI har positiva effekter. Ett antal överviktiga patienter som tagit del av motiverande samtal i en behandling upplevde att bekräftelsen, empatin, stödet och rådgivningen utifrån deras önskemål ökade självförtroendet att ta tag i både kost, fysisk aktivitet och viktnedgång. De fick också upp ögonen för deras individuella resurser som gynnade dem i förändringen mot ett hälsosammare liv (Cox et al. 2011).
Östlund et al. (2014) styrker den positiva inverkan MI har på både sjuksköterska och patient. Sjuksköterskor i studien beskrev även att deras arbetet med människor i behov av livsstilsförändringar blev lättare. De utvecklades i sin roll och i sin förmåga att hjälpas åt som ett team med sin patient istället för att vara en rådande expert.
Barnes och Barber (2017) har även undersökt om MI har någon effekt på metaboliska problem. De nämner att primärvården är vård som är lätt att nå och kan därmed ha en nyckelroll i upptäckten av patienter med denna problematiken, där valmöjligheten då finns att använda sig av MI. Resultatet som framkom i deras artikel bör tolkas aktsamt då det grundar sig på ett mindre urval, men pekar mot att deltagarna som fått ta del av motiverande samtal i primärvården fick mer positiva effekter kopplat till metaboliskt syndrom jämfört med patienter som fått vanlig vård. Blodtryck och blodfetter var två komponenter som förbättrades. Gudzune et al. (2012) betonar att framtida handlingsplaner för att främja viktminskning bör centreras kring ett bra förhållande mellan primärvårdspersonal och patient.
Utmaningar vid livsstilsrådgivning
Tredje huvudtemat med tillhörande subteman redovisar utmaningar och svårigheter för sjuksköterskan att starta samt driva och nå framgång i sin livsstilsrådgivning till patienterna.
Evidensbaserat stöd
En adekvat rådgivning som berör fysisk aktivitet, kost och livsstil betraktas som viktiga förutsättningar för sjuksköterskans preventiva arbete. I behandlingsprocessen behöver dessa tre ämnen beröras och utvärderas kontinuerligt för att kunna främja viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma (Bräutigam et al. 2015; Gudzune et al. 2012; Kable et al. 2015).
I Van-dillen, Noordman, Van-Dulmen och Hildings (2014) observationsstudie, undersöks kvalitén av en sjuksköterskeledd rådgivning. I resultatet framkom det flera olika möten med patienter där sjuksköterskan inte kunde verkställa en komplett rådgivnings session. I samtliga dialoger berörde sjuksköterskan ämnet vikt, dock saknade majoriteten kombinationen av vikt, näring eller fysisk aktivitet. Detta bidrog till flera missade tillfällen att kunna ge en fullgod rådgivning. I studien av Kable et al. (2015) bekräftar sjuksköterskorna att kombinationen av diet och fysisk aktivitet var en utav de mest effektiva strategierna för att behandla fetma. De uppger däremot en osäkerhet i att ge adekvata råd till patienterna om kost och fysisk aktivitet. Gudzune et al. (2012) styrker känslan av att inte kunna ge en fullständig rådgivning på grund av otillräcklig kunskap (ibid). I professionen som sjuksköterska krävs det år av preventivt arbete för att känna sig bekväm i sin rådgivning (Holmgren, Sandberg & Ahlströms, 2019). Evidensbaserade riktlinjer, färdigställda dokument eller webbplatser kan vara till nytta i de situationer sjuksköterskan inte kan svara på patientens frågor. Att använda befintliga dokument när det uppstår tveksamheter kan vidare ses som ett ömsesidigt lärande för patienten och sjuksköterskan (Gudzune et al. 2012).
Samtala kring annat än vikt
Inom primärvården synliggörs olika hinder som begränsar samtalet mellan patient och sjuksköterska. Ordet “övervikt”, “fetma” eller “viktminskning” upplevs som känsliga ord att beröra under samtalets gång (Gudzune et al. 2012; Holmgren, Sandberg & Ahlström 2019).
I Holmgren, Sandberg och Ahlströms (2019) studie intervjuades en grupp primärvårdssjuksköterskor. Intervjuerna baserades först på sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta och behandla patienter med övervikt eller fetma, samt hur sjuksköterskan önskade arbeta med livsstilsrådgivning. I materialet från de första intervjuerna upptäcktes en svårighet i mötet med patientgruppen, nämligen att inleda en konversation som berör fetma. Därför valde forskarna att utföra tre nya intervjuer för att fånga sjuksköterskors strategier i samband med problemområdet. Sjuksköterskorna använde bland annat patientens medicinska parametrar eller samsjuklighet istället för vikt för att kunna initiera framgångsrik rådgivning. Gudzune et al. (2012) pekar även på att samtalet inte bara
behöver indikera vikt, utan helheten av att kontrollera vikt, blodvärde och hälsa kan främja viktnedgång. Samtalet kring patientens komorbiditeter och medicinska data kan alltså resultera som en motivator, då vikten kan vara eftersläpande jämfört med de fysiologiska förändringarna. Bräutigam-Ewe et al. (2016) kunde genom en två års studie redovisa att sjuksköterskans följsamhet och fokus på patientens medicinska parametrar fungerade som ett metodiskt stöd för patienten. Detta grundat på att patientens motivation ökade när deras blodtryck och blodvärden följdes.
Svårigheter med att använda MI
I studien av Barnes och Barber (2017) berättar de att primärvården ofta är hårt belastad vilket kan göra att patienternas vård blir bristfällig och där viktminskning inte ens hinner komma på tal. Östlund et al. (2014) belyser att sjuksköterskorna upplever ett visst motstånd i att utföra MI, vilket bland annat beror på individuella egenskaper. Vissa kände osäkerhet över om de verkligen kunde använda metoden korrekt, som i sin tur minskade självförtroendet att börja använda MI. En del sjuksköterskor beskrev en bekvämlighet i sin nuvarande samtalsteknik, vilket bidrog till en ovilja att implementera MI i samtalet. Sjuksköterskorna i denna studie tror att personliga egenskaper som eget intresse och en öppenhet för förändringar spelar stor roll. De uttrycker också att personlig utveckling inom MI är något som sker med tid och erfarenhet, där reflektion och kontinuerlig feedback kan vara viktiga punkter att använda sig av. Detta för att kunna se tillbaka på både bra delar av mötet men även delar som kan förbättras till nästa gång. Forskarna åskådliggör att sjuksköterskor som upplever hinder måste få stöd och inspiration som gagnar användningen av MI då det kan generera positivt för vår folkhälsa. MI kan också vara en tidskrävande och kostsam metod vilket kan bidra till att kvalitén blir till det sämre. I Östlund et al. (2015) studie undersöktes delvis hur sjuksköterskorna inom primärvården bedömde sin egen prestation i motiverande intervjuer men även i vilken grad de utförde MI. Sjuksköterskorna fick låga resultat kopplat till användandet av MI vilket kan indikera på för lite kunskap och bristfälligt stöd från kollegor eller chefer. En del av resultatet visar även på att några sjuksköterskor upplever svårigheter att tillämpa MI, eftersom MI innehåller flera vitala delar som behöver ingå i samtalet.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Initialt väcktes tanken att skriva om prevention och övervikt i termin två efter VFU:n inom slutenvård och förstärktes ytterligare i termin fem efter VFU:n inom primärvård. Författarnas första metodtanke var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Detta baserat på önskan att belysa effektiva preventiva metoder från olika primärvårdscentrum i Sverige. Även om en studie med kvalitativ design hade varit mest intressant att genomföra, var detta inte möjligt på grund av både begränsningar i tid och den rådande corona pandemin. Till en början var förhoppningen enbart att belysa preventiva metoder från Sverige eftersom arbetssättet i studiens resultat ska kunna användas i den kliniska verksamheten. Dock fanns det inte tillräckligt med publikationer som svarade till uppsatsens syfte. En bred geografisk spridning kan ses både som en fördel och en nackdel. Övervikt och fetma uppges vara ett globalt folkhälsoproblem, metoder som används i andra länder kan fortfarande vara användbara i Sverige. Förmågan att bedriva en patientsäker och omsorgsfull vård styrs dock såväl av politiska beslut som landets
ekonomiska tillgångar. Detta beaktades i valet av studier genom att välja forskning från länder som har en snarlik vård som Sverige. Eftersom svensk vård idag styrs av uppdaterade riktlinjer och dokument har vi valt att granska och analysera artiklar publicerade efter 2010.
Övervikt och fetma är idag ett stort forskningsområde, vilket resulterade i mängder av träffar i databaserna. Författarna var tvungna att ha en snäv begränsning i sökhistoriken, vilket kan ses som en svaghet då det ökar risken att missa användbara studier till uppsatsen. För att minimera detta har ämnesguiden MeSH samt trunkering nyttjats för att bredda sökträffarna. I val av artiklar har författarna inkluderat alla vårdens professioner grundat på hela teamets betydelse i patientvården, vissa metoder läkaren använder sig utav kan vara precis lika gynnsamma i sjuksköterskans arbete. I urvalet ingick primärvård som högprioriterat, detta grundat på att patienter med övervikt eller fetma identifieras och följs upp på vårdcentraler. Författarna anser att sjuksköterskan har en stor påverkan på patienters hälsa inom primärvård. Det kan också ses som en nackdel att endast avgränsa till vårdcentraler eftersom en stor del av vårdkedjan utesluts. Andra studier som exkluderades var de som inte förde ett etiskt resonemang, då författarna värderade högt hur deltagarna omhändertogs i studien.
Uppsatsens resultat grundar sig på åtta kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa. Att använda mestadels kvalitativa data baseras på värdet av att fånga personalens upplevelse och deras värdefulla insatser i vården. De kvantitativa artiklarna svarade på effekten av omvårdnadsåtgärderna som de kvalitativa presenterade. Då författarna har svenska som modersmål har översättningsforum använts, vilket kan bidra till feltolkning. För att minimera missuppfattning har en primär tolkning genomförts individuellt, för att sedan låta den andre återberätta studien. Därefter har de 12 artiklarna granskats genom Fribergs (2017, s. 183, 187) granskningsfrågor samt granskningsmall på nytt.
Eftersom val av ämne till kandidatuppsats är grundat på författarnas erfarenheter, har båda gått in med ett öppet sinne och inte använt sin förförståelse i tolkning av text eller skrift. Författarna har under studiens gång funnit ett intresse hur sjuksköterskan initierar ett samtal med patienten snarare än preventiva metoder.
Resultatdiskussion
Studiens syfte var att belysa primärvårdssjuksköterskans preventiva arbete med övervikt och fetma. I resultatet framkommer att sjuksköterskan i sitt preventiva arbete etablerar en grund för sin rådgivning, använder pedagogiska metoder och även möter utmaningar vid livsstilsrådgivning. Ett preventivt arbete innebär att kunna delge information om patientens hälsa och sjukdom, vilket kan låta enkelt i sin mening. Målet med patientens avsatta tid hos primärvårdssjuksköterskan, ska främja hälsa hos patienter med övervikt eller fetma. Med prevention som mål kan framtaget resultat vägleda sjuksköterskan i sitt arbete.
Inledningsvis handlar det om att möjliggöra rådgivning som uppnås genom att etablera en relation med patienten. Det framgår att vårdrelationen präglas av sjuksköterskans empati och nyfikenhet för patientens livssituation. Vilket leder till att patientens önskemål identifieras under samtalets gång, som är grunden för att kunna ge information på ett
adekvat sätt. Ekebergh (2015a, s. 68) belyser innebörden av sjuksköterskans syn på patientens livsvärld. Livsvärlden är en central del för vårdandet, detta för att kunna förstå vad patienten upplever betydelsefullt. Wiklund (2003, ss. 155-157) beskriver att sjuksköterskan och patientens relation är uppbyggd av ömsesidig tillit och respekt. Detta är en vinst i behandlingen eftersom patientens individuella önskemål om sin vård träder fram och kan fångas upp av sjuksköterskan.
I temat sjuksköterskans pedagogiska förmåga var ett huvudfynd betydelsen av sjuksköterskans skicklighet i att föra en dialog. Det kan leda till att väsentlig information framkommer i dialogen, som förtydligar patientens resurser och behov. Ekebergh och Dahlberg (2015, s. 130) betonar samtalets betydelse, vilket lyfts som en gemenskap mellan patienten och sjuksköterskan. Att tala med varandra och inte låta en part uteslutas i samtalet är förutsättningen för att en dialog ska komma till stånd. Sjuksköterskan har ett ansvar att rikta samtalet mot en vårdande karaktär. Dialogen grundas i vårdarens skicklighet att öppet lyssna och reflektera över det patienten uttrycker. På så vis identifieras hur patientens hälsoprocesser lämpligast kan stödjas. Ett samband kan ses i resultatet mellan en etablerad relation och sjuksköterskans rådgivning, vilket är centralt i ett preventivt arbete. Jansink, Braspenning, Van der Weijden, Elwyn och Grol (2010) lyfter svårigheterna med att föra en dialog baserad på livsstilsrådgivning. Patienterna saknade inledningsvis motivation vilket hindrade sjuksköterskorna från att upprätthålla en ömsesidig dialog. Om sjuksköterskan ställer för höga krav och utövar rådgivning utan att patienten själv är öppen för det, skapar även det ett visst hinder för fortsatt preventivt arbete. Sjuksköterskorna önskar därför att implementera motiverande samtal för att öka patientmotivationen (Jansink et al. 2010). Oavsett ifall patienten inte upplever motivation till livsstilsförändring, har sjuksköterskan i sin profession en betydande roll. Vården ska alltid upplevas vårdande för patienten, vilket kan ha en avgörande effekt för patientens motivation. Det vårdande mötet uppnås genom att alltid lyssna och skapa en ömsesidig reflektion.
MI framkom som en viktig pedagogisk metod för sjuksköterskan i litteraturstudiens resultat. Metoden anses vara den mest framträdande i preventivt arbete, då det kan resulterar i ett ömsesidigt lärande. Kommunikationsmetoden gynnade således patientens motivation och bidrog till successiv viktnedgång, bättre kosthållning och minskade kardiovaskulära riskfaktorer. MI fick patienterna att uppleva ökat självförtroende till att utföra livsstilsförändringar. Rollnick, Miller och Butler (2008, s. 27) uppger att MI initialt handlar om att aktivera patientens egen motivation, genom att lyfta de befintliga resurser patienten redan har. Patienter som tilldelats vård baserat på MI-teknik har högre compliance när det gäller att hålla en god glykemisk nivå, utföra fysisk aktivitet, erhålla en bra kosthållning och fullfölja behandlingar (Ibid).
I framtaget resultat framgår det att sjuksköterskor som använder MI inom primärvården upplever metoden fördelaktig. Detta baserat på att MI underlättar kommunikationen samt ökar teamkänslan med patienten. Rollnick, Miller och Butler (2008, s. 29) trycker på vikten av att vårdaren i allra högsta grad ska få patienten att delta i alla beslut som tas, vilket ses som ett aktivt samarbete. Patienten får aldrig upplevas passiv i mötet. Med hjälp av MI kan sjuksköterskan få fram en helhet, som minskar risken för att missa något som är av betydelse för patienten. Detta kan underlätta för sjuksköterskans fortsatta arbete tillsammans med patienten.
Litteraturstudien visar att MI kräver en yrkesskicklighet, vilket förutsätter tid, erfarenhet och ständig övning i den kliniska verksamheten. MI kan också ses som ett hinder eftersom tiden är begränsad och verksamheten hårt belastad. Hindret kan styrkas av Emmons och Rollnick (2001) som beskriver utmaningarna med den interpersonella stilen i en medicinsk miljö. MI försvåras av den varierade besökstiden och många verksamheter saknar även personal att tillgå. Vid vanlig rådgivning behövs grundkompetens och inte lika lång patienttid som behövs vid MI, vilket gör att utmaningarna blir tydligare än vinsterna med MI. Emmons och Rollnick (2001) samt Rubak, Sandbaek, Lauritzen och Christensen (2005) motsäger att tiden inte är något hinder för att utföra metoden. Emmons och Rollnick (2001) säger att tidigare studier visar att metoden applicerat på korta patientmöten har en signifikant skillnad på patientens hälsa (ibid). Det är innehållet i mötet som är av betydelse och som möjliggör att det upplevs vårdande, även vid korta möten kan vi som sjuksköterskor göra skillnad.
Genom all granskad litteratur knyts patientens livssituation, relation mellan sjuksköterska och patient samt sjuksköterskans rådgivningstekniker samman. Dessa faktorer påverkas av sjuksköterskans kunskap inom ämnet som rådgivningen ska återspegla. I studiens resultat uppger flera sjuksköterskor begränsad kunskap inom ämnet övervikt och fetma vilket även sjuksköterskorna bekräftar i Jansink et al. (2010) studie. I litteraturstudiens resultat framkommer att empiriskt stöd kan vara en alternativ hjälp för sjuksköterskan när kunskapen känns bristfällig. Svensk sjuksköterskeförening (2017, s. 8) beskriver att sjuksköterskan besitter ett eget ansvar att uppdatera kunskap i sitt yrkesområde. Detta kan tillgodoses genom att nyttja evidens och beprövad erfarenhet i arbetet. Socialstyrelsen har utarbetat riktlinjer för hälso-och sjukvård som stöd för personalens kunskap vid olika behandlingsprinciper. Riktlinjerna är till för att ta fram effektiva behandlingsmetoder samt för att patienterna ska erhållas evidensbaserad information. Om personal utgår från samma riktlinjer kan patientsäkerheten främjas. Ekebergh och Dahlberg (2015, s. 142) belyser svårigheten med att använda checklistor och instruktioner i patientundervisningen. Risken finns att mötet upplevs formellt och patientens livsvärld utelämnas i samtalet. Socialstyrelsen (2019b) uppger att personalen behöver sammanfläta evidensbaserade fakta med patientens vårdbehov. Patienten lägger sedan sin värdering och reflektion i den genuint presenterade evidensen. Som sjuksköterskor behöver vi ständigt hålla oss uppdaterade och ta ansvar för vilka områden vi behöver mer kunskap om. På så vis kan vi ständigt utvecklas i vår profession, genom att koppla samman såväl kunskap som med erfarenheterna i det patientnära arbetet.
Hållbar utveckling
Målet med studien var att finna preventiva metoder för sjuksköterskor som arbetar inom primärvård och bemöter patienter med övervikt eller fetma. Studien kan dels förstärka kunskapen om preventionens innebörd, men belyser också avgörande faktorer i samtalet för att kunna bedriva hälsofrämjande vård. Sandman och Kjellström (2013, s. 338) benämner hållbar utveckling utifrån anblicken: socialt, ekonomiskt och ekologiskt, i syfte att beakta vår nästkommande generation utan att äventyra dagens tillgångar (Ibid). Patienter med övervikt och fetma anses ha ett livslångt vårdbehov. Vilket ses som en stor ekonomisk belastning eftersom dyra tillgångar förbrukas.
sjuksköterskeförening 2017, s. 4). Ur ett hållbarhetsperspektiv blir det en vinst när sjuksköterskor genom sina preventiva metoder lyckas motivera patienten till livsstilsförändring. Det kan generera en större mängd friskare människor som i sin tur kan minska vårdtider, kostnader för sjukvård samt läkemedel. Resultatet kan även medverka till att personer i större utsträckning förmår sig vara arbetsamma och vara i stånd till socialt engagemang, vilket påverkar livskvalitén positivt. Sammanfattningsvis kan dessa vinster vara till stor hjälp inom hållbar utveckling då ett lyckat preventivt arbete berör alla tre dimensionerna såväl nationellt som globalt.
SLUTSATS
• Samtalet mellan sjuksköterska och patient lyfts som kärnan för att möjliggöra livsstilsförändringar. Det som kännetecknar relationen grundas i sjuksköterskans pedagogiska skicklighet men en viktig komponent är också sjuksköterskans grundkompetens inom området.
• Motiverande intervjuer ses som den mest framgångsrika samtalsmetoden inom primärvård, eftersom det betraktas ha positiva effekter på patientens hälsoprocesser. Sjuksköterskor som använt MI under lång tid uppger enbart fördelar, medans sjuksköterskor som praktiserar metoden upplever svårigheter. Det anses vara en metod som kräver tid, engagemang och erfarenhet.
• Det positiva med pedagogiska metoder borde lyftas och appliceras på fler instanser i vården. Pedagogiska metoder ökar möjligheten till ett mer utvecklande preventivt arbete. Sjuksköterskan är en stor påverkbar faktor för patientens förmåga att ta sig an realistiska mål för ett hälsosammare liv.
Framtida forskning
Övervikt och fetma anses vara ett komplext område att arbeta med. Sjuksköterskor som arbetar med patientgruppen saknar fullgoda kunskaper för att kunna genomföra en komplett rådgivning med bästa möjliga effekt på patientens livsstil. Framtida forskning bör därför fokusera på ytterligare preventiva metoder, då fler metoder bör identifieras och beprövas.
Kliniska implikationer
• Att inom primärvården tillhandahålla mer utbildning om övervikt och fetma eftersom denna patientgrupp utgör en stor del av primärvårdspatienterna.
• MI är något som behöver läggas till redan vid utbildningen till sjuksköterska. • MI kräver kontinuerlig uppföljning i professionen som stöds av kollegor och
ledning.
REFERENSER
Barnes, R. & Barber, J. (2017). Preliminary examination of metabolic syndrome response to motivational interviewing for weight loss as compared to an attentional control and usual care in primary care for individuals with and without binge-eating disorder. Eating
behaviours, 26, ss. 108-113. doi: https://doi.org/10.1016/j.eatbeh.2017.02.007
Bergbom, I. (2019). Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. I Leksell, J. & Lepp, M. (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber, ss. 89-113.
Brydolf, J. (2020). Övervikt och fetma hos vuxna. I Vårdguiden.
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/fetma/overvikt-och-fetma-hos-vuxna/ [2020-09-20].
Brydolf, J. (2018). Så bedömer du din vikt. I Vårdguiden. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv--halsa/sunda-vanor/sa-bedomer-du-din-vikt/
[2020-09-20].
Bräutigam-Ewe, M., Lydell, M., Månsson, J. & Hildingh, C. (2016). Dietary advice on prescription: experiences with a weight reduction programme. Journal of Clinical
Nursing, 26(5-6), ss. 795-804. doi: 10.1111/jocn.13532
Cohen, D., Clark, E., Lawson, P., Casucci, B. & Flocke, S. (2010). Identifying teachable moments for health behavior counseling in primary care. Patient Education and
Counseling, 85(2). doi: 10.1016 / j.pec.2010.11.009
Cox, M., Yancy, W., Coffman, C., Østbye, T., Tulsky, J., Alexander, S., Namenek, Brouwer, R., Dolor , R. & Pollak, K. (2011). Effects of counseling techniques on patients’ weight- related attitudes and behaviors in a primary care clinic. Journal of Patient
Education and Counseling , 85(3), ss. 363-368. doi: 10.1016/j.pec.2011.01.024
Durrer-Schutz, D., Busetto, L., Dicker, D., Farpor-Lambert, N., Pryke, R., Toplak, H., Widmer, D., Yumuk, V. & Schutz, Y. 2019. European Practical and Patient-Centred Guidelines for Adult Obesity Management in Primary Care. Obesity facs, 12(1), ss. 40-66. doi: 10.1159/000496183
Ekebergh, M (2015a). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.), Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 66-76.
Ekebergh, M. (2015b). Hälsa – ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.), Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 28-37. Ekebergh, M. (2015c). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.), Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 121-128.
Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.), Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 129-144.
Emmons, K. & Rollnick, S. (2001). Motivational interviewing in health care settings: Opportunities and limitations. American Journal of Preventive, 20(1), ss. 68-74. doi: https://doi.org/10.1016/S0749-3797(00)00254-3.
Fernandez-Ruíz, V., Armero-Barrano, D., Paniagua-Urbano, J., Sole-Agusti, M., Ruiz-Sánchez, A. & Gómez-Marín, J. (2018). Short‐medium‐long‐term efficacy of interdisciplinary intervention against overweight and obesity: Randomized controlled clinical trial. International Journal of Nursing Practice, 24(6), e12690. doi: 10.1111 / ijn.12690
Flocke, S., Clark, E., Antognoli, E., Mason, M.-J., Lawson, P., Smith, S. & Cohen, D. (2014). Teachable moments for health behavior change and intermediate patient outcomes. Patient Education and Counseling, 96(1), ss. 43-49. doi:
https://doi.org/10.1016/j.pec.2014.03.014
Folkhälsomyndigheten (2019). Folkhälsans utveckling - Årsrapport 2019. 35 s.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019/. [2020-09-20]. Folkhälsomyndigheten (2020). Övervikt och fetma.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/overvikt-och-fetma/ [2020-10-06].
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,
analys och presentation. (4:e uppl.). Stockholm: Natur & Kultur
Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. 249 s. Gudzune, K., Clark, J., Appel, L. & Bennett, W. (2012). Primary care providers ́ communication with patients during weight counseling: A focus group study. Patient
Education and Counseling, 89(1), ss. 152-157. doi: 10.1016 / j.pec.2012.06.033
Holmgren, M., Sandberg, M. & Ahlström, G. (2019). To initiate the conversation - Public health nurses' experiences of working with obesity in persons with mobility disability.
Journal Of Advanced Nursing, 75(10), ss. 2156-2166. doi: 10.1111 / jan.14081
Hughes-Hallberg, C., Jefferson, M., Melvin, C.-L., Ris,L. & Chukwuka, K.-M. (2017). Provider Advice About Weight Loss in a Primary Care Sample of Obese and Overweight Patients. Journal of primary care & community health, 8(4), ss. 239-246). doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1177/2150131917715336
Jansink, R., Braspenning, J., Weijden, T., Elwyn, G. & Grol, R. (2010). Primary care nurses struggle with lifestyle counseling in diabetes care: a qualitative analysis. BMC
Family Practice, 11(41). doi: 10.1186/1471-2296-11-41
Kable, A., James, C., Snodgrass, S., Plotnikoff, R., Guest, M., Ashby, S., Oldmeadow, C. & Collins, C. (2015). Nurse provision of healthy lifestyle advice to people who are overweight or obese. Nursing & Health Science, 17(4), ss. 451-459. doi: 10.1111 / nhs 12214
Mårlid, S., Olbers, T. & Torgerson, J. (2018). Fetma. I Läkarboken (2014).
https://lakemedelsboken.se/kapitel/nutrition/overvikt_och_fetma.html [2020-10-05]. Nationalencyklopedin (u.å.). Prevention. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020-09-22].
Rehn, H. (2019). Från läkarens assistent till omvårdnadsexpert. I Leksell, J. & Lepp, M. (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber, ss. 56-75.
Rollnick, S., Miller, W. & Butler, C. (2008). Motiverande samtal i hälso-och sjukvård:
Att hjälpa människor att ändra beteende. (1:e uppl.). Studentlitteratur AB
Rubak, S., Sandbæk, A., Lauritzen, T. & Christensen, B. (2005). Motivational interviewing: a systematic review and meta-analysis. British Journal of General Practice, 55(513), ss. 305-312. PMDI: 15826439
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrke. Lund; Studentlitteratur AB
SBU - Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (u.å). SBU:S
sammanfattning och slutsatser.
https://www.sbu.se/contentassets/5feb5706ab904687835b28d526f3229a/sammanfattnin g.pdf [2020-10-06].
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm, Socialdepartementet.
Sjöholm, Å. (2007). Stark koppling mellan bukfetma och socioekonomiska faktorer.
Läkartidningen. 104(51-52), ss. 3862-3866.
Socialstyrelsen (2019a). MI (Motiverande samtal).
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/mi-motiverande-samtal/
Socialstyrelsen. (2019b). Väga samman kunskapskällor. I Kunskapsguiden. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/verksamhetsutveckling/evidensbaserad-praktik/fem-grundsteg/vaga-samman-kunskapskallor/
Svenska läkaresällskapet (2018). SLS arbetsgrupp för att stärka primärvården.
https://www.sls.se/globalassets/slutlig-rapport-till-sls-namnd-stark-primarvarden_ny.pdf
[2020-10-06].
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Stockholm: Åtta.45 Tryckeri AB.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
[2020-10-07].
Svensk sjuksköterskeförening (2009). Sjuksköterskans profession. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf [2020-10-07].
Svensk sjuksköterskeförening (2008). Strategier för sjuksköterskans hälsofrämjande
arbete.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf [2020-10-06].
Van Dillen, S., Noordman, J., Van Dulmen, S. & Hiddink, G. (2015). Setting goal and implementation intentions in consultations between practice nurses and patients with overweight or obesity in general practice. Public Health Nutrition, 18(16), ss. 3051-3059.
doi: 10.1017/S1368980015000075
Waldenström, A. (2016). Hälsofrämjande hälso-och sjukvård. I Vårdgivarguiden.
https://vardgivarguiden.se/kunskapsstod/halsoframjande-arbete/halsoframjande-halso--och-sjukvard/ [2020-10-06].
WHO - World health organization (2020). Body Mass Index.
https://www.euro.who.int/en/health-topics/disease-prevention/nutrition/a-healthy-lifestyle/body-mass-index-bmi [2020-10-05].
WHO - World health organization (2020). Obesity and overweight.
https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight [2020-09-21].
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap I klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur
Östlund, A-S., Kristofferzon, M-L., Häggström, E. & Wadensten, B. (2015). Primary care nurses’ performance in motivational interviewing: a quantitative descriptive study. BMC
Family Practice, 16(1), ss. 1-12. doi: 10.1186 / s12875-015-0304-z
Östlund, A-S., Wadensten, B., Kristofferzon, M-L. & Häggström, E. (2014). Motivational interviewing: Experiences of primary care nurses trained in the method. Nurse Education
BILAGA I
Databas
Datum Sökord/Begränsningar Antal träffar
Antal lästa
abstrakt Valda Cinahl
2020-10-01 Participation and Overweight and Nurse and Care NOT Child OR Children OR Kids.
Peer Reviewed; 20100101-20201231; English language; All Adults.
5 2 1
Cinahl
2020-10-01 OBESITY* AND Primary Care AND Prevention AND Nurs* NOT Child OR Children
Peer Reviewed; 20100101-20201231; English language; All adults.
35 11 2
Cinahl
2020-10-05 OBESITY* AND Motivational interviewing
Peer Reviewed; 20100101-20201231; English language; All adults.
34 9 2
Cinahl
2019-10-07 Motivational interviewing AND nurs* AND Primary Care
Peer Reviewed; 20100101-20201231; English language; All adults.
65 4 2
Cinahl 2020-10-10
NURSE AND OVERWEIGHT AND Patients
Peer Reviewed; 20100101-20201231; English language; All adults.
86 2 1
PubMed 2020-10-07
Obesity AND Prevention Methods AND Health behavior AND Primary Care
Nursing journals; 20100101-20201231; English language; Adults 19+; Free full text.
23 8 1
PubMed 2020-10-07
BMI AND Primary Care AND Motivation
Nursing journals; 20100101-20201231; English language; Adults 19+; Free full text.
2 PubMed
2020-10-07 Healthy life style AND Overweight AND Nurse*
Nursing journals; 20100101-20201231; English language; Adults 19+; Free full text.
5 1 1
PubMed
2020-10-14 Overweight AND Nurse* AND prevention AND Physical activity
Abstract; Nursing journals; 20100101-20201231; English language; Adults 19+.
BILAGA II Författare Årtal Titel Tidskrift/ Land
Syfte Urval (N) Metod Etiska överväganden Resultat
Författare:
Barnes, R. & Barber, J.
Årtal: 2017 Titel: Preliminary examination of metabolic syndrome response to motivational interviewing for weight loss as compared to an attentional control and usual care in primary care for individuals with and without binge-eating disorder
Tidsskrift:
Eating behaviours
Land:
USA
Syftet var att utgå ifrån tre olika
behandlingsgrupper inom primärvården som erhölls olika MI-metoder och jämföra effekten av
viktnedgång samt metaboliskt syndrom
Inklusionskriterier:
Vuxna mellan 18-65 år som erhölls primärvårdstjänster. BMI: >25 <55
Exklusionskriterier:
Allvarliga psykiatriska och medicinska problem (N): 74 patienter Kvantitativ metod Human investigation Committee har godkänt protokollet.
Deltagarna gav informerat samtycke
Resultatet visar att interventionsgrupper som erhölls de motiverande samtalen fick minskat antal faktorer som kan öka risken för livsstilssjukdomar
Författare Årtal Titel Tidskrift/ Land
Syfte Urval (N) Metod Etiska överväganden Resultat
Författare:
Bräutigam-Ewe, M., Lydell, M., Månsson, J., Johansson, G. & Hildingh, C. Årtal: 2016 Titel: Dietary advice on prescription: experiences with a weight reduction programme
Tidsskrift:
Journal of clinical nursing
Land:
Sverige
Syftet med studien var att beskriva erfarenheten av viktminskning hos överviktiga personer samt deltagandet i kostråd på recept Inklusionskriterier:
Att ha genomfört hela DAP-studien
Exklusionskriterier:
270 personer slutförde inte hela DAP-studien och exkluderades (N): 19 deltagare med varierande BMI från 28-35 Beskrivande kvalitativ ansats med ett induktivt synsätt
Den centrala etiska granskningsnämnden beviljade tillstånd för studien
Deltagarna informerades om syftet med studien, samtliga
grundprinciperna gagnades
Deltagarna upplevde sjuksköterskans individuella stöd och som framgångsrik. Sjuksköterskan fick de att känna sig sedda.
Självdisciplin och svårt att bryta gamla vanor var ett hinder för en lyckad viktnedgång.
Studien gav vissa deltagare fick ny positiv insikt
Författare Årtal Titel Tidskrift/ Land
Syfte Urval (N) Metod Etiska överväganden Resultat
Författare:
Cohen, D., Clark, E., Lawson, P., Casucci, B. & Flocke, S.
Årtal:
2010
Titel:
Identifying teachable moments for health behavior counseling in primary care Tidsskrift:
Patient Education and Counseling
Land:
USA
Syftet med studien var att undersöka dialogen mellan läkare och patient, samtalets
byggstenar (lärbara ögonblick och
kommunikation) som bidrar till ett lärande för patientens hälsobeteende Inklusionskriterier: Vuxna patienter mellan 18-70 år, som planerades träffa en läkare Exklusionskriterier: Inga exklusionskriterier nämns (N): 28 Läkare Kvalitativ observationsstudie med konversationsanalys Patientens samtycke efterfrågades Universitetssjukhus i Cleveland, Institutional Review Board godkände studien
God validitet och reliabilitet, de inspelade materialet hanterades väl
I 9,8% av fallen kunde lärbara ögonblick identifieras i
kommunikationen mellan läkare och patient.
Utförandet:
1. Läkaren finner en orolig hälsobeteendekomponent 2. Läkaren sammanfogar
befintliga oron med ett hälsotema som motivator
3. Patientsvar där patienten deltar och engagerar sig
Författare Årtal Titel Tidskrift/ Land
Syfte Urval (N) Metod Etiska
överväganden Resultat
Författare:
Cox, M., Yancy, W., Coffman, C., Østbye, T., Tulsky, J., Alexander, S., Namenek, Brouwer, R., Dolor , R. & Pollak, K.
Årtal:
2011
Titel:
Effects of counseling techniques on patients’ weight- related attitudes and behaviors in a primary care clinic Tidskrift:
Journal of Patient Education and Counseling Land: USA Avgöra om användningen av perconcentrerade rådgivningstekniker (MI) har ett samband med patientens framgång i hälsobeteende Inklusionskriterier: Patienter som identifierades i läkarnas elektroniska schema BMI >25 Exklusionskriterier: Patienter som exkluderades från studien var personer med ett BMI under 25 samt de med kognitiv nedsättning (N): 40 läkare och 461 patienter Observationsstudie Studiens data är godkänd av Institutional Review Board vid Duke University Medical Center
Hänsyn till andra etiska aspekter är svårt att finna i studien
Patienters motivation till viktnedgång främjades när läkarna använde
patientcentrerade tekninker samt visade empati
