Är Sverigedemokraterna ett mittenparti? : Idealtypsanalys av Sverigedemokraternas principprogram

Är Sverigedemokraterna ett mittenparti?

Is the Sweden Democrats a Centrist Party?

Benjamin Jonsson

Statsvetenskap: Politik, organisation och ledning Kandidatnivå

15 HP

Vårterminen 2021

ABSTRACT

This essay studies if the Sweden Democrats is a centrist party or not. The party’s ideological affiliation has been debated for a long time in Sweden. The party has been described as fascists and racists by opponents from both right- and left-wing. Most of the research on the Swedish Democrats has focused on the party’s connections to right-wing populism and nationalism. But the research has paid little attention to study the Sweden Democrats as a centrist party, despite the party defining itself as it. This makes it interesting to further

investigate what ideological association the party has since they define themselves as centrist combined with elements from both right-and left-wing ideologies. It’s a study on the party’s updated party-platform, the study focuses on how the party describes the state, the economy and their view of humanity. The purpose of this study is to examine if the party is a centrist party based on the ideologies of liberalism, conservatism and social democracy through the use of the ideal-type analysis. The ideologies work as theories in this study. These ideologies were formed into ideal-types and were then applied to the chosen policy areas to be

examined, to study whether the party had any connection to these as they claimed.

Keywords: centrist party, Sweden Democrats, ideologies, party platform, ideal-type, state, economy, humanity

Innehållsförteckning 1.1 Inledning……….... 4 1.2 Problemformulering……….... 5 1.3 Syfte……… 5 1.4 Frågeställning……….. 6 1.5 Begreppsförklaringar….……….. 6 1.6 Disposition………... 7 2. Bakgrund………. 8

2.1 SD & deras historia………. 8

2.2 SD & väljarna………..9

2.3 SD idag……….. 10

3. Tidigare forskning………. 11

3.1 Tidigare forskning om SD:s ideologi……… 11

3.2 Tidigare forskning om mittenpartier………. 13

3.3 Tidigare forskning om högerpopulism……….. 13

3.4 Uppsatsens bidrag………. 15 4. Teori……… 15 4.1.1 Konservatism………. 16 4.1.2 Stat………...16 4.1.3 Ekonomi………. 17 4.1.4 Människan……….. 18 4.2.1 Socialdemokrati………. 18 4.2.2 Stat………. 19 4.2.3 Ekonomi………...19 4.2.4 Människan………. .20 4.3.1 Liberalism………….………. 21 4.3.2 Stat………. 21 4.3.3 Ekonomi……… .22 4.3.4 Människan……..………... .22 5. Metod……….. 23 5.1 Idealtypsanalys……….. 23 5.2 Begreppsinnebörd……….. 24 5.3 Material………. 25 5.4 Tillvägagångssätt………... 25 5.5 Avgränsningar………...26 6. Analys………. 27 6.1 SD & staten………... 27 6.2 SD & ekonomin……….... 30 6.3 SD & människan……….……….. 33

7. Slutsats & diskussion……… 35

1.1 Inledning

Sverigedemokraterna (SD) är idag Sveriges tredje största parti och är ett parti som väcker såväl negativa som positiva känslor bland människor runt om i Sverige (Mattsson 2020). Vid det senaste riksdagsvalet 2018 fick partiet 17,5% av rösterna, vilket var en ökning från föregående riksdagsval 2014 då partiet fick 12,9% av rösterna. Partiet har ökat sitt väljarstöd vid varje riksdagsval sedan 1998. SD har gått från att ha varit ett litet extremt parti med liten väljarkår till Sveriges tredje största parti, de senaste åren har de även utmanat

Socialdemokraterna i flera opinionsundersökningar om att vara Sveriges största parti (ibid, 7-8). Partiet har under många år blivit kallade för många olika epitet exempelvis fascister, rasister, högerextrema och främlingsfientliga av meningsmotståndare från höger och vänster (ibid, 61-63). Det har debatterats länge i Sverige kring vad partiet kan klassificeras som, även forskare i Sverige har haft delade meningar kring huruvida det går att kalla SD för ett

fascistiskt eller rasistiskt parti. Däremot enas de i att beskriva partiet som nationalistiskt och högerpopulistiskt (Höjer, 2014). Partiet beskriver sig själva som ett socialkonservativt och nationalistiskt invandringskritiskt parti, men även att de vill kombinera de bästa elementen från de klassiska vänster- och högerideologierna (Sverigedemokraterna 2019, 2).

Högerpopulismen är något som studerats och existerat under en lång period, framförallt i Europa. Högerpopulistiska partier har utvecklats och ökat sitt väljarstöd runt om i Europa starkt sedan 80-talet. SD har under de senaste åren också kommit att klassas som

högerpopulistiska eftersom de exempelvis kritiserar det politiska etablissemanget och vill ha minskad invandring likt många andra högerpopulistiska partier runt om Europa. Forskningen kring partiet har även haft ett stort fokus på att studera SD:s koppling till högerpopulismen (Widfeldt 2018, 159; Widfeldt 2008). I år har det gått 11 år sedan SD kom in i Sveriges riksdag, idag ligger partiet runt cirka 20% enligt opinionsundersökningar. När partiet först kom in i Riksdagen var de ett parti med liten väljarkår och inget av de etablerade partierna i riksdagen ville samtala med dem. Idag, 11 år senare ser det politiska landskapet annorlunda ut i Sverige, med Januariöverenskommelsen som styr landet, med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regering tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet som stödpartier. Oppositionen består av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Sedan några år tillbaka strävar SD efter ett konservativt block, som skulle locka mitten-höger väljare, för att kunna styra landet tillsammans med Moderaterna och

Kristdemokraterna. Samtal mellan dessa partier har förekommit sedan mitten av 2019 och de har även börjat närma sig varandra i flera sakpolitiska frågor, exempelvis invandringspolitik och energipolitik (Mattsson 2020, 292-294).

1.2 Problemformulering

Hur det går med bildandet av ett nytt konservativt block är inget vi vet idag utan återstår att se vid nästa riksdagsval 2022. Som tidigare togs upp har forskning på SD fokuserat på deras koppling till högerpopulism, det här är något som inte kommer studeras i denna uppsats. Däremot kommer forskningen kring SD och deras koppling till högerpopulismen förklaras vidare i avsnittet om tidigare forskning. Partiet har däremot under många år själva kallat sig för ett mittenparti, medan väljare uppfattat partiet som ett högerparti (Pisoni, 2017). De beskriver sig även som ett parti som vill kombinera element från både vänster - och högerideologier (Sverigedemokraterna 2019, 2). Det faktum att SD beskriver sig som ett mittenparti men vill bilda en allians med Moderaterna och Kristdemokraterna (Mattsson 2020, 290). Det gör att jag anser det är intressant att studera huruvida SD är ett mittenparti eller inte. Sedan har det inte heller gjorts större studier kring huruvida SD har en koppling till de klassiska politiska ideologierna liberalism, konservatism och socialdemokrati (reformistisk socialism) eller huruvida de är ett mittenparti vilket då hade varit intressant att studera i denna uppsats.

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka om SD är ett mittenparti eller inte utifrån

ideologierna liberalism, konservatism och socialdemokrati. Eftersom de själva beskriver sig som ett mittenparti men även för de vill kombinera element från vänstern och högern. Det här är intressant att undersöka då det här kan bidra till en vidare diskussion kring huruvida SD är ett mittenparti och deras koppling till konservatism, liberalism och socialdemokrati. För att kunna studera om de är ett mittenparti kommer det göras en idealtypsanalys (som kommer förklaras i metodavsnittet) med hjälp av ideologierna med fokus på gemensamma politiska huvudområden, hur de ser på stat, ekonomi och människan. Det här kommer sedan att appliceras på SD:s principprogram kring hur partiet ser på stat, ekonomi och människan för att undersöka vilken eller vilka ideologier som SD står mest nära ur de aspekterna.

1.4 Frågeställning

Frågeställningen lyder följande: “Är Sverigedemokraterna ett mittenparti utifrån aspekterna stat, ekonomi och människa?”

1.5 Begreppsförklaringar

Principprogram/partiprogram: Principprogram ses som detsamma som ett partiprogram vilket handlar om att visa vilka värderingar som ett parti har och står för. Dessa program kan förändras med tiden och de innehåller en uppsättning ideologiska mål som partier strävar efter att uppnå. Partiprogrammen innehåller ideologiska markeringar som i sig visar ett partis grundvärderingar. Programmen innehåller även beskrivningar och partiets analyser av

samhället. I dessa program förekommer det även förslag på åtgärder inom olika samhällsområden som partiet ser som viktiga (Nationalencyklopedin).

Nationalism: Nationalism är ett tankesystem och ideologi som handlar om att det finns en speciell grupp inom nationens gränser. Centralt för nationalismen är just nationen och nationalismen har påverkat stora delar av världen under århundraden på olika sätt.

Nationalism kan se olika ut beroende på vart i världen man befinner sig, det kan exempelvis handla om att det finns något gemensamt som förenar nationen vilket kan vara gemensamt språk, kultur, religion, värderingar och etnicitet (Nationalencyklopedin).

Opinionsundersökning: Opinionsundersökning innebär att man gör en åsiktsmätning genom att man frågar ett slumpmässigt valda människor. De största opinionsinstituten i Sverige är exempelvis SIFO, Demoskop och Ipsos dessa mäter regelbundet partisympatier bland väljare. Själva opinionsundersökningarna genomförs genom telefonintervjuer, personenkäter eller nätundersökningar. Dessa opinionsundersökningar brukar oftast innehålla minst 1000 slumpvalda personer (Nationalencyklopedin).

Ideologi: Ideologi är ett begrepp som är centralt i politisk teori och används idag oftast i benämningen samhällsåskådning. Olika ideologier ger olika verklighetsbeskrivningar av verkligheten. Är en person anhängare av en viss ideologi innebär det att man accepterar ideologins verklighetsbeskrivning och delar de grundläggande värderingarna inom ideologin. Inom statsvetenskapen är de mest kända ideologierna socialism, liberalism och konservatism som senare kommit att utvecklats till flera varianter och undergrenar. Under 1900-talet har

forskningsfältet kring ideologier växt då fokus varit på att studera ideologiska förändringar och hur de olika tankesätten fungerat (Nationalencyklopedin).

Populism: Populism kan både vara vänsterorienterad som högerorienterad, det är en rörelse och ideologi som lägger vikt på folket. Inom populismen menar man att en elit styr och att folket blir nedtryckt av denna elit. En annan viktig aspekt inom populismen är att flytta makten till folket genom exempelvis mer direkt demokrati. En annan symbol för populistiska partier är att de har en stark ledare som driver på för förändring. Populism idag är starkt förknippat med missnöjespartier som Dansk Folkeparti i Danmark och Front National i Frankrike (Nationalencyklopedin).

Etablissemang: I denna uppsats definieras detta ordet som en samhällsgrupp med

inflytelserik ställning. Etablissemang menas även med den fast upprättade ordningen och dess försvarare, oftast ett fokus på personer inom etablissemanget, exempel på det här är det politiska etablissemanget (Svenska Akademins Ordbok).

1.6 Disposition

Uppsatsen inleddes med avsnitt ett som innehöll inledning, problemformulering, syfte, frågeställning och några viktiga begreppsdefinitioner. Avsnitt ett kan ses som en introduktion till själva uppsatsen. Vidare i avsnitt två kommer en bakgrund om SD att presenteras kring deras historia, väljare och hur partiet ser ut idag. I avsnitt tre presenteras den tidigare

forskning som har berört SD, högerpopulism och mittenpartier, i avsnitt tre kommer det även presenteras vad min forskning kan bidra med i detta forskningsfält. Sedan i avsnitt fyra presenteras de ideologier som fungerar som teorier i denna uppsats och deras begrepp som sedan ska används i analysen. Sedan i avsnitt fem presenteras metoden som beskriver hur jag som studerat detta ämne samt hur jag gått tillväga. I avsnitt fem kommer även det material som används i uppsatsen att presenteras. I metodavsnittet presenteras även idealtypsanalys och begreppsinnebörd, vad de innebär och hur de sedan kommer att användas i analysen. Därefter presenteras analysen i avsnitt sex, analysen kommer även vara teoristyrd samt strukturerad på ett sätt som läsaren kan lättare hänga med. Sedan kommer slutsatsen samt diskussionen att presenteras i avsnitt sju, här kommer även frågeställningen att besvaras och syftet med studien uppfylls. Avslutningsvis kommer det avsnittet innehålla avslutande

reflektioner samt förslag på vidare forskning kring ämnet. I avsnitt åtta finns referenslistan på de källor som använts i uppsatsen.

2. Bakgrund

I det följande avsnittet kommer först en historisk bakgrund att presenteras om partiet. I detta avsnitt kommer det framgå hur SD en gång i tiden bildades och hur partiet kunnat utvecklas genom åren. Det här är framförallt för att läsare av uppsatsen ska få en överblick kring vad SD är för sorts av parti. I det här avsnittet kommer även partiets väljare att förklaras då det är intressant att se vad som förenar dessa väljare och varför de lägger sin röst på SD. Därefter sker en avslutning kring partiets utveckling och en beskrivning hur partiet ser ut idag. Syftet med bakgrundsavsnitt är att ge läsaren den bakgrundsinformation som är nödvändig för att tydligare förstå uppsatsens analys och slutsats. För att ta fram en bakgrund om SD användes tryckt litteratur och vetenskapliga källor. Stor del av bakgrunden beskrivs från Pontus Mattssons (2020) reportage om hur SD blivit det parti de är idag. Mattssons reportage har också varit relevant eftersom den belyser viktiga delar i partiets nutid som andra källor inte tagit med, exempelvis i de vetenskapliga artiklarna utav Nilsson & Hellström (2010) och Widfeldt (2008) som skrev sina artiklar innan SD kom in i riksdagen vilket gjort att dessa källor kunnat komplettera varandra.

Något som kan vara intressant att nämna är att partiet inte själva publicerat något på deras hemsida om deras historia eller hur partiet startades. Det de tar upp på deras hemsida om partiets historia är följande: “Vi har hunnit fylla 30 år som parti. Vägen från grundandet till idag har inte varit spikrak. Vi har blivit flitigt granskade och det har faktiskt hänt att vi gjort fel, inte minst under ungdomsåren. Men vi har mognat och lärt oss av våra erfarenheter.” (Sverigedemokraterna).

2.1 SD & deras historia

SD är ett politiskt parti som bildades år 1988, efter att gruppen Bevara Sverige Svenskt gick samman med Framstegspartiet. Det som utmärkte partiet var deras motstånd och kritik mot den svenska invandringspolitiken och det politiska etablissemanget (Widfeldt 2008,

267-268). Partiets första partiledare hade exempelvis en bakgrund i det nazistiska Nordiska Rikspartiet och några av de tidigaste medlemmarna hade tidigare varit aktiva inom den svenska vit makt-rörelsen (Hellström, 2013, 76). Vid 90-talets början startade det upp ett

nyliberalt och invandringskritiskt parti i Sverige, vid namn Ny Demokrati som också hade ett motstånd mot det politiska etablissemanget. Ny Demokrati lyckades ta sig in i Sveriges riksdag första gången de ställde upp i valet. Partiet föll däremot inom kort tid samman genom interna konflikter och kom att åka ur riksdagen valet därpå. I och med Ny Demokratis

upplösning fanns det utrymme för att ett nytt invandringskritiskt parti kunna etablera sig i Sverige, något som SD drog nytta av (Hellström, Nilsson 2010, 58).

Under 90-talet beslöt sig SD för att reformera partiet, genom att distansera sig från de nazistiska och fascistiska grupperna för att bli mer demokratiskt legitima. Senare under 90-talet kom partiet att locka ännu fler medlemmar, partiet beslutade även under denna period att bland annat utesluta extremister från partiet (ibid, 57). Partiet strävade efter att bli mer respektabla och efter deras reformation kom partiet att öka vid varje riksdagsval framöver under 2000-talet. När Jimmie Åkesson blev partiledare 2005 genomfördes ytterligare reformationer av partiet. De strävade efter att partiet skulle bredda sig mer och motståndet mot den svenska invandringspolitiken kvarstod (Bäck, et al 2017, 50). SD kom även att inta en position där de försvarade den skattefinansierade välfärden i Sverige, något som skilde sig från liknande partier i Europa (Hellström 2013, 80). Vid riksdagsvalet 2006 fick SD 2,9% av rösterna och kom in i hälften av alla kommunfullmäktige i Sverige. Det här sågs som en enorm vinst för partiet, då det kom att ge partiet mer medieuppmärksamhet. Efter valet 2006 hade de som mål att lyckas ta sig in i riksdagen vid riksdagsvalet 2010. Målet lyckades och vid riksdagsvalet 2010 kom SD in i riksdagen med 5,7% av rösterna (Bäck, et al 2017, 50). En viktig aspekt som bör nämnas är att SD är ett parti som kantats med skandaler genom åren som fått stor medial uppmärksamhet. Det har handlat om interna strider, nazistkopplingar, företrädare som uttryckt sig olämpligt på sociala medier, företrädare som dömts för

misshandel, etc. I och med dessa skandaler har det lett till flera avhoppare, uteslutningar samt politiska vildar, detta i sin tur medförde att partiet år 2012 klargjorde nolltolerans mot rasism och extremism, samt att de skulle “städa upp” inom partiet. SD har sedan de kom in i

riksdagen uteslutit runt 300 medlemmar i jämförelse med de andra riksdagspartierna som har något enstaka uteslutningsfall om året (Mattsson 2020, 173-175).

Partiets väljare har förändrats genom åren i och med att partiet blivit större och reformerats. SD är olika stora i olika befolkningsgrupper men har sitt starkaste stöd bland personer som fyllt 50 och bland män. Partiets egna väljare identifierar sig även som höger visserligen finns en liten grupp av deras väljare som identifierar sig som vänster. Deras väljare kommer framförallt från Socialdemokraterna och Moderaterna, deras väljare arbetar även främst med traditionella arbetaryrken (ibid, 209-211). LO-väljare som historiskt sett röstat på

Socialdemokraterna (S) har nu allt mer börjat rösta på SD. Vid valet 2018 röstade 24% på SD och 41% på S av LO-väljarna, två år senare vid en SIFO-undersökning visade den att 36% av väljarna skulle lägga sin röst på SD och 29% på S (ibid, 112). Partiet har sitt starkaste stöd på landsbygden och framförallt i södra Sverige. Partiet har även i opinionsundersökningar visat sig vara näst största parti bland kvinnor. En gemensam nämnare bland deras väljare är deras motstånd gentemot invandring, denna fråga har under de senaste åren generellt sett blivit allt mer viktigt bland väljare i Sverige. Något mer som utmärker SD:s väljare är missnöjdhet över välfärdsstatens utveckling exempelvis hur äldrevården, sjukvården, skolan och pensionerna fungerar (ibid, 209-211).

2.3 SD idag

Sedan SD kom in i riksdagen har mycket förändrats, idag ligger partiet på runt 20% enligt vissa opinionsundersökningar och ses idag som ett av Sveriges största partier. Redan 2007 sa Jimmie Åkesson, som fortfarande är partiledare, att SD skulle sträva efter att bli “tredje, fjärde största partiet” något som de lyckades med. Partiet har under åren förändrat mycket utav sin politik exempelvis synen på EU, då de inte längre arbetar för att Sverige ska lämna EU utan SD vill istället förändra inifrån. De har även förändrat sin syn på aborter, då de inte längre vill sänka abortgränsen. De har även ändrat sin syn på homosexuellas rätt att adoptera, då de inte längre har något motstånd mot detta. Många av dessa frågor har under åren ställt till besvär för partiet och deras företrädare menar att även partier måste få ändra åsikt i olika sakfrågor i och med att partiet förändras (ibid, 283-284).

När SD kom in i Riksdagen och motionerade om tiggeriförbud, hårdare straff,

åldersbedömning av asylsökande och förbud mot terrorresor fick de inget stöd av något parti. Idag är dessa åsikter inte kontroversiella och majoriteten av riksdagspartierna kan ställa sig bakom dessa åsikter. Sedan första dagen då de kom in i Riksdagen har de varit tydliga med att de vill utmana det politiska etablissemanget i Sverige. Under åren har frågor som invandring

och brottslighet fått stor medial uppmärksamhet vilket SD i sin tur tjänat på, då dessa frågor står SD nära sedan lång tid. När partiet kom in i riksdagen var det inte många partier som talade om invandring eller hårdare straff vid brottslighet. Idag talar exempelvis flera partier om att Sverige behöver minskad invandring och hårdare straff, SD har bara kunnat se på när de andra partier skiftat åsikt i fråga efter fråga (ibid, 299-301). Idag ses SD som en förebild bland andra högernationalistiska partier runt om i Europa, på samma sätt som SD en gång i tiden såg upp till andra liknande partier (ibid, 277).

3. Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer det att presenteras relevant forskning och studier som gjorts på SD, mittenpartier och högerpopulism, denna forskningsöversikt ska ge läsaren en bild över den forskning som gjorts inom ämnet. Den tidigare forskningen som presenteras är både från publicerade vetenskapliga artiklar och tryckt litteratur. Avsnittet avslutas även med en presentation om vad denna uppsats kan bidra med i detta forskningsfält.

3.1 Tidigare forskning om SD:s ideologi

Anders Hellström och Tom Nilsson (2010) har studerat vart SD ideologiskt hör hemma. Författarna gjorde denna studie innan partiet kom in i Riksdagen och de menade att få studier har gjorts utav SD i koppling till nationalistiska partier, trots partiets valframgång 2006. Författarna skriver om hur partiet fick mer medial uppmärksamhet efter riksdagsvalet 2006, men att partiet inte bjöds in till några “offentliga debatter” under denna tid. Vidare belyser författarna även att partiet oftast uteslutits vid forskning kring nationalistiska och populistiska partier, då SD i början av 2000-talet klassades som ett oseriöst parti med nynazistiska åsikter. Författarna menar att i och med deras valframgång 2006 var det dags att börja studera partiet mer, detta eftersom de hade chans att ta plats i riksdagen (Hellström, Nilsson 2010, 55-57). Författarna gjorde en analys för att komma fram till vart SD hör hemma ideologiskt och då har de identifierat budskapet som formulerats i den offentliga debatten men de har även granskat de retoriska figurerna som upprätthåller dessa budskap. De kommer fram till att partiet är nationalistiska, men en skillnad från SD och andra nationalistiska partier är att SD inte anammat någon nyliberal politik utan partiet vill istället se en utveckling av den svenska välfärdsmodellen. De skriver även om hur högern i Sverige beskyllt Socialdemokraterna för SD:s framgångar medan Socialdemokraterna menade att SD tillhör högerkanten (ibid, 68-69).

Denna artikel är relevant för denna uppsats eftersom den är skriven innan partiet kom in i riksdagen och den belyser hur deras ideologiska karta såg ut under denna period. Artikeln är även intressant för denna uppsats då den belyser viktiga aspekter inom partiet vilket kan ge en bättre förståelse för vilken ideologi som partiet anammar idag. Det är också intressant hur författarna tar upp aspekten kring att partiet förr uteslöts i studier i och med att partiet klassats som oseriöst.

Anders Widfeldt (2008) skriver också om tiden innan SD kom in i Riksdagen och hur partiet såg ut då. I artikeln beskrivs fenomenet om hur populistiska partier i Sverige misslyckat att etablera sig och att stanna kvar i Riksdagen, då det populistiska partiet Ny Demokrati enbart satt i riksdagen en mandatperiod. I texten förklaras avsaknaden av populistiska partier i Sverige i olika förklaringar och det handlar exempelvis om en låg grad av ideologisk konvergens mellan de etablerade partierna till vänster och höger och låg betydelse för invandringsfrågan i den politiska debatten. Vidare tas det upp att sedan Ny Demokratis fall, har SD sedan 90-talet varit det största populistiska partiet i Sverige. Vilket under 00-talet visade sig mer genom att de ökade vid varje riksdagsval och kom in i flera

kommunfullmäktige i Sverige (Widfeldt 2008, 265-266).

Widfeldt ger en tydlig bild av hur SD:s historia kommit att påverka partiet genom åren och att deras historia gjort att de varit tvungna att reformera sig som parti vilket har gjort att de har förändrats ideologiskt och blivit mindre extrema. Han tar även upp skillnaderna mellan SD och liknande partier i Skandinavien som Dansk Folkeparti och Fremskrittspartiet, dessa partier har inte exempelvis någon bakgrund eller historia kopplat till extremism som SD har. I och med partiets historia menar Widfeldt att det gjort deras utgångsläge mindre gynnsamt, till skillnad från liknande partier runt om i Europa som inte har liknande historia. Samtidigt menar han att deras historia kan komma att hindra framgång för partiet att exempelvis ta sig in i Riksdagen. Han skriver även att deras historia kommer att användas av motståndarna så länge som partiet kommer att existera. (ibid, 272-275). Denna artikel är intressant för den beskriver hur partiet såg ut innan det kom in i Riksdagen och hur partiet fått förändra sin ideologi. Widfeldt ger också en ger en tydlig bild kring varför partiet möter hårt motstånd bland sina motståndare. Artikeln är skriven 2008 och är relevant än idag för belyser det motstånd som partiet möter än idag som de mötte under 00-talet men artikeln belyser även också hur partiet kunde förändra sig.

3.2 Tidigare forskning om mittenpartier

Forskningen som berört mittenpartier har belyst populistiska partier i Öst- och Centraleuropa som intar en mittenposition i deras politiska landskap. Sarah Engler, Bartek Pytlas och Kevin Deegan-Krause (2019), tar upp aspekten just kring hur partier som ser sig själva som

mittenpartier, har en populistisk agenda. Deras studie har berört Polen, Tjeckien och Slovakien vilket är länder där populismen haft stort genomslag då författarna studerat flera olika populistiska partier och jämfört de med varandra. Vidare belyser de även att

“mitten-populister” inte nödvändningsvis behöver klassas som högerradikala eller

vänsterradikala. Dessa “mitten-populister” beskrivs ha en gemensam åsikt och de handlar om kritiken gentemot det politiska etablissemanget. De tar även upp aspekten kring att flera populistiska partier finns i den politiska mitten, men att de i olika sakfrågor kan deras åsikter skilja sig åt då de exempelvis kulturpolitiskt kan stå till höger medan ekonomiskt kan de stå till vänster. Författarna tar även upp att studier av populism i Öst-och Centraleuropa kan ge en bättre förståelse av liknande fenomen i Västeuropa (Engler, Pytlas & Deegan-Krause, 2019). Denna artikel är intressant då den belyser aspekten kring mittenpartier med koppling till populismen visserligen i Öst- och Centraleuropa. Men som författarna skriver själva kan det här ge en bättre förståelse för hur liknande fenomen fungerar i Västeuropa. Denna artikel är relevant för denna uppsats då författarna belyser fenomenet att partier som kallar sig för mittenpartier men hur de i olika sakfrågor kan stå till höger som vänster. Detta fenomen kan liknas vid hur exempelvis SD beskriver sig själva som mittenparti men att de vill kombinera element från både vänster- och högerideologier.

3.3 Tidigare forskning om högerpopulism

I boken Right Wing Populism in Europe beskrivs högerpopulismens framväxt i Europa. Något som tidigt poängteras är att högerpopulismen inte är något nytt i Europa och att ända sedan andra världskriget slut har det förekommit flera högerpopulistiska partier i Europa de mest välkända har varit Front National i Frankrike och Frihetspartiet i Österrike. I denna bok finns ett kapitel som belyser populismen i Norden och de partier som kommit att påverka mest. I detta kapitel går författaren Björn Fryklund igenom hur de olika populistiska partierna Dansk Folkeparti, Sannfinländarna, Fremskrittspartiet och SD lyckats etablera sig på de nationella arenorna. Det som beskrivs är att dessa partier i Norden främst fått sitt uppsving under 2000-talet och det ges en tydlig överblick hur de olika partierna klarat sig i de nationella

valen. Varför dessa partier har lyckats i Norden, med undantag SD, förklaras som en kritik mot skattepolitiken till en början och dessa partier har varit verksamma under flera decennier (Fryklund 2013, 267-269).

Även Fryklund tar upp förekomsten av att populistiska partier i Sverige misslyckats att etablera sig efter Ny Demokratis undergång precis som tidigare författare har gjort och att detta givit plats till att SD kunnat etablera sig på den politiska arenan. Fryklund tar även upp aspekten kring att Sverige skulle varit immuna mot populism men att det påståendet

dementerats efter SD:s intåg på den politiska arenan. Författaren tar även upp att förklaringen till varför populismen inte lyckats tidigare i Sverige, det har och göra med

Socialdemokraternas makt och att deras ideologiska dominans styrt landet under lång tid. En annan förklaring handlar även om att Sverige under lång tid haft en stark ekonomi och välfärd. Medan i de andra nordiska länderna har populismen växt under årtionden (ibid, 269-271). Denna bok är intressant eftersom den belyser och tar upp högerpopulismen i Norden men ger också ett fokus samt förklaring till varför högerpopulismen inte växt i Sverige samtidigt som det skett i övriga Norden, men det förklaras även hur SD kunnat etablera sig på den politiska arenan.

Thomas Greven (2016) skriver om hur högerpopulismen kunnat öka i omvärlden men också hur den kan skilja sig från olika delar av världen. Han belyser vad högerpopulismen innebär och vad högerpopulistiska partier har för ideologisk grund. Greven skriver exempelvis om hur en ideologi eller ett politiskt-program inte är det viktigaste för ett populistiskt partis framgång. Han tar upp aspekten kring att populistiska partier är mer flexibla att skifta ståndpunkter i olika politiska frågor. De gemensamma dragen som bland högerpopulistiska partier är framförallt motstånd mot eliten/etablissemanget, folket är de som bestämmer och dessa partier är även förespråkare för mer direkt demokrati. Inom högerpopulismen motsätter man sig även den politiska korrektheten som försvaras utav det politiska etablissemanget, dessa högerpopulistiska partier brukar även kräva radikala lösningar på olika problem. (Greven 2016, 1-2). Vad som gör denna artikel intressant och relevant för denna uppsats är framförallt då författaren beskriver vad högerpopulism innebär i vår samtid och vad som främst utmärker högerpopulistiska partier. Denna artikel kan ses som ett komplement till den förra boken då denna artikel kategoriserar mer vad högerpopulism generellt i Europa handlar om, vilket är intressant då SD ofta klassas som just högerpopulistiska.

3.4 Uppsatsens bidrag

Den tidigare forskning som tagits upp har belyst viktiga och intressanta aspekter kopplat till SD, mittenpartier och högerpopulism. Men den tidigare forskningen visar också avsaknaden gällande forskning om SD:s koppling till ideologierna konservatism, socialdemokrati och liberalism. Som redan togs upp i inledningen har stor del av forskningen kopplat till partiet handlat om deras koppling till högerpopulism. Varför denna forskning tas med, även om högerpopulism inte undersöks i denna uppsats, är framförallt för att belysa hur andra forskat kring SD och för att få en bättre förståelse för partiet. Som Nilsson & Hellström (2010) tar upp har stor del av forskningen bortsett från SD under lång tid då partiet klassats som

oseriöst. Idag är partiet ett av Sveriges största och måste också kunna studeras precis som alla andra partier i Sverige. Denna brist på forskning om partiet skulle denna uppsats bidra till en viss förändring, då syftet med uppsatsen är att studera huruvida SD är ett mittenparti utifrån deras koppling till konservatism, socialdemokrati och liberalism. Uppsatsens resultat kan bidra till en vidare diskussion och kunskap kring SD och deras koppling till de klassiska ideologierna men även en diskussion kring partiets koppling till om de är ett mittenparti eller inte.

4. Teori

I detta avsnitt kommer de politiska ideologierna att presenteras som ska användas i idealtypsanalysen. De ideologier som används i denna uppsats är konservatism,

socialdemokrati och liberalism. En aspekt som bör nämnas är att dessa politiska ideologier kommer fungera som teorier i denna uppsats, men då ideologierna koncentreras till

idealtyper. Något som även bör noteras är att det kommer ske ett urval och begränsning av vad som tas upp kring dessa politiska ideologier, då allt inte kan tas med. De är även

utformade för att vara användbara för denna uppsats vilket även medför att de mest relevanta delarna presenteras och att allt inom ideologierna inte kan tas med i och med uppsatsens omfång. Det här gör att ideologierna kommer att presenteras först vad de innebär och sedan deras idealtypiska drag i syn på staten, ekonomi och människan.

Vad idealtypiska drag innebär kommer att presenteras i metodavsnittet som kommer senare. De tre valda ideologierna är relevanta för uppsatsen eftersom jag undersöker om SD är ett mittenparti eller ej. När de beskriver sig som mittenparti nämner de även att de vill

höger, konservatismen, en från vänster, socialdemokrati och en från mitten, liberalismen (Färm 2007, 21). Något som är värt att notera är att höger, vänster och mitten inte är entydiga politiska begrepp vilket gör att de kan variera beroende på vilket sammanhang de används i (ibid, 22). Syftet med att presentera dessa politiska ideologier är framförallt för att ge läsaren en bättre förståelse för vad de innebär och hur de ser på olika samhällsfenomen. Dessa kommer sedan att användas i analysen för att sedan i diskussionen kunna besvara uppsatsens frågeställning. En till sak som bör noteras är att valet av stat, ekonomi och människa har och göra med hur Reidar Larsson (2014) och Stig Björn Ljunggren (2002) kategoriserar de olika ideologierna utifrån just dessa aspekter. Deras kategorisering och beskrivning av ideologierna gav inspiration till hur ideologierna skulle kategoriseras i detta teoriavsnitt. För att få fram egenskaperna av ideologierna samt göra de mer tydliga, har även ytterligare litteratur tillkommit för att komplettera Larsson (2014) och Ljunggren (2002).

4.1.1 Konservatism

Konservatismen är en politisk ideologi som utvecklats i århundraden som förknippas starkt med att bevara det som är. Konservativa har en idé om att samhället ska förändras steg för steg utifrån historisk erfarenhet och hur den nationella politiska traditionen ser ut (Larsson 2014, 43). Konservatismens värderingar bygger på att bevara det goda i samhället mot allt för snabba förändringar. Försvar av monarkin, kristna värden är också något som konservativa värdesätter högt. Bevarandet av traditioner är viktigt för konservativa då de menar att de som skapats av tidigare generationer är en slags samlad visdom från förr. De menar att traditioner visat kraft i att bestå och måste fortsätta att bevaras och bestå till kommande generationer. Konservativa är inte helt emot förändring, utan menar att ibland måste samhället förändras men det skall ske organiskt, det vill säga sakta i små steg och inte genom någon revolution eller våldsam förändring (Färm 2007, 40-43). Konservatismen har även under åren fått olika undergrupper som liberalkonservatism, socialkonservatism, värdekonservatism. Sociala värden är även något som förknippas starkt med konservatism vilket handlar om att familjen är en grundläggande enhet i samhället. De menar att staten ska utgå utifrån den kristna synen på rätt och moral samt att staten ska värna kulturarvet (Larsson 2014, 43-46).

Inom konservatismen ser de på staten som något som växt fram under århundraden av samhällsbyggande. De menar att varje stat och nation har sina egna egenskaper. De är exempelvis starka anhängare av monarkin eftersom det är något som kommer från nationens kulturella traditioner och historia som existerat under lång tid (Ljunggren 2002, 36). Nationen är ett viktigt begrepp inom konservatismen vilket ses som den primära sociala enheten i den konservativa ideologin. Den egna nationens självständighet och dess försvar ses som centrala värden för de konservativa. Oavsett inriktning inom konservatismen ser man att ett starkt militärt försvar är viktigt eftersom en nation måste kunna försvara sig. Konservatismen riktar även skepsis gentemot övernationella beslutsfattare exempelvis EU kan ses ett hot mot den nationella suveräniteten. Konservativa drar en koppling mellan stat och familjen, då

kärnfamiljen ses som samhällets grundläggande enhet, då dessa vill bevara familjen och dess huvudansvar för uppfostran (Larsson 2014, 49-50). De konservativa värdesätter även

begreppet ordning, då de tror på en övergripande samhällsordning men också att det är ordning och reda i det vardagliga livet (Färm 2007, 45). De ser även på samhället som en levande organism, som hålls ihop genom traditioner, auktoritet och en gemensam moral (Haywood 2012, 74). De menar att staten måste ha auktoritet samt disciplin men även att skydda samhället från kaos och oordning, därav hyser de stor respekt för en stark stat. De menar även att det bör finnas en pragmatisk balans mellan staten och det civila samhället (ibid, 144).

4.1.3 Ekonomi

Den privata äganderätten är något som står konservatismen nära. De menar att ägandet ger trygghet, i en osäker och oförutsägbar värld. Äganderätten ger då trygghet och säkerhet till människor vilket i sin tur blir en källa för skydd (Heywood 2012, 77). Konservatismens syn på skatt är att de ställer sig kritiska till att regeringar kan hantera skatten effektivt. De är även kritiska till om skatten används i ett starkt utjämnande syfte. Detta innebär dock inte att de är emot all skatt skatt utan de tror att beskattning skapar ytterligare skyldigheter snarare än nya rättigheter, vilket gör att de kan acceptera beskattning om det är till för specifika ändamål (Wetherly 2017, 85). Inom konservatismen förespråkas fri handel i den mån som ett lands näringsliv och traditioner tillåter. De menar även att delar av näringslivet bör skyddas och att staten försöker utveckla ett lands naturresurser på bästa sätt. De förespråkar även att planerat utnyttjande av samhällets resurser för en gemensam välfärd. Då konservativa istället strävar efter satsningar inom nationen för att skapa möjligheter åt människor att finna försörjning

(Ljunggren 2002, 32). Inom konservatismen är de även positiva till att privat företagande, dock riktas viss kritik från konservatismen mot tanken att marknaden ska vara “fri för alla” om det skulle skada den sociala stabiliteten i samhället (Heywood 2012, 108). Istället för inkomstutjämning vill konservativa se en spridning av ägandet (Larsson 2014, 53-54). 4.1.4 Människan

Inom konservatismen ser de politisk och juridisk jämlikhet som viktiga förutsättningar för allmän rösträtt och likhet inför lagen. Konservatismen utgår de från människors olikhet och faktiska ojämlikhet ifråga om exempelvis intelligens och omdömesförmåga. Inom

konservatismen anser man att skillnader mellan människor ska accepteras, det vill säga att alla inte är lika. Det handlar exempelvis om att inkomst- och förmögenhetsskillnader är ett mått på människors olika prestationsförmåga. Detta medför att konservativa är emot en skattepolitik/socialpolitik i starkt utjämnande syfte. Konservativa ställer sig även positiva till så kallad “naturlig” skiftning grundad på kompetens, utbildning och förmåga. Detta innebär att vägen uppåt exempelvis bli framgångsrik skall vara öppen för alla. Inom konservatismen finns det en tanke om att människan både är ond och god, människan är varken fullkomlig eller möjlig att göra fullkomlig (Larsson 2014, 48-49). Konservatismen är kritisk till de idealistiska idéerna om att människor är perfekta, de menar att människor är både operfekta och ofullständiga. De menar att mänsklig ofullkomlighet bör ses som något normalt.

Konservativa menar att människor har en fruktan för isolation och instabilitet, de menar att människor dras till det säkra och familjära. I och med att människor vill ha trygghet och tillhörighet strävar konservatismen efter social ordning och har misstänksamhet mot en del friheter. Ordning hänvisas till att människans liv är stabilt och förutsägbart, men också att kunna garantera säkerhet till människan i en osäker värld. Konservativa menar även att människor är moraliskt ofullständiga. Med det sagt har konservatismen en mer pessimistisk syn på människan, de menar även att människan är egoistisk och girig (Heywood 2012, 70-72).

4.2.1 Socialdemokrati

Socialismen är den politiska ideologi som utvecklats mest av alla politiska ideologier, det har utvecklats flera olika grenar (med stora skillnader) från denna ideologi exempelvis

kommunism, demokratisk socialism, socialdemokrati etc. Den sistnämnda socialdemokrati är den ideologi som kommer vara fokus i denna uppsats, den kallas även för reformistisk

socialism. Som nyligen nämndes har det funnits flera olika varianter av socialismen, dessa har genom århundraden kämpat mot varandra. Den tydligaste splittringen skedde runt den ryska revolutionen och första världskriget, då den politiska arbetarrörelsen runt hela världen splittrades i två grenar socialdemokratisk reformistisk och kommunistisk revolutionär (Färm 2008, 51-54). Sverige är ett land där socialdemokratin länge varit stark. Socialdemokratin uppkom i samband med att arbetarklassen strävade efter frigörelse, allmän och lika rösträtt samt rätt till facklig organisering men även rätt till förkortad arbetstid till åtta timmar om dagen. Socialdemokraternas största motståndare var under en lång tid konservativa som motarbetade arbetares politiska och fackliga kamp (Carlsson, Lindgren 2007, 5-6). 4.2.2 Stat

Inom socialdemokratin strävar de efter en stark stat som är nödvändig eftersom staten ska genomföra sociala reformer. Bildandet av en stark välfärdsstat är en viktig grundbult inom socialdemokratin (Wetherly 2017, 113). Deras syn på välfärdsstaten grundas i frihets-, jämlikhets- och solidaritetskraven. Detta innebär att människor ska kunna få den utbildning man passar för och att staten finns där vid förändring i arbetslivet samt att staten ger

ekonomisk trygghet vid pensionen. För att det här ska lyckas krävs det att det finns solidaritet mellan alla invånare i ett samhälle. Staten ska finnas när medborgare behöver ekonomiskt stöd exempelvis när arbetslöshet och sjukdom drabbar medborgarna, detta i sin tur leder till att att social utsatthet och fattigdom minskar. Inom socialdemokratin ses välfärdsstaten som ett sätt att fördela makt, exempelvis att det finns arbetslöshetsförsäkring som ger ekonomiskt stöd som i sin tur gör att medborgaren inte blir tvingad att ta ett arbete med dåliga villkor. Sociala nyttigheter som betalas av medborgarna ska vara tillgängliga för alla på lika villkor (Lindgren, Carlsson 2007, 61-62). De vill även att staten ska upprätthålla medborgerliga rättigheter som skyddar exempelvis personer med annan sexuell läggning eller etnisk bakgrund mot diskriminering, detta gör samhället mer jämlikt (ibid, 28-29). Inom

socialdemokratin vill de även att staten är aktiv som tillhandahåller infrastruktur och tjänster som är tillgängliga för alla (Kastning 2013, 19).

4.2.3 Ekonomi

Inom socialdemokratin strävar de efter en mixad ekonomi vilket innebär att såväl privata, kooperativa, statliga aktörer kan vara en del av produktionen i landet. De vill inte heller låta marknadsekonomin löpa fritt hur som helst, utan de vill mildra skadliga effekter av detta

fenomen genom omfördelning av resurser vilket sker genom staten. Det innebär att staten skall finnas där och stödja de människor som har det sämre ställt i samhället.

Socialdemokrater ställer sig även positiva till privat egendom och privat ägande, i den mån det kan bidra till att minska fattigdom och ojämlikhet, det bör dock kontrolleras av en stark stat (Wetherly 2016, 114). Socialdemokrater strävar efter statlig planhushållning vilket handlar om att politiskt styra näringslivets inriktning. En annan aspekt som tas upp är förstatligande vilket är en del av statlig hushållning, då de viktigaste delarna av ekonomin förstatligas. För att lösa problematiken kring inkomstskillnader och förmögenhetsskillnader strävar socialdemokrater efter progressiva skatter (Larsson 2014, 90-93). Den

skattefinansierade välfärden ska bygga på solidaritet som ger ett tryggare samhälle för alla att leva i, detta för att minska orättvisor och ekonomiska klyftor för alla i samhället (Lindgren, Carlsson 2007, 32). Även kring aspekten ekonomi spelar välfärden roll för socialdemokrater, då de menar att alla invånare i ett samhälle ska ha jämlika möjligheter som utbildning och sjukvård oavsett ekonomiska resurser. Alla ska ha rätt till utbildning och sjukvård då det här är viktigt för den enskildes livschanser, det i sin tur bidrar till att fler kommer in i arbetslivet och ekonomin i samhället blir starkare (ibid, 61-62).

4.2.4 Människan

Inom socialdemokratin är begrepp som frihet och jämlikhet viktiga begrepp för individer. De menar att jämlikhet och frihet hör ihop, då ett ojämlikt samhälle kan ge större frihet åt dem som har de största privilegierna. Vidare är socialdemokratin starkt kritiska till att

privilegierade grupper kan ta för sig på de mindre privilegierades bekostnad, vilket i sin tur skulle leda till att dessa individer skulle få sämre möjligheter att påverka sitt liv. I ett ojämlikt samhälle kan de privilegierade grupperna komma att bestämma över de mindre privilegierade gruppers livsvillkor vilket gör att deras frihet blir mindre. Inom socialdemokratin ser de med andra ord inte begreppet frihet som någon form av att den starke individen har rätt att utnyttja sin styrka för egna fördelar, detta menar socialdemokrater leder till mer ofrihet för andra människor. Varför socialdemokratin ställer sig kritisk till att starka grupper utnyttjar sin styrka är för socialdemokratin startades av grupper som själva fick betala priset för

ojämlikhet och ofrihet. Socialdemokrater menar även att alla har lika värde som individer, alla har samma rätt att få växa och utvecklas som människor (Lindgren, Carlsson 2007, 27-29). Inom socialdemokratin har de en optimistisk syn på människan framförallt ifråga om

dess sociala egenskaper (Larsson 2014, 86-87). 4.3.1 Liberalism

Tankar som rätten till liv, frihet, egendom och rätten till motstånd mot förtryck var några av de första liberala tankegångarna som uppkom. Inom liberalism kom de att förespråka en form av styrelseskick där individers intressen i lika mån företräddes kunde ge lycka åt alla, eller iallafall lycka till majoriteten. Liberalismen är även starkt förknippad med dess ekonomiska tankesätt laissez-faire (låt gå, låt göra). Detta tankesätt handlar om ekonomisk frihet för individer som en förutsättning för ekonomisk tillväxt och välstånd. Ekonomisk frihet syftas här till att staten inte ska styra den fria marknaden utan det är tillgång samt efterfrågan som ska avgöra (Larsson 2014, 29-30). Liberalismen kom att utvecklas under 1700-talet då de började allt mer rikta kritik mot kyrkan och monarkin. Ett ord som liberalismen belyser starkt är frihet - religiös frihet, politisk frihet och ekonomisk frihet. Något som också förknippas starkt med liberalism är dess syn på ekonomin, då liberalismen förespråkade en mer liberal ekonomisk politik. Frihandel är också starkt kopplat till liberalismen som innebar motstånd mot tullar och handelshinder. Fri konkurrens är också ett begrepp som är starkt förknippat med liberalismen som handlar om att priser för varor samt tjänster bör skapas på marknaden (Färm 2007, 30-33) .

4.3.2 Stat

Liberalismen menar att det är staten som ska skydda individerna, däremot har staten inga rättigheter som inte individerna har mot varandra. Staten står med andra ord inte över de enskilda människorna utan staten ses mer som ett företag som människorna anlitat för att få skydd. Inom denna ideologi menar även att varje människa har makt över sitt eget liv och ska får forma det hur den vill. Liberalismen menar även att staten inte får göra det omöjligt för människor att leva deras liv på sitt egna sätt (Ljunggren 2002, 35-36). Liberaler har även gjort sig kända för sitt motstånd gentemot monarki, detta för att individer skulle få mer frihet (Kastning 2013, 34). Inom liberalismen värdesätter de individen som den primära sociala enheten först. Denna ideologi har länge gjort sig känd för att ha kämpat för individers friheter och rättigheter (Larsson 2014, 35). Inom liberalismen tror de inte att ett balanserat och

tolerant samhälle utvecklas naturligt utav frivillighet från individer. Liberalismen värdesätter även lagar högt. De menar att friheten hos personer alltid är hotad då denna frihet kan tas

ifrån dem. Inom liberalismen menar de att det är staten som bär ansvaret för att försvara de friheterna som existerar (Haywood 2012, 36).

4.3.3 Ekonomi

Marknadshushållning, privat ägande av produktionsmedel och motstånd mot politisk styrning av marknaden är viktiga begrepp som är starkt förknippade med liberalismen. Liberalismen är även starkt kritiska gentemot statligt monopol. Ekonomisk tillväxt är också något som förknippas starkt med liberalismen, förutsättningen för det är genom ekonomiska initiativ och att ansträngningar belönas. Den ekonomiska tillväxten ses även som liberalismens främsta ekonomiska mål. Inom liberalismen är de kritiska till för hård beskattning, då

välståndsbildande krafter kan skadas utav detta (Larsson 2014, 40-41). Liberaler värdesätter de även frihandel högt och har ett starkt motstånd mot tullar och andra former av

handelshinder. Tron på fri konkurrens är också något som värdesätts högt inom liberalismen. Den fria konkurrensen stimulerar alla att åstadkomma fler och bättre varor och tjänster då till lägre priser. Priserna för dessa varor och tjänster bör skapas på marknaden genom utbud och efterfrågan, inte genom politiska beslut (Färm 2007, 31).

4.3.4 Människan

Inom liberalismen betraktas den enskilda individen som den högsta auktoriteten för att bedöma värdet av hennes eget liv. Med det sagt innebär det att ingen annan kan avgöra vad som är ett gott liv förutom individen själv. Gränsen för en individs fria val, sätts av den påverkan hennes val har på andra och av vad andra kan kräva av en. Inom liberalismen menar de även att man inte får begränsa någon individs valfrihet med hänvisning att denne inte inser sitt eget bästa, detta skulle vara detsamma som att ifrågasätta individens egna val. Inom liberalismen betonas relationen mellan individen och staten, då människan ses som suverän över sig själv. Liberalismen menar även att det inte finns någon specifik tolkning för hur ett gott liv ser ut utan det är individuella tolkningar av det goda livet som spelar roll (Halldenius 2003, 22-23). Inom liberalismen ser på människan att hen har en uppsättning medfödda egenskaper som finns hos alla individer. De lägger vidare ingen vikt vid någon social eller historisk anknytning. De menar att människor är självsökande och till stor del är oberoende varelser men att de också styrs av sitt förnuft och kan utvecklas personligt framförallt genom utbildning (Heywood 2012, 71). Inom liberalismen menar även att alla människor har samma

formella kompetens att påverka politiken. De lägger stor vikt vid att individer har bäst förmåga själva att bedöma konsekvenserna av deras olika handlingar (Larsson 2014, 33-34).

5. Metod

Detta avsnitt ger en beskrivning av tillvägagångssättet vid genomförandet av denna uppsats. Avsnittet inleds med presentation utav idealtypsanalysen samt begreppsinnebörd för att ge en förklaring kring hur de fungerar, därefter kommer det material som används i uppsatsen att presenteras och därefter kommer tillvägagångssättet att presenteras. Till sist kommer en beskrivning kring de avgränsningar som gjorts.

5.1 Idealtypsanalys

Idealtypsanalys har sitt ursprung i idé- och ideologianalys vilket handlar om att göra kategorier av idéer i ett empiriskt material och sedan relatera dem till ett antal på förhand utformade idealtyper. Max Weber är den person som främst förknippas med idealtyper, då idealtyper skulle symbolisera en analytisk konstruktion. Denna analytiska konstruktion kunde sedan forskare använda som måttstock för verkliga empiriska företeelser. För att framställa en idealtyp krävs det att forskaren samlar ihop ett par utmärkande egenskaper för ett visst

fenomen, för att sedan kunna jämföra sina empiriska observationer med den framställda idealtypen. Varför man samlar ihop ett par egenskaper är främst för att lyfta fram och även isolera de aspekter av fenomenet, som anses mest relevant för forskningen. Bergström och Svärd (2018) lyfter fram exempel på hur det går att konstruera en idealtyp, exemplet berör vad en “totalitär diktatur” har för egenskaper. De olika egenskaperna presenteras på följande sätt, staten leds av ett massparti och kontrolleras av en person, diktaturen har en officiell ideologi som alla ska ställa upp på, partiet/ledningen har kontroll på våldskapitalet, listan görs längre men det här visar på hur idealtypen kan staplas upp. Viktigt att nämna är att en idealtyp inte är en modell som beskriver verkligheten utan idealtyp används som ett analytiskt verktyg för att renodla vissa drag (Bergström, Svärd 2018, 147-148).

En annan sak som bör nämnas i koppling till idealtyper, är att det som klassas som det ideala i idealtypen inte ska tolkas som att den är den korrekta definitionen av ett fenomen.

I boken tas det även upp att en idealtyp är meningsfull eftersom den inte helt ut stämmer överens med verkligheten, utan idealtypen är användbar för att isolera viktiga kännetecken och för att utveckla teoretiska resonemang. Innan det går att göra någon analys av materialet

krävs först att konstruera idealtypiska modeller för att sedan kunna applicera det på

materialet. Det första som görs är att definiera och studera de idéer och ideologier som ska undersökas. Vilket handlar om att samla in de egenskaper som är utmärkande för en viss ideologi exempelvis konservatism, liberalism och socialism, det gör i sin tur att man får en renodlad bild av idéernas viktigaste drag. Idealtypsanalys förekommer även i studier som studerar vart olika partier ideologiskt befinner sig. Denna idealtypsanalys används även för att se vilka skillnader och likheter olika ideologier har (ibid, 148-149).

Det förekommer att studier enbart använder sig av en idealtyp, men det är lika vanligt att man använder sig av flera idealtyper främst för att visa skillnader och likheter mellan olika

ideologier. För att kunna konstruera dessa idealtyper används oftast med hjälp av tidigare forskning eller från klassiska verk från de berörda ideologierna. För att utveckla en idealtyp krävs det även att man använder sig av en politisk-teoretisk referensram. Efter idealtyperna har konstruerats går det att relatera dem till det material som ska analyseras. Därefter

undersöks det i vilken grad det undersökta materialet överensstämmer med idealtyperna (ibid, 148-149). Med andra ord kommer materialet att analyseras genom att dess textinnehåll

jämförs och matchas mot idealtyperna (ibid, 170). Som visades i teoriavsnittet används flera ideologier som idealtyper i denna uppsats och dessa idealtyper presenterades först vad de innebär och sedan deras specifika egenskaper kring hur de ser på stat, ekonomi och människan.

5.2 Begreppsinnebörd

Allt inom politiken innehåller olika begrepp exempelvis begrepp som demokrati, samhälle eller nation, men dessa begrepp kan ha olika betydelse när de används. Det kan finnas oenighet kring hur man använder sig av olika former av begrepp då man kan mena helt olika saker men ändå använda sig av samma begrepp. Användning av olika begrepp är ett sätt att försöka forma den värld som vi lever i. Exempelvis vad innebär populism? För en del ses det här begreppet som motsats till demokrati medan andra ser det som en form av mer utvecklad demokrati. Begrepp ses inte heller som tidlösa föremål som kan klassificeras som stabila, oföränderliga eller gemensamma för alla. Begrepp måste även förstås som tids- och kontextbundna. Begrepp ses som ord som är potentiellt mångtydiga, med andra ord är begrepp ord som innehåller flera lager av betydelse. Forskare kan genom att undersöka begrepp, undersöka hur olika begrepp använts i olika sammanhang exempelvis i olika

politiska kontexter, för att kunna finna nya perspektiv på politiska fenomen som vanligtvis tolkats som självklara (Kurunmäki & Marjanen 2018, 179-181).

Varför detta är en viktig aspekt i denna uppsats är för att inom såväl idealtyperna som i SD:s principprogram används olika begrepp som i och för sig kan vara samma ord, men det innebär inte detsamma att de har samma innebörd. Exempelvis använder socialdemokratin begreppet solidaritet vilket exempelvis även SD gör men frågan är då om det har samma innebörd även om det är av samma ord. Begreppsinnebörden kommer att studeras närmare vid analysavsnittet. Att begreppsinnebörden tas med i analysen beror även på att läsare ska få en fördjupad bild av hur olika begrepp kan användas.

5.3 Material

Det empiriska material som används för att analysera om SD är ett mittenparti eller ej, är deras egna principprogram. Som tidigare nämnts ses principprogram som ett partiprogram. Det här materialet finns tillgängligt för alla på partiets egna hemsida och det är de själva som publicerat materialet. Principprogrammet publicerades först 2017 men uppdaterades 2019. Jag valde även att avgränsa mig till deras senaste principprogram, eftersom detta är mer relevant än att studera deras äldre principprogram, då partiprogram förändras vilket togs upp tidigare men också på grund av att SD förändrat sin politik vilket togs upp i bakgrunden. Jag kommer inte att använda mig av hela deras principprogram eftersom allt inte är relevant då det enbart är SD:s syn på stat, ekonomi och människa som ska studeras. Men något som är värt att notera är att dessa begrepp återkommer på flera ställen i programmet. I själva

principprogrammet var det även lätt att finna de delar som jag valt att fokusera på och ha med i analysen. Det är 27 sidor långt och innehåller åsikter och värderingar som partiet står

bakom. Det första läsaren möter när de kommer till principprogrammet är vad SD är för parti i en kort inledning därefter har de en innehållsförteckning med deras centrala delar.

5.4 Tillvägagångssätt

Nyligen presenterades idealtypsanalysen och hur den fungerar. Denna metod kommer användas i analysen på följande sätt. Först struktureras de olika politiska områdena som ska undersökas upp i rubriker. Därefter struktureras de olika idealtyperna i det politiska området upp i underrubriker för att läsaren lättare ska kunna hänga med vilken idealtyp som tas upp. Materialet kommer att hänvisas av direkt citat från deras principprogram i analysen där

viktiga begrepp kommer att kursiveras. Materialet kommer även presenteras genom

rekonstruktion av vad de själva skrivit som också hänvisas direkt till deras principprogram. Därefter sker den teoristyrda analysen då de konstruerade idealtyperna relateras till det materialet som ska analyseras, för att undersöka vilken grad det undersökta materialet överensstämmer med idealtyperna. I analysen kommer man se vilka områden där det finns mest eller minst likhet med någon idealtyp. I analysen kommer det även dras paralleller mellan de olika teorierna och argumenteras kring varför någon idealtyp skulle vara bättre lämpad än någon annan. I analysen kommer det även tas upp om begreppsinnebörden som tidigare nämndes då begrepp kan ha olika innebörd detta för att ge analysen mer djup. Efter analysen kommer en vidare diskussion där analysen kommer att diskuteras men där även frågeställningen kommer att besvaras och diskuteras i kombination med det som studerats. 5.5 Avgränsningar

För att göra denna uppsats krävdes det att göra en viss avgränsning då uppsatsen inte kunde bli hur stor som helst med tanke på dess omfång och tidsaspekt. I koppling till materialet har det skett en avgränsning av materialet då jag valt deras senaste uppdaterade principprogram då detta var mer relevant att undersöka än deras äldre principprogram. Jag har valt att avgränsa mig till material som partiet publicerat själva eftersom det är intressant att se vad partiet själva tycker och inte vad andra tycker om partiet. Sedan har jag inte studerat hela deras principprogram då det hade blivit för omfattande. Det finns andra dokument på deras hemsida om deras politik men dessa är korta versioner med några få meningar, därav ses principprogrammet som mer relevant då det innehåller partiets värderingar och åsikter djupare förklarat.

För att återkoppla till teoriavsnittet kanske några läsare undrar varför jag valde att inte använda klassisk socialism, det har med olika anledningar att göra. Första anledningen är kring det som togs upp i teoriavsnittet, att socialdemokratin varit stark i Sverige vilket gör denna version av socialismen mer relevant än den klassiska socialismen. Den andra och främsta anledningen av valet av socialdemokrati istället för socialism är att SD själva skriver om hur de har hämtat inspiration från socialdemokratin vilket gör socialdemokrati mer angelägen att använda. Sedan anser jag att valet av idealtypsanalys fungerade bäst givet frågeställningen om SD är ett mittenparti eller inte. Eftersom det fanns ett tillgängligt material vars textinnehåll kunde jämföras med de olika idealtyperna. Som även togs upp

tidigare används idealtypsanalys för att studera vart partier ideologiskt befinner sig men också för att belysa skillnader och likheter mellan ideologier, deta något som denna studie också gör, vilket gjorde idealtypsanalys relevant för denna uppsats.

6. Analys

Nedan kommer appliceringen av idealtyperna på det valda materialet det vill säga SD:s principprogram som berör stat, ekonomi och människan. Varje område kommer att analyseras med hjälp av hur de olika idealtyperna ser på respektive politiskt område. Materialet kommer nu att analyseras genom att dess textinnehåll jämförs och matchas mot de olika konstruerade idealtyperna. I denna analys kommer läsare även kunna se vilken idealtyp eller vilka

idealtyper som passar bäst in på det politiska området. Analysen är uppbyggd på följande sätt att jag i SD:s principprogram funnit kopplingar med stat, ekonomi och människa som

presenteras i analysen genom citat och hänvisningar till korrekt sida i texten. Därefter dras kopplingar och paralleller mellan de olika idealtyperna som berör de olika politiska

områdena. 6.1. SD & staten

Konservatism: Begreppet nation är något som återkommer flertalet gånger i deras

principprogram, inte minst när de skriver om staten då lägger de en stor vikt på nationen, då partiet understryker:“...att staten är nödvändig för att på ett effektivt sätt kunna administrera nationens inre liv...och i kraft av sitt våldsmonopol skydda nationen mot inre och yttre hot.” (SD 2019, 10: min kursivering), och att: “I sitt idealtillstånd har staten inga egna intressen utan implementerar endast nationens vilja...” (ibid, 10: min kursivering). Dessa citat visar på vikten av begreppet nation kopplat till staten för SD. De tar även upp att de ser nationen som den viktigaste gemenskapen efter familjen exempelvis på följande sätt: “Familjen med sin omhändertagande, kulturförmedlande och fostrande roll är samhällets viktigaste och mest grundläggande gemenskap. Starka och trygga familjer är en nödvändig förutsättning för harmoniska samhällsförhållanden.” (ibid, 15: min kursivering). Dessa två begrepp, familjen och nationen är begrepp som SD lägger stor vikt i kopplingen till staten något går att koppla vidare till hur konservatismen ser på staten. Då SD likt konservatismen ser nationen och familjen som de främst grundläggande enheterna i ett samhälle. Men som tidigare togs upp kring begreppsinnebörd, handlar SD:s begrepp och konservatismens begrepp samma innebörd? Av att enbart läsa deras avsnitt kring staten säger inte SD bokstavligen “likt

konservatismen”. Däremot när man jämför de olika åsikterna finns många likheter mellan SD och konservatismen, då båda lägger en stor vikt på nationen och familjen kopplat till staten vilket stärker deras koppling.

Ett annat begrepp som är viktigt för SD i synen på stat är monarkin då de skriver på följande sätt: “Sverigedemokraterna är anhängare av den konstitutionella monarkin och anser därmed att Sveriges monark skall vara statschef.” (ibid, 10: min kursivering). Denna syn på monarkin går också att koppla ihop med konservatismen ur den aspekt att konservatismen länge

försvarat monarkin med hänvisning till nationens kultur och historia. En annan viktig synpunkt som SD tar upp är att nationen skall försvara sig mot inre och yttre hot (ibid, 10), även detta kring försvar av nationen är något som går att koppla samman med

konservatismen som också lägger vikt på att nationen ska ha ett starkt försvar för att kunna försvara sig. Visserligen nämner SD inget om ett starkt försvar däremot tar de upp aspekten kring att nationen måste försvara sig.

Att bevara och värna det som varit är också begrepp som står konservatismen nära, men vad säger SD om det? Partiet nämner exempelvis följande kring staten: “...värnandet av

nationens historiska arv och kulturella särart.” (ibid, 10: min kursivering), vilket belyser kopplingen till konservatismen tydligt både i aspekten kring att de belyser värnandet av nationens historia men och värnandet av den kulturella särarten då SD. Kulturarvet återkommer då partiet skriver: “Att värna om kulturarvet är också att visa respekt mot tidigare generationer, att minnas vad de har åstadkommit.” (ibid, 11: min kursivering). Just att visa respekt mot de tidigare generationerna och minnas vad de åstadkommit är något som också återkommer inom konservatismen och i kontexten stämmer deras syn på kulturarvet också överens. En annan intressant aspekt är när SD beskriver staten på följande sätt: “Den svenska staten kan inte, och bör inte, vara religiöst neutral. Sverige har varit ett kristet land i över tusen år. Kristendomen är intimt sammanvävd med den svenska kulturen och

identiteten.” (ibid, 17: min kursivering), likt konservatismen värdesätter SD religionen, rent begreppsmässigt använder SD inte kristna värden som konservatismen, men av det som går att tolka finns det likhet med att de värderar kristendomen högt inom staten, det som även stärker deras likhet är då partiet hänvisar till Sveriges historia och även hur kristendomen format den svenska kulturen.

Socialdemokrati: SD skriver även om staten på följande sätt: “Utifrån erfarenhet från vår omvärld och vårt eget lands historia drar Sverigedemokraterna slutsatsen att centrala

samhällsfunktioner såsom rättsväsende, försvar och väsentliga delar av vår infrastruktur bör stå under statlig kontroll liksom att bevarandet av kulturarvet, utbildningen och

omhändertagandet av svaga och sjuka bör finansieras av det offentliga.” (ibid, 10: min kursivering). Vad som är intressant är stycket kring att utbildningen och omhändertagandet av svaga och sjuka bör finansieras av det offentliga, som skulle kunna gå att koppla till

socialdemokratin. Det eftersom socialdemokratin lägger vikt på att staten ska ta hand om svaga grupper samt att staten sköter utbildningen. Men går det att göra en full liknelse mellan SD och socialdemokratin i denna aspekt? Då begrepp kan variera och ha olika innebörd, något som bör noteras är att i detta citat lägger SD vikt vid Sveriges historia och bevarandet av kulturarvet vilket mer är i samklang kring konservatismen som står nära dessa begrepp. Då begreppen måste förstås som kontextbundna, i denna kontext har SD mer likhet med

konservatismen än med socialdemokratin. Däremot finns det likhet med hur SD och

socialdemokratin ser på att delar av infrastrukturen bör vara under statlig kontroll (ibid, 10), något som socialdemokratin också ställer sig positiv till.

Det här leder vidare till välfärden som värderas högt inom socialdemokratin såväl hos SD då partiet vill att alla: “...skall ha goda grundförutsättningar att lyckas i livet och där alla skall kunna lita på att samhället träder in och hjälper en när man av olika anledningar inte kan stå på egna ben...” (ibid, 21: min kursivering), och partiet strävar efter: “...upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell...” (ibid, 2: min kursivering) . Det första citatet går det att dra parallell med socialdemokratin som ser liknande på statens uppgift. Men i det andra citatet måste man förstå begreppsinnebörden. När socialdemokratin talar om solidaritet har de fokus på alla människor i ett samhälle medan SD i denna kontext lägger vikten på solidaritet mellan människor av samma nationella identitet (ibid, 21) vilket visar på skillnaden mellan dessa två. Men och andra sidan påtalar SD att deras förebild kring synen på välfärden är

socialdemokraten Per-Albin Hansson (ibid, 7), vilket gör att partiet inte helt distanserar sig från socialdemokratin då partiet hämtat idéer därifrån, som visserligen är historiska idéer. Liberalism: Som tidigare togs upp kopplar SD ihop stat med nationen och familjen, detta gör däremot inte liberalismen då liberaler menar att det är individen som är den grundläggande enheten i ett samhälle. Det i sin tur gör att SD distanserar sig från liberalismen i synen på