Den fysiska miljöns betydelse för elevers lärande

Malmö Högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle (BUS)

Examensarbete

Den fysiska miljöns betydelse för

elevers lärande

The physical classroom environment and pupils learning

Helena Larsson

Helene Söderberg

Lärarexamen 210hp Examinator: Caroline Ljungberg Barndoms- och ungdomsvetenskap

Abstract

Larsson, H & Söderberg, H (2008). Den fysiska miljöns betydelse för elevers lärande. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola

Examensarbetet handlar om hur pedagoger arbetar med den fysiska miljön i klassrummet. Vilka tankar de har när de planerar utformningen i klassrummet. Det handlar också om elevernas tankar kring sitt klassrum. Studien är förlagd i två klasser, den ena i Lund och den andra i Hörby. Syftet med examensarbetet är att reda på pedagogernas syn på den fysiska miljöns betydelse för inlärningen, samt hur de använder miljön som redskap för att främja inlärningen. De frågor vi utgått ifrån är: Hur

ser pedagoger och elever på den fysiska miljön i klassrummet? Anser pedagogerna att miljön påverkar elevernas inlärning? Hur tänker pedagogerna när de organiserar klassrummet? Vilka likheter och skillnader finns i pedagogernas sätt att utforma klassrummet? Hur ser eleverna på sitt klassrum? För att besvara frågeställningen har

metoder som observationer av klassrummen gjorts. Intervjuer av fyra pedagoger och 27 elever i en fjärde klass och 19 elever i en 2-3:a har också gjorts. De teoretiska utgångspunkterna har varit den fysiska miljöns påverkan på inlärningen. Resultatet visar att miljön har betydelse för inlärningen, men att det inte är den enda faktorn som spelar in.

Innehållsförteckning

1 Inledning……….. 7

1.1 Introduktion till problemområdet………. 7

1.2 Syfte och frågeställningar………...………. 8

1.3 Disposition………....8

2 Forsningsöversikt och teoretisk förankring………...……….. 10

2.1 Vad säger Lpo94 om klassrumsmiljön?... 10

2.2 Klassrums- och inlärningsmiljön………... 10

2.3 Vygotskijs teorier………. 11

2.4 Bronfenbrenners teori ……….. 12

3 Metod……… 13

3.1 Forskningsetiskt övervägande……….. 13

3.2 Metodval………...13

3.3 Urval och genomförande……….. 14

3.4 Analysbeskrivning……… 16

4 Beskrivning av studien i Lund………... 18

4.1 Beskrivning av klassrummet i Lund………. 18

4.2 Beskrivning av intervjuer med pedagogerna i Lund……… 19

4.2.1 Tanken bakom miljön i klassrummet………. 19

4.2.2 Placeringen av eleverna………...……….. 20

4.2.3 Elevernas möjlighet att påverka klassrumsmiljön……….. 20

4.2.4 Det positiva i klassrumsmiljön………... 21

4.2.5 Förändringar………... 21

4.2.6 Klassrumsmiljöns påverkan på inlärningen………... 22

4.3 Intervjuer med elever från skolan i Lund……… 22

4.3.1 Allmänna åsikter om klassrummet………...………. 22

4.3.2 Elevernas åsikter om sina placeringar i klassrummet……… 22

4.3.3 Bordens placering i klassrummet………... 23

4.3.4 Möjlighet att påverka………..23

4.3.5 Förändringar i klassrummet………... 24

4.3.6 Åsikter om att ha bänkar eller lådor att förvar sina saker i……… 24

5 Beskrivning av studierna i Hörby……….. 25

5.1 Presentation av klassrumsmiljön……….. 25

5.2 Intervjuerna med pedagogerna……… 26

5.2.1 Tanken bakom miljön i klassrummet………. 26

5.2.2 Placeringen av eleverna……….. 26

5.2.3 Elevernas möjlighet att påverka klassrumsmiljön……….. 27

5.2.4 Det positiva i klassrumsmiljön………... 27

5.2.5 Förändringar………... 27

5.2.6 Klassrumsmiljöns påverkan på inlärningen………27

5.3 Intervjuer med elever från skolan i Hörby………... 28

5.3.1 Allmänna åsikter om klassrummet………. 28

5.3.2 Elevernas åsikter om sina placeringar i klassrummet……… 28

5.3.3 Bordens placering i klassrummet………... 29

5.3.5 Förändringar i klassrummet………... 29

5.3.6 Åsikter om att ha bänkar eller lådor att förvara sina saker i……….. 30

6 Analys………... 31

6.1 Pedagogernas åsikter om miljöns betydelse för inlärningen……… 31

6.1.1 Tanken bakom klassrumsmiljön………. 31

6.1.2 Tanken bakom placeringen av eleverna………. 32

6.1.3 Elevernas påverkan på miljön……… 32

6.1.4 Klassrumsmiljöns påverkan på inlärningen………... 33

6.2 Elevernas syn på sitt klassrum………... 33

6.3 Sammanfattning och slutsatser... 34

8 Diskussion och kritisk reflektion………... 36

Referenser……….. 37

1. Inledning

”Elever behöver ett klassrum där de kan känna sig välkomna, trygga, respekterade och utmanade. Forma ditt klassrum så.” (Katafiasz, 1997)

1.1 Introduktion till problemområdet

Anledningen till att vi valde att skriva om just det här ämnet, beror på att vi läst mycket om hur stor påverkan miljön har på elevernas inlärning. Vi blev därför nyfikna på hur det ser ut i praktiken och vilken tanke de verksamma lärarna har bakom sin klassrumsmiljö. På några av de skolor vi varit ute och vikarierat på, upplevde vi att klassrummen var tråkiga och oinspirerande och i många fall kändes inte placeringen av eleverna helt genomtänkt. Stökiga elever var placerade vid samma bord och störde därmed andra i klassen. Det var ofta trångt i klassrummet vilket, ibland, skapade irritation hos både elever och lärare.

Vad är en bra klassrumsmiljö? Detta är en fråga som kan få många olika svar men som är otroligt viktig att tänka på i arbetet med barnen. Vi själva anser att en bra klassrumsmiljö är ett ombonat klassrum där eleverna känner sig välkomna. Det kan vara små detaljer som ett klassfotografi på klassrumsdörren och en skylt där det står välkommen. Även blommor i fönsterna, gardiner samt teckningar på väggarna som eleverna själv gjort, hjälper till att höja trivseln. Det bör finnas gott om utrymme så de kan röra sig utan att störa någon. Kanske borde vi ta tillbaka de ”gamla” skolbänkarna med lock igen, där eleverna hade sitt material lättillgängligt.

Om man trivs i miljön är det lättare att ta in kunskaperna anser vi. Enligt Björklid (2005) hänger utformningen av den fysiska miljön, elevernas trivsel och deras lärande ihop. De formas av den omgivning de befinner sig i. Detta betyder att utformningen av miljön i klassrummet är viktig för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaperna på bästa möjliga vis. Miljön bör alltså vara allsidig för att läraren ska kunna tillgodose elevernas behov. En sak vi ställer oss frågande till är om skolans lokaler är utformade till att tillgodose dessa behov.

Vi anser att detta är ett intressant ämne eftersom vi vet väldigt lite om hur pedagogerna ute på skolorna tänker om sin klassrumsmiljö. Vad ligger det för tankar bakom deras utformning av klassrummet? Finns det möjlighet att utforma klassrummet så som teoretikerna i böckerna förespråkar. Detta tänker vi undersöka genom att besöka två skolor, där vi utgår ifrån två klassrum. För att få en inblick i miljön har vi valt att intervjua pedagoger och elever i de respektive klasserna.

Vi hoppas att vi genom detta arbete ska få en bättre förståelse för hur verksamma pedagoger ser på klassrumsmiljön och dess betydelse för inlärningen. Genom att ta del av pedagogernas tankar om ämnet, kan vi få en djupare förståelse för varför klassrumsmiljön ser ut som den gör. Förhoppningsvis väcks funderingar som vi själv kan ha i åtanke när det är vår tur att utforma ett klassrum. Därför anser vi att detta ämne är relevant för vår kommande yrkesroll.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur pedagoger ser på den fysiska miljöns betydelse för inlärningen. Det vi också vill titta på är hur man arbetar med klassrumsmiljön som redskap för att främja inlärningen.

 Hur ser pedagoger och elever på den fysiska miljön i klassrummet?

 Hur anser pedagogerna att miljön påverkar elevernas inlärning?

 Hur tänker pedagogerna när de organiserar klassrummet?

 Vilka likheter och skillnader finns i pedagogernas sätt att utforma klassrummet?

 Hur ser eleverna på sitt klassrum?

1.3 Disposition

Arbetet är indelat i sex kapitel och i det första kapitlet kunde du läsa om vårt problemområde och syftet med arbetet. Vi presenterade också de frågor vi har utgått

ifrån för att få fram resultatet. I kapitel två kommer vi att presentera forskningsöversikten och våra teoretiska förankringar. Kapitel tre innehåller metoddel och vårt tillvägagångssätt, samt målgrupp. I fjärde kapitlet och femte kapitlet presenterar vi den insamlade empirin. Analysen kommer vi presentera i sjätte kapitlet. I kapitel sju tar vi upp våra kritiska reflektioner till diskussion.

2. Forskningsöversikt och teoretisk förankring

Vi började vår undersökning av tidigare forskning, genom att söka på olika databaser som, Google, Libris och pedagogguiden. Där utgick vi ifrån några utvalda sökord som klassrumsmiljö, inlärning och fysisk miljö. Utifrån de källor vi fick fram gallrade vi ut de forskningsresultat och teoretiker vi fann relevanta för vår undersökning. För att underlätta bearbetningen delade vi upp litteraturen mellan oss. Senare sammanstrålade vi och delgav varandra vad vi funnit. Nedan finns den tidigare forskningen och övrig litteratur vi har funnit relevant och intressant för denna studie.

2.1 Vad säger Lpo94 om klassrumsmiljön?

I Lpo94 betonas att skolan ska sträva efter att skapa en god miljö där utveckling och lärande står i fokus. Läraren ska också se till att varje elevs individuella behov blir tillgodosett. Eleverna ska vara trygga och känna lusten och viljan att lära. De som arbetar i skolan ska sträva efter att eleverna tar eget ansvar för sitt lärande och sin arbetsmiljö.

2.2 Klassrums- och inlärningsmiljön

Gudmundsson (1997) menar att 70 % av alla studerande berörs starkt av de miljömässiga faktorerna. En god yttre miljö kan innebära att eleverna lyckas bra med sina studier. Han anser att klassrummet ska delas in i olika sektioner som stimulerar olika elevers behov. Det kan exempelvis vara lugna och tysta områden i klassrummet, en hörna med en soffa, matta, mjuka stolar etc. En sektion där elever som kan ta ansvar för sina studier kan sitta utan direkt lärartillsyn och sektioner där eleverna kan arbeta parvis, ensamma eller med en vuxen. Det bör även finnas några sektioner där elever kan sitta och diskutera med varandra, utan att störa de andra eleverna.

Kernell (2002) menar att pedagogerna måste erbjuda inbjudande lärandemiljö där utrymmet är anpassat efter verksamheten och dess olika arbetsformer. Material så so m

pennor, saxar, linjaler etc. ska finnas nära tillhands och eleverna ska själva vid behov kunna ta detta.

Westman (2003) menar att läromedel inte ska ställas undan och låsas in i skåp som eleverna inte har tillgång till. Han hävdar att böcker, papper, färger och annat material ska stå framme. Detta för att eleverna ska se att det finns och använda det som arbetsredskap i inlärningsprocessen.

Björklid (2005) hävdar att miljön eleverna vistas i, bör kännas hemtrevlig och välkomnande. Den ska utstråla att kunskap är viktigt. Den ska även vara utformad så att eleverna har möjlighet att röra på sig, samtala med varandra och arbeta enskilt.

Evenshaug & Hallen (2001) menar att klassrummets utseende har mindre betydelse för elevernas inlärning. De lägger istället fokus på skolans ledning och kompetensen hos pedagogerna. Exempel på detta kan vara hur samarbetet mellan ledning och pedagoger ser ut och om de pedagogiska målen är tydliga. De menar också att ”värme” och omsorg måste genomsyra miljön.

2.3 Vygotskijs teorier

En annan forskare som studerat detta ämne är Strandberg (2006). Han behandlar teoretikern Lev Vygotskijs tankar kring bl.a. klassrumsmiljön. Strandberg anser att en bra miljö är betydelsefull för att eleverna ska kunna ta in kunskap på bästa sätt. En del elever lär sig bättre genom att sitta enskilt och arbeta i ett ämne, men har behov av att sitta och samarbeta med andra i ett annat ämne. Detta gör att utformningen av klassrumsmiljön blir betydelsefull för hur de bäst lär in. Han tar upp fyra olika saker som är viktiga att tänka på när man planerar miljön i ett klassrum. Dessa är:

1) Möjligheten att samarbeta med andra. Hur placerar man eleverna? Sitter de tillsammans med andra som de kan diskutera med? Finns det tillgång till mindre rum att arbeta i där de inte stör andra elever som kanske behöver ha tyst runt omkring sig?

2) Vilka aktiviteter kan man/kan man inte utföra i rummet? Finns det t.ex. möjlighet till grupparbete eller individuellt arbete i klassrummet?

3) Vilka material och hjälpmedel finns tillhands i klassrummet? Är de tillgängliga för eleverna och vet eleverna om att de finns?

4) Finns det möjlighet för eleverna att förändra klassrummet? Får de lov att vara med och påverka t.ex. möbleringen eller deras egen placering i klassrummet?

Vidare menar Strandberg (2006) att pedagogerna i klassen inte bör färdigställa miljön åt eleverna, utan låta dem komma med åsikter och förslag på hur de vill ha det i sitt klassrum. Eftersom det är elevernas arbetsmiljö är det de som vet vad som passar dem bäst. Förändringar i klassrumsmiljön som eleverna inte får vara med och påverka, leder inte till utveckling.

2.4 Bronfenbrenners teori

Björklid & Fischbein (1996) skriver om Uri Bronfenbrenners ekologiska teori. Precis som Rutter anser han att det inte enbart är den fysiska miljön som påverkar elevernas utveckling. Han hävdar att även andra miljöer som finns i elevernas närhet har betydelse. Hans teori kan dock mycket väl användas som redskap för att analysera barnens utveckling i olika inlärningsmiljöer. I denna undersökning har vi valt att fokusera på klassrumsmiljön, eftersom det är den miljön som eleverna arbetar i dagligen.

3. Metod

I detta kapitel kommer vi att ta upp de forskningsetiska överväganden vi gjort. Sedan följer en genomgång av vårt metodval och en presentation av urvalsgruppen. Vidare kommer vi även att beskriva hur vi genomförde undersökningen.

3.1 Forskningsetiskt övervägande

Enligt Vetenskapsrådet måste man vid en forskning informera respondenterna om vad deras deltagande innebär. De ska få information om att det är en frivillig undersökning och att de kan avbryta den när som helst. Innan vi genomförde intervjuerna meddelades respondenterna att deras svar var konfidentiella. Deras namn skulle inte komma att nämnas i arbetet och de hade möjlighet att avbryta samarbetet om de ville. Skulle detta hända var vi medvetna om att vi inte fick lov att använda oss av något material som respondenten medverkat i.

Vetenskapsrådet förespråkar att man vid undersökningar av etisk känslig karaktär, bör få samtycke att genomföra undersökningen av elevernas vårdnadshavare. Vi ansåg inte att detta var ett ämne av känslig karaktär. För att vara på den säkra sidan samspråkade vi med klassföreståndarna och de ansåg inte att vi behövde lämna ut information till vårdnadshavarna.

3.2 Metodval

Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i detta arbete. Enligt Patel & Davidsson (1994) är en kvalitativ undersökning en forskningsmetod där man använder sig av verbala analysmetoder, vilket vi har gjort när vi intervjuat pedagoger och elever på våra undersökningsområden. Att vi valde denna metod beror på att vi har tidigare erfarenheter av det som Patel & Davidsson (1994) kallar kvantitativa undersökningar dvs. enkäter. Vi upplevde inte det som någon metod som passade oss eftersom det blev för stort bortfall vid det förra tillfället. Det är även en stor process att sammanställa enkäter och tar lång tid och vi upplever även att de kan vara svåra att tolka. Enkätens

frågor måste formuleras så att vi är säkra på att respondenten förstår vad vi menar och att de inte missuppfattas. Vid en kvalitativ undersökning kan man omformulera frågorna om inte respondenten förstår, man kan även lägga till följdfrågor enligt Patel & Davidsson (1994)

Vi använde oss av papper och penna vid intervjuerna. Från början var vi inne på att använda oss av en diktafon för att spela in intervjun men efter noga övervägande bestämde vi oss för att anteckna. Vi var två stycken och vi kunde turas om att skriva och intervjua. Det blev både lättare för oss att tolka respondentens svar och mindre tidskrävande. Enligt Lökken & Söbstad (1995) kan användning av en diktafon göra att respondenten blir nervös och det kan således påverka de svar man får.

För att förtydliga vår bild av klassrummen använde vi oss av en digitalkamera. Bilderna kunde vi ha användning av när vi skrev vår analys. Fotografierna kunde eventuellt ge oss möjlighet att upptäcka olika saker som vi eventuellt missade under våra observationer på plats, eftersom det var många intryck på en gång. Vi kunde också knyta an bilderna till svaren vi fått från respondenterna vid intervjuerna.

Våra intervjufrågor var av öppen karaktär vilket innebar att de var tvungna att besvaras utförligt och i en del fall fick respondenten även motivera sitt svar. Patel & Davidsson

(1994) menar att öppna frågor är att föredra eftersom man kan formulera dem så att respondenten får maximalt utrymme att besvara frågorna. Slutna frågor kallar Patel & Davidsson (1994) för strukturerade eftersom de lämnar ett litet utrymme att besvara frågorna på. Det går även att förutsäga vilka alternativa svar som är möjliga.

3.3 Urval och genomförande

Vi började med att diskutera igenom vad vi sett ute på vår verksamhetsförlagda tid (vft) i den fysiska miljön. Därefter bestämde vi var studierna skulle genomföras och vilka som skulle intervjuas.

Vi valde att förlägga studien på två skolor, en i Lund och en i Hörby. Anledningen var att vi ville se om det fanns en skillnad i utformningen av klassrumsmiljön på de båda skolorna och om pedagogerna hade olika tankar bakom den fysiska miljön. Vi grunnade ett tag på att endast ha en skola, dels för att studien inte skulle bli för stor att genomföra och dels för att vi i förväg inte visste om det fanns någon skillnad. Vi bestämde oss för att besöka de båda skolorna för att därefter kunna ta ett beslut om vilken skola som var relevant. Efter dessa två besök bestämde vi oss för att ha med båda skolorna eftersom där var stor skillnad på de olika klassrummen vilket därmed kunde bli en intressant aspekt till vår studie.

Vi är medvetna om att resultatet kan påverkas av att elever och pedagoger på skolan i Lund redan kände en av oss. Vi anser att det, vid intervjuer, finns risk att man som frågeställare omedvetet, genom kroppsspråk och tonfall sänder ut vilket svar man vill ha. Om frågeställaren är känd hos respondenterna kan dessa lättare läsa av den personen och ge det svar de tror man vill ha. Detta kan naturligtvis även ske med en okänd intervjuare, som i vårt fall i Hörby, men vi anser inte att risken är lika stor som i Lund. Fördelen med att respondenterna känner till frågeställaren, är att det blir lättare att prata med någon man träffat tidigare, framförallt för eleverna.

Först ut var skolan i Lund som består av ca 120 elever mellan sex och elva år. På skolan arbetar 17 pedagoger med varierande befattning. Klassen vi valde att förlägga studien i var en 2-3:a med 19 elever och två kvinnliga pedagoger (klasslärare och fritidspedagog) Denna klass valde vi eftersom en av oss gjort vår vft där och kände både elever och pedagoger.

Vi bestämde oss för att intervjua halva klassen, hälften pojkar och hälften flickor, detta för att få en bredare bild av elevernas åsikter jämfört med om vi valt ut ett par stycken. Vi intervjuade också de två pedagogerna i klassen.

Näst på tur stod skolan i Hörby, den består av 150 elever och 20 pedagoger. Den är uppdelad i två byggnader, där elever mellan sex och tolv år går. Klassen vi besökte var en fyra med 27 elever och två kvinnliga pedagoger (klasslärare och elevassistent). Anledningen till att vi valde denna skola och klass var att vi hade kontakter där och de hade tidigare visat intresse för vårt ämne. Även här valde vi att intervjua halva klassen

och lät pedagogerna välja ut vilka elever som skulle medverka. Anledningen till att vi inte valde detta själv var att vi ansåg att pedagogerna kände eleverna bättre än oss. Dock finns risken att pedagogerna t.ex. väljer ut de duktigaste eleverna.

I början av intervjuerna följde vi strikt våra intervjufrågor men efterhand insåg vi att eleverna inte förstod vad vi menade med alla frågor och därför formulerade vi om dem. Vi lade även till en följdfråga som visade sig vara relevant. Efter att vi gjort intervjuerna kom vi fram till att vi inte fått tillräckligt med underlag för vår studie. Vi diskuterade med en av pedagogerna om hur vi skulle göra. Därefter beslutade vi att intervjua den andra halvan av klassen också. Under eftermiddagen intervjuade vi klassläraren och elevassistenten om deras syn på klassrumsmiljön och inlärningen.

Efter intervjuerna observerade vi klassrummen, då använde vi oss av metoden penna och papper. Vi satte oss avsides där vi inte var i vägen för verksamheten. Vi hade en klar bild av vad vi ville fokusera på i miljön, eftersom vi diskuterat detta innan vi gick ut och observerade. Detta var exempelvis elevernas placering och utrymmet i klassrummet. Vi tittade även på vad som fanns på väggarna, var de förvarade sitt material, om de hade blommor och gardiner etc. Intrycken vi fick skrevs ner och vi antecknade frågor som kom upp under observationen. Efteråt samtalade vi med pedagogerna om de intryck vi fått och ställde de eventuella frågor som kommit upp.

Våra intervjuer och observationer tog sammanlagt en arbetsdag på varje skola. Intervjuerna med eleverna tog ca fem minuter vardera, beroende på hur mycket de hade att säga om ämnet. Samtalen med pedagogerna tog längre tid, ca 20 minuter vardera, vilket vi tror kan bero på att de har ett övergripande ansvar och en annan syn på miljöns betydelse för inlärningen än vad eleverna har.

3.4 Analysbeskrivning

Vi samlade gemensamt in materialet på de båda skolorna och sedan gick vi tillsammans igenom våra anteckningar från observationerna och intervjuerna. Vi antecknade, diskuterade och tolkade materialet kring klassrumsmiljön. För att få fram likheter och

skillnader mellan de olika klassrummen jämförde vi observationerna vi gjort på de olika skolorna. Utgångspunkten var vårt syfte och våra frågeställningar och dessa använde vi oss av när vi tolkade materialet. Därefter sorterade vi materialet efter dess innehåll och slutligen kopplade vi materialet till våra teoretiska utgångspunkter och drog slutsatser. Vi använde oss av metoden som Patel & Davidson (1994) kallar hermeneutik, d.v.s. att vi efter våra undersökningar tolkade och bearbetade vårt insamlade material.

4. Beskrivning av studien i Lund

Vi kommer att dela in detta kapitel i underrubriker där vi presenterar det vi sett i våra observationer. Därefter följer en presentation av resultatet från intervjuerna.

4.1 Beskrivning av klassrummet i Lund

En gråmulen dag stiger vi in i 2-3:ans klassrum, eleverna har precis satt sig för att läsa och sitter utspridda i klassrummet. Stämningen är lugn och harmonisk och endast lågmälda samtal sker mellan några elever. Vi smyger in och sätter oss i en av de två sofforna som står placerade mitt emot varandra i ett hörn. Det finns även ett litet bord placerat mellan sofforna. På de vita väggarna runt sofforna har pedagogerna satt upp teckningar som eleverna gjort. Även på andra ställen runt om i klassrummet finns elevernas teckningar uppsatta. Där hänger också en tankekarta de gjort i temat de arbetar med.

Eleverna sitter gruppvis vid bord som är utplacerade på tre ställen i rummet. Eftersom de inte har bänkar med lock förvarar eleverna sitt material i hurtsar som finns på två ställen i klassrummet. Hurtsarna är indelade årskursvis tvåor för sig och treor för sig. I klassrummet har pedagogerna också placerat en gammal skolbänk med lock eftersom klassen arbetar med temat ”Barn förr i tiden”.

Framme vid whiteboardtavlan finns en stor öppen yta där eleverna har samling innan de går ut på rast. Här återsamlas de även när rasten är slut, innan de börjar med ett nytt ämne. I ett hörn bredvid whiteboardtavlan står ett avlastningsbord där pedagogerna har sitt material. Bordet användes också vid detta tillfälle som enskild plats åt en elev som önskade att sitta själv. På whiteboardtavlan hade de information om olika händelser, det var bl.a. läxdagar, vilka elever som var elevrådsrepresentanter etc.

I klassrummet finns fyra stycken bokhyllor utplacerade och på hyllorna finns material för olika ämnen. Exempelvis svenskuppgifter, skönlitteratur, temaböcker, matematikspel etc. De har också ett litet bord stående där man förvarar pennor, radergummi, saxar och dylikt. I skåpen som finns i klassrummet förvarar man pysselsaker och målarfärger, dessa får eleverna inte lov att använda utan att fråga om lov först. För att markera detta har pedagogerna satt upp lappar på skåpen som påpekar detta.

Förutom klassrummet har eleverna också tillgång till två stycken grupprum (ateljén och lilla rummet) där de kan sitta och arbeta. Dessa ligger i anslutning till klassrummet. Här kan eleverna gå ut och sätta sig om de känner att de behöver sitta avskilt, rummen används också vid grupparbeten.

4.2 Beskrivning av intervjuer med pedagogerna i Lund

I detta avsnitt kommer vi att presentera det material vi fått fram vid intervjuerna med pedagogerna. När klassläraren och fritidspedagogen har samma åsikt kommer vi benämna dem som pedagoger i texten.

4.2.1 Tanken bakom miljön i klassrummet

Efter att ha samtalat med klassläraren framgick det att det inte ligger någon särskild tanke bakom miljön i klassrummet, utan de har fått möblera efter de förutsättningar de har. De delar lokalerna med fritids som har sin verksamhet där under eftermiddagarna. Klassläraren påpekade att sofforna som finns i klassrummet tillhör fritids, men att de även används under skoltid. Eleverna får gärna sitta i sofforna och läsa eller arbeta. Men ofta använder eleverna bordet som avlastningsbord för sina fötter, vilket hon såg som en nackdel. En annan nackdel med att dela lokaler med fritids ansåg hon vara, att hon, efter skoltid, inte kan sitta kvar i klassrummet och arbeta och planera sin verksamhet utan detta får hon göra i andra lokaler.

Fritidspedagogen påpekade att de har planerat möbleringen så att båda verksamheterna skulle fungera. När eleverna är på fritids passar det bra att ha borden placerade i öar, detta gör att flera stycken kan sitta runt ett bord samtidigt och t.ex. spela spel. Därför har man även den möbleringen under skoltid för att slippa möblera om varje eftermiddag. Tanken med att ha en stor yta framför Whiteboardtavlan är för att de ska kunna samla eleverna på golvet när de har sina dagliga samlingar. Skolbänken från förr har de valt att ha kvar i klassrummet, eftersom eleverna är glada för denna och sätter sig där självmant när de har behov för att sitta själv.

4.2.2 Placeringen av eleverna

Tanken klassläraren har med placeringen av eleverna, är att de ska kunna utveckla, hjälpa och samspela med varandra. I en del fall har hon placerat någon elev så att han/hon ska dämpa en annan elev som är stökig. De elever som inte sköter sig eller har svårt för att fokusera på sitt arbete får ibland tillfälligt flytta så de sitter enskilt och arbetar, under just den lektionen. Eleven får dock alltid en chans att bättra sig innan hon flyttar på honom/henne.

Pedagogerna har ett nära samarbete och de diskuterar alltid igenom en förändring som ska ske i klassrumsmiljön. Det kan t.ex. handla om ommöblering eller nya platser för eleverna. Fritidspedagogen säger att man placerar eleverna efter deras behov. En elev som t.ex. behöver mycket hjälp får sitta nära läraren, en annan elev som lätt blir okoncentrerad får sitta vid ett bord med lugna kamrater och med en vägg på ena sidan om sig etc.

4.2.3 Elevernas möjlighet att påverka klassrumsmiljön

Eleverna får inte vara med och påverka speciellt mycket i sin närmiljö enligt klassläraren. De får lov att vara med och påverka och tillverka det som ska sättas upp i klassrummet som t.ex. teckningar, gardiner etc. Vid byte av platser är det dock

pedagogerna som bestämmer, men eleverna få lämna önskemål om var och med vem de vill sitta. Detta har sedan pedagogerna i åtanke när de gör nya placeringar.

Fritidspedagogen anser inte att eleverna får vara med och påverka dock funderar hon och klassläraren på deras önskemål. Hon hade önskat att de hade kunnat vara med och påverka mer, men eleverna kommer sällan med förslag.

”Vi är dåliga på detta men jag tror att det beror på att eleverna sällan kommer med egna förslag” (Fritidspedagogen).

4.2.4 Det positiva i klassrumsmiljön

Klassläraren ansåg att det var ett ljust och fint klassrum med många fönster. Något som båda pedagogerna tog upp var det positiva med att äta måltiderna i klassrummet. De ansåg att det blev betydligt lugnare och ljudnivån blev lägre när eleverna åt i klassrummet istället för i en matsal.

4.2.5 Förändringar

Det som klassläraren vill ändra på är lokalerna eleverna vistas i. Hon skulle vilja ha mer utrymme så att de kunde skapa små hörnor där eleverna kunde arbeta. Hon anser också att där är för många dörrar i klassrummet vilket skapar en massa onödigt spring, då eleverna går ut och in i klassrummet hela tiden.

Fritidspedagogen skulle vilja ha en egen lokal för fritids, där eleverna kan spara det de t.ex. har byggt för att kunna fortsätta med det dagen efter. Som det är i dag måste eleverna alltid plocka undan efter sig.

4.2.6 Klassrumsmiljöns påverkan på inlärningen

Båda pedagogerna anser att miljön har en viss inverkan på inlärningen, dock anser de att pedagogen har den viktigaste rollen.

”Miljön kan inte lära barnen, pedagogen är viktig!!” (fritidspedagogen).

En rätt uppbyggd miljö i samverkan med duktiga pedagoger skapar en god inlärningsmiljö. Det måste finnas rätt material/hjälpmedel som eleverna har tillgång till och gärna material som kompletterar de olika sinnena, exempelvis motoriskt material. Klassläraren anser att mindre grupper och tillgång till fler grupprum kan bidra positivt till inlärningen.

4.3 Intervjuer med elever från skolan i Lund

I följande avsnitt beskrivs elevernas tankar och upplevelser av sin klassrumsmiljö. Vi skriver även om huruvida eleverna får vara med och påverka miljön och hur de ska sitta i klassrummet.

4.3.1 Allmänna åsikter om klassrummet

14 elever var nöjda med sitt klassrum, dock gav tre elever uttryck för att de ville ändra färgsättningen på väggarna. Det fanns även två som tyckte väggarna var smutsiga. Alla eleverna tyckte det var gott om utrymme med plats för att röra sig.

4.3.2 Elevernas åsikter om sina placeringar i klassrummet

Sex av 19 elever var inte nöjda med sin placering. Av de sex var fyra stycken missnöjda p.g.a. att de inte satt i närheten av sin ”bästa” kompis. Två stycken tyckte det var för pratigt vid bordet och blev störda av detta.

De övriga 13 eleverna var nöjda och den största anledningen till detta var att de satt med kamrater de trivdes med. En elev var nöjd med sin placering för att han kunde luta sig mot väggen.

4.3.3 Bordens placering i klassrummet

Elva elever var nöjda med hur de hade borden idag det vill säga grupperade i öar. De tyckte detta var bra för man kunde prata med sina kompisar och det blev stor plats att röra sig på.

”Bra med öar, lättare att prata och få hjälp av kamraterna.” (flicka 9 år)

Två elever ville ha bänkarna i rader, de hade dock ingen aning om varför, de tyckte bara det var bra.

En elev ville att de skulle sitta två och två. Detta hade de fått prova på när de hade en gammeldags skoldag och hon tyckte det var roligt.

En elev ville att alla borden skulle stå tillsammans för då kunde man samtala bättre.

Resterande elever vill sitta som i ett U för att de då kunde se kamraterna bättre och det blev lättare att prata. En av dem tyckte också att man såg tavlan bättre om man satt på detta sätt.

4.3.4 Möjlighet att påverka

12 stycken elever av 19 anser att de får vara med och önska var de ska sitta men i övrigt får de inte vara delaktiga i besluten om klassrumsmiljön.

”Vi får lov att önska vilket bord vi vill sitta vid, men lärarna bestämmer hur det blir” (pojke 8 år)

Sju elever anser att de inte får vara med och påverka utan hävdar att det är pedagogerna som bestämmer.

4.3.5 Förändringar i klassrummet

12 elever av 19 är nöjda med sitt klassrum och vill inte ändra på något. De övriga skulle vilja att det målas om i klassrummet. Färgerna de skulle vilja ha är svart, blått, grönt eller vitt.

4.3.6 Åsikter om att ha bänkar eller lådor att förvara sina saker i

Elva elever av 19 vill hellre sitta vid bänkar som har lock än att ha det som de har det idag; lådor som de får hämta sina saker i. De upplever att det blir trångt vid lådorna när alla ska hämta sina saker samtidigt och de får stå och vänta. Eleverna upplever också att det blir mycket spring i klassrummet, men det är inget som direkt stör dem i deras arbete.

De åtta elever som ville ha lådor att förvara sina saker i, anser att det är bra för att de är vana vid det.

5. Beskrivning av studierna i Hörby

Vi kommer att dela in detta kapitel i underrubriker, där vi först presenterar det vi sett i våra observationer. Därefter följer en presentation av resultatet från intervjuerna.

5.1 Presentation av klassrumsmiljön

Det är en grå och kall torsdag i oktober som vi stiger in i fyra A:s klassrum i Hörby. Vi sätter oss i en hörna längst ner i rummet för att observera. Eleverna sitter fyra och fyra i rader längs långsidorna i klassrummet. Samtalsnivån är hög och det ser rörigt ut när eleverna ska sätta sig på sina platser. Fortast att komma på plats går det för de elever som sitter längst ner och inte har någon bakom sig och de som sitter närmast mittgången. Eleverna började dagen med att göra klart saker som inte var färdiga exempelvis halloween teckningar. Vi uppmärksammade att några valde att arbeta med sina saker på bänken bakom där deras kompis satt. Några elever vände sig också bakåt för att prata med sina kamrater.

Klassrummet är ljust med många fönster och man har utsikt över skolgården. På väggarna hänger färgglada alster som eleverna gjort och i fönstren hänger gardiner med citroner på. Det står också några blommor utplacerade i fönsterkarmarna och det ger ett hemtrevligt intryck.

Längst fram i klassrummet vid whiteboardtavlan, står ett runt bord med diverse papper på. Själva tavlan är diskret med tydliga markeringar över veckans händelser som t.ex. läxor och andra aktiviteter.

I anslutning till klassrummet finns ett grupprum. Detta använder matematikläraren för tillfället till affär och eleverna får därför inte vistas i detta rum. Någon annan avskild plats finns inte.

Längst bak i klassrummet har eleverna sina lådor där de förvarar sitt material. De har också varsin dokumentförvarare på bänken där de har ett fåtal saker tillgängliga. I denna

del av klassrummet har de också skåp med material i och dessa har eleverna fri tillgång till.

5.2 Intervjuerna med pedagogerna

I detta avsnitt kommer vi att presentera det material vi fått fram vid intervjuerna med klassläraren och elevassistenten. Majoriteten av frågorna är endast besvarade av klassläraren, detta p.g.a. att det är hon som har huvudansvaret för klassrumsmiljön.

5.2.1 Tanken bakom miljön i klassrummet

Klassläraren har möblerat klassrummet efter antalet elever hon har. Eftersom klassen består av 27 elever anser hon att det är svårt att möblera på något annat sätt. Tidigare hade hon 19 elever i samma klassrum och det gav större möjligheter att variera utformningen av miljön, exempelvis sätta bänkarna i öar. Fördelen hon kan se med att eleverna sitter i rader, är att alla kan se tavlan. Gången i mitten av klassrummet har hon gjort bredare för att klassrummet ska kännas luftigare.

5.2.2 Placeringen av eleverna

Klassläraren strävar efter att det ska vara så lugnt som möjligt i klassrummet. När hon placerar eleverna tittar hon på vilka som arbetar bra tillsammans. Vissa elever är mer pratiga än andra och dessa försöker hon undvika att sätta bredvid varandra.

Elevassistenten har här ett visst inflytande över var hennes elev ska sitta. Eftersom han är i behov av att ha uppsikt över vad som händer i hela klassrummet har hon valt att placera honom i raden längst bak. Han sitter också närmast mittgången för att han lättare ska kunna gå där ifrån om han har behov av detta.

5.2.3 Elevernas möjlighet att påverka klassrumsmiljön

Eleverna får inte lov att vara med och påverka klassrumsmiljön eftersom klassläraren anser att hon känner dem för lite. Däremot får de gärna komma med önskemål. Hon har inte några färdiga planscher på väggarna, utan eleverna är med och tillverkar allt som finns uppsatt.

5.2.4 Det positiva i klassrumsmiljön

Eftersom miljön inte är anpassad efter antalet elever kan inte klassläraren se så många positiva saker med klassrummet. Det hon säger är att det är ljust och trevligt.

5.2.5 Förändringar

Klassläraren tycker att klassrummet är trångt och hon skulle vilja att det var större. Sen skulle hon också vilja ha bättre teknik som t.ex. en datorprojektor.

5.2.6 Klassrumsmiljöns påverkan på inlärningen

Miljön har stor betydelse för inlärningen, enligt klassläraren. Om klassrummet är anpassat efter antalet elever skapas större möjligheter till att variera utformningen. Hon anser även att tillgången till bra verktyg påverkar inlärningen.

Elevassistenten anser också att miljön har stor betydelse för inlärningen. Om man har ett klassrum som går att möblera på olika sätt kan läraren placera eleverna efter deras behov. Hennes elev har ibland behov av att t.ex. sitta enskilt. Istället för att ta ut honom ur klassrummet hade en avgränsande skärm kunnat sättas upp för att hjälpa honom. Elevassistenten menar också att med för många elever kan inte läraren använda sin kreativa sida till fullo.

”Lärarens kreativa sida kan inte tillgodogöras med för många elever.” (Elevassistenten)

5.3 Intervjuer med elever från skolan i Hörby

I följande avsnitt beskrivs elevernas tankar och upplevelser av sin klassrumsmiljö. Vi skriver även om huruvida eleverna får vara med och påverka miljön och hur de ska sitta i klassrummet.

5.3.1 Allmänna åsikter om klassrummet

26 elever tyckte att deras klassrum var bra. En elev tyckte att luften var dålig. Det eleverna ansåg vara bra med klassrummet var:

 Ljust

 Bekväma stolar

 Lagom rumstemperatur

 Gott om plats

 Trivsamt

 Ser tavlan bra

 Bra med en gång i mitten

 Hör bra

5.3.2 Elevernas åsikter om sina placeringar i klassrummet

Sju elever av 27 var inte nöjda med sin placering i klassrummet. Av dessa ville fyra stycken sitta längre fram för att se bättre. En elev hade två långa kamrater framför sig vilket gjorde att hon inte såg tavlan. En ville sitt längst bak för då behövde han inte svara på lika många frågor hävdade han. En annan elev ville sitta i mitten för där såg man bra.

En flicka hävdar att hon är nöjd med sin placering, men hon har två stycken bredvid sig som är stökiga och det var jobbigt. De övriga var nöjda med sina placeringar, de såg och hörde bra och trivdes med sina grannkompisar.

5.3.3 Bordens placering i klassrummet

20 elever tyckte det var bra att sitta i rader. Tre av dem tyckte att det blev bättre plats i klassrummet och en ansåg att man såg tavlan bra.

Sju elever ville ha klassrummet möblerat på annat sätt. De förslag som kom upp var öar, två och två och att sitta som i ett U. Anledningen till detta var att man lättare kunde föra ett samtal med alla kamraterna i klassen.

”U är bra för man kan prata med alla, inte bara en” (flicka 10 år)

5.3.4 Möjlighet att påverka

Eleverna hävdar bestämt att de inte får lov att vara med och påverka, det är deras lärare som bestämmer. De flesta ville ha större möjlighet att vara med och påverka, dock fanns det en som tyckte det var bra att klassläraren bestämde.

”Fröken bestämmer, men det är bra för det är kul att bli överraskad” (pojke 10 år)

5.3.5 Förändringar i klassrummet

24 elever tyckte inte att det behövdes någon förändring i klassrummet. En ville att skåpet där deras lådor fanns skulle vara närmre bänken. En annan ville att de skulle sitta två och två för att det då blev mindre stök i klassen. Den tredje tyckte att det var för hög ljudnivå i klassrummet.

”Allt är bra, men ibland kan det vara för högt ljud” (flicka 10 år).

5.3.6 Åsikter om att ha bänkar eller lådor att förvara sina saker i

18 elever var nöjda med att ha lådor för att man fick röra på sig när man skulle hämta något.

”Det är bra med lådor för man får motion och det är bra” (pojke 10år).

Nio elever ville hellre ha bänkar med lock för det var lättare att få tag på sina saker och man slapp stå och vänta.

6. Analys

I det här kapitlet kommer vi att analysera det material vi samlat in på de båda skolorna. Det materialet kommer vi sedan att koppla till den tidigare forskning vi har funnit inom detta ämne.

6.1 Pedagogernas åsikter om miljöns betydelse för inlärningen

Vi kommer dela in detta avsnitt i olika underrubriker där vi utgår från våra intervjufrågor och jämför de båda skolorna med varandra.

6.1.1 Tanken bakom klassrumsmiljön

Gudmundsson (1997) anser att klassrummet ska delas in i olika sektioner som stimulerar olika elevers behov. Det kan exempelvis vara lugna och tysta områden i klassrummet, en hörna med en soffa, matta, mjuka stolar etc. En sektion där elever som kan ta ansvar för sina studier kan sitta utan direkt lärartillsyn och sektioner där eleverna kan arbeta parvis, ensamma eller med en vuxen. Det bör även finnas några sektioner där elever kan sitta och diskutera med varandra, utan att störa de andra eleverna. På skolan i Lund finns det möjlighet för eleverna att arbeta parvis och i grupp. De kan också välja att sitta enskilt om de skulle ha behov av detta. Dessa möjligheter finns inte i Hörby eftersom klassrummet är för litet.

Pedagogerna på båda skolorna ansåg att de fick planera klassrumsmiljön efter de förutsättningar som fanns. Enligt Kernell (2002) ska pedagogerna erbjuda en god och inbjudande lärandemiljö. Utrymmet ska vara anpassat efter verksamheten och dess olika arbetsformer. Eftersom klassrummet i Lund delas med fritids är de begränsade i sin möblering och måste ta hänsyn till detta. I Hörby har de för många elever som skapar mindre möjligheter för att möblera på annat vis. Klassläraren i Hörby menar att hon gärna hade velat placera eleverna i grupper men det hade inte gått att röra sig i

klassrummet om hon möblerat på det viset. Björklid (2005) anser att klassrumsmiljön ska vara utformad efter elevernas behov att röra sig.

6.1.2 Tanken bakom placeringen av eleverna

Strandberg (2006) anser att det måste finnas möjligheter för eleverna att arbeta i grupper eller enskilt. En del elever lär sig bättre genom att sitta enskilt och arbeta i ett ämne, men har ett behov av att sitta och samarbeta med andra i ett annat ämne. Denna åsikt delas också av elevassistenten i Hörby. Hon hade velat ha ett klassrum där de kunde placera eleverna efter deras individuella behov. Idag placerar man elever efter vilka som kan arbeta bra tillsammans. Klassläraren väljer att placera de ”snackiga” eleverna bredvid de som inte pratar lika mycket. I Lund arbetar man efter samma tanke. En elev som t.ex. behöver mycket hjälp får sitta nära läraren, en annan elev som lätt blir okoncentrerad får sitta vid ett bord med lugna kamrater.

6.1.3 Elevernas påverkan på klassrumsmiljön

Strandberg (2006) menar att pedagoger och lärare inte bör ägna allt för mycket energi åt att i förväg iordningställa miljöer åt eleverna. Det är viktigt att eleverna får vara med och bestämma hur deras klassrumsmiljö ska se ut. Miljöförändringar som eleverna inte får vara med och påverka, leder inte till utveckling. Han menar att det är en självklarhet att eleverna är med och påverkar, det är de som vet vad som passar dem bäst. Varken i Lund eller Hörby får eleverna vara med och påverka sin klassrumsmiljö. De får däremot ge förslag på förändringar och pedagogerna tar då dessa i beaktning. Fritidspedagogen i Lund påpekade att det är sällan eleverna kommer med förslag.

6.1.4 Klassrumsmiljöns påverkan på inlärningen

Klassläraren i Lund anser att miljön har betydelse för inlärningen, men att det inte är den enda faktorn som spelar roll. Det är främst pedagogens kompetens som är avgörande för hur eleverna lär in. Om inte läraren har kunskapen att lära ut spelar det ingen roll hur lokalen är utformad. Liknande teorier beskriver Evenshaug och Hallen (2001). De menar att klassrummets struktur har mindre betydelse för elevernas inlärning. De lägger istället fokus på skolans ledning och kompetensen hos pedagogerna. Exempel på detta kan vara hur samarbetet mellan ledning och pedagoger ser ut och om de pedagogiska målen är tydliga. Vidare menar de att ”värme” och omsorg måste genomsyra miljön.

Pedagogerna i Hörby anser däremot att miljön har väldigt stor betydelse för inlärningen. Elevassistenten menar att lärarens kreativitet inte kommer fram om inte klassrumsmiljön är utformad på rätt sätt. Detta stödjer Gudmundsson (1997) och Strandberg (2006). De hävdar att det är viktigt att titta på hur miljön i klassrummen ser ut eftersom de i hög grad påverkar elevernas lärande.

6.2 Elevernas syn på sitt klassrum

Björklid (2005) anser att klassrummet ska vara utformat efter elevernas behov och de ska ha möjlighet att röra på sig om de vill. När vi intervjuade eleverna var det en del, på båda skolorna, som påpekade fördelen med att förvara sina saker i lådor. På detta vis fick de ett naturligt avbrott och kunde röra på sig när de hämtade sina saker. Några elever tyckte däremot at det vore bra om de kunde förvara sina saker i bänkar med lock. Den menade att om de haft en egen bänk att ha sakerna i, skulle det inte bli så rörigt när alla skulle hämta sina saker samtidigt. De skulle också ha sina saker mer lättillgängliga.

Enligt Björklid (2005) bör klassrummet utformas så att eleverna kan samtala med varandra men det ska också finnas möjligheter att arbeta enskilt. Eleverna i Lund såg en fördel med att sitta i öar, eftersom de lättare kunde samtala med sina kamrater och få hjälp av dem, om de så behövde. Under våra observationer i Lund uppmärksammade vi

att eleverna hade möjlighet att sätta sig avskilt från de andra, när de hade behov för det. Den möjligheten fanns inte i Hörby, men det var heller inte något som eleverna verkade sakna. Det var endast några stycken som velat sitta annorlunda för att kunna prata bättre med varandra.

Några elever på båda skolorna påpekade under intervjuerna, att de velat ändra på färgsättningen i klassrummet. Enligt Gudmundsson (1997) påverkar färgerna i rummet inlärningen och humöret. De färger eleverna ville ha på väggarna var bl.a. blått och grönt. Enligt Gudmundsson (1997) har dessa båda färger en lugnande inverkan och skapar en känsla av välbefinnande.

6.3 Sammanfattning och slutsatser

Slutsatserna vi kan dra av detta arbete är att pedagogerna anser att den fysiska miljön har stor betydelse för inlärningen. Det är dock inte alltid lätt att utforma en god lärandemiljö. Mycket hänger på hur lokalerna ser ut och vilken tillgång man har till andra utrymmen. I Hörby har man först och främst problem med för stora klasser och för lite utrymme. Möjligheten att placera eleverna så att varje elevs behov blir tillgodosett är svårt när inte organisationen tillåter det. Det pedagogerna försöker tänka på i första hand är att eleverna passar ihop med sin bordsgranne. De undviker att sätta stökiga elever bredvid varandra och försöker hitta platser till de som behöver lugn och ro. I Lund har man bättre möjligheter att utforma klassrummet efter elevernas behov eftersom klasserna inte är lika stora. Däremot måste de anpassa sig efter fritids och kan inte möblera hur som helst.

En sak vi reflekterat över är pedagogens betydelse för inlärningen. Det är inte endast miljön som bör tillgodose elevernas behov vid inlärningen, mycket hänger också på pedagogens kunskaper och erfarenheter. Har pedagogen inte möjlighet att planera klassrummet som hon/han vill, kan hon/han åtminstone göra klassrummet trivsamt med exempelvis bilder på väggarna och gardiner och blommor i fönstren. Miljön som eleverna ska vistas i bör vara ombonad och välkomnande, den ska utstråla att kunskap är viktigt enligt Björklund (2005).

Teoretiker som Strandberg (2006) och Gudmundsson (1997) påpekar hur viktig miljön är för lärandet. Den ska utformas så att eleverna har möjlighet att interagera med varandra, sitta enskilt, arbeta i grupp eller parvis etc. Det ska finnas tysta områden och områden där eleverna kan diskutera med varandra. I praktiken tror vi att detta blir svårt att genomföra när lokalerna inte är anpassade för detta. Pedagogerna kan ha hur många goda idéer som helst om en god lärandemiljö, men har de inte möjlighet att omsätta det i praktiken gör det ingen nytta.

I Lpo94 betonas hur viktig en trygg och trivsam skolmiljö är och hur betydelsefull elevernas delaktighet är. Tyvärr får inte eleverna möjlighet att påverka klassrumsmiljön i någon av klasserna. Pedagogerna i Lund låter eleverna önska och de får lov att vara med och dekorera klassrummet med sina teckningar. Däremot bestämmer de vuxna hur och var de ska sitta. Vi anser att det är viktigt att eleverna får vara med och påverka sin arbetsmiljö, t.ex. hur möbleringen ska se ut, om de ska sitta i öar eller i rader etc. Eleverna verkade acceptera att det var pedagogerna som bestämde, detta tror vi kan bero på att de inte vet något annat. De har förmodligen inga tidigare erfarenheter om hur det är att vara med och påverka sin klassrumsmiljö.

Enligt Westman (2003) ska läromedel inte ställas undan och låsas in i skåp som eleverna inte har tillgång till. Han hävdar att böcker, papper, färger och annat material ska stå framme. Detta för att eleverna ska se att det finns och använda det som arbetsredskap i inlärningsprocessen. I Hörby förvarades material som exempelvis papper, böcker etc. i flera skåp. Dessa var tillgängliga för eleverna och de kunde använda sig av sakerna när de ville. I Lund har man de väsentligaste sakerna framme, som t.ex. pennor, papper och saxar. Andra saker som inte används lika ofta är förvarade i ett skåp. Eleverna i båda klasserna vet var materialet finns och har i det stora hela tillgång till allt material vilket vi anser är bra.

Ett alternativ till lådorna där eleverna förvarar sina saker, är en skolbänk med lock. Fördelen med detta är att det blir mindre spring i klassrummet. Eleverna har sina saker nära tillhands och de slipper väntetiden vid lådorna, anser vi. De fördelar vi kan se med förvaringslådor är; att de får upp och röra på sig mellan varven. Det blir en naturlig paus för dem vilket inte blir lika självklart om de förvarar sina saker i en skolbänk med lock.

7. Diskussion och kritisk reflektion

Vi anser att vi har uppfyllt syftet med det här arbetet och vår frågeställning har blivit besvarad. När vi påbörjade detta arbetet var vi medvetna om att miljön hade betydelse för inlärningen och ville fördjupa våra kunskaper i hur man arbetar med klassrumsmiljön som verktyg. Detta har vi fått reda på genom intervjuerna med pedagogerna. Det framgick att de medvetet placerar elever i klassrummet efter elevernas behov. Vår slutsats är att miljön har betydelse för inlärningen, men pedagogen har minst lika stor del i det hela.

Vi är nöjda med upplägget av arbetet och våra val av metoder har uppfyllt förväntningarna. Observationerna har fungerat som ett bra komplement till intervjuerna. Eftersom vi observerade efter att vi hade intervjuat, kunde vi koppla det som respondenterna sa i intervjuerna till det vi såg under observationerna. Däremot har vi inte använt oss av de fotografierna som vi tog av klassrummen, som från början var tanken. Vi har haft en klar bild av hur klassrummen såg ut och har av den anledningen inte behövt använda fotografierna.

Skulle vi gjort om detta arbete hade vi valt att intervjua äldre elever. Svaren vi fick från eleverna var inte alltid så utförliga som vi hade förväntat oss. Många svarade att de inte visste vad de tyckte. Detta tror vi beror på att de inte har funderat över sin klassrumsmiljö. Vi är nöjda med att vi valde två olika skolor eftersom förutsättningarna på dessa var väldigt olika varandra. Det vi såg var hur man arbetade med miljön under olika förutsättningar.

Referenser

Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö – En kunskapsöversikt om samspelet

mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för

skolutveckling .

Björklid, Pia & Fischbein, Siv (1996). Pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitteratur.

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur

Gudmundsson, Krister (1997). Lärorummet. Jönköping: Brain Books.

Katafiasz, Karen (1997). Lärare för livet! Aneby: KM-förlaget.

Kernell, Lars- Åke (2002). Att finna balanser: en bok om undervisningsyrket. Lund: Studentlitteratur.

Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet.

Lökken, Gunvor & Söbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig

forskning.

http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_principer_fix.pdf

Westman, Roger (2003). Integrerad skola under mottot ”liten blir stor”. Kritisk

utbildningstidskrift, 4/ 2003 (nr 112), 36-39

Bilaga 1

Intervjufrågor till pedagogerna:

 Vad är din tanke bakom miljön i klassrummet?

 Vilken är tanken bakom placeringen av eleverna?

 På vilket sätt får eleverna vara med och påverka miljön i klassrummet?

 Vad är du mest nöjd med i klassrummet? Varför?

 Finns det något du skulle vilja ändra på? Varför?

 Vilken betydelse anser du att miljön har för inlärningen?

Intervjufrågor till eleverna:

 Vad tycker du om ditt klassrum? Varför?

 Vad tycker du om din placering i klassrummet? Skulle du vilja sitta på något annat sätt?

 På vilket sätt får ni vara med och påverka?

 Vad är du mest nöjd med i klassrummet? Varför?