D-uppsats Malmö högskola
Socionomprogrammet Hälsa och samhälle
Hälsa och samhälle
FAKTORER SOM KAN
PÅVERKA
HANDLÄGGNINGSTIDEN
FÖR ENSAMKOMMANDE
FLYKTINGBARN
ORGANISATIONSTEORETISKT PERSPEKTIV
ELIN HALIL
FACTORS THAT CAN
AFFECT THE
PROCESSINGTIME FOR
UNACCOMPANIED
REFUGEE CHILDREN
ORGANIZATIONAL THEORETICAL
PERSPECTIVE
ELIN HALIL
Migrationsverket i Sverige är en myndighet som har till uppgift att arbeta med asyl- och migrationsfrågor. Dessa frågor gäller de personer som av olika skäl söker sig till Sverige. Skälen kan vara att komma på besök, bosättning, söka skydd undan förföljelse eller att vilja ha ett svenskt medborgarskap. Migrationsverket är uppdelat i åtta verksamhetsområden och ett av dessa är asylprövningsenheten. I detta verksamhetsområde arbetar medarbetare kring att fatta beslut i asylärenden. Vad asylprövningsenheten strävar efter är att ge ett snabbt svar, efter en korrekt och rättssäker prövning. Uppsatsen är skriven ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Syftet är att upplysa allmänheten om huvudfaktorer som kan påverka handläggningstiden för de ensamkommande flyktingbarnen, i förhållande till organisatoriska begränsningar och samverkan med andra parter utanför asylprövningsenheten.
I denna studie har en kvalitativ metod använts för att utföra de fem intervjuerna som har utförts på asylprövningsenheten i Malmö. Intervjuerna har bidragit till en bättre förståelse för medarbetarnas arbete och en bättre förståelse för vilka olika huvudfaktorer som kan bidra till en förlängd tid, gällande handläggningstiden. Det insamlade empiriska materialet har sammanfogats med den teoretiska delen, vilket vidare har analyserats i forskningens empiriska analysavsnitt. Till att börja med redovisas huvudfaktorerna, inom organisationen, som informanterna anser kan påverka handläggningstiden. Dessa faktorer gäller begränsningar orsakade av organisationen och dess tillämpning av regler. Även att ärendena gäller människor, kan vara en påverkande faktor då värderingar beaktas i
handläggningen. Likaså kan faktorer utanför asylprövningsenheten i Malmö, påverka handläggningstiden. Informanterna berättar att dessa kan vara
undersökning av information, administrativa svårigheter och samarbetet med olika parter. Jag anser att detta skapar hinder i samverkan, resursstyrning,
kommunikation och tidsuppfattningen. Avslutningsvis redovisas dessa faktorer.
Nyckelord: Handläggningstid, organisatoriska begränsningar, regler,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING...4
1.1 Syfte och frågeställning…...5
1.2 Avgränsning………5 1.3 Disposition……….….5 1.4 Definitioner.………5 2. BAKGRUND...………7 2.1 Migrationsverket……….…7 2.2 Verksamhetsområdet ”Asylprövning”……….…..……….…………8
2.3 Ett ärendes väg genom migrationsverket………...………...10
3. TIDIGARE FORSKNING………..………...13
4. TEORI……….………...16
4.1 Organisationsteori……...…….………...16
Historisk utveckling av organisationsteorin………...16
4.2 Byråkratisk organisationsteori………...……...……….………...16 4.3 Systemteori………...……….………18 5. METOD………..………20 5.1 Forskningsintresse………..………...20 5.2 Kvalitativ forskning………..20 5.3 Urval………..21
5.4 Utförande av de kvalitativa intervjuerna………...21
5.5 Informationsmättnad………..………...22
5.6 Val av ansats………..………...22
5.7 Forskningsetiska principer………24
Mina forskningsetiska principer…...………..24
5.8 Bearbetning……….………..24 5.9 Målgrupp………...25 5.10 Uppsatsens trovärdighet………..25 Validitet….………...………..25 Reliabilitet……….…….………25 6. EMPIRISK ANALYS……….………...26
6.1 Handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete...26
Masshantering……….……….………..26
Mål- eller värderationellt handlande…..….………...28
Begränsad befattningsansvar………..………31
Regelbundenhet…….………..…….………..32
6.2 Klientrelaterat arbete och omvärld…………..………..34
Rum…….………...………34 Språkanalys………..………..36 Äkthetsbedömning……...………..38 Åldersbedömning………...40 Läkarintyg…….………..………...42 Tolk…...……….43
7. SLUTDISKUSSION………..48 8. REFERENSLISTA………50
1. INLEDNING
“För oss handlar det om att minska handläggningstiden men visst kommer det att betyda en hårdare belastning för Malmö”
Citatet ovan är hämtat ur artikeln ”20 nya boenden behövs i Malmö” (2011). Detta utlåtande gör Richard Appelberg, chef för Migrationsverkets anvisningsenhet, som förklaring på varför Migrationsverket beslutar om införande av de nya reglerna. Malmö är den kommun som tar emot flest ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar. Tanken är att alla de barn och ungdomar som kommer till Malmö skall anvisas till de 170 anvisningskommunerna, dess värre tar inte över 100 svenska kommuner emot några. Vilket sätter en enorm press på handläggarna som är ansvariga för ensamkommande flyktingbarnens ärenden i Malmö. Migrationsverkets nya anvisningssystem går ut på att de barn som kommer efter den 1 Mars skall anvisas till kommunerna och de barn som kom innan den 1 Mars skall få permanent uppehållstillstånd i sina ankomstkommuner. Detta görs för att minska handläggningstiden på migrationsverket, då
handläggarna inte hinner med.
(http://www.migrationsverket.se/info/201.html, 2011-03-15)
Anledningen till det valda ämnesområdet grundar sig i intresset för det sociala arbetet. Frågor kring Migrationsverket, gällande ensamkommande flyktingbarnen, har varit mycket omtalad i media den senaste tiden. Detta har tillsammans med mina cirka tre års arbetserfarenhet med ensamkommande flyktingbarn, och i samband med min socionomutbildning, med en inriktning som
verksamhetsutveckling, ökat mitt intresse för att undersöka de faktorer som påverkar handläggningstiden på Migrationsverket i Malmö.
Även om medarbetarna på asylprövningsenheten försöker att handlägga så effektivt som möjligt för att korta ner på asylprocessen, så finns det andra utomstående faktorer som kan påverka handläggningstiden. Då verksamheten är internationellt styrs den till hög grad av det som sker utanför Sveriges gränser. Därmed anser jag det av vikt att lyfta fram inte bara faktorer inom organisationen som kan påverka handläggningstiden, utan även faktorer utanför migrationsverket som kan verka som en påverkande faktor på handläggningstiden.
1.1 Syfte och frågeställning
I uppsatsen vill jag redovisa om medarbetarnas arbete kring asylprocessen på Migrationsverket. Det är viktigt att belysa hur en asylprocess går till för att vidare kunna förstå möjliga faktorer som skulle kunna påverka ett asylärende. Då det är medarbetarna som handlägger asylärenden är det av vikt att ta med deras
uppfattningar och tankar kring asylprocessen för att vidare kunna förstå vilka faktorer, sett från medarbetarnas uppfattningar och tankar, som kan påverka handläggningstiden. Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som kan påverka handläggningstiden asylprövningsenheten, utifrån medarbetarnas syn. Uppsatsens frågeställning är följande:
- Vilka är huvudfaktorerna som kan vara en påverkande faktor på handläggningstiden?
1.2 Avgränsning
När jag började med min uppsats bestämde jag mig för att skriva om
asylprocessen på asylprövningsenheten i Malmö. Anledningen till val av stad var för att det låg närmst, vilket underlättade en del geografiskt, men även för att jag har erfarenhet av att jobba med ensamkommande flyktingbarn i Malmö. Mitt arbete med barnen har även påverkat mig i val av ämne. Vetskapen om dessa barn som väntar på sina beslut har väckt mitt intresse till att vilja skriva om
handläggningarna på asylenheten. Detta intresse har växt då det på senaste tiden har varit väldigt omtalat, om migrationsverket och de ensamkommande
flyktingbarnen, i media. Därför var det en självklarhet för mig att undersöka om faktorer som kan påverka handläggningstiden för de ensamkommande
flyktingbarnen. I denna utredning har cheferna assistenter valts att inte ha med, utan intervjuerna görs på medarbetarna som sitter med det praktiska arbetet. Dock har en av intervjuerna utförts på en teamledare, för att få en bättre förståelse för asylprövningsenheten och för arbetet medarbetarna utför.
1.3 Disposition
Denna uppsats är indelad i olika kapitel. För att underlätta för läsaren kommer det här nedan göras en kort beskrivning av varje kapitel.
Första kapitlet tar upp faktorer inom organisationen som kan vara en påverkande
faktor på handläggningstiden. De faktorer som presenteras är främst begränsningar som kan ha orsakats av organisationen.
Andra kapitlet tar upp faktorer utanför organisationen som kan vara en
påverkande faktor på handläggningstiden. De faktorer som presenteras är inte bara faktorer utanför asylprövningsenheten utan faktorer som ligger utanför Sveriges gränser.
1.4 Definitioner
- Organisation ”medvetet, stabilt och målinriktat samarbete mellan människor” (Flaa, P m.fl. 1998; 9).
- God man, en person som går in i föräldrarnas ställe, juridiskt.
- Medarbetare, detta begrepp använder jag i min uppsats som en gemensam beteckning på handläggare och beslutsfattare inom asylprövningsenheten, för ensamkommande flyktingbarn i Malmö.
- Handläggare, arbetar med att hantera ärenden ofta inom satliga
myndigheter och kommunala förvaltningar. Deras arbetsuppgift går ut på att fattar beslut i olika myndighetsärenden och genomföra visst
utredningsarbete.
(http://www.saco.se/templates/Ocupation.aspx?id=6329&epslanguage=SV
, 2011-05-04).
I detta fall utreder handläggare och skriver beslutsförslag, men de får inte själv lov att fastsälla några beslut.
- Beslutsfattare, utreder också ärenden men de har även rätten att fatta besluten.
- Anvisningskommun, är kommunen dit den sökande, barn utan vårdnadshavare, blir anvisad.
2. BAKGRUND
I denna del av uppsatsen kommer det att ske en presentation av
asylprövningsenheten. Jag kommer att inleda kort om migrationsverket och fortsätta med aylprövningsenheten. Avslutningsvis kommer jag att beskriva hur ett handläggningsärende går till. Det kommer att ge en klarare bild av vad ett handläggningsärende är för att lättare förstår faktorer som kan påverka handläggningstiden i ett asylärende på migrationsverket.
2.1 Migrationsverket
Personer som ansöker om att vilja bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller ha svenskt medborgarskap, prövas hos
migrationsverket. Personalen på migrationsverket strävar efter att ge ett snabbt besked efter en korrekt och rättssäker prövning.
(http://www.migrationsverket.se/info/200.html, 2011-03-14) Det övergripande målet för migrationspolitiken är:
”att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar över en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupa det europeiska och internationella samarbetet.”
(http://www.migrationsverket.se/info/208.html, 2011-03-14) Migrationsverket finns nästan över hela landet för att ge en god service och vara tillgänglig. Myndigheten är uppdelad i olika verksamhetsområden:
- Asylprövning - Mottagning
- Besök, bosättning och medborgarskap - Förvaltningsprocess
- Europeiskt och internationellt samarbete - Administration
- Kommunikation - Personal
(http://www.migrationsverket.se/info/202.html, 2011-03-15)
Varje verksamhetsområde leds av en eller flera verksamhetschefer. I verkets ledningsgrupp ingår chefer för de olika verksamhetsområdena samt verkets rättschef.
Bilden nedan illustrerar detta:
Bild 1: Migrationsverket uppbyggnad. Ur
(http://www.migrationsverket.se/info/202.html, 2011-03-15)
Migrationsverket är en statlig myndighet som arbetar på uppdrag av riksdag och regering. Migrationsverket lyder under Justitiedepartementet och
Arbetsmarknadsdepartementet. Riksdag och regering lägger fast den svenska asyl- och migrationspolitiken. I denna politik ingår även den svenska flyktingpolitiken. (http://www.migrationsverket.se/info/208.html, 2011-03-15;
http://www.migrationsverket.se/info/200.html, 2011-03-15)
2.2 Verksamhetsområdet ”Asylprövning”
Då studien fokuserar på verksamhetsområdet asylprövning av ensamkommande flyktingbarn, ser jag det av vikt att presentera denna enhet i min bakgrund. Främst för att de kvalitativa intervjuerna har utförts på medarbetare som arbetar inom detta verksamhetsområde i Malmö.
Verksamhetsområdet asylprövning vänder sig till de människor som kommer till Sverige för att söka skydd i landet ifrån sitt hemland. Ett grundläggandekrav för att kunna söka asyl är att den sökande befinner sig utanför sitt hemland (Person 2).
Asylprövningsenheten som handlägger barnärenden är uppdelad i två grupper. De två grupperna heter kortare väntan ärenden och balansärenden. Om dessa två grupper kommer det att redovisas närmare om, längre fram i detta avsnitt. Varje grupp består av teamledare, beslutsfattare, handläggare och assisten.
Teamledarens uppgift är att administrera och organisera arbetet, samt coacha personalen. Att utreda ärenden är inte en del av deras arbetsuppgifter.
Handläggare utreder och skriver beslutsförslag, men de får inte själv lov att fastsälla några beslut. Beslutsfattarna utreder också ärenden men de har även rätten att fatta besluten. Assistenten sköter den större delen av det praktiska administrativa arbetet runt omkring. Exempel på det administrativa arbetet är att sköta en del av pappersarbetet och att boka rum, tolkar och tider med advokater till utredningar (a.a).
Den förste Mars 2011 upprättades ett nytt system, kortare väntan. Anledningen till detta var för att jobba undan ärenden som hade legat på hög. Alla sökande som sökte asyl efter den förste mars hamnar bland kortare väntan ärendena. Tanken är att dessa ärenden skall handläggas inom tre månader. Den andra gruppen heter
balansärenden, dit tillhör ärenden som påbörjades innan den förste mars. Dessa
Malmö är en av ankomstkommunerna i landet där barn utan vårdnadshavare söker asyl. Barnen befinner sig i Malmö fram till dess att en annan kommun i Sverige tar emot, det vill säg en anvisningskommun. Om den sökande har sökt efter den första mars, det vill säg efter att det nya systemet inrättades, så skall de få en anvisningskommun inom 48 timmar för att komma med i kortare väntan ärenden. Om den sökande inte får en anvisningskommun inom 48 timmar så hamnar ärendet bland balansärenden (Person 2). Det vill säg de ärenden som inte har samma krav att utredas inom tre månaders regel.
Då Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention, innebär detta att Sverige måste pröva varje persons ansökan om asyl. Om personen som söker asyl är flykting enligt konventionen eller skyddsbehövande skall Sverige ge asyl alternativt uppehållstillstånd till dessa. Sverige omfattas också av EU:s gemensamma regler.
(http://www.migrationsverket.se/info/443.html, 2011-03-15)
Flykting är, enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU:regler, personen som har välgrundade själ att vara rädd för förföljelse på grund av:
• Ras
• Nationalitet
• Religiös eller politisk uppfattning • Kön
• Sexuell läggning
• Tillhörighet till viss samhällsgrupp
Andra anledningar för uppehållstillstånd är om det kommer förföljelser från hemlandets myndigheter eller att hemlandets myndigheter inte kan eller vill ge skydd mot förföljelser från enskilda personer eller grupper. Med detta sagt behöver en person inte vara flykting för att få ett uppehållstillstånd, de kan även vara skyddsbehövande (a.a). När asyl och skyddsskäl saknas prövas andra skäl som kan få barnen att stanna i Sverige, till exempel familjeanknytning.
(http://www.migrationsverket.se/info/471.html, 2011-03-18)
Barnen som migrationsverket arbetar med kommer från världens alla hörn med olika bakgrund och erfarenheter. Med barn menar migrationsverket barn som är under 18 år, vilket är den samma definition som i FN:s barnkonvention. De flesta av de barn som kommer till Sverige har sina föräldrar med sig när de söker asyl, men det finns även de barn som reser hela vägen till Sverige utan sina
vårdnadshavare (Rapport från Migrationsverket 4:2010).
Migrationsverket definierar ensamkommande flyktingbarn följande:
”/.../det vill säga minderåriga som vid, eller efter, ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller annan vårdnadshavare. Ett barn räknas som ensamkommande även om hon eller han har kommit till Sverige med en nära anhörig, som till exempel en far- eller morförälder.”
(Rapport från Migrationsverket 4:2010, s3)
Målet är att få de ensamkommande barnens asylansökan prövad inom tre månader. Handläggningstiden för ensamkommande barn har genomsnittligen, under januari 2010 till och med augusti 2010, varit 140 dagar. Det vill säg lite mer
Några av dem är det ökande antalet inkomna ärenden och komplexiteten i att fastställa den sökandes identitet samt saknaden av ålder och id-handlingar. Att korta handläggningstiderna är ett utvecklingsområde för Migrationsverket (Rapport från Migrationsverket 4:2010).
2.3 Ett ärendes väg genom migrationsverket
När ett barn ansöker om asyl i Sverige så tilldelas barnet ett offentligtbiträde, oftast en advokat eller biträdande jurist som skall föra barnets talan. Detta görs eftersom ett barn i Sverige inte har någon rättshandlingsförmåga, vilket innebär att barn inte kan ingå avtal, ingå anställning, ansöka något hos myndigheterna och det gäller även för uppehållstillstånd. I den kommun där barnet befinner sig ansöks det även en god man som går in i föräldrarnas ställe, juridiskt. Biträdet eller god man måste senare bekräfta barnets asylansökan. Detta måste göras då
migrationsverket behöver en underskrift ifrån den vuxna personen som uppträder i barnets ställe, om att de godkänner barnets ansökan om uppehållstillstånd i
Sverige (Person 2).
När barnet senare blir kallad till en intervju på ansökningsenheten får de tala med antingen en assistent eller handläggare som arbetar med barnärenden. Vid den första ansökningsintervjun ställs vissa grundläggande frågor för att avgöra vad det är för ett ärende. Några av frågorna som ställs kan vara, varför barnet är i Sverige. Detta görs för att migrationsverket skall försäkra sig om att det rör en asylansökan och inget annat. Något annat kan vara frågor som berör familjen. Den frågan ställs för att kunna återförena barnet med familjen eller efterforska familjen, ifall barnet inte vet om familjen är vid liv eller ej. En annan fråga är om resvägen, det vill säg hur barnet tog sig till Sverige, då migrationsverket ofta får uppgifter om att barnen kommer med smugglare. Vid intervjun frågar en handläggare eller assistent även frågor kring hälsotillståndet. Detta görs för att veta om barnet har någon sjukdom som kräver omedelbar vård eller om barnet har en smittsam sjukdom som gör att han eller hon inte skall röra sig ute bland människor. När denna korta utredning är färdig så bokar ansökningsenheten in en asylutredning som skall hållas av någon som arbetar med asylprövning (a.a).
Asylutredningen kan sägas vara det viktigaste samtalet i processen. Tillskillnad från den första intervjun ställs det mer djupgående frågor under detta samtal till barnet. Däremot ställs det inte lika många detaljfrågor och följdfrågor som i ett vuxenärende. Kraven är mindre när det gäller barn då det inte förväntas av barnet att ha koll på allting och kunskap om allting. Beroende på åldern ökar eller minskar kraven. De flesta barnsökande ligger nära en vuxen när det gäller uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Dock händer det att väldigt små barn kommer ensamma till landet, vilket påverkar hur djupt i utredningen det kan gås. Efter intervjutiden läses protokollet upp för barnet. Dels för att sökande skall få höra om dess historia har skrivits ner korrekt, men även för att den sökande skall få höra sin historia och få möjligheten att lägga till något som han eller hon har glömt att berätta. Ett sådant samtal kan totalt ta ungefär tre och en halv timme. Under samtalet är alltid det offentliga biträdet med. Dess uppgift är att granska att barnet får sina intressen tillgodosedda, blir fullständigt utredd och att den sökande behandlas på ett korrekt sätt. God man får lov att vara med vid utredningen, för att barnet skall känna sig tryggare. Dock är det inget krav. Efter utredningen, när protokollet är fastställt, får det offentliga biträdet ett par veckor på sig att komma in med en skriftlig inlaga. Där skall biträdet lista upp argument för varför den sökande skall få uppehållstillstånd i Sverige. Tillsammans med bilagan kan det
offentliga biträdet åberopa en viss bevisning av olika slag som gynnar den sökandes ärende. Exempel på detta kan vara dokument eller tidningsartikel (Person 2).
Ibland kan migrationsverket känna sig tveksamma till om den sökandes uppgifter stämmer. Tveksamheten beror på att många av de sökande barnen inte har någon identitetshandling att visa upp. Detta kan bro på att staden den sökande kommer ifrån, inte har så pass bra identitetshandlingar att migrationsverket kan godkänna de som identitetshandlingar. Oavsett om handlingarna är äkta eller ej så är det alldeles för lätt att förfalska dem för att de ska kunna ses som bevis. Då kan det under utredningen förkomma att det ställs en del frågor som hur såg din hemstad ut?, vem var guvernör i din provins?, hur fungerade skolsystemet?, finns det några berömda byggnader och var låg marknaden?. Dessa frågor ställs för att få en berättelse som kan vittna om att den sökande har kunskap om hur det är på den platsen eller på den orten. Om inte den sökande kan ge tillräckligt med
information, används olika analysmetoder. Den enklaste formen är språkanalys där den sökande får tala på ett band om vad som helst på sitt modersmål. Sedan skickas det till ett analysföretag där en expert analyserar dialekt, ordval, brytning och annat för att se om det stämmer överens med språkbilden som den sökande skulle ha haft. Det vill säg om sökande har den bakgrunden som den uppger sig att ha. Lite mer djupgående är att det görs en språkanalys med kunskapskontroll. Barnet får då en tillsägelse att prata om dess hemlandstradition, hur det ser ut i deras hemby, hur den sökande bar sig åt för att ta sig ifrån sitt hemkvarter till centrum. Dessa frågor ställs för att någon med kunskap skall kunna analysera om det den sökande uppger, stämmer överens med någon som har levt på den orten eller platsen. Den mest djupgående analysen kallas för direktanalys. Den liknar den förra metoden som är en språkanalys med kunskapskontroll. Skillnaden här är att migrationsverket har en analytiker på plats som direkt samtalar med den sökande och analyserar. Analytikern ställer frågor och pratar med barnet för att kunna förhöra sig om de kommer ifrån den plats de uppger (a.a).
Även skriftlig bevisning och dokument kan äkthetskontrolleras. Ett exempel är att pass kan kontrolleras om det stämmer med uppgifter från medborgarlistor. Annan bevisning som kan tas in är läkarintyg. Läkarintyg som är upprättade utomlands översätts eller äkthetsbedömas ej. Förklaringen till detta är att migrationsverket kräver ett svenskt läkarintyg som är upprättad enligt socialstyrelsens föreskrifter för ett läkarintyg. Om den sökande har en sjukdom eller skada kan det konstateras även i Sverige, vilket leder till att läkarintyget ej behöver översättas eller
kvalitetsbedömas (a.a).
Om den asylsökande saknar identitetshandlingar kan det uppstå oklarheter om den sökandes ålder stämmer. Oavsätt om en asylsökande är barn eller vuxen skall hans eller hennes skyddsskäl prövas. Däremot spelar åldern roll i flera andra
samanhang, exempelvis när det gäller mottagande och återvändande. Ett barn har i egenskap av barn särskilda rättigheter i Sverige. Ensamkommande barn får ett helt annat stöd som asylsökande än vuxna. Det handlar t.ex. om god man, boende, och socialt samvaro med andra ungdomar. I det fall ett ensamkommande barn saknar skyddsskäl och därför ska lämna landet, krävs det ett särskilt mottagande av barnet i hemlandet. Att undersöka detta är en av, Migrationsverkets, många arbetsuppgifter (Rapport från Migrationsverket (2010)). Den hjälp
migrationsverket har för att bedöma åldern på den sökande är skelett- och
När inlagan senare kommer in ifrån det offentliga biträdet, efter att eventuellt utredningsbehov är tillfredsställd och bevisningen bedömd, är det tid att förbereda för beslutskrivningen. Då upprättas en barnkonsekvensanalys, vilket är typiskt i barnärenden. Det som görs är att man väger innebörden av ett bifall mot ett avslag, det finns en intressekonflikt. En typisk intressekonflikt är intresset av att ett barn får leva tillsammans med sin familj respektive faran eller problemen som skulle ha lett till återvändandet till hemlandet. I andra fall kan det behövas göra en intresseavvägning i hur det bäst tillvaratas barnens intresse. Är det genom
tillståndet i Sverige eller är det genom att barnet får återvända dit övriga familjen finns. Efter att analysen är gjord och en ställning är tagen till ärendet så är ärendet
beslutklart. Då skall en handläggare eller en beslutsfattare skriva ett utkast till ett
beslut och lämna över detta till någon som är beslutsfattare som har ett
fastställande. Det finns alltid två personer inblandade i ett beslut, en som skriver utkastet och en som fattar själva beslutet (Person 2).
3. TIDIGARE FORSKNING
Forskningar som jag finner centrala för det valda ämnesområdet presenteras här nedan. Främst är det forskningar som berör migrationsverket och faktorer som kan ha en påverkande effekt på handläggningen i olika sammanhang.
I uppsatsen Svensk asylpolitik – En studie kring styrning och långa
handläggningstider på Migrationsverket, av Stefan Fritzson (2008),
problematiseras det om styrning som utfärdas av riksdag, regering och verksamhetsledning kan kopplas samman med långa handläggningstider.
Författaren slutsats har varit att resurser som kommer till migrationsverket dels är för små i förhållande till vilka mål som sätts upp. Detta har lett till att de
hjälpmedel som tjänstemännen är beroende av i sitt arbete i vissa fall brister. En av dessa resurser är informationen, vilket det brister i. Anledningen till detta är att det inte finns ett sammanhållet synsätt kring centrala frågor, vilket har bidragit till att minska enhetligheten och effektiviteten. Författaren redogör även för att migrationsverket har brister i den interna styrningen. Detta visar sig genom att ärenden flyttas runt mellan de olika enheterna. När en handläggare på en enhet utreder ärendet så måste ärendet utredas på nytt när det byter enhet, vilket är tidskrävande. Migrationsverkets organisering som styr asylprocessen kräver utvecklade rutiner och effektiva processflöden.
För att författaren skall kunna få fram denna information har han använt sig av den kvalitativa forskningsintervjun som är till formen semistrukturerad, vilket betyder att det inte är ett helt öppet samtal men heller inte ett strikt formulerat förhör. I forskningen har intervjuerna utförts på både handläggare och
beslutsfattare på migrationsverket, eftersom den ger en möjlighet att kartlägga tjänstemännens uppfattningar kring styrningen och handläggningstider vilket hjälper till att skapa större förståelse för forskningsproblemet än vad endast en dokumentstudie hade gett. Eftersom migrationsverkets asylprövningsenheter endast återfanns på sex platser i landet, när studien gjordes, och med tanke på studiens tidsgräns fanns det ingen möjlighet för forskaren att genomföra några intervjuer på plats. Därför genomfördes samtalsintervjuer via telefon.
Dokumentationen av intervjuerna gjordes genom inspelning med en MP3 spelare. Jag i min uppsats undersöker faktorer som påverkar asylprocessen, liksom S, Fritzson i sin uppsats. Dock fokuserar författaren på styrning medan jag utgår ifrån ett bredare perspektiv. Gemensamt har vi att vi båda har använt oss av kvalitativa studier av tjänstemännens, handläggarnas och beslutfattarnas, upplevelser. Dock har S, Fritzson i sin uppsats använt sig av semistrukturerade formen, tillskillnad från mig som har använt öppna frågor. Skillnaden mellan det öppna samtalet och en intervju är att i intervjun är det den som intervjuar som styr samtalets utveckling och processen har en på förväg bestämd färdriktning. Vilket det i min studie inte har. Jag har låtit informanterna berätta fritt hur de känner utan att ha en speciell färdriktning, då jag inte hade någon som helst uppfattning om vilka faktorer som kan påverka handläggningstiden. S, Fritzson har genomfört sina intervjuer via telefon tillskillnad ifrån min forskning där intervjuerna genomfördes på plats på migrationsverket med informanterna. Anledningen till detta är tidsbristen som författaren upplevde. Då jag hade tid kvar och nära till asylprövningsenheten där forskningen utfördes, var det passande att göra
Uppsatsen ”Anhöriginvandring – Nya försörjningskravets påverkan på
migrationsverket” är skriven av Mariyama Kalley och Adelina Kamberi. Syftet med deras arbete är att undersöka hur implementeringen av tillägget 4kap 4b § andra stycket utlänningsförordningen (2006:97) och i 5 kap. 3 § UtlL (2005:716) har påverkat migrationsverket och dess anställda. Det nya tillägget gäller
försörjningskravet på den anknytningsperson som utlänningen åberopar anknytning till. Kravet på en tillräcklig bostad och standar ska vara uppfyllt. Forskarna vill undersöka på vilket sätt det nya försörjningskravet påverkat medarbetarnas sätt att handlägga anhöriginvandring.
Forskarna drar slutsatsen om att medarbetarnas beslut i ärendena påverkas av det nya tillägget. Dock råder det delade meningar mellan de anställda som intervjuats. Nästan alla berättade om situationer där de själva ansåg att man borde ha beviljat men varit tvungen att ge negativt besked. Samtidigt framkommer det att de flesta av informanterna försökte att inte ha egna åsikter kring handlandet i sitt arbete, de försökte stänga av deras egna känslor för att kunna handlägga vissa ärenden. Majoriteten ville endast följa direktiven uppifrån. På så vis har de anställda blivit organisationen och följer bara det organisationen kräver av dem.
För att få fram denna information har författarna använt sig av kvalitativa
halvstrukturerade intervjuer, då svarsalternativen är helt öppna för informanterna. Författarna redogör även för att det även fanns utrymme för följdfrågor. Vidare för att analysera resultatet har den byråkratiska organisationsteorin använts i uppsatsen. Författarna använder sig av Ronie Johanssons åsikter ifrån hans bok ”Vid byråkratins gränser” (2007). R, Johansson (2007) beskriver
myndighetsorganisationerna som hierarkiska där varje nivå har olika arbetsuppgifter och funktioner. Dessa tjänstemän har direkt kontakt med medborgarna i sitt arbete. Tjänstemännens egenskaper påverkar innehållet i deras dagliga arbete. Relationen präglas av att det finns två viljor. En kommer från klienten som ser situationen ur sin egen synvinkel och vill ha den service som tillfredsställer de egna individuelle behoven/problem. Den andra kommer från organisationen som förutsätter att klienten inte ska behandlas som individer utan fall. Organisationen sätter alltså ramarna för gräsrotsbyråkratens handlande i arbetet.
Jag i min studie undersöker också tjänstemännens dilemma. Dock har jag i min studie bara utgått ifrån organisationens perspektiv och undersökt vilka faktorer som kan påverka handläggningen, speciellt handläggningstiden, då medarbetarna jobbar med människor. För att problematisera de olika dysfunktionerna som organisationen kan bidra med, har även jag i min studie använt mig av R, Johanssons åsikter i boken ”Vid
byråkratins gränser” (2007). M, Kalley och A, Kamberi har i sin forskning använt
sig av kvalitativa studier, precis som jag i min studie. Dock har de använt sig av halvstrukturerade intervjuer till skillnad från mig, då jag har utgått ifrån öppna frågor. Anledningen till skillnaden här kan vara om författarna redan innan hade en
uppfattning om att den nya lagen påverkar handläggningen, men viste inte riktigt hur. Jag i min studie hade ingen aning om vilka faktorerna var som kan påverka
handläggningstiden, därför var det mer passande att använda mig av öppna frågor. Sist ges det utrymme för följdfrågor i båda studierna, vilket vi har gemensamt.
Nicklas Nilsson har skrivit uppsatsen ”Det går inte riktigt till som i våra andra ärenden: En studie om instans- och processordningen i utlännings- och
medborgarskapsärenden vid Migrationsdomstolen i Malmö.”. Studien har som syfte
att undersöka hur införlivandet av en Migrationsdomstol i Malmö påverkat det asylrättsliga förfarandet samt att undersöka hur yrkesverksamma personer inom det asylrättsliga området i Malmö förhåller sig till den nya instans- och processordningen. Studien visar dels att såväl rättsäkerheten som förtroendet för instans- och
migrationsdomstolen uppskattas av de asylsökande. Dock berör studien även bristen i kommunikation, kunskap och kvalitet hos medarbetarna.
Studien vilar främst på ett kvalitativt förhållningssätt. Arbetet har utförts med en induktiv ansats och uppsatsens empiri har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Empirin har analyserats med teorier som sociala system som berör kommunikation och interaktion.
Vad vi båda har gemensamt är att vi båda undersöker hur något påverkar handläggningen. Vad som dock skiljer sig är att N, Nilsson i sin studie även undersöker hur medarbetarna förhåller sig till den nya instans- och
processordningen. Vad vi har gemensamt är att det i båda forskningarna utgås ifrån den induktiva ansatsen. Det vill säg att vi utgår ifrån empirin innan vi letar efter en teori. Empirin har vi båda samlat in via kvalitativa intervjuer. Vidare har vi båda använt oss av liknande systemteorier. N, Nilsson har i sin studie använt sig av teorin sociala system tillskillnad från mig som har använt mig av
systemteoretisk teori. De teoretiska utgångspunkterna är i grunden den samma hos båda riktningarna; bägge ser samhällen som sociala system vars delar (institutioner) definieras utifrån sin funktion eller betydelse för helheten.
4. TEORI
I denna del av uppsatsen kommer teorier att behandlas som är centrala i studien. Först kommer en kort redovisning av organisationsteori att göras, följt av en historisk utveckling av organisationsteori och därefter kommer en presentation av organisationsteorier att göras som är centrala i min forskning.
4.1 Organisationsteori
Organisationsämnet har främst kopplats till organisationer och institutioner där människor arbetar, och då i synnerhet stora organisationer och institutioner där människor arbetar. Att studera organisationer innebär i princip att studera alla de aspekter som mänskligt liv rymmer, menar sociologen Chris Gray (2009). Organisationsteorin är intressant för min forskning eftersom jag utifrån
byråkratisk- och systemteoretisk teori kan studera asylprövningsenheten utifrån ett organisationsteoretiskperspektiv, som utgörs av mitt empiriska material. I denna anknytning kan jag besvara min frågeställning. Frågeställningen berör
huvudfaktorerna vars kan ha en påverkan på handläggningstiden, för ensamkommande flyktingbarn.
Historisk utveckling av organisationsteorin
Författaren Mary Jo Hatch redogör i sin bok ”Organisationsteori” för organisationstänkandets genombrott vars började med den industriella
utvecklingen. Det började med att man i allt större utsträckning började använda maskiner för att öka produktiviteten. Under den industriella utvecklingens andra fas delades fabrikerna senare upp i olika kategorier. Denna utveckling och den större teknologiska komplexiteten i produktionen krävde en parallell utveckling. Den parallella utvecklingen gällde system för social organisering och byråkrati med fokus på kontroll, rutinisering och specialisering enligt M. J Hatch (2001). Författaren Paul Flaa m.fl. menar på att organisationsteorin från början präglades av ensidighet i den meningen att man bara intresserade sig för en eller ett fåtal aspekter av organisationen. Detta kännetecknar den klasiska organisationsteorin, vilket var upptagen av teknologin och organisationens formella sidor. Hit tillhör den byråkratiska organisationsteorin. Den moderna organisationsforskningen å andra sidan har i större utsträckning betraktat organisationer som komplexa sociala system. Hit tillhör den systemteoretiska organisationsteorin. I den moderna organisationsforskningen betonas samspelet och den ömsesidiga
påverkan mellan centrala komponenter som teknologi, aktörer och struktur. Denna betoning på komplexitet trängde vidare undan uppfattningen om organisationer som enkla system (Flaa, P m.fl., 1998).
Vidare hävdar författarna att de tidiga bidragen tog mycket liten hänsyn till det vidare sammanhang som organisationer ingår i. Organisationer betraktades som slutna system, där fokusen låg på interna processer och variabler. Inom modern organisationsteori är det en central tes att ta hänsyn till de många kopplingar som finns till omgivningen, för att kunna skriva och förklara ”interna”
organisationsfenomen. Detta kan vara besluts- och kommunikationsprocesser, fastställandet av målsättningar och utformandet av strukturer (a a).
Den tyske sociologen Max Weber (1864-1920) utformade den byråkratiska organisationsteorin. Andersen, H och Kaspersen, B L (2007) redogör för denna teori, i sin bok Klassiska och moderna samhällsteorier. Weber ansåg att sociologin är en vetenskap som försöker förstå meningen i ett socialt handlande och
därigenom klargöra orsakerna till dess förlopp och verkningar. Av den anledningen utvecklade Weber olika idealtypiska handlingar.
Weber talade bland annat om Värderationellt handlande och Målrationellt handlande, vilket presenteras här nedan:
1. Värderationellt handlande, det vill säg handlingar som bestäms av en medveten tro, på det etiska, estetiska, religiösa etc. eller egenvärde hos ett beteende, oberoende av handlingens effekter.
2. Målrationellt handlande, det vill säg handlingar som utförs för att uppnå vissa bestämda mål. I detta handlande kalkylerar aktören över vilka handlingar som bäst och effektivast leder till uppnåendet av det uppsatta målet.
Vidare skiljde Weber även mellan olika idealtypiska organisationsformer, vilket författarna Andersen, H och Kaspersen, B L (2007) även beskriver. Weber talade om den byråkratiska organisationsformen som är en av Webers mest kända idealtypsbegrepp. I den byråkratiska organisationen domineras handlandet av målrationella handlingar. Weber ansåg att den byråkratiska organisationsformen uppvisar en mängd kännetecken, vilket presenteras nedan:
• De är organiserade i en fast hierarki av tjänstepositioner. • Varje position har sitt klart definierade kompetensområde.
• Tjänsten betraktas av innehavaren som det enda eller huvudsakliga yrket. • Tjänstemannen är underkastad en strikt och systematisk disciplin och
kontroll vid utövandet av sin tjänst.
Andersen, H och Kaspersen, B L (2007) redovisar ovan för Max Webers
byråkratiska organisationsteori. Där Max Weber genom olika punkter redogör för vad som kännetecknar den byråkratiska organisationsformen. På den första punkten nämner Weber att den byråkratiska organisationsformen kännetecknas av tjänstepositioner som är starkt hierarkiskt organiserade. Vidare på den andra punkten nämner han att varje position har sitt klart definierade kompetensområde. Detta är ett av ämnena som Ronie Johansson (2007) också talar om i sin bok ”Vid
byråkratins gränser”. I boken redogör han för hur det organisatoriska
begränsningarna påverkar det klient relaterade arbetet. Johansson, R (2007) anser på att specialiseringsgraden är en påverkande faktor på det klient relaterade arbetet. Med specialiseringsgrad menar Johansson, R (2007) att varje myndighet är på grund av tids- och kompetensskäl tvungen att specialisera sig i olika hög grad. Det är arbetsuppgifternas karaktär som avgör hur långt det är möjligt att specialisera en verksamhet.
Vidare nämner Johansson, R (2007) att byråkratins kontakter med klienter bygger på masshantering. Men samtidigt anser han att det är arbetsuppgifternas karaktär som anger ramarna för hur många ärenden per tidsenhet det är möjligt för en medarbetare att klara av. Ärendets art är avgörande inte bara för hur många fall per tidsenhet en handläggare kan klara av, utan även för hur starkt kravet är på
organisationen är för situationer där antalet ärenden växer sig större än
handläggarna just då kan klara av. Ju starkare kravet på omedelbar handläggning är, desto viktigare blir det för organisationen att ha tillgång till något slags buffert med vars hjälp man kan reglera inflödet av ärenden (Johansson, R, 2007).
Webers fjärde punkt, som definieras av Andersen, H och Kaspersen, B L (2007), är att tjänstemannen är underkastad en strikt och systematisk disciplin och kontroll vid utövandet av sin tjänst. Jag anser att en tjänsteman som utsätter sig själv för disciplin och kontroll måste ständigt följa reglerna och det är just detta som Ronie Johansson berör i sin bok ”Vid byråkratins gränser”. Johansson, R (2007) redovisar för de organisatoriska begränsningar vars begränsar
handlingsfriheten i klient relaterat arbete. En av dessa begränsningar är
regelbundenhet. Den strikta tillämpningen av detaljerade regler har en dubbel
karaktär av både begränsningar och skydd. Den begränsande effekten innebär att det i princip är omöjligt att situationsanpassa tillämpningen, att göra undantag i enskilda fall. Det innebär å andra sidan också att tjänstemannen kan ta skydd bakom reglerna (Johansson, R, 2007).
4.3 Systemteori
Sociologen Sverre Moe (1996) redogör för systemteorin i sin bok ”Sociologisk betraktelse – En introduktion till systemteorin”. Systemteorins huvudtänk är att
varje system finns i en större värld, där systemet måste kunna hantera denna omvärld. Ett system uppstår genom avgränsning. Utan gränser kan systemet inte
existera som ett specifikt socialt system, och det är bara systemet själv som kan dra gränserna. Om gränserna försvinner, upplöses systemet. Systemet kan inte styra omvärlden, den kan bara styra sin egen uppfattning och hur den ska förhålla sig till de yttre kraven.
Inom systemteorin anses omvärld vara allt det som systemet på egen hand bestämmer som sin relevanta omgivning. Varje system har sin egen
verklighetsbild, men varje system står också i ett visst beroendeförhållande till
andra system i systemets omgivning. Systemet är beroende av andra system för att
kunna fungera. Beroende förhållandet till andra system kan ses utifrån en
ekologisk modell. Ekologin visar på ett komplext samspel mellan system som var
för sig fungerar utifrån sina egna principer, där alla aven står i ett
beroendeförhållande till varandra. Därför måste varje socialt system anpassa sig efter en komplex omvärld och efter sin egen komplexitet (a a).
För att sociala system skall kunna anpassa sig, krävs interaktion som utvecklar kommunikation. Kommunikationen är en basis för sociala systems existens. Kommunikation är även av vikt för att system ömsesidigt skall utvecklas, genom bidrag från andra system, och för att en handling skall ske. För att systemen skall utvecklas, genom samspel, måste det skapas en gemensam meningsgrund som gör att systemet och omvärlden kan kommunicera med varandra. Viktigt är att
kommunikationen har en viss struktur. Det vill säg en struktur som gör att systemen talar samma ”språk” för att kommunicera (Moe, S, 1996).
Omvärlden är för det första alltid mer komplex än systemet självt, det vill säg den innehåller alltid mer än vad systemet vid varje tänkbar tidpunkt kan klara av att ordna menar Moe, S (1996). Sociologen redogör vidare för att sociala system är en organiserad komplexitet som strävar efter att hantera oordningen. En utmaning
för systemet består i att hantera denna komplexitet både internt och i förhållande till omvärlden.
Systemförnuftet hanterar komplexiteten genom att operera med en saklig, en social och en tidsmässig dimension. Saklig komplexitet visar på hur många teman, uppfattningar, problem och konflikter ett socialt system måste försöka hantera. Saklig komplexitet har mycket med konkurrens att göra. Konkurrens hanteras bäst genom assimilation, det vill säg anpassning eller resursstyrning. Svaret är alltså att konkurrens måste bemötas med att man styr systemets resurser på ett bättre sätt. De viktigaste resurserna i ett socialt system är människorna i systemet (a a).
Social komplexitet är sammankopplat med resursstyrning. Författaren avser alltså
den komplexitet som har att göra med interaktionen, det vill säga samspel. I sådana interaktionssystem sker utvecklingen i huvudsak genom direkt samspel, ansikte mot ansikte. Då sociala system antar en viss storlek, försvåras
upprätthållandet av en sådan interaktionsform. Då måste relationerna avgränsas, det vill säg samspelet måste differentieras i olika funktionsbestämda roller (arbetsdelning). När roller differentieras, uppnås en bättre resursanvändning i form av arbets- och ansvarsfördelning, specialisering och effektivisering. Priset för detta blir dock samordningsproblem. Samordningsproblemen påverkar även beslutsfattandet. Då de sociala systemen har ett beroende förhållande, leder detta till att ett systems beslut vidare kan påverka andra system i de olika sociala nivåerna (individ, organisation och politisk nivå) (Moe, S, 1996). Av den anledningen betonar Moe, S vikten av mångtydliga beslut.
Något annat som sociologen Sverre Moe (1996) också belyser är tiden, då sociala system kan förhålla sig till tiden på skilda sätt. Varje system måste ordna och hantera tiden på sitt sätt. Inga system kan kontrollera andra systems
tidsanvändning. Ju mer komplext omvärlden är, desto mer sannolikt är det att systemet upplever tidspress, vilket kräver selektion. Tidsmässig komplexitet kopplar sociologen Moe Sverre samman med stabilisering, det vill säg styrningen av förväntningar över tid eller stabiliserings- och styrningsproblem. Tidsmässig komplexitet bemöts genom olika former av planering, genom att förbereda sig för framtida problem i nutiden. I en snabbt föränderlig värld kommer en sådan
strävan att hantera och behärska tiden att innebära att systemet endast kan operera tämligen kortsiktigt (a a).
5. METOD
I denna del redogör jag för tillvägagångssättet som jag använt mig av vid min forskning. Den metod som används består av fem stycken kvalitativa intervjuer, där jag har utgått ifrån medarbetarnas perspektiv.
5.1 Forskningsintresse
Karl Erik Rosengren och Peter Arvidsson är författare som under många år forskat och undervisat inom samhällsvetenskap och humaniora vid olika svenska och utländska universitet. Tillsammans har de skrivit boken ”Sociologisk metodik” där de redogör för grundläggande principer inom forskningsmetodiken och
introducerar kvalitativ och kvantitativ metodik.
I boken, Rosengren & Arvidson (2002), presenteras de tre forskningsintressena utforskande, beskrivande och förklarande. Det utforskande intresset innebär vilja att utforska och upptäcka något som vi har väldigt lite kunskap om, för att få en bild av något. Det vanligaste sättet att skaffa sig data, i denna typ av forskning, är via iakttagelser eller intervjuer. Det beskrivande intresset innebär viljan att vilja veta hur omfattande och utbrett något är i allmänheten eller inom en viss grupp. Det vill säg att man beskriver den grupp som fångat forskarens intresse. Den förekommande resultatformen i denna typ av forskning är genom tabeller och diagram. Det sista forskningsintresset är det förklarande intresset där forskaren söker svar på frågan varför, det vill säg en orsaksförklaring. Även här är den vanligaste resultatformen återigen tabeller och diagram.
Det utforskande intresset passar ihop med mitt syfte. Syftet i denna studie är att komma i kontakt med medarbetarna, som gör det praktiska arbetet på
asylprövningsenheten, för att få deras uppfattning och tankar kring faktorer som kan påverkar handläggningstiden. I en utforskande undersökning görs fältstudier ute i samhället. I en fältstudie är det viktigt att undersökningen sker under så naturliga och opåverkade omständigheter som möjligt. De tekniker som oftast används är observationer, samtalsintervjuer eller liknande. Dessa studier sker i regel med kvalitativa metoder (Rosengren och Arvidson 2002).
5.2 Kvalitativ forskning
Den utforskande undersökningsformen som Rosengren och Arvidson (2002) redovisar om, går hand i hand med hur jag har gått tillväga med datainsamlingen i denna studie. I denna undersökning har jag utgått ifrån en fältstudie där
datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer. Jag anser denna
datainsamlingsteknik vara bra för min studie då jag kom i direkt kontakt med medarbetarna som utför det praktiska arbetet på asylprövningsenheten, migrationsverket i Malmö. Detta gav mig möjligheten att få ta del av
medarbetarnas tankar kring vilka faktorer som kan påverkar handläggningstiden. Den kvalitativa intervjun, som har utförts i denna studie, är baserad på samtal med informanterna. Denna kvalitativa intervjuform är mer passande för mitt
forskningsintresse, än kvantitativt. Den kvantitativa intervjuformen har som mål att bestämma omfattningen eller att studera samband mellan företeelser,
egenskaper eller innebörder (Rosengren och Arvidson, 2002). Detta passar inte ihop med mitt forskningsintresse i studien då intresset är att förstå och inte att bestämma omfattning eller studera samband. Utöver detta är det svårt att mäta
medarbetarnas tankar och upplevelser kring deras arbete, därför är den kvantitativa intervjuformen inte relevant i min undersökning.
5.3 Urval
I studien har jag valt att använda mig av både kvinnliga och manliga informanter. Anledningen till att jag har valt att ha både kvinnor och män i min studie är för att medarbetarna på asylprövningsenheten i Malmö, består av både män och kvinnor. Av den anledningen såg jag det relevant att ha både kvinnor och män som
representerar min studie.
I min studie har jag använt mig av vad författaren Jacobsen (2002) kallar för
icke-sannolikhetsurval, vilket innebär att urvalet inte är slumpmässigt. Min
kontaktperson på asylprövningsenheten gjorde urvalet, i mitt ställe. Av det
intrycket jag fick så gjorde kontaktpersonen ett bekvämlighetsurval, det vill säg att informanterna som valts ut är de som var lättast att få fatt i. Dock är det möjligt att även ett godtyckligturval är gjord, det vill säg att informanter som tros vara
representativa för studien väljs ut (Jacobsen, 2002).
Mitt empiriska material består enbart av kvalitativa intervjuer från medarbetarna. Då min forskning grundar sig i medarbetarnas tankar innebär detta att chefer har valts att inte ha med i denna studie. Detta beslut togs då chefernas arbete grundar sig i det övergripande arbetet, som ser till att det dagliga arbetet blir utfört som det skall. Då medarbetarnas uppgift består av att handlägga och fatta beslut i
asylärenden är det dessa som besitter kunskapen om vilka faktorer som kan
påverkar handläggningstiden. Därmed gjordes urvalet att bara ha med handläggare och beslutsfattare i forskningen. Dock har en av intervjuerna utförts på en
teamledare, för att få en bättre förståelse för asylprövningsenheten och för arbetet medarbetarna utför. Informationen från teamledaren har inte använts för
uppsatsens ”Empirisk analys” del. Jag har även valt att inte ha med assistenterna då de varken handlägger eller fattar beslut i ärenden.
5.4 Utförandet av de kvalitativa intervjuerna
Under utförandet av de kvalitativa intervjuerna har jag använt mig av vad
Rosengren & Arvidson (2002) kallar för öppna frågor. Detta innebär att svararen ges stort inflytande över vad samtalet ska handla om, hur det fortlöper, när
detaljer är viktiga och när de är mindre viktiga. Öppna frågor utgår ifrån att det är svararen som bär på informationen och kunskapen jag söker. Jag anser att detta kommer att ge mig de bästa svaren från informanterna. Genom att utgå ifrån öppna frågor kommer personalen att uppge de dem anser vara de viktigaste faktorerna, utan att jag som intervjuare påverkar informanternas svar. Vilket leder till ökad kvalité på svaren, tillskillnad från bundna svarsalternativ. Då
informatörerna erbjuds ett visst antal svarsalternativ som de får välja mellan. Intervjun har utförts med en diktafon, där informanternas svar har spelats in. Detta har gjorts för att få med all information från informanterna och för att underlätta arbetet med intervjuerna vid transkribering. Anledningen till varför jag som utredare har använt mig av en diktafon har förklarats till informanterna. Anledningen är att det finns en risk för att missa viktig information när svaren antecknas, därför har jag vid intervjun valt att använda mig av en diktafon. En nackdel dock med att använda diktafon är att informanterna kan känna sig
obekväma, vilket kan begränsa deras svar. Jag har inte sett att informanterna känt sig obekväma, fast detta kan ha att göra med att jag i början av intervjun
informerade intervjupersonerna om att det endast är jag som kommer att ha tillgång till det inspelade materialet.
Intervjun inleddes med en allmän fråga där informanterna kort berättade lite om hur länge de har jobbat där och resan om hur de fick jobb på
asylprövningsenheten i Malmö. Vidare fick de berätta om vilken bild de har av asylprocessen. Därefter fick de berätta om deras egna arbetsuppgifter och faktorer som kan påverka handläggningstiden. Vid behov ställde jag kompletterande följdfrågor för att vara säker på att jag har förstått svaren rätt under intervjun. Intervjuerna utfördes på asylprövningsenheten i Malmö, där jag blev väldigt bra bemött. Först kom jag i kontakt med enhetschefen på migrationsverkets
asylprövningsenhet där jag fick tillstånd att genomföra intervjuerna. Vidare blev jag kontaktad av en teamledare som var väldigt engagerad och till stor hjälp när det gällde att få ihop intervjupersoner. Det positiva med att intervjuerna utfördes på asylprövningsenheten var dels att informanterna kände sig tryggare, men även att det var en lugn och behaglig miljö där intervjun utfördes ostört.
5.5 Informationsmättnad
Tiden på intervjuerna har varit mellan 1 timme till 1.5 timme, men tiden har varit olika beroende på informationsmättnaden som nåtts. Rosengren & Arvidson (2002) beskriver informationsmättnad som, när intervjuaren ur
forskningssynpunkt inte får någon mer data utöver det som redan har sagt från informanterna. Det vill säg när den information som ges av informanterna upprepar det som redan har sagts.
Informationsmättnaden i min studie bygger på att jag som intervjuare har känt att jag har fått ”tillräckligt” med information från informanterna om deras tankar, för att kunna gå vidare med min studie. Anledningen till varför jag har valt att utgå ifrån informationsmättnad grundar sig i att jag ville kontrollera mitt
informationsflöde för att inte få informations överflöde.
För mycket information kan påverka kvaliteten på undersökningen och försvåra analysen av data som samlats in (Rosengren & Arvidson, 2002). Det hade i för sig varit bra med så mycket information som möjligt för min undersökning för att kunna få så mycket tankar som möjligt från informanterna, men detta hade också försvårat min undersökning och arbetet med det empiriska materialet från
informanterna.
5.6 Val av ansats
Den empiri som genom en kvalitativ studie har samlats in är en tolkning av verkligheten. Det finns flera tillvägagångssätt som kan användas för att kartlägga verkligheten. Dessa är induktiv, deduktiv abduktiv datainsamling (Jacobsen, 2002).
Deduktiv ansats utgår ifrån teori. Forskaren skaffar först vissa förväntningar om
hur världen ser ut och därefter gå ut och samla in empiri för att se om
förväntningarna stämmer överens med verkligheten. Förväntningarna bygger på tidigare empiri och tidigare teorier. Kritiken mot en sådan ansats vid
datainsamling är att den oundvikligen leder till att forskaren enbart letar efter den information som han eller hon finner relevant, och som därmed tenderar att ge stöd åt de förväntningar forskaren hade när undersökningen inleddes. Genom att
utgå från konkreta förväntningar begränsas informationstillgången och riskerar att viktig information – kanske den viktigaste – förbises (Jacobsen, 2002; Alvesson & Sköldberg, 1994). Den deduktiva ansatsen används oftast vid kvantitativt
forskningsarbete (Olsson, H & Sörensen, S, 2008).
Induktiv ansats. Här går forskaren motsatt väg, nämligen från empiri till teori.
Forskaren går ut i verkligheten nästan helt utan förväntningar, samlar in all
relevant information och till slut slår sig ner och systematiserar de data som de har fått in. Med utgångspunkt från en sådan öppen ansats formuleras sedan teorierna. Målet är att ingenting ska begränsa den information den enskilda forskaren samlar in (Jacobsen, 2002; Alvesson & Sköldberg, 1994). Den induktiva ansatsen är vanligast vid kvalitativt forskningsarbete (Olsson, H & Sörensen, S, 2008).
Abduktiva ansatser utgår ifrån empiri men avgår inte från teorin. Under
forskningsprocessen sker en växling mellan teori och empiri, varvid båda successivt omtolkas i skenet av varandra (Alvesson & Sköldberg, 1994).
Bild 3. Deduktiv, induktiv och abduktiv ansats.
I min forskning har jag valt att utgå ifrån den induktiva ansatsen. Det vill säg där jag främst samlar in all relevant information innan jag till slut slår mig ner och systematiserar den data jag fått, via informanterna. I denna ansats utgår jag ifrån empirin. Vilket jag ansåg vara lämpligast vid ett kvalitativt forskningsarbete. I den deduktiva ansatsen utgår forskaren främst ifrån teorin innan insamling av data görs. Då jag i min studie har valt att utgå ifrån det utforskande intresset innebär det att jag vill utforska och upptäcka något som jag har väldigt lite kunskap om, för att få en bild av något. Eftersom jag hade väldigt lite kunskap om vilka huvudfaktorerna var som kunde påverka handläggningstiden, på
asylprövningsenheten i Malmö, valde jag att inte leta efter en teori innan utförandet av intervjuerna. Då det är svårt att veta vilken teori jag som forskare skall utgå ifrån när jag inte har en uppfattning om vilka huvudfaktorer som kan påverka handläggningstiden. Av samla anledning gjorde jag valet att inte använda mig av den abduktiva ansatsen.
5.7 Forskningsetiska principer
Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning har det
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet tagit fram fyra forskningsetiska principer. De fyra forskningsetiska principerna är framställda för att vara vägledande för forskaren vid planering av studien.
De fyra huvudkraven är: • Informationskravet • Samtyckeskravet • Konfidentialitetskravet • Nyttjandekravet
Forskaren skall i informationskravet informera de som berörs av forskningen om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Den skall även dels upplysa om att deltagandet för de berörda är frivilligt och även upplysa om allt annat som kan tänkas påverka deras villighet att delta.
Samtyckeskravet är till för att inhämta undersökningsdeltagarnas samtycke.
Deltagarna i forskningen skall veta att de har rätt till att själva bestämma om de vill vara med i undersökning eller ej.
Konfidentialitetskravet är ett krav som innebär att deltagarnas personuppgifter
skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Oftast gäller detta personuppgifter som uppfattas som etisk känsliga.
Sist men inte minst är nyttjandekravet som står för att uppgifter om personer som deltar i undersökningen får endast användas för forskningsändamål.
(http://docs.google.com, 2011-03-21)
Mina forskningsetiska principer
Vid utförande av min kvalitativa forskning har jag tagit hänsyn till de
forskningsetiska principerna som nämns ovan. Jag har fått tillstånd att göra denna studie på asylprövningsenheten i Malmö av verksamhetschefen. Efter att ha fått ett godkännande har jag som forskare informerat deltagarna på
asylprövningsenheten i Malmö om forskningsuppgiftens syfte. Jag har även informerat intervjupersonerna om att deras personuppgifter som namn, ålder, etnicitet endast kommer att bevaras på ett sådant sätt att behöriga inte kan ta del av dem. Det vill säg att mina informanter kommer att vara anonyma. Därför kommer dessa fem intervjurespondenter fortsättningsvis, i studien, refereras som person 1, person 2, person 3, person 4 eller person 5 oberoende av
intervjuordningen. Informanterna har informerats om att den information vi fått utav dem kommer att offentliggöras i mitt uppsatsarbete. Dock har jag även informerat dem om att informationen informanterna delar med sig av endast kommer att användas i forskningssyfte. Vidare har jag informerat de att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst kan avbryta så fort de känner för det.
5.8 Bearbetning
Rosengren & Arvidson (2002) presenterar i sin bok att det finns olika tekniker för att bearbeta material. Däremot ställer de sig frågande till att förmedla vilka
tekniker som kan användas. De menar på att tekniken kan bli vägledande för mönstren, det vill säg att mönstren blir konstruerade av tillvägagångssättet än att mönstret uppstår i materialet i sig. Sist redovisar Rosengren & Arvidson (2002) för att det är positivt om forskare inspireras av olika tekniker, men att det bästa är att hitta sin egen teknik som passar bäst för att hantera materialet.
Rosengren & Arvidson har inspirerat mig till att hitta min egen teknik för att bearbeta mitt material. Efter att själv ha genomfört mina intervjuer så lyssnade jag av diktafonen i flera omgångar och skrev ner på datorn vad som hade sagts av informanterna. Därefter läste jag svaren om och om igen tills jag kände mig bekant med innehållet. Detta gjorde jag för att lättare kunna bearbeta
intervjumaterialet. När jag vidare utgick från mitt undersökningsproblem, som berör vilka faktorer som kan påverka handläggningstiden för ensamkommande flyktingbarn, kunde jag se mönster av olika teman i mitt material. Gällande de olika teman som jag fick fram, kunde jag se en upprepning i mitt material. Dessa teman använder jag vidare som rubriker i min empiriska analys.
5.9 Målgrupp
Syftet med undersökningen hör ihop med den målgrupp uppsatsen vänder sig till, det vill säg en tänkt läskrets för uppsatsen. Denna målgrupp kan bestå av till exempel: experter/specialister, forskare/generalister, politiker, allmänhet och så vidare (Backman, 2008). Min uppsats riktar sig till allmänheten. Uppsatsens syfte är att skapa en bild av vilka huvudfaktorer medarbetarna anser sig kan påverka handläggningstiden. Tanken är att upplysa allmänheten, som har till intresse att få en bild av huvudfaktorer som kan påverka handläggningstiden.
5.10 Uppsatsens trovärdighet
För att läsaren skall få en uppfattning om uppsatsens trovärdighet har jag uppmärksammat validiteten och reliabiliteten.
Validitet
För att uppnå en god validitet har jag utgått ifrån vad Rosengren och Arvidson (2002) definierar validitet som, att verkligen mäta det jag avser att mäta. I min studie har jag, med hjälpt av kvalitativa intervjuer, haft som syfte att mäta medarbetarnas erfarenheter om faktorer som kan påverkar handläggningstiden. Intervjuerna bygger på att informanterna själva ger svar, baserad på deras erfarenheter, för att besvara mitt syfte. Det vill säg att jag inte har gett några svarsalternativ utan låtit informanterna själv berätta sina tankar för att inte styra upp intervjun. Dock har jag ställt följdfrågor för att vara säker på att jag har förstått rätt eller när jag har velat att informanten skall utveckla sitt svar. På så sätt har jag nått en god validitet genom att mäta det som var avsett att mäta och genom att ha låtit informanterna själva berätta utan att ha påverkat deras svar.
Reliabilitet
Reliabiliteten står för tillförlitligheten i mätningen, det vill säg att studien skall ge samma svar vid upprepad mätning oberoende av vem som utför studien.
(Rosengren & Arvidson, 2002). Detta är inte möjligt då informanterna talar utifrån deras egna erfarenheter och känslor, vilket är väldigt individuellt. En annan anledning är att min tolkning av informanternas svar, tolkas nödvändigtvis inte liknande av en annan intervjuare. Det kan tolkas liknande, men behöver ej göra det. Därför är även tolkningen av svaren väldigt individuella. Av den anledningen ger inte min mätning samma resultat som när en annan forskare gör denna mätning.
6. EMPIRISK ANALYS
I detta avsnitt kommer jag att presentera det empiriska materialet. Det är uppdelat i följande teman:
- Handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete - Klientrelaterat arbete och omvärld
6.1 Handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete
I detta avsnitt presenteras faktorer inom organisationen som kan vara en påverkande faktor på handläggningstiden.
Masshantering
Asylprövningsenheten på migrationsverket i Malmö är en verksamhet där många asylsökningar görs. Då det ständigt kommer nya ensamkommande flyktingbarn får tjänstemännen in flera asylansökningar. Ibland kommer det in fler
asylansökningar än vad tjänstemännen klarar av att hinna med. Detta leder till att det bildas en massa asylansökningar som staplas i högar. För att verksamheten skall ha koll på att tjänstemännen verkligen gör sina arbetsuppgifter, sätter organisationen upp regler för hur mycket arbetsuppgifter som skall göras per tidsenhet.
En av Max Webers fyra punkter är att den byråkratiska organisationsformen kännetecknas av att tjänsten betraktas av innehavaren som det enda eller
huvudsakliga yrket. Genom att medarbetarna bara fokuserar på sin arbetsuppgift, blir det lättare för organisationen att uppnå ett så kallat ”löpandeband” metod. På så sätt underlättar det för organisationen att hantera så många ärenden som möjligt, det vill säg en masshantering. Sociologen Ronie Johansson (2007) redogör för att den byråkratiska organisationsformen är känd för masshantering
av ärenden. Men vid arbete med människor försvårar det sättet att arbeta med
masshantering. Vidare nämner han att det tar olika lång tid för olika tjänstemän att handlägga ärenden, för vissa kan det gå snabbare medan andra kan behöva längre tid på sig. Något annat som han nämner är att arbetsuppgiftens karaktär påverkar hur snabbt tjänstemannen kan handlägga ärenden. Beroende på om det är lättare eller svårare ärenden kan det ta olika lång tid att handlägga. Johansson, R (2007) belyser även att ärendets karaktär inte bara påverkar hur många ärenden per
tidsenhet en tjänsteman klarar av att handlägga, utan det påverkar även kravet på
omedelbarhandläggning. Det senare är avgörande bland annat för hur sårbar organisationen är, för situationer där antalet ärenden växer sig större än handläggarna just då kan klara av.
Person 1 berättar:
”Jag har tre till fyra utredningar i veckan och de bokas in på tre timmar. Det får man minst räkna med att det tar, det kanske tar i snitt tre timmar när jag har själva utredningen. Men man ska läsa in sig på ärendet innan utredningen, läsa in sig på relevant land om det är något speciellt, upprätta lite stöddokument kring vilka frågor som ska ställas och så vidare. Sen är det efterarbete och då har man ju oftast protokollförare, men annars är det ju att skriva rent
