Malmö högskola
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Förekomst av förebyggande och
hälsofrämjande arbete i elevhälsoteam
- en studie av teamens arbete på en gymnasieskola.
The presence of proactive and health promoting work in student
health teams
– a study of teams at an Upper Secondary School.
Linn Rix
Specialpedagogprogrammet 90 hp Examinator: Magnus Erlandsson Slutseminarium 2017-01-12 Handledare: Olof Sandgren
Förord
Om någon för 5 år sedan sagt att jag skulle byta min lärarkarriär, med allt vad den innebär, mot en framtid som specialpedagog hade jag förmodligen ruskat på huvudet som svar. Idag känner jag enorm tacksamhet att jag fått möjligheten till en ny yrkesroll inom världens bästa arbetsplats; skolan.
Jag vill rikta ett tack till alla i min omgivning; familj, vänner och kollegor som trott på mig. Ni kantar min resa genom livet med hejarop, förgyller min tillvaro med kloka tankar, skratt och nya perspektiv. Ett extra stort tack vill jag rikta till min mamma och förebild, Kristin, som alltid fört de elevers talan som inte haft möjligheten att göra det själva och för hennes förmåga att alltid lyfta fram de styrkor barn och unga har – hennes engagemang kring barn och elever i svårigheter har inspirerat mig hela livet. Jag vill även uppmärksamma den betydelse basgrupp A (A-team) haft för min positiva upplevelse av specialpedagogprogrammet – ni är bäst - samt till Roger Åkerman som följt vår process. Tack Olof Sandgren för det arbete du lagt ner på att handleda mig i examensarbetet, du har varit en utomordentlig sparringpartner och visat stort tålamod i ditt bemötande av mig som student.
Till sist (men alltid störst) vill jag rikta ett särskilt tack till min man och mina barn - för att ni gör varje dag mer meningsfull, full av kärlek och glädje.
Linn Rix
Sammanfattning
Förväntat kunskapsbidrag
Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad. Skollagen (SFS 2010:800) skriver fram detta arbete som elevhälsans främsta uppdrag, varför det är intressant att studera huruvida detta återspeglas i elevhälsoteamets gemensamma verksamhet.
Syfte och frågeställningar
Studien har för avsikt att utreda hur arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbete/insatser kommer till uttryck vid elevhälsomöten och elevhälsoteamens gemensamma arbete genom att undersöka verksamheten i en gymnasieskola.
Teori
Systemteori (Öquist, 2014) används för att förstå hur olika faktorer får konsekvenser för elevhälsoteamets arbete i relation till förebyggande och hälsofrämjande arbete. Tidigare forskning kring tvärprofessionellt samarbete samt förutsättningar för förebyggande och hälsofrämjande arbete, i både skolans kontext samt i vården, presenteras.
Metod
Triangulering har använts för att belysa fenomenet ur olika perspektiv. Observationer av två EHT-möten, intervjuer med fem elevhälsopersonal samt det lokala styrdokumentet för elevhälsans arbete vid den studerade skolan utgör studiens empiri. Empirin tolkas med hermeneutisk-fenomenologisk ansats (Bryman, 2011).
Resultat
Studien visar att förebyggande och hälsofrämjande arbete får stå tillbaka vid EHT-möten till förmån för enskilda individärenden av åtgärdande karaktär. Studien visar att otydliga lokala styrdokument, bristande samsyn kring mötenas syfte och struktur samt ledarskapet vid mötena får avgörande konsekvenser för avsaknaden av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i mötesforumet.
Specialpedagogiska implikationer
Specialpedagogen, om än inte given aktör i elevhälsoteamet utifrån gällande lagstiftning (SFS 2010:800), är genom sin utbildning förberedd att kartlägga och analysera skolverksamheten på organisations-, grupp- och individnivå, en kvalificerad samtalspartner och som utbildad lagarbetare väl förberedd att vara del av elevhälsoteamets förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Nyckelord: elevhälsa, elevhälsoteam (EHT), förebyggande och främjande insatser/arbete, samverkan, team.
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 2
SYFTE ... 3
PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR... 3
DEFINITION AV CENTRALA BEGREPP ... 4
Förebyggande och hälsofrämjande arbete ... 4
Team och teamorganisation ... 4
Samverkan ... 5
LITTERATURGENOMGÅNG ... 6
ELEVHÄLSA ... 6
Elevhälsans organisation ... 6
Elevhälsans främsta uppdrag ... 7
Elevhälsa och samverkan ... 8
Elevhälsan och den specialpedagogiska kompetensen ... 9
TIDIGARE FORSKNING ... 9
Tvärprofessionell samverkan i skolan ... 9
Tvärprofessionellt teamarbete ... 11 TEORETISK FÖRANKRING ... 11 METOD ... 13 METODVAL ... 13 URVAL ... 14 Presentation av informanterna ... 15 GENOMFÖRANDE ... 15
ANALYS OCH BEARBETNING ... 17
ETISKA ASPEKTER ... 17
RESULTAT OCH ANALYS ... 19
ELEVHÄLSOTEAMSMÖTEN ... 19
Delanalys ... 20
FÖREBYGGANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE – BESKRIVNINGAR ... 21
Delanalys ... 22
FÖREBYGGANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE INSATSER ... 23
Delanalys ... 24
Delanalys ... 25
DISKUSSION ... 26
RESULTATDISKUSSION ... 26
SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 29
METODDISKUSSION ... 29
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 30
REFERENSER ... 32
1
Inledning
Under mina år som klasscoach med ansvar att följa upp mina elevers kunskapsutveckling upplevde jag frustration kring att elevhälsoarbetet i skolan ofta kom att handla om åtgärdande istället för förebyggande insatser. Först när en elev riskerade att inte uppnå målen gjordes något åt situationen, om ens då. Trots att det i en del klasser fanns flertalet elever i skolsvårigheter togs sällan mer gruppomfattande grepp kring insatser för att påverka elevernas skolsituation i positiv riktning, istället talades det om problematik kring enskilda elever.
I det egna klassrummet försökte jag att arbeta förebyggande med att t ex. göra innehållet i undervisningen tillgängligt för eleverna genom olika anpassningar - ofta på gruppnivå, bygga delaktighet och meningsfullhet genom att koppla innehållet i undervisningen till elevernas erfarenhetsvärld samt att hela tiden arbeta med formativ bedömning för att alla elever skulle få syn på sitt eget lärande och den egna utvecklingspotentialen. Jag lyckades naturligtvis inte varje gång, med alla elever, men tillräckligt ofta för att uppleva fördelarna med att arbeta förebyggande för elevers möjligheter till lärande och utveckling.
Senare i min roll som förstelärare ingick det formellt i mitt uppdrag att dela med mig av mina erfarenheter till andra lärare som ett bidrag till kollegialt lärande och ur ett längre perspektiv som ett steg i skolans arbete för att få eleverna att nå målen.
Det var mitt intresse för elever i skolsvårigheter och mitt engagemang för de elever som tycktes tampas extra hårt med skolarbetet för att nå resultat som jag sökte mig till specialpedagogprogrammet. Jag har sedan länge haft intresse för förebyggande arbete i skolsammanhang då jag är övertygad om att det långsiktigt är ett effektivt sätt att tillgodose elevers kunskapsutveckling. Min upplevelse är att detta arbete förekommer i allt för låg utsträckning i skolans värld. Kanske spelar ekonomiska faktorer in då det på förhand kan vara svårt att förutspå de långsiktiga besparingar det potentiellt kan innebära att arbeta förebyggande? Jag kan inte påstå att utbildningen gjorde mig bekant med lagtexten kring elevhälsa som ligger till grund för mitt ämnesval för examensarbetet, då jag sedan tidigare har ett stort intresse för lagtexter och därför redan när den utkom läste skollagen. Det utbildningen bidragit till är en ökad förståelse för elevhälsans arbete samt en bredare förståelse av förebyggande och hälsofrämjande arbete för elevers måluppfyllelse. Ett arbete som jag med stor entusiasm ser fram emot i min kommande yrkesroll som specialpedagog.
2
Bakgrund
Alla skolor ska ha tillgång till professionella aktörer med medicinsk, psykologisk, psykosocial samt specialpedagogisk kompetens. Dessa kompetenser organiseras som elevhälsa. Elevhälsans arbete regleras i skollagen:
För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. (Skollagen, SFS 2010:800, Kap 2, 25§)
Av texten framgår särskilt att elevhälsan ska omfatta olika insatser som kräver olika aktörers kompetens samt att arbetet främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande.
3
Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet tar sig uttryck vid elevhälsoteamsmöten (EHT) på en gymnasieskola samt hur olika aktörer inom EHT ser på förebyggande och hälsofrämjande insatser inom ramen för EHT-arbete. Syftet är även att ta reda på vilka faktorer som får konsekvenser för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i den undersökta kontexten. Vidare är studiens syfte att bidra till utvecklingsarbete av elevhälsan i den undersökta skolan.
Preciserade frågeställningar
Hur tar sig förebyggande arbete uttryck inom ramen för EHT-möten? Hur beskriver aktörer inom EHT sin syn på förebyggande elevhälsoarbete?
Hur beskriver olika aktörer inom EHT sin roll/del i det förebyggande arbetet på skolan? Hur beskriver olika aktörer inom EHT samarbetet inom EHT kring förebyggande och hälsofrämjande insatser/arbete?
Hur beskrivs förebyggande och hälsofrämjande arbete/insatser i elevhälsans lokala styrdokument?
4
Definition av centrala begrepp
En del av de begrepp som används i studien är viktiga att känna till och ha förförståelse kring för att som läsare på bästa sätt förstå och kunna tillgodogöra sig innehållet. En kort presentation av de mest centrala begreppen för studien följer därmed i detta avsnitt.
Förebyggande och hälsofrämjande arbete
Förebyggande arbete handlar om att minska de riskfaktorer som kan bidra till ohälsa (Socialstyrelsen, 2016). Förebyggande arbete kan ses som ett riktat fokus mot ett återkommande problemområde och att agera för att problemet ska reduceras eller elimineras (Hallberg, 2015; Nilsson, 2003).
Det hälsofrämjande arbetet ser till vilka friskfaktorer som finns, såväl fysiska, psykiska som sociala och värnar om att dessa ska bestå över tid (Socialstyrelsen, 2014).
Ett hälsofrämjande förhållningssätt kännetecknas av ambitionen att identifiera, stärka och ta hänsyn till individens egna resurser för att främja sin hälsa och förebygga och hantera sjukdom. Det innebär också att ha ett salutogent perspektiv och att öka individens delaktighet och tilltro till den egna förmågan. (Socialstyrelsen, 2016. s. 23)
Skillnaden mellan hälsofrämjande- och förebyggande arbete är att de utgår från olika fokus. Hälsofrämjande arbete fokuserar på resurser medan förebyggande arbete fokuserar på problem. Det kan dock vara svårt att helt särskilja begreppen från varandra (Nilsson, 2003).
Team och teamorganisation
Team i den här texten utgår från en tolkning av Svedbergs (2012) definition. Ett team är en arbetsgrupp som med koordinerade arbetsinsatser samarbetar med ett specifikt syfte och mot gemensamma mål.
Teamorganisationens verksamhet är indelad i ett antal team, ofta med 5-10 aktörer i varje team, med ansvar för en specifik del av verksamheten. Ingen överordnad beslutar kring hur teamet ska lösa arbetsuppgiften och fördelar inte heller arbetsuppgifter till enskilda i teamet. En aktör i varje team ingår i ledningen på arbetsplatsen och får på så vis en sammanhållande funktion mellan teamet och organisationen. Varje team löser arbetsuppgifterna på sitt sätt,
5
Vilket betyder att även om andra team har samma eller liknande arbetsuppgifter så behöver inte lösningarna se likadana ut (Granström, 2015).
Samverkan
Samverkan kan definieras som att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål. Tidigare Myndigheten för skolutveckling (2007), Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen definierar samverkansbegreppet som ”när någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra” (s.13). Socialstyrelsen (2013) använder även i senare publikationer samma begreppsbeskrivning. De menar också att samverkansbegreppet är nära besläktat med samarbete, samordning och tvärprofessionellt arbete (Myndigheten för skolutveckling, 2007).
6
Litteraturgenomgång
I avsnittet presenteras litteratur med koppling till det undersökta fenomenet samt systemteori som teori för att förstå hur arbetsgrupper fungerar. Inledningsvis görs en presentation av elevhälsan så som den ser ut idag i skollagen (SFS 2010:800) och med den tillhörande texter, vägledande dokument; exempelvis Socialtjänstens och Skolverkets gemensamma publikationer. Artiklar angående elevhälsa, författade på uppdrag av skolverket och skolinspektionens rapport (2015) samt annan relevant litteratur på området ingår också i denna del. Därefter presenteras tidigare forskning främst inriktat på tvärprofessionellt samarbete och avslutningsvis presenteras systemteori i relation till arbetsgrupper.
Elevhälsa
Elevhälsa är ett relativt nytt begrepp även om skolan under lång tid har arbetat med frågor som rör elevers hälsa. År 2000 lades slutbetänkandet kring elevvårdsutredningen fram med syfte att förändra skolans dittills vårdande och mer åtgärdande grepp kring elevers hälsa till ett förebyggande och hälsofrämjande arbete (SOU 2000:19). Elevvården bytte sedermera namn till elevhälsan och regleras av skollagens andra kapitel under paragraferna 25 till 28 (Skollagen, SFS 2010:800).
Införandet av begreppet elevhälsa har inte enbart inneburit ett skiftat fokus från vårdande till förebyggande och hälsofrämjande arbete, utan förutsätter även tvärprofessionellt samarbete då elevhälsan omfattar skolans lärmiljö, individens psykiska och fysiska hälsa samt sociala situation. Detta utifrån antagandet att lärande och hälsa hänger ihop och ömsesidigt påverkar varandra (Guvå, 2009).
Elevhälsans organisation
I avsnittet som hanterar elevhälsa i skollagen (SFS 2010:800) framgår särskilt att elevhälsan ska omfatta olika insatser som kräver olika aktörers kompetens. Det framgår krav på att alla skolor ska ha "[…] tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens" (Skollagen, SFS 2010:800, kap. 2 25§). De olika aktörerna organiseras vanligen i tvärprofessionella team, så kallade elevhälsoteam (fortsättningsvis
7
benämnt som EHT) (Ahlberg, 2013). Dessa arbetsgrupper eller team kan innefatta fler aktörer än de som innefattas av lagtexten; såsom lärare, studie och yrkesvägledare eller annan personal i skolan. Huvudsyftet med en teamorganisation är att alla som ingår i teamet har lika stort ansvar för arbetsuppgifterna. Arbete i team förutsätter samarbete och att alla aktörer bidrar med sin kompetens i att lösa olika problem/arbetsuppgifter (Granström, 2015).
Dessa uppgifter är dessutom komplexa och meningsfulla såtillvida att det handlar om ett totalansvar för en färdig produkt och inte för en enskild detalj eller ett avgränsat och tidsbegränsat projekt […]Det rör sig inte om undervisning i historia utan om ansvar för en elevgrupps totala skolutbildning, fostran och omsorg (Granström, 2015. s.18).
Hur elevhälsoarbetet organiseras ser olika ut i olika kommuner men även inom kommuner. Det varierar om teamen arbetar lokalt på en skola eller är centralt placerade med uppdrag att bistå flera skolenheter med sin kompetens. En kombination av decentraliserad- och centraliserad elevhälsa är även detta förekommande (Höög, 2013). Oavsett hur elevhälsan organiseras bör den vara en integrerad del av skolans verksamhet (Gustavsson, 2009; Ahlberg, 2013). Cernerud (2015) tillägger att elevhälsan inte ska reduceras till att vara en expertfunktion som kopplas in när något gått fel i skolsituationen, utan ska användas fortlöpande som en integrerad del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Elevhälsans främsta uppdrag
Skollagen (SFS 2010:800) uttrycker att elevhälsans arbete främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Trots detta tydliga fokus pekar tidigare kartläggningar av elevhälsoarbete mot att EHT många gånger fortsatt lägger mest tid på åtgärdande arbete (Höög, 2013; Thörnsén, 2014).
Ahlberg (2013) liksom Gustafsson (2009) menar att arbetet inom EHT bör lägga sin tyngdpunkt vid mer generellt riktade insatser som rör elevernas arbetsmiljö. I detta arbete ingår att främja elevers lärande, utveckling och hälsa, att förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter samt att bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa (Prop. 2009/10:165). Lundin (2015) menar att för att elevhälsan ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande behöver EHT skifta fokus från ett individ- till ett grupp- och organisationsinriktat perspektiv.
I det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kan elevhälsan bland annat delta i skolans värdegrundsarbete, arbete kring hälsofrämjande levnadsvanor samt bidra med sin kompetens i
8
frågor som rör lärmiljöer och utbildningsinsatser. Elevhälsans förebyggande arbete handlar om att minska riskfaktorerna och öka friskfaktorerna i skolan. Elevhälsan kan exempelvis bidra med att ta fram rutiner för att möjliggöra tidig upptäckt av elever i psykisk ohälsa eller elever i behov av stöd, göra kartläggningar av verksamheten för att identifiera riskfaktorer samt arbeta tillsammans med lärare med inslag i elevernas utbildning kring beteenden som medför hälsorisker. Även handledning av arbetslag eller på individnivå med syfte att öka förmågan till reflektion kring normer, förhållningssätt och elevers lärande är ytterligare delar av det förebyggande arbetet liksom funktionen att utgöra ett stöd i relationen mellan hem och skola (Socialstyrelsen, 2014).
En samsyn kring vad förebyggande och hälsofrämjande arbete är inom EHT är en viktig förutsättning för ett framgångsrikt elevhälsoarbete (Socialstyrelsen, 2016).
Skolinspektionen (2015) framställer i sin rapport elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande uppdrag som ett utvecklingsområde för svensk skola. De menar att förebyggande och hälsofrämjande arbete ofta genomförs av lärare utan elevhälsoteamens medverkan. Det förebyggande arbetet får ofta formen av punktinsatser med schemabrytande aktiviteter som exempelvis föreläsningar eller aktiviteter för att skapa trygghet i grupp. Hälsosamtal som genomförs av skolsköterskan omnämns också. Det skolinspektionen lyfter fram som nödvändigt för utveckling av arbetet i elevhälsan är att systematiskt arbeta med nulägesbeskrivningar och analys för att se vilket förebyggande och hälsofrämjande arbete som behövs för att möta elevernas behov. De menar i likhet med Cernerud (2015) att arbetet systematiskt behöver följas upp och utvärderas.
Elevhälsa och samverkan
Arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övrig personal i skolan (Prop. 2009/10:165). Samverkan med externa aktörer som på något sätt har med elever eller deras familjer att göra så som t ex. socialtjänst, barn och ungdomspsykiatrin samt polis ingår också i elevhälsans uppdrag (Socialstyrelsen, 2014).
Förutsättningar för samverkan är styrning, struktur och samsyn, även kallade de tre S:en, vilka innebär att organisatoriska förutsättningar ska ges, tydliga mål, rutiner, arbetsfördelning och långsiktighet för samverkan ska gälla samt en gemensam problemförståelse hos de olika aktörerna (Socialstyrelsen, 2014).
9
Samsyn handlar [...] om tillit mellan de professionella, om att ha en gemensam bild av arbetet och gemensamma begrepp. Samsynen måste omfatta även ledningsnivåerna så att de professionella känner ett tydligt stöd och mandat att vid behov tänja på den egna verksamhetens gränser. (Myndigheten för skolutveckling, 2007. s. 19)
Samverkan ska ske när det finns ett behov av kunskaper från olika professioner för att lösa ett problem (Socialstyrelsen, 2016).
Elevhälsan och den specialpedagogiska kompetensen
Specialpedagogens roll i elevhälsoarbetet är inte lika självskriven som några av de andra aktörerna i elevhälsan eftersom lagtexten inte föreskriver specialpedagogen explicit. Lagen uttrycker att det i elevhälsan ska finnas tillgång till specialpedagogisk kompetens (Skollagen, SFS 2010:800). Vanligen står specialpedagoger för den specialpedagogiska kompetensen ute i olika skolverksamheter (Socialstyrelsen, 2016) men detta är alltså ingen självklarhet.
Tidigare forskning
Att hitta internationell forskning kring tvärprofessionellt elevhälsoarbete i den mening det förekommer i Sverige, har visat sig vara en utmaning. Elevhälsan tillkom som begrepp och förändrad funktion genom skollagen (SFS 2010:800) och kan därmed sägas vara en relativt ungt företeelse i styrdokumenten. Detta medför att den tidigare forskning som finns ofta har fokus på den av elevhälsan ersatta funktionen: elevvården.
Studier som undersöker tvärprofessionellt arbete i olika sammanhang finns det gott om, dock ofta i avseendet aktörer som befinner sig utanför skolans kontext i samverkan med aktörer i skolan, alternativt kring tvärprofessionella team inom andra fält t ex. vården.
Tvärprofessionell samverkan i skolan
Hjörne och Säljö (2014) har studerat elevhälsoteamsmöten1 och slår fast att elevhälsans tvärprofessionella sammansättning är menad att användas till analyser av svårigheter som uppstår i elevers skolsituation(er) för att kunna föreslå förändringar som bidrar till att de
1 Vid tidpunkten för forskningen löd begreppet elevvårdsmöte, elevhälsomöte är en term forskarna i mer nyutgivna
10
föreliggande svårigheterna upphör att vara hinder för elevernas utveckling i skolan. De menar dock att elevhälsoteam i stor utsträckning samtalar om eleven som problembärare snarare än att se till vilka faktorer i skolan som påverkar elevens skolsituation och resultat. Liknande resultat kan utläsas i Backlunds (2007) doktorsavhandling kring elevvård i grundskolan. I avhandlingen studeras organisation, resursfördelning och praktiskt arbete kring elevvård med hjälp av olika metoder. I analysen av de observerade elevvårdsmötena (motsvarande dagens elevhälsomöten) framkommer en bild av mötena som främst inriktade mot enskilda elevärenden. Trots att olika aktörer med olika bakgrund deltog vid mötena tycks det tvärprofessionella samtalet utebli och en samsyn kring åtgärdsalternativ verkar gälla.
Gemensamt för tidigare forskning är att fördelarna med tvärprofessionellt samarbete lyfts fram (Lam, Chan & Yeeung, 2013; Graham & Wright, 1999; Bronstein, Anderson & Terwilliger, 2012). En studie genomförd i Hong Kong 2011 drog slutsatsen att tvärprofessionell samverkan mellan skolsköterskor och socialarbetare bidrar till en bredare förståelse kring elevers hälsa och vilka hälsorisker som behöver förebyggas. Studien uppmanar beslutsfattande myndigheter att se fördelarna med tvärprofessionellt samarbete och menar att ett sådant arbetssätt med förankring nationellt skulle kunna bidra positivt till förebyggande elevhälsoarbete för alla elever (Lam m. fl., 2013).
Tvärprofessionellt samarbete och samverkan studeras även i relation till elever med olika diagnoser som exempelvis elever med språkstörning, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller fysiska funktionsnedsättningar. Det handlar då om aktörer som befinner sig utanför skolkontexten och deras samarbete med, framförallt, pedagoger i skolan. I en studie utförd i Storbritannien kring elever med språkstörning slår forskarna fast att fördelarna med att arbeta tvärprofessionellt och holistiskt med elevers utveckling i skolan inte ska underskattas (Graham & Wright, 1999). Detta understryks ytterligare av en annan studie, även den genomförd i Storbritannien om elevers hälsa och tvärprofessionellt samarbete mellan skolpersonal och studenter vid sjuksköterske- och socionomutbildningar. Här fastslås värdet av de kompetenser olika aktörer har i arbetet kring elevers hälsa. Aktörerna bidrar utifrån sin utbildningsbakgrund (medicinsk, psykosocial och pedagogisk) till ett helhetsgrepp av elevers hälsa. Studien visar också på svårigheterna med tvärprofessionellt arbete och menar att förändringsvilja och skolans organisationskultur är några av de faktorer som avgör hur väl tvärprofessionellt arbete faller ut (Bronstein m. fl, 2012).
11
Tvärprofessionellt teamarbete
I San Martín-Rodríguez, Beaulieu, D'Amour och Ferrada-Videlas (2005) meta-studie av tvärvetenskapliga team inom vården identifierar forskarna några avgörande framgångsfaktorer. Dessa faktorer benämns som mellanmänskliga (min översättning), organisatoriska och systemiska. Den mellanmänskliga dimensionen av teamarbete handlar om relationerna mellan de samarbetande teammedlemmarna. Den organisatoriska aspekten rör förutsättningarna inom organisationen och den systemiska de faktorer utanför organisationen som påverkar. Applicerat i skolans kontext skulle organisationen utgöra skolenheten och den systemiska nivån förvaltningen. På den mellanmänskliga nivån indikerar forskningen att följande är nödvändigt för fungerande teamarbete; en vilja till samarbete hos teammedlemmarna, ömsesidigt förtroende, respekt och kommunikation. Studien påtalar att forskningsstudier som undersöker de organisatoriska- och systemiska aspekterna inte gjorts i samma omfattning men att starkt ledarskap på organisationsnivån är en framgångsfaktor för tvärprofessionella team.
Resultatet av San Martín-Rodríguez m. fl. (2005) studie får stöd i annan forskning som fastslår att det inte är tillräckligt att sätta samman tvärprofessionella team och förutsätta att dessa per automatik ska samarbeta för att gemensamt utföra arbetsuppgifter.
För samarbete krävs tillit och för tillit krävs att teamet exempelvis lärt känna varandra och varandras olika kompetenser samt synsätt. Samarbete är en mellanmänskligprocess som är beroende av sin kontext, varför de organisatoriska förutsättningarna för arbetet spelar roll (D'amour, Ferrada-Videla, Rodriguez & Beaulieu, 2005).
Teoretisk förankring
Systemteori har löpt som en röd tråd genom specialpedagogprogrammet. Teorin är på många sätt applicerbar i det arbete specialpedagogen förväntas göra ute i skolverksamheten. Av examensförordningen framgår att specialpedagogen ska "visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå" (SFS 2007:638). Att se verksamheten ur dessa perspektiv är att anta ett systemteoretiskt förhållningssätt (Öquist, 2008). Teorin lämpar sig väl i denna studie då arbete i team studeras utifrån de olika systemnivåerna. Förenklat kan intervjuerna påvisa individnivån, observationerna gruppnivån och elevhälsoplanen sägas stå för det organisatoriska perspektivet.
12 Systemteoretiskt perspektiv och grupper
Systemteori används ofta i studiet av människan i dess sociala och psykologiska kontext. Ursprunget till teorin tillskrivs dock ofta en biolog vid namn Ludwig von Bertalanffy som beskrev system som kombinationer av delar som utgör en helhet (Svedberg, 2012).
Det studerade systemet kan utgöras av vitt skilda företeelser som t. ex. en enda cell, ett tjejgäng eller en restaurang med leverantörer, personal och kunder, ett samhälle eller hela vårt jordklot. Det är upp till iakttagaren eller forskaren att själv definiera systemets gränser. (Svedberg, 2012. s. 50)
Systemteori kan ses som en spiral där alla delar av en övergripande helhet hänger ihop och ömsesidigt påverkar varandra (Öquist, 2014). Ett systemteoretiskt förhållningssätt ser grupper som dynamiska, komplexa och anpassningsbara system som förutsätter interaktion mellan de individer som innefattas av gruppen. Gruppen finns ofta med ett specifikt syfte med uttalade arbetssätt och mål. Alla individer i gruppen är sammanlänkade av relationer (Forsyth, 2010). Grundläggande inom systemteorin är att alla system strävar efter balans. Om någon i en grupp vill gå fort fram finns det andra som vill dra ner på tempot. Olika beteenden som kommer till uttryck i en grupp måste förstås i relation till andra beteenden eller företeelser i systemet (Svedberg, 2012). "System theory provides a model for understanding a range of group-level processes, including group development, productivity, and interpersonal conflict" (Forsyth, 2010, s. 50). Så kallade I-P-O (input-process-output) modeller är systemteorier som studerar arbetsprocesser i grupper. Input handlar om vilka förutsättningar som finns tillhands när en grupp påbörjar arbetet kring en uppgift. Dessa förutsättningar omfattar de individuella gruppmedlemmarnas kompetens, erfarenhet, utbildning och faktorer på gruppnivå så som struktur och sammanhållning. Dessa inputfaktorer påverkar delar av arbetsprocessen i form av kommunikation, planering, konflikter och ledarskap. Processen i sin tur omvandlar input till output, det vill säga ett resultat av gruppens arbete (Forsyth, 2010).
13
Metod
I kapitlet beskrivs de tillvägagångssätt som använts för datainsamling i studien. Metodvalen, som grundar sig i studiens syfte och frågeställningar samt vetenskapliga ansats, urval och genomförande presenteras. Vartefter tillvägagångssätt vid analys och bearbetning beskrivs. Avsnittet avslutas med att presentera hur studien förhåller sig till forskningsetiska aspekter.
Metodval
Syftet och frågeställningarna i en studie är avgörande i frågan om metodval, urvalsgrupp samt genomförande då dessa anger vad som eftersträvas att undersökas. En studie med utgångspunkt i ett positivistiskt synsätt strävar efter att kunna generalisera sitt resultat för att beskriva sanningen om ett fenomen. Motsatsen gäller för det relativistiska synsättet där absoluta sanningar inte existerar (Thurén, 2007). I studier med kvalitativ ansats eftersträvas inga absoluta och generaliserbara sanningar utan snarare rimliga beskrivningar utifrån insamlad data, vilket är avsikten i denna studie.
En kombination av olika metoder för datainsamling, så kallad triangulering, kan vara ett effektivt sätt att belysa ett område från olika perspektiv. Triangulering kan även bidra till ökad validitet för studien då användandet av olika metoder kan öka möjligheterna till att det som avses att mätas/undersökas också blir det som mäts/undersöks (Stukát, 2011). Då en kombination av metoder är tillämpbar för denna studie, och även bidrar till en mer nyanserad bild av fokusområdet, har observation i kombination med intervju valts som tillvägagångssätt för insamling av empiri. Skolans elevhälsoplan utgör även den empiriskt underlag för textanalys.
Observation som metod avser att studera människors beteende i en viss situation. Metoden kan vara antingen deltagande eller icke-deltagande i sitt slag och mer eller mindre strukturerad (Bryman, 2011). Observationer kan dokumenteras på olika sätt, genom videoinspelning, ljudupptagning, observationsschema, fältanteckningar eller loggboksskrivande. De olika dokumentationsformerna lämpar sig olika väl i olika sammanhang (Bjørndal, 2005).
Kvale och Brinkman (2009) menar att den kvalitativa forskningsintervjun kan användas för att undersöka människors uppfattningar, förklaringar, upplevelser av samt utsagor om ett fenomen.
14
Vidare menar de att forskningsintervjun är ett professionellt samtal där kvalitén i samtalet är beroende av intervjuarens kompetens att lyssna, följa upp respondentens utsagor samt analysera det som sagts. Intervjuer kan utföras i mer eller mindre strukturerad form, med en intervjuperson eller med flera i så kallad fokusgrupp.
Textanalys lämpar sig för att studera skol- och utbildningstexter med syfte att förstå hur verksamheten ser ut och styrs av exempelvis lokala styrdokument (Widén, 2015).
Urval
Studien har för avsikt att undersöka EHT:s arbete kring förebyggande insatser, därför utgör EHT ett målinriktat urval för observation och intervju. Målinriktat urval används vid kvalitativ forskning där personer väljs ut strategiskt för att deras medverkan lämnar dataunderlag som är relevant i relation till syfte och frågeställningar. Urvalet är på inget sätt slumpmässigt utan högst medvetet (Bryman, 2011).
EHT organiserar sig i olika konstellationer vid gymnasieskolan där studien genomförs, vilket är vanligt förekommande i olika skolverksamheter (Hjörne & Säljö, 2013). Detta har ytterligare påverkat urvalet för intervjuer. Vid samtliga undersökta EHT finns (minst) en biträdande rektor, studie och yrkesvägledare (härefter omnämnd som SYV), kurator, skolsköterska (efterföljande benämnd som SSK) samt specialpedagog närvarande. Andra aktörer som deltar, mer eller mindre regelbundet, är elevcoach, skolpsykolog, skolläkare samt mentorer för olika klasser. EHT träffas i möten som arrangeras under olika programbeteckningar och leds av olika biträdande rektorer som ingår i skolans ledningsgrupp. De aktörer som är konstanta vid de olika mötena är kurator samt SSK. Samtalsledare och sammankallande för mötena är, som nämnts, de biträdande rektorerna. Den specialpedagogiska kompetensen som representeras av specialpedagoger ser även den olika ut vid de olika mötena. EHT organiserar sig i en så kallad teamorganisation vid fyra separata mötessammankomster där teamet har tre olika uppsättningar aktörer, med undantag för de två som är konstanta.
Efter att ha observerat mötessammankomster i två av de fyra elevhälsoteamen valdes två av de tre biträdande rektorerna, som medverkat vid varsitt möte, ut för intervju. Kuratorn som medverkade aktivt vid båda mötena valdes ut för intervju liksom SSK som även hon finns representerad i de observerade teamen. En av de två verksamma specialpedagogerna, som medverkande vid ett möte, intervjuades också.
15
Presentation av informanterna
Biträdande rektor 1 -
har en bakgrund som gymnasielärare och har arbetat som skolledare på den undersökta skolan i 10 år. Han ansvarar för eleverna och arbetslagen vid tre nationella program och har arbetat med elevhälsoarbete (tidigare elevvårdsarbete) under hela sin anställningstid på skolan.
Biträdande rektor 2 –
har arbetat på skolan sedan augusti 2016. Han har lång erfarenhet av att arbeta med elever i behov av stöd – i rollen som lärare i naturvetenskapliga ämnen. Hans skolledarerfarenhet är ca 2 år. De program som finns under hans ledarskap är individuella programmet samt handelsprogrammet.
Kurator –
anställd på skolan sedan augusti 2015. Bakgrunden är en socionomutbildning samt arbete inom socialpsykiatrin. Hon har även erfarenhet av förebyggande arbete på fältet i öppen verksamhet för ungdomar. Kurator sedan 2012. Kuratorn är anställd av den centrala elevhälsan i kommunen.
Skolsköterska –
sjuksköterska med dubbel vidareutbildning till företags- och distriktssköterska. Hon har mångårig erfarenhet av företagshälsovård med förebyggande och hälsofrämjande arbete i fokus. Liksom kurator är hon anställd av den centrala elevhälsan och har arbetat på skolan sedan hösten 2015.
Specialpedagog –
utbildad gymnasielärare i samhällskunskap och historia. Arbetade före sina studier till specialpedagog i särskolan, på individuella programmet samt ett naturbruksgymnasium. Anställd på skolan sedan hösten 2015. Tog specialpedagogexamen 2016.
16
Skolan där undersökningen genomfördes är en, för mig, sedan tidigare okänd arbetsplats. I ett första skede observerades två EHT-möten, à 1h och 30 minuter, för att en bild kring hur arbete i förebyggande och hälsofrämjande syfte tar sig uttryck där. Valet i denna studie föll på icke-deltagande observation (Bryman, 2011) för att påverka de observerades beteende och/eller utsagor i så låg utsträckning som möjligt. Eftersom observationerna ägde rum i möten där känslig information kring elevärenden kan förekomma spelades mötessamtalen inte in. Istället fördes noggranna fältanteckningar med avsikt att utgöra underlag för analys samt för frågeställningar att följa upp observationerna med i individuella intervjuer med olika aktörer inom elevhälsan. Inget observationsschema användes vid observationstillfällena, istället lyssnades det efter ordval och beskrivningar som kan uppfattas företräda förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Intervjuerna genomfördes ostört på respektive informants arbetsrum. Innan intervjuerna genomfördes efterfrågades undersökningspersonernas samtycke till att spela in samtalet med röstupptagning via en mobiltelefon som placerades mellan frågeställaren och informanten. Samtliga informanter gav sitt samtycke till inspelning. Intervjuerna var semi-strukturerade (Kvale & Brinkmann, 2009) och utgick ifrån samma intervjuguide för alla informanter (Bilaga 1). Beroende av de utsagor undersökningspersonerna gav uttryck för ställdes följdfrågor i ett försök att ytterligare förtydliga eller fördjupa informanternas uttalanden. Samtalslängden varierade mellan dryga 20 minuter till dryga 40 minuter. Samtliga samtal transkriberades inför resultatsammanställning, bearbetning och analys.
Som grund för studien användes den lagtext (Skollagen, SFS 2010:800) som reglerar elevhälsans arbete. På den aktuella skolan finns ett lokalt styrdokument för elevhälsoarbete genom en så kallad elevhälsoplan. Då såväl nationella- som lokala styrdokument får betydelse för verksamheten i skolan användes den lokala elevhälsoplanen som underlag för textanalys (Widén, 2015).
17
Analys och bearbetning
Resultaten i studien analyserades med en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. Studien syftar inte till att framlägga generella sanningar om det undersökta fenomenet utan försöker förstå vad som ligger bakom att det ser ut som det gör i den undersökta kontexten, genom tolkningar av: beteenden och utsagor vid de observerade mötena, informanternas utsagor samt texten i elevhälsoplanen (Bryman, 2011).
I ett första skede inför resultatsammanställningen skrevs utförliga fältanteckningar ut. Samtliga intervjuer transkriberades och tematiserades för att hitta likheter och skillnader i empirin (Westlund, 2015). Empirin från observationerna samt textanalysen underordnades de tema som framkom under sammanställningen av intervjusvaren Den tematiserade sammanställningen av resultaten ligger till grund för presentationen som görs i löpande text under resultat och analys.
Genom att tolka fältanteckningarna från de möten som observeras, informanternas utsagor samt den text i elevhälsoplanen som behandlar förebyggande och hälsofrämjande arbete söks en förståelse av vad som ligger bakom att arbetet ser ut som det gör i den undersökta kontexten. Min förförståelse av det som studeras, som beskrivs i inledningen av texten, påverkar den tolkning som görs i delanalyserna (Westlund, 2015).
Etiska aspekter
Vetenskapsrådet har preciserat fyra viktiga huvudprinciper för att skydda undersökningspersonerna. Dessa principer innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Eftersom denna studie inte klassas som forskning föreligger inte samma krav på förfarandet, men nedan presenteras hur studien förhåller sig till dessa principer.
Innan studien påbörjades informerades rektorn om studiens syfte och gav sitt samtycke. Rektorn samtyckte till studien som helhet avseende både observation av EHT-möten samt intervjuer med enskilda aktörer inom elevhälsan. Olika aktörer inom elevhälsan mottog information kring studiens syfte muntligen i olika mer eller mindre formella sammanhang. Samtycke kring observation på EHT-möten inhämtades informellt via samtal i grupp med specialpedagoger, kurator, SSK och studie- och yrkesvägledare samt formellt via e-post från de
18
biträdande rektorer som leder vars ett av mötena. Samtliga undersökningspersoner som intervjuades tillfrågades, dels vid samtal som efterföljde observationerna samt genom en intervjuförfrågan via e-post, deltagandet var i allra högsta grad frivilligt.
Samtliga personuppgifter eller detaljer kring undersökningspersonerna som skulle kunna röja deras identitet har behandlats med konfidentialitet. Varken personnamn, ortnamn, eller skolnamn återfinns i det framlagda materialet. Den insamlade empirin kommer endast att utgöra underlag för denna studie.
19
Resultat och analys
I detta avsnitt framställs studiens resultat systematiskt under teman som utgår ifrån frågeställningarna. Empiri från såväl observationer, intervjuer och det lokala styrdokumentet (elevhälsoplanen) presenteras under varje tema. Varje tema följs därefter av en delanalys där tolkningar och analys av empirin skrivs fram.
För att effektivisera texten har en del namn kortats ner enligt följande: biträdande rektor ett benämns som B1, biträdande rektor två som B2 samt biträdande rektor tre som B3. De olika teamens möten benämns med förkortningar: elevhälsoteamsmöte ett kortas till EHT1 och elevhälsoteamsmöte två kallas EHT2.
Elevhälsoteamsmöten
Vid EHT1 som leds av B1 och, till viss del, B2 lyfts olika elevärenden. Samtliga ärenden, med undantag för ett som lyfts för att det finns en oro kring en elevs sociala situation i skolan, är av åtgärdande karaktär. Elevärendena lyfts i teamet för att en problematik upptäckts.
EHT2 leds av B3. Även detta möte lyfter elevärenden där problematik uppmärksammats och faller därmed inom kategorin åtgärdande. Vid de enskilda intervjuerna ombeds informanterna att svara på om mötena som observerats är representativa för hur mötena brukar se ut, samtliga instämmer till detta. EHT1 avviker på en punkt enligt kuratorn och specialpedagogen, som anser att mentorerna normalt sett inte medverkar. B1 nämner inte mentorernas medverkan som avvikande från mötesstrukturen.
Vid observationen av mötena noteras en skillnad i hur de olika aktörerna agerar och deltar i mötessituationen. I EHT1 har framförallt SSK och SYV en mycket tillbakadragen roll, medan de i EHT2 deltar på ett mer aktivt sätt i samtalet kring elevärendena. SSK ger uttryck för skillnaden på följande sätt: "Ibland kan jag känna att man inte tar tillvara den kompetens jag har. Det kan jag känna i vissa team". Kuratorn instämmer i att kompetenserna som de olika aktörerna har tas tillvara på olika sätt inom ramen för olika möten. Hon menar att det som gör den största skillnaden är huruvida de biträdande rektorerna bjuder in de olika aktörerna i samtalet eller inte. B1 menar att hans uppdrag i teamet bland annat är att delegera arbetsuppgifter till de olika aktörerna, något som kuratorn och specialpedagogen bekräftar i
20
sina utsagor om hans roll. B3-s syn på sin roll är att driva arbetet framåt och att se till att ärenden diskuteras ur olika aktörers perspektiv innan beslut om åtgärder fattas.
I intervjuerna nämner ingen av informanterna EHT-mötena som en arena där förebyggande och hälsofrämjande insatser diskuteras. Samtliga undersökningspersoner svarar utan omsvep att arbetet i elevhälsoteamen på skolan är av åtgärdande slag. B3 säger att arbetet i EHT2 främst är åtgärdande och att han ser det förebyggande arbetet som en utvecklingspotential för elevhälsan. Han avslutar med att understryka följande: "Men vi verkar oftast alltför så här, vi släcker bränder istället för att förebygga dem". Specialpedagogen ger uttryck för detsamma gällande arbetet i EHT1: "Det känns lite som lappa och laga". SSK vars uttalade uppdrag är att verka förebyggande och hälsofrämjande anser även hon att det finns behov av att utveckla EHT-mötena att vara mer förebyggande och hälsofrämjande.
Syftet med EHT-mötena summerar kuratorn på följande sätt: "Att lyfta elevärendena som är. Det är nog det rektorerna ser som huvudsyfte", något som sammanfaller med hur de biträdande rektorerna svarar. Specialpedagogen och SSK framställer funderingar kring önskat syfte. Specialpedagogen önskar att vidga perspektiven kring eleven och att åtgärder föregås av tvärprofessionell analys. SSK instämmer, hon säger:
(Syftet är) att man lyfter fram vilka problem eller styrkor – kan det ju med vara – som eleven har och sen försöker man att anpassa skolan efter det. Så att eleven får så mycket, så optimal studiemiljö som möjligt och då med de här olika professionerna som kan ge olika, från olika synvinklar.
B1 berättar att han ser det nya systemet, med elevhälsomöten istället för elevvårdskonferenser, som en långsammare process i enskilda elevärenden, vilket enligt honom är negativt. B3 ser det som att när ett elevärende tas upp i EHT2 görs det för att processen stannat av och måste komma igång igen. Han menar att "Då är det oftast inte så lyckosamt att göra samma sak igen, utan då måste man göra ett omtag och (tänka) hur gör vi nu istället?".
Ett par av informanterna ger uttryck för en tro på att ett framgångsrikt förebyggande och främjande arbete skulle minska antalet elevärenden i EHT. I skolans elevhälsoplan saknas föreskrifter för EHT-mötena.
Delanalys
Det verkar råda konsensus kring EHT-mötena som otillfredsställande i viss mån. Vad de olika aktörerna beskriver som bakomliggande faktorer för detta skiljer sig dock åt. B1 är missnöjd med att EHT-mötena ersatt elevvårdskonferenserna då han ser de senare som mer skyndsamma
21
i hanteringen av elevärenden. B1 ser inte EHT-mötet som ett forum att diskutera förebyggande och främjande arbete utan hänvisar till ett annat mötesform (som inte längre är aktivt) medan andra aktörer i likhet med Ahlberg (2013) och Gustafsson (2009) snarare ger uttryck för att för stor vikt läggs på individärenden och menar att det mer övergripande förebyggande och hälsofrämjande arbetet borde beredas mer plats. B3 ser EHT-mötet som en potentiell arena för att diskutera förebyggande och främjande insatser men att arbetet med de enskilda elevärendena upptar så mycket tid att samtalet aldrig kommer dit, vilket överensstämmer med tidigare forskning (Hjörne & Säljö, 2014).
En förklaring till varför SSK och SYV får väldigt tillbakadragna roller i EHT1 kan bero på B1-s syn på sitt ledarskap att delegera arbetsuppgifter, snarare än att bjuda in olika aktörer till att problematisera och analysera elevärendena. B3-s ledarskap i EHT2 bjuder in de olika aktörerna att aktivt delta och efterfrågar de olika aktörernas kompetens, vilket får som följd att SSK och SYV deltar mer aktivt vid detta möte.
Ur systemteoretiskt perspektiv får mötenas struktur och innehåll (organisationsnivå) konsekvenser för hur gruppen fungerar (gruppnivå) och hur de olika aktörerna agerar (individnivå) i mötessammanhang (Öquist, 2014).
Att de studerade EHT-mötena inte har ett förebyggande och hälsofrämjande fokus står klart eftersom avsaknaden av detta, som iakttogs under observationerna också bekräftats av informanternas utsagor.
I skolans elevhälsoplan saknas struktur för EHT-mötenas innehåll, vilket kan antas få konsekvenser för mötenas systematik.
Förebyggande och hälsofrämjande arbete – beskrivningar
Samtliga informanter är eniga kring vad förebyggande insatser innebär. B1 säger "att förhindra att problem uppstår". Specialpedagogen bygger ut sitt resonemang och lyfter fram att förebyggande arbete föregås av utvärdering och analys. Hon menar att "Ett sätt att förebygga är att titta mer på där eleven ingår i sitt sammanhang och vad vi kan förändra för att det inte ska bli några (enskilda elevärenden)". SSK ser förebyggande och hälsofrämjande arbete som insatser som ska arbetas med övergripande på skolnivå. Kuratorn menar också att "Det främjande arbetet är det vi gör för alla elever". Då informanterna ombeds beskriva betydelsen
22
av begreppen förebyggande och hälsofrämjande arbete/insatser börjar några av dem istället att berätta om det arbete som görs på skolan som faller inom den kategorin.
I skolans elevhälsoplan nämns inte förebyggande och hälsofrämjande arbete explicit under EHT-s uppgiftsbeskrivning. I elevhälsoplanens inledande stycke framhålls dock att elevhälsoarbetet på skolan ska vara främst förebyggande och hälsofrämjande samt att ansvaret för detta arbete är fördelat på all personal. Specialpedagogens uppdrag beskrivs vara att förebygga, identifiera och undanröja hinder för elevers utveckling och lärande. SSK roll preciseras som hälsofrämjande. De formuleringar som beskriver EHT-s uppdrag skulle kunna innefatta förebyggande och hälsofrämjande arbete då de är formulerade på ett mycket övergripande sätt, men det framgår inte uttryckligen av de formuleringar som står utskrivna i text. I avsnittet som avhandlar elevhälsogruppen, bestående av rektor, specialpedagoger, SSK, SYV och kurator, uttrycks att denna gruppsammansättning har som uppdrag att "arbeta fram rutiner och planer för det övergripande främjande och förebyggande arbetet". Ingenstans i elevhälsoplanen definieras begreppen, inte heller preciseras exempel kring hur sådana insatser kan se ut.
Delanalys
Informanternas utsagor kring förebyggande och hälsofrämjande arbete är kortfattade och skiljer sig inte åt i väsentlig mening. Dock förefaller det vara lättare för dem att ge sin förklaring kring begreppet förebyggande än hälsofrämjande. Förebyggande arbete beskrivs som att hindra problem från att uppstå, vilket korrelerar med begreppsförklaringen under avsnittet: definition av centrala begrepp.
Att begreppsförklaringar saknas och att arbetsbeskrivningarna är formulerade på ett översiktligt sätt i elevhälsoplanen kan bidra till att förstå varför informanterna har svårt att uttrycka sig tydligt kring betydelsen av begreppen. Det förefaller saknas en mer utvecklad gemensam begreppsförståelse, vilket Socialstyrelsen (2016) menar är en förutsättning för framgångsrikt elevhälsoarbete. I elevhälsoplanen, saknas uttrycklig arbetsbeskrivning för förebyggande och hälsofrämjande insatser inom ramen för EHT-s arbete. Avsaknaden av arbetsbeskrivning på organisationsnivå får konsekvenser för hur arbetet i EHT bedrivs på grupp- och till viss det även individnivå (Öquist, 2014). De aktörer som verkar inom elevhälsoteamet vars individuella uppgiftsbeskrivningar uttryckligen innefattar "förebyggande" eller "hälsofrämjande" insatser förefaller förväntas göra detta utanför EHT-kontexten och gör även så.
23
Förebyggande och hälsofrämjande insatser
När informanterna ombeds att svara på hur EHT arbetar med förebyggande och hälsofrämjande insatser omnämns inte teamets gemensamma arbete av någon. Trots att förebyggande och hälsofrämjande insatser inte ges utrymme vid elevhälsomöten bedrivs sådana insatser på skolan av personal inom- och utanför elevhälsan. Det handlar om enskilda insatser som utförs av en aktör eller insatser där ett par av aktörerna samarbetar. Samtliga informanter lyfter fram SSK-s hälso- och livsstilssamtal som ett förebyggande inslag. Kuratorns och SSK-s samarbete att föreläsa i elevgrupper kring ungas hälsa framkommer också. B3 ser specialpedagogens (som ingår i hans team) screening av elevers läsförståelse som ett sätt för lärarna att kunna arbeta förebyggande med elevers läsning efter det att analys av resultaten från screeningen presenterats. B1 i sin tur förespråkar inte testning av elevers förkunskaper men säger samtidigt att "Alltså någonstans borde vi vara bättre på att veta vilka problem som uppkommer och kunna förebygga dem tidigare". B1 lyfter fram gruppövningar på klassnivå samt mentorernas inledande samtal med varje enskild individ som förebyggande arbete. Han menar också att förebyggande arbete av skolövergripande slag är tänkt att lyftas i den centrala elevhälsan där aktörerna i samtliga EHT deltar tillsammans med rektor. Det visar sig dock att detta forum inte längre är aktivt på skolan utan har ersatts av den grupp som i elevhälsoplanen benämns som elevhälsogruppen där de biträdande rektorerna inte ingår.
Flera av informanterna är överens om att det krävs ett större fokus på kartläggning och analys för att kunna arbeta mer med förebyggande och hälsofrämjande insatser. Kuratorn sammanfattar det så här: "Alltså just det hur vi kan jobba mer förebyggande och främjande, det är att jobba mer med analys, där vi inte alls är idag. Varken när det gäller enkäter eller underökningar eller kursvarningar eller studieresultat."
EHT-s uppdrag, som nämnts tidigare, beskrivs inte uttryckligen som förebyggande och hälsofrämjande av elevhälsoplanen.
24
Delanalys
Ingen av undersökningspersonerna nämner teamens gemensamma arbete kring förebyggande och hälsofrämjande arbete på skolan. Det kan tänkas bekräfta att den typen av samarbete inom ramen för mötesstrukturen inte finns på den undersökta skolan.
Elevhälsoplanen är avsedd att vara EHT-s lokala arbetsdokument på skolan. Att begreppsförklaringar och praktiska exempel på förebyggande och hälsofrämjande arbete/insatser inte framgår av texten får utifrån systemteoretiskt perspektiv konsekvenser för EHT-s arbete. De vaga och översiktliga arbetsbeskrivningarna ger utrymme för olika tolkningar av uppdraget – vilket i sin tur försvårar förutsättningarna för aktörerna i EHT att ha en samsyn kring uppdraget och gemensam begreppsförståelse. Detta går helt emot det Socialstyrelsen (2014) förespråkar i form av tydliga mål, rutiner samt arbetsfördelning.
Det förebyggande och hälsofrämjande arbete som görs på skolan stämmer väl överens med det arbete som görs på andra skolor enligt de beskrivningar av insatser som Skolinspektionens rapport (2015) lyfter fram och är kritisk till. Ofta rör det sig om punktinsatser snarare än ett arbete som genomgående syns i verksamheten.
Bristen på systematik kring elevhälsoarbetet lyfts fram av flera aktörer både direkt, som kuratorns utsaga visar, och mer indirekt, som i citatet från B1 intervju. EHT har reducerats till att vara ett forum som lyfter enskilda elevärenden där problematik upptäckts, i enlighet med det Cernerud (2015) varnar för.
Samarbete inom EHT
Många aktörer inom elevhälsan är relativt nyanställda. Av kurator, SSK, SYV och specialpedagogerna har den som arbetat längst på skolan varit på plats i ca 2 år. Detta är en faktor som B1 menar till viss del får hämmande konsekvenser för samarbete och samverkan vid EHT-möten. B3, som själv är ny sedan terminsstart HT16, upplever samarbetet mellan olika aktörer inom EHT i mötesforumet som tillfredsställande.
Specialpedagogen som deltar i de möten B1 leder beskriver en upplevelse av att köra fast i arbetet på grund av avsaknad av samsyn. Hon uttrycker det så här; "Vad det är som är viktigast, hur vi ska jobba – det är inte uttalat […] alla försöker lite på sitt sätt men vi har inte riktigt koll på varandra, vad andra gör". Hon liksom kuratorn anser att skolpsykologen och till viss del
25
skolläkaren, som ingendera deltar i EHT1 är en outnyttjad resurs i mötessammanhang. B1 nämner varken skolpsykologen eller skolläkaren under intervjun.
B3 som är nöjd med samarbetet i teamet, lyfter fram att de olika aktörernas sekretess inte får ha hindrande inverkan på arbetet kring ett elevärende. Han säger:
Har man lätt att kommunicera mellan (varandra) […] så att man inte upplever en massa sekretess, som man ofta pratar om i skolan, utan ser till vilken information man kan släppa utan att det kränker eleven, eller utsätter eleven för någonting - ju mer vi kan prata om eleven så hittar man lösningarna mellan varandras professioner.
Inte heller B3 nämner skolpsykologen under intervjun. Skolläkaren nämns som en aktör att koppla in utanför EHT-mötet via remiss från SSK vid en enskild individs höga frånvaro.
Aktörer inom EHT samarbetar utanför möteskontexten på olika sätt. Specialpedagogen och kuratorn har ett nära samarbete kring elever liksom kuratorn och SSK. Kuratorn och specialpedagogen nämner även skolpsykologen som samarbetspartner utanför möteskontexten. Under beskrivningen av EHT-s uppdrag i elevhälsoplanen omtalas inte samarbetet inom EHT - istället lyfts teamets samarbete med arbetslagen, genom formuleringen; "EHT har som uppdrag att tillsammans med arbetslagen […]" fram upprepade gånger. Vid ett tillfälle omnämns det tvärprofessionella arbetet, då i samband med diskussioner av enskilda elevärenden.
Delanalys
Tidigare forskning menar att relationerna mellan olika teammedlemmar får konsekvenser för samarbetet (Rodríguez m.fl., 2005). Det kan vara detta B1 menar när han talar om teamet som relativt nytt i den sammansättning som nu finns, då han arbetat på skolan betydligt längre än andra professionella i teamet. Bristen på samsyn som lyfts av specialpedagogen kan möjligen ses som ett tecken på att teamet har behov att lära känna varandra och varandras arbete och kompetenser bättre för att lättare kunna samverka kring de gemensamma arbetsuppgifterna. Bronstein m.fl. (2012) påtalar vikten av goda organisatoriska förutsättningar för det tvärprofessionella samarbetet. Ur systemteoretiskt perspektiv är det troligt att elevhälsoplanens vaga formuleringar kring EHT-s samarbete internt får konsekvenser för det praktiska arbetet i mötessammanhang (Öquist, 2014).
26
Diskussion
Kapitlet inleds med en resultatdiskussion för att knyta samman studiens resultat med litteraturgenomgången, vartefter studiens specialpedagogiska implikationer skrivs fram. Studiens metod problematiseras därefter genom en metoddiskussion. Avsnittet avrundas med förslag till fortsatt forskning.
Resultatdiskussion
Förebyggande och hälsofrämjande arbete kommer inte till uttryck inom ramen för de EHT-möten som utgör underlag för observation i studien. Eftersom informanterna enhälligt ansåg mötena representativa för hur dessa brukar se ut, kan det förutsättas att individärenden av åtgärdande slag lämnas stor plats vid EHT-möten och att det därmed inte finns tid för samtal kring förebyggande och hälsofrämjande insatser/arbete (jfr. Höög, 2013; Thörnsén, 2014). För att elevhälsans arbete ska kunna uppfylla lagkravet som främst förebyggande och hälsofrämjande behöver EHT-möten lämna utrymme för samtal kring detta arbete som en del av mötesstrukturen. Jag menar i likhet med Lundin (2015) att ett skiftat fokus från individen till ett mer organisatoriskt övergripande perspektiv krävs för att förebyggande och hälsofrämjande arbete ska kunna ske (jfr. Ahlberg, 2013; Gustafsson, 2009). Sett ur ett systemteoretiskt perspektiv skulle en förändring av mötesstrukturen kunna leda till förändringar för både aktörerna i EHT men också för skolan som organisation, eftersom alla förändringar inom ett system påverkar systemet som helhet (Öquist, 2014). En utvecklingsmöjlighet för skolan är att revidera elevhälsoplanen att innehålla inskriva rutiner för EHT-s mötesstruktur. En gemensam mötesstruktur på organisationsnivå för skolans alla team kan, förutom ökat fokus på förebyggande och hälsofrämjande arbete, bidra till att öka likvärdigheten och samsynen på gruppnivå. Förändringar på organisations- och gruppnivå medför möjlighet för förändring även på individnivån, för olika aktörer i EHT-en (Öquist, 2014). Elevhälsoplanen, som idag är en "hyllvärmare" behöver bli ett levande dokument i verksamheten, för detta krävs att den finns med i den dagliga verksamheten.
En försvårande faktor för arbetet i den studerade skolan är avsaknad av gemensam begreppsförståelse. Informanternas svar kring betydelsen av förebyggande och främjande arbete är vaga och något svävande. Skolans elevhälsoplan använder begreppen, men förklarar
27
dem inte, vilket ytterligare stärker bilden av att samsyn och gemensam begreppsförståelse saknas. De texter som erbjuder vägledning för elevhälsan (Socialstyrelsen, 2016; Myndigheten för skolutveckling, 2007) påtalar vikten av gemensam begreppsförståelse. Att skolor investerar tid i att skapa konsensus kring begrepp är därmed nödvändigt för att skapa förutsättningar för samarbete. En konkretisering av begreppen skulle kunna bidra till att arbetet blir ett mer gemensamt åtagande än det är i dagsläget. De insatser som görs övergripande exempelvis i form av hälso- och livsstilssamtal samt föreläsningar måste naturligtvis bestå. Ett utökat samarbete i EHT kring förebyggande och hälsofrämjande arbete baserat på kartläggningar och analys av verksamheten kan, i samverkan med arbetslagen, få mer genomslag i verksamheten. Gemensamma analyser efterfrågas även av några av informanterna exempelvis kuratorn och specialpedagogen.
När informanterna ombeds beskriva samarbetet i EHT kring förebyggande och hälsofrämjande arbete blir det tydligt att ett sådant teamövergripande samarbete inte finns. Studiens resultat sammanfaller med resultatet av San Martín-Rodríguez (m. fl., 2005) studie att tvärprofessionella team inte per automatik samarbetar för att de satts samman till en arbetsgrupp. De organisatoriska förutsättningarna, i studien reglerade i elevhälsoplanen, får betydelse för hur samarbetet kommer till uttryck (jfr. D'amour m.fl., 2005). Sett ur systemteoretiskt perspektiv får gruppens organisationsnivå (i form av ramverk) konsekvenser för hur gruppen handlar tillsammans och individuellt i teamsammansättningen. Elevhälsans uppdrag beskrivs i stort sett enbart i relation till arbetslagen på skolan. Teamets inre arbete omnämns däremot inte.
Teamarbete förutsätter tvärprofessionellt samarbete kring arbetsuppgifter (Granström, 2015). Att inte alla aktörer i EHT1 kommer till tals i mötessammanhang är tecken på undermåligt teamarbete. Att en del aktörer som lagstadgat ska ingå i elevhälsoarbetet (Skollagen, SFS 2010:800) inte ingår i teamen med större regelbundenhet och heller inte omnämns av ledarskapet för möteskontexterna ser jag som problematiskt. Utan deras medverkan saknas tillgång till deras kompetens i det kontinuerliga tvärprofessionella elevhälsoarbetet. Visserligen lämnar lagtextens (Skollag, SFS 2010:800) formulering ”tillgång till” olika professioners kompetens utrymme för att dessa inte alltid måste förekomma i elevhälsosammanhang.
Att mötena i EHT1 och EHT2 skiljer sig åt sett till aktörernas agerande kan delvis förklaras av hur de olika aktörerna förhåller sig till varandra i olika team. I relation till I-P-O-modellen (Forsyth, 2010) verkar ledarskapet vara den input som på den undersökta skolan får störst konsekvenser för hur de olika aktörerna i EHT agerar. I EHT1 där ledarskapet företräds
28
av ledare som ser det som sin uppgift att delegera arbetsuppgifter, är samarbetet mellan olika aktörer mindre framträdande än i EHT2 där ledarskapet ser det som sin uppgift att nyttja de olika aktörernas kompetenser för att få fram underlag för beslut kring fortsatt arbete. Även i tidigare forskning lyfts ledarskapet fram som en avgörande faktor för utfallet av samarbetet i tvärprofessionella team (San Martín-Rodríguez, m. fl 2005).
Om ledarskapet utgör en av de organisatoriska förutsättningarna, utgör tydliga mål, rutiner och långsiktighet andra sådana (Socialstyrelsen, 2014). Att tydliga ramar för och syftet med elevhälsomöten inte framgår i det lokala styrdokumentet, elevhälsoplanen, får troligen konsekvenser för mötenas struktur. Ett mer systematiskt sätt att förhålla sig till EHT-s arbete i mötessammanhangen skulle borga för att förebyggande och hälsofrämjande arbete i den studerade skolan skulle få mer utrymme (jfr. Skolinspektionen, 2015; Cernerud, 2015).
I analysen av intervjuerna och fältanteckningarna från de observerande mötena framkommer en bild av bristande samsyn i förhållande till vilket syfte EHT-möten ska uppfylla samt på vilket sätt exempelvis förebyggande och hälsofrämjande arbete bör hanteras. Socialstyrelsen (2016) menar att samsyn är en framgångsfaktor i elevhälsoarbete, varför arbete kring ökad samsyn i olika avseenden av elevhälsoarbetet är nödvändiga diskussioner för EHT att återkomma till med jämna mellanrum. Sådana diskussioner möjliggör för aktörerna att lära känna varandras kompetenser och kan leda till förbättrade relationer med ökad tillit och kommunikation som följd (jfr. San Martín-Rodríguez, 2005). Förändringar av det slaget betyder systemteoretiskt att input kommer att förändras, eftersom aktörerna antar ett förnyat förhållningssätt till samarbete, vilket i sin tur förändrar processen och till sist vilken effekt (output) arbetet får (Forsyth, 2010). Det som potentiellt kan hämma förändringsprocesser av det här slaget är en skolas organisationskultur och enskilda individers ovilja till förändring (Bronstein m. fl., 2012).
Specialpedagogen har ingen framskriven roll i elevhälsoarbetet i skollagen (SFS 2010:800) men då specialpedagoger i sin utbildning förbereds för att kartlägga och analysera elevers behov i förhållande till ett systemteoretiskt förhållningssätt vill jag mena att vi är väl lämpade att ingå i elevhälsans arbete. Specialpedagoger kan bidra till elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete genom att förespråka och medverka vid kartläggning och analys på grupp och organisationsnivå. Analyserna kan sedan användas för att se vilket förebyggande och hälsofrämjande arbete som lämpar sig att arbeta kring övergripande på skolan. Det övergripande arbetet görs med avsikt att förhindra att hinder uppstår i utbildningen för eleverna samt för att bibehålla de goda hälsofaktorer som redan finns för eleverna. Specialpedagogen är dessutom tränad att leda professionella samtal och kan med sin förståelse för lagarbete bidra till
