Malmö högskola
Lärarutbildningen
Lek – Fritid - Hälsa
Examensarbete
10 poängMotion – och föreningsaktiviteter bland
barn i årskurs 5 – 6 på tre skolor i Malmö
kommun
(Sporting activity among grade 5 – 6 students in three Malmoe
schools)
Stefan Lindström
Lärarexamen 140 poäng Idrott och fysisk bildning Höstterminen 2005
Examinator: Tomas Peterson Handledare: Torbjörn Andersson
Sammanfattning
För många skolor är daglig motion ett omdiskuterat ämne. Som verksam pedagog är det viktigt att nå ut med idrottsämnets innebörd till alla elever och framför allt till de som bäst behöver aktivera sig. Jag har skrivit ett arbete som handlar om barns motion- och föreningsaktiviteter i två diametralt olika stadsdelar i Malmö.
Jag har studerat litteratur och gjort en enkätundersökning för att få ett svar på min problemformulering. Undersökningen har ägt rum på tre skolor i Malmö, där jag har gjort enkätundersökningar, det vill säga den kvantitativa metoden bland elever i årskurs fem och sex på skolorna Nydalaskolan, Ängslättskolan och Sundsbroskolan.
Min utgångspunkt i examensarbetet är att undersöka om bakomliggande faktorer som boendemiljö, etnicitet och klass kan påverka barns motion- och föreningsaktiviteter. Problemformuleringen som jag har ställt är följande:
Min problemformulering i den här undersökningen är att jämföra två skolor i Malmö, nämligen Nydalaskolan med Sundsbroskolan/Ängslättskolan som har fler
idrottstimmar/vecka i skolan. Nydalaskolan har två idrottstimmar per vecka.
Sundsbroskolan och Ängslättskolan är med i Bunkefloprojektet, det innebär att de varje dag har minst 45 minuter fysisk aktivitet. Är de sistnämnda eleverna mer fysiskt aktiva på sin fritid jämfört med dem som har ett mindre antal idrottstimmar/vecka, och vad beror det på i så fall? Mitt resultat från undersökningen visar att 55,4 % av eleverna från Nydalaskolan är aktiva med någon idrott på sin fritid. Av 74 tillfrågade elever på
Nydalaskolan svarade 51,4 % att de var medlem i någon idrottsförening. De populäraste idrottsaktiviteterna på skolan är fotboll, samt någon annan idrott än de förslagna
idrotterna på enkäten till exempel kampsport och friidrott. Den tredje populäraste idrottsaktiviteten hos eleverna är ridning.
Jämför man skolorna finner man att Ängslättskolan/Sundsbroskolans elever är betydligt aktivare inom föreningslivet än vad Nydalaskolans elever är, samma sak gäller också när det gäller elevernas motionsvanor på fritiden. Detta stämmer väl överens med den hypotes som jag ställt.
Nyckelord: Motions- och idrottsföreningsaktiviteter, barn, Bunkefloprojektet, kvantitativ metod och spontanidrott.
Innehållsförteckning
1 Inledning sida 1 1.1 Syfte sida 2 1.2 Avgränsningar sida 2 1.3 Problemformulering sida 3 1.4 Hypotes sida 31.5 Definition av begrepp sida 3 – 5
1.6 Beskrivning av stadsdelar sida 5 – 7
2 Forskningsbakgrund sida 7
2.1 Bunkefloprojektet sida 7 – 9
2.2 Socioekonomiska grupper sida 9 – 11
2.3 Etnicitet sida 11 - 12
2.4 Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar sida 12
2.5 Fritiden som lärandemiljö sida 13
2.6 Intresset för föreningsidrotten sida 13 – 14
3 Metodbeskrivning sida 14 – 15
3.1 Urval sida 15
3.2 Genomförande och forskningsetiska aspekter sida 15 – 16
3.3 Undersökningsmetoder sida 16
3.4 Metodologiska problem sida 16 - 17
3.5 Undersökningens giltighet sida 17 - 18
4 Resultat sida 18
4.1 Presentation av enkätundersökningen och figurer sida 18 – 24
4.2 Hypotes och problemformulering sida 25
5 Diskussion sida 26
5.1 Värdering av undersökningen sida 26
5.2 Forskningsbakgrund relaterad till resultat sida 26 – 30
5.3 Avslutande tankar och visioner sida 30 – 31
Litteraturlista sida 32 - 34
1 Inledning
I vårt framtida yrkesval som lärare i ämnet idrott och hälsa är det viktigt att vara angelägen om och ha kunskaper om elevernas hälsotillstånd. Som verksam pedagog är det viktigt att nå ut med idrottsämnets innebörd till alla elever och framför allt till de som bäst behöver aktivera sig. Det viktiga i ämnet idrott och hälsa är, att förmedla rörelseglädje, samt ge insikt om den egna hälsan och inte om att vinna eller förlora. Som idrottslärare måste vi göra klart för eleverna att idrott och hälsa i skolan inte är
detsamma som inom föreningsidrotten. På skolan ska idrottslektionerna vara till för alla och på lika villkor. Undervisningen i idrott och hälsa är av stor betydelse för en elevs självbild och lust att delta i lek, idrott och motionsaktiviteter. Här kan alla elever vara med oavsett vilken nivå de ligger på. Inom föreningsidrotten är det inte så alla gånger. Idrottens grundtanke är öppenhet och tillgänglighet för alla oavsett klubblag, gren eller distans. Här kan kostnaderna skilja sig kraftigt åt mellan olika idrotter, vilket kan leda till en viss sortering om vilka som kan vara med.
För många skolor är daglig motion ett omdiskuterat ämne. För något år sedan bestämdes det i läroplanen att alla elever skall ha obligatorisk rörelse minst 30 minuter varje dag. Det finns många skolor som inte ens känner till ändringen i läroplanen (Lärarnas
Riksförbund, 2004:16). För många barn är skolans idrottsundervisning deras första och, för vissa kanske, enda erfarenhet av regelbunden fysisk träning. Särskilt för dessa barn blir detta ämne av stor betydelse för inställningen till kroppsövningar av olika slag, samt för det aktuella och det framtida hälsotillståndet och välbefinnandet (Svensk
Idrottsforskning 2004:4).
Forskningsresultat från Bunkefloprojektet visar, att elever som haft utökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan fick bättre resultat på nationella prov i svenska och matematik än elever som endast haft skolans ordinarie idrottsundervisning på två lektioner per vecka (Svensk Idrottsforskning 2004:1). En av Bunkefloprojektets främsta syften är, att stimulera eleverna till en hälsofrämjande livsstil med en ökad fysisk aktivitet även på fritiden och efter avslutad skolgång (Svensk Idrottsforskning 2004:1).
1.1 Syfte
Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka om ett ökat antal idrottstimmar på skolan ökar elevers fysiska aktivitet på deras fritid. Kan bakomliggande faktorer som boendemiljö, etnicitet och klasstillhörighet vara avgörande faktorer?
1.2 Avgränsningar
Jag har inriktat min undersökning på att jämföra hur fysiskt aktiva eleverna är i årskurs fem och sex inom två begränsade områden inom Malmö kommun. Eleverna är 11 år när de går i årskurs fem, och de är 12 år när de går i årskurs sex. Jag har dessutom valt att avgränsa undersökningen till att endast se till den sociala kontexten, vilket innefattar områdes- och bakgrundsfaktorer som boendemiljö, klass och etnicitet. Det som jag har valt att se bort ifrån är att jag ej kommer att titta på om det är skilsmässobarn. Jag kommer också att se bort från elevernas boende, om de bor i en hyreslägenhet eller insatslägenhet. Anledningen till att jag har bort valt det är, att jag inte tror att eleverna i årskurs fem och sex på de respektive skolorna i undersökningen vet om deras föräldrar har köpt lägenheten eller hyr den. Däremot har jag valt att se om eleverna bor i villa eller i lägenhet.
Motionsvanorna är avgränsade till att innefatta i hur stor omfattning det finns
schemalagd idrott på respektive skolor, och om eleverna utför någon idrott på sin fritid. Det som jag har valt att se bort se från är vilka föreningar eleverna är medlemmar i. Det är inte föreningarna till namn som jag är ute efter utan det är helheten i hur aktiva eleverna är på deras fritid. Jag har också valt att se till i vilken omfattning eleverna spontanidrottar. Avgränsningen är gjord på grund av tid, då jag endast har sex veckors effektiv tid till att göra undersökningen.
1.3 Problemformulering
Min problemformulering i den här undersökningen är att jämföra två skolor i Malmö, nämligen Nydalaskolan med Sundsbroskolan/Ängslättskolan som har fler
idrottstimmar/vecka i skolan. Nydalaskolan har två stycken idrottstimmar per vecka. Sundsbroskolan och Ängslättskolan är med i Bunkefloprojektet, det innebär att de varje dag har minst 45 minuter fysisk aktivitet varje dag. Är de sistnämnda eleverna mer fysiskt aktiva på sin fritid jämfört med dem som har ett mindre antal
idrottstimmar/vecka, och vad beror det på i såna fall?
1.4 Hypotes
– Min första hypotes är att andelen med fysikt aktiva elever inom föreningslivet är större på Sundsbro- och Ängsslätskolan än på Nydalaskolan.
– Min andra hypotes är troligt att faktorer som boende miljö och socioekonomiska skillnader påverka elevernas intresse för att aktivera sig i föreningslivet.
1.5 Definition av begrepp
De begreppen som jag kommer att definiera här kommer jag att använda mig av längre fram i min undersökning. Kunskaperna om betydelsen av fysisk aktivitet för god hälsa och livskvalité ökar. Utvecklingen mot en allt större inaktivitet medför problem och kan även för barn och ungdomar få negativa konsekvenser för den framtida hälsan. Därför är det viktigt för oss idrottslärare att ta hänsyn till alla följande begrepp i vårt arbete med våra elever. Vi kan överföra vår kunskap om hälsa, så att eleverna kan få ett verktyg för att utveckla sin framtida hälsa.
Hälsa
Enligt världshälsoorganisationen WHO: s definition, är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. Därmed beskrivs hälsa som ett positivt tillstånd, vilket inbegriper hela individen i förhållande till hans/hennes situation (http://www.ne.se/jsp/search/article).
Psykisk hälsa
Psykisk hälsa kan definieras som inre välbefinnande. En välmående människa känner sig nöjd under längre perioder till skillnad mot välmående under rus, en förälskelse eller vid en tillfällig humörtopp. Ett varaktigt välbefinnande är baserat på förmågan att tycka om sig själv och andra samtidigt. Man kan ha en god psykisk hälsa, trots att man i medicinsk mening är sjuk (Bispfors, 1995).
Fysisk hälsa
Fysisk hälsa kan vara upplevelsen att ha en välfungerande kropp. Levnadsvanor och levnadsvillkor påverkar den fysiska hälsan i hög grad. En positiv livshållning har en gynnsam inverkan på kroppen (Bispfors, 1995).
Social hälsa
Social hälsa innebär att man har en bra relation till sina medmänniskor samtidigt som man lever i en tillfredställande miljö. Ett välfungerande socialt nätverk är av största betydelse för att god hälsa ska kunna vidmakthållas. Bostadsområden erbjuder mycket olika förutsättningar för etablering av ett socialt nätverk (Bispfors, 1995).
Motion
Motionsidrott är en aktivitet främst för att förbättra hälsan, den fysiska kapaciteten och välbefinnandet. Fysisk aktivitet är nödvändig för att en normal funktionsförmåga skall kunna upprätthållas och anses numera allmänt viktig för en hälsofrämjande livsföring. Flera vanligt förekommande sjukdomar, som diabetes och hjärt – kärlsjukdomar, är relaterad till fysisk inaktivitet (http://www.ne.se/jsp/search/article).
Idrott
Idrotten är en sammanfattande benämning på skilda slag av kroppsövningar. En inom idrottsrörelsen fastlagd definition är fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat. Nu manifesterar sig idrotten främs som en frivillig organiserad folkrörelse (idrottsrörelsen), som ett skolämne och som oorganiserade aktiviteter av många slag (http://www.ne.se/jsp/search/article)
1.6 Beskrivning av stadsdelar
Stadsdelen Fosie bakgrund
Stadsdelen Fosie där Nydalaskolan ligger, kännetecknas av en befolkning med en hög andel invandrare. Av stadsdelens cirka 39 500 invånare har 38 % utländsk bakgrund. Definitionen på utländsk bakgrund är att de är födda utomlands. I vissa av stadsdelens delområden är andelen med utländsk bakgrund så hög som 50 %. Invandrarna som bor i stadsdelen kommer mestadels från Jugoslavien, Bosnien – Hercegovina och Irak. Förvärvsarbetarfrekvensen i stadsdelen är 56 %, och arbetslösheten i stadsdelen är 7 %. Utbildningsnivån i Fosie stadsdel med eftergymnasial nivå är 22 %. Andelen som lämnar grundskolan i Fosie stadsdel utan fullständiga betyg är cirka 25 %.
Medelinkomsten i stadsdelen är 180 000 kronor om året (Områdesfakta, Fosie stadsdel, 2005).
I anslutning till stadsdelen finns bland annat ishall, ridskolor, friidrottsarenor, ett flertal fotbollsklubbar, kampsportklubb.
Stadsdelen Limhamn/Bunkeflo bakgrund
I stadsdelen Limhamn/Bunkeflo, där Sundsbroskolan och Ängslättskolan ligger, består befolkningen av en låg andel invandrare. Av stadsdelens cirka 32 700 invånare har 10 % utländsk bakgrund. Invandrarna som bor i stadsdelen Limhamn/Bunkeflo kommer mestadels från Danmark, Polen och Tyskland. Förvärsarbetarfrekvensen i stadsdelen är 77 % och arbetslösheten i stadsdelen Limhamn/Bunkeflo är 3 %. Utbildningsnivån i stadsdelen med eftergymnasial nivå är 47 %.
Andelen elever som lämnar grundskolan i stadsdelen utan fullständiga betyg är cirka 5 %. Medelinkomsten i Limhamn/Bunkeflo är 302 700 kronor om året (Områdesfakta, Limhamn/Bunkeflo stadsdel, 2005).
I anslutning till stadsdelen finns bland annat ishall, fotbollsklubbar, golfklubb, kampsportklubb.
Sverige bakgrund
Sverige har idag en folkmängd på 9 011 392 invånare. Av dessa är det 16 % som har en utländsk bakgrund. Medelinkomsten i Sverige är 291 200 kronor om året. Av Sveriges totala befolkning är det 13 % som har en eftergymnasial utbildning, och arbetslösheten i Sverige idag ligger på 5,6 % (http://www.ssd.scb.se).
Malmö bakgrund
Malmö har idag en folkmängd på 269 142 invånare. Av dessa är det 25 % som har en utländsk bakgrund. Invandrarna som bor i Malmö kommer mestadels från Jugoslavien, Irak och Danmark. Medelinkomsten i Malmö är 199 700 kronor om året. Av Malmös totala befolkning är det 37 % som har en eftergymnasial utbildning.
Förvärvsarbetarfrekvensen i Malmö är på 62 %, och arbetslösheten i Malmö är 5 % (http://www.malmo.se/faktaommalmopolitik/statistik).
Summering av stadsdelarna
Fosie stadsdel Limhamn/Bunkeflo stadsdel Malmö stad Sverige Antal Invånare 39 500 32 700 269 142 9 011 392 Utländsk bakgrund 38 % 10 % 25 % 16 % Förvärvsarbetarfrekvens 56 % 77 % 62 % --- Arbetslöshet 7 % 3 % 5 % 5,6 % Utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning 22 % 47 % 37 % 13 % Medelinkomst 180 000 kr 302 700 kr 199 700 kr 291 200 kr Andel som lämnargrundskolan
utan fullständiga betyg
25 % 5 % --- ---
I tabellen ovan ser man klart att Fosie stadsdel skiljer sig från Limhamn/Bunkeflo. Fosie stadsdel har ett högre antal invånare än Limhamn/Bunkeflo. Fosie stadsdel har också en högre procentandel i arbetslöshet, utländsk bakgrund och andelen elever som går ut grundskolan utan fullständiga betyg. Limhamn/Bunkeflo är en relativt resursrik stadsdel med en medelinkomst på nästan det dubbla om man jämför med stadsdelen Fosie. Limhamn/Bunkeflo har också en mycket högre utbildningsnivå och en högre förvärvsarbetarfrekvens än Fosie stadsdel. Det som är mycket utmärkande för de respektive stadsdelarna är utbildningsnivån – eftergymnasial utbildning, medelinkomst och andelen som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Här är skillnaden mellan stadsdelarna mycket stor. Drar man en slutsats av tabellen ovan så är
Limhamn/Bunkeflo en stadsdel med större ekonomiska förutsättningar och med en mycket högre utbildningsnivå än vad Fosie stadsdel har.
2 Forskningsbakgrund
2.1 Bunkefloprojektet
Hösten 1999 startade Bunkefloprojektet som ett samverkansprojekt mellan skolan, idrottsföreningar och forskning. Det började med eleverna i årskurs ett och årskurs två på Ängslättskolan. Det innebar att fysisk aktivitet infördes som ett dagligt obligatoriskt ämne för alla elever med 45 minuter varje dag. Då var Ängslättskolan den första skolan i Sverige som schemalade fysisk aktivitet varje dag
(http://www.bunkeflomodellen.com).
I studien Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestation som Ingegerd Ericsson genomförde på Ängslättskolan för eleverna i årskurs ett, två och tre höstterminen 1999 följdes eleverna med observationer och mätningar varje år till och med vårterminen skolår tre. En interventionsgrupp bestående av två årskullar elever har en obligatorisk rörelselektion varje skoldag. En tredje årskull elever på samma skola, men med två ordinarie idrottslektioner per vecka utgör studiens jämförelsegrupp (Svensk
Idrottsforskning 2004:1).
Successivt därefter har Bunkefloprojektet utökat den fysiska aktiviteten och från hösten 2003 har alla elever i årskurs ett till fem på Ängslättskolan, samt alla elever i årskurs sex och sju på Sundsbroskolan minst 45 minuter fysisk aktivitet varje dag. Den fysiska aktiviteten leds av idrottslärare, ämneslärare och med hjälp av idrottsledare från bland annat Bunkeflo IF, Friskis & Svettis, Malmö Bellevue Tennisklubb och Malmö Ju – jutsuklubb. På Ängslättskolan och Sundsbroskolan finns också en hälsopromotor anställd. Hälsopromotorn har till uppgift att driva och utveckla Bunkefloprojektet framåt med hjälp av personalen på de båda skolorna, eleverna, föräldrarna och föreningarna. Aktiviteterna är av varierande form, där promenader och spontan lek är lika viktig som andra aktiviteter. En viktig förutsättning är att eleverna är motiverade samtidigt som de får uppleva rörelseglädje. Poängen är att eleverna ska utveckla sina egna färdigheter och inte konkurrera med andra. Förhoppningsvis ska de olika aktiviteterna leda till en starkare benstomme, en förbättrad motorik samt att eleverna lägger en grund för en hälsosam livsstil (http://bunkeflomodellen.com).
Bunkefloprojektet blir till modell
Intresset för Bunkefloprojektet har varit mycket stort. Från Bunkefloprojektet har en modell vuxit fram - Bunkeflomodellen där kunskapen sprids till skolor och företag runt om i Sverige. Bunkeflomodellen är den modell som skapats framför allt inom skolan och som bygger på Bunkefloprojektet med en hälsofrämjande livsstil och fysisk
aktivitet varje dag i skolan. Idrottsrörelsen och företagen aktiveras till att bli en aktör för hälsofrågor, inte bara inom sin egen verksamhet utan även i samarbete med skolan
(http://bunkeflomodellen.com).
Forskning kring Bunkefloprojektet
Ortopediska kliniken vid Universitetssjukhuset i Malmö forskar om eleverna på Ängslättskolan och Sundsbroskolan, närmare bestämt om deras benmassa påverkas av den fysiska aktiviteten. Forskarna följer benmassans utveckling hos de elever som höstterminen 1999 började i årskurs ett och två tills de slutar årskurs nio. Dessa elever följs upp för att mätas en gång per år. Christian Lindén, doktorand och läkare vid Ortopediska kliniken på Universitetssjukhuset i Malmö berättar att redan efter tre års uppföljning såg man att flickor och pojkar hade fått en ökad benmassa.
Slutsatsen blir att en ökad skolidrott bland flickor och pojkar leder till ökad skelettstorlek, vilket leder till ett fastare skelett, som i sin tur leder till en minskad frakturrisk på sikt
(http://www.bunkeflomodellen.com/upload/science/18_6_Medikament%20040224.pdf)
Ingegerd Ericsson har forskat om Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestation. Studien ingår i Bunkefloprojektet. Resultaten från Ingegerd Ericssons avhandling bekräftar bland annat att elevernas grovmotorik förbättrades med en ökad fysisk
aktivitet och motorisk träning i skolan. Eleverna i jämförelsegruppen som observerades hade kvar sina motoriska brister. Ingegerd Ericsson visar också i sin avhandling att en ökad fysisk och motorisk träning kan ha betydelse för skolprestationen i svenska och matematik. Ingegerd Ericsson berättar vidare att man inte riktigt vet vilka positiva effekterna av skolprestationen i den här undersökningen som är bestående. Därför behövs fler kontrollerade studier för att kunna dra en slutsats om effekten av en ökad idrottsundervisning och motorisk träning i skolan (Svensk Idrottsforskning 2004:1).
Det pågår också forskning om fysiologi. Magnus Dencker på avdelningen för klinisk fysiologi på Universitetssjukhuset i Malmö berättar att dom låter barnen göra arbetsprov där deras syreupptagningsförmåga mäts. Man tittar också på elevernas blodtryck och blodfetter. Magnus Dencker fortsätter att berätta att de också har sett att överviktiga barn rör sig mindre än normalviktiga
(http://www.bunkeflomodellen.com/aktuellt/nyheter/103148.htx).
2.2 Socioekonomiska grupper
I det svenska samhället idag kan nästan alla barn äta sig mätta. De har även tillgång till en kvalificerad hälso- och sjukvård. Fortfarande påverkas barn och ungdomars hälsa av starkt strukturella uppväxtvillkor som familjens materiella situation, att växa upp med en eller två föräldrar, att växa upp i en familj med utländsk bakgrund, eller att hamna utanför skolan. Svenska och internationella studier visar att människors hälsa, både den fysiska och den psykiska hälsan förbättras om man har en ökad inkomst, men den förbättrade hälsan avtar ju högre inkomsten blir.
Det innebär att ju högre inkomsten blir så följer inte hälsan med hela vägen. Hälsan har en topp och den blir avtagande vid ett
visst skede under inkomstkurvan En ekonomisk utsatt situation som inte är tillfällig är däremot negativ för hälsan (Lundgren, 2003).
Man kunde också se att skolbarn som bor med resurssvaga familjer oftare bor i bostadsområden där barnen känner sig otrygga på grund av rädsla för våld eller hot, vilket kan leda till en sämre psykisk hälsa hos barnen. Barn i familjer med en svag ekonomi deltar också mindre i organiserade fritidsaktiviteter
(
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/7456A448-9F02-43F3-B776-D9CABCB727A9/3512/20051113.pdf).
Sociala grupper brukar främst göras efter mått på sociala positioner, kön, ålder, etnicitet och efter geografiska områden för bostaden. Lars – Magnus Engström skriver i sin bok
Idrott som social markör att
Vi föds in i och lever våra liv i olika sociala världar, inom olika fält där kapitaltillgången avgör individens status och anseende. Individens samlade tillgångar – ekonomiska, kulturellt ( t.ex. utbildningsstatus) socialt (vilka personliga kontakter man har) mäts i relation till andras. Olikheter i människors livsvillkor genererar olika habitus som i sin tur genererar olika livsstilar, som går att igenkänna socialt (Engström, 1999,sidan 46).
Man kan också se överviktiga barn i alla slags familjer, men det är tydligt att i Sverige som i det flesta länderna i västvärlden att det är vanligare med överviktiga barn i familjer med låg inkomst och där familjerna har en kort utbildning. I vissa delar av tredje världen är det däremot tvärtom. I dessa länder är det de rikas barn som är kraftigast (Jansson & Danielsson, 2003).
Forskarna Ulf Blomdahl och Stig Elofsson skriver att ungdomar från socialgrupp ett som är högpresterande i skolan ofta väljer en livsstil där de är med i någon förening, och varvar läxläsning med träning vid flera tillfällen i veckan. Dessa aktiviteter kräver oftast ett regelbundet deltagande och med klart uttalade mål. Deras föräldrar har också en ekonomisk möjlighet att betala de olika aktiviteterna (Hagström, 2000).
Ungdomar som tillhör socialgrupp tre och som inte är lika studiemotiverade utvecklar ibland en expressiv livsstil. Deras aktiviteter utmärks av kravlösa öppna verksamheter, där ungdomarna själv kan välja vad de vill göra. Deras föräldrar har inte samma ekonomiska möjligheter. De har inte tid eller ork att ge sina barn det stöd och den uppmuntran de skulle behöva (Hagström, 2000).
2.3 Etnicitet
Det går att särskilja olika etniska grupper i befolkningen. Den dominerande gruppen är personer som har svenska som modersmål. De flesta övriga grupper har invandrat till Sverige under de senaste decennierna. Vanligen assimileras olika minoritetsgrupper gradvis i majoritetsgruppen. Detta innebär att en individ i gruppen invandrare dels karaktäriseras av sitt ursprungsland, dels av hur lång tid hon eller han vistats i Sverige. I jämförelse med andra europeiska länder har Sverige en hög andel utrikes födda i
befolkningen. Vi har också i jämförelse med andra länder många olika nationaliteter och därmed många olika språk. För närvarande finns i Sverige 150 olika tolkspråk
representerade. Av de utrikes födda som bor i Sverige idag bedöms en tredjedel ha invandrat på grund av flyktingskäl eller liknande, en tredjedel av familjeskäl, medan det i öriga fall rör sig om arbetskraftsinvandring. Idag är den största gruppen invandrare anhöriginvandrare. De som invandrat till Sverige kan grovt delas in i tre grupper, en tredjedel är födda i öriga norden, en tredjedel är födda i övriga Europa, medan en tredjedel kommer från länder utanför Europa (Törnell, 2003).
I en rapport från Folkhälsoinstitutet visar en studie att de som inte är födda i Sverige motionerar mindre och att utrikes födda kvinnor är mer överviktiga än kvinnor som är födda i Sverige. Studien visar också att andelen överviktiga är i stort sett samma bland män som är födda i Sverige och män i olika invandrargrupper. Invandrargrupperna definieras här som, de som inte är födda i Sverige. De som inte är födda i Sverige uppger att de motionerar i avsevärt mindre omfattning på fritiden än vad de som är födda i Sverige gör (Törnell, 2003). Britta Törnell berättar vidare att närmare hälften av alla invandrarhushåll bor i hyresrätt medan en tredjedel av hushållen äger sin bostad. Motsvarande fördelning bland de som är födda i Sverige är att en tredjedel bor i hyresrätt och drygt hälften äger sin bostad (Törnell, 2003).
Det finns också en annan bild av invandrarfamiljerna. Det speglar ett familjeliv som vi andra kanske börjar glömma. Det är att det lagas mat på bestämda tider i många familjer, och barnen är ute spontant och leker eller spelar boll (Jansson & Danielsson, 2003).
2.4 Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar
Det är en rad olika faktorer som speglar ungdomar och barns fysiska aktiviteter. Data visar att den fysiska aktivitetsnivån är som högst vid 13 – 14 årsåldern. Man ser även att pojkar är mer aktiva än flickor inom de tyngre fysiska aktiviteterna. Under tonårstiden övergår man till ett mer stillasittande liv att leva. Osannolikt är att inaktiva ungdomar kommer att bli aktiva som vuxna och utveckla en aktiv livsstil (Ekberg & Erberth, 2000). Valet att ägna sig åt idrott i barnaåren tycks ha mycket lite med idrottslig talang att göra. Det är mer knutet till föräldrars engagemang och ekonomi. Även kompisars intressen styr samt uppväxtvillkor och andra miljöfaktorer (Engström, 2004).
Bourdieus begrepp habitus säger att vårt handlande och tänkande är en produkt av förvärvade erfarenheter och minnen från vår barndom. Begreppet sammanfogar människors yttre livsvillkor med deras sätt att leva sina liv, samt deras sätt att värdera. Bourdieu talar också om individhabitus som en klasshabitus där hans tanke är att individer som växer upp under likartade sociala betingelser och gör kollektiva erfarenheter införlivar likartade handlings- och tolkningsstrategier. Detta leder till att människor kan orientera sig i en omvärld för att göra den begriplig och att tänka och handla i nya situationer. Människors livsvillkor, och då särskilt under barn och ungdomsåren formas en beredskap för att förstå, tolka och värdera sin omvärld som avspeglas i deras livsstil i vuxen ålder(Engström, 2002).
Mats Trondman skriver i sin idrottsstudie att han har konstruerat ett idrottshabitus utifrån Pierre Bourdieus habitus. Därmed tenderar habitus att göra oss övertygade om, tankemässiga och kroppsligt, att det liv vi lever är det som är jag, tillexempel jag är idrottsintresserad.
(http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/wwwUngaOchForeningsidrotten
NYNYNY.pdf).
2.5 Fritiden som lärandemiljö
Fritiden blir betydelsefull genom att många för skolarbetet och vuxenlivet relevanta kunskaper införlivas under den tid eleverna disponerar utanför skolan.
Idrottsverksamheten bland vuxna och barn har genom sin stora popularitet en unik betydelse för läroprocessen som äger rum utanför skolans undervisningssammanhang. Här får man bland annat lära sig att ha en bra relation till andra människor – den sociala hälsan där man blir sedd och bekräftad förbättras samtidigt som man får lära sig att sätta gränser och att bli korrigerad. Detta leder också till psykisk hälsa – att känna välmående (Ryberg, 1994).
Det finns också familjer som inte har råd till olika aktiviteter. Personalen vid barnsjukhuset på Huddinge universitetssjukhus tar emot många familjer med dålig ekonomi. Personalen på sjukhuset behöver inte prata med de familjerna om att sluta köra sina barn till skolan med bil, eftersom de här familjerna oftast inte har råd med bil. Extra utgifter som till exempel idrottsaktiviteter till deras barn har de också svårt att klara av. Ett medlemskort till en förening kan vara något som man aldrig har pengar över till (Jansson & Danielsson, 2003).
2.6 Intresset för föreningsidrotten
Intresset för idrott i organiserad form är mycket stort. Bland pojkar och flickor som är mellan 7 till 14 år, är 72 % av pojkarna medlem i någon idrottsförening, medan 67 % av flickorna är medlem i någon idrottsförening i Sverige. Enligt riksidrottsförbundet är de populäraste föreningsidrotterna för flickor, fotboll – 28 %, ridning – 21 % och simning – 13 %. För killarna är det fotboll – 56 %, innebandy – 23 % och ishockey – 12 % (http://www.rf.se/files/{0CCC26A1-ABDE-4F9E-8266-4BAABF62A7DE}.pdf).
Spontanidrotten är det idrottande som utförs utanför föreningsidrotten. Inom spontanidrotten är det ingen som försöker styra eller organisera verksamheten.
Lars – Magnus Engström säger att vi lever i en värld där vi i stor utsträckning försöker organisera våra barn och där spontanidrottandet minskat markant på senare tid (Ekberg, 2000).
Mats Trondman skriver också i sin undersökning att spontanidrottande pojkar och flickor från hem med skilda utbildningsnivåer. Skillnaderna mellan pojkar emellan är inta särskilt stora, 44 % av pojkarna från hem med lågutbildade föräldrar spontanidrottar aktivt. Motsvarande andelar för pojkar från medel respektive högutbildade hem är 37 % respektive 40 %. Andelen flickor som spontanidrottar aktivt är något högre i hem med högutbildade föräldrar 28 %. I hem med lågutbildade och medelutbildade föräldrar är andelen i båda fallen 20 %.
(http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/wwwUngaOchForeningsidrotten
NYNYNY.pdf).
Jag kommer längre fram i min undersökning att jämföra Mats Trondmans undersökning med de resultat som jag har kommit fram till.
3 Metodbeskrivning
Min undersökning har jag valt att göra, eftersom detta ämne är aktuellt i dagens samhälle och många diskussioner och åsikter finnes om hur mycket idrott vi ska ha i dagens skola. Jag har valt att förlita mig på aktuella forskningsrapporter och artiklar som belyser det område som jag har valt att avgränsa mig till i undersökningen. Litteratur till undersökningen har varit ganska svår att hitta på bibliotek eftersom min frågeställning är riktad mot hur pass fysiskt aktiva barn är efter deras skoltid.
Frågeställningen är också riktad mot tre olika skolor där en av skolorna har den vanliga idrottsundervisningen med två idrottslektioner per vecka. De två andra skolorna som är med i undersökningen är med i Bunkefloprojektet. Därav har det varit svårt att hitta bra litteratur som har behandlat ämnet eftersom det inte finns så många undersökningar som är gjorda mellan två olika ”system”, där man har jämfört hur pass fysiskt aktiva
eleverna på skolan är efter deras skoltid.
Jag har valt att samla in empirin via enkäter (se bilaga 1), det vill säga att jag har använt mig av den kvantitativa metoden i min undersökning. Undersökningen genomfördes i november månad 2005 på tre skolor i Malmö.
För att få ett representativt underlag, valde jag skolor från olika delar av Malmö med skilda sociala förhållanden. Innan enkätundersökningen ägde rum genomfördes en pilotundersökning, ett så kallat tillfällighetsurval. Pilotundersökningen ligger sedan till grund för min egentliga undersökning (Hartman, 2004). På Sundsbroskolan finns ett bortfall på en elev och likaså på Ängslättskolan finns ett bortfall på en elev. Dessutom finns det ett internt bortfall på nio stycken enkäter på de båda skolorna. På
Nydalaskolan finns ett bortfall på sex stycken elever. Det interna bortfallet på Nydalaskolan är 13 stycken enkäter. Det interna bortfallet är om någon enkät inte är fullstädigt ifylld, tillexempel kan någon elev missat frågan eller valt att inte besvara frågan för att den kan upplevas som känslig.
3.1 Urval
I Malmö kommun finns ett flertal låg- och mellanstadieskolor. Jag har valt att undersöka tre stycken skolor i olika socioekonomiska områden. Nydalaskolan i
stadsdelen Fosie och Sundsbroskolan/Ängslättskolan i stadsdelen Limhamn/Bunkeflo. De åldersgrupper som jag har valt att belysa i min undersökning är pojkar och flickor som går i årskurs fem och sex. Eleverna är 11 år när de går i årskurs fem, och 12 år när de går i årskurs sex.
På Nydalaskolan delades 80 stycken enkäter ut, fördelade på två stycken årskurs fem och två stycken årskurs sex. På Sundsbroskolan/Ängslättskolan delades 80 stycken enkäter ut fördelade på två stycken årskurs fem och två stycken årskurs sex. Jag har valt att dela in populationen i undergrupper, så kallade strata efter etnicitet, boendemiljö, klass och kön (Rydberg, 1993).
3.2 Genomförande och forskningsetiska aspekter
Innan jag genomförde min enkätundersökning gjorde jag först ett urval av klasser som jag hade tänkt skulle ingå i min undersökning. Därefter kontaktades respektive rektorer på respektive skola. Rektorerna på de berörda skolorna blev tydligt informerade om bakgrund och syfte med enkätundersökningen. På Sundsbroskolan och Ängslättskolan kontaktade rektorerna klasslärarna till de klasser som skulle ingå i
enkätundersökningen.
Klasslärarna informerade sedan sina elever på förhand att de skulle delta i en enkätundersökning. Klasslärarna på Sundsbroskolan och Ängslättskolan tog sedan kontakt med mig via e – post om vilken tid och dag jag kunde komma för att genomföra min enkätundersökning.
På Nydalaskolan, efter tillstånd från rektorn, tog jag själv kontakt med de respektive klasslärarna. Klasslärarna blev tydligt informerade om bakgrund och syfte med undersökningen. Vi bestämde sedan vilken dag och tid som jag kunde komma för att genomföra undersökningen. Innan enkätundersökningen genomfördes, hade klasslärarna informerat eleverna om att de skulle delta i en undersökning.
När jag sedan kom ut till de olika skolorna där jag skulle genomföra min
enkätundersökning presenterade jag mig själv om vem jag var och var jag kom ifrån. Jag informerade också samtliga elever om mitt syfte med undersökningen. Före
utdelningen av enkäterna gav jag några enkla instruktioner om vad enkäten innehöll och hur den skulle genomföras. Samtliga elever fick också besked om att det var viktigt att de svarade ärligt och att det var frivilligt att delta i undersökningen. Jag var också noga med att poängtera att alla svar skulle vara anonyma. På en anonym enkät ska det inte finnas någon möjlighet till identifiering. På enkäten får det inte skrivas namn eller någon typ av nummer. Det är viktigt att det framgår vid en enkätundersökning om själva deltagandet är anonymt eller ej (Patel & Davidsson, 1994).
3.3 Undersökningsmetoder
Som jag tidigare har nämnt har jag valt den kvantitativa metoden genom att göra en enkätundersökning, för att nå en stor population på kort tid. De svar jag har fått in genom enkäterna är skriftliga och på så sätt lättare att bearbeta. Man vet också att alla elever som ingår i undersökningen får samma frågor, vilket också gör det lättare att jämföra svaren (Ejvegård, 1993). Jag har delat ut 160 stycken enkäter till
mellanstadieelever på tre olika skolor i Malmö kommun. Utifrån dessa enkäter har jag sedan analyserat resultatet samt dragit slutsatser. Min utgångspunkt består av en hypotes som jag avsett undersöka genom att pröva den mot verkligheten (Hartman, 2004).
3.4 Metodologiska problem
Då jag bestämde mig för att genomföra enkätundersökningen planerade jag att själv närvara vid enkätutdelningen, ifyllningen av enkäterna och inlämningen i varje klass. På så vis tror jag att man får ett bättre värde på enkätundersökningen eftersom man själv kan svara för eventuella problem och frågor. Jag tror ändå vid enkätundersökningar att det kan generera en del mätfel, tillexempel misstänkta fall av felaktiga svar, påhittade svar eller uteblivna svar. Bortfallet kan också bero på att eleverna var sjuka under perioden för enkätundersökningen. Kylén skriver i sin bok Fråga Rätt att risken med enkäter är dels bortfallet, dels svararnas skilda tolkningar av frågorna och dels språksvårigheter (Kylén, 1994).
3.5 Undersökningens giltighet
För en enkätundersökning i ett vetenskapligt sammanhang är det viktigt att dessa uppfyller kraven på pålitlighet – reliabiliteten (Hartman, 2004). Med detta menas att mättningarna ska vara korrekt gjorda. En undersökning måste också bygga på ett representativt urval så att inte resultatet påverkas av tillfälligheter (Thurén, 1991).
Jag tycker att jag har uppnått detta genom att i min enkätundersökning utgå från ett urval av tre skolor i två olika stadsdelar inom Malmö. Genom att använda mig av standardiserade frågor med fasta svarsalternativ har jag också uppnått reliabiliteten i undersökningen. Enkäterna är också enkelt utformade och analyserna tydligt
strukturerade och uppföljda. Resultatet i undersökningen ska kunna prövas av andra forskare – intersubjektivt testbar. Samma metod ska också kunna tillämpas av andra personer på samma material för att sedan komma fram till samma resultat (Thurén, 1991). Validiteten i undersökningen måste också vara bra, så att man undersöker det man avser att undersöka och inget annat. Mätningen ska vara sanningsenlig (Thurén, 1991).
I min undersökning har jag försökt att gardera mig mot olika typer av metodproblem. Urvals - fel har jag också försökt att gardera mig mot genom att sprida ut
undersökningen på två socioekonomiska områden inom Malmö. Bortfallen har berott på att någon elev inte varit närvarande vid undersökningen.
Det interna bortfallet har berott på att uteblivna svar har förekommit på några av enkäterna, orsaken kan vara att de missat frågan/frågorna av misstag eller så kan det vara att frågan har upplevts som känslig och inte blivit besvarad. Detta har troligtvis inte någon betydelse för resultatet. Samtidigt är det svårt att dra några slutgiltiga slutsatser på grund av undersökningens storlek. Totalt har 152 elever svarat på de 160 enkäterna som delades ut. På Nydalaskolan fick jag in 74 besvarade enkäter och på
Ängslättskolan/Sundsbroskolan fick jag in 78 besvarade enkäter.
4 Resultat
För att på ett enkelt och överskådligt sätt presentera svaren på frågorna (se bilaga 1) i enkätundersökningen har jag valt att presentera resultatet i diagramform. Jag har endast valt att presentera de intressantaste frågornas svar i diagramform, och med det menar jag att jag har tagit med de frågor som har givit något till undersökningen. Till varje fråga har jag gjort en kort kommentar till diagrammen. Övriga frågor diskuteras löpande i texten. Resultatet bygger på det totala antalet inkomna svar. De frågor som presenteras i problemformuleringen kommer att redovisas och analyseras i textform.
4.1 Presentation av enkätundersökningen och figurer
Till att börja med ska vi se på respondenterna i stort. Av Ängslättskolan/Sundsbroskolan elever var 61,5 % pojkar i årskurs fem och sex samt 38,5 % flickor i årskurs fem och sex. Eleverna på Nydalaskolan var fördelade på 48,6 % pojkar i årskurs fem och sex samt 51,4 % flickor i årskurs fem och sex.
Fråga 4. Var är du född? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bosn ien Danmark Iran Irak Libano n Serbi en Sver ige Tys
kland Turkiet Annat
Nydalaskolan
Ängslättskolan/ Sundsbroskolan
Diagram 1.
Skillnaden mellan Ängslättskolan - Sundsbroskolan och Nydalaskolan om var eleverna är födda är inte så stor. De flesta av eleverna på de olika skolorna är födda i Sverige. På Ängslättskolan/Sundsbroskolan var 94,8 % födda i Sverige och på Nydalaskolan var det 78,3 % som var födda i Sverige.
Fråga 5. Var är din pappa född?
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Bosni en Danm ark Iran Irak LibanonSerb ien Sver ige Tys kland Tur kiet Annat Nydalaskolan Ängslättskolan/Sundsbro skolan Diagram 2.
Här är skillnaden mellan de olika skolorna större. På Ängslättskolan - Sundsbroskolan är merparten av papporna födda i Sverige. På Nydalaskolan är spridningen lite större, det är inte så många som är födda i Sverige utan majoriteten av papporna är födda i ett annat land än de länder som fanns på enkäten till exempel Polen och Albanien (som i diagrammet står under beteckningen annat land).
Fråga 6. Var är din mamma född? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bos nie n Dan mar k Iran Irak Liba non Ser bien Sve rige Tys klandTurkie t Ann at Nydalaskolan Ängslättskolan/Sundsbr oskolan Diagram 3.
Majoriteten av mammorna på Ängslättskolan - Sundsbroskolan är födda i Sverige. Av mammorna på Nydalaskolan är ett flertal födda i det i diagrammet som benämns ett annat land, till exempel Serbien-Montenegro, Albanien och Polen. Ett flertal av Nydalaelevernas mammor är också födda i Sverige.
Fråga 7. Hur bor du och din familj?
0% 20% 40% 60% 80% 100% Läg enhet Vi lla Nydalaskolan Ängslättskolan/Sundsbro skolan Diagram 4.
Diagrammet visar tydligt att boendemiljön är olika i de två stadsdelarna.
Nydalaeleverna bor mest i lägenhet medan eleverna på Ängslättskolan - Sundsbroskolan bor i villa.
Kommentar till fråga 8 och 9: På Ängslättskolan/Sundsbroskolan har alla elever markerat att de har idrottslektioner 3 gånger/vecka eller mer och av eleverna på Nydalaskolan har alla markerat att de har idrottslektioner 2 gånger/vecka.
För antalet idrottstimmar/vecka har alla elever på Ängslättskolan/Sundsbroskolan markerat rutan för 5 timmar/vecka eller mer och på Nydalaskolan har alla elever
markerat rutan för 2 timmar/vecka. På de respektive skolorna är det skoltimmar och inte klocktimmar och med det menar jag att en skoltimme är mellan 45 – 50 minuter/lektion.
Fråga 10. Håller du på med någon idrott på din fritid?
0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej Nydalaskolan Ängslättskolan/Sundsbros kolan Diagram 5.
Majoriteten av eleverna på Ängslättskolan - Sundsbroskolan är aktiva med någon form av idrott på sin fritid medan diagrammet visar att eleverna på Nydalaskola inte är fullt lika aktiva på fritiden, det är bara drygt hälften av eleverna som idrottar på sin fritid
Fråga 11. Vilken idrott håller du på med?
0% 10% 20% 30% 40% 50% Badmi nton Bask et Dans Fotbol l Inne bandy IshockeyRi dning Sim ning Tenni s Annat Nydalaskolan Ängslättskolan/Sundsbroskola n Diagram 6.
Diagrammet visar att fotbollen är den populäraste idrotten på alla skolorna, men den är den överlägset populäraste på Nydalaskolan. Kan det vara så att fotboll är en billigare idrottsform för Nydalaskolans elever, eller, att det finns flera fotbollsföreningar i anslutning till elevernas närmiljö. Närmiljön kan också påverka intresset för ridning, då eleverna på Nydalaskolan har flera ridskolor i anslutning till sitt boende.
Fråga 12. Varför håller du inte på med någon idrott på din fritid? 0% 5% 10% 15% 20% F ö r att g ö ra lä xor Hjä lper t ill
hemma Är med kompisar Spelar da
ta spe l At t det ä r för dyrt F ö räldrarna h a r in te ti d Anna t Nydalaskolan Ängslättskolan/Sundsbros kolan Diagram 7.
Under annat svarar eleverna på Nydalaskolan att de inte är intresserade eller ej har hittat någon idrott som tilltalar dem och av eleverna på Ängslättskolan - Sundsbroskolan svarar eleverna att det oftast är skador som gör att de inte håller på med idrott, men här finns också elever som inte hittat någon form av idrott som intresserar dem.
Fråga 13. Är du medlem i någon idrottsförening?
0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej Nydalaskolan Ängslättskolan/Sundsbro skolan Diagram 8.
Enligt diagrammet ser man att av Ängslättskolans - Sundsbroskolans elever är majoriteten medlem i någon idrottsförening medan endast hälften av Nydalaskolans elever är medlem i någon idrottsförening.
Fråga 14. Hur länge har du varit medlem i en idrottsförening? 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 0 - 6 m ånader 7 - 1 2 m ånad er 1 - 2 år3 - 4 år5 - 6 år Mer än 6 år Nydalaskolan Ängslättskolan/Sundsbro skolan Diagram 9.
Diagrammet visar att en stor del av eleverna på Ängslättsskolan - Sundsbroskolan har varit medlem i någon idrottsförening under lång tid, 5-6 år eller längre. Av eleverna på Nydalaskolan har ett antal varit medlem i idrottsföreningar under 3-4 år och ungefär lika många har också varit medlem under en kortare period, 0-6månader. Kan det eventuellt vara så, att ju mer idrottsintresserade och hälsomedvetna föräldrarna är, desto tidigare sätter man sina barn i en förening och Bunkeflos föreningsliv är kanske mer aktivt till att värva eleverna till sin verksamhet på ett tidigt stadium?
Fråga 15. Har skolans idrottstimmar påverkat dig att gå med i en idrottsförening?
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Ja Nej Vet in te Nydalaskolan Ängslättskolan/Sundsbro skolan Diagram 10.
Enligt diagrammet påverkar skolans idrottstimmar ej elevernas medverkan i idrottsföreningar. Det är nog kulturell miljö, socioekonomiska faktorer och egna intressen som påverkar och en del har också svarat att man inte vet om man har blivit påverkad.
Fråga 16. Har skolans idrottstimmar påverkat dig att bli mer aktiv på din fritid? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Ja Nej Vet i nte Nydalaskolan Ängslättskolan/ Sundsbroskolan Diagram 11.
Diagrammet visar att hälften av eleverna på Ängslättsskolan - Sundsbroskolan har påverkats till att bli mer aktiva på sin fritid tack vare skolans idrottstimmar och av Nydalaskolans elever svarar drygt en tredjedel detsamma.
Kan det vara så att positiva upplevelser på skolidrotten har medfört att eleverna spontant väljer att fortsätta med de olika aktiviteterna efter skoltid. Även de elever som är
medlemmar i en idrottsförening verkar aktivera sig med spontanidrott.
Fråga 19. Varför är du medlem i en idrottsförening?
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Fö r kom p isars sk ull F ö r att få bättre hälsa F ö r att det är roligt F ö r att m ina
föräldrar vill Inspir
erad av skolid rotten Annat Nydalaskolan Ängslättskolan/Sundsbroskolan Diagram 12.
Diagrammet visar tydligt att det är glädjen av att vara med i en förening som är det viktiga. Roligt att utläsa också är att en del elever säger sig vara medlemmar i en idrottsförening för hälsans skull.
4.2 Hypotes och problemformulering
Hypoteserna som jag ställde i undersökningen var:
- Att andelen med fysiskt aktiva elever inom föreningslivet är större på Ängslättskolan/Sundsbroskolan än på Nydalaskolan.
- Min andra hypotes är troligt att faktorer som boende miljö och socioekonomiska skillnader påverka elevernas intresse för att aktivera sig i föreningslivet.
Resultatet från undersökningen visar att 55,4 % av eleverna från Nydalaskolan är aktiva med någon idrott på sin fritid. Av 74 tillfrågade elever på Nydalaskolan svarade 51,4 % att de var medlem i någon idrottsförening. De populäraste idrottsaktiviteterna på skolan är fotboll, samt någon annan idrott än de förslagna idrotterna på enkäten till exempel kampsport och friidrott. Den tredje populäraste idrottsaktiviteten hos eleverna är ridning.
I undersökningen kan man också se socioekonomiska skillnader mellan elevernas val av föreningsidrotter. Idrotter som ishockey och innebandy utövades endast av elever på Ängslättskolan/Sundsbroskolan. På fråga 11, under annat, svarade elever på
Ängslättskolan/Sundsbroskolan att de utövade aktiviteter såsom golf och kampsport. Ingen elev från Nydalaskolan var aktiv inom golf eller ishockey.
På Ängslättskolan/Sundsbroskolan svarade 87,2 % av eleverna att de var aktiva med någon idrott på sin fritid. Av 78 tillfrågade elever svarade 84,6 % att de var medlem i någon idrottsförening. De populäraste idrottsaktiviteterna är fotboll, samt någon annan idrott än de förslagna idrotterna på enkäten till exempel kampsport och golf. Den tredje största idrottsaktiviteten hos eleverna är ishockey.
Jämför man skolorna finner man att Ängslättskolan/Sundsbroskolans elever är betydligt aktivare inom föreningslivet än vad Nydalaskolans elever är, vilket stämmer överens med de hypoteser som jag ställt.
5 Diskussion
Diskussionen har jag valt att dela upp i två delar. Första delen av diskussionen kommer att handla om hur jag värderar arbetet i sin helhet. I del två av diskussionen kommer en analys över resultatet kopplat till litteraturen. Till sist kommer jag att avsluta med en kort framtidsvision.
5.1 Värdering av undersökningen
Jag tycker att undersökningen har varit mycket intressant att följa. Genom min enkätundersökning vill jag jämföra hur det ser ut på tre olika skolor inom Malmö kommun. Två av skolorna har Bunkefloprojektet som modell, och den andra skolan är en vanlig skola med idrottsaktiviteter två gånger i veckan. Utifrån dessa två olika ”system” har jag jämfört hur aktiva eleverna är på sin fritid inom föreningslivet. Kan boendemiljö, socioekonomiska faktorer och etnicitet påverka elevernas motionsvanor och föreningsaktiviteter?
Ett intressant förslag till vidare forskning hade varit att jämföra motions- och
föreningsaktiviteter på två skolor som har Bunkefloprojektet, men som ligger inom två skilda områden inom Malmö. Det hade också varit intressant att undersöka flera skolor i de olika områdena, på så sätt skulle man få en större representativitet.
5.2 Forskningsbakgrund relaterad till resultat
I min problemformulering ville jag jämföra Nydalaskolan med
Ängslättsskolan/Sundsbroskolan för att ta reda på hur antalet idrottstimmar under skoltid påverkar elevernas aktivitet på deras fritid.
I min undersökning kan man se, att eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan är mer aktiva på sin fritid och oftare medlem i en förening än eleverna på Nydalaskolan. Jag tror att detta till stor del beror på föräldrarnas ekonomiska situation där medelinkomsten i stadsdelen Limhamn/Bunkeflo är 302 700 kr/år och i stadsdelen Fosie 180 000 kr/år.
Kulturell bakgrund där andelen invandrare i stadsdelen Limhamn/Bunkeflo är 10 %, medan i stadsdelen Fosie är det 38 % med utländsk bakgrund, och att familjer med bättre ekonomiska förutsättningar lägger större vikt på hälsofrämjande aktiviteter inom föreningslivet. Familjer med svagare ekonomi väljer kanske fritidsaktiviteter som inte kräver någon större kostnad för medlemsavgifter. Kamratgemenskapen är också en viktig faktor för val av idrottsaktivitet. Diagrammet visar också på att eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan har varit medlemmar i någon idrottsförening under betydligt längre tid än eleverna på Nydalaskolan. Jag kan tänka mig att föräldrar med en högre utbildningsnivå är mer angelägna att få med sina barn i föreningslivet på ett tidigt stadium.
Av eleverna på Nydalaskolan är 55,4 % aktiva med någon form av idrott på sin fritid, fritiden medan hela 87,2 % av eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan är aktiva i någon form av idrott på fritiden. Fotboll verkar vara en stor spontanidrott, olika
bollsporter är attraktiva för många elever. Det man inte kan utläsa i diagrammen är hur ofta eleverna spontanidrottar. Det går heller inte att utläsa i diagrammen var själva spontanidrottandet äger rum, det kan ju vara på skolgården, i någon park eller hemma på gården. Fast man är medlem i en idrottsförening, så kan man givetvis spontanidrotta!
Mats Trondman skriver i sin studie
I områden där det i stort sett enbart bor svenskar är 45 % av pojkarna och 36 % av flickorna aktiva spontanidrottare. I de områden där det bor mest svenskar är motsvarande andelar 44 % respektive 41 %./…/. I invandrartäta områden finns både den högsta och de lägsta andelarna aktiva spontanidrottare. I områdena där det bor mest invandrare och i områden som det bor i stort sett bara invandrare är 60 % av pojkarna aktiva spontanidrottare. Bland flickorna i de respektive områdena är motsvarande andelar 25 % respektive 16 %
(http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/wwwUngaOchForeningsidrottenNYNYNY.pdf, 2005, sidan 151).
Mats Trondman skriver också att
Det framgår också att det finns en påtaglig skillnad mellan inrikes och utrikes födda pojkar och flickor. 56 % av de utrikes födda pojkarna är aktiva spontanidrottare. Bland de inrikes födda pojkarna är
motsvarande andel 39 %. Inrikes födda flickor 23 % är i betydligt mindre utsträckning aktiva spontanidrottare än utrikes och inrikes födda pojkar. Utrikes födda flickor 13 % är i mycket liten utsträckning aktiva spontanidrottare
(http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/wwwUngaOchForeningsidrottenNYNYNY.pdf, 2005, sidan 150).
Mats Trondman definierar invandrare de som är inte är födda i Sverige. Med aktiva spontanidrottare menar Mats Trondman de som är aktiva minst en gång/vecka.
Låt oss nu jämföra Mats Trondmans siffror med min undersökningsgrupp. Av Ängslättskolan/Sundsbroskolans elever är 5,2 % födda utanför Sverige.
Av 49 stycken pojkar på Ängslättskolan/Sundsbroskolan spontanidrottade 89,7 %. Av 29 stycken flickor spontanidrottade 82,8 %.
Av Nydalaskolans elever är 21,7 % födda utanför Sverige. Av 35 stycken pojkar på Nydalaskolan spontanidrottade 71,4 %. Av 39 stycken flickor spontanidrottande 56,4 %.
Min undersökningsgrupp har en ganska hög procent siffra om man jämför med Mats Trondmans studie. I min undersökningsgrupp, där ser man inte hur ofta eleverna spontanidrottar på de respektive skolorna. I början på Mats Trondmans studie berättar han att av alla de tillfrågade eleverna så spontanidrottade 92 % av alla flickor, och 93 % av alla pojkar. I studien som Mats Trondman har gjort där tittar han också på dem som spontanidrottar minst en gång/vecka, det vill säga de aktiva spontanidrottarna. Åldrarna som Mats Trondman har tittat på i sin studie är mellan 13 – 20 år, medan i min
undersökning är det i åldrarna 11 och 12 år. Mats Trondman definierar spontanidrott som att spela fotboll eller bowla med kompisar utan att det är i en idrottsförening.
I min undersökning visar det sig också att vissa av eleverna på Nydalaskolan hjälper till mera i hemmet än utövar någon form av idrott och det tror jag beror på kulturella
bakgrunder. Av eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan finns ingen som svarar att man inte idrottar på grund av att man hjälper till i hemmet.
Min undersökning visar också att skolans idrottstimmar inte i någon större utsträckning har påverkat eleverna till att bli aktiva i någon idrottsförening. Däremot tycker jag mig se att uppväxtvillkor och miljöfaktorer påverkar elevernas val. Min undersökning visar däremot på att skolans idrottstimmar har påverkat eleverna till att bli mer aktiva på sin fritid utan att för den skull vara medlem i en förening. På
Ängslättskolan/Sundsbroskolan där antalet idrottstimmar är betydligt fler än på
Nydalaskolan, visar det sig att eleverna är mer aktiva på sin fritid. Det tolkar jag som att ett ökat antal idrottstimmar ger större intresse för elevernas aktivitet på fritiden. De positiva effekterna eleverna har med sig från idrottslektionerna tar eleverna med sig vidare ut på sin fritid.
I undersökningen kan man också se socioekonomiska skillnader mellan elevernas val av föreningsidrotter. Idrotter som ishockey och innebandy utövades endast av elever på Ängslättskolan/Sundsbroskolan. På fråga 11, under annat, svarade elever på
Ängslättskolan/Sundsbroskolan att de utövade aktiviteter såsom golf och kampsport. Ingen elev från Nydalaskolan var aktiv inom golf eller ishockey. Kan det möjligtvis bero på att dessa idrottsaktiviteter är dyra att utöva?
Av eleverna på Nydalaskolan är de flesta födda i Sverige, men har föräldrar med utländsk bakgrund. Eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan är födda i Sverige och med föräldrar med svenskt ursprung. Nydalaskolans elever bor oftast i lägenhet medan eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan bor i villaområden. Detta stämmer väl överens med stadsdelsbeskrivningen som tidigare nämnts i undersökningen.
Min undersökning stämmer också väl överens med Bourdieus begrepp habitus. Jag har tagit hänsyn till de yttre livsvillkoren såsom boendemiljö, kulturell miljö och
socioekonomiska villkor och funnit att eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan är mer fysiskt aktiva på sin fritid än eleverna på Nydalaskolan. En starkt bidragande orsak till detta tror jag mig också se i att eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan
dessutom har ett utökat antal idrottslektioner varje vecka. Fritiden är också en viktig lärandemiljö för eleverna, där sociala relationer och kroppsligt välbefinnande skapas.
Min undersökning visar att eleverna på Ängslättsskolan/Sundsbroskolan är betydligt mer aktiva både på sin fritid och inom föreningslivet. Dessa elever har en stor fördel gentemot eleverna på Nydalaskolan genom att Bunkefloprojektet har funnits med sedan åk 1 och då forskning visat att ökad fysisk aktivitet ger bättre motorik, som i sin tur ger ökad skelettstorlek, trolig förbättrad koncentrationsförmåga som också påverkar skriv-och läsinlärning
En tänkbar slutsats kan vara att Bunkefloprojektet startade i helt fel stadsdel. Behovet är troligen större i en stadsdel som Fosie, där de socioekonomiska och kulturella
förutsättningarna inte är lika goda som i Limhamn/Bunkeflo. Jag hade nog inte heller fått samma resultat på min undersökning om förhållandena varit omvända, det vill säga, att stadsdelen Fosie och Nydalaskolan ingått i Bunkefloprojektet och stadsdelen
Limhamn/Bunkeflo med skolorna Ängslättsskolan/Sundsbroskolan hade haft idrott 2 gånger/vecka.
Min undersökning visar klart, utifrån min frågeställning, att eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan är betydligt mer aktiva både på sin fritid och i
föreningslivet än eleverna på Nydalaskolan. Det hade dock varit önskvärt och värdefullt att genom intervjuer med idrottslärare, skolsköterskor och rektorer fått en djupare insikt i skolornas arbete angående fysisk aktivitet och bekräftelse på att mina tankar, teorier och slutsatser överensstämmer med frågeställningen som jag utgick ifrån.
5.3 Avslutande tankar och visioner
Som idrottslärare har man ett ansvar för att lågaktiva barn och unga får tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen och att de har kunskaper om betydelsen av fysisk aktivitet för hälsan. Av den anledningen är det extra viktigt att varje skola är
välförsedda med idrottslärare som är utbildade för sin uppgift och att det är tillräckligt med idrottslektioner för eleverna. Två lektioner à 45-50 minuter/vecka är inte
tillräckligt, utan det är önskvärt med daglig idrott eller två 80-minuterslektioner/vecka. Ett ökat antal idrottstimmar är också till stöd och hjälp för elever med motoriska och/eller andra inlärningsproblem.
En annan viktig uppgift är att se och uppmärksamma och slussa vidare de elever som inte självmant söker sig till olika idrottsliga aktiviteter. Handslaget är ett projekt riktat till idrottsföreningarna som regeringen stöder ekonomiskt. Det går ut på att locka fler elever till föreningslivet. Projektet ska inte ersätta de ordinarie idrottslektionerna, utan helst ligga utanför skoltid. Projektet vänder sig i första hand till flickor och elever som inte av sig själva är så aktiva. För de elever som har problem med övervikt kan FYSS vara till stor hjälp. Det är skolsköterskan som remitterar eleven till styrketräning, simning eller annan fritidsaktivitet.
Avslutningsvis önskar jag mig att Bunkefloprojektet får sprida sig till alla skolor, så att alla elever får möjligheter till daglig fysisk aktivitet, får insikt och kunskap om sin egen hälsa, både teoretiskt och praktiskt och därigenom få en oersättlig kunskap för sin framtida utveckling.
Litteraturlista
Skriftliga källor
Bispfors, Yvonne, 1995. Hälsopedagogik – helhetssyn på barn- och ungdomars hälsa. Nyköping, Athena Lär AB.
Ejvegård, Rolf, 1993. Vetenskaplig metod. Lund, Studentlitteratur.
Ekberg, Jan – Eric & Erberth, Bodil. 2000. Fysisk bildning – om ämnet idrott och hälsa. Lund, Studentlitteratur.
Engström, Lars – Magnus & Karin Redelius. 2002. Pedagogiska perspektivet på idrott. Stockholm, HLS Förlag.
Engström, Lars – Magnus, 1999. Idrott som social markör. Stockholm, HLS Förlag.
Engström Lars – Magnus. Skola – Idrott – Hälsa, En presetation av SIH – projektet. Svensk Idrottsforskning, 2004:4. Organ för Centrum för Idrottsforskning. Stockholm, Grafiska Huset AB.
Ericsson Ingegerd. Mer medveten motorisk träning behövs. Svensk Idrottsforskning, 2004:1. Organ för Centrum för Idrottsforskning. Stockholm, Grafiska Huset AB.
Hagström, Ulf; Redemo, Eva; Bergman, Lena, 2000. Låter sig skyddsänglar
organiseras? Hälsofrämjande strategier för ungdomar i utsatta bostadsområden.
Stockholm, Förlagshuset Gothia.
Hartman, Jan, 2004. Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori. Lund, Studentlitteratur.
Hogstedt, Christer; Backhans, Mona. Bremberg; Sven. Lundgren; Bernt; Törnell, Britta; Wamala, Sarah. 2003:12. Välfärd, jämlikhet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut, Stockholm, Palm & Co.
Jansson, Annika & Danielsson, Pernilla. 2003. Överviktiga barn – en handbok för
föräldrar och proffs. Stockholm, Bokförlaget Forum.
Kylén, Jan – Axel, 1994. Fråga rätt vid enkäter, intervjuer, observationer och läsning. Stockholm, Kylén Förlag AB.
Lärarnas Riksförbund, 2004:16. Skolvärlden. Västerås, VLT Press AB.
Medborgarkontoret. Stadsdelsförvaltningen, Limhamn/Bunkeflo, 2005.
Medborgarkontoret. Stadsdelsförvaltningen, Nydala, 2005.
Patel, Runa & Davidsson, Bo, 1994. Forskningsmetodikens grunder – att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund, Studentlitteratur.
Rudberg, Birgitta, 1993. Statistik. Lund, Studentlitteratur.
Ryberg, Lars & Sjöholm, Lars, 1994. Idrott och hälsa – Ha hälsan och må bra. Stockholm, Bonnier Utbildning AB
Thurén, Torsten, 1991. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm, Tiger förlag AB.
Internet
http://www.bunkeflomodellen.com Hämtad från Internet 2005 – 12 – 07 http://www.bunkeflomodellen.com Hämtad från Internet 2005 – 12 – 08 33http://www.bunkeflomodellen.com/upload/science/18_6_Medikament%20040224.pdf Hämtad från Internet 2005 – 12 – 08 http://www.bunkeflomodellen.com/aktuellt/nyheter/103148.htx Hämtad från Internet 2005 – 12 - 08 http://www.malmostad.se/faktaommalmopolitik/statistik Hämtad från Internet 2005 – 11 – 10 http://www.ne.se/jsp/search/article Hämtad från Internet 2005 – 11 – 21 http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/wwwUngaOchForeningsidrotten NYNYNY.pdf Hämtad från Internet 2006 – 01 – 02 http://www.rf.se/files/{0CCC26A1-ABDE-4F9E-8266-4BAABF62A7DE}.pdf Hämtad från Internet 2005 – 12 – 15 http://www.ssd.scb.se Hämtad från Internet 2005 – 11 – 29 http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/7456A448-9F02-43F3-B776-D9CABCB727A9/3512/20051113.pdf Hämtad från Internet 2005 – 12 – 12 34
Bilaga 1
Enkätundersökning rörande mellanstadieelevers (åk 5 och 6) motions
och föreningsaktiviteter.
1) Är du pojke eller flicka? Pojke 1
Flicka 2 2) Vilken årskurs går du i? År 5 1
År 6 2
3) Vilken skola går du på? Nydalaskolan 1 Sundsbroskolan 2 Ängslättsskolan 3 4) Var är du född? Bosnien 1 Danmark 2 Iran 3 Irak 4 Libanon 5 Serbien 6 Sverige 7 Tyskland 8 Turkiet 9 Annat land 10Vilket 5) Var är din pappa född? Bosnien 1
Danmark 2 Iran 3 Irak 4 Libanon 5 Serbien 6 Sverige 7 Tyskland 8 Turkiet 9 Annat land 10Vilket 6) Var är din mamma född? Bosnien 1 Danmark 2 Iran 3 Irak 4 Libanon 5 Serbien 6 Sverige 7 Tyskland 8 Turkiet 9
7) Hur bor du och din familj? Lägenhet 1 Villa 2 8) Hur många idrottslektioner i veckan har du på din skola?
Aldrig 1 1 gånger/vecka 2 2 gånger/vecka 3 3 gånger/vecka eller mer 4 9) Hur många idrottstimmar i veckan har du på din skola?
1 timme/vecka 1 2 timmar/vecka 2 3 timmar/vecka 3 4 timmar/vecka 4 5 timmar /vecka eller mer 5
10) Håller du på med någon idrott på din fritid? Ja 1
Nej 2 Gå till fråga 12 11) Vilken idrott håller du på med? Badminton 1
Du kan kryssa i flera alternativ. Basket 2 Dans 3 Fotboll 4 Innebandy 5 Ishockey 6 Ridning 7 Simning 8 Tennis 9 Annat 10 Vilket
12) Om du svarade Nej på fråga 10. Varför håller du inte på med någon idrott på din fritid? Du kan kryssa i flera alternativ.
För att göra läxor 1
Hjälper till hemma 2
Är med kompisar 3
Spelar dataspel 4
Att det är för dyrt 5 Föräldrarna har inte tid att skjutsa 6 Annat 7 Vilket
13) Är du med i någon idrottsförening? Ja 1 Nej 2
14) Hur länge har du varit medlem i en idrottsförening? 0 – 6 månader 1 7 – 12 månader 2 1 – 2 år 3 3 – 4 år 4 5 – 6 år 5 Mer än 6 år 6 15) Har skolans idrottstimmar påverkat dig att gå med i en idrottsförening?
Ja 1 Nej 2 Vet inte 3
16) Har skolans idrottstimmar påverkat dig att bli mer aktiv på din fritid? Ja 1 Nej 2 Vet ej 3 17) Hur långt är det till din idrottsförening? 5 minuter 1
10 minuter 2 15 minuter 3 20 minuter 4 mer än 20 minuter 5 18) Hur tar du dig till din idrottsförening? Går 1
Buss 2
Cyklar 3
Åker bil med föräldrar 4
Annat 5 Vilket
19) Varför är du medlem i en idrottsförening?
För kompisar skull 1 För att få bättre hälsa 2 För att det är roligt 3 För att mina föräldrar vill 4
För att jag har blivit inspirerad av idrotten på skolan 5 Annat 6 Vilket
20) Hur många dagar i veckan tränar du i en idrottsförening? 1 – 2 dagar 1
3 – 4 dagar 2
Mer än 5 dagar 3
21) Hur många timmar i veckan tränar du i en idrottsförening? 1 timme/vecka 1
2 timmar/vecka 2
3 timmar/vecka 3
4 timmar/vecka 4
5 timmar/vecka eller mer 5 22) Om du hade haft fler idrottstimmar på din skola, hade du varit mer idrottsligt aktiv på din fritid?
Ja 1
Nej 2 Vet inte 3
23) Om du hade haft fler idrottstimmar på din skola, hade du varit mer aktiv inom en idrottsförening? Ja 1
Nej 2
Vet inte 3
24) Har idrottsläraren påverkat dig att bli mer aktiv på din fritid eller i en idrottsförening? Ja 1
Nej 2 Vet inte 3
Jag tackar för din medverkan i enkätundersökningen om motion och föreningsaktiviteter! / STEFAN
