• No results found

En kvalitativ studie om hur hälsa kommer till uttryck i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En kvalitativ studie om hur hälsa kommer till uttryck i förskolan"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

En kvalitativ studie om hur hälsa kommer

till uttryck i förskolan

A qualitative study on how health emerges in preschool

Sara Gustavsson

Vera Sahlström

Förskollärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Slutseminarium: 2018-05-28

Examinator: Mats Lundström Handledare: Jenny Vikman

(2)

2

Förord

Först och främst vill vi tacka vår handledare Jenny Vikman, som har funnits till hands och stöttat oss genom processen av vårt examensarbete. Vi vill även ge ett stort tack till de pedagoger som har avsatt tid och ställt upp på intervjuer och observationer. Utan er hjälp hade vi inte haft möjlighet att genomföra studien.

Examensarbetet har tagit form via gemensamma beslut men en uppdelning av arbetet har varit nödvändig eftersom det funnits begränsad tid och resurser. Sahlström ansvarade för inledning och teoriavsnitt medan Gustavsson ansvarade för tidigare forskning och metodkapitlet.

Gemensamt har båda tagit ansvar i analys- och diskussionsdelen. Alla delar har emellertid skett i samråd med varandra.

(3)

3

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan kommunicerar och omsätter begreppet hälsa i den dagliga verksamheten. För att få syn på detta har studien förhållit sig till tre frågor, hur pedagogerna definierar hälsa, hur de arbetar utifrån det i verksamheten och om det finns en samverkan med vårdnadshavare.

Examensarbetet grundar sig på en kvalitativ forskningsansats, där vi genomfört en fältstudie. De metoder som används i fältstudien är observation och semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barnskötare på två förskolor. Fokusområdet vid observationerna var måltidssituationer, samlingar och utevistelser.

Forskningen utgår från kommunikation ur ett sociokulturellt perspektiv. Utöver det ligger fokus på tidigare forskning om hälsa som bidrar till en helhetssyn om vikten av att kommunicera. Resultatet visar på att pedagoger inte uttrycker hälsa utifrån de riktlinjer som finns, resultatet visar även på att förskolorna saknar resurser och kunskaper för att skapa mer jämlika hälsofrämjande förutsättningar för barn i förskolan.

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning och bakgrund………6

2. Syfte och frågeställningar……….8

3. Teoretisk referensram och tidigare forskning...……….9

3.1 Perspektiv på hälsa………9

3.1.1 Vad är hälsa?...9

3.1.2 Fysisk hälsa………..9

3.1.3 Psykisk hälsa………..10

3.1.4 Social hälsa………10

3.2 Ett sociokulturellt perspektiv………..10

3.2.1 Vad menas med kommunikation?...11

3.2.2 Kommunikation ur ett sociokulturellt perspektiv………..12

4. Litteraturbakgrund & tidigare forskning……….………....13

4.1 Hälsa i förskolan……….13 4.2 Riktlinjer...13 4.3 Fysisk aktivitet………14 4.4 Kost………...15 5. Metod………...17 5.1 Kvalitativ forskningsstudie………..17 5.2 Metodval………..17 5.2.1 Intervju………...……….17 5.2.2 Observation……….18 5.3 Urval………....19 5.4 Genomförande……….19

5.5 Bearbetning av det insamlade materialet……….20

5.6 Reflektion kring genomförandet………..21

5.7 Forskningsetiska principer………...21

(5)

5

6.1 Respondenternas syn på hälsa………..22

6.2 Kommunikation i olika sammanhang………..23

6.3 Tillvägagångssätt som väcker nyfikenhet vid måltider………...26

6.4 Lyssnandets betydelse för kommunikationen………..27

6.5 Rörelse i förskolan………...29

6.6 Föräldrasamverkan………...30

6.7 Resultat av analys………31

7. Diskussion……….33

7.1 Förslag på vidare forskning……….35

8. Referenser……….36

(6)

6

1 Inledning och bakgrund

I dagens samhälle har allt fler har blivit medvetna om vilken betydelse livsstilen har för hälsan. Eftersom hälsa har blivit så uppmärksammat möts vi idag av mängder av råd, vilket gör det svårt att egentligen veta vad som är bäst för oss. I sociala medier sprids budskap snabbt och det blir problematiskt att skilja på det som är fakta och vad som är tyckande (Héllenius, 2017).

WHO (World Health Organisation) såväl som EU-kommissionen (2007) har ur ett globalt perspektiv uppmärksammat en drastisk ökning av övervikt och fetma, särskilt bland barn. I Sverige beräknas vart femte barn vara överviktigt (Sepp, 2013) medan 30 procent av barnen inom den Europeiska Unionen 2016 uppskattades vara överviktiga eller feta. Orsakerna pekade på dåliga kostvanor och låg fysisk aktivitet. Kommissionen accentuerar åldersgruppen 0-12 år som viktig för hälsofrämjande insatser eftersom det är under denna period sunda vanor grundläggs och individen påbörjar tillägnandet av livskunskap. Att vi grundlägger våra matvanor i ung ålder är sedan tidigare känt och det största ansvaret för att matvanorna blir goda ligger hos föräldrarna. Emellertid ”har förskolan en viktig roll i det förebyggande arbetet genom att skapa förutsättningar för alla barn att genom praktisk handling lära sig goda mat-och rörelsevanor” (Sepp, 2013, s. 39).

Livsmedelsverkets nya riktlinjer för förskolan vänder sig inte enbart till kökspersonal utan även till pedagoger. Vikten av den pedagogiska måltiden har lyfts och bör enligt

Livsmedelsverket (2016) utgöra en del av verksamheten för att grundlägga goda matvanor. En av förutsättningarna för arbetet är att personalen ska bli mer medveten om sin roll. Genom att äta samma mat som barnen visar de att det är bra mat. Måltiden ska vara en positiv upplevelse där utrymme för samtal ska finnas (Nyberg, 2009). En annan metod är Sapere, vilken används allt oftare för att väcka barns intresse för mat. Metoden utgår från våra sinnen, grundsmakerna och språket. Syftet är att med hjälp av språket försöka stimulera barn att sätta ord på det de upplever när de smakar på något. (Livsmedelsverket & Sapere International, 2015). Sepp (2013) förespråkar för Sapere-metoden och betonar vikten av att uppmuntra barnen att motivera sina åsikter, snarare än att uttrycka sig med enstaka ord som exempelvis att det är gott eller maten smakar illa. Fokus bör således ligga på att få barnen att beskriva sina preferenser och förklara varför de tycker på ett visst sätt.

(7)

7

En annan aspekt på hälsa är den fysiska aktiviteten som påverkats i takt med den ökade digitaliseringen. Barn är idag mer stillasittande framför exempelvis iPads, telefoner och tv, jämfört med tidigare generationer. Det är ett aktuellt ämne och en pågående debatt om hur stort utrymme fysisk aktivitet bör ha i förskolan och skolan, samt hur det påverkar barns koncentration och lärande. (Ericsson, 2003). Människokroppen behöver rörelse och regelbunden fysisk aktivitet ger positiva effekter på människors hälsa (Raustorp, 2004).

”I dag saknar de allra flesta förskolor rutiner för hur de vill arbeta hälsofrämjande och det är oftast är upp till varje enskild förskollärare att utifrån sin kunskap och värderingar hantera dessa frågor” (Sepp, 2013, s. 40). Således uppkom intresset att titta närmare på pedagogernas medvetenhet och arbetssätt beträffande hälsa i förskolans dagliga verksamhet med utgångspunkt i att vilja betona ämnets angelägenhet i dagens samhälle.

(8)

8

2 Syfte och frågeställningar

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger kommunicerar och omsätter begreppet hälsa i den dagliga verksamheten. Således kommer uppsatsen utgå från följande frågeställningar:

• Vad är pedagogernas syn på begreppet hälsa i förskolan?

• Hur kommunicerar pedagogerna hälsa till barnen i den dagliga verksamheten? • Finns det en samverkan med vårdnadshavare?

(9)

9

3 Teoretisk referensram

I föreliggande avsnitt redogörs för teoretiska perspektiv och begrepp som utgör en del av grunden för analysarbetet. Först definieras och utreds begreppet hälsa, därefter redogör vi kort för den sociokulturella teorin, för att sedan definiera begreppet kommunikation som kommer vara vårt analysverktyg. Kommunikationen beskrivs ur ett sociokulturellt perspektiv då vi anser att samspelet har stor betydelse för kommunikationen.

3.1 Perspektiv på hälsa

Eftersom hälsa är ett brett begrepp behöver det definieras närmare. Således behandlas hälsa utifrån de tre perspektiven fysisk, psykisk och social hälsa.

3.1.1 Vad är hälsa?

Världsorganisationen WHO (World Health Organisation) definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara en frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning” (WHO, 1948). WHO:s övergripande mål beträffande hälsa är att alla människor ska uppnå en så god hälsa som möjligt. Det är en rättighet för alla människor i världen, oberoende av ålder, kön, religion eller funktionsnedsättning. Organisationen talar också om ett tillstånd av välbefinnande, där de menar att hälsa är kopplat till upplevelse. Våra

upplevelser av välbefinnande är personligt och påverkas främst av livssituation och erfarenheter men också av våra drömmar och förväntningar (WHO, 1948). Låt oss titta närmare på vad som innefattar den fysiska, psykiska och sociala hälsan.

3.1.2 Fysisk hälsa

Den fysiska hälsan handlar om hur kroppen mår. Idag vet vi med säkerhet att fysisk aktivitet både förebygger och behandlar i stort sett alla stora folkhälsoproblem. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, hjärtinfarkt, stroke, demens, depression, typ 2-diabetes och några av de vanligaste cancerformerna. (Hellénius, 2016). Enligt Hellénius (2016) är människans kropp gjord för rörelse. Människokroppen är i stort sett likadant

(10)

10

konstruerad som våra förfäders, men våra livsstilar skiljer sig markant från tidigare. Arbeten med lätt rörelse eller mycket stillasittande har ökat. Dessutom ägnar sig barn idag åt allt fler stillasittande aktiviteter. Vidare menar Hellénius (2016) att rörelse är helt nödvändigt för att barnet ska växa och bli en frisk vuxen individ, och för att hålla sig frisk och må bra erfordras fysisk aktivitet genom hela livet.

3.1.3 Psykisk hälsa

Detta är ett svårdefinierat begrepp men i korthet innebär psykisk hälsa att uppleva sin vardag som meningsfull. Ofta talas det om "psykisk ohälsa" som innefattar tillstånd som nedstämdhet, ångest, oro och sömnsvårigheter. Enligt Nussbaum (1990) behöver barn utveckla olika förmågor för att under livet kunna hålla sig friska. Det innebär till exempel förmågan att relatera till andra människor, att använda sina resurser väl samt att lösa problem och att bilda sig uppfattning om vad som är gott och ont. Detta sker i interaktion med andra människor. (Bremberg & Eriksson, 2010).

3.1.4 Social hälsa

Den sociala hälsan handlar om att känna delaktighet i ett socialt sammanhang. Våra sociala behov handlar ofta om tillhörighet, närhet och status. Våra sociala relationer, i familjen, på arbetsplatsen, i skolan och bland vänner och nära och kära är av stor vikt för att känna harmoni i vardagen. ”Barn och unga själva anser att relationerna till andra människor är det som betyder mest för deras hälsa” (Bremberg & Eriksson, 2010, s. 13).

3.2 Ett sociokulturellt perspektiv

Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i den ryske psykologen Lev S. Vygotskijs (1896-1934) forskning och teorier kring barns intellektuella utveckling. Vygotskij menade att lärande inte är en individuell process utan något som sker i samspel med omgivningen. I varje samspelssituation har vi möjlighet att ta till oss kunskaper från våra medmänniskor (Säljö, 2000). En central del i Vygotskijs teoribildning är den proximala utvecklingszonen som handlar om att den mer kompetente vägleder den mindre kompetente (inom ett visst kunskapsfält). Begreppet används som förklaring för hur människor lär sig genom att observera samt delta i ett samspel

(11)

11

med någon som besitter mer kunskap. Tillsammans med den mer kompetenta personen kan den mindre kompetenta personen åstadkomma mer än vad personen hade gjort själv (Strandberg, 2008).

3.2.1 Vad menas med kommunikation?

Ordet ”kommunikation” härstammar från latinets communis, vilket betyder ”gemensam”.

Communicare ”att göra gemensamt” är motsvarande verb och är precis det kommunikation

handlar om:

Kommunikation är att överföra information, dela erfarenheter och ta verbal eller icke verbal kontakt för att skapa mening för två eller fler människor (Askland & Sataoen, 2014, s. 42).

Nilsson och Waldemarson (2016) menar att kommunikationen är livsnödvändig för att uppnå exempelvis hälsa och välbefinnande. Människan kommunicerar den största delen av den vakna tiden för att tillfredsställa psykologiska och sociala behov. Beträffande det fysiologiska behovet har det visat sig att positiv kommunikation och positiva relationer ger ökade förutsättningar för god hälsa och ett långt liv (Adler & Rodman, 2013). Lyssnande, menar Nilsson och Waldemarson (2016) är den viktigaste aspekten för en bra kommunikation, även om denna aspekt i flera fall brister. De framhäver förmågan att lyssna som central för alla som arbetar med människor. Att höra och att uppfatta är inte tillräckligt för kommunikationen. Ett riktigt lyssnande innebär uppmärksamhet, engagemang samt att förstå och reagera för att visa att det som sägs är av betydelse. Wolvin (2010) poängterar att lyssna inte bara innebär att kunna upprepa det någon sagt utan det gäller även att förstå syftet med budskapen och ge svar på ett lämpligt sätt (Nilsson & Waldemarson, 2016). Författarna hävdar å andra sidan att vi lärt oss konsten att inte lyssna. Ljud och oljud som innehåller mängder av budskap omringar oss ständigt i vardagen, och för att inte drunkna i detta flöde av information är det viktigt att kunna stänga av. Däremot kan det medföra att vi fortsätter stänga av budskap i även vanliga och direkta samspel med andra.

(12)

12

3.2.2. Kommunikation ur ett sociokulturellt perspektiv

Säljö (2000) skriver att kommunikation och språkanvändning är helt centrala i ett sociokulturellt perspektiv eftersom de utgör länken mellan barnet och omgivningen. Genom att kommunicera vad som händer i lekar och interaktion, blir barnet delaktig i hur människor i deras omgivning uppfattar och förklarar saker och ting. Säljö (2000) hävdar att det helt vardagliga samtalet är den viktigaste delen i vår kunskapsbildning. Denna kunskapsbildning bidrar till insikter och kunskaper som individen tar med sig och formas av. Vidare skriver Säljö (2000, s. 67) att ”människor lever på kunskaper och insikter som de lånat från andra”. Genom det sociala samspelet kommer vi i kontakt med omvärlden och involveras i tankemönster och handlande som är centralt i vår kulturella omgivning. (Säljö, 2000).

(13)

13

4 Litteraturbakgrund & tidigare forskning

Vi har tittat närmare på vad tidigare forskning säger om ämnet hälsa i förskolan. Forskningen grundar sig på sökorden: förskola, hälsa, rörelse, mat, och kommunikation. Två artiklar om rörelse samt två källor om mat kommer att användas som analysverktyg. I denna del beskrivs även vilka rekommendationer inom fysisk aktivitet som bör följas.

4.1 Hälsa i förskolan

I läroplanen för förskolan finns det ett mål specificerat för hälsa och välbefinnande, som innebär att förskolans verksamhet ska sträva efter att varje barn “utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Lpfö98, 2016, s. 10).

4.2 Riktlinjer

Nordiska näringsrekommendationer (2012) är en upplaga framtagen av en grupp som blev utsedd av den Nordiska Arbetsgruppen för kosthållning, mat och toxikologi (NKMT) under den Nordiska ämbetsmannakommittén för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (ÄK-FJLS Livsmedel). Över hundra experter har deltagit i revideringen. De officiella riktlinjerna från NNR (2012) – Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet för barn och tonåringar är att:

• Barn och tonåringar bör ägna sig åt minst 60 minuter medel- till högintensiv fysisk aktivitet varje dag.

• Fysisk aktivitet i mer än 60 minuter medel- till högintensiv fysisk aktivitet varje dag ger ytterligare positiva hälsoeffekter.

• Aktiviteterna bör vara så varierande som möjligt för att utveckla alla typer av fysisk kapacitet, inklusive hjärt-lungkapacitet, muskelstyrka, smidighet, snabbhet, rörlighet, reaktionsförmåga och koordination. Högintensiv fysisk aktivitet, inklusive muskel- och benstärkande övningar, bör ingå mins tre gånger per vecka.

(14)

14

Dessa rekommendationer är skapade för att leva ett hälsosamt liv med en balanserad kost. NNR (2012) skriver även i sin rapport att den fysiska aktiviteten bidrar till att förebygga hälsorelaterade sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet och vissa typer av cancer. De talar även om vikten av att minska stillasittandet under långa perioder då detta kan öka risken för kroniska sjukdomar.

4.3 Fysisk aktivitet

Pfeiffer (m.fl., 2013) har uppmärksammat folkhälsoproblemet i USA och betonar att fysisk inaktivitet är ett stort problem och att rekommendationer för fysisk aktivitet inte uppnås, särskilt hos barn. På grund av denna iakttagelse har insatser satts in för att öka den fysiska aktiviteten på förskolor. Syftet för studien var att observera effekten av dessa insatser som ligger på fyra olika fokusområden: den fysiska aktiviteten inomhus, den fysiska aktiviteten utomhus, i det dagliga lärandet och i den sociala miljön. För att få igenom en förändring behövde pedagogerna mer kunskap. Detta gjordes bland annat via utbildningar, workshops, nyhetsbrev och egna självinlärningsmetoder. Under några tidigare observationer hade det visat sig att barn var mer fysiskt aktiva utomhus. Därför blev pedagogerna ombedda att skapa möjlighet för inomhusaktivitet som hade samma intensitet som utomhus och under lika lång tid, då vädret inte tillät utomhusaktivitet. Utöver att pedagogerna skulle möjliggöra samma aktivitet inomhus som utomhus fick de även ett mål att uppnå vilket var att skapa minst tio minuter rörelse inomhus dagligen. I studien framkom även att det skedde ett samarbete med vårdnadshavarna till barnen. Vårdnadshavarna fick nyhetsbrev om insatserna och om vad som pågick, i nyhetsbrevet medföljdes idéer och förslag på olika fysiska och roliga aktiviteter för familjer.

Trots utbildningar som inkluderar mat, motion och hygien är barns hälsa en viktig fråga inom förskoleväsendet i Nya Zeeland och Japan. Watanabe och Dickinson (2017) har i denna studie använt sig av en kvalitativ metod och intervjuer med förskollärare. Via dessa två metoder blev olika hälsoproblem identifierade. I Nya Zeeland vad det astma, allergier och tandhygien som ansågs vara de största problemen bland barnen. I Japan identifierades allergier, livsmedel preferenser och sömnbrist. Målet för förskolan ur ett hälsoperspektiv var snarlika för de båda länderna. De siktade på att barnen skulle få en livslång hälsoinformation, förmågan att göra kloka beslut angående deras hälsa i vuxen ålder samt att göra hälsosamma livsval för sig själv

(15)

15

och sina familjer. I studien uttrycktes det att utifrån dessa mål bör hela nationen samt regeringen samarbeta för barns hälsa och för hälsoutbildningar.

En gemensam faktor som förskollärarna både i Nya Zeeland och i Japan påpekade var att vissa hälsoproblem grundas i hemmet. Trots att övervikt inte är ett av de hälsoproblem som utmärker sig i förskolan så utvecklas det till ett allvarligt problem när barnen kommer upp i grundskolan. Orsaken misstänks vara föräldrar som ger sina barn ohälsosamma livsmedel. Det grundas i okunskap och förskollärare vill åtgärda detta genom att hjälpa föräldrarna att förstå genom hälsoutbildningar. I Japan var det bland annat livsmedelspreferenser och sömnbrist som var ett hälsoproblem för barnen, vilket misstänks grundas i för mycket bekvämlighet samt föräldrarnas oregelbundna livsstil då de är upptagna med annat. Det skrivs även att föräldrarna är väldigt beroende av att barnen blir disciplinerade på förskolan på ett sätt som egentligen bör göras i hemmet.

4.4 Kost

Mat-neofobi betyder “rädslan för ny mat” och innebär att människor har en motvilja att äta ny mat samt gärna undviker ny mat. Russell och Worsley (2008)undersöker i sin studie förhållandet mellan livsmedelspreferenser och fobin av nya livsmedel. I studien framgår det att litteratur kring mat-neofobi har blivit mer centralt de senaste åren. Både vuxna och barn kan drabbas av det. Det verkar dock finnas många luckor om förståelsen inom detta ämne speciellt kring den dagliga maten för förskolebarn men även vad det är som orsakar mat-neofobi. Syftet med studien var att skapa mer förståelse inom ämnet och utöka några redan existerande resultat. I undersökningen framkom det att mat-neofobi förknippades med lägre intag av frukt, kött och vissa grönsaker. Resultatet av studien bekräftade att förskolebarns matförhållanden var förknippat med mat-neofobi i olika livsmedel. Det framkommer även att man bör påverka barnens livsmedelsintag och att strategier för att minska mat-neofobi bör övervägas.

En strategi för att motverka mat-neofobi kan vara att använda sig av Sapere-metoden. Livsmedelsverket och Sapere international (2015) skriver att metoden kommer från Frankrike i början av 1970-talet och är skapad av Jacques Puisais. Denna metod utvecklades för att uppleva maten med alla våra sinnen. Sapere är latin och betyder att kunna smaka, veta och känna, tanken är att lära sig mer om sinnena och väcka en nyfikenhet till mat. Att använda sig av Sapere-metoden sägs stärka barns kompetens och förmåga att utforska olika livsmedel och menar därför

(16)

16

på att denna metod kan motverka mat-neofobi. Det finns tre olika verktyg att använda sig av i detta avseende. Det första handlar om exponering, med det menas att låta barnen bekanta sig med livsmedel flera gånger utan att behöva prova. Att bara vara i dess närhet, kanske titta, lukta och peta i början. Det andra tillvägagångssättet är att skapa positiv information kring maträtten, att skapa en positiv och spännande atmosfär och att prata om varifrån maten kommer. Det tredje sättet är att skapa smakbryggor. Genom att servera ett livsmedel med en annan mer accepterad maträtt, på så vis kommer det nya livsmedlet associeras som positivt. De uttrycker även att tvinga barn till att äta kan resultera i minskade chanser för barnet att tycka om livsmedlet i framtiden, och om de känslorna sitter kvar kan det resultera sig i att mat-neofobi stannar kvar livet ut.

(17)

17

5 Metod

I metodavsnittet beskrivs tillvägagångssätten som valts för att realisera studien. I åtta olika delar beskrivs de ställningstagande som tagits med relevant litteratur som utgångspunkt.

5.1 Kvalitativ forskningsstudie

För att uppfylla syftet har en fältstudie utförts som forskningsstrategi för att förstå förhållandet mellan olika faktorer inom ett socialt sammanhang. Detta innebär att fokus riktats mot ett fenomen (hur hälsa kommuniceras). I en fallstudie används en undersökningsenhet istället för flera vilket gör det enklare att gå in på djupet. Då finns en större chans att upptäcka något som inte hade varit lika tydligt vid en studie med flera undersökningsenheter (Denscombe, 2016). Med fallstudie som utgångspunkt och forskningsstrategi föll det sig naturligt för oss att använda kvalitativ metod. Kvalitativ data tar sin form i ord och visuella bilder. När strategier ska kopplas till kvalitativ forskning är det bland annat fallstudie som kommer upp som exempel (Denscombe, 2016). Även Justesen och Mik-Meyer (2011) menar att intervjuer är ett kvalitativt arbetssätt där forskarna intervjuar och sedan tolkar den insamlad data. Detta kan kopplas till det som är skrivet av Denscombe (2016) då intervju blir en form av ord och observationen ger oss en visuell bild.

5.2 Metodval

Eftersom fallstudier uppmuntrar till fler än en metod för att samla data (Denscombe, 2016) valde vi att göra intervjuer och observationer. För att få förståelse för hur pedagoger kommunicerar och omsätter begreppet hälsa i den dagliga verksamheten krävs vetskap om pedagogernas utryck kring begreppet hälsa vilket synliggörs i intervjuer. För att sedan se hur de omsätter hälsa i praktiken behövde vi vara på plats i verksamheten och göra observationer.

5.2.1

1

Intervju

Utgångspunkten för utförandet av intervjuerna var att använda sig av semistrukturerade intervjuer. I denna form av intervju används en guide på vilka frågor som behöver besvaras, men de kan samtidigt vara flexibla och ge intervjupersonerna utrymme att få lov att lyfta fram idéer samt utveckla dem (Denscombe, 2016). Samma frågor har ställts till alla respondenter för att de

(18)

18

skulle få lika möjligheter till reflektion (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Genom att få igång ett samtal med respondenterna mer än att få exakta svar på frågorna upplevde vi att respondenterna kom med egna reflektioner som vi själva inte reflekterat över tidigare. Respondenterna innefattade fyra pedagoger, två förskollärare och två barnskötare vars namn är fiktiva. Samtalen hade fokus på fem frågor:

När jag säger hälsa, hur går dina tankar då?

• Hur tänker du kring hur ni kan applicera hälsa i verksamheten, är det något du reflekterat över?

• Hur jobbar ni med läroplansmålet som säger att barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande?

Finns det någon tanke bakom planerandet av aktiviteter ur ett hälsoperspektiv? • Hur tänker ni kring föräldrasamverkan?

Dessa frågorna utformades för att kunna besvara studiens syfte samt ge en förförståelse för pedagogernas agerande och förhållningssätt under observationerna. För att inte missa något som sades gjordes ljudupptagning via diktafon som sedan transkriberades.

5.2.2 Observation

För att kunna se hur pedagogerna omsätter och kommunicerar hälsa i verksamheten blev det självklart att genomföra observationer - fältarbete i naturlig miljö. Detta val av observation innebär att vi observerade situationer som hade skett oavsett om vi var där eller inte. Vi försökte även att minimera vår närvaro så mycket som möjligt med förhoppningen om att den inte skulle påverka resultatet. Under observationen togs fältanteckningar som innebär att skriva ner vad du ser, hör, känner och tänker medan du är ute på fältet (Denscombe, 2016).

Observationerna delades upp i halvdagar - förmiddagar och eftermiddagar. Under förmiddagarna var vi på plats från 8:00 (frukost börjar) till 12:00 (lunch slutar) och under eftermiddagarna från 11:00 (lunch börjar) till 14.00. Det gjordes två observationer per förskola. Observationerna fokuserade på tre vardagliga sammanhang: samlingar, måltider och utevistelser.

(19)

19

Anledningen till avgränsningen grundas i våra förhoppningar om att det är under dessa tre tillfällen pedagogerna kan ha som mest inflytande ur ett hälsoperspektiv. Under de observationerna låg fokus på hur pedagogerna samtalade och bemötte barnen.

5.3 Urval

Vi valde att intervjua två förskollärare och två barnskötare, en förskollärare och en barnskötare från varje förskola, vars namn är fiktiva. Den ena förskolan är belägen i centrala Malmö med fem avdelningar och den andra ligger i en förort strax utanför Malmö med sex avdelningar. Henrietta (förskollärare) och Nadja (barnskötare) arbetar på den centrala förskolan i Malmö på en avdelning med åldrarna 3–4. Martina (förskollärare) och Maria (barnskötare) arbetar på förskolan utanför Malmö på en avdelning med åldrarna 3–5. Med utgångspunkt i ett bekvämlighetsurval som innebär att en kontakt sedan tidigare etablerats med pedagoger, barn och föräldrar valdes dessa förskolor ut för studien (Bryman, 2011). Det kändes naturligt att intervjua förskollärare då det är de som i första hand ansvarar för den pedagogiska verksamheten. För att få ytterligare perspektiv intervjuades även barnskötare.

Det beslut som togs var att göra intervjuerna först och observationerna därefter. Anledningen var att höra pedagogernas tankar innan deras handlingar för att se om det som sades under intervjun blev synligt i praktiken. Observationerna delades upp i halvdagar för att spara tid och kunna gå igenom materialet tillsammans medan minnet var färskt.

5.4 Genomförande

Efter fastställandet av vad examensarbetet skulle handla om kontaktades två förskolor som vi tidigare haft kontakt med. I samtalet med pedagogerna förklarades det att vi skulle genomföra en studie och gärna hade velat intervjua samt observera dem. Efter att pedagogerna bekräftat att de ville medverka i studien sammanställdes en samtyckesblankett för deltagande i de olika momenten. På samtyckesblanketten framkom information om studien samt information om deras rättigheter i samband med intervju och observation. Det beskrevs även att dessa moment utgick från Vetenskapsrådets fyra principer samt att om de ville veta mer kunde de gå in på deras hemsida (länkad) eller kontakta oss.

(20)

20

Nästa steg i processen var att besluta om vilka frågor som skulle ställas under intervjun, samt vilket fokus observationerna skulle ha (detta är närmare beskrivet i kapitel 4.2.1 om intervju och 4.2.2 om observation). Vi beslutade oss för att göra fyra intervjuer och fyra observationer. Intervjuerna ägde rum på förskolorna, vilket kändes rimligt då det är plattformen för vår studie. Intervjuerna delades upp - vars två gjordes, detta för att spara tid och arbete. På båda förskolorna skedde intervjuerna i ensamhet (forskare och respondent) i konferensrummet. Samma frågor ställdes under de fyra intervjuerna. Efter intervjuerna började vi med observationerna (alla fyra var planerade). Här var fokus att få syn på hur pedagogerna kommunicerade och integrerade med barnen ur ett hälsoperspektiv.

5.5 Bearbetning av det insamlade materialet

Efter sammanställning av transkribering och observationsmaterial valde vi att se över det som var relevant och irrelevant för studien. Vi valde att plocka ut och använda oss av det som var betydelsefullt för studien och dess syfte. Sedan gick vi igenom det material vi strukit under och fick fram olika fokusområden som vi även lade som rubriker i analysen för att göra det tydligt för läsaren om vad som kommer tas upp och analyseras. Vi kategoriserade sedan vårt material efter dessa rubriker för att få en tydlig bild av hur teori och tidigare forskning kan relateras till varandra. Efter att vi sorterat ut vilken empiri som tillhörde vilket ämne började vi ta på oss våra “kommunikations-glasögon” för att se vilken typ av kommunikation som skedde i de olika delarna av materialet. I samband med detta hade vi även den tidigare forskningen i åtanke då vi kunde se en koppling mellan empiri, teori och forskning och upplevde att mycket av den tidigare forskningen kunde stärka det vi sett under observation och hört under intervjuer. I analysen har vi varvat med utdrag från empirin, teori och tidigare forskning för att besvara studiens syfte. I teorin ligger ett fokus på hur kommunikationen sker i samspelen på förskolan och hur respondenterna uttrycker hur de kommunicerar med barnen. Vi har haft utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv då vi ser kommunikationen som ett samspel mellan alla parter och inte en envägskommunikation.

(21)

21

5.6 Reflektion kring genomförandet

Något som vi reflekterat mycket över är ordningen angående intervju och observation. Motivet till att vi valde att göra intervju först var att vi såg pedagogernas svar och uttryck som nödvändiga för att se hur de stämde överens med det som sågs i observationerna. Vi står fortfarande fast vid observation bör utföras efter intervju men reflekterade över att observationer även borde ha gjorts innan intervjuer då personalen blev påverkad och började tänka på hur de agerade utifrån ett hälsoperspektiv. Ur den aspekten fick vi inte till hundra procent se den vardagliga verksamheten utan upplevde att personalen agerade annorlunda. Samt kom flera intressanta frågor upp i efterhand som hade kunnat vara användbara i intervjuerna, detta gick vi miste om eftersom vi började med intervjuerna.

5.7 Forskningsetiska principer

Vi har utgått från vetenskapsrådets fyra olika principer. Den första principen innebär att varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser. Den andra säger att de deltagande kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien. Den tredje innebär att deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet och den sista principen att materialet enbart kommer att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad

.

För att följa dessa etiska principer har vi varit tydliga mot pedagogerna som intervjuats och observerats, både via samtyckesblankett som de läst igenom och skrivit under på samt att vi upprepade dessa principer muntligt. Tillvägagångssättet har varit tydligt, under intervjun spelades samtalet in för att sedan transkriberas, och vid observation gjordes fältanteckningar med penna och papper. Eftersom vårt fokus låg på pedagogerna ansåg vi (i samråd med, handledare och personal på avdelningarna) att det inte behövdes dela ut samtyckesblanketter till barnen. Istället sattes informationslappar upp på avdelningarna så att föräldrar och vårdnadshavare skulle veta vad som pågick. Även våra kontaktuppgifter fanns med om de skulle ha några frågor.

(22)

22

6 Resultat och analys

I detta kapitel ges först en inblick i vad respondenterna har för syn på hälsa, sedan presenteras det empiriska arbetet vilket innefattar intervjuer och observationer. Datan analyseras utifrån kommunikation med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och den tidigare forskning som berör ämnet. Avslutningsvis görs en kort sammanfattning av analysens resultat.

6.1 Respondenternas syn på hälsa

Genom sammanställningen av intervjuerna framgår det att respondenterna mestadels delar uppfattningar och tankar om begreppet hälsa, men att de resonerar utifrån olika perspektiv och har olika fokus. Nedan ges en överblick av pedagogernas syn på hälsa, både personligt och relaterat till verksamheten. Löpande text varvas med citat från pedagogerna.

Henrietta (förskollärare) uttrycker att hälsa i första hand handlar om fysisk aktivitet men nämner även kostens betydelse för hälsan. Vidare gör hon en direkt koppling till vad det innebär i verksamheten.

Här är det ju framförallt att barnen får komma ut varje dag, att de får lov att röra på sig och springa. Och att de får bra mat, att det inte är en massa tillsatser utan att det är lagat från grunden, och ekologiskt såklart men även att de får lära sig “hur mycket kan jag äta, när säger magen stopp?” (Henrietta 2018-04-23)

Nadja (barnskötare) kopplar framförallt hälsa till välbefinnande - vad människan behöver för att må bra. Hon lyfter fram relationer och det sociala (samtalen) som särskilt viktiga aspekter för välbefinnandet.

Hälsa, när jag tänker på det, det är glädje, först och främst. Att barn känner sig trygga och har lust att lära sig. Att kunna säga vad som är fel och vad som är bra, kunna prata om vissa saker. Hur kan du bli glad, hur kan du bli ledsen, hur du växer, vad du behöver,

(23)

23

relationer och den sociala biten. Vi är en del av naturen, hur ska vi göra och vad har vi i samhället? (Nadja, 2018-05-24)

Martina (förskollärare) beskriver hälsa som en samlad bild av kroppens olika behov. Så som rörelse, mat, stimulans av hjärnan, det fysiska och det psykiska och det samlade välmåendet utifrån olika aspekter.

[...] jag tar med mig till förskolan att man inte får lägga för mycket varken på det ena eller det andra hållet, fokus kring mat och rörelse. Allt ska växa utifrån något roligt. Det ska vara kul, det ska vara gott, det ska komma från något positivt [...]. (Martina, 2018-04-23)

Maria (barnskötare) tankar om hälsa är välmående - att må bra, vilket hon främst kopplar till rörelse men kosten berörs också.

[...] att de får vara ute så mycket som möjligt, att få röra på sig och få frisk luft. Och så har vi ju gymnastik. De har mycket bra frukt och mat här, vi har ju precis fått grön flagg här. Och ja... Mycket ekologiskt. (Maria, 2018-04-25)

Utifrån pedagogernas definitioner av hälsa kan det konstateras att alla respondenter mer eller mindre kopplar begreppet hälsa till kost, fysisk aktivitet och välbefinnande. Samtliga pedagoger har flera tankar om hur de olika aspekterna på hälsa kan komma till uttryck i den dagliga verksamheten.

6.2 Kommunikation i olika sammanhang

Enligt Vygotskis (1896-1934) sociokulturella teori är kommunikationen en central del av barnets utveckling då det är denna som utgör länken mellan hen och omgivningen. Kommunikation kan ske på varierande sätt, både genom verbal och icke verbal kontakt (Askland & Sataoen, 2014). Den kommunikation som har utmärkt sig i både observationer och intervjuer är den verbala kontakten. Dock uttrycker Nadja att lärandet blir mer lustfyllt för barnen genom att blanda de olika formerna av kommunikation, exempelvis via lek och musik. Detta går i linje med Martinas

(24)

24

tankar kring hur hälsa bör kommuniceras till barnen. Hon uttrycker att intressen ska utvecklas genom positiva upplevelser. Hennes tankar kan kopplas till hur WHO definierar begreppet välbefinnande, de menar att vårt välbefinnande är kopplat till våra upplevelser. Adler och Rodman (2013) uttrycker att positiv kommunikation samt positiva relationer ökar förutsättningarna för en god hälsa. Dock kan det tolkas som att några av respondenterna inte ser samtal om mat som en positiv form av kommunikation. Något som uttrycks via respondenterna är rädslan för att uttrycka sig fel som i sin tur skadar barnen. Henrietta ger uttryck för att det finns en rädsla när det handlar om att samtala kring mat. Citatet nedan är ett utdrag från intervjun:

Men sen kan det ju också bli överpedagogiskt att säga att ”nu äter du kolhydrater”, ”nu äter du protein”, ”men du får inte äta för mycket kolhydrater” men dom är barn, dom ska inte behöva tänka på hur mycket kolhydrater dom ska äta. (Henrietta, 2018-04-23)

Detta går i linje med vad Martina säger i intervjun om att inte odla för mycket tankar kring mat. Hon tror också att det är lätt att uttrycka sig fel inför barnen och betonar att måltiden ska vara en trevlig stund utan tjat om hur du ska äta och samtal kring vad som är nyttigt och inte. Därför vill hon inte lägga så stor vikt på måltidssituationerna och barns tänkande kring mat. En av de andra pedagogerna har en annan syn på samtalen som kretsar kring mat.

Nadja menar istället att kommunikationen vid matsituationerna är av stor betydelse eftersom det är då möjligheten finns att dela med sig av kunskap till varandra. Detta går i linje med Vygotskijs (1896-1934) tankar kring den proximala utvecklingszonen. Hon menar att pedagogerna i detta sammanhang är den person som besitter mer kunskap kring ämnet och via en kommunikation med barnen expanderar deras utvecklingszon. Citatet nedan är ett utdrag ur intervjun som synliggör hur hon med hjälp av sin kunskap möjliggör utveckling av barnens lärande.

Barnen visste inte vad knäckebröd är för någonting eller var knäckebröd kommer ifrån. Vad är det? Det kommer från affären. Ja, just det, det stämmer, vi köper det från affären. Men var kommer det ifrån, innan det kommer till affären? (Nadja, 2018-04-24)

(25)

25

I exemplet uppstod ett samtal kring knäckebröd. Nadja berättar att ett barn, medan de åt knäckebröd undrade vad knäckebröd är för något och var det kommer ifrån. Ett av barnen svarade då att det kommer från affären, här bekräftade pedagogen att det köps från affären men ställde sedan följdfrågan var det kommer ifrån innan det kommer till affären. Hon berättar att samtalet mellan henne och barnen fortsatte vilket möjliggjorde ytterligare kunskap. Vygotskij (1896-1934) menar att lärandet inte är en individuell process och i denna situation blev det tydligt hur lärandet skedde i ett samspel. Under måltiden uppmärksammade pedagogen ett intresse hos barnen och via den verbala kommunikationen möjliggjordes ett lärandetillfälle. Här visas det att samtal om mat kring matsituationen kan få positiva följder och inte enbart negativa konsekvenser som två av pedagogerna påstod. I denna situation kan även en koppling dras till det Nussbaum (1990) talar om. Hon menar på att för att bibehålla en bra psykisk hälsa behövs förmågan att relatera till andra människor så väl som använda sig av resurser för att lösa problem och bilda sig sin egen uppfattning. I citatet kan det tolkas som att hon ger barnen resurser i form av kunskap kring mat för att de själva sedan ska kunna skapa egna uppfattningar inom det området. En annan aspekt som rör matsituationen som Nadja lyfter fram är ärligheten kring maten och våra sinnen. Hon menar att vuxna många gånger bygger upp en falskhet kring vad de egentligen tycker och tänker om maten som serveras. Många gånger uttrycker vuxna att det är gott trots att de egentligen tycker något annat, och menar på att vuxna istället bör vara ärliga och bygga upp ett samtal kring våra olikheter och sinnen. Det Nadja uttrycker kan kopplas till det Sepp (2013) lyfter fram via Sapere-metoden, där hon betonar vikten av att uppmuntra barn att motivera sina åsikter och inte enbart påpeka om maten smakar bra eller dåligt. I intervjun uttrycker Nadja sig såhär:

[...] var och en ska kunna yttra sig i en grupp, det kan jag tycka så då brukar jag säga ”ja faktiskt, jag håller med dig, maten är inte god men det finns b-vitamin, det finns protein, det finns det och det och vad gör det i din kropp när du äter. Om du äter orkar du mer, annars du blir trött, du blir lättirriterad, så påverkar mat oss om vi inte äter. Så maten är äcklig, jag håller med”. Jag bekräftar dem men talar om att vi ska äta det idag, så mycket som vi kan. (Nadja, 2018-04-24)

(26)

26

Det Nadja uttrycker om hur vuxna borde agera kan tydligt kopplas till det som utspelar sig i en av observationerna under frukosten på en av förskolorna. En pedagog sitter tillsammans med fyra barn vid ett bord. Ett samtal kring havregrynsgröt påbörjas mellan pedagogen och barnen. Barnen påpekar att de inte gillar havregrynsgröt och att det är äckligt. Istället för att säga att gröten är jättegod så bekräftar hon barnen och säger ärligt att hon inte heller tycker om gröt men att hon äter det ändå för att det är bra för magen. Samtalet fortlöper inte men skapar ett lärande om att mat behövs för att må bra trots att allt inte smakar så gott. Dock kan man fundera över vilket lärande som hade skett om samtalet hade fortsatt. Nilsson och Waldemarson (2016) uttrycker att bara att höra och uppfatta inte är tillräckligt för en meningsfull kommunikation, då det krävs engagemang för att skapa betydelse.

6.3 Tillvägagångssätt som väcker nyfikenhet vid måltider

Att kosten är av stor betydelse för hälsan råder det inga tvivel om. Livsmedelsverket har utformat nya riktlinjer som poängterar att personalen behöver bli mer medveten om sin roll vid måltidssituationer. Barn såväl som vuxna kan ge uttryck att ha en motvilja att prova ny mat. Detta kan bero på mat-neofobi vilket rakt av innebär “rädslan för ny mat” (Russell, Worsley, 2008). En metod som sägs kunna motverka mat neofobi är Sapere-metoden. Denna metod är byggd på att använda alla sinnen för att utveckla nyfikenhet till mat. Denna metod uttrycker att barn aldrig ska tvingas i mat då det kan påverka mat-neofobi negativt och stanna kvar livet ut, istället finns det tre olika sätt att motverka den. Genom exponering, positiv information och smakbryggor (Livsmedelsverket & Sapere International, 2015), Sapere-metoden sker genom verbal och icke verbal kommunikation (via samtal och om hur maten presenteras). Nilsson och Waldemarson (2016) menar på att kommunikation är livsnödvändigt för att uppnå hälsa och välbefinnande och via hur Sapere-metoden är uppbyggt kan det tänkas att även de utgår från denna vision. Vid en observation som utspelade sig under lunchen satt en pedagog med några barn vi ett bord. Barnen kommenterade grytan och pedagogen tog tillfället i akt och började utforska grytan. Hon förklarade för barnen att de inte hade ätit den här grytan tidigare men att de kunde se vad som fanns i den. Pedagogen separerade innehållet och visade att det fanns morot, tomat med mera i den. Pedagogen frågade barnen vad de tyckte, de flesta barnen provade att smaka men gillade den inte. Vidare fortsatte pedagogen med att förklara att de inte behöver äta

(27)

27

om de inte tyckte om den, men berömde dem för att de smakade. I den här observationen använde sig pedagogen av Sapere-metoden oavsett om hon var medveten om det eller ej. Den metod som användes av pedagogen i situationen var exponering. Maten lades upp och barnen fick lov att använda de sinnen de kände sig trygga med, vissa smakade medan andra använde sin syn och luktsinne. Här skapar kommunikationen mellan pedagogen och barnen ett välmående, då barnet frivilligt smakar och inte blir pressat till något som hen inte vill, som i sin tur skulle kunna påverka barnet att utveckla mat-neofobi (Russell & Worsley, 2008). I intervjun uttryckte hon även sig så här:

[...] ja och det är ju lite måltidspedagogik, att du tittar på det, du kan smaka det, hur smakar det, hur luktar det, hur ser det ut. så det är mycket man kan gå in på djupet [...] vågar jag smaka på det, ja det var ju rätt så gott. eller nä, jag vill inte smaka… Nä men då har vi tittat och luktat. (Henrietta, 2018-04-23)

Utifrån citatet kan det tolkas som att hon har tankar om hur maten presenteras för barnen och har strategier för att presentera ny mat, detta går i linje med vad Sapere-metoden står för. I en intervju framkommer att en annan pedagog använder sig av två olika tillvägagångssätt under måltidssituationerna. Dels det som ger en positiv och spännande atmosfär. Detta blev synligt i citatet i föregående kapitel i diskussionen om knäckebröd. Och dels exponering som pedagogen ovan iscensätter. Så här uttryckte hon sig:

Jag gillar inte lägga mat på deras tallrikar men många gör detta. ”Jo du måste smaka” men då kan de bli ledsna och förstör hela… Det blir ”jag bestämmer”. Jag har tålamod, väntar. Kanske inte idag, kanske nästa vecka. Bättre att vänta så blir de nyfikna. (Nadja, 2018-04-24)

6.4 Lyssnandets betydelse för kommunikationen

Att lyssna är en av de viktigaste aspekterna för att ha en bra kommunikation menar Nilsson och Waldemarson (2016). Lyssnandet innebär inte endast att upprepa det någon sagt, utan för att vara en bra lyssnare behöver lyssnaren även förstå budskapet för att kunna ge ett lämpligt svar

(28)

28

tillbaka (Wolvin, 2010). Att förstå budskapet är viktigt i ett samspel där det är meningen att vi ska lära oss av varandra (Vygotskij, 1896-1934). Under ett observationstillfälle vid lunchen sitter en pedagog med några barn och samtalar. Här är ett utdrag från samtalet:

Barn: Man blir stark om man äter. Pedagog: Ja man blir jättestark av mat. Pedagog: Vill du ta lite grönsaker?

(Barnet tar majs)

Pedagog: Vill du bara ha majs?

Pedagog: Majs är den enda onödiga grönsaken som finns, den bryts inte ner. (2018-04-26)

Detta samtal kan tolkas som att pedagogen lyssnar men inte förstår barnens budskap då hon inte utvecklar samtalet och det avslutas. Enligt Askland och Sataoen (2014) bör kommunikation vara att överföra information och att dela sina erfarenheter. I dialogen ovan utvecklar inte pedagogen barnens påstående om att man blir stark av mat. Därav går barnet miste om ett lärandetillfälle där pedagogen hade kunnat utveckla och skapat ett meningsfullt och givande samtal utifrån barnets initiativ och intresse där barnen tydligt sökte efter svar.

I intervjun med Maria nämns en strategi de använder som kallas timstock, som innebär att barnen och pedagogerna ska vara tysta i 5-10 minuter medan de äter. Denna strategi har de infört eftersom ljudnivån varit för hög tidigare, så hög att barnen inte kunnat koncentrera sig på att äta. Här kommer ett utdrag ur observationen vid måltiden när timstock ägde rum:

(Barn börjar hosta)

Pedagog: Drack du för snabbt?

Ett barn frågar om hen inte tuggade maten. Pedagog: Man måste tugga.

(Barnen försöker prata vidare om att tugga mat och vatten men pedagogen säger att visaren inte är på femman än så samtalet fortsätter inte). (2018-04-25)

(29)

29

Enligt Nilsson och Waldemarson (2016) blir det naturligt att stänga av ljud och oljud som innehåller flera olika budskap för att inte drunkna i informationsflödet. Ur detta perspektiv är det förståeligt att de har infört timstock, dock påpekar Nilsson och Waldemarson (2016) att lyssnandet är den viktigaste aspekten för bra kommunikation vilket i sin tur blir en brist i denna situation. Maria berättar i intervjun att hon upplever att barnen äter bättre men att en del av samtalet försvinner. Hon kan sakna att samtala med barnen mer kring maten men ofta har det varit så många som pratat samtidigt att ingen kunnat höra vad den andra säger och därmed uppstod inga givande samtal. Här kan det tolkas att Maria blivit van vid att stänga ute informationsflöde under måltiderna då hon är van vid att så många budskap kommer på en och samma gång. Det är precis vad som kan hända enligt Nilsson och Waldemarson (2016) att vanan vid att stänga av vid för mycket intryck kan leda till fortsatt avstängning av budskap vid direkta samspelssituationer.

6.5 Rörelse i förskolan

Under intervjun ställdes frågor om hur inomhusaktiviteter ser ut. Enligt Pfeiffer (et al. 2013) bör pedagoger skapa samma möjligheter för inomhusaktiviteter med samma intensitet och under lika långt tid som om det vore utomhus. Dock var svaret från samtliga av dem att det inte fanns utrymme att ha aktiviteter inomhus. Däremot visade det sig under en av observationerna det motsatta. Strax efter att Martina nämnt att de skulle ha utomhuslekar med barnen såg hon att det började regna och valde därför att ha lekarna inomhus istället. Hon anpassade lekarna för inomhusbruk, här blev barnen delaktiga i valet av aktiviteter och gav uttryck för att ha roligt. Nedan kommer fyra citat från intervjuerna där pedagogerna berättar om hur de tänker om den pedagogiska verksamheten utomhus.

Nä inte direkt, inte inne lika mycket, för vi har ju inte tyvärr något stort utrymme för det, vi har ju inget tomt rum som vi kan samla alla i. (Maria, 2018-04-25)

Rörelse, det är den naturliga rörelsen, sen har jag jobbat på förskolor där vi hade gymnastikrum där vi hade liksom, det naturliga kanske inte är riktigt samma här, men det gäller att uppmana det som är utomhus och det har vi varit jättebra på och mindre bra, så just nu är vi lite sämre på det faktiskt. (Martina, 2018-04-23)

(30)

30

Jag tror det fallerar bort, men sen é det också det, vi har ju inte riktigt dom ytorna att ha gympa. (Henrietta, 2018-04-23)

Alltså vi gör mycket, utmanar barnen jättemycket. Att klättra, alltså koordination, mellan hjärna och fötterna. Hur kan man hoppa över, hur kliver man upp [...]. Det finns klätterställning här. Barn vill gärna. Det är motoriken, vi hjälper dem att lära sig klättra och kunna hantera situationen. Att lära känna kroppen. (Nadja, 2018-04-24)

När det handlar om barnens fysiska aktivitet i förskolan kan det utifrån intervjusvaren tolkas att den fysiska aktiviteten av pedagogerna ses som en mer självklar del i samband med den dagliga utevistelsen. Ute på gården får barnen leka fritt - bland annat springa, klättra, cykla, spela fotboll och gunga. Däremot verkar det saknas ett medvetet tänk bakom aktiviteter och barnens rörelse ur ett hälsoperspektiv. Denna tolkning grundas på det som antyds i intervjuerna. Enligt Nordiska näringsrekommendationer (2012) bör den fysiska aktiviteten varieras så mycket som möjligt för att utveckla alla typer av fysisk kapacitet. Utifrån svaren under intervjun säger de att barnen får leka fritt och att de inte fanns något medvetet tänk kring aktiviteter utomhus. Genom dessa svar kan det upplevas som att barnen inte utövar och varierar olika former av fysisk aktivitet. Rekommendationerna finns för att ha ett balanserat och hälsosamt liv. Genom att inte följa dessa kan det således betyda att barnen inte får samma balanserade och hälsosamma liv som de skulle fått om pedagogerna var med och planerade aktiviteter utifrån olika fysiska variationer. Till följd av att inte ha planerade aktiviteter är det inte bara kroppens fysiska förmåga som blir drabbad, utan även barnens lärande om exempelvis lekar och andra aktiviteter och samtal som hade kunnat uppstå i samspelssituationer med pedagogerna. Detta kan innebära att barnets proximala utvecklingszon inte får samma möjlighet att utvecklas.

6.6 Föräldrasamverkan

Något som framkommer under intervjuerna är att vårdnadshavarna har starka åsikter om sina barns välmående i förskolan. Nadja beskrev det såhär:

(31)

31

Föräldrarna är väldigt noga med matsedeln, de pratar väldigt mycket om detta. De är ganska nöjda med maten men de är petiga. [...] När vi berättat att vi har haft gympa, så blir de jätteglada. De är själva medvetna, de har lite skuldkänslor också. [...] Så de uppskattar att höra att vi har gympa. Vi fick kritik för att vi inte hade det så ofta. (Nadja, 2018-04-24)

Watanabe och Dickinson (2017) uttrycker även i sin studie att föräldrarna är beroende av att förskolan skapar en balanserad vardag för barnen. Detta menar dem grundas i att föräldrarna har oregelbunden livsstil eftersom de är upptagna.

[…] och sen är det nog svårt för oss att göra mer påverkan eller inverkan på hur mycket man ska röra sig hemma. (Henrietta, 2018-04-23)

Det Henrietta säger i intervjun kan gå i linje med vad Watanabe & Dickinson (2017) uttrycker. De beskriver hur övervikt inte är ett problem som utmärker sig i förskolan men är något som utvecklas när barnen kommer upp i skolan vilket kan grundas i okunskap hos föräldrar. Henrietta menar på att det är svårt att göra en inverkan hos föräldrarna om barnens fysiska aktivitet. Detta kan i sin tur tolkas att under förskolevistelsen sätts barnen i fysisk aktivitet av pedagogerna genom att möjliggöra rörelse utomhus. När barnen sedan kommer till skolan finns det ingen lärare som möjliggör rörelse på samma sätt utan den fysiska aktiviteten har enbart barnen själva ansvar för. Här uppstår en krock om föräldrarna då är upptagna som Watanabe och Dickinson (2017) påstår, och inte kan stötta sina barn i den fysiska aktiviteten. Även Nadja uttrycker i intervjun att föräldrarna är stressade då de flesta jobbar åtta timmar om dagen, efter jobb ska de hinna laga kvällsmat, få barnen att äta maten, sedan tvätta dem och få dem i säng. Detta går också i linje med vad Watanabe och Dickinson (2017) hävdar.

6.7 Resultat av analys

Något som framkom var att respondenterna till viss del delade synen på begreppet hälsa, men att de var olikheterna i deras synsätt som präglade hur de använde sig av hälsa i verksamheten. Utifrån deras olikheter framkom det att pedagogerna kommunicerade hälsa på olika sätt. Majoriteten av pedagogerna ansåg att barn inte ska behöva tänka på vad maten har för betydelse.

(32)

32

Därför ville de helst undvika att samtala om maten vid matbordet medan en annan pedagog menade på att det är deras uppgift att förmedla vidare sin kunskap oavsett om det sker vid matbordet eller i något annat sammanhang. Trots att de flesta ansåg att dessa samtal inte borde tas upp vid matbordet så var det ändå något som många av dem gjorde vilket blev tydligt under observationerna där några pedagoger omedvetet använde sig av Sapere-metoden. Vid dessa tillfällen diskuterades maten och dess syfte vilket skapade ett samtalsämne om hälsa även om det inte utgår från att tala om vad barnen bör och inte bör äta. Ett samtal som sker på barnens initiativ där pedagogerna bekräftade barnens frågor. Däremot ställs inga följdfrågor vilket kan leda till att barnen går miste om den kunskap som kunde ha förmedlats vid detta tillfälle. Respondenterna nämner även hur viktigt det är att barnen ska få lov att röra på sig och att de försöker vara ute så ofta som möjligt där de får leka fritt, då det inte finns någon tanke med regelbunden planerad aktivitet. En respondent uttrycker att föräldrar är väldigt måna om att deras barn får vara ute och röra på sig och hon menar att detta kan bero på att föräldrarna själva inte kan lägga tid på att aktivt sysselsätta sina barn med rörelseaktiviteter.

(33)

33

7 Diskussion

Som tidigare nämnt har pedagogerna en delad syn på hälsa men uttrycker även kontraster som i sin tur kom till uttryck på olika sätt i verksamheten. Hur kommer det sig egentligen att majoriteten av pedagogerna helst inte vill samtala om hälsa vid matbordet? Med hänsyn till barnens lärande anser vi att pedagoger bör anamma den pedagog som ansåg att samtalen var ett forum för att dela med sig av sin kunskap, där barnen får ställa frågor i ett naturligt sammanhang som pedagogen bekräftar och ställer följdfrågor. Pfeiffer (m.fl., 2013) skriver i sin studie att pedagogerna behöver mer kunskaper om hälsa för få in insatserna för att förbättra barnens livsstil. Här kan vi fråga oss om det är detta pedagogernas uttalande grundar sig i, okunskap om ämnet och att de därför inte vet hur de ska prata om det. I intervjuerna tog vi upp att det endast finns ett läroplansmål som syftar till hälsa (Lpfö98, 2016). Vid närmare diskussion uppfattade vi att majoriteten av pedagogerna hade tyckt det vore bättre och lättare att tänka ur ett hälsoperspektiv om det hade funnits fler läroplansmål som var tydliga och inte lika tolkningsbart som det nuvarande är.

Beträffande det pedagogerna uttrycker upplever vi att hälsa inte ligger i fokus i förskolans verksamhet och i vissa fall upplevs det som att hälsa är mer en bonus än en prioritet. Trots att det finns tydliga riktlinjer för hur barn ska leva ett hälsosamt och balanserat liv (NNR, 2012), så verkar inte pedagogerna medvetna om detta. Vi tolkar att detta grundar sig i brist på kunskap inom området precis som Pfeiffer (m.fl., 2013) hävdar. Vidare kan det tänkas att det handlar om en osäkerhet hos pedagogerna, vilket kan kopplas till det vi belyser i inledningen. Allt fler blir medvetna om livsstilens betydelse för hälsan men många upplever samtidigt att det blivit svårare att veta vad som egentligen är det bästa. Detta eftersom vi möts av mängder med råd från höger och vänster (Héllenius, 2017). Vidare kan det tolkas som att pedagogerna är rädda för att ha dessa samtal då rädslan att säga eller göra något fel finns, som i sin tur kan påverka barnen negativt.

Sepp (2013) skriver att det oftast är upp till varje enskild pedagog att hantera de frågor som rör hälsa utifrån sina kunskaper och värderingar. Detta ser vi som problematiskt, istället anser vi att pedagoger borde dela med sig av sina tankar till varandra om hur de vill arbeta hälsofrämjande för att skapa en helhetssyn, vilket de inte verkar ha i nuläget. Genom att pedagogerna inte samtalar med varandra, specifikt beträffande deras tankar om osäkerhet vad

(34)

34

gäller samtalen med barnen, försummas helhetsbilden i verksamheten. Vidare kan de då tänkas att barnen inte får samma möjligheter och redskap för att leva ett hälsosamt liv.

Rörelse uttrycks av alla pedagoger som något som är självklart i förskolans dagliga verksamhet. Samtliga pedagoger relaterar barns fysiska aktivitet till den dagliga utevistelsen där barnen får röra sig och leka fritt. De nämner även att de inte har några planerade aktiviteter som knyter an till den fysiska hälsan. Utifrån detta kan det tolkas att de inte följer NNRs (2012) rekommendationer om att den fysiska aktiviteten ska varieras för hela kroppen och dess olika funktioner. Genom att låta barnen hela tiden ha fri lek ute så tänker vi att barnen inte tränar hela sin kropp utan bara vissa delar då barnen, enligt våra tidigare erfarenheter, oftast har sina favoritlekar utomhus och håller sig till dessa. Här anser vi att pedagogerna är viktiga för att skapa en variation för barnen men eftersom de inte har planerade utomhusaktiviteter går barnen även miste om många aspekter inom den fysiskt aktiva delen av hälsan. Om pedagogerna hade skapat mer variation och utmaningar för barnen under utevistelsen, kan det tänkas inte bara påverka barnen positivt utan även nå föräldrarna. Det tror vi kan skapa mer medvetenhet hos dem om vilket behov barnen har för att de ska leva ett hälsosamt liv. Watanabe och Dickinson (2017) uttrycker att hälsoproblem för barn misstänks grundas i hemmet då föräldrar är bekvämliga och är upptagna. Vi skulle vilja påstå att om föräldrarna hade blivit inspirerade av förskolan med roliga aktiviteter och en medvetenhet om att kroppen har många funktioner som behöver bli tillgodosedda via fysisk aktivitet, skulle föräldrarna i sin tur inse vikten av att se till att göra aktiviteter med sina barn. I Pfeiffers (m.fl., 2013) studie framkom det att personalen skickade ut brev som innehöll roliga fysiska aktiviteter för hela familjen, detta tolkar vi gjordes för att nå föräldrarna och göra dem medvetna. Om det visar sig vara svårt att nå föräldrarna via tal om vad som händer på förskolan hade detta kunnat vara ett sätt att nå ut för att skapa bättre förutsättningar för barnen i hemmet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger kommunicerar och omsätter hälsa i den dagliga verksamheten. Genom detta arbete hoppas vi att vi även har belyst för pedagogerna om ämnets angelägenhet i verksamheten. Vikten av att förstå barnens behov för att kunna leva ett hälsosamt liv både som barn men även som vuxna, att ha kunskap om hur de ska ta bra beslut om sin hälsa under hela livet.

(35)

35

7.1 Förslag på vidare forskning

Med utgångspunkt i hur Nya Zeeland och Japan (Watanabe och Dickinson, 2017) arbetar med hälsa och siktar på att ge barnen livslång information för att kunna göra kloka val när det blir äldre både för sig själva och sina familjer har detta fått oss att fundera om synen på hälsa är tillräcklig i de svenska förskolorna. Efter att ha genomfört denna studie upplever vi att pedagoger kan behöva fler resurser för att skapa mer jämlika hälsofrämjande förutsättningar för barn i förskolan. Vi har även fått en större förståelse för hur hälsa ses på i skolan och därigenom börjat tänka på hur adekvat hälsa verkligen är i vår framtida yrkesroll. Det har fått oss att vilja lägga stort fokus på barnens hälsa i förskolan framöver, och genom våra kunskaper men även med utgångspunkt i barnens frågor hjälpa dem definiera hälsa och dess betydelse genom hela livet. Det vi inte vet och kan svara på på plats kan vi ta reda på tillsammans med barnen - vara medforskare.

Vi upplever att pedagogerna saknar viss kunskap för att kunna föra vidare lärdomar om hur barnen ska kunna leva bättre och hälsosammare liv. För att skapa bättre förhållanden för barns framtida hälsa anser vi att det bör forskas mer om hur hälsa kan kommuniceras och omsättas i förskolan, men även i skolan då det är där den tidigare forskningen pekar på att problemen om övervikt tar sin början. Detta hade kunnat innebära att forska om hur Sapere-metoden kan användas på bästa sätt, att göra pedagoger medvetna om den då det verkar vara en strategi att närma sig samtal om kosten. Samt att forska och se vilken kunskap barn får om hälsa genom skolåren, kanske skulle det behövas mer kurser och kunskapsforum för detta så att hälsa genomsyrar hela skolgången och så att hälsa blir en prioritet och inte förbli en bonus.

(36)

36

8 Referenslista

Adler, Ronald B & Rodman, George R (2013). Understanding Human Communication. Oxford University Press

Askland, Leif & Sataoen, Svein Ole (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns

uppväxt. Stockholm: Liber

Bremberg, Sven & Eriksson, Lilly (2010). Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö

Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB: Lund

Ericsson, Ingegerd (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en

interventionsstudie i skolår 1-3. Lund: Lunds universitet Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/7975

Hellénius, Mai-Lis (2017). Livsviktigt!: mina bästa råd för ett långt friskt liv. Göteborg: Tukan

KOM (2007). Europeiska Gemenskapernas Kommission, VITBOK OM En EU-strategi för

hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma. Vol. 279 slutgiltig: Bryssel.

Justesen, Lise & Mik-Meyer, Nanna (2011). Kvalitativa metoder, från vetenskapsteori till

praktik. Studentlitteratur: Lund

Livsmedelsverket (2016) I Sepp, Hanna, Höijer, Karin & Wendin, Karin (2016) Barns matvanor

ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv [Elektronisk resurs]. Uppsala:

Tillgänglig på internet:

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2016/barns_matvanor_sensoriskt_pedago giskt_perspektiv_livsmedelsverket_11_2016.pdf

References

Related documents

Jeg beskrev hva min studie gikk ut på, hva jeg var interessert å studere, hvilke premisser deltagelsen hadde og forklarte også de forskningsetiske prinsippene

databases were searched to identify eligible human studies that measured the buccal bone thickness at delayed implant placement and followed the outcomes at least 12 months

Mitt examensarbete kommer att bestå av en projektredogörelse där samtal med barn och vuxna inom berörda verksamheter ligger till grund för innehållet i min gestaltande

Jag kommer i detta arbete inte att presentera någon patentlösning, enligt mig existerar inte några sådana, på nämnda problematik utan istället försöka föra en normativ

This poster presentation reports from a project which aims to gain a better understanding of the development of literacy in science teaching through the study of meaning construction

Conclusions: We show that MDPC-23 cells possess immune-like cell properties such as LTA-induced IL-6 production and expression of the antimicrobial peptide CRAMP, suggesting

Taken together, although differences in the inhibitory effect by the Ti-peroxy exist between various bacterial species tested in our hands, we conclude that the Ti-peroxy has

På vardagarna lästes Harald Åkerbergs le- dare i Örebro-Kuriren högt för familjen, och på söndagarna fick Henry och hans bror trava de tre kilometerna in till