Hur är det på bifrostinspirerande skolor?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

Hur är det på bifrostinspirerade skolor?

En studie om hur elever på bifrostinspirerade skolor upplever sin skolsituation

Dick

Gullstrand

Lärarexamen 140 poäng Examinator: Lena Holmberg Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Handledare: Lena Persson Höstterminen 2005

Abstract

Undersökningens syfte har varit att ge en bild av hur elever på bifrostinspirerade skolor upplever sin skolsituation samt att belysa eventuella skillnader mellan årskurser och mellan kön. Undersökningen har genomförts på tre bifrostinspirerade skolor och

undersökningsgruppen utgörs av elever från årskurserna 4, 5 och 6 och omfattar knappt 130 elever. Datainsamling har gjorts med hjälp av enkät vid tre olika tillfällen. Resultaten visar att elevernas upplevelse av sin skolsituation är väldigt positiv. En stor del av

undersökningspersonerna anser att de trivs bra i skolan, har en hög studiemotivation, har ett positivt upplevt engagemang från lärarna och är intresserade lektionerna. Pojkar och flickors uppfattning av skolsituationen skiljer sig i många avseenden, allmänt kan sägas att flickorna har en mer positiv syn på skolan jämfört med pojkarna. För flertalet av de studerade

variablerna kan noteras årskursrelaterade skillnader. Dock kan inte inställningen till skolan förklaras med att den sjunker med högre årskurs. Istället visas att pojkarna i femteklass är den elevgrupp som har den minst positiva inställningen till skolan vilket är något förvånande då flickorna i samma årskurs har en väldigt positiv inställning till skolan.

Nyckelord

Innehåll

Sammanfattning………3

Innehåll……….5

1. Inledning………...7

2. Syfte………..8

2.1 Frågeställning……….8

3. Kunskapsbakgrund………...9

3.1 Bifrost………...9

3.2 Målsättning på Bifrost……..………...9

3.3 Bifrost i praktiken………...11

3.4 Lpo 94………...12

4. Tidigare undersökningar………...13

5. Presentation av undersökningsskolorna……….………..15

5.1 Skola 1………..15

5.2 Skola 2………..16

5.3 Skola 3...17

6. Metod………...18

6.1 Enkät………18

6.2 Urval………19

6.3 Genomförande………...20

7. Resultat och Analys……….21

8. Diskussion………....32

9. Slutanalys……….38

Referens………...40

Bilaga 1, 2

1. Inledning

För många elever kan det vara en besvärlig tid att gå i skolan. Alarmerande rapporter om hur dåligt svenska barn mår idag har delgetts oss med rubriker i tidningar och i tv-program. Rykten och diskussioner förs nästan var än jag går att skolan inte är vad den en gång var. Eleverna gör inte vad de ska i skolan och lär sig inte det de ska. Däremot undrar jag vad eleverna själva tycker om att gå i skolan. Jag har under min utbildning på högskola dels genom föreläsningar, men också på min verksamhetsförlagda tid kommit i kontakt med en pedagogik som jag blivit intresserad av. Intresset för en pedagogik som kallas

bifrostpedagogiken har växt fram och gjort att jag vill veta mer om denna pedagogik. Den pedagogiska riktningen kommer från en skola i Danmark där pedagogerna har utvecklat en skola som de tror på. Idéerna har sedan spritt sig och i Sverige idag använder ett antal skolor denna pedagogiska riktning som sin grund i undervisningen. Mitt intresse av denna

pedagogiska riktning har gjort att jag valt att skriva detta arbete. Jag vill i detta arbete jämföra hur elever på bifrostinspirerade skolor och ”vanliga skolor” upplever sin skolsituation.

2. Syfte

Föreliggande undersökning avser att ge en bild av hur elever på bifrostinspirerade skolor upplever sin skolsituation. Dessutom vill jag belysa de skillnader mellan pojkar och flickor och mellan årskurserna som eventuellt finns.

2.1 Frågeställning

• Hur upplever elever på bifrostinspirerade skolor sin skolsituation?

3. Kunskapsbakgrund

I följande kapitel kommer jag i sammanfattande form ta upp Bifrostskolan och dess

målsättning. Dessutom kommer jag att beskriva hur bifrostskolan i praktiken arbetar. Till sist kommer jag att ta upp de föreskrifter i läroplanen som angår det jag vill undersöka.

3.1 Bifrost

En grupp föräldrar och lärare startade 1987 en privatskola i Danmark. Skolan fick namnet Bifrostskolan och grundarna ville skapa en skola på en väldefinierad värdegrund. Sedan 1971 hade några av lärarna redan arbetat med tematiskt arbete och temasamarbete i ett

inskolningsprojekt. Nu ville de tillsammans med föräldragruppen vidareutveckla idéerna. När skolan startade fanns ett 30-tal elever fördelade på årskurserna 1-4, och vid varje nytt år startades en ny förskoleklass. Nu har skolan ett elevantal på 180 elever och 17 stycken heltidsanställda lärare. Klasserna innehåller 18 stycken elever vilket styrelsen står fast vid då skolan menar att 18 elever i en klass är optimalt, eftersom undervisningen ska vara

dialogorienterad och det är viktigt med nära kontakt med barn, föräldrar och skola. Klasserna är uppdelade i olika stadium:

Lågstadiet: förskoleklassen samt år 1-2 Mellanstadiet: år 3-5

Högstadiet 1: år 6-7 Högstadiet 2: år 8-10

Klockan 6.30 öppnar skolan för dagen och fram t.o.m 8.00 ansvarar fritidspedagogerna för verksamheten, vilket de också gör efter klockan 14.00 då de yngre barnens undervisning är slut.1

3.2 Målsättning på Bifrost

Något som bifrostskolan utgår från är teorin om de sju intelligenserna. Den amerikanske psykologen Howard Gardner presenterade 1983 sin teori om att människan inte hade endast en intelligens utan många. Den språkliga och logisk-matematiska var sedan länge välkänt inom skolan då detta varit det skolan koncentrerat sig på alltid. Gardner menade dock att det

fanns en rad andra intelligenser som människan behöver utveckla, såsom musikaliska, kroppslig-kinestetisk, rumslig, självkännedom samt social intelligens. Eftersom alla

människor har alla intelligenser i varierande grad bör barn ges tillfälle att träna och utveckla dessa, menade Gardner. Gardner menade också att människor inte ska lära ämnen och färdigheter för deras egen skull utan för det är det bästa redskapet för att tackla de stora frågorna som vem är jag?, Var är min plats i universum?, Vilka är de andra människorna i världen?, Hur är den fysiska och biologiska världen ut?, Hur är min psykiska värld? Etc.2

På Bifrost menar man att barnen som går på skolan ska utvecklas till kloka och

handlingsduktiga människor. Barnen ska få insikt i naturen och kulturens sammanhang, så de kan handla ansvarigt och realistiskt till ett gott liv, både nu och i framtiden. På Bifrost

respekteras den enkla människans rätt till det bästa möjliga livet i förhållande till de förutsättningar som ges henne.3

Bifrostskolans målsättning beskrivs såhär i en introduktionsfolder som går ut till nya föräldrar:

”Bifrostskolan är en skola

- där barnen kan utveckla sig till kloka och handlingsdugliga människor.

- där barnen får insikt i naturens och kulturens sammanhang, så att de kan vara med

och agera ansvarsfullt och förverkliga ett gott liv både nu och i framtiden.

- som respekterar den enskilda människans rätt till det absolut bästa möjliga liv utifrån

de förutsättningar som ges.”4

På bifrostskolan utgår man från dessa mål men dessa fördjupas i en rad mindre avsnitt.

Glädje är en av de grundstenar som bifrostskolan tycker är viktigt. Att den glädje som eleverna känner vid varje ny upplevelse är viktigt och grundläggande för att barnen ska lära sig något. Man menar att glädjen gör att lärandet blir lustbetonat. ”Vi vill att våra barn ska bli

levnadsglada och ha livsmod. Barn som vill leva det här livet och som är visionära.” 5

Sinnlighet stärker barnets förmåga att tillägna sig kunskaper och förstå världen.

Skolan ska vara den plats där barns känslor stärks genom aktiviteter där sinnen, tanken och händerna samarbetar.

2 _{Bifrostskolan och mötet med Leonardo Da Vinci (2002)} 3 _{www.bifrost.dk}

4 _{Bifrostskolan och mötet med Leonardo Da Vinci (2002)} 5 _{Utdrag från radioprogrammet Krummer (1996)}

Omvärldsförståelse är en annan sak som poängteras på bifrostskolan. Det viktigaste menar man är att barnen ska lära känna sig själv och omgivningen. Detta görs genom att eleverna får erfarenheter och upplevelser med exempelvis natur och kultur. Med nya och gamla, egna och andras erfarenheter som smälter samman kan barnen bli medskapare av en ny kultursyn.

”De skall vara med om att skapa sig själv - sin egen personlighet. De skall ha förståelse för att det är människan som skapar sig själv.”

Fantasin är en viktig sak enligt bifrostskolan eftersom den förenar det sinnena upplever och det förnuftet säger. Med fantasin kan man föreställa sig hur det kunde ha varit och överskrida det som finns här och nu.

3.3. Bifrost i praktiken

För att förstå mer hur bifrostpedagogiken fungerar kommer jag i följande kapitel förklara hur man i praktiken arbetar på Bifrost.

3.3.1. Upplevelse

Bifrostpedagogiken bygger mycket på att eleverna ska få en upplevelse. En upplevelse kan vara att höra ett musikstycke, se ett skådespel från lärarna på skolan eller gå in i ett rum som är dekorerat på ett sätt som ska ge eleverna tankar och intresse för just det tema som eleverna ska arbeta med. Vid en upplevelse tror bifrostpedagogerna att eleverna ska lyssna noga på sig själva medan de upplever, känna ro eller oro, kärlek eller vrede, sorg eller glädje, att man kan få kontakt med sig själv. Skolan menar att musiken är en slags kod som varje enskild

människa kan lösa. Det viktigaste är att känna sig själv, att våga uppleva både enskilt och tillsammans med andra och kunna dela med sig av sina personliga upplevelser.6

3.3.2. Samtal

För att öppna upplevelsen menar man på Bifrost att samtalet är det redskap som ska användas för att just öppna upp upplevelsen. I samtalet sätts ord på föreställningar, tankar och känslor. I samtalet kan barnen ge uttryck för de känslor, tankar och föreställningar som upplevelsen väckt. Det som är viktigt att belysa är att det i samtalet inte handlar om att tänka lika, utan tvärtom att ta fram de individuella bilderna i huvudet, den personliga upplevelsen är det

viktigaste. I samtalet kan barnen inte bara uttrycka sina egna personliga upplevelser, utan de kan också genom att lyssna på varandra och förstå att människor upplever olika. 7

3.3.3 Handling

När det är dags för handling kommer elevernas intresse och vilja in. I boken ”Möjligheternas

barn” som är skriven av pedagoger som jobbat på Bifrostskolan i Danmark tar författarna upp hur handlingen kan se ut. Eleverna hade fått en upplevelse i form av ett musikstycke av den danske kompositören Carl Nielsen. Eleverna fick först samtala om musiken, men pedagogerna blandade sig också in i samtalet. Eftersom Carl Nielsen beskrivit den upplevelse som föregick just det musikstycke eleverna lyssnat på, fick de lyssna till Carl Nielsens upplevelse av en soluppgång över Egeiska havet. Musikstycket fick nu ett nytt perspektiv, nämligen

kompositörens. Barnens spontana reaktion till detta var en önskan att själva uppleva en soluppgång. Barn och vuxna begav sig ut till stadens högsta punkt, en soptipp, och studerade soluppgången genom att rita solens bana och färger varannan minut. Upplevelsen följdes upp av samtal om hur man kunde uttrycka upplevelsen. Barnen kom med förslag om hur man kunde uttrycka upplevelserna, bl. a. genom att skriva dikter, måla och att dansa. Under flera veckors tid arbetade barnen sedan med uttrycksformer. Det blev dikter, koreografi till dans och en stor gemensam bild. Allt slutade med ett intensivt framförande där dans, musik och recitation flätades samman med soluppgångsupplevelsen. Kompositören Carl Nielsen blev till ett temaarbeta. Kompositörens självbiografi Min barndom på Fyn blev en röd tråd genom hela arbetet och man arbetade mer med olika kompositioner som Carl Nielsen skrivit. 8

3.4 Lpo 94

Alla skolor i det obligatoriska skolväsendet har ett ansvar att följa de regler och förordningar som finns i Lpo 949. I denna beskrivs vilket uppdrag skolan har. I min undersökning har jag valt att belysa skillnader på pojkar och flickors upplevelse av skolan, då skolan har ett ansvar att ge en likvärdig utbildning till eleverna. ”Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors

och mäns lika rätt och möjligheter”. Det sätt som flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan bidrar till att forma den uppfattning som de kommer att ha av vad som är manligt och vad som är kvinnligt.

7 _{Abildtrup Johansen m.fl. (2002) s. 14} 8 _{Abildtrup Johansen m.fl. (2002) S. 12-18} 9 _{Lpo 94}

Att trivas i skolan är en förutsättning för att eleverna ska lyckas att uppnå de mål som finns uppsatta. Skolan ska sträva efter att ge eleverna en gemenskap, trygghet och vilja, och ingen ska i skolan utsättas för mobbning eller annan kränkning. Främlingsfientlighet, intolerans och trakasserier ska bekämpas och bemötas med kunskap och öppna diskussioner. Att Sverige blir allt mer internationaliserat innebär också att människors förmåga att leva med och ta tillvara på de kulturella skillnaderna blir allt viktigare. Alla personer som arbetar inom skolan har också ett särskilt ansvar att:

• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet , solidaritet och ansvar för

människor också utanför den närmsta gruppen

• bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor • i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt arbetssätt

Undervisningen i skolan ska anpassas till varje elevs behov och förutsättningar. Elevernas bakgrund, erfarenheter, språk och kunskaper ska ligga till grund för elevernas fortsatta lärande och utveckling. Lärare ska också stimulera, handleda och ge ett särskilt stöd till de elever som av någon anledning har svårigheter att nå upp till målen för utbildningen.

Skolan har ett särskilt ansvar att se till att alla elever ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig i undervisningen. Att eleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt förutsätter att eleverna tar ett större ansvar för det egna arbetet och har inflytande på undervisningen. Lärarens uppgift är därför att:

• se till att alla elever oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt

inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad

• verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i

undervisningen

• tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förbereda

eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle10

4. Tidigare undersökningar

1989 gjordes en undersökning av Anita Wester-Wedman och Ingemar Wedman, båda forskare vid Umeå universitet, om elevers inställning till skolan. Studien gjordes i tre år i klasserna 7-9. Studien innefattade bl. a. studiemotivation och allmän skoltrivsel. Studien gjordes på en skola som inte hade någon speciell uttalad pedagogik. Författarna såg ett positivt resultat, men undersökningen visade också att inställningen till skolan blev sämre ju högre upp i årskurserna eleverna gick. Studiemotivationen och den allmänna skoltrivseln sjönk med stigande årskurs. Elevernas egna uppfattning om sina studieresultat blev mindre positiva med stigande årskurs och intresset för skolan sjönk. Dessutom minskade antalet timmar till läxläsning eleverna ägnade sig åt i veckan betydligt.11

Det framgår tydligt av undersökningen att det föreligger skillnader mellan årskurser, vad gäller uppfattningen av skolan, lärarna och skolarbetet. Skillnaden kan beskrivas som en successiv förändring över årskurserna. Författarna menar att en förklaring till den sjunkande studiemotivationen och den allmänna trivseln kan bero på biologin. Eleverna kommer i högstadiet in i puberteten, vilket innebär såväl kroppslig som emotionell och identitetsmässig utveckling och förändring, vilket kan skapa oro, osäkerhet, emotionell instabilitet som

påverkar beteendet i skolan, engagemanget och koncentrationen för vissa elever. Dock menar Wedman m. fl. att denna iakttagelse av minskat intresse för skolan kan iakttas från såväl låg- som mellanstadiet.12

4.1 Skolverkets rapport

Skolverket har också gjort en rapport om attityder till skolan.13 _{Undersökningen har gjorts på}

3000 elever som går i årskurserna 4-6.

Skolverket kom i sin rapport fram till att de flesta elever trivs bra i skolan och tycker att det de gör i skolan för det mesta är roligt. Sju av tio elever trivs bra med skolarbetet och tre av fyra elever bryr sig mycket om sitt skolarbete. På samtliga frågor om trivsel i skolan är det en större andel flickor än pojkar och en större andel elever i årskurs 4 än i årskurs 6 som svarat att de trivs bra i skolan och med skolarbetet, att de bryr sig om sitt skolarbete och att det de

11 _{Wedman m.fl. (1991) s. 18-21} 12 _{Wedman m.fl. (1991) s. 45-46} 13 _{Skolverket, rapport 256 (2004)}

gör i skolan för det mesta är roligt. En majoritet av eleverna trivs dessutom bra med sina lärare. De upplever att alla eller de flesta lärare undervisar bra, bryr sig om eleverna och behandlar dem rättvist. Också här är det en större andel flickor än pojkar och andel elever i årskurs 4 än i årskurs 6 som menar att de trivs bra med sina lärare. Vidare förklarar skolverket i sin rapport att elever i årskurs 4 i större utsträckning än i årskurs 6 upplever att de ofta får hjälp, uppmuntran och beröm av sina lärare. En något större andel flickor än pojkar tycker att deras lärare hjälper dem, uppmuntrar och stöttar dem, liksom berömmer dem för deras

skolarbete.

Fler än nio av tio elever känner sig alltid eller oftast trygga på sina skolor. Dessutom är de aldrig rädda på rasterna eller till och från skolan. En liten andel är rädda för en eller flera lärare. Dock är var sjätte elev i årskurserna 4-6 rädd för en eller flera elever på skolan. Fler än hälften av eleverna känner att de ofta eller ibland får vara med och bestämma hur de ska arbeta i skolan och hur de ska ha det i klassrummet. Relativt många är dock osäkra på hur ofta de får vara med och bestämma. Undersökningen visar att elever från samma klass inte är riktigt överens om hur ofta de får vara med och bestämma.

Sammantaget visar skolverkets rapport att det är en större andel av de yngre än av de äldre eleverna som är positivt inställda till skolan. Dessutom finns det skillnader mellan pojkar och flickor redan i den yngre åldersgruppen. T. ex. är det vanligare bland äldre flickor än bland äldre pojkar att man känner sig stressad, denna skillnad är inte lika tydlig bland den yngre åldersgruppen. Det är en synbar skillnad i att de yngre flickorna trivs bättre med sin skola, med skolarbetet och med lärarna och bryr sig mer om skolarbetet än vad de jämngamla

pojkarna gör. Skolverket menar att undersökningen visar på att skolan behöver bli bättre på en del områden. Bl. a. menar mer än hälften av de tillfrågade eleverna enbart ibland eller mer sällan upplever att de har arbetsro i skolan. Dessutom behöver mer göras för att motverka mobbning, framförallt bland de yngre eleverna. 14

5. Presentation av undersökningsskolorna

Samtliga skolor arbetar bifrostinspirerat, men självklart skiljer sig skolorna åt i fråga om grad av inspiration av Bifrostskolan i Danmark. Att vara bifrostinspirerad innebär att skolan på ett eller annat sätt tagit del av den pedagogik som bedrivs på Bifrostskolan. Samtliga skolor har på sin hemsida beskrivit att de arbetar bifrostinspirerat. Presentationen innehåller inga

uppgifter om elevernas bakgrund som exempelvis socioekonomiska förhållanden, föräldrarnas utbildningsnivå, familjesituation etc. Information om detta hade kunnat underlätta tolkningen av resultaten och ge en bättre förståelse av elevernas skolsituation, men jag menar att

informationen av enkätundersökningen ändå är så pass omfattande att den ger en relativt fyllig bild av hur eleverna på bifrostinspirerade skolor ser på sin skolsituation. En mer omfattande information av hur skola 3 arbetar med bifrost hade jag önskat, men skolan kunde inte erhålla mig detta.

5.1 Skola 1

Skola 1 ligger på landbygden, belägen mitt i byn. Rektorsområdet innefattar åldrarna 1-16 år, med ca 500 elever, varav cirka 212 elever går i årskurs 1-6 och ca 230 elever går årskurs 7-9. På skolan arbetar man åldersintegrerat, vilket innebär att treor och fyror går tillsammans uppdelat i fyra olika klasser, och femmor och sexor går tillsammans vilka också är uppdelade i fyra olika klasser. Skolan strävar efter att vara en levande social gemenskap som ger

eleverna självförtroende, trygghet och tillit till sin förmåga att kunna lära sig och att våga framträda. På skolan menar man att ett elevaktivt arbetssätt och elevinflytande med delaktighet och engagemang ger arbetsglädje.

En stor del av verksamheten bedrivs i ämnesövergripande teman, vilka inleds med en

gemensam upplevelse. Därefter för pedagogerna en dialog med eleverna för att se vilka tankar som har väckts. Utifrån detta samtal byggs temat upp med hjälp av arbete i verkstäder och kurser i olika ämnen för att temat ska belysas ur olika vinklar. Med stöd av diskussioner, elevernas funderingar, nationella kurs- och läroplaner planerar pedagogerna innehåll och arbetssätt för temat. Bland de äldre eleverna kan det förekomma att de är delaktiga i denna planering. Under höstterminen arbetar skolan med ett gemensamt tema där alla barn från 1-16 år är involverade. Temat startar med en gemensam ”upplevelsedag”. För att kunna genomföra ett gemensamt tema utses en temagrupp med representanter från de olika arbetslagen.

Avslutning av temat sker med en gemensam redovisning, där föräldrarna, syskon och släktingar bjuds in. Under resten av läsåret arbetar arbetslagen och förskolans avdelningar med egna teman. Innehållet i temat bearbetas på olika sätt för att ge förståelse, insikter och kunskaper. Processen ser naturligtvis olika ut beroende på barnens ålder. I grundskolan bearbetas temat genom grundkurser, verkstäder och elevernas egna fördjupningsarbeten. Grundkurserna syftar till att eleverna ska få en djupare insikt av temats innehåll och kan bestå av föreläsningar, lektioner och läxor. I verkstäderna kan eleverna välja att arbeta med t. ex. bild, drama, läs- och skrivarbete, musik, slöjd och laborationer. Eleverna kan också välja att fördjupa sig i något som kan rymmas inom temat. Slutprodukten kan vara såväl en skriven text som en inspelning av något slag. Alla teman avslutas med någon form av redovisning, t. ex. i form av gruppredovisning, mässa, teater, utfärd eller vernissage. Ibland bjuds även nära och kära in för att få ta del av resultatet och de blir viktiga mottagare av elevernas arbete och ansträngningar. Dokumentationen under arbetets gång tillsammans med utvärdering och reflektion är en viktig del av temaarbetet och ser olika ut i skolans olika verksamheter.15

5.2 Skola 2

Skola 2 är belägen i en by i Skåne. Skolan är utspridd på fyra olika lokaler och skolgårdar i byn. Skolan arbetar med en årskurs 3-5 klass och en årskurs 6-7 klass vilka undervisas på olika platser i byn. Temaarbete är det som genomsyrar undervisningen och olika teman varar olika lång tid. Personal på skolan har gjort en jämförelse mellan Bifrostskolan och skolan ifråga som enkelt kan beskrivas såhär:

En jämförelse mellan Bifrostskolan och Skola 2

Bifrostskolan

Fas 1

Fas 2

Fas 3

Fas 4

Redovisning av eget arbete

Fas 5

Kunskapsinvestering

Fas 6

Utvärdering

Fas 7

På skolan menar man att man arbetar på ett bifrostinspirerat sätt och är inspirerade av bifrostskolans metod, men poängterar samtidigt att det är en omöjlighet att kopiera metoden rakt av. Det viktigaste är att man arbetar på ett sätt som pedagogerna själva tror på.

En annan skillnad mellan bifrostskolan och skolan ifråga är att man på bifrostskolan i

Danmark alltid har ett nytt tema. Ett gammalt återkommer aldrig, även om innehållet kan vara likartat. På skola 2 rullar teman på tre år och kan därför komma tillbaka, även om teman inte ser exakt likadana ut.16

De teman som skolan arbetat med är:

• Kultur, Ljud-Ljus-Vatten, Jul och traditioner, Världen; Estetiskt tema

• Sverige från istiden till nya tiden, ekologi, Människan, Kompisar, Estetiskt tema • Religion och vetenskap, Media och kommunikation, Teknik och uppfinningar,

Samhället, Artbiologi, Estetiskt tema

5.3 Skola 3

Skola 3 är en skola belägen på landsbygden utanför en mellanstor stad. Skola 3 är en årskurs 4-6 skola med cirka 45 elever. På skolan arbetar man med tre till fyra temaarbeten under ett läsår. Pedagogerna på skolan har besökt Bifrost skolan i Danmark och undervisningen har sina grundtankar i den Danska skolan. Däremot arbetar skolan med kärnämnena utanför den bifrostinspirerade tanken, vilket dessutom idrotten också gör. Det tematiska arbetet utgår från bifrostskolans tankar med upplevelse och diskussion samt eget arbete som centrala delar i undervisningen. 17

16 _{Uppgifter lämnade av personal på skolan} 17 _{Uppgifter lämnade av personal på skolan}

6. Metod

Jag har valt att använda mig av enkäter för att undersöka mina problemformuleringar.

Anledningen är att jag vill få ett relativt stort antal elever som besvarar mina frågor. Hade jag valt att bara göra undersökningen i intervjuform tror jag att jag hade fått en betydligt snävare bild av vilken inställning till skolan elever på bifrostinspirerade skolor har. Eftersom

intervjuer tar ganska lång tid att genomföra hinner man oftast endast med ett fåtal. Intervjuer beskriver vad ett fåtal personer anser.18

Jag har valt att arbeta med vad författaren Jan Trost beskriver som kvantitativa metoder.19 Trost menar att med kvantitativa intervjuer handlar det om siffror. Trost förespråkar en kvalitativ undersökningsmetod för att fördjupa sig i ämnet. Däremot har jag försökt se för och nackdelar med de olika metoderna och anser att jag med anledning av mina

problemformuleringar får ett tydligare svar på dessa genom att göra enkätundersökningar. Precis som Trost anser jag att det är viktigt att syftet med min studie är det avgörande för vilken slags metod jag använder mig av.

6.1 Enkät

Jag valde att utforma frågorna till min enkät så att de skulle vara lätta att jämföra vilket förklarar varför det finns svarsalternativ till alla frågor. På så sätt är det enklare att jämföra svaren emellan, men det medför också att undersökningspersonerna inte har möjlighet att med egna ord förklara sig på frågorna. Dock används oftast sådana öppna frågor som en

introduktion till en uppföljningsintervju eller som grund till pilotintervjuer. 20 _{En del av}

frågorna är hämtade från en tidigare undersökning21 medan en del är påhittade av mig själv. Många av frågorna på enkäten innehöll fyra svarsalternativ. Just fyra och inte tre för att personen som svarade på enkäten inte skulle välja det i mitten, utan var tvungen att ta ställning. När det funnits fyra alternativ på frågan har jag valt att ge två positiva och två negativa alternativ. Detta för att jag velat sammanställa de positiva och de negativa svaren för

18 _{Bell Judith Introduktion till forskningsmetodik (1995) s. 90} 19 _{Trost Jan Kvalitativa intervjuer (1997)}

20 _{Bell (1995) s. 74} 21 _{Wedman m. fl. (1991)}

sig. Jag kommer sedan i min presentation av resultatet dela in svaren i de positiva och de negativa svaren.

Jag utformade frågorna så att en positivt inställd elev till skolan inte skulle hamna i samma svarskolumn på alla frågorna. På det sättet hade eleven dels vid senare delen av enkäten kunnat slumpmässigt sätta en ring i den kolumn som eleven hela tiden tidigare hade hamnat i, dels hade eleven kunnat bli förvirrad och av den anledningen satt en ring i en annan kolumn för att bryta av mönstret. Trost menar att man bör tänka på att minska risken för

slumpinflytelser när man utformar en intervju eller enkät.22

Jag valde att utforma svarsalternativen till enkäten på olika sätt. De flesta frågor har fyra olika svarsalternativ, men en del har tre medan ett fåtal har två svarsalternativ.23 Anledningen till detta var att jag inte ville ha samma typ av frågor och svarsalternativ för att minska risken för att tråka ut läsaren. För att få en bild av hur eleverna uppfattar sin skolsituation valde jag att dela in frågorna i sex olika grupperingar:

• Allmän skoltrivsel • Studiemotivation • Allmänt välbefinnande

• Upplevt engagemang från lärarna • Möjlighet att påverka skolarbetet • Intresse för lektioner

6.1.1 Urval

För att kunna dra en slutsats om hur elevernas inställning till skolan är anser jag det viktigt att kunna få med ett relativt stort antal undersökningspersoner. Mitt upplägg var därför att låta elever på tre olika bifrostinspirerade skolor besvara frågorna.

Jag valde att studera årskurserna 4-6. Jag ville få med vad eleverna som var relativt unga, men som också gått en längre tid i skolan hade för inställning till skolan. 127 elever besvarade enkäten, bortfallet var 9. Av dessa kommer 67 elever från Skola 1, 23 från Skola 2 och från

22 _{Trost Jan Enkätboken (1994) s. 57} 23 _{Se Bilaga 2}

Skola 3 kommer 37 av de tillfrågade eleverna. Anledningen till den stora skillnaden av antal representanter från de olika skolorna är att skolorna är olika stora. På Skola 1 är alla elever i årskurs 4-6 tillfrågad utom ett 30-tal (då två klasser av praktiska själ inte kunde delta i undersökningen), medan enkäterna besvarats av samtliga elever, utom de som var sjuka vid undersökningstillfället, i Skola 2 och 3. 127 elever besvarade enkäten, bortfallet var 9 stycken.

6.1.2 Genomförande

Först och främst började jag med att ta reda på vilka skolor i min närmiljö som arbetade bifrostinspirerat. Jag fann tre skolor i Skåne och valde att undersöka dessa. Jag ringde och bestämde tid när ett besök skulle passa att genomföra. Jag fick tid att komma till de olika skolorna på tre olika dagar, vilket betydde att jag hade tid att diskutera med personalen på skolorna, och tid till att hjälpa eleverna då frågor uppstod. Detta medförde, tror jag, ett positivt beteende från min sida och att jag inte stressade undersökningspersonerna.

Anledningen till varför jag valde att komma ut och genomföra undersökningarna istället för att skicka iväg enkäten och låta lärarna på skolorna dela ut dem, var att jag nu istället kunde genomföra undersökningarna så lika som möjligt på de olika skolorna. Trost menar att det är viktigt att undersökningarna sker på så lika sätt som möjligt för att få ett trovärdigt resultat.24 Det var också positivt att komma till skolorna och genomföra undersökningen för att vara säker på att få in materialet i tid. Dessutom inhämtades material om de olika skolorna som också varit till stor användning i mitt arbete. På skolorna förklarade jag för eleverna varför jag gjorde denna undersökning och vad jag skulle använda den till. Jag berättade också att

eleverna skulle tänka på att besvara vilken årskurs de gick i och om de var pojke eller flicka. Dessutom förklarade jag att undersökningen var helt anonym och att ingen skulle kunna spåra det de skrev i enkäten. Jag förklarade också vikten av att eleverna skulle besvara frågorna så ärligt som möjligt för att jag skulle få ett så rättvisande resultat som möjligt.

7. Resultat och analys

Enkätfrågorna är uppdelade i olika kategorier, vilka också kommer att vara rubriker för resultatredovisningen. Jag kommer i detta kapitel att redovisa de resultat jag kommit fram till av min undersökning utifrån ovanstående rubriker. Jag kommer att redovisa resultaten utifrån elevernas upplevelse av sin skolsituation, dessutom kommer jag att belysa skillnader i

årskurser och i kön. Analys av resultatet kommer också att redovisas inom de olika rubrikerna.

Till de frågor som hade fyra svarsalternativ har jag valt att sammanställa som två. De som är positiva och de som är negativa till frågan. De tabeller som innehåller alla svarsalternativ finns presenterade som en separat bilaga.25 Jag har valt att inte redovisa skolorna separat då jag tycker det är mer intressant att analysera vad samtliga skolors elever upplever, och eftersom det var olika antal elever från skolorna som besvarade enkäten hade detta kunnat ge en missvisande bild. Jag tror att en redovisning av skolorna separat hade gett en snävare bild av hur elever på bifrostinspirerade skolor upplever sin skolsituation.

7.1 Allmän skoltrivsel

Tabell 7.1 Andel elever i procent som svarat ”Mycket” eller ”Ganska bra” på frågan, ”Hur trivs du i skolan?”.

Hur trivs du i skolan?

87% 76% 100% 87% 94% 97% 100% 97% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Medelvärdet Mycket/Ganska bra

Pojkar Flickor

Eleverna menar som grupp betraktat att de trivs bra i skolan. Över 90 % av de tillfrågade eleverna besvarade att de trivs mycket eller ganska bra på frågan ”Hur trivs du i skolan?”.

Utifrån ålder ser man ingen större skillnad mellan de tillfrågade eleverna. Elevernas svar på frågan är lika positiv i samtliga tre årskurser. Däremot kan man se en viss skillnad mellan pojkarnas och flickornas trivsel i skolan. Flickornas 97% i jämförelse med pojkarnas 89% kan tydas som att flickorna trivs något bättre än pojkarna i skolan. Den grupp som trivs minst bra är gruppen pojkar i femte klass.

Tabell 7.2 Andel elever som svarat ”Mycket” eller ”Ganska roligt” på frågan, ”Hur tycker du det är att gå i skolan?”.

Hur tycker du det är att gå i skolan?

87% 47% 62% 68% 89% 97% _83% 91% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Medelvärde Mycket/Ganska roligt

Pojkar Flickor

Frågan, ”Hur tycker du det är att gå i skolan?”, visar en intressant skillnad vad gäller pojkar och flickor. 68 % av de pojkar som blev tillfrågade anser att de tycker att det är mycket eller ganska roligt att gå i skolan. I jämförelse med flickornas 91 % skulle man kunna tyda det som att flickorna tycker det är roligare att gå i skolan än vad pojkarna tycker, men en uppdelning av pojkarnas svar i årskurs visar en intressant skillnad. Medan pojkarna i årskurs 4 tycker det är roligt att gå i skolan (87 %), tycker däremot sexorna (62 %) men kanske framförallt

femmornas pojkar (47 %) att det inte är lika roligt att gå i skolan. Skillnader i årskurser finns, 88 % av eleverna i årskurs 4 tycker det är mycket eller ganska roligt att gå i skolan och i årskurs 5 svarar 80 % av de tillfrågade samma svar, medan siffran är 76 % i årskurs 6.

Andelen elever som kan tänka sig att sluta i skolan om det hade varit möjligt är låg. Endast 8 % av de tillfrågade eleverna svarade ja på frågan, ”Skulle du sluta i skolan om du hade fått?”. Denna siffra är ganska jämt fördelad över årskurserna, men flickorna har en högre andel som svarade nej på frågan i samtliga årskurser.

Sammanfattningsvis noterar jag att den allmänna skoltrivseln generellt sett är god. Att hela 94 % trivs i skolan visar ett mycket positivt resultat. Däremot trivs flickorna bättre i skolan än vad pojkarna gör. Den grupp som trivs minst positivt i skolan är gruppen pojkar i årskurs 5.

7.2 Studiemotivation

Elevernas egna uppfattning av hur det går för dem i skolan är positiv. 97 % svarar att det går mycket eller ganska bra på frågan, ”Hur går det för dig i skolan?”. Fördelningen är lika positiv i samtliga årskurser och hos både pojkar och flickor.26

Tabell 7.3 Andel elever i procent som svarat ”Ja” på frågan, ”Är du intresserad av skolarbetet?”. År du intresserad av skolarbetet? 75% 65% 50% 68% 100% _97% 67% 88% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Medelvärde JA

Pojkar Flickor

Pojkarna är inte lika intresserade av skolarbetet som flickorna är. 88 % av flickorna jämfört med 68 % av pojkarna svarar på frågan, ”Är du intresserad av skolarbetet?” ja, vilket visar en ganska stor skillnad mellan könen. Dessutom sjunker intresset för skolarbetet med åldern, hos såväl pojkarna som flickorna. Hela 100 % av de tillfrågade flickorna i årskurs 4 tycker skolarbetet är intressant medan 67 % av flickorna i årskurs 6 finner intresse av lektionerna. Samma tendens finns hos pojkarna. Ser man dock eleverna som en grupp är resultatet positivt, då 80 % av eleverna svarat ja på frågan.

Tabell 7.4 Andel elever i procent som svarat ”Mycket” eller Ganska viktigt” på frågan, ”Hur viktig är skolan för dig?”.

Hur viktig är skolan för dig?

87% 76% 79% 80% 89% 97% 94% 94% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Medelvärde Mycket/Ganska viktig

Pojkar Flickor

87 % av eleverna svarar på frågan, ”Hur viktig är skolan för dig?”, mycket eller ganska viktig. Någon större förändring över årskurserna finns inte, men flickorna har en något större andel än pojkarna som anser att skolan är mycket eller ganska viktig. Det sker heller ingen större förändring mellan årskurserna sett utifrån kön.

På frågan ”Gör du ditt bästa i skolan?” svarade 94 % ja eller oftast. Såväl pojkar som flickor anser att de gör sitt bästa i skolan. Skillnad mellan årskurser är inte den heller märkbar, utan en jämn fördelning av att de gör sitt bästa kan utläsas av svaren från enkäten.27

Sammanfattningsvis kan jag notera att eleverna på de bifrostinspirerade skolorna generellt sett har en hög studiemotivation. Skillnad mellan pojkar och flickor finns. Flickorna har en högre studiemotivation i samtliga årskurser och framförallt har de ett större intresse av skolarbetet än pojkarna. Intresset för skolarbetet sjunker också med stigande årskurs.

7.3 Allmänt välbefinnande

Tabell 7.5 Andel elever i procent som svarat ”Sällan” eller ”Aldrig” på frågan, ”Har du känt dig ensam i skolan?”.

Har du känt dig ensam i skolan?

56% 65% 83% 70% 55% 76% 83% _73% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Medelvärde

Sällan/Aldrig

Pojkar Flickor

Av den tillfrågade elevgruppen svarar 72 % sällan eller aldrig på frågan, ”Har du känt dig

ensam i skolan?”.44 % av eleverna som går årskurs 4 upplever att de känt sig ofta eller ibland ensamma i skolan, även om andelen som svarat sällan dominerar. I årskurs 5 är andelen 23 %, och i årskurs 6 endast 5 %. En jämförelse mellan årskursernas elever i kön visar att pojkar och flickor har en relativt jämt fördelad upplevelse av ensamhet på skolan.

På frågan ”Har du haft magont eller huvudvärk i skolan?”, svarade 40 % av de tillfrågade ofta eller ibland. En stor skillnad i årskurserna kan skiljas. Trots att eleverna i årskurs 4 ofta eller ibland kände sig ensamma på skolan upplevde de i betydligt mindre grad att de haft magont eller huvudvärk. Endast 18 % av eleverna i årskurs 4 besvarade frågan med ofta eller ibland. I årskurs 5 var andelen 51 % och 43 % i årskurs 6.28 Däremot skiljer sig inte pojkars och flickors svar på frågan något åt.

Sammanfattningsvis kan jag notera att eleverna i årskurs 4 känner ett mindre positivt välbefinnande än övriga årskurser. Däremot har dessa elever en mindre andel elever som upplever magont och huvudvärk i skolan. Några större skillnader mellan pojkar och flickor finns inte.

7.4 Upplevt engagemang från lärarna

Tabell 7.6 Andel elever i procent som svarat ”Oftast” eller ”Absolut” på frågan, ”Får du den hjälp du vill ha av lärarna i skolarbetet?”.

Får du den hjälp du vill ha av lärarna i skolarbetet?

81% 59% 92% 79% 100% _{97% 94% 97%} 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Medelvärde Oftast/Absolut

Pojkar Flickor

På frågan, ”Får du den hjälp du vill ha av lärarna i skolarbetet?”, svarade 79 % av pojkarna och 97 % av flickorna att de oftast eller absolut fick den hjälp de ville ha. I denna fråga finns det en hel del skillnader mellan pojkar och flickor, och mellan åldersgrupperna. I den grupp pojkar i femte årskurs som jag tidigare visat avvikande resultat ifrån, besvarar knappt 59 % att de oftast eller absolut får den hjälp de vill ha av lärarna. I Årskurs fyra har också pojkarna en mindre procent positiva svar på denna fråga jämfört med flickorna i samma ålder. Flickorna är positiva i samtliga årskurser till om de får hjälp av sina lärare eller inte.

Tabell 7.7 Andel elever i procent som svarat ”De flesta är bra” på frågan, ”Tycker du lärarna på din skola är bra?”.

Tycker du lärarna på din skola är bra?

100% 71% 92% _88% 100% _97% 100% 99% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Medelvärde

De flesta är bra

Pojkar Flickor

Nästa fråga som handlade om upplevt engagemang från lärarna var, ”Tycker du lärarna på

din skola är bra?”. Svarsalternativen som fanns var två, de flesta är bra och de flesta är inte bra. Tittar jag på vad hela elevgruppen svarade är resultatet väldigt positivt. Hela 94 % svarade att de flesta lärarna på respektive skola var bra. Däremot föreligger skillnader mellan ålder och mellan kön. 100 % av eleverna i årskurs 4 tyckte att lärarna var bra. Samma svar menade endast 88 % i femteklass, medan 95 % av sjätteklassarna ansåg att de flesta av deras lärare var bra. För att titta närmre på åldersgruppen femteklassare märker jag också här att det är pojkarna som är mindre positivt inställd till sina lärare än vad flickorna är. Hela 97 % av flickorna svarar att de flesta lärare är bra, att jämföra med 71 % av pojkarna på samma svar. Tittar jag på pojkarna som hel grupp är svaret om att lärarna är bra 88 %, men det är alltså pojkarna i femteklass som drar ner procenttalet då både fjärdeklassare ( 100 %) och sjätteklassare (92 %) har en positiv inställning till lärarna.

Tabell 7.8 Andel elever i procent som svarat ”Väldigt mycket” eller ”Mycket” på frågan, ”Bryr sig lärarna om dig?”.

Bryr sig lärarna om dig?

75% 65% 79% 74% 100% _97% 83% 94% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Medelvärde Väldigt mycket/Mycket

Pojkar Flickor

På frågan ”Bryr sig lärarna om dig?”, finns det skillnad mellan pojkar och flickor. 94 % av flickorna tycker att lärarna bryr sig väldigt mycket eller mycket om dem, och samma svar svarar 74 % av pojkarna. Flickorna tenderar att minska andelen som tycker att lärarna bryr sig om dem väldigt mycket eller mycket med åldern. Svaren är i fjärdeklass 100 %, i femte klass 97 % och i sjätte klass 83 %. Pojkarna däremot svarar i fjärde klass 75 % att de tycker att lärarna bryr sig väldigt mycket eller mycket om dem, medan 65 % i femte klass ger samma svar, i jämförelse med sexorna där siffran istället är 79 %.

Sammanfattningsvis kan jag dra en viss slutsats att av de tillfrågade eleverna finns det en ganska stor skillnad mellan pojkar och flickors upplevda engagemang från lärarna. Generellt sett har flickorna en mer positiv upplevelse av lärarnas engagemang än vad pojkarna har. Pojkarnas upplevelse av lärarnas engagemang blir inte mindre positivt med åldern, men däremot upplever pojkarna i femte klass ett betydligt mindre positivt engagemang från lärarna än vad övriga grupper gör. Flickorna har en väldigt god upplevelse av lärarengagemang.

7.5 Möjlighet att påverka skolarbetet

Tabell 7.9 Andel elever i procent som svarat ”Absolut” eller ”Oftast” på frågan, ”Får du vara med mycket och bestämma om skolarbetet?”.

Får du vara med mycket och bestämma om skolarbetet?

56% _53% 71% 61% 72% 79% 72% 76% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Medelvärde Absolut/Oftast

Pojkar Flickor

På frågan ”Får du vara med mycket och bestämma om skolarbetet?” svarade 70 % av de tillfrågade att de absolut eller oftast fick vara med och bestämma om skolarbetet. En väldigt liten förändring i ålder går att utvisa. Skillnaden mellan pojkar och flickor är något större. 76 % av flickorna tyckte att de fick vara med mycket och bestämma om skolarbetet, medan 61 % av pojkarna svarade samma svar. Mellan flickorna ser jag ingen större förändring över

åldrarna. Däremot anser pojkarnas sjätteklassare att de får vara med mycket och bestämma om skolarbetet, att jämföra med fjärdeklassarnas 56 % och femteklassarnas 53 %.

Sammanfattningsvis kan jag se att av de tillfrågade eleverna har flickorna en mer positiv upplevelse av att de får vara med och bestämma mycket om skolarbetet än vad pojkarna har. Flickorna har en ganska jämn och hög procent som är positivt inställda till ovanstående fråga. Däremot har pojkarnas sjätteklassare en betydligt högre andel som är positivt inställda till

upplevelsen av om de får vara med mycket och bestämma om skolarbetet, än vad pojkarna i fjärde och femteklassare har.

7.6 Intresse för lektioner

Tabell 7.10 Andel elever i procent som svarat ”Absolut” eller ”Oftast” på frågan, ”Tycker du lektionerna på din skola är intressanta?”.

Tycker du lektionerna på din skola är intressanta?

69% 41% 50% 53% 83% 97% 83% 90% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Medelvärde Absolut/Oftast

Pojkar Flickor

73 % av undersökningsgruppen svarade absolut eller oftast på frågan, ”Tycker du lektionerna

på din skola är intressanta?”. Fjärdeklassarna (79 %) och femteklassarna (78 %) var mer intresserade av lektionerna än vad sjätteklassarna (64 %) var. En titt på flickornas intresse av lektionerna visar att 90 % menar att de absolut eller oftast tycker lektionerna på skolan är intressanta. Samma svar ger 53 % av pojkarna. Flickornas femteklassare har en högre andel av elever som svarade absolut eller oftast på frågan (97 %) än vad flickornas fjärde och sjätteklassare gjorde (båda 83 %). Pojkarnas fjärdeklassare har däremot en betydligt högre andel elever som svarade absolut eller oftast på frågan (69 %), jämfört med femte (41 %) och sjätteklassares (50 %).

Tabell 7.11 Andel elever i procent som svarat ”Mycket” eller ”Ganska roliga” på frågan, ”Tycker du lektionerna på din skola är roliga?”.

Tycker du lektionerna på din skola är roliga?

75% 53% 79% 70% 94% 97% 83% 93% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Medelvärde Mycket/Ganska roliga

Pojkar Flickor

På frågan, ”Tycker du lektionerna på din skola är roliga?”, svarade 83 % av de tillfrågade mycket eller ganska roliga. Andelen procent som svarade mycket eller ganska roliga sjönk något med ju högre upp i årskurserna jag tittade. På denna fråga var det av pojkarna,

sjätteklassarna som tyckte lektionerna var roligast, medan gruppen femteklassare inte tyckte att lektionerna var särskilt intressanta jämfört med vad övriga grupper ansåg. 53 % av gruppen pojkar i femteklass svarade mycket eller ganska roliga på frågan. Flickornas femteklassare hade däremot 97 % på motsvarande svar, högst av gruppen flickor.

Sammanfattningsvis kan jag se att flickorna tycker att lektionerna på respektive skola är mer intressanta än vad pojkarna gör. Intresset för lektionerna avtar något med åldern och pojkarna i femteklass upplever lektionerna som mindre intressanta och roliga än vad övriga grupper gör.

8. Diskussion

En undersökning som denna är en enda stor tolkning. Undersökningen är gjord på

bifrostinspirerade skolor och blir därför en tolkning av hur elever på dessa tre olika skolor ser på sin skolsituation. Att dra en slutsats om bifrostpedagogiken är en bättre modell än vad övriga skolor utövar är inget jag kan göra. Däremot finns ett uppslag till vidare forskning där en undersökning av elever som inte går på bifrostinspirerade skolor kan göras. På detta sätt kan man se likheter och skillnader mellan skolor som använder bifrost som pedagogik och de skolor som inte gör det.

Mina Problemformuleringar i detta arbete var:

• Hur upplever och beskriver elever på bifrostinspirerade skolor sin skolsituation? • Vilka skillnader finns det mellan ålder och kön i elevernas upplevda skolsituation?

Det är viktigt att ha i åtanke när man läser detta resultat, analys och diskussion att eleverna inte går i samma klass eller i samma skola, d.v.s. eleverna i årskurs 5 går inte på samma skola utan eleverna kommer från tre olika skolor. Dessutom jobbar samtliga tre skolor med

åldersblandade klasser, vilket kan påverka resultatet på olika sätt.

I detta avsnitt kommer jag att diskutera de resultat som ovan presenterats.

8.1 Allmän skoltrivsel

Den allmänna skoltrivseln är generellt sett god. Ser jag alla eleverna som en stor grupp är svaren mycket positiva. Däremot finns det ganska stora skillnader mellan pojkar och flickor. Flickorna trivs bättre i skolan och tycker framförallt att det är roligare att gå i skolan än vad pojkarna gör. Dessa skillnader syns inte särskilt mycket i fjärde klass, men desto mer i femte och sjätte klass. Jag kan tycka det är något underligt att pojkarna i sjätte klass trivs väldigt bra i skolan, men tycker inte det är roligt att gå i skolan. För mig är dessa två saker förenade med varandra. Trivs jag att gå i skolan tycker jag också att det är roligt att gå i skolan. Detta samband syns inte på sjätteklassarnas resultat vilket jag inte kan förklara på något enkelt eller konkret sätt. Pojkarna i femte klass tycker det är minst roligt att gå i skolan. Här har jag inte heller en förklaring till resultatet, men kanske finns det av en slump ett antal skoltrötta elever i gruppen pojkar i femte klass.

Resultaten är inte förvånande om jag jämför med undersökning av den allmänna skolan genomförd av Skolverket. Elevers uppfattning om skolan är positiv. Fler än åtta av tio elever trivs bra i den skolan de går i. En något större andel flickor än pojkar trivs dessutom bra med och bryr sig mycket om skolan och skolarbetet. 29

8.2 Studiemotivation

Elever på de tre aktuella bifrostinspirerade skolorna har en hög studiemotivation generellt sett. Eleverna är positiva till hur det går för dem i skolan, intresserade av skolarbetet, hur viktig skolan är för dem och om de gör sitt bästa i skolan. Detta är ett mycket positivt resultat och anledningen till varför eleverna har en så pass hög studiemotivation är svår att förklara. Undervisningssättet som används på de aktuella skolorna skulle kunna vara en anledning. Eftersom bifrost handlar om att motivera barnen kan detta vara en anledning till det positiva resultatet. Dock krävs det en större och mer omfattande undersökning för att kunna dra en sådan slutsats. Däremot gäller inte samma positiva studiemotivation alla elever och alla grupper. Pojkarna anser att det går bra för dem i skolan, men menar att de i betydligt mindre grad än flickorna tycker att skolarbetet är intressant. En annan sak att belysa är att

studiemotivationen verkar avta med åldern. Tittar jag på intresset för skolarbetet syns en ganska tydlig trend att intresset blir mindre ju högre upp i årskurserna jag tittar. Eftersom svaren på de övriga frågorna inte visar samma trend kan jag inte dra slutsatsen att elevernas studiemotivation på de aktuella bifrostinspirerade skolorna avtar med stigande ålder. Däremot tycker jag det är viktigt att se på det faktum att eleverna i sjätte klass upplever intresset för skolarbetet betydligt mindre positivt än vad fjärdeklassarna gör.

Skolverket kommer fram till ett liknande resultat. En större andel flickor än pojkar är intresserade av skolarbetet och tycker det är roligt att gå i skolan. En större andel elever i årskurs 4 än i årskurs 6 är positivt inställda till skolan. 30

29 _{Skolverket, rapport 256 (2004)} 30 _{Skolverket, rapport 256 (2004)}

8.3 Allmänt välbefinnande

Eleverna beskriver sitt allmänna välbefinnande som relativt gott och ensamheten minskar med stigande årskurs. En anledning till detta kan vara att en del elever kommer från olika klasser och har blivit placerade i nya klasser i fjärde klass, vilket kan medföra att eleverna inte lärt känna sina klasskamrater ordentligt ännu (undersökningen genomfördes i november). I sjätte klass har eleverna vanligtvis gått två år tillsammans vilket kan förklara resultatet, då eleverna kanske känner sig mer trygga på skolan och omgivningen. Dock ser jag resultatet som positivt då mina erfarenheter är att eleverna blir hårdare och tuffare mot varandra då de kommit upp i sjätte klass. Å andra sidan kan man se det som att sjätte klassarna är äldst på skolan vilket kan ge en känsla av trygghet och minskad känsla av rädsla för äldre, starkare och större elever.

Enligt skolverkets undersökning, precis som denna undersökning visar på, är det vanligare att yngre elever känner sig rädda eller oroliga i skolan och att mobbing är vanligare.31

8.4 Upplevt lärarengagemang

Elevernas upplevelse av engagemanget från lärarna är god. Eleverna är positiva till om de får den hjälp de behöver av lärarna, om de upplever lärarna som bra och om lärarna bry sig om dem. Dock finns det ganska stora skillnader mellan ålder och kön i deras upplevelse av lärarengagemanget. Generellt sett har flickorna en mer positiv upplevelse av engagemanget från lärarna än vad pojkarna har. Flickorna har precis som under rubrikerna allmän skoltrivsel och intresse för lektionerna, en betydligt högre andel elever som svarade positivt. Däremot förklarar inte detta varför flickorna upplever ett större engagemang från lärarna än vad pojkarna gör. Kan det verkligen vara så att lärarna verkligen engagerar sig mer för flickorna på de undersökta skolorna? Detta är självklart inget jag kan dra någon som helst slutsats om, däremot tycker jag det är viktigt att se på de resultat som jag kommit fram till om

lärarengagemanget och konstatera att pojkarna inte upplever samma engagemang som flickorna. En förklaring som jag ser som min högst personliga kommer jag här att delge. Min erfarenhet är att flickor i allmänhet upplever större engagemang från lärarna. Detta tror jag inte beror på att lärarna engagerar sig mindre i pojkarna, absolut inte, utan att flickor har en benägenhet att ha en nära kontakt med sin lärare, vilket jag inte tycker genomsyrar de

”typiska pojkarna”. Min uppfattning är att pojkar i större utsträckning än flickor ofta försöker

klara saker och ting på egen hand och inte har den nära relationen till läraren som flickorna har. Att pojkarna i femte klass också här upplever ett mindre engagemang från lärarna har samband med de tidigare beskrivna resultaten om just denna grupp.

Resultatet är dessutom något som inte stämmer överens med tidigare forskning. I Skolverkets rapport från 2003 visas istället att det inte föreligger några skillnader i resultatet vad gäller flickor och pojkar. Däremot finns skillnader i resultat mellan elever i årskurs 4 och elever i årskurs 6. En större andel elever i årskurs 4 än årskurs 6 trivs bra med sina lärare, upplever sig rättvist och väl behandlade av sina lärare samt upplever att de ofta får hjälp, uppmuntran, stöd och beröm av sin lärare. 32

8.5 Möjlighet att påverka skolarbetet

Resultatet på denna fråga är kanske det som är minst positivt i jämförelse med övriga resultat. Mer än en fjärdedel av de tillfrågade eleverna känner inte att de får vara med mycket och bestämma om skolarbetet. Detta kan tyckas något märkligt då en av huvudgrenarna i bifrostpedagogiken är att eleverna ska få vara med mycket och bestämma om skolarbetet. 33

Däremot kan jag inte jämföra det med andra skolor och kan därför inte konstatera om det är en hög eller låg siffra. En orsak till resultatet kan vara att frågan inte är helt korrekt ställd.34

8.6 Intresse för lektionerna

Upplevelsen av intresset för lektionerna är tämligen positiv på de tre bifrostinspirerade skolorna. En stor majoritet tycker att lektionerna är intressanta och roliga på respektive skola. Flickorna har också här en mer positiv upplevelse av lektionerna på skolorna. Ett samband som inte är så konstigt att räkna ut är att de flickor som jag tidigare beskrivit haft en positiv upplevelse av den allmänna skoltrivseln, studiemotivationen och upplevt lärarengagemang också tycker att lektionerna är roliga och intressanta. Detta är inget förvånande, snarare tvärtom hade det varit förvånande om flickorna i denna fråga plötsligt haft en mindre positiv bild av lektionerna på de respektive skolorna. Också pojkarna följer ungefär det mönster jag

32 _{Skolverket, rapport 256 (2004)} 33 _{Se kapitlet Bifrost i praktiken} 34 _{Se kapitlet Slutanalys}

tänkt mig i denna fråga. Pojkarna tycker lektionerna är mindre intressanta och mindre roliga än vad flickorna gör, och det hade också varit mer förvånande om pojkarna haft en mer positiv bild av lektionerna än flickorna i denna fråga.

En jämförelse med den allmänna skolan visar också ett relativt positivt resultat då tre fjärdedelar av eleverna i årskurs 4-6 bryr sig om sitt skolarbete. Det är också en större andel flickor än pojkar som bryr sig om skolarbetet och tycker att lektionerna är roliga.35

8.7

Avslutande diskussion

En väldigt stor del av de tillfrågade eleverna trivs bra i skolan, har en hög studiemotivation, har ett gott allmänt välbefinnande, en positiv upplevelse av engagemanget från lärare och tycker lektionerna i skolan är intressanta. Ovanstående beskrivning av hur eleverna på bifrostinspirerade skolor upplever skolsituationen ger en väldigt positiv bild. Härmed skulle jag kunna dra slutsatsen att allt är bra på bifrostinspirerade skolor. Denna slutsats går dock inte att dra, istället gäller ovanstående bild långt ifrån alla elever i alla årskurser och kön. Ser man resultatet ur ett annat perspektiv ger resultaten en mer nyanserad och annorlunda bild. Flickorna upplever generellt sett skolan som mer positiv än vad pojkarna gör. Anledningen till detta kan vara många. Det kan av en ren slump vara så att flickorna på just dessa tre skolor i grunden är mer positiva till skolan än sina jämnåriga pojkar. Pojkarna på dessa tre skolor kan dessutom av en ren slump vara något mindre positiva till skolan än sina jämnåriga flickor. Denna teori skulle kunna stämma, jag tycker dock det är något häpnadsväckande att flickorna faktiskt i samtliga frågor har en mer positiv upplevelse jämfört med pojkarna. Inte en enda fråga som jag ställde i undersökningen har en högre andel pojkar placerade i den kolumn som är mest positiv.

Kan det vara så att bifrostpedagogiken lämpar sig bäst för flickor? Denna teori skulle också kunna stämma, men jag kan inte dra denna slutsats då det krävs en betydligt mer avancerad och ingående undersökning för att kunna konstatera. Dock har skolverket kommit fram till liknande resultat då de menar att flickorna trivs bättre i skolan och upplever att de trivs bra med sina lärare i högre grad än vad pojkarna gör. Liknande resultat redovisas från högstadiet36 vilket kan förklara att pojkar och flickor har olika inställning till skolan oavsett ålder.

35 _{Skolverket, rapport 256 (2004)} 36 _{Se kapitlet Tidigare undersökningar}

Den elevgrupp som trivs minst bra är pojkarna i femte klass. De beskriver en mindre positiv upplevelse av skolsituationen. Att dra en slutsats om att bifrostpedagogiken inte skulle gynna denna elevgrupp går självklart inte att göra. Eftersom flickorna i femteklass upplever

skolsituationen som väldigt positiv är det svårt att kunna dra någon som helst slutsats. Min uppfattning är att i elevgruppen pojkar i femteklass finns det, av en ren slump, fler skoltrötta elever och elever som är mindre positivt inställda till skolan, vilket också visat sig i resultatet.

9. Slutanalys

Generellt sett är resultatet av undersökningen mycket positivt. Eleverna på bifrostinspirerade skolor har en väldigt positiv inställning till skolan. Eleverna trivs bra i skolan, har en hög studiemotivation, upplever lärarna som engagerade, får vara med och bestämma om

skolarbetet och är intresserade av lektionerna. Pojkar och flickor är inte en lika god inställning till skolan. Flickorna har en något bättre inställning än vad pojkarna har. Detta är inget som gäller enbart för bifrostinspirerade skolor då undersökningar visar att detta är fallet även i den allmänna skolan. Den allmänna skolan kännetecknas också av att inställningen till skolan blir sämre ju högre upp i årskurserna man studerar. Detta är något som inte kännetecknar de bifrostinspirerade skolorna, vilket måste ses som väldigt positivt.

Vad gäller enkäten så var frågorna utformade utifrån sex olika grupperingar. Anledningen till detta var att jag ville ha hjälp av dessa då jag presenterade resultat, analys och diskussion. Judith Bell, författare av Introduktion till forskningsmetodik menar att det är viktigt när man utformar en enkät att man ägnar uppmärksamhet åt hur man ska analysera och diskutera resultatet.37 Jag valde att utforma frågorna på ett så korrekt sätt som möjligt. Det är viktigt att i enkätfrågor inte använda ledande, värderande, hypotetiska, stötande eller känsliga frågor, då detta kan påverka undersökningspersonen på olika sätt.38 Jag anser att frågorna har haft den innebörd jag velat ta reda på och jag anser att det varit en stor fördel att gruppera frågorna när jag sedan arbetat med resultat och analys- och diskussionsavsnitten. Dock anser jag att fråga 14 i enkätundersökningen har vissa brister.39 Frågan jag ställde var: Får du vara med mycket

och bestämma i skolarbetet? På detta sätt får intervjupersonen ta ställning till vad mycket innebär. Att vara med mycket och bestämma om skolarbetet kan tolkas på olika sätt av olika personer. Det en person anser som mycket tycker en annan är ganska lite. Detta är helt beroende av vad den enskilde personen anser som mycket. Det blir därför svårt för mig att tolka svaren då min uppfattning av mycket kan skilja sig mot undersökningspersonens

uppfattning. Jag skulle ha tagit bort ordet mycket för att kunna tolka resultatet av frågan på ett mer korrekt sätt. Detta kan ha påverkat resultatet då denna fråga avvek sig något mot övriga resultat. Min undersökning hade kunnat handla mer om undervisningen och skolarbetet för att på så sätt tränga in mer på djupet i bifrostpedagogiken, men eftersom mitt syfte var att ta reda på elevernas upplevelse av skolsituationen anser jag att jag inte kunnat rikta in mig på enbart

37 _{Bell (1995) s. 73} 38 _{Bell (1995) S. 78-80} 39 _{Se Bilaga 2}

undervisning och skolarbete. Alternativt hade en utgångspunkt i bifrostpedagogikens mål varit en bra undersökningsprofil för att just ta reda på hur pedagogiken fungerade. Dock hade det blivit en helt annan undersökning än den jag önskade. Min undersökning har brister vad gäller jämförelse med övriga skolan. Detta är inget jag hade möjlighet att undersöka då tiden för arbetet var för liten, däremot anser jag att denna undersökning kan vara underlag för en sådan vidare forskning. Den metod som jag använt mig av anser jag var den bästa för att undersöka mitt syfte med arbetet.

Referens

Abildtrup Johansen, Bodil, Rathe Anna Louise, Rathe Jörgen, (1996; sv

översättning 2002) Möjligheternas barn, Nordisk Forlag AS

Bell, Judith, (1987; sv översättning 1995) Introduktion till forskningsmetodik

Andra upplagan, Lund

Moe Björn, Sinnen i samspel, Förlaghuset Gothia

Trost, Jan, (1994) Enkätboken, Lund

Trost, Jan, (1997) Kvalitativa undersökningar Andra upplagan, Lund

Skolverket. 2004. Yngre elevers attityder till skolan 2003. Rapport 256

Wester – Wedman, Anita, Wedman, Ingemar, 1991. Hur har dom det på

högstadiet? En studie av en högstadieskolas elevers inställning till skolan

Bifrostskolan och mötet med Leonardo da Vinci,

2002 SAMA Förlag

Pedagogisk rapport 33

Lpo 94

www.bifrost.dk

, 2005-10-11

Bilagor

Bilaga 1 – Tabeller som inte presenteras i arbetet

Bilaga 2 – Enkät

Bilaga 1 – Tabeller som inte presenteras i arbetet

Hur går det för dig i skolan?

97% 98% 98% 97% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årsurs 6 Medelvärde Mycket/Ganska bra

Serie1

Gör du ditt bästa i skolan?

97% _90% 95% 94% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Medelvärde Ja/Oftast

Serie1

Skulle du sluta i skolan om du hade fått?

4% 8% 9% 7% 0% 2% 4% 6% 8% 10%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Medelvärde JA

Serie1

Har du haft magont eller huvudvärk i skolan?

18% 51% 43% _40% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Medelvärde Ofta/Ibland

Bilaga 2 - Enkät

Enkätundersökning

Jag går årskurs:

4 5 6

Jag är:

Pojke Flicka

1. Hur trivs du i skolan?

Mycket bra Ganska bra Inte så bra Inte alls bra

2. Hur tycker du det är att gå i skolan?

Mycket roligt Ganska roligt Ganska tråkigt Mycket tråkigt

3. Skulle du sluta i skolan om du hade fått?

Ja Kanske Nej

4. Hur går det för dig i skolan?

Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt

5. Är du intresserad av skolarbetet?

Ja Nej

6. Hur viktig är skolan för dig?

Mycket viktig Ganska viktig Ganska oviktig Mycket oviktig

7. Gör du ditt bästa i skolan?

Ja Oftast Ibland Nej

8. Har du känt dig ensam i skolan?

9. Har du haft magont eller huvudvärk i skolan?

Ofta Ibland Sällan Aldrig

10. Får du den hjälp du vill ha av lärarna i skolarbetet?

Absolut inte Inte riktigt Oftast Absolut

11. Tycker du lärarna på din skola är bra?

De flesta är bra De flesta är inte bra

12. Bryr sig lärarna om dig?

Väldigt mycket Mycket Lite Väldigt lite

13. Får du vara med mycket och bestämma om skolarbetet

Absolut Oftast Sällan Aldrig

14. Tycker du lektionerna på din skola är intressanta?

Absolut Oftast Sällan Aldrig

15. Tycker du lektionerna på din skola är roliga?

Mycket roliga Ganska roliga Ganska tråkiga Mycket tråkiga