• No results found

"Ju fler vilsna själar, desto mer ökar behovet av vägledning"

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Ju fler vilsna själar, desto mer ökar behovet av vägledning""

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

”Ju fler vilsna själar, desto mer ökar

behovet av vägledning”

En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares utbildning, kompetenser och arbete utanför utbildningsväsendet

”The more lost souls, the more need for

career guidance”

A qualitative study of professional counselors education, skills and work outside the educational system

Linn Norgren

Lisa Carlström

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-31

Examinator: Frida Wikstrand Handledare: Mikael Ottosson

(2)
(3)

Sammanfattning

Tidigare forskning visar att den förändrade arbetsmarknaden innebär att individer inte längre gör livslånga karriärval. Individer har ett ökat behov av vägledning i kontexter även utanför utbildningsväsendet. Det innebär att studie- och yrkesvägledares traditionella arbetsmarknad inom skolväsendet inte längre räcker för att möta efterfrågan. Vi har därför valt att undersöka hur nyexaminerade studie- och yrkesvägledare upplever utbildningen, sina kvalifikationer och kompetenser i relation till hur de ser på behovet av vägledning utanför utbildningsväsendet. Våra frågeställningar är således: Hur uppfattar nyexaminerade studie- och yrkesvägledare sina kvalifikationer och kompetenser efter avslutad studie- och yrkesvägledarutbildning? samt Hur ser nyexaminerade studie- och yrkesvägledare på behovet och efterfrågan av vägledning i kontexter utanför utbildningsväsendet? Vi har kvalitativt intervjuat sex studie- och yrkesvägledare och analyserat resultatet med de teoretiska begreppen kvalifikation, kompetens och profession samt NICE professionsriktlinjer för karriärvägledare i Europa.

Resultatet visar att studie- och yrkesvägledaryrket är ett yrke i progression mot professionalisering, och att utbildningen ger bred kompetens, främst inom utbildningsväsendet. Det framkommer olika aspekter kring huruvida studie- och yrkesvägledare anser sig kunna arbeta i kontexter utanför utbildningsväsendet med till exempel långtidsarbetslösa. De saknar formell kompetens och verktyg från utbildningen för att arbeta inom områdena för rehabilitering och omställning. Vår slutsats är att det ökade behovet och efterfrågan av vägledning som ett livslångt lärande ställer nya krav på utbildningen.

Nyckelord:

Studie- och yrkesvägledare, Kvalifikation, Kompetens, Arbetsmarknad, Utanför utbildningsväsendet

(4)

Förord

Vi vill först och främst tacka oss själva för allt stöd vi gett varandra samt vår handledare Mikael Ottosson från Malmö Universitet för all givande konstruktiv feedback under arbetets gång. Vi vill också tacka våra sex informanter som genom sin medverkan gjort undersökningen möjlig. Vi författare har i stort sett träffats varje dag och skrivit det mesta tillsammans. I bakgrundskapitlet har Lisa ansvarat för utbildningens uppkomst och historia medan Linn har ansvarat för arbetsmarknadens föränderlighet. Vi har gjort en uppdelning inom teorikapitlet där Lisa har ansvarat för NICE medan Linn tagit ansvar för professionsteorier. Kompetensdelen har skrivits tillsammans. Uppsatsens övriga delar såsom sammanfattning, förord, tidigare forskning, analys, resultat, metod, diskussion och slutord har skrivits tillsammans. Lisa har ansvarat för innehållsförteckningen, formalia samt bilagor och Linn har kontrollerat referenslistan och källhänvisningarna. Uppsatsen samtliga delar har kontrollerats och skrivits samman av båda författarna.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte ... 2

1.2 Frågeställningar... 2

2. Bakgrund ... 3

2.1 Studie- och yrkesvägledningens uppkomst, historia och utbildning ... 3

2.2 Arbetsmarknadens föränderlighet ... 5

2.3 Beslut kring vägledningsinsatser ... 6

3. Tidigare forskning ... 8

3.1 Vem behöver vägledning? ... 8

3.2 Vägledning på en flexibel arbetsmarknad... 9

3.4 Sammanfattning tidigare forskning ... 10

4. Teori ... 11

4.1 Kompetens och kvalifikation i vid och snäv bemärkelse... 11

4.2 Olika perspektiv på professionsteori ... 13

4.3 The network for innovation in career guidance and counselling in Europe ... 15

4.4 Sammanfattning teori ... 17

5. Metod och genomförande ... 18

5.1 Metodval ... 18

5.2 Urvalsgrupp... 19

5.3 Genomförande och analysmetod... 19

5.4 Forskningsetiska riktlinjer ... 20

6. Resultat ... 21

6.1 Studie- och yrkesvägledares syn på kompetens, kvalifikation och yrkeskunnande 21 6.2 Studie- och yrkesvägledares yrke i förändring ... 24

6.3 Studie- och yrkesvägledares kompetenser utanför ... 27

utbildningsväsendet... 27 6.4 Sammanfattande resultatanalys ... 31 7. Diskussion ... 32 7.1 Resultatdiskussion... 32 7.2 Teoridiskussion ... 34 7.3 Metoddiskussion ... 35

7.4 Slutsats samt förslag till fortsatt forskning ... 36

8. Referenslista ... 38

9. Bilagor... 42

9.1 Bilaga 1 ... 42

(6)

1

1. Inledning

Arbetsmarknadens förändring i stort ställer nya krav på individers flexibilitet och förmåga att anpassa sig. Forskning kring studie- och yrkesvägledning har fått större betydelse, då efterfrågan av vägledning har ökat (Bimrose och Brown 2015, 54). Ett internationellt intresse kring vägledning och dess betydelse i relation till arbetsmarknadens föränderlighet har vuxit fram. Europarådet beslutade 2008 att integrera livslång vägledning som en strategi för livslångt lärande (Europarådet 2008, 1).

Framväxten av vägledning som ett livslångt lärande i samband med arbetsmarknadens förändring i stort och den ökade efterfrågan av vägledning är intressant. Detta gör att vi vill fördjupa kunskapen kring hur studie- och yrkesvägledare kan bemöta samhällets och individers behov. Vi problematiserar det ökade behovet av studie- och yrkesvägledning vid arbetslivsövergångar utanför utbildningsväsendet, i relation till professionens historiskt befästa arbetsmarknad inom utbildningsväsendet. Lovén förklarar att denna befästning inom utbildningsväsendet beror på att studie- och yrkesvägledaryrket växt fram i samband med grundskolans införande av en individualiserad läroplan och elevers behov av hjälp att navigera i ett mer utbyggt skolsystem (Lovén 2015, 20).

Patton och Donohue menar att den traditionella synen på vägledning inom skolan inte längre räcker, då behovet av vägledning finns genom hela livet i samband med att individer numer genomgår fler arbetslivsövergångar (Donohue och Patton 1998, 180 - 192). Studie- och yrkesvägledare arbetar idag främst inom skolsektorn, men professionen verkar även inom andra privata och offentliga sektorer genom stöd och motivation i valsituationer (Redaktionen för yrkesinformation, 2016).

Vår uppfattning är likt Arbetsförmedlingens yrkesbeskrivning, att flertalet utbildade studie- och yrkesvägledare arbetar inom skolväsendet. Samtidigt syns det ökade behovet av vägledning i andra kontexter, och större krav ställs på individens flexibilitet och kompetens. Ellström menar att formella och informella beslutsprocesser styrs av sociala, kulturella och materiella betingelser inom organisationen samt av samhället. Detta bestämmer därmed

(7)

2

yrkens arbetsbeskrivningar, kvalifikationskrav och rekrytering, vilket också ger en förklaring till studie- och yrkesvägledares arbetsmarknad (Ellström 1992, 14).

Vi intresserar oss för hur väl behovet av studie- och yrkesvägledning i andra kontexter än inom utbildningsväsendet förhåller sig till utbildade studie- och yrkesvägledares uppfattning av den egna kompetensen och de kvalifikationer de fått från utbildningen. Vi har valt att titta närmare på studie- och yrkesvägledares syn på arbete i andra kontexter utanför utbildningsväsendet.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur nyexaminerade studie- och yrkesvägledare upplever utbildningen och sina kvalifikationer och kompetenser. Detta undersöks i relation till hur de ser på den ökade efterfrågan av studie- och yrkesvägledning utanför utbildningsväsendet i samband med att arbetsmarknaden har förändrats i stort.

1.2 Frågeställningar

• Hur uppfattar nyexaminerade studie- och yrkesvägledare sina kvalifikationer och kompetenser efter avslutad studie- och yrkesvägledarutbildning?

• Hur ser nyexaminerade studie- och yrkesvägledare på behovet och efterfrågan av studie- och yrkesvägledning i kontexter utanför utbildningsväsendet?

(8)

3

2. Bakgrund

Kapitlet belyser studie- och yrkesvägledares historia och utbildning för att ge förståelse för hur yrket vuxit fram och utvecklats till vad den är idag. Arbetsmarknadens föränderlighet ger förståelse för undersökningens relevans och syfte då vi vill öka kunskapen om individers behov av vägledning då de stället nya krav på individers flexibilitet. Fortsättningsvis beskrivs beslut kring att framtidens arbetsmarknad behöver studie- och yrkesvägledaryrket inom kontexter utanför utbildningsväsendet, samt styrdokument som reglerar utbildningens innehåll.

2.1 Studie- och yrkesvägledningens uppkomst, historia och

utbildning

Under 1900-talets början växte industrisamhället fram och samhällsansvariga fördelade arbetskraften på ett så lönsamt sätt, för samhället, som möjligt. Samtidigt växte behovet hos människorna att kunna välja och styra sin framtid gällande arbete och utbildning (Lovén 2015, 20).

1940-talets skolutredningar och utredningsförslag gjorde vägledningen fast förankrad i samhället. Under 1950 - 1960 - talet lyftes skolelevers individbehov och det fria valet konstituerades i läroplaner. Yrkesvalslärare växte fram för att hjälpa elever att navigera och välja inom skolsystemet. Industrins rekryteringsbehov, jakten på begåvning och den förlängda utbildningstiden påverkade vägledningens teori och metodik.

Yrket syo-konsulent inrättades år 1972 inom skolan då professionell hjälp krävdes för att hjälpa elever att välja inom skolsystemet. Utbildningen omfattade ett år och krävde tidigare akademiska studier eller minst fem års yrkeserfarenhet. I vägledningens målsättning lyftes hela skolans ansvar, begrepp som medvetandegörande, kompensation samt samhällsförändring fram i såväl yrkesutövandet samt utbildningen. Grunden till

(9)

4

vägledningens synsätt lades här som sedan följer professionen och yrkets olika utbildningsreformer (Lovén 2000, 29, 36 - 39; Lovén 2015, 20).

Under 1980-talet växte syo-konsulenters intresse för den personliga vägledningen och individuella samtal, vilket ökade efterfrågan av vägledningsmetodik. Syo-utbildningen började i större utsträckning med metodisk skolning och erbjöd redan utbildade fortbildning i efterhand och 1992 gav utbildningen en yrkesexamen (Lovén 2000, 29, 40 - 42). 1993 ändrades yrkestiteln från syo-konsulent till studie- och yrkesvägledare (Skolverket 2008). Studie- och yrkesvägledarutbildningen omfattar idag 180 hp och finns på tre universitet i Sverige som erhåller en akademisk utbildning samt yrkesinriktning. Utbildningen innehåller kurser inom psykologi, sociologi, arbetsmarknad och omvärld, vägledning i rehabilitering, ledarskap och förändringsarbete, pedagogik, normkritik och forskningsmetodik. Programmen innehåller verksamhetsförlagt lärande vars upplägg ser olika ut på de olika universiteten. Det verksamhetsförlagda lärandet på universiteten är i stor utsträckning förlagd inom utbildningsväsendet och i mindre utsträckning valbar mellan såväl inom som utanför utbildningsväsendet (mah.se/program, umu.se/program, su.se/utbildning). De tre lärosätena förhåller sig till Högskoleförordningens examensmål från 2008 för studie- och yrkesvägledare. För en examen ska studenterna visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Studenten ska också visa insikt i barns, ungdomars och vuxnas utveckling och lärande samt om individers och gruppers val och socialisation i ett perspektiv av livslångt lärande samt inneha kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling såväl nationellt som internationellt. Vidare ska studenterna visa insikt om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i studie- och yrkesvalssituationen samt på arbetsmarknaden samt bidra till att förverkliga målen för det offentliga skolväsendet. Studenten ska visa förmåga att analysera och förstå individers och gruppers studie- och yrkesval samt utifrån denna förmåga identifiera deras behov av stöd och utveckling, samt kunna tillämpa olika teorier och metoder för vägledning utifrån individers och gruppers behov. Studenterna ska inneha förmåga att inom sitt verksamhetsområde stödja övrig personal i deras studie- och yrkesorienterande insatser, samt samarbeta med andra, planera och utveckla stödinsatser för människor med särskilda svårigheter och behov för att underlätta inträde till studier och

(10)

5

arbetsmarknad. Studenterna ska kunna samla och kritiskt tolka information för att informera och vägleda ungdomar och vuxna inför framtida studier och arbete, samt skapa och utveckla kontakter med olika intressenter i samhället av betydelse för verksamheten. Studenterna ska visa förmåga att såväl muntligt som skriftligt diskutera nya fakta inom studie- och yrkesvägledningsområdet med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten samt visa självkännedom och empatisk förmåga. Vidare ska de inom området studie- och yrkesvägledning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna. De ska visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, samt identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens (Högskoleförordningen 1993:100).

2.2 Arbetsmarknadens föränderlighet

Sveriges arbetsmarknad har sedan 1960-talet genomgått en omvandling från industriell varuproduktion till information- och tjänsteproduktion (Lundh 2002, 229 - 230). Fordismens genomslag på 1950 - 1960-talet medförde effektivisering som bidrog till ökad produktion och arbete kunde ske per maskin utan tillsyn. Arbetsuppgifter kunde utföras av outbildade och kostnaderna för arbetskraften blev därför låg och produktionen fortsatt hög. Individer med yrkeskompetens ersattes trots deras värdefulla kunskap inom området, och nya grupper av arbetskraft växte fram (Lundh 2002, 153 - 159).

Övergången från fordism till toyotism under 1970 talet kännetecknas av flexibla organisationer. Kunders mer specifika behov krävde nya strategier som slimmade personalorganisationer, flexibla arbetstider, kompetensutveckling för att kunna nyttja arbetarna på ett mer effektivt sätt (Lundh 2002, 237, 238).

Arbetsmarknadens flexibilitet förklarar behovet av vägledning vid övergångar genom hela individens liv. Furåker beskriver hur flexibiliteten utgår från att arbetsgivare anställer den kompetens som arbetstagaren har, och att den med fördel ska verka inom flera områden (Furåker 2009, 80 - 85). Arbetsmarknadens flexibilitet är med andra ord inte säker för arbetstagaren utan till fördel för arbetsgivaren. Begreppet flexicurity definieras av Sultana

(11)

6

som en säkerhet för individen på en flexibel arbetsmarknad. Säkerheten kan ges som ett socialt kontrakt mellan individ och myndighet, där individen ska ha rätt till vägledning som ett livslångt lärande genom hela livet på samma sätt som ekonomisk finansiering ges vid arbetslöshet. Detta kan skapa förutsättningar för att orientera sig på en flexibel arbetsmarknad (Sultana 2013, 157).

2.3 Beslut kring vägledningsinsatser

Regeringens utredning av Arbetsförmedlingens vägledning föreslår att den tillsammans med Institutionen för arbetsmarknad- och utbildningspolitisk utvärdering kan stärkas genom kvalitetssäkring, organisering och uppföljning. Förslaget grundar sig i arbetsmarknadens förändring utifrån teknologi och globalisering samt hur det ställer individen inför fler övergångar mellan utbildning och arbetsliv än tidigare. Arbetsförmedlingen ska tillhandahålla och stötta individer med en processinriktad vägledning vilket är avgörande i valsituationer genom hela livet. Individens kompetenser och resurser måste synliggöras för att göra väl underbyggda val och för att kunna röra sig på arbetsmarknaden. Utredningen konstaterar att Arbetsförmedlingens vägledningsinsatser är eftersläpande i förhållande till det ökade behovet. Myndigheten behöver professionalisera vägledningen för att utveckla den kompetens som finns för uppdraget samt säkerställa att vägledare med rätt kompetens utför arbetet (SOU 2017:82, 11–16).

Ett ökat behov av vägledning syns internationellt då Europarådet 2008 tog beslutet att integrera livslång vägledning som en strategi för livslångt lärande. Beslutet togs utifrån att arbetsmarknaden idag är flyktig och kännetecknas av matchningssvårigheter vilket tvingar individer till flertalet övergångar mellan sysselsättningar. Individer känner behov av stöd i processen, men effekten av beslutet har delvis uteblivit (Europarådet 2008, 1–7).

I Universitetskanslersämbetets (vidare UKÄ) utredning 2014 av studie- och yrkesvägledarutbildningen visar att samtliga lärosäten i Sverige har hög kvalité (Universitetskanslersämbetet 2014, 1). Utvärderingen visar även att utbildningen i större utsträckning än tidigare riktas mot fler sektorer utanför utbildningsväsendet än tidigare, och de uppmanas att i högre utsträckning ge studenter verksamhetsförlagt lärande utanför

(12)

7

utbildningsväsendet för att synliggöra att verksamhetsområdet är i förändring. UKÄ hänvisar till Europarådet som menar att den traditionella synen på studie- och yrkesvägledning med barn och ungdomar måste breddas. Arbetsmarknadens snabba skiftningar gör att individen måste utveckla valkompetens för att lära genom hela livet, vilket leder till att studie- och yrkesvägledare ställs inför nya sammanhang och arbetsuppgifter. Lärosätena uppmanas att fortsätta tolka examensmålen i den riktningen samhälls- och arbetsmarknadsutvecklingen går mot för att stärka utbildningens relevans. Granskningen visar att Malmö högskola aktivt försöker bredda utbildningens praktikmöjligheter till områden på hela arbetsmarknaden, och Stockholms universitet bjuder in yrkesverksamma och föreläsare från olika arbetsområden vid tematräffar för studenterna. Vid Umeå universitet har studenterna minst möjlighet till verksamhetsförlagt lärande utanför utbildningsväsendet, vilket studenterna har starka önskemål om att förändra (Universitetskanslersämbetet 2014, 3–5).

(13)

8

3. Tidigare forskning

Vi presenterar tidigare forskning som belyser värdet av studie- och yrkesvägledning för olika målgrupper inom såväl utbildningsväsendet som i andra kontexter, där till exempel långtidsarbetslösa och individer med psykisk ohälsa befinner sig. Forskningen behandlar även arbetsmarknadens komplexitet och hur synen på vägledning inom utbildningsväsendet inte längre räcker.

3.1 Vem behöver vägledning?

Vägledningsarbete stöttar individer i alla åldrar vid val inom skola och arbetsliv (Lovén 2015, 26). OECD förklarar att vägledning ska hjälpa individer vid reflektion kring intressen, kompetenser, yrkes- och karriärmöjligheter, vilket bidrar till bättre självkännedom, kunskap om omvärlden samt till en bättre livsplanering (OECD 2004, 19). Lovén menar att vägledarens kompetens på detta sätt är dualistisk då den ser till individen och samtidigt samspelet med omvärlden (Lovén 2015, 26).

Patton och Donohue har undersökt effektiviteten av karriärvägledning med långtidsarbetslösa då deras uppfattning är att traditionell vägledning inom skolan inte längre räcker. Effektiviteten undersöktes genom ett karriärvägledningsprogram som behandlade arbetslivserfarenhet, utbildning, intressen och förmågor (Donohue och Patton 1998, 180 - 188). Resultatet visar att ökad tillgång till karriärvägledande tjänster är nödvändigt för långtidsarbetslösa innan utveckling av färdigheter i arbetssökandet inleds. Individer är mer benägna att upprätthålla sysselsättning i arbete som är överensstämmande med intressen och förmågor (Donohue och Patton 1998, 189 - 192).

Inom målgruppen för vem som behöver karriärvägledning befinner sig även individer som diagnostiserats med psykisk ohälsa. De har behov att utveckla självkännedom samt få stöttning i arbetssökandet då de tenderar att ha vag kunskap om de egna kompetenserna samt

(14)

9

om arbetsmarknaden. Vägledare kan med hjälp av karriärvägledningsteori hjälpa deltagarna att synliggöra styrkor samt vara behjälplig i arbetet med en skev verklighetsuppfattning kring yrken och kompetenser (Caporoso, Kiselica 2004, 235–240).

3.2 Vägledning på en flexibel arbetsmarknad

Likt statens offentliga utredningar beskrivet i bakgrundskapitlet konstaterar även Bimrose och Brown att efterfrågan av vägledning blivit en följd av politiska och ekonomiska förändringar i samhället som medfört arbetslöshet. Behov av forskning inom området har därmed fått större betydelse (Bimrose och Brown 2015, 54).

Effekten av karriärvägledning har studerats och hur det kan fungera som en stödstruktur för vuxnas livslånga lärande i övergångar på en förändrad arbetsmarknad. Studien visar att övergångar skapar stress, arbetslöshet samt tvång av avslutade cykler som utbildning. Det finns behov av reflektion kring erfarenheter vilket kan bidra till att se möjligheter vid arbetslivsövergångar (Cort et al 2015, 292 - 301).

Högskoleverkets kvalitetsgranskning presenterar en utvärdering av studie- och

yrkesvägledarutbildningarna i Sverige. Resultatet visar att utbildningarna är starkt förankrade i arbetslivet då flertalet lärare är erfarna inom yrkesområdet. Samtidigt finns synpunkter kring en alltför snäv inriktning mot utbildningsväsendet och att forskningsanknytningen behöver stärkas. Det finns en kunskapslucka inom områdena vägledning för vuxna, rehabilitering och människor med hinder i arbetslivet (Högskoleverket 2007:31, 27). Granskningens uppföljning visar att det skett rekrytering samt kompetensutveckling för redan verksamma. Forskningsanknytningen har stärkts genom utökad litteratur både internationellt och nationellt. Den verksamhetsförlagda utbildningen rekommenderas att i ökad utsträckning förläggas utanför utbildningsväsendet vilket lärosätena nu möjliggjort (Högskoleverket 2010:6, 44 - 45).

(15)

10

3.4 Sammanfattning tidigare forskning

Vi har presenterat tidigare forskning med relevans för våra frågeställningar som är Hur uppfattar nyexaminerade studie- och yrkesvägledare sina kvalifikationer och kompetenser efter avslutad studie- och yrkesvägledarutbildning? samt hur ser nyexaminerade studie- och yrkesvägledare på behovet och efterfrågan av vägledning i kontexter utanför utbildningsväsendet? Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att individer behöver studie- och yrkesvägledningen genom hela livet både inom och utanför utbildningsväsendet och att den traditionella vägledningen inom skolan inte räcker. Målgrupper som är i behov av vägledning är bland annat individer med psykisk ohälsa samt långtidsarbetslösa (OECD 2004, 19., Lovén 2015, 26., Donohue och Patton 1998, 189 – 192., Caporoso, Kiselica 2004, 235–240). Arbetsmarknadens rörlighet ställer krav på individer att planera karriär genom hela livet, vilket syns på studie- och yrkesvägledarprogrammet som breddat kunskapsområdena till bland annat verksamhetsförlagd utbildning utanför utbildningsväsendet (Högskoleverket 2010:6, 44 – 45., Högskoleverket 2007:31, 27., Cort et al 2015, 292 – 301).

(16)

11

4. Teori

I vår teoretiska ansats har vi valt att använda oss av begreppen kompetens och kvalifikation och relationen mellan dem som utgör individers yrkeskunnande. Därefter förklaras en definition av profession samt semi-profession följt av professionsteori för att förklara samhällsutvecklingens komplexitet samt hur makt och konkurrens skapar monopolisering på arbetsmarknaden. Vidare tar vi upp NICE definition av studie- och yrkesvägledares professionella roller för yrkesverksamma i Europa.

4.1 Kompetens och kvalifikation i vid och snäv bemärkelse

Vi använder oss av begreppen kompetens och kvalifikation för att förklara studie- och yrkesvägledares kunnande och hur det kan ses ur olika perspektiv. Begreppen beskrivs ur ett brett samt snävt perspektiv och modellen nedan visar hur yrkeskunnande kan särskiljas som kvalifikation och kompetens.

4.1.1 Kompetens

Kompetens ur ett brett perspektiv är handlingsförmåga i relation till en arbetsuppgift utifrån att kunna identifiera, utnyttja, utvidga det tolknings-, handlings- och värderingsutrymme som arbetet erbjuder. Förmågan kan hänföras till olika aspekter och egenskaper som fingerfärdighet, samarbets- och kommunikationsförmåga, problemlösningsförmåga, självförtroende och engagemang (Ellström 1992, 21 - 23). Kompetens kan innefatta förnuft, känslomässig kapacitet och förmågor som förverkligas genom specifika handlingskontexter (Illeris 2013, 62). Etisk kompetens härleds till förståelse och anpassning i dagens snabbt förändrade samhälle där spelregler och handlingsrutiner byts ut och ersätts. Etisk kompetens

(17)

12

krävs för att kunna hantera problem och dilemman som uppstår i samband med dessa förändringar (Granberg 2014, 113).

4.1.2 Relationer mellan olika innebörder av yrkeskunnande

Ellström förklarar i sin modell relationen mellan kompetens och kvalifikation, vilket utgör olika innebörder av en individs yrkeskunnande.

Begreppen yrkeskunnande, kompetens och kvalifikation har en liknande innebörd men en enskilt specifik definition. Yrkeskunnande har enligt Ellström två utgångspunkter. Kvalifikation utgår från arbetet och de krav som detta ställer på individen. Kompetens härleds till individen, dennes färdigheter och kunskaper. Begreppen relateras till en specifik uppgift, kontext eller situation och syftar till att teoretiskt förklara och analysera individens lärande i arbetslivet (Ellström 1992, 19 - 20).

Begreppen kan ses ur ett snävare perspektiv utifrån modellen ovan. En individs formella kompetens kännetecknas av avklarad utbildning som belönats med intyg. Faktisk kompetens innebär den reella kompetens som individen besitter genom livserfarenhet för att kunna utföra visst arbete (Ellström 1992, 38 - 39). “Begreppet kompetens utgår från individen och dennes potentiella förmåga i relation till ett visst arbete, så utgår begreppet kvalifikation från arbetet och de krav detta ställer på individens kompetens” (Ellström 1992, 29 - 30).

(18)

13

Formell kompetens är den kompetens som arbetsgivare efterfrågar och definieras även kvalifikation. Kvalifikation innefattar samtidigt de krav som arbetet ställer på individen och förstås bäst som ett relationsbegrepp ofta mellan utbildning och arbetsliv. Kvalifikation innebär efterfrågad kompetens samt den kompetens som arbetet kräver. Den förstnämnda härleds till den formella eller informella kompetens som efterfrågas för ett visst arbete och den sistnämnda innebär den kompetens som reellt krävs för att kunna utföra ett arbete på ett lyckat sätt. Utnyttjad kompetens är det som används i arbetet (Ellström 1992, 29–30, 38).

4.2 Olika perspektiv på professionsteori

Profession förklaras för att synliggöra relationen mellan arbetsmarknadens förändring och de krav som ställs på professioner och hur studie- och yrkesvägledaryrket rör sig mot en professionalisering. Med olika perspektiv på professionsteori avser vi att analysera vår empiri för hur studie- och yrkesvägledare kan stärka sin yrkesroll inom olika arbetsområden. Parsons perspektiv är relevant för att förstå studie- och yrkesvägledaryrket i förhållande till arbetsmarknadens föränderlighet. Maktperspektivet ger förståelse för studie- och yrkesvägledaryrket monopoliserar och konkurrerar med andra yrken inom olika fält.

4.2.1 Definition av profession

Evetts definierar professioner som ett yrke där det krävs flera år av högre studier och träning. Professioner kräver licensering och är självreglerande vad det gäller arbetsfördelning. Freidson menar att professioner är grundade i teorier och kunskap samt är frånskild den vanliga arbetsmarknaden då utbildning ska vara utförd på universitet (Brante 2009, 22–23). Professioner är enligt Brante bland annat yrken som baserar sitt yrkeskunnande på vetenskaplig kunskap där yrken som läkare, veterinärer och ingenjörer inkluderas. Han förklarar även begreppet semi-profession som yrkesgrupper där vissa delar av vad som utgör en profession finns medan andra saknas. Begreppet semi-profession är fritt från värdering, kan analyseras och tolkas fritt, exempel på yrkesgrupper är sjuksköterska och klasslärare

(19)

14

(Brante 2009, 16). Semi-professionerna genomgår en snabb utveckling och är placerade i byråkratiska sammanhang i större organisationer. Semi-professioner är tillskillnad från professioner oftast organiserade i traditionella fackförbund (Brante 2009, 30).

4.2.2 Professioner i samhällsutveckling

Parsons professionsteori utgår från samhällsutvecklingens komplexitet i bemärkelsen industrialisering till specialisering. Den samhälleliga differentieringen i form av ökad arbetsdelning och gemensamma värdegrunder etableras i stor utsträckning av professionerna. Parsons betonar vikten av formell utbildning, skicklighet i att tillämpa denna samt att institutionella mekanismer garanterar att kompetensen används på ett socialt ansvarsfullt sätt. Professioner är betydande för samhällets välfärd och har definitiva funktioner samtidigt som de är komplicerade vilket kräver att kompetenta människor tillsätts inom området för professionen (Brante 2009, 18–19).

4.2.3 Makt och konkurrens inom professionsfält

Makt är centralt och motiveras av det egna intresset. Sociala grupper använder makt för att stänga ute andra i syfte av egen belöning och privilegier. Detta benämns av Weber som stängningar inom sitt yrkesfält. Stängningar och uteslutningsstrategier skapas genom egoism, maktuppbyggning och utbildning vilket ger monopol på arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledare kan genom lång utbildning och examina monopolisera delar av sin arbetsmarknad (Brante 2009, 20 - 21). Andrew Abbott menar att professioner är självständiga och sociala system som konkurrerar inom specifika områden. Närliggande system försöker monopolisera rätten till professionalisering av området. Det förklarar inter- och intraprofessionell konkurrens mellan närliggande professioner (Brante 2009, 22).

(20)

15

4.3 The network for innovation in career guidance and

counselling in Europe

Vi använder The network for innovation in career guidance and counselling in Europe, vidare benämnt NICE, för att analysera hur informanterna ser på deras profession, kvalifikation och kompetens som de utvecklat genom studie- och yrkesvägledarutbildningen i förhållande till de bestämmelser och riktlinjer som finns för professionen och utbildningen i Europa. NICE knyter an till våra frågeställningar som behandlar studie- och yrkesvägledares professionella kunnande, arbetsområden och arbetsuppgifter.

4.3.1 Syfte med NICE

NICE-handboken har skapats av ett akademiskt nätverk inom karriärvägledning från 28 europeiska länder för att ge en gemensam definition över studie- och yrkesvägledarprofessionen vad som ska ingå i dess akademiska utbildning i hela Europa. Syftet är att fastställa vilka olika professionella roller som ska ingå i arbetet med karriärvägledning samt att ge underlag för gemensamma referenspunkter att inrätta och utveckla examensprogrammen (Nice-Handbook 2012, 9). Grunden till handbokens skapande är arbetslivets komplexitet och individers behov att utveckla sin egen karriär. Genom handboken kan studie- och yrkesvägledares profession och utbildning kvalitetssäkras inom Europa (Nice-Handbook 2012, 15 - 19).

4.3.2 NICE Professional Rules

NICE definierar de kärnkompetenser som karriärvägledare behöver. Kompetenserna innefattar fem professionella roller som tillsammans utgör yrket. Rollerna är uppbyggda utifrån begreppet professionalism, och det är inom det begrepp modellen har sin grund. Career guidance and counselling- professional vidare benämnt CGC-professionen utgör

(21)

16

studie- och yrkesvägledares profession i sin helhet. CGC-professionen ska enligt NICE dels fortlöpande engagera sig i lärandet och det kritiska tänkandet samt vara en förespråkare för yrket. De ska respektera mänskliga rättigheter och visa öppenhet och förståelse för mångfald, skilda värderingar och livsstil.

Figuren nedan visar vidare en illustration av de fem roller som CGC-professionen ska kunna växla och kombinera mellan i sitt arbete (Nice Handbook 2012, 43).

Karriärrådgivare (Career Counselling) ska stötta individer att förstå situationer och arbeta mot lösningar och beslutsfattande genom reflekterande metoder. Arbetet sker tillsammans med individer i en längre målinriktad process för att stötta, motivera. Genom detta ska individens resurser identifieras som kan få dem att förändra sin situation. Den karriärinformerande och kartläggande rollen (Career Information & Assessment Expert) ska stödja personer att se personliga egenskaper och behov, i relation till möjligheter och krav som finns på arbetsmarknaden och i utbildningssystemen. Karriärutbildare (Career Eductation) ska stötta människor att utveckla sina karriärkompetenser för att förvalta karriärövergångar genom livet. Individen ska genom denna hjälp bli medveten om förmågor,

(22)

17

värderingar, informationssökning och kunna ta beslut samt utveckla individuella inlärningsplaner och strategier. Den systemutvecklande och systemförändrande rollen (Social Systems Intervener & Developer) ska stötta individen i kris och arbeta för en positiv förändring. De ska utveckla nätverk och samarbeta med andra organisationer för att stötta individer att nå sina mål. Rollen kan representera individer i ett formellt förfarande genom att förmedla och förhandla i konflikter mellan klienten och andra parter. Program och service ledare (Programme & Service manager)ska säkerställa, förbättra och utveckla kvaliteten av karriärvägledningen, marknadsföra och utvärdera den egna verksamheten (Nice Handbook 2012, 43 - 46).

4.4 Sammanfattning teori

Individens yrkeskunnande som kvalifikation utgår från arbetet och den efterfrågan och krav som ställs från arbetsgivare, medan yrkeskunnande som kompetens härleds till individen och dennes kunnande som ett resultat av erfarenhet (Ellström 1992, 18–19, 38). Definitionen av profession utgörs bland annat av flera års högre utbildning samt legitimation medan semi-professioner uppfyller delar av definitionen men är mer fritt för analysering. Professionsteoretiker förklarar profession genom att de utgörs av erkända kunskaper från utbildning och det finns maktrelationer gentemot andra yrkesgrupper för att skapa ensamrätt (Brante 2009, 18–22). NICE upprätthåller professionen genom att beskriva olika roller som studie- och yrkesvägledare ska arbeta med. De ska bland annat verka stöttande, motiverande, informativt, marknadsförande samt professionsutvecklande (Nice-handbook 2012, 43–46).

(23)

18

5. Metod och genomförande

Vi kommer i metodkapitlet redogöra för vald metod och urvalsgrupp för att uppfylla studiens syfte och frågeställningar samt hur undersökningen har genomförts och analyserats. Vidare förklaras de forskningsetiska ställningstaganden vi tagit hänsyn till under arbetets gång.

5.1 Metodval

Vi har i studien valt att använda oss av en kvalitativ metod för att besvara frågeställningarna då empiriskt material i form av att studera egenskaper och tankar hos intervjupersonerna är av stort värde för studiens syfte. En kvalitativ metod valdes även för att få en flexibel process samt en hög validitet vilket har gett en bättre helhets- och djupförståelse. Genom att kvalitativt samla empiriskt material med hjälp av intervjuer fick vi möjlighet att ställa följdfrågor för att säkerställa validiteten. Följdfrågorna möjliggjorde för oss att hitta olika förklaringsperspektiv kring våra frågeställningar, vilket i sin tur även underlättade tolkning av empirin (Larsen 2007, 27, 80 - 81). Vi är medvetna om att resultatet inte är generaliserbart och att den insamlade empirin inte svarar för hela populationen som en kvantitativ undersökningsmetod (Larsen 2007, 77 - 78). Nackdelen med en kvalitativ metod är att den kan medföra att informanterna blir inställsamma och svarar det de tror att vi som författare vill höra. Vi ansåg dock att fördelarna med en kvalitativ metod vägde tyngre än nackdelarna (Larsen 2007, 26 - 27). Vidare möjliggjorde aktivt lyssnande under intervjuerna att vi kunde uppmärksamma hur och vad som sades, och på så vis kunde vi följa upp informantens svar med hänsyn till forskningsområdet och vårt syfte (Kvale och Brinkmann 2015, 180 - 182).

(24)

19

5.2 Urvalsgrupp

Vi har gjort ett godtyckligt urval av sex informanter då vi ville intervjua studie- och yrkesvägledare med examen från 2015 eller senare, för att säkerställa att alla informanter har gått likvärdiga utbildningar med liknande innehåll och bestämmelser. Samtliga informanter arbetar inom utbildningsväsendet, då vi ansåg att deras perspektiv av arbete i kontexter utanför utbildningsväsendet gav mer värde utifrån att det varit studie- och yrkesvägledares traditionella arbetsmarknad. Ålder och kön har inte haft någon betydelse för urvalsgruppen. Informanternas geografiska läge har varit öppet för en spridning över hela Sverige. Genom att vi eftersökte informanter i ett forum för studie- och yrkesvägledare där respondenterna själva fått visa intresse och anmäla sig har vi också gjort ett urval enligt självselektion (Larsen 2007, 77 - 78).

Informanternas arbetsplats är samtliga inom skolväsendet och A arbetar på en gymnasieskola i Västra Götalands län och tog examen vid Stockholms universitet. B arbetar på ett universitet Västra Götalands län och tog examen vid Malmö högskola. C arbetar på kommunal vuxenutbildning i Västra Götalands län och tog examen vid Malmö högskola. D arbetar på kommunal vuxenutbildning i Västra Götaland och tog examen vid Malmö högskola. E arbetar på en gymnasieskola i Jönköpings län och tog examen vid Stockholms universitet och F arbetar på ett universitet i Kalmar län och tog examen vid Malmö högskola.

5.3 Genomförande och analysmetod

Efter att vi sökt studie- och yrkesvägledare (se bilaga 1) i ett forum fick vi ett antal svar, och därefter kontaktades några informanter via mail. Informanterna informerades av de forskningsetiska riktlinjerna och studiens syfte. Vi skickade intervjuguiden innan intervjun för att ge informanterna möjlighet till förberedelse (se bilaga 2).

Tre av intervjuerna skedde genom personligt möte och tre intervjuer via telefon. Samtalen ljudinspelades och transkriberades efteråt av oss för att underlätta arbetet med den insamlade empirin. Vi har säkerställt reliabiliteten då vi varit två vid samtliga intervjutillfällen och

(25)

20

därmed fått möjlighet att observera och granska det transkriberade materialet för att kunna jämföra våra tolkningar (Larsen 2009, 81).

Vi har medvetet inte haft någon indelning av vem som är observatör och frågeställare för att skapa en trygg och öppen atmosfär med respondenterna. Intervjuerna har varit ostrukturerade då vi använt oss av en intervjuguide och utvecklat den med hjälp av uppföljningsfrågor för att få förtydligande svar. Intervjuguiden har formulerats utefter undersökningens frågeställningar och empirin blev därför tillräcklig för att bevara syftet (Larsen 2009, 84).

I efterarbetet har vi använt oss av en innehållsanalys där underlaget som spelats in har transkriberats och vidare kodats. Genom kodning har vi på ett enkelt sätt kunnat bryta ner mycket text till mindre delar och som vi vidare kategoriserat. Vid formuleringen av intervjuguiden utgick vi från tre tänka teman, vilket underlättade arbetet med empirin samt analysarbetet då vi kontinuerligt haft ett tematiskt tänk. Därefter har vi identifierat mönster och processer som varit värdefulla utifrån tidigare forskning och som mot prövning av teorier medfört ny kunskap (Larsen, 2009, 101 - 102, Kvale, Brinkmann 2015, 241).

5.4 Forskningsetiska riktlinjer

Vi har tagit hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer när vi kontaktade, informerade och intervjuade informanterna, samt hanterade insamlat material och för hur vi beskriver dem i studien. Informationskravet uppfylldes när deltagarna fick del av studiens syfte och gavs informationen om att deltagandet är frivilligt och att de har möjlighet att avbryta utan frågesättning. Samtyckeskravet blev en naturlig del då de själva valde att delta i studien. Konfidentialitetskravet är aktuellt då informanterna i studien är anonyma och har fått fiktiva namn i form av bokstäverna A, B, C, D, E och F. Våra benämningar av informanterna har valts då vi anser att de minskar risken för tolkning av genus, ålder eller kulturellt ursprung. Vi har valt att skriva i vilket län informanterna arbetar istället för ort då vi ansåg att detta ger dem mer anonymitet. Nyttjandekravet kommer också bli uppfyllt då den insamlade empirin endast använts till studiens syfte och ljudinspelning samt transkribering kommer att raderas efter avslutad undersökning (Vetenskapsrådet 2002, 6–14).

(26)

21

6. Resultat

I detta kapitel presenteras resultatet som är uppdelat i tre huvudteman vilket direkt följs av en analys efter varje tema för att lättöverskådligt besvara frågeställningarna. Det första temat studie- och yrkesvägledares syn på kompetens och kvalifikation avser att besvara frågeställningen hur nyexaminerade studie- och yrkesvägledare ser på sina kompetenser och kvalifikationer efter avslutad studie- och yrkesvägledarutbildningen. Tema två studie- och yrkesvägledares yrke i förändring ämnar ge kunskap om informanternas syn på hur yrket har förändrats i relation till förändringar på arbetsmarknad och inom utbildningen. Det andra temat är även en förförståelse för det tredje temat, studie- och yrkesvägledares arbete utanför utbildningsväsendet som avser att besvara frågeställningen om hur nyexaminerade studie- och yrkesvägledare ser på behovet och efterfrågan av studie- och yrkesvägledning i kontexter utanför utbildningsväsendet. Avsnittet avslutas med en sammanfattade resultatanalys.

6.1 Studie- och yrkesvägledares syn på kompetens,

kvalifikation och yrkeskunnande

I intervjuerna framkommer det att studie- och yrkesvägledarutbildningen är yrkesinriktad, bred och ger flera generella kvalifikationer. F berättar om samtalsmetodiken och hur den kvalificerar hen att arbeta med människor:

Att hantera olika människor och vad som händer i olika skeenden av livet. Samtalsmetodik också, där man får öva sina samtalsfärdigheter utifrån olika perspektiv. Coachande, lösningsfokus, motiverande och man blir då väldigt bra på att möta människor då utifrån då olika, människor med olika bakgrund, hantera, möta med samtal och lyfta upp deras styrkor osv. (F)

(27)

22

B berättar om karriärvägledningsteorier, kunskap om arbetsmarknaden och dess strukturförändringar som är viktiga kvalifikationer i dagens arbetsliv. F tycker att kunskapen om karriärteorier ger studie- och yrkesvägledare kvalifikationer att förstå hur individer väljer utefter olika förutsättningar, samtidigt säger hen att både sociologi och psykologi har medfört en ökad förståelse för människan. A berättar att kvalifikationer inom sociologi och psykologi är värdefulla tillsammans med samtalsmetodiken för att ställa frågor på ett individanpassat sätt. C säger att de kurser som behandlade självkännedom och ett normkritiskt förhållningssätt gav grunden till ett opartiskt förhållningssätt vilket vägledare bör inneha. E saknar fördjupad kunskap om utbildningar, yrken och arbeten från utbildningen. F hade velat lära sig om förvaltningsrätt för att förstå och kunna den så kallade ramen en måste hålla sig till inom sitt arbete. A säger att det finns en avsaknad av kvalifikationer inom juridik då hen ofta känner sig bakbunden av olika lagar och hade velat ha lättare att tolka olika lagtexter:

En grundkurs i juridik hade på något vis hjälpt oss att tolka, och göra det lättare för oss. Och man behöver det i alla yrken. För man är bakbunden av många lagar, och eftersom vi är då, har ett ganska stort spann, vår utbildning är så pass bred att vi kan arbeta med det mesta. Därför tror jag att det hade varit en bra kurs att ha med, om man ser till specialpedagoger och socionomer, som ligger ganska nära, alla jobbar vi med samtal, och dom får ju med sig det. (A)

Det framkommer olika aspekter kring studie- och yrkesvägledares kompetens och vad som är viktigt i arbetet. B säger att hen är bra på att överblicka utbildningssystemet och menar att hen ser vilka följder olika val får på lång sikt. A säger att hen innehar kompetenser som engagemang och att hen är bra på att bygga relationer inom sitt arbete. C berättar att kompetenser som lyhördhet och analytisk förmåga är viktigt och säger även att “man behöver vara empatisk och opartisk, det är också ett viktigt ord. Så den opartiska biten är superviktig, att man tänker sig för” (C)

D berättar om värdefulla kompetenser i arbetet, såsom lösningsfokus, empati och struktur. Hen säger att det är viktigt att vara flexibel och informationssökande då det underlättar i arbetet. D säger däremot inte att kompetenserna är avgörande för att kunna ta tillvara på de kvalifikationer som studie- och yrkesvägledarutbildningen ger. B beskriver sin kompetens som trygghetsingivande samtidigt som hen är motiverande. Hen resonerar kring begreppet kompetens i förhållande till studie- och yrkesvägledarutbildningens kvalifikationer:

(28)

23

Jag tror att det hade tagit många fler år att känna mig trygg om jag inte hade haft den erfarenheten som jag hade. Det hade nog varit svårare att se alla sammanhang och effekter och så. Jag tror att jag kunde ta till mig kurserna för att jag kunde koppla det till tidigare erfarenheter och så. För mig är nog kompetenser mest liksom sånt man lär sig genom livet. (B)

6.1.1 Analys

För att analysera första temat används begreppen kompetens och kvalifikation, för att se hur studie- och yrkesvägledares uppfattning av dessa efter avslutad utbildning (Ellström 1992, 38). NICE professionella roller används för att analysera studie- och yrkesvägledares syn på sina professionella roller och funktion utifrån insamlad empiri (Nice Handbook 2012, 41 - 46).

I intervjuerna säger studie- och yrkesvägledare att utbildningen är bred och de känner sig kvalificerade att arbeta inom utbildningsväsendet. De kvalifikationskrav i form av den efterfrågade kompetensen som ställs av arbetsgivare vid anställning stämmer överens med studie- och yrkesvägledares utbildning och arbetsliv. Vidare kan detta förklaras som en formell kompetens då studie- och yrkesvägledare uppfyller kravet för utförd examen. Studie- och yrkesvägledare menar också att arbetslivet kräver formell kompetens som de tvingats förvärva i arbetslivet, då det saknats på utbildningen.

Resultatet visar att personliga attribut inte nödvändigtvis måste påverka huruvida studie- och yrkesvägledarstudenter kan ta till sig de kvalifikationer utbildningen erbjuder. I intervjuerna framkom det också att tidigare erfarenheter varit till fördel för att under utbildningen kunna ta tillvara på kvalifikationerna. Ellström förklarar detta som att den faktiska kompetensen inte är nödvändig för att kunna tillgodose sig formell kompetens, men att den kan vara behjälplig för att bli mer kvalificerad beroende på kontext. De kompetenser som informanterna tycker sig ha inom lösningsfokus och flexibilitet analyserar vi som en faktisk kompetens, då den kan ses som en reell kompetens som är individbaserad och kontextuell för hur väl en kan utföra sitt arbete.

Enligt informanterna är samtalsmetodiken den främsta kvalifikationen då studie- och yrkesvägledare med hjälp av den i samtal kan möta, stötta, planera och motivera individer till att hitta eller nå sina mål. Detta kan liknas vid NICE karriärrådgivande professionsroll

(29)

24

som ska arbeta motiverande och stöttande i valsituationer för individer. Samtidigt arbetar studie- och yrkesvägledare nära arbetslivet men säger sig sakna formell kompetens inom NICE karriärutbildande roll. Detta då det framkommer en avsaknad av kunskap om utbildningsystem och yrken i utbildningen. Studie- och yrkesvägledare arbetar med människor i olika valsituationer, kontexter och skeenden i livet på ett individanpassat sätt. Detta kan liknas vid den inklusion och öppenhet för olikheter, skilda livsstilar och mänskliga rättigheter NICE menar att karriärvägledare ska arbeta med.

Sammanfattningsvis säger studie- och yrkesvägledare att utbildningen ger dem bred kunskap och att säger sig vara kvalificerade att arbeta inom utbildningsväsendet genom den formella kompetens som de anser sig inneha. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledare behöver tillskansa sig vidare faktisk kompetens genom arbetslivserfarenhet då den formella utbildningen inte ger denna, men som ändå krävs av arbetsgivare. Tidigare erfarenheter är värdefulla för att tillgodose sig den formella kompetensen, samtidigt som studie- och yrkesvägledare efter avslutad utbildningen inte tror att det påverkat nuvarande kompetens. Samtalsmetodiken är den främsta formella kompetensen informanterna använder i sitt arbete i möten med individer men de saknar kompetens om yrken och utbildningssystem.

6.2 Studie- och yrkesvägledares yrke i förändring

E säger att yrket har förändrats sedan dess uppkomst då vägledning idag är individualistisk medan den förr handlade om att matcha ut individer mot yrken och studier utefter arbetsmarknadens behov. Den individualistiska vägledningen berättar hen på senare år även börjat kännetecknas av att studie- och yrkesvägledare numera vågar ha ett realistiskt perspektiv och förhållningssätt inför individens valsituationer. C berättar att människans ökade valmöjligheter idag och att det egna intresset är i fokus till skillnad från förr då en stor massa skulle fylla upp där det fanns arbeten.

Det är ju egentligen där vår marknad har växt, för valmöjligheterna blir större och man ärver inte längre sitt yrke som man kanske gjorde förr utan man har ett val och vi jobbar med val så det är klart att föränderligheten ligger väl i att man måste titta på individen. Det är klart vi alltid har arbetsmarknaden och det stora perspektivet bakom oss men vi

(30)

25

ska ju ändå någonstans vara opartiska och då kan vi säga men nu tycker jag att du ska bli det här för att har bra händer och du är stark och det behövs inom industrin. Det är inte så vi jobbar. (C)

A säger att yrket har förändrats tillsammans med arbetsmarknadens föränderlighet vilket kräver att studie- och yrkesvägledare måste vara flexibla och kunna hantera snabba förändringar och människors ombytlighet. B berättar hur behovet av vägledning ökat:

Jag tänker att den ökar men att rollen ser annorlunda ut. Att ett arbetsliv inte kan förutses mer än några år då den förändras så mycket genom den tekniska utvecklingen och den globala kommunikationen och jag tror att det kommer att behövas fler syv som jobbar mer vägledande och utvecklar dom sökandes egna skills i hur man letar jobb och samtidigt arbetsmarknaden, arbetslösa och nyanlända. De kommer inte bli mindre av de med tiden. (B)

Hen berättar vidare om att studie- och yrkesvägledare tidigare tittade mer på betyg och gav information men att utbildningen idag ger kvalifikationer kring karriärvägledningsteorier som förklarar livets komplexitet. B tror att yrket blivit mer tillgänglig än tidigare, då den var mer administrativ och matchande. Hen säger att kollegor med utbildning från förr har ett mer styrande förhållningssätt och ger tips och råd i större utsträckning.

F säger att kvalifikationerna för yrket har förändrats och att det nu till skillnad från förr formellt krävs en studie- och yrkesvägledarexamen för att kunna arbeta. B tror att utbildningen idag utvecklats till att ge kvalifikationer inom teorianknytning och metodik. A säger att yrket utvecklats i form av att studie- och yrkesvägledare i sitt dagliga arbete måste kunna bemöta psykisk ohälsa, kulturella skillnader och hemmasittare i större utsträckning än tidigare. Hen säger att eftersom vi arbetar tätt med människor borde utbildningen fördjupa kvalifikationerna inom dessa områden och generalisera mindre då det hade gett tyngd åt yrket. Studie- och yrkesvägledare har idag större krav på sig att hålla sig uppdaterade då dagens arbetsmarknad påverkar yrkets arbetssätt:

Det är nog flexibilitet, att våga gå ut. Att hålla sig ajour med det som händer inom arbetsmarknaden och vara social och vilja kompetensutveckla sig och så. Ta initiativ. Stå för det man har kompetens för också. Och att lyssna är ju alltid bra. (B)

(31)

26

6.2.1 Analys

I analysen av det andra temat används perspektiv på professionsteori för att förklara hur studie- och yrkesvägledares yrke utvecklats i samband med arbetsmarknadens föränderlighet och hur den professionaliseras. Vidare analyseras studie- och yrkesvägledaryrket med hjälp av Brantes definition av semi-profession (Brante 2009, 16–23, 30). Vi förklarar hur utvecklingen påverkat studie- och yrkesvägledares utbildning, arbete och yrkeskunnande (Ellström 1992, 20, 38., Granberg 2014, 113). Vidare kommer vi med hjälp av NICE att analysera studie- och yrkesvägledares profession utifrån informanternas arbete i relation till professionens utveckling (Nice Handbook 2012, 41 - 46).

Yrket studie- och yrkesvägledare kräver idag i större utsträckning universitetsutbildning till skillnad från förr då formell kompetens inte var ett krav för att vara verksam och inte heller påverkade anställningsbarheten. Studie- och yrkesvägledare rör sig mot en semi-profession då den idag kräver en högre utbildning, dock finns inget krav på licens. Utbildningen har även stärkts genom forskningsanknytning och karriärteoretiska förankringar vilket bidrar till en professionalisering.

Studie- och yrkesvägledaryrket kräver idag en förmåga till flexibilitet och anpassning i ett föränderligt samhälle. Granberg förklarar detta som etisk kompetens då individen måste kunna hantera situationer som uppstår med dessa förändringar. Detta ställer krav på studie- och yrkesvägledare då individer har större behov av stöttning och fler alternativ än förr då det tidigare handlade mer om matchning. Det har därför blivit viktigt att hålla sig skärpt, initiativrik och uppdaterad inom vad som händer på arbetsmarknaden.

Studie- och yrkesvägledaryrket har sedan uppkomsten förändrats på olika sätt. Arbetet har från att uppfylla arbetsmarknadens behov, individers yrkesarv och yttre attribut övergått till att se individen och dennes intressen och möjligheter. Parson menar att samhällets utveckling är komplex och att professioner mer utgörs av arbetsdelning och gemensamma värdegrunder som kan förklaras av övergången mellan industrialisering till specialisering.

De karriärrådgivande och karriärinformerande- och kartläggande insatserna inom NICE beskriver professionens roll som stöttande gentemot individens möjligheter och förutsättningar samt arbeta för att synliggöra personliga egenskaper i relation till de krav som finns på arbetsmarknaden. Likt professionsrollen beskriver studie- och yrkesvägledare sitt arbete som att varje enskild individ måste få personlig information och vägledning.

(32)

27

Analysen sammanfattas genom att studie- och yrkesvägledare idag rör sig mot en professionalisering då yrket kräver utbildning på högre nivå samt är baserad på forskning och teoretiska begrepp. Studie- och yrkesvägledare har andra krav på sig i sitt arbete idag än tidigare och behovet har ökat i samband med att arbetsmarknaden förändrats. Individer har med denna förändring fler alternativ och större behov av vägledning. Yrkesrollen har utvecklats och kan ses som en semi-profession vilken har intagit ett individanpassat förhållningssätt till skillnad från förr då matchning av arv och yttre attribut var centralt. Yrket har utvecklats genom ökad arbetsdelning med specifik efterfrågad kunskap, likt arbetsmarknaden och samhället i stort som gått från industrialisering till specialisering.

6.3 Studie- och yrkesvägledares kompetenser utanför

utbildningsväsendet

I intervjuerna sägs det att studie- och yrkesvägledares arbetsmarknad är bred och att yrkesrollen på senare tid verkar inom olika kontexter både inom och utanför utbildningsväsendet. Det framkommer olika aspekter kring studie- och yrkesvägledares yrke och huruvida de är kvalificerade att arbeta utanför utbildningsväsendet.

F säger att hens arbetsmarknad finns inom alla skolformer men även inom myndigheter, kommunala projekt och rekryteringsföretag. E berättar hur fler börjar se nyttan av studie- och yrkesvägledning och hur det gynnar samhället. Hen förklarar att yrket blir allt vanligare inom företag som arbetar med coaching. C säger att hens arbetsmarknad som studie- och yrkesvägledare är god och att hen kan arbeta inom många områden där stöd i olika valsituationer samt utbildning- och arbetslivsfrågor efterfrågas. C säger att arbetsmarknaden har breddats tack vare utbildningen som ger en bredare syn på yrket i sig. Vidare berättar hen att en föränderlig arbetsmarknad bidragit till en större osäkerhet för individer och samtidigt en bredare arbetsmarknad för yrket. Hen säger att:

Desto fler vilsna själar, desto mer ökar behovet av vägledning, ju mer alternativ de har, desto mer förvirrade blir dom och desto mer behov av vägledning och att lära upp sig själva att välja rätt. Att göra ett väl underbyggt val. (C)

(33)

28

D berättar att kvalifikationer inom samtalsmetodik är värdefullt från utbildningen som är användbar i kontexter inom som såväl utanför utbildningsväsendet. Förståelsen för varför och hur människor gör val har hen fått från sociologi- och psykologikurserna vilka hen menar är behjälpliga i arbetet med långtidsarbetslösa. D säger också att samtalsmetodiken inom motiverande samtal och coachning borde utvecklats på utbildningen för att arbeta med målgrupper i utsatta situationer:

Man skrapar lite på ytan. (....) Vi kan ju alltid gå djupare och ju mer man får med metodiken ju säkrare blir man ju att arbeta på det sättet och lyfta och motivera… för det är klart att har man hamnat så långt ner på arbetsmarknaden så är det ju mycket att bara komma upp en bit så att man orkar. (....) Det var ju mest generell samtalsmetodik men inte så att man kanske fick verktyg för att jobba med den målgruppen. Det upplever jag nog inte. (D)

C berättar att studie- och yrkesvägledare är väl kvalificerad att arbeta inom andra kontexter än just utbildningsväsendet men menar att yrkets historia inom utbildningsväsendet satt sina spår i hur arbetsgivare ser på yrket:

Vi har en breddad marknad. Men den är ju inte riktigt lika utarbetat eller etablerad från arbetsgivarens håll alltid. Utan ser de att man är studie- och yrkesvägledare så tänker de ofta skola fortfarande även om vi som gått utbildningen kanske vet att de här färdigheterna kan jag, det här är jag duktig på, de här kan jag få användning av på ett annat sätt, så där blir ju lite att man själv får marknadsföra sig och knö sig in om det är en bransch som är väldigt snäv eller av tradition alltid har gått till en socionom eller annan utbildad yrkesroll. Men det är klart det har öppnats en marknad inom rehab och omställning för oss. (C)

F säger att hen ofta får synliggöra sin yrkesroll och kvalifikationer samt vad hen kan bidra med i olika situationer. A berättar att hen inte tycker att det ingår i studie- och yrkesvägledaryrket att arbeta med långtidsarbetslösa och dess psykiska ohälsa, då hen anser att den mentala biten ska stabiliseras först. C säger att studie- och yrkesvägledare kan vara behjälpliga för ett motiverande syfte, men att den sjuka biten ska behandlas av någon annan. E säger sig behöva mer kunskap om individers psykiska ohälsa.

B berättar att hen inte fick tillräckligt med verktyg för att känna sig kvalificerad direkt efter utbildningen att arbeta med individer i rehabilitering. Hen tycker att utbildningen hade behövt utvecklats för att ge studenterna fler verktyg och övning att hantera detta. Hen säger att den praktikperioden på två veckor där de skulle vara utanför utbildningsväsendet var

(34)

29

väldigt viktig. D säger att hen inte fick specifika kunskaper och verktyg att arbeta med målgruppen långtidsarbetslösa under utbildningen:

Man får ytterligare verktyg för att kunna använda metodiken alltså om det är specifikt mot… man skrapar lite på ytan kanske på även om vi får ganska mycket metodik säger dom ju men så kan man ju alltid få mer. Det kan ju vara motiverande samtal och coachning. Alltså vi gjorde ju lite av det men man kanske… vi kan ju alltid gå djupare och ju mer man får med metodiken ju säkrare blir man ju att arbeta på det sättet och lyfta och motivera… För det är klart att har man hamnat så långt ner på arbetsmarknaden så är det ju mycket att bara komma upp en bit så att man orkar. (D)

D berättar att många av de kvalifikationer hen fått med sig genom utbildningen som individuella samtal, gruppvägledning och hur man arbetar med individens självinsikt, möjligheter och beslutsfattande är värdefulla i fler kontexter än just utbildningsväsendet.

6.3.1 Analys

Tema tre analyseras utifrån professionsteori för att fördjupa förståelsen för hur studie- och yrkesvägledare ser på efterfrågan av yrkesrollen på en förändrad arbetsmarknad samt de kompetenskrav som ställs på yrkesverksamma utifrån dessa förhållanden Professionsteori analyserar även den ökade efterfrågan i kontexter utanför utbildningsväsendet och hur det skapar konkurrens, samt hur yrket överskrider dess tidigare traditionella fält (Brante 2009, 16 – 23, 30., Ellström 1992, 38). NICE förklarar studie- och yrkesvägledares arbete då den utgår från att samhällsutvecklingen har påverkat individer i form av ökad rörlighet och osäkerhet i arbetslivet (Nice Handbook 2012, 41 - 46).

Studie- och yrkesvägledare har en bred arbetsmarknad med möjligheter att arbeta både inom och utanför utbildningsväsendet till skillnad från en tidigare traditionell syn där skolan var den centrala arbetsplatsen. Weber förklarar yrkesöverskridande professioner som att maktrelationer inom olika fält är beroende av status och kunskap, detta skapar ensamrätt inom uttalade kvalificerade områden. Studie- och yrkesvägledares monopol inom skolväsendet har utökats och har numer stärkt yrkesrollen inom fler områden. Parson menar att formell utbildning utgör professioner vilket även kan förklara studie- och yrkesvägledares ensamrätt inom utbildningsväsendet då krav på utbildning framkommit som ett faktum. Dock innehar yrket inte alla delar för vad som utgör en profession vilket gör att studie- och

(35)

30

yrkesvägledaryrket kan utläsas som en semi-profession. Studie- och yrkesvägledare har tagit sig in på yrkesfält inom andra områden, med till exempel arbetslösa, vilket kan förklaras med att dennes kvalifikationer blivit viktiga för individer i utsatta situationer.

I intervjuerna framkom att formell kompetens för arbete i kontexter med långtidsarbetslösa utvecklats under utbildningen, och att det är viktigt för yrkesverksamma att tala högt om dessa för att upprätthålla och vidareutveckla arbetsmarknaden. Weber förklarar detta som att professioner genom utbildning och examina utveckla kunskaper som ger makt att utveckla monopol på arbetsmarknaden. Det framkommer också att studie- och yrkesvägledare inte känner sig kvalificerade att arbeta med personer inom rehabilitering och omställning då de saknar tillräcklig juridisk och psykologisk kunskap. Enligt NICE karriärrådgivande roll ska studie- och yrkesvägledare stötta, motivera och hjälpa individer att identifiera resurser till förändring i en längre process. Utifrån NICE kan studie- och yrkesvägledarutbildningen förklaras som otillräcklig inom området då informanterna inte får den grund de behöver för att kunna arbeta inom kontexter utanför utbildningsväsendet.

Ellströms beskrivning av kompetens kan analyseras utifrån informanternas svar kring vad som kvalificerar studie- och yrkesvägledare att arbeta i kontexter utanför utbildningsväsendet. Informanterna menar att den formella kompetensen gör dem kvalificerade att arbeta i fler kontexter än utbildningsväsendet genom samtalsmetodik inom coaching och motiverande samtal. Samtidigt säger studie- och yrkesvägledare att den formella kompetensen som utbildningen ger inom psykologi, karriärteorier och sociologi inte räcker för att kvalificera dem att arbeta i kontexter inom rehabilitering och omställning. Studie- och yrkesvägledare behöver synliggöra sin formella och faktiska kompetens och tydliggöra yrkets funktion inom olika kontexter vilket NICE förklarar som att säkerställa och marknadsföra studie- och yrkesvägledarprofessionen. Parson förklarar att det är nödvändigt att tillämpa och använda kunskapen ansvarsfullt för att utgöra en profession, vilket gör att studie- och yrkesvägledaryrket går mot en professionalisering.

Utifrån empirin kan det sammanfattas att studie- och yrkesvägledares traditionella arbetsplats inom utbildningsväsendet på senare tid har utvidgats till flera kontexter. Detta kan förklaras genom att den förändrade arbetsmarknaden ställer nya krav på individer att planera sin karriär, vilket leder till ökat behov av vägledning. Genom den formella kompetens studie- och yrkesvägledare får genom utbildningen inom motiverande samtal och coaching känner

(36)

31

de sig kvalificerade att arbeta í andra kontexter än utbildningsväsendet, samtidigt som studie- och yrkesvägledare önskar mer kunskap inom rehabilitering, omställning, juridik och psykologi.

6.4 Sammanfattande resultatanalys

Studie- och yrkesvägledare upplever att utbildningen ger bred kompetens inom olika områden, och samtalsmetodiken är den främsta kvalifikationen. Inom formell kompetens upplevs en avsaknad av kunskap inom skolsystemet, yrken och utbildningar. Resultatet visar även arbetslivserfarenhet ger faktisk kompetens vilket kan krävas av arbetsgivare. Studie- och yrkesvägledaryrke har rört sig mot en professionalisering och utvecklas genom krav på formell högre utbildning och vägledningen är idag mer individanpassad och komplex jämfört med tidigare matchningsvägledning. Studie- och yrkesvägledare upplever att arbetsmarknaden växt i takt med samhällsutvecklingen och att ett ökat behov av vägledning har lett till att yrkesrollen efterfrågas i kontexter även utanför deras traditionella arbetsmarknad. Studie- och yrkesvägledare upplever att arbetsmarknaden ställer krav på individer att planera sina karriärer och att valmöjligheterna är fler än tidigare. Detta ställer i sin tur högre krav på studie- och yrkesvägledare och de anser att den formella kompetensen inom motiverande samtal och coaching gör dem kompetenta att arbeta i många kontexter, samtidigt visar resultatet att de efterfrågar mer kunskap inom juridik, rehabilitering och psykologi.

References

Related documents

De yngre människorna behöver skolas in i arbetet och då måste organisationerna ta hänsyn till vad för kompetens som ska filtreras bort och vad för kompetens det är som

[r]

Den som vill veta mer om hur det gick till när unionen upphörde att existera kan ha stor nytta av Inger Ham­ mars bok För freden och rösträtten: Kvinnorna och den..

Uppmärksamhet kring detta ämne och sjuksköterskans centrala roll och förståelse för hur samverkan i team fungerar, kan bidra till ett förbättrat personcentrerat omhändertagande av

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett förstärkt grundavdrag för personer som vid uppnådd pensionsålder fortsätter arbeta, och detta

För den vars beräkningsunderlag inte överstiger 0,25 prisbasbelopp gäller följande: Den årliga garantipensionen motsvarar differensen mellan − beräkningsunderlaget sedan

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska stötta den brasilianska staten i framtagandet av handlingsplaner för mäns våld mot kvinnor och