Using strategies when learning words– a necessary process to achieve a rich language?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

ORDINLÄRNINGSSTRATEGIER – EN NÖDVÄNDIG

PROCESS FÖR ATT UPPNÅ ETT RIKARE SPRÅK?

Using strategies when learning words– a necessary process to achieve a rich

language?

Jenny Méry

Lärarexamen 60 poäng

Utvecklingsområden i Engelska/Franska med inriktning mot undervisning och lärande. (Moderna språk) Höstterminen 2005

Examinator: Margareth Drakenberg Handledare: Eva Thörn

Sammanfattning/Abstract

Arbetet syftar till att visa hur man med fördel kan integrera ordinlärning i hela främmande språkundervisningen. Inte bara som ändlösa ordlistor som eleverna bör ”banka” in. Till grund för arbetet ligger exempel på övningar som jag har använt mig av under min praktikperiod i mina klasser på en gymnasieskola i Skåne. Analysen av genomförandet av olika ordinlärningsövningar belyser två huvudfrågor: hur ökar man elevers förståelse för att det finns flera sätt att lära sig ord genom olika övningar? Hur kan eleven använda sina nyförvärvade ordkunskaper och sitt eget ordförråd under övningarna? Jag beskriver vägen från mötet med övningarna till det egna arbetet eleverna gör med ordinlärning, och redogör för några metodiska redskap som exempelvis repetition, arbete med minnesknep och autentiska texter.

INNEHÅLL

1. Inledning

6

1.1.1 Bakgrund

6

1.1.2 Syfte

6

1.1.3 Problematisering

6

1.2 Teoretisk bakgrund

7

1.3 Vetenskapliga metoder

8

2. Nyckeln till förändring

9

2.1 Inlärningsstrategier

10

2.2 Ökad språkinlärningsmedvetenhet

11

3. Nya sätt

13

3.1 Repetition

13

3.2 Förändring av glosförhören med ny metod

14

3.3 Lek & lär med variation

16

4. Ordens betydelse i den egna språkanvändningen

17

4.1 Texten

17

4.2 Arbetsmomentet/läsförståelse

18

4.3 Arbetsmomentet/skriva

19

5.

Diskussion och slutsatser

21

1. Inledning

1.1.1 Bakgrund

Efter att ha börjat den sista omgången av min praktik, kunde jag känna att det är ordets betydelse i moderna språk som jag vill studera närmare. Jag gör min avslutande praktik på en gymnasieskola där man har ett internationellt program (IB) på vilket eleverna förväntas kunna språk på en helt annan nivå än övriga ”vanliga” program. De blir testade både muntligt och skriftligt i språk på en högre svårighetsgrad än vad övriga gymnasieelever på andra program blir. Detta fick mig att särskilt intressera mig för ordförrådet och vad det innebär för inlärning av moderna språk. I mitt fall kommer jag att koncentrera mig på franskan eftersom det är det språk jag har valt som mitt huvudämne. Min studie kan också till viss del appliceras på övriga moderna språk.

1.1.2 Syfte

Idag används oftast endast läromedlens ordlistor för att arbeta med ordinlärningen. Med detta menar jag att eleven täcker över den franska delen av ordlistan och lär in ord för ord genom att ”rabbla” orden i den ordning som de står i ordlistan. Det som är negativt med denna metod är att eleverna lär sig för att kunna skriva bra på ett glosprov eller kunna svara läraren på glosor vid ett läxförhör men sedan glöms orden fort bort. Dagens elever har svårt att ändra detta inlärningssätt. Men eftersom vi ser att det inte är ett bra sätt i och med att de inte lär in orden på längre sikt bör vi försöka ändra på deras inlärningsbeteende. Jag är övertygad om att vi lärare måste anstränga oss för att förmedla andra strategier för ordinlärning än de som används idag, men frågan är på vilket sätt? Det är detta som jag ska undersöka i min uppsats.

1.1.3 Problematisering

Hur viktigt är det att ha ett stort ordförråd för att klara det språk man läser? Hur hjälper vi eleverna genom olika tillvägagångssätt att lära sig och ta tillvara på ord i ett främmande språk? Blir eleverna även bättre på att förstå texter och talat språk genom att öva upp sin ordförståelse?

1.2 Teoretisk bakgrund

Jag bestämde mig för att ta reda på hur situationen angående ordinlärning ser ut idag. I boken I huvudet på en elev, som är en skriftlig sammanställning av projektet STRIMS, (Strategier vid inlärning av moderna språk), betonas vikten av att ”göra eleverna medvetna om att det finns andra och betydligt effektivare vägar att lära in ord än att plugga in dem från de traditionellt uppbyggda ordlistorna till ett läromedel1”. Denna slutsats kunde dras efter enkätsvar där det framkom att ordinlärningen så gott som enbart är resultatet av arbetet med läromedlens ordlistor.

Få elever använder sig av minnesknep som att ett utländskt ord liknar något ord på svenska, vilket gör det lättare att komma ihåg ett ord osv. Minneskedjor är ett hjälpmedel där tidigare erfarenheter och kunskaper hjälper till att komma ihåg ord och att kunna använda ordet. Eleven kan t ex med hjälp av personliga bilder visualisera ett ord eller få hjälp av var/när han/hon lärde sig ordet. Detta innebär att man skapar sig ett personligt förhållande till de ord som ska läras in vilket gör att vi minns bättre.

Ett annat problem är också att eleverna har svårt att se att det finns ett samband mellan glosorna i gloslistan och tillhörande text. Ofta får vi lärare höra ”har vi texten i läxa också eller bara glosorna?", vilket bevisar ovanstående d v s att eleverna inte ser sambandet mellan glosor och text. Inger Bergström menar att ”fokuseringen av det enskilda ordet tycks ta upp en mycket stor del av arbetet2”. Dagens elever går inte ner på djupet när de övar ord eftersom de inte sätter orden i ett sammanhang. Om eleverna kunde göra denna lilla förändring skulle de förstå vad ordet betyder bättre och detta skulle hjälpa dem att komma ihåg ordet lättare. Ulrika Tornberg instämmer i boken

Språkdidaktik: ”att fokusera uppmärksamheten på den nya informationens innebörd

eller mening […] genom att orden antingen lärs in i sitt textsammanhang eller att eleven skapar ett nytt, meningsfullt sammanhang för orden i egna meningar eller i en egen text.3”. Minnes- och språkinlärningsforskning visar att meningsfullhet och sammanhang är väldigt viktiga för inlärningsprocessen. Krashen säger t ex: ”Experiments do support the idea that meaningful creative mental activity is necessary for items to enter permanent storage, especially when the subjects are 1 Malmberg, P. m.fl., 2000, s 78 2 Malmberg, P. m.fl., 2000, s 86 3 Tornberg, U. 1997, s 97

personally involved with the items to be retained4.” Det är viktigt att eleverna finner ett personligt sätt för att koda in de nya orden så att de lagras i långtidsminnet. Detta hjälper dem att kunna plocka fram orden vid lämpligt tillfälle. Det är när inkodningen varit dålig som vi glömmer.

1. 3 Vetenskapliga metoder

Det finns ett antal olika metoder som man kan använda för att undersöka ämnet. Metoden är viktig för analysen och måste därför beskrivas tydligt i uppsatsen. Det finns två huvudinriktningar inom metod – kvalitativ data och kvantitativ data. Kvalitativa data riktar sig mer mot det mjuka inom forskningen, den besvarar frågan ”varför” och exemplifierar. Med det kvalitativa synsättet inriktar man sig på det enskilda fallet och lyfter fram det bakom statistiken.

Kvantitativa data söker efter hårddata. Här samlas ett stort antal fakta in och analyseras för att finna mönster som gäller generellt. Den svarar på fråga ”hur många” och är mer precis än den kvalitativa. Det som är viktigt inom kvantitativa data är att det som tas fram går att reproducera och att det är mätbart.

Den kritik som har riktats mot kvalitativ data är att den blir för subjektiv. Forskaren har svårt att förhålla sig objektiv då man i så stor utsträckning deltar i det som pågår i undersökningen. Å andra sidan har kvantitativa data kritiserats för att sakna djup, då det täcker en stor yta men generaliserar.5

Jag ska studera ämnet ”ordinlärning”. Vi har tagit upp detta ämne inom ramen av våra seminarier och där har vi sett att forskning framhåller att elever ofta gör fel då de ska lära sig glosor inom moderna språk. Som jag sagt tidigare, kan det bli svårt att ändra på elevernas inlärningssätt. Däremot är jag övertygad om att vi lärare måste anstränga oss för att förmedla andra strategier för inlärning av ord i främmande språk än de som används idag, men frågan är på vilket sätt? Detta är en av de frågor jag ska försöka besvara i detta arbete.

4

Krashen, S. Terrel, T. 1983, s 55

5

Jag har försökt genomföra en förändring av mina elevers arbetssätt för att se om detta främjar deras ordinlärning och därefter utvärdera resultatet. Därmed använder jag mig av metoden försök och utvärdering, en metod som står nära aktionsforskningen ”som hör hemma inom den kvalitativa traditionen” och experiment, ”som utgår från ett kvantitativt synsätt”. 6

Jag tänker göra en komparativ undersökning där jag jämför forskning och diverse litteratur om ordinlärning med mina observationer från fältstudier genomförda under fem veckor på en gymnasieskola i Skåne. Teoretiskt går jag ner på djupet och undersöker, genom försök med mina elever, vilka möjligheter det finns till förbättring av inlärning av glosor. Jag lyfter fram olika förklaringar till de problem man ofta stöter på vid ordinlärning. Jag kommer dessutom att föra en pedagogisk diskussion hur vi kan påverka arbetssättet i skolan så att det ska främja elevernas inlärning av ord på ett positivt sätt.

Mitt försök är upplagt på följande vis:

• en presentation av inlärningsstrategier för eleverna,

• ge dem en ökad språkmedvetenhet,

• introducera de alternativa undervisningsmetoderna samt utvärdera efterhand

• diskussion och slutsatser

2. Nyckeln till förändring

Under mina fem veckors praktik utförde jag ett försök med mina elever i steg 3 i franska. Det var 9 elever i gruppen, 6 flickor och 3 pojkar. Vi träffades 2 gånger i veckan men pga schemalagda aktiviteter så som friluftsdag och temadag gick 3 tillfällen bort. Detta innebar 7 lektionstillfällen à 60 minuter. Tanken är att införa alternativa undersvisningsmetoder i moderna språk för att ge eleverna möjligheten att bli bättre på att lära in ord och även kunna minnas orden lättare och längre. (se upplägg och planering i bilaga 1)

6

Jag började mitt försök med att fråga eleverna på min praktikplats hur de gör för att lära in nya ord på ett främmande språk. Majoriteten svarade att de sitter med gloslistan framför sig och förhör sig själva genom att täcka över den svenska respektive det främmande språkets översättning. Detta stämde precis in med teorierna. Det som ofta händer när eleverna lär sig rabbla glosor i en viss ordning, är att de bara håller ordet i minnet till dess att förhöret är över, sen glömmer de vad de lärt sig så fort de lämnat lektionen. Jag känner att vi måste hitta ett sätt att ändra detta inlärningssätt så att eleverna ska kunna hålla orden i minnet längre. Grunden för förändring ligger i att förmedla kunskap till eleven om de olika inlärningsstrategier som finns.

2.1 Inlärningsstrategier

För att glosor ska fastna i långtidsminnet och inte bara i korttidsminnet som inlärning av gloslistor innebär, måste eleverna få personliga inlärningsstrategier presenterade för sig. Inför mitt första lektionspass läste jag därför på om de olika typerna av minnen som Ulrika Tornberg redogör för i sin bok Språkdidaktik. Eleverna måste bli medvetna om dessa för att komma fram till vilken deras strategi bör vara för att minnas nya ord. (korttidsminne, långtidsminne, visuellt, auditivt och motoriskt minne). Det är vår uppgift som lärare att visa de olika strategierna och att eleverna sen får prova sig fram vilket sätt som passar dem bäst.

Min idé var att varje elev skulle bli medveten om det arbetssätt som passar just denne före ordinlärningen. Målet är att de ska känna att de lär sig nya ord med hjälp av övningen men även minnas de ord de har lärt sig längre. Såhär gick det till: Vi började på ett nytt kapitel i boken, och slog upp Les mots et les phrases i gymnasieserien

Grande Escalade. Till varje kapitel finns övningar som utökar elevens ordförråd inom

det område texten behandlar. I Les mots et les phrases-delen finns flera förslag på sätt att lära sig ord så eleven kan välja själv vilken strategi som passar honom/henne bäst:

- ”Gissa betydelsen på nya ord innan du slår upp dem i ordlistan” - ”Träna att beskriva orden på ett detaljerat sätt för varandra.”

- ”Läs texten högt upprepade gånger.” (underlättar för dem som har ett auditivt inlärningssätt eftersom de hör och säger orden högt.)

- ”Skriv upp alla glosor i meningar så att du ser ordet i ett sammanhang.”

Eleverna fick testa de olika ordinlärningsövningarna varsin gång. Sen bad jag dem utvärdera hur de tyckte att övningarna kändes och om de själva uppfattade att de lärt sig ord genom övningarna. Det var intressant att se att eleverna själva hade en tydlig uppfattning vilken övning de ansåg lära sig mest av. (Se resultaten i bilaga 2). De som valde övningen där man ska skriva egna meningar med de nya orden (3 st), har en fallenhet för att lära sig då de skriver (visuellt/motoriskt minne). De som lättast lärde sig när de hörde (1st), har en auditiv inlärningsstrategi osv. Anledningen varför det är viktigt att känna till vilken inlärningsstrategi som passar en bäst är att försöka få eleven att oftast möjligt använda sig av ”sin” metod.

När alla hade klart för sig vilken inlärningsstrategi de lärde sig bäst med, bad jag dem att ha denna metod i åtanke vid varje inlärningstillfälle under försöksperioden, d v s under sex lektionspass framöver. Nu kunde jag fortsätta mitt experiment. Jag skulle försöka ge dem en ökad språkinlärningsmedvetenhet.

2.2 Ökad språkinlärningsmedvetenhet

Ulla Håkansson säger att vi måste försöka ändra elevers inställning: ”ökad medvetenhet om språkinlärning, stark motivation för förändring och kunskap om olika sätt att lära sig är viktiga styrfaktorer, som kan ändra elevers arbetssätt7” Häri ligger nyckeln till förändring tror jag: att öka elevernas språkmedvetenhet. Eleverna vet ofta inte vad det innebär att kunna ett ord och vilken nytta de kommer att ha av ett ordförråd i moderna språk överhuvudtaget. Därför vill jag ge mina elever lite olika exempel där de lättare kan se vikten av att kunna ord. Ulf Levhin har tagit fram övningar med denna vetskap i åtanke i sin bok Variation i språkundervisning: ”I övningarna finns en strävan efter större medvetenhet i språkinlärningen. Eleverna får fundera över vad de arbetar med, hur, varför och vad de har lärt sig, dvs. didaktiska frågeställningarna8”. Därmed ger man eleven möjlighet att bli medveten om hur och varför de lär sig orden i ett främmande språk.

7

Malmberg, P. m.fl., 2000, s 91

8

Jag tog ett exempel på en sådan övning under mitt lektionspass nummer två. Det är en övning som heter ”Att reagera rätt”. Den visar elever att det finns mening och sammanhang med det de gör. Klassen gjorde en lista på svenska över olika språksituationer som kräver någon form av reaktion i form av ett svar:

Vad säger du när någon

• hälsar på dig

• presenterar sig för dig

• frågar efter vägen

• ber om hjälp

Eleverna ska sen arbeta i par och skriva ner lämpliga svar inför de olika situationerna på franska. De använder ordböcker och lexikon till hjälp. Sen får alla spela upp de olika situationerna i form av dialoger där uttrycken används. Det blev fantastiskt roliga situationer och det märktes att eleverna tyckte om övningen. De var engagerade och lyssnade intresserat på sina kamrater när de spelade upp dialogerna. Vi kunde därefter diskutera vikten av att använda rätt uttryck och rätt formalitetsnivå med hänsyn tagen till den franska språkkulturen t ex hur och när man niar och använder artighetsfraser.

Detta är en bra övning där eleverna väldigt tydligt ser hur man kan lära in ord t ex i dialogform och varför det kan vara bra att kunna ord. Man måste försöka klara sig i olika språksituationer. Eleverna var dessutom väldigt aktiva under övningen och min förhoppning är att de även blir medvetna om sin inlärning med denna typ av övningar. Utvärderingen som jag gav dem bevisar att de också ansåg att övningen var bra. De sa att de fick upp ögonen för hur viktigt det är att kunna t ex artighetsfraser när man pratar franska och att det är mycket roligare att prata med fransmän om man ”gör rätt” med detta. De flesta var positiva till övningen. (Se hela utvärderingen i bilaga 3).

3. Nya sätt

Det finns många olika sätt på vilket man kan lära sig ett främmande språk. Vi vet idag att man lär sig ett språk via olika kanaler så som hörförståelse, läsning, tal och skrift. Det är sedan vi lärare som ska försöka använda oss av olika metoder, som har sin utgångspunkt från styrdokumenten och kursplanen, för att stimulera de olika kanalerna så att eleverna får en så varierad språkinlärning som möjligt.

3.1 Repetition

Nu ville jag testa mina elever hur många ord som verkligen fastnar när de får 20 ord i läxa. Jag kände att jag hade lagt vissa grunder för eleverna, d v s att jag lärt dem om de olika inlärningsstrategierna och givit dem tips och råd vilka sätt det finns att lära sig ord på (inkodning, minneskedjor etc.). Upplägget var som följer:

1) 20 ord i läxa med ett förberett läxförhör vid lektionstillfälle nr 3.

2) Efter en vecka fick de ett nytt oförberett förhör på samma ord, vid lektionstillfälle nr 5.

3) Efter ytterligare en vecka ett nytt oförberett läxförhör vid lektionstillfälle nr 6. 4) Enkät till eleverna vid lektionstillfälle nr 6.

Efter första läxförhöret hade de flesta alla rätt. Sju elever av nio hade alla rätt och två elever hade två eller tre fel. Efter det andra förhöret var det ingen som hade alla rätt utan det var betydligt sämre resultat. Tre elever hade alla rätt, fyra hade två eller tre fel och tre elever hade fler än tre fel. Efter det sista förhöret var det ungefär samma resultat som i förhör nummer två. Jag förstod att resultatet skulle bli sämre när de fick provet andra gången men blev glad att resultatet stagnerade vid tredje provet. Det betyder att det trots allt fastnar! Detta var mycket intressant för det stämmer väldigt bra överens med forskares och mina teorier om att repetition är ett nyckelbegrepp för att få orden att stanna kvar i långtidsminnet.

Jag anser att det är viktigt att visa eleverna att de ska öva in orden så att de stannar i minnet och då bör man ta med ”gamla” glosor vid läxförhören. Inger Bergström har genom många undersökningar funnit att det talar för ”att man i undervisningen med jämna mellanrum skulle repetera och därmed konsolidera det ordförråd som getts i

läxa9”. Det är viktigt att ta fram glosor i all språk undervisning, t ex skriva upp nya ord vid genomgångar, vid filmvisning, osv. och att man tänker på att dessa glosor ska följa med under hela terminen. Detta innebär att man under terminen bör ge läxförhör som innefattar tidigare läxor där eleverna lämpligen sätter in orden i meningar. På så vis förstår eleverna att de måste lära in orden på ett djupare plan.

Den enkät som gavs var ”vilka typer av ord kom du ihåg”, ”varför just dessa”? Svaren till frågorna var t ex ”korta ord kommer jag lättare ihåg”, ”ord som vi haft förr fastnar lättare”, ”repetition sen tidigare ord är lättare att få in”. Eleverna sa även att de ord som är lättast att komma ihåg är sådana som är lätta att uttala och stavas, samt ord som har förekommit ofta sen de började läsa/studera det moderna språket.

Dessa svar styrker teorin om att repetition är ett måste för att få eleverna att minnas orden lättare. (se alla svaren i bilaga 4).

3.2 Förändring av glosförhören med ny metod

Varför eleverna övar glosor på det sätt de gör kan bero på hur vi lärare testar deras ordkunskaper. Jag har tänkt på att redan när jag var elev begärdes det mestadels att eleven endast skulle översätta ord i provet. Det är ofta likadant idag. Vi lärare ger då eleverna uppenbarligen signalen att de bör göra likadant vid inlärningen d v s hålla för och öva översättningen så att de kan översätta ord vid läxförhöret.

Jag ville prova ett sätt att kringgå problemet med traditionella glosförhör d v s där glosor ska rabblas upp. Jag gav därför vid lektionspass nummer fyra eleverna varsin frågelista där de ord de hade haft i läxa stod i en fråga som eleverna sen ställde till varandra. (Eleverna hade olika frågelistor). Vi tar exemplet med ordet ”transmettre” (meddela, ge, överföra) som eleverna haft i läxa. På en elevs frågelista stod det ”Tu

peux transmettre ce message au professeur?” (Kan du ge läraren detta meddelande?)

Den tillfrågade var då tvungen att förstå meningen med ordet ”transmettre” och sen kunna svara på frågan där ordet används igen: ”Oui, je vais transmettre le message au

professeur.” (Ja, jag ska ge meddelandet till läraren.) Dels måste eleverna lyssna

uppmärksammat på frågan, dels måste de kunna formulera ett svar på målspråket. Därmed märkte både jag och de vilka ord de kunde och inte kunde.

9

Det som är bra med denna typ av läxförhör är att eleverna får se att det är viktigt att veta hur orden används. Detta leder förhoppningsvis till att eleverna tänker om när de ska lära in glosor så att de inte bara rabblar och att de även minns orden bättre. Jag ville testa och se om de kom ihåg orden så gången efter fick de börja med att skriva fem meningar där ord de haft i läxa till förra gången skulle användas och resultatet var mycket bra. Hela fem elever kunde utan problem konstruera felfria meningar med dessa glosor. Tre elever hade ett eller två ord som de inte kom ihåg och därför inte kunde använda i meningar. En elev hade fler än två ord som denne hade glömt.

När jag gjorde min utvärdering av själva läxförhöret med frågelistan så märkte jag att denna metod ökade elevernas engagemang vilket i sin tur gör att de minns orden bättre. Nackdelen är att det tog mycket tid i anspråk av mig som lärare att förbereda förhöret och frågelistorna. Men det gör det ju även då man ska förbereda läxförhör generellt sätt. För att spara tid kan man be eleverna göra sina egna frågelistor hemma i samband med läxan så att de är förberedda på denna aktivitet då läxan ska förhöras. Eleverna gjorde även en utvärdering och de sa bl a att de var ovana vid liknande förhör men att det gav dem en sorts frihet som det uppskattade och att de flesta var positiva till övningen. (Läs hela utvärderingen i bilaga 5.)

Jag tror att ett annat sätt att få in eleverna på ett nytt inlärningssätt är att frångå läromedel med gloslistor och de traditionella glosförhören. Man kan istället använda sig av ett läromedel utan styckegloslistor och följa Jörgen Tholins modell. ”Eleverna lämnar in gloslistor med de ord de valt att lära sig. De får sedan individuella glostest. Eftersom de vet att de på provet kommer att bli ombedda att använda ord i egna meningar kommer de bort från de stereotypa ordlistorna med svensk översättning.10” Det är ett bra sätt för eleverna att komma ifrån det traditionella sättet att öva in ord på. Däremot anser jag att det är tidskrävande och att det kräver tillgång till mycket bra lexikon i och med att eleverna måste slå upp alla ord de inte kan i texten men det är det kanske värt. Detta sätt kräver även att eleverna lämnar in de ord de valt så att läraren kan göra individuella tester. När man som lärare skrivit in de ord man avser testa i datorn, får eleverna tillbaka sina gloslistor. Detta är ett bättre alternativ än det

10

traditionella, eftersom eleverna blir mer aktiva och de får ett större ordförråd på detta viset. De översätter ordet, sätter in det i en mening, skriver synonymer och förklaringar. Man kan diskutera vad som egentligen är nyttiga ord att kunna och som man bör prioritera. Eleverna funderar över sin egen inlärning och motivationen ökar dessutom eftersom eleverna själva är med och bestämmer vad de vill lära sig. Givetvis kräver denna metod en tid då eleverna får vänja sig vid detta nya sätt och de svaga eleverna bör kanske få extra hjälp att tillämpa metoden.

3.3 Lek & lär med variation

Ett annat sätt att öka chansen att få orden att fastna är genom att variera ordinlärningen. Man kan aktivt arbeta med korsord, bilder, musik, synonymer, definitioner eller återberätta en berättelse med hjälp av stödord. Vi lärare måste våga variera oss mer i klassrummet. Eleverna får inte tycka att man är förutsägbar som lärare för då anpassar de sina inlärningsstrategi efter oss och det är fel tycker jag. Återigen betonar jag att eleverna måste finna sin egen strategi som passar just dem! Jag använder mig ofta av boken Variation i språkundervisning där man får bra tips om hur man kan lära in ord på många olika sätt.

Till min femte lektion tog jag och använde mig av ett exempel från boken. Den kallas ”associationsleken” och den går ut på att man ökar ordförrådet kring ett nyckelord. I min klass använde vi oss av ”voyager” (resa). Eleverna fick 5 minuter till att fundera ut ord eller uttryck som associerar med nyckelordet, först enskilt sen i grupp. Det kom upp ord som ”voiture” (bil), ”bâteau” (båt), ”faire du ski” (åka skidor) etc. Orden skrevs på tavlan/i skrivböckerna. Eleverna satte sig sedan i smågrupper där de gemensamt fick skriva en kort berättelse där orden skulle ingå. Eleverna jobba flitigt och kom verkligen på många ord kring nyckelordet. Detta är ett sätt som ger eleverna ett bredare ordförråd och de blir mer aktiva och kan dessutom använda sig av de kunskaper de redan har när de letar ord som associerar med nyckelordet.

Denna övning gör att man använder sig av inkodning, ett känt begrepp inom minnesforskningen. Med inkodning menas att man fäster en ledtråd vid det man vill komma ihåg, t ex associationer, bilder, känslor och upplevelser av olika slag. Lena Börjesson tar, i sin artikel ”ordinlärning”, exemplet om madeleinekakan i Marcel

Prousts roman, På spaning efter den tid som flytt, för att beskriva en typisk association: ”när huvudpersonen äter en madeleinekaka doppad i lindblomsté minns han plötsligt sin barndoms somrar11". Jag har tagit fram många andra övningar som ger variation i språkundervisningen, ett av dem finner ni i bilaga 6.

4. Ordens betydelse i den egna språkanvändningen

Nu kommer vi till den intressanta frågan: har vi lyckats? För att se om eleverna har lärt sig de ord de haft i läxa och kommit i kontakt med under dessa veckorna, ska eleverna själva visa att de kan använda sig av sina nya ord för att t ex kunna prata om och/eller förstå en text. Denna del av försöket infaller på mitt nästsista lektionspass som blir nummer 6. Vi hade som vanligt 60 minuter på oss.

4.1 Texten

Ett av mina mål med språkinlärningen är att eleverna ska känna att de kan använda sig av det nya språket ganska snart. Av den anledningen lägger jag stor vikt vid autentiska texter och språksituationer där elever måste uttrycka sig på målspråket. Jag tror mycket på att min metod att introducera autentiska texter tidigt gör det lätt för eleverna att förstå nyttan med liknande texter. De ser att de lär sig sådana ord man använder i verkliga livet. Detta medför att de får lättare att lära sig orden och de blir mer engagerade och motiverade på mina lektioner.

Texterna ska locka eleverna till att bli mer motiverade då texterna berör ”hett” stoff. Jag anser, precis som många före mig, att läsning har stor betydelse för elevers utveckling av ett främmande språk. Bo Lundahl i Läsa på främmande språk12, beskriver läsning som ”en aktiv process som innebär att vi skapar eller konstruerar mening och innebörder om texten känns meningsfull och vi kan relatera innehållet till tidigare erfarenheter och kunskaper”. Det är viktigt att man använder sig av intressanta och spännande texter och att elever tillsammans med läraren kan få förståelse för texten vilket även ger en social gemenskap i klassrummet.

11

Malmberg, P. m.fl., 2000, s 88

12

Texten kan införas redan i steg 2 då eleverna har läst franska ett till två år. Jag tycker att man ska lägga ribban högt och få eleverna att inse att de kan förstå mer än vad de tror på ett tidigt stadium. Det är inte bara textens svårighet som avgör om man förstår utan även förmågan att kunna kombinera ny text med tidigare kunskaper och erfarenheter. Det betyder att man även på nybörjarnivå kan använda ”svårare” texter om övningarna är lätta och anpassade till elevernas nivå. Tornberg tänker liknande: ”Under förutsättning att eleverna har tillräcklig bakgrundskunskap (kunskap om världen) kan man som lärare systematiskt träna dem att använda lässtrategier på autentiska texter redan på ett mycket tidigt stadium13”

För att ta ett konkret exempel så har jag valt en artikel som handlar om debatten huruvida muslimska flickor får bära slöja i franska skolan eller inte. Eftersom de hade arbetat mycket med orden kring konfessionslöshet (la laïcité) sedan två veckor tillbaka i andra övningar/artiklar, tyckte jag att det var ett passande ämne för att se om deras ordkunskap var på plats. Det är ett tema som är aktuellt även i det svenska samhället, vilket är viktigt.

4.2 Arbetsmomentet/läsförståelse

Det första momentet för eleverna blev alltså att läsa igenom texten en gång utan att haka upp sig på ord de inte känner igen. Eleverna fick sedan arbeta i par och skulle försöka förstå huvudinnehållet i texten genom att besvara enkla frågor som jag förberett. Det var viktigt för mig att ingen gloslista gavs utan att endast ett par, tre ord fanns till hjälp för eleverna. Detta för att det inte är de okända orden i sig som är av betydelse utan det gäller att eleverna försöker förstå texten ändå i ett sammanhang genom att använda sig av sina förkunskaper i ämnet.

Med denna text kan eleven använda sig av en ”bottom up-process14” för att försöka förstå texten. Bottom up process innebär att man avkodar ljud och bokstavskombinationer, ord och satser för att förstå vad texten handlar om. Eleven kan även dra nytta av de kunskaper de har om ämnet, vilket kallas top down approach

13

Tornberg, U. 1997, s 81

14

för att kunna förstå texten. Tornberg kommenterar detta arbetssätt så här: ” I denna process blir vi till aktiva medskapare av det vi hör och det vi läser”. Det är just detta jag vill komma åt, aktivera eleverna och fånga deras intresse och nyfikenhet för en text. Vad som är bra med denna övning är att även de svaga eleverna får tillfälle att få tid att förstå en text och även få hjälp av en kamrat. Sedan kan de jämföra sina resultat med ett annat par och slutligen diskuterar vi texten i helklass. Jag frågade dem vad de hade förstått av texten (muslimska flickor bär slöja, skolan, lagförslag, osv.) Många av dessa ord hade eleverna haft i andra texter så jag märkte att de använde de orden ganska ofta även om det grammatiska ibland blev lite tokigt. Jag märkte att eleverna vågade uttrycka sig för deras ordkunskap var på plats.

Nu hade vi ledtrådarna på plats och kunde därför börja prata lite om konfessionslöshet och vad det innebär för Frankrike och dess historia. Det är ett speciellt fenomen i Frankrike att skolan ska vara konfessionslös. Eleverna fick sedan sitta i grupper med lexikon och arbeta med texten, översätta och kort sammanfatta innehållet. Texten delades upp i olika stycken så att grupperna fick varsin del. När de var klara fick de presentera sin sammanfattning på franska så att alla elever fick ta del av texten genom att läsa eller lyssna på sina kamrater. Eleverna fick på så vis tala målspråket och inte bara läsa. Det uppstod inga direkta svårigheter inte heller för de svaga eleverna eftersom de hela tiden blev stöttade i sin förståelse av gruppen, genomgången i helklass och tillgången till lexikon. Texten blev verkligen genomarbetad under passet. Jag kände en enorm tillfredsställelse när jag såg att de faktiskt förstod vad artikeln handlade om. Det betyder att mitt arbete med eleverna haft effekt. Jag väntar med utvärderingen tills nästa lektion då vi har gjort del två i försöket nämligen skrivdelen.

4.3 Arbetsmomentet/skriva

Nu kom vi till skrivövningen där eleverna skulle utgå från den lästa texten. Eleverna skulle nu, med hjälp av de ord, meningar och satser som återfinns i texten, få hjälp att skriva en text om vad de själva vet och tycker om ämnet. Texten de läst hjälper eleven att komma igång och den ger ett stöd i sig med sina ord och uttryck. Däremot är det viktigt att eleven också använder sina egna ord för att forma sina idéer och tankar. Efter det att eleverna kände sig nöjda med sina texter, satte de sig i grupper om två-tre personer och utbytte texter med varandra. Detta medförde att texten granskades av

någon i samma ålder, med samma typ av intresse och i samma fas i språkutvecklingen. Detta medförde att man kunde diskutera textinnehållet. Eleven fick därefter en sista chans att rätta sin text och sen samlade jag in texterna. Jag läste igenom deras texter och rättade det som var språkligt fel. Det viktigaste är inte att det ska vara grammatiskt rätt utan det är att de har använt sig av de ord och uttryck vi har övat på.

Svårigheten för eleverna med skrivövningen var att få texten att bli personlig och tydlig, därför delade jag ut deras rättade text med några kommentarer och råd hur de skulle få texten lite mer personlig. Enligt Tornberg är det viktigt att texten blir personlig: ”När eleverna gör sina egna tankar tydliga i skrift blir de inte bara tydliga för eleverna själva utan också för läraren" (Madsén 199315). Vad Tornberg menar med tydlighet är, att genom sitt skrivande visar eleven sitt sätt att reflektera. Dessutom ser jag om han/hon har tänkt efter och försökt sätta ord på sina tankar. På så vis känner eleven sig kreativ genom sitt skrivande. Denna metod gör att eleven blir engagerad med tankar och känslor och då kan man även räkna med att språket utvecklas.

När jag introducerade mina elever för artikeln i höstas var det inte första gången de arbetat med en autentisk text. Jag lät dem skriva ner vad de tyckte om detta sätt att arbeta. De flesta skrev att de tyckte att det var svårt men att det fungerade bra och att det var intressant och roligt att arbeta med en icke tillrättalagd text. De skrev också att texten var välskriven och engagerande. De ville gärna fortsätta med denna typ av metod och de tyckte själva att de hade lärt sig väldigt mycket under mina fem veckor.

Det optimala är att de vid ett senare tillfälle gör om en liknande övning och sedan jämför med det som de skrivit denna gång. Texterna kan då samlas i en miniportfolio där eleverna efterhand kan se ett mönster i sitt skrivande samtidigt som de bygger upp sitt ord- frasförråd. Detta gjorde inte jag eftersom min praktikperiod gick mot sitt slut.

Diskussion och slutsatser

15

Efter dessa sista intensiva lektionspass känner jag att jag har fått bevisat att man kan förändra upplägget av språkundervisningen och därmed också förbättra elevers inlärningsförmåga när det gäller ordinlärning. Om man ger elever möjlighet att få en bättre inlärningsstrategi och en djupare språkmedvetenhet, är chanserna betydligt större att de uppnår ett bättre resultat. Med varierande undervisning som innehåller både lekar, intressanta autentiska texter och eget skrivande, uppnås mycket bättre inlärningsmöjligheter för eleverna. Framförallt känner de sig engagerade och motiverade att lära sig nya ord. De ser själva vad de kan uppnå med sin ordkunskap och att de kan klara sig lättare i diverse situationer på målspråket. Jag har under arbetets gång sett att eleverna blir bättre på att förstå texter och talat språk om de har ett rikt ordförråd. Vad jag även har upptäckt under min praktik är att det är positivt att utgå från elevernas intressen. De får skriva mycket på det nya språket så att de ser att de kan behärska det själva. Det skriver om saker som berör dem. I den egna texten kan eleven sen lära sig grammatik och hur språket fungerar genom att analysera det ordval och grammatiska strukturer de har valt. Jag är därför positiv till elevers delaktighet och tror att de har ett stort eget ansvar för sitt lärande.

Målet med undervisningen för övrigt, anser jag, är att kunna kommunicera med andra nationaliteter för att t ex kunna arbeta och resa utomlands utan att brister i språket hämmar. Det är ju ofta svagheter i ordförrådet som försvårar eller förhindrar kommunikationen mellan människor som talar olika språk. Trots detta har ordkunskapen blivit åsidosatt i svensk undervisning i främmande språk till förmån för t ex grammatik. Jag tycker att uppbyggnad av ordförråd är oerhört viktigt och anser att detta måste bli ett prioriterat område framöver för språkundervisningen.

Avslutningsvis vill jag betona att det bästa sättet att skaffa sig ett stort ordförråd är att läsa och lyssna på språket så mycket man bara kan. Musik, TV, videofilmer, dvd-filmer, kassettböcker etc. Input i alla dess slag är välkomna!

Johansson, B. & Svedner, P-O. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Krashen, S. & Terrel, T. (1983). The Natural Approach. Oxford and San Francisco: Pergamon/Alemany.

Levihn, U. & Norman, D. (1997). Variation i språkundervisning. Kristianstad: Gleerups Förlag.

Lundahl, B. (1998). Läsa på främmande språk. Lund: Studentlitteratur.

Malmberg, P. M.fl. (2000). I huvudet på en elev. Stockholm: Bonnier Utbildning. Tornberg, U. (1997). Språkdidaktik. Lund: Gleerups Förlag.