Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängVad är det man ska lära sig i slöjden?
– Ett antal elevers syn på slöjdämnet
What to learn having crafts?
-A number of pupils way to look at crafts.
Karin Håkansson
SÄL projektet 90 poäng Huvudämne Slöjd 2008-02-28
Examinator: Nils Andersson Handledare: Anders Lindh
Sammanfattning
Med mitt examensarbete har jag velat ta reda på hur ett antal elever upplever slöjdämnet. Vad anser eleverna att de utvecklar och lär under slöjdtimmarna? Hur bra stämmer det med vad läroplanen föreskriver att de ska lära i ämnet slöjd? Samma typ av jämförelse har gjorts mellan hur eleverna anser att de bedöms i ämnet slöjd och vad betygskriterierna anger att ska bedömas. Undersökningen har genomförts i enkätform där eleverna fått svara på ett antal frågor med olika svarsalternativ.
I undersökningen har det framkommit att eleverna har en överraskande bra uppfattning om vad ämnet ska lära ut och hur bedömningen går till. Allt enligt de kriterier och kursplaner som finns för ämnet.
Nyckelord :
Slöjd, slöjdprocessen, betygskriterier, elevinflytande, personlig utveckling genom slöjd, slöjd i förhållande till mål och kursplan, trivsel i slöjden.Innehållsförteckning
1 Inledning
4 1.1 Syfte 5 1.2 Frågeställningar 5
2 Bakgrund
6 2.1 Nuläge 7 2.2 Slöjd och forskning 83 Metod
10 3.1 Val av metod 10 3.2 Enkäter 10 3.3 Urval 11 3.4 Genomförande 11 3.5 Bearbetning 12 3.6 Bortfall 124 Resultat
134.1 Elevernas medvetenhet om slöjdprocessen resultat 14
4.2 Bedömning och betygskriterier 15
4.3 Personlig utveckling 15
4.4 Elevinflytande och trivsel 17
5 Diskussion
195.1 Slöjden och framtiden 21
5.2 Slutsats 22
Referenser
23
1 Inledning
Slöjd är ett ämne som tillhör de populäraste i skolan. I den nationella undersökningen av grundskolan – NU 2003 toppar ämnet populäritetslistan tillsammans med musik och gymnastik. När man däremot i samma undersökning frågar eleverna vilka ämnen som de anser sig ha mest nytta av för framtiden, hamnar ämnet bland dem som anses minst viktiga.1 Populärt men inte viktigt – vad beror det på? I mina ögon är slöjden ett mycket underskattat ämne som har massor med kvalitéer. Slöjden har låg status och blir ofta betraktat som ett så kallat praktiskt ämne där vi ägnar oss åt pyssel.
Det råder en stor okunskap om vad slöjdämnet ska syfta till hos både skolledning, kollegor, föräldrar och tyvärr även hos eleverna själva enligt min uppfattning. Statusen på ämnet blir låg. Så kallat teoretiska ämnen anses viktigare, speciellt sen vissa betecknas som kärnämnen. Risken finns att andra ämnen blir marginaliserade. Estetiskt praktiska ämnen har dessutom svårt att hävda sig genom ökat krav på mätbara resultat. Kreativitet och konstnärlighet är inte alltid så lätt att mäta. Bara för att ett ämne eller en förmåga är svår att mäta behöver den ju inte vara mindre viktig för det!
Detta resulterar för slöjdläraren i ett konkret yrkesproblem och konsekvenserna blir flera. Det blir svårt att få ekonomiska medel att genomföra saker, annat anses viktigare då kassan är ansträngd i skolan. Andra lärare har ofta en tendens att marginalisera slöjden och ser inte möjligheter till ämnesövergripande undervisning. En dålig kunskap om vad ämnet syftar till hos föräldrar och elever påverkar också undervisningssituationen.
Vad beror då den låga statusen på? Min egen uppfattning är att vi slöjdlärare måste bli bättre på att tala om vad slöjden går ut på. Det finns många kvalitéer och möjligheter med arbetet i slöjdsalen. Förutom de rena slöjdkunskaperna skall ämnet sträva att utveckla många
personliga egenskaper hos eleverna. Slöjden innefattar betydligt mer än bara praktiskt pyssel. Kursplanen för slöjdämnet talar om vad ämnet ska omfatta och vad som ska bedömas vid betygssättning. I den senaste kursplanen år 2000, flyttades fokus i ämnet från hantverket till processen. Hantverket blir en del av processen, från idé, via planering, genomförande och värdering. Fokus flyttas från den färdiga slöjdprodukten till att omfatta hela processen fram till färdig produkt. Detta gäller både lektionsinnehåll och bedömning.2
Min upplevelse är att slöjden inte har förändrats i den utsträckning som kursplanen
föreskriver. Framför allt upplever jag en dålig medvetenhet om vad eleverna ska lära sig hos eleverna själva. Så kallat praktiska ämnen upplevs som mindre viktiga och ses ofta som ett avbrott i det annars tunga och teoretiska ämnesutbudet.
1
Skolverket (2003) Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen 2003.
2
1.1 Syfte
Syftet/avsikten med denna uppsats är att undersöka hur ett antal elever ser på nyttan av att ha slöjd. Resultatet ska sen ge en vägledning om hur elevernas medvetenhet ska kunna ökas på de punkter där det finns brister.
1.2 Frågeställningar
Hur medvetna är eleverna om slöjdprocessen?
Hur medvetna är eleverna om bedömning och betygskriterier? Hur upplever eleverna att de utvecklas personligen av att ha slöjd? Känner eleverna trivsel och att de har inflytande i slöjden?
2 Bakgrund
Slöjd har funnits som ämne långt tillbaka i skolans historia i Sverige. Redan 1878 benämns slöjd som ett eget ämne. Syftet med undervisningen var då att förbereda eleverna för vuxenlivet. Att kunna sköta och tillverka textilierna i ett hem tillhörde flickornas framtida uppgifter. En pojke behövde lära sig att arbeta med trä. Denna kunskap hade tidigare gått från generation till generation och förmedlats av föräldrar till barn. Skolan tog nu på sig ett ansvar att lära eleverna dessa färdigheter. Ämnet var i början indelat i goss- och flickslöjd strikt efter de könsroller som präglade dåtidens samhälle. Mycket av arbetet utfördes efter i förväg bestämda mallar och det var läraren som strikt planerade undervisningen.3
År 1919 utkom en ny undervisningsplan. I denna vill man ge de praktiska ämnena i skolan större utrymme. Slöjden ska lära eleverna att utveckla självverksamhet och utveckla, som man uttrycker det, hela eleven. Det fanns dock en tydlig skillnad mellan flickornas och pojkarnas undervisning. Flickornas slöjd gick fortfarande ut på att lära sig att tillverka nyttiga saker för hem och familj. Pojkarnas slöjd syftade till att utveckla dem till att arbeta självständigt.4 Carl Malmsten som var en verksam slöjdlärare, var en av dem som först förändrade arbetet i slöjdsalen i riktning mot hur vi tänker idag. Hans idé handlade om att barnet själv skulle skapa sitt föremål via skiss och planering av sitt eget arbete. Hans idéer har sedan levt vidare och har fått allt större utrymme i kommande läroplaner.5
Demokratibegreppet blev viktigt i efterkrigstidens skola. I centrum för undervisningen stod barnet/eleven och undervisningen syftade till att hjälpa eleven att själv söka kunskap. 1954 års plan för undervisningen gjorde det möjligt för eleven att själv vara med och påverka
undervisningen i högre grad. I slöjdsalen visade detta sig genom större eget ansvar för eleven och en strävan mot att låta eleverna prova olika material och tekniker. Planeringen var
fortfarande mest lärarens jobb, men i anvisningarna för ämnet uppmanades lärarna att låta eleverna skissa förslag på egna idéer.6
Inte förrän vid grundskolans införande och den första läroplanen 1962 fick flickor och pojkar tillträde till båda slöjdsalarna. Målet med skolan enligt denna läroplan, var en skola för alla och likhet mellan könen var en viktig del i detta. Slöjdarbetet skulle planeras av eleverna själva, men med utgångspunkt i lärarens i förväg bestämda uppgifter. Elevens eget inflytande handlade mycket om att själv få välja färg och material.7
I Lgr 69 som var ett komplement till tidigare läroplan finns det för första gången en
gemensam text för båda slöjdarterna.8 De benämns nu också som trä- och textilslöjd. Eleverna skulle nu också få lika mycket undervisning i de båda slöjdarterna i åk 3-6. Elevens
självständighet betonas i Lgr 69 och här beskrivs också slöjdarbetet som en process för första gången. Lärare och elever uppmanas att planera slöjdarbetet tillsammans genom att diskutera
3
Trotzig, Eva (1992) Qvinnan bär hemmets trevnad på spetsen av sin synål. Kvinnlig skolslöjd i Stockholms folkskolor decennierna runt 1900.
4
Isling, Åke (1980) Kampen för och emot en demokratisk skola
5
Borg, Kajsa (1995) Slöjdämnet i förändring 1962-1994.
6
Carlgren, Ingrid, m. Fl. (2000) Lärare av i morgon.
7
Skolöverstyrelsens skriftserie nr.60 (1962)
8
sig fram till lösningar på problem som dyker upp i processen. Det poängteras dock att eleven behöver lära vissa grunder för att senare successivt kunna arbeta mer självständigt.
Nästa läroplan Lgr 80 innebar inga större förändringar för slöjden. Nytt var dock att en lokal plan skulle utarbetas.9 I den allmänna delen av läroplanen talas det också mycket om att erbjuda eleverna ökade möjligheter att påverka sin utbildning.10 Slöjdämnet behandlas som ett samlat ämne. Kursplaner och kriterier är de samma och man får ett betyg i slöjd oavsett hur fördelningen av de olika slöjdarterna har varit.
Vid införandet av läroplanen 199411 övergick den tidigare regelstyrningen till att bli målstyrning. Läroplanen handlar nu om vad eleverna ska utveckla och lära, inte hur undervisningen ska gå till. Vilka metoder lärarna använder för att uppnå målen bestäms av lärarna själva. Kursplanen för slöjd formulerades då med mål att sträva mot och mål att uppnå precis som kursplanerna för andra ämnen. I slöjdämnets kursplan lades mera tyngd vid
slöjden som en process medan de tekniker och själva hantverket inte framträdde lika starkt.12
2.1 Nuläge
Den kursplan som styr nuvarande undervisning utformades 2000. I kursplanen för slöjd flyttas fokus ännu mer mot arbetsprocessen i slöjden. Kopplingen mellan manuellt arbete och
intellektuellt arbete betonas starkt. Speciellt vikten av att reflektera över och bedöma sitt eget arbete ska vara en viktig del av slöjdprocessen. Den personliga utvecklingen ska främjas genom ämnet. Självständighet i arbetet och att lära sig ta ansvar för sitt eget arbete är viktiga delar.
”Ett slöjdarbete kräver planering och medvetna val, där faktorer som funktion, utseende, hållbarhet ekonomi och miljöpåverkan har betydelse. Genom att välja material och metod för att genomföra ett arbete utvecklar eleverna sin förmåga att reflektera och tänka konstruktivt för att finna lösningar.”13
Slöjdprocessen benämns som ämnets karaktär och som ett medel för hela undervisningen. Processen indelas i ide, planering, genomförande och värdering. I processen får eleven
utveckla kreativitet, initiativförmåga, förmågan att lösa problem och självständighet. Parallellt får eleven prova tekniker, metoder och material. I den avslutande värderingen ska också eleven tränas att dra slutsatser av sitt arbete.14
Redan i 1980 års läroplan benämns slöjdämnet som ett sammanhållet ämne, men i praktiken är undervisningen än idag oftast indelad i de båda slöjdarterna. Kursplaner och kriterier är dock de samma och eleverna får ett betyg i slöjd oavsett hur fördelningen av de olika slöjdarterna har varit. Slöjdlärarutbildningen i Göteborg är den enda i landet som utbildar lärare behöriga i båda slöjdarterna.15
9
Skolöverstyrelsen (1980) Lgr 80.
10
Borg, Kajsa (1995) Slöjdämnet i förändring.
11
Skolverket (1994) Lpo -94
12
Carlgren, Ingrid, m. Fl. (2000) Lärare av i morgon.
13
Skolverket (2000) Kursplaner och betygskriterier – Slöjd s.2.
14
Skolverket (2000) Kursplaner och betygskriterier -Slöjd
15
Obligatorisk undervisning i slöjd i grundskolan är en tämligen nordisk företeelse. I andra länder förekommer slöjd mer som hantverksutbildning i högre årskurser och då mer yrkesinriktad, inte som obligatoriskt ämne under grundskoletiden.
2.2 Slöjd och forskning
Svensk forskning inom slöjdområdet är mycket sparsam. Den mesta forskning som går att relatera till slöjd har utförts av personer som inte arbetar inom slöjdområdet. Forskningen har behandlat slöjden ur historisk synvinkel eller varit inriktad på läroplaner och lärarutbildning. Det finns väldigt få studier av själva verksamheten i slöjdsalen.
I Finland finns en mer etablerad forskning inom slöjdområdet. NordFo – nordiskt forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd bekräftar detta. NordFo är ett nordisk forum för forskning och utvecklingsarbete mellan utbildningsinstitutioner innanför ämnet slöjd. Organisationen NordFo har även genomfört forskningsutbildning i nätverksform. Dessa benämns som Techne-rapporter .
Enligt en förteckning från NordFo16 finns ingen svensk doktorsavhandling i ämnet slöjd efter 2003. Den senaste svenska forskningsrapport som nämns är den Nationella Utvärderingen av grundskolan 1992, som för slöjdens del avlagts i fyra delrapporter.17
Marlene Johansson är en av författarna till denna undersökning. Hon har även skrivit en avhandling om situationen i slöjdsalen där hon har studerat arbetet och de olika situationer som uppkommer i slöjdsalen. Hon visar i sin avhandling att slöjden är ett synnerligen kommunikativt ämne där man lär sig saker som elever inte alltid ser som kunskaper.18 Förutom denna avhandling är forskning av detta slag ovanlig. Det är märkligt eftersom mycket av det som står i kursplanerna och kriterierna för betyg, handlar om processen som pågår just i slöjdsalen. Så här skriver Marlene Johansson i sin avhandling:
”Jag har en stark känsla av att det råder en stor omedvetenhet om vad slöjdämnet innebär. Jag möter den hos kollegor, vänner, bekanta och föräldrar. Tyvärr kan jag också känna att vi som slöjdlärare är väldigt dåliga på att kommunicera ut vad ämnet innebär även till våra elever. Fokus finns fortfarande på hantverket, handarbetet när det borde ligga på processinriktat arbete, kommunikation och handlingsberedskap”.19
Bristen på forskning i slöjdämnet påpekas också av Kajsa Borg, universitetslektor i Umeå. ”Det finns en mytbildning om alla estetiska ämnen. Man tror mycket men vet egentligen inte. Vi skulle behöva mycket mer forskning”.20
16
NordFo, Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten (2006) Förteckning över slöjdforskning inom slöjdområdet (ofullständig förteckning).
17
Skolverket, (1993). Slöjd.
18
Johansson, Marlene (1994). Slöjdprocessen. Arbetet i slöjdsalen. Dagboksanteckningar. (Forskningsrapport 11).
19
Johansson, Marlene (1994).
20
Kajsa Borg anser att det finns flera orsaker till att det saknas forskning i slöjd. Det finns inga fasta forskningsresurser, ingen slöjdvetenskap på universitetet och därför inga professorer i slöjd. Framför allt saknas forskning om det sociala samspelet i slöjdsalen. ”Det är ju i klassrummet allting händer”.21
21
Borg, Kajsa m.fl. (2006) Lärandeprocesser genom skapande arbete i vetenskaplig belysning. Artiklar från forskarutbildningskurs.
3 Metod
3.1 Val av metod
I valet av metod för undersökningen bestämde jag mig för att göra en kvantitativ
undersökning. För att få svar på mina frågeställningar ville jag ställa ett stort antal frågor i min undersökning. Dessutom ville jag ställa dessa frågor till ett stort antal elever.
Eftersom den grupp av elever som jag valde ut att delta i undervisningen undervisades av två av mina kollegor och inte av mig själv upplevde jag det dessutom som känsligt att genomföra en undersökning av kvalitativ typ. Jag valde att använda mig av en enkät för att få svar på mina frågor.
3.2 Enkäter
Eleverna som deltar i undersökningen har tilldelats en enkät med olika frågor. Innan jag satte ihop frågorna läste jag en del litteratur. Jag har tittat på tidigare forskning och tidigare
utvärderingar av slöjdämnet. Jag har även försökt få en överblick av vart ämnet är på väg. Vilka teorier finns om hur ämnet kan utvecklas i framtiden? En del frågor kommer direkt från Skolverkets nationella utvärdering av slöjdämnet som presenterades 2003. Andra frågor är formulerade för att se om de uppfattningar jag själv har om brister i undervisningen stämmer med elevernas uppfattning.
I enkäten har eleverna också angett kön och senaste val av slöjdart. Alla frågor har dock ställts lika oberoende av dessa faktorer. Ingen fråga har varit specifik i fråga om slöjdart.
Enkäten är uppdelad i två avdelningar.
Del ett av enkäten ger olika alternativ och handlar om slöjdprocessen och betygskriterier. Här ges olika alternativ där eleverna kan kryssa för det alternativ som stämmer med deras
uppfattning. Det finns även möjlighet till egen kommentar efter varje fråga.
Del två är uppbyggd av påståenden där eleverna ska ange hur väl påståendet stämmer med deras egen uppfattning. Frågorna ska ge svar på elevernas uppfattning av olika områden inom slöjdämnet.
Frågorna i enkäten omfattar fyra ämnesområden som sammanfaller med mina frågeställningar.
Elevernas medvetenhet om slöjdprocessen
- Hur får eleverna sina idéer? Hur planerar eleverna sitt arbete? Vad påverkar hur eleverna genomför sitt arbete? Hur utvärderar eleverna det utförda arbetet?
Bedömning och betygskriterier
- Vilka olika områden arbetar eleverna med i slöjden? Vad omfattar ämnet för olika delar? Vad är det ämnet syftar till? Hur bedömer läraren insatsen? På vilket sätt görs eleven medveten om betygskriterier?
Personlig utveckling
- Upplever eleverna att de utvecklas som personer av slöjdundervisningen? Vilka olika förmågor förbättras av slöjdundervisningen? På vilket sätt upplever eleverna att de kommer att ha nytta av detta i framtiden?
Trivsel och Elevinflytande
- Hur bra trivs eleverna med slöjden egentligen? Känner eleverna lust och mening i arbetet? Är miljön och metoderna stimulerande? Upplever eleverna att de själva kan vara med och påverka undervisningen? Får eleverna arbeta i sin egen takt och prova egna idéer?
3.3 Urval
Undersökningen har genomförts på en grundskola med undervisning i slöjd från årskurs tre till nio. Alla elever som går i årskurs 8 och 9 fick möjlighet att delta. Antalet elever som deltog vid undersökningstillfället var 68st. Åk 8 kommer inte att ha slöjd under den kommande terminen medan åk 9 har sin sista termin slöjd under kommande vårterminen.
Eleverna i undersökningen har ett antal år av slöjdundervisning bakom sig och skall även få betyg i slöjdämnet. Dessa elever bör alltså vara väl insatta i betygskriterierna. De flesta av eleverna har också fått all sin undervisning på just denna skola och borde ha en lika syn på slöjdämnet. Genom att veta att undervisningen har varit ganska likartad för dessa elever kan jag bättre undersöka hur olika dessa elever har upplevt slöjden. Skillnaderna bygger inte på undervisningen utan på hur eleverna upplevt den.
3.4 Genomförande
Enkätutfrågningen har genomförts i pappersform i klassrummet under ca 20 min.
Undersökningen gjordes vid det sista slöjdtillfället för terminen strax för juluppehållet. Jag motiverade eleverna att delta genom att förklara för eleverna att meningen med
undersökningen var att förbättra slöjdundervisningen och öka elevinflytandet.
Undersökningen genomfördes i skolan och inga av frågorna var personliga. Alla svar gavs helt anonymt.
3.5 Bearbetning
Svaren på frågorna i enkäten har bearbetats enligt de frågeställningar jag hade. Dessa sammanfaller med de olika frågeområden jag beskriver under rubriken enkät.
Eleverna har svarat med olika svarsalternativ och dessa redovisas sammanräknade i bil. 1. I den första delen av undersökningen har eleverna kunnat kommentera de olika frågorna. Dessa kommentarer redovisas också i bil. 1 men kommenteras inte i resultatavsnittet. I den del av enkäten som består av påståenden har eleven kunnat kryssa för fyra olika alternativ. Stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer inte särskilt bra eller stämmer inte alls. För att lättare kunna redovisa svaren har jag behandlat svaren stämmer helt och ganska bra som ett medgivande och stämmer inte särskilt bra och stämmer inte alls som ett negativt svar. Vid redovisningen av svaren har jag dock uppmärksammat då väldigt stor majoritet helt tagit avstånd från påståendet eller då stor majoritet varit helt enig om ett påstående.
3.6 Bortfall
Vid tillfället för undersökningen var 68 elever närvarande. Totalt antal elever i dessa klasser var 74st. Fyra elever var frånvarande vid undersökningstillfället. Två enkäter har sorterats bort då eleverna som svarat på dessa enkäter uppenbart har struntat i undersökningen och svarat utan att läsa frågorna. Alla frågorna hade besvarats med samma alternativ.
En del enkäter hade frågor som var besvarade med två alternativ i stället för ett. Jag har då bortsett från detta svar i min undersökning. Jag har dock använt mig av svaren på de andra frågorna. Av denna anledning kan totala antalet svar per fråga variera mellan frågorna.
4 Resultat
Redovisningen av resultatet är indelat efter de olika frågeområden som behandlas. Jag har valt att redovisa resultatet i löpande text. Vill man läsa mer exakta siffror finns hela resultatet med procentsiffror i bil. 1. Där finns även alla kommentarer från elever till vissa frågor . Innan eleverna besvarat frågorna har de fått fylla i klass och kön samt vilken typ av slöjd de haft senaste terminen. Eleverna har haft trä och metallslöjd (anges här som träslöjd),
textilslöjd eller halva terminen av varje slöjdart.
Diagram procentuell fördelning val av slöjdart tjejer resp. killar
Fördelning tjejer Tjej textil Tjej trä Tjej texträ Fördelning killar Kille textil Kille trä Kille texträ
Del ett av enkäten består av frågor där eleverna kan välja olika svarsalternativ. Frågorna här omfattar frågeställningar om elevernas medvetenhet om slöjdprocessen och frågeställningar om bedömning och betygskriterier. Eleverna har här också fått svara på vad som har styrt dem i sitt val av slöjdart. Till var och en av dessa frågor har eleverna haft möjlighet att ge egna kommentarer till sina svar. Några kommentarer finns också med i text men alla finns redovisade i bil 1. Tjejer Trä 18% Textil 68% Textil/Trä 14% Killar Trä 87% Textil 10% Textil/Trä 3%
I första enkätfrågan anger eleverna varför de valt just den typ av slöjd som de haft senast. Det visar sig att valet av slöjdart bestäms till största delen av vad man tycker är intressant eller roligast. 51 % anger detta som anledning till sitt val. 22 % anser sig vara bättre i den ena slöjdarten och väljer därför denna.
Fortfarande har de flesta eleverna valt slöjdart enligt de gamla och traditionella mönstren. Ingen av eleverna anger dock detta som ett skäl till varför man valt den ena eller andra slöjdarten men 9 % har låtit sig styras i sitt val av kompisar. 12 % tror att de kommer att få mest nytta av de kunskaper de får i den ena slöjdarten och har låtit detta styra valet.
”Var tvungen, jag valde både och”
”Jag hade precis haft träslöjd så jag ville prova på hur det var med textil” ”Jag har mer kunskaper inom textil och kommer nog att få nytta av det på gymnasiet”
4.1 Elevernas medvetenhet om slöjdprocessen
Slöjdprocessen: idé - planering - genomförande – värdering är central i slöjdämnet och poängteras starkt i senaste läroplan. Hur pass medvetna är eleverna om den process som de genomgår i sitt skapande i slöjden? Hur arbetar de med de olika stadierna i denna process? Idéer till sitt slöjdarbete får de flesta, 38 % utanför skolan, i Tv, tidningar eller böcker. Nästan lika stor del, 35 % hittar inspiration i beskrivningar eller saker som finns i slöjdsalen. Bara 5 % anger att de får sina idéer via läraren.
”Hjärnan, föräldrar, saker som man behöver själv”
När idén väl är kläckt kommer läraren med in i bilden. De flesta sätter igång sitt arbete med att berätta för sin lärare vad man vill göra. 56 % påstår att det är så de kommer igång. 36 % börjar arbetet med en skiss eller ritning. Ett tredje alternativ är att direkt följa en beskrivning och detta anges som sättet att sätta igång av 7 %.
”Berättar och frågar, sen gör jag en skiss”
Hur vet eleverna hur de ska gå tillväga för att tillverka sitt slöjdföremål? De allra flesta 62 % anger att de själva försöker räkna ut hur de ska gå tillväga och frågar sen sin lärare. 21 % ber sin lärare att tala om hur de ska gå tillväga.11 % väljer att experimentera själva och ber om hjälp om det skulle krångla till sig. Bara 5 % anger att de direkt ber om en beskrivning att följa.
Hur utvärderar man då det man gjort? Hela 87 % anger att man skriver ner i sin loggbok hur man arbetat med sitt projekt. Endast 3 % elever anger att de diskuterar med sin lärare vad de åstadkommit. Anmärkningsvärt är att 10 % av eleverna inte anser att de genomför någon värdering överhuvudtaget. Inte heller någon elev har angett att man redovisar sitt arbete inför klassen.
4.2 Bedömning och betygskriterier
Eleverna ska bedömas enligt de kriterier som finns i kursplanen, men hur väl känner eleverna till vad detta innebär? På vilket sätt har de tagit del av betygskriterierna? Vet de vad som ska bedömas och vilken roll de olika momenten i slöjdprocessen spelar?
19 % procent av eleverna anger att de verkligen har läst betygskriterierna. 53 % anger att läraren har gått igenom med klassen hur han/hon bedömer. Hela 11 % av eleverna anser sig inte veta eller ha fått veta hur de blir bedömda. Ungefär lika många 13 % av eleverna har personligen gått igenom med läraren vad som krävs för ett visst betyg.
På frågan om vad som spelar störst roll för bedömningen av insatsen fick eleverna rangordna olika alternativ. Tre påståenden dominerade som viktigast:
• Att jag kommer med egna idéer. • Att jag arbetar mycket på lektionerna. • Att jag försöker arbeta självständigt.
Att följa instruktioner, noggrannhet i arbetet och viljan att prova på nya saken anges också som saker som vägs in vid betygsättning. Minst viktigt ansågs: hur jag arbetar jämfört med andra och förvånande nog, det färdiga slöjdföremålet.
4.3 Personlig utveckling
I kursplanen för slöjd nämns ordet utveckla många gånger. Att bygga upp och utveckla tilltro till egen förmåga, kreativitet, problemlösningsförmåga och förmågan att reflektera ska vara en viktig del av arbetet i slöjdsalen. I kursplanen betonas mer att eleven ska utveckla förmågor än vad eleven ska tillägna sig i kunskaper och praktiska färdigheter. Det intellektuella betonas mer än det manuella fast att det, som man traditionellt säger rör sig om ett praktiskt ämne. Upplever då eleverna att det är det centrala? Är eleverna medveten om vilka egenskaper och förmågor ämnet är till för att utveckla?
De frågor i enkäten som kan relateras till detta område består av påståenden. Eleverna kan välja mellan fyra svarsalternativ.
1. JA 2. Ja, lite
3. Stämmer inte så bra 4. Stämmer inte alls
Alternativ 1 och 2 är alltså mer eller mindre bejakande och i alternativ 3 och 4 tar eleverna mer eller mindre avstånd från påståendet.
De frågor jag relaterar till denna del av undersökningen består dels av påståenden om ämnets innehåll:
• Slöjd är ett tekniskt ämne. • Slöjd är ett estetiskt ämne.
• I slöjden arbetar vi bara praktiskt. • Vi arbetar med färgsättning i slöjden. • Slöjd är ett viktigt ämne.
• Vi arbetar med design i slöjden.
Andra påståenden som relateras till denna fråga handlar om hur eleverna upplever att de utvecklar förmågor och upplever nytta av det de lärt.
• Jag har utvecklat min känsla för form i slöjden. • Jag har utvecklat min känsla för färg i slöjden. • Jag har blivit mer kreativ av slöjden.
• Jag har fått bättre självkänsla av att arbeta i slöjden.
• Jag har blivit bättre på att planera mitt arbete genom slöjden. • Jag har fått bättre tålamod genom slöjden.
• Jag har blivit bättre på att lösa problem genom slöjden.
• Jag använder mig av det jag lärt på slöjden även utanför skolan. • Jag tänker ofta på det jag gör i slöjden på min fritid.
• Jag tror att jag kommer att ha nytta av det jag lärt i slöjden i framtiden.
• Jag tror att jag kommer att ha nytta av det jag lärt i slöjden i mitt framtida yrkesliv.
På påståendet: I slöjden arbetar vi bara praktiskt, har stor majoritet 81 % svarat att de
instämmer i detta påstående. Övriga elever tar avstånd ifrån detta och av dem är det enbart 3 % som helt tar avstånd ifrån påståendet.
Majoriteten av eleverna upplever dock att slöjden är ett tekniskt ämne, 79 % håller med om detta och 87 % håller med om att det är ett estetiskt ämne.
Påståendet ”Vi arbetar med färgsättning i slöjden” ger delade meningar. 51 % håller med och alltså tar 49 % avstånd från detta. Bara 8 % säger ett klart JA. Nästan lika delade är
meningarna om design är något som man arbetar med i slöjden. 58 % håller med och övriga tar avstånd från påståendet.
Hela 80 % håller i alla fall med om att slöjd är ett viktigt ämne. Av dessa säger 33 % ett klart JA till detta påstående.
När frågorna ställs med inriktning på vilka förmågor eleverna har utvecklat är svaren väldigt delade. Majoriteten av eleverna anser att har förbättrat sin förmåga att planera, sin kreativitet, tålamodet och sin förmåga att lösa problem.
Mest medhåll får påståendet om planering av arbetet. 69 % håller med om att de har blivit bättre på att planera sitt arbete. 66 % anser sig ha blivit mer kreativa och 65 % att de fått bättre tålamod av arbetet i slöjden. Förmågan att lösa problem har förbättrats enligt 58 %. Enbart 51 % håller med om att de utvecklat sin känsla för form i slöjden, nästan lika många tar alltså avstånd från detta påstående.
Använder sig då eleverna av de kunskaper de får på slöjden? 71 % av eleverna anser att de använder sig av det de lärt i slöjden även utanför skolan och hela 84 % tror att de kommer att ha nytta av sina kunskaper i framtiden. Det är bara 6 % som inte alls tror sig ha nytta av sina slöjdkunskaper i framtiden. 58 % tror dessutom att de kommer att ha nytta av dessa kunskaper i sitt framtida yrkesliv.
4.4 Elevinflytande och trivsel
En bra miljö i slöjdsalen är en viktig förutsättning för bra arbete, utveckling och inlärning. Miljön handlar inte bara om att det är trivsamt och roligt att arbeta utan också i vilka former och med vilka metoder eleverna arbetar. Känner eleverna att de kan påverka undervisningen och de former den bedrivs under? Får eleverna själva vara med och bestämma vad och hur de vill göra?
Ett antal påståenden i enkäten handlar om elevernas inflytande och trivsel. Även här kan eleverna svara med fyra alternativ på samma sätt som på de frågor som rör personlig utveckling.
• Jag brukar experimentera med olika material och lösningar i slöjden. • Jag diskuterar det jag gör i slöjden med mina kompisar.
• Vi elever hjälper varandra att lösa problem i slöjden. • Jag samarbetar med andra elever i slöjden.
• Jag får arbeta självständigt i slöjden. • Jag får arbeta med det jag vill i slöjden. • Jag skulle vilja ha fler slöjdtimmar i veckan. • Jag skulle vilja ha längre slöjdlektioner. • Jag tycker att slöjdpassen är för långa. • Det är roligt med slöjd.
• Jag tycker bäst om att arbeta efter en färdig arbetsbeskrivning. • Jag tycker att det är roligt att själv försöka räkna ut hur jag ska göra. • Jag tycker att det är roligt att prova nya metoder och tekniker.
• Jag tycker att det är roligast att arbeta med tekniker som jag redan kan hantera. • Jag tycker att slöjdsalen är inspirerande.
• Jag får vänta länge på hjälp i slöjden.
• Jag trivs bäst när vi pratar och diskuterar i slöjdsalen. • Jag trivs bäst när det är tyst i slöjdsalen.
• Det är bra arbetsro på slöjden.
• Jag tycker att det är stökigt på slöjden. • Jag känner mig stressad på slöjden. • Jag får arbeta i min egen takt i slöjden.
Ja, det är roligt med slöjd. Hela 89 % av eleverna upplever detta. Av dessa säger 68 % ett stort JA till påståendet!
82 % känner att de får arbeta i sin egen takt i slöjden. Det är bara 3 % som påstår att detta påstående inte alls stämmer. Samma siffra, 82 % tar också avstånd från påståendet att de känner stress i slöjden och trots att slöjdsalen kan vara en ganska stökig och bullrig arbetsplats är det bara 27 % som håller med om att det är stökigt i slöjden. I stället håller man med om att det är bra arbetsro i slöjdsalen 73 % håller med, alltså omvända siffror mot föregående fråga, vilket stämmer bra.
På påståendet att trivseln är bäst då det är tyst i slöjdsalen håller ungefär lika många med 44 %, som säger emot, 56 %. De flesta håller med om att trivseln är bäst då man pratar och diskuterar i slöjdsalen, 75 %. Själva slöjdsalen upplevs inspirerande enbart av 56 %. Negativt är också att majoriteten, 68 % upplever att de får vänta länge på hjälp i slöjden
Hur arbetar eleverna då i slöjdsalen? Trivseln är som sagt störst då man får prata och diskutera med varandra i slöjdsalen. De flesta medger också att man samarbetar och hjälper varandra att lösa problem i slöjden. 77 % håller med om detta påstående. Enligt 64 % av eleverna diskuteras även utanför slöjdsalen det man gör i slöjden.
Däremot håller man inte med om att man verkligen experimenterar med olika material och lösningar i slöjden. 59 % tar avstånd från påståendet och av dem som håller med är det bara 9 % som säger ett klart JA. De flesta eleverna 64 % säger att de gillar bäst att arbeta med tekniker som de redan kan hantera men medger att det även är roligt att prova nya metoder och tekniker. Hela 83 % är positiva till detta.
I slöjden arbetar elever ibland efter en färdig arbetsbeskrivning. 52 % anger att de är positiva till detta arbetssätt. Majoriteten 74 % ställer sig dock även positiva till att själv försöka räkna ut hur de ska göra.
Majoriteten 69 % av eleverna som deltagit i undersökningen skulle vilja ha fler slöjdtimmar i veckan och nästan lika många 58 % skulle vilja ha längre slöjdlektioner. Några tycker att slöjdpassen är för långa 24 % men av dess är det bara 5 % som instämmer helt.
5 Diskussion
Slöjdprocessen poängteras i kursplaner och styrdokument som det centrala i
slöjdundervisningen. Att arbeta efter en process på det sätt som beskrivs, innebär att eleven ska jobba med sin egen idé, det är där processen börjar. Glädjande är att de elever som varit med i undersökningen också verkar få jobba med de idéer som de själva kläckt. Få anger att de fått sin idé via läraren. Detta kan man tolka på flera sätt. En positiv tolkning innebär att eleverna verkligen arbetar med sina idéer och en negativ skulle kunna vara att läraren inte inspirerar. Oavsett tolkning är i alla fall formuleringen i kursplanen, att idén är grunden för det fortsatta arbetet, något som påverkar hela arbetet i slöjdsalen. Eleverna jobbar individuellt med sin idé, men lärarens roll i slöjdsalen blir också speciell. En lärare måste vara mycket flexibel och förstå elevernas vilja och ge eleverna mycket stort inflytande i slöjdsalen. Ett stort hot mot slöjden är kravet på större grupper i slöjdundervisningen. Läroplanen talar klart om att eleverna ska jobba med sina egna idéer och detta kan innebära att alla elever i en slöjdsal arbetar med helt olika saker. Denna individualitet som ju är fantastisk och helt i linje med individuell utveckling och processtänkande kräver mycket av en lärare. Hur ska en lärare hinna med att följa alla olika elevprojekt och kunna ge instruktioner och feedback till så många och olika arbetande elever om slöjdgrupperna blir för stora? Slöjdundervisning sker inte på tavlan längst fram i klassrummet, utan i diskussion med den enskilde eleven.
Värdering ingår som en del av slöjdprocessen. Denna avslutande del av arbetet kan man som lärare uppleva en hel del motstånd mot från elevernas sida. Av egen erfarenhet vet jag att elever gärna vill ta hem sina slöjdalster så fort de är klara, ibland även innan. En lärare som då talar om att det arbete och det alster de har gjort ska utvärderas, utlöser ofta en djup suck. I undersökningen uttrycker ju också en hel del elever att de ser slöjden enbart som ett praktiskt ämne. Kan detta bero på att eleverna inte förstått att själva processen även inkluderar
tankearbete, både under arbetets gång och då eleven till slut värderar processen? En annan teori är att man bara följer en given instruktion/arbetsbeskrivning och därför inte konstaterar att man behöver tänka så mycket själv.
Slöjden räknas ofta till den delen av skolämnena som kallas praktiska. Detta gamla och förlegade sätt att dela in ämnen lever fortfarande kvar och gör att slöjden enbart blir techne (hantverk, praktiskt kunnande), när slöjden borde vara fronesis.22(praktisk klokhet) Arbetet i slöjdsalen är på många sätt ett ämnesövergripande arbete, men genom elevers förväntan och brist på tid decimeras ofta ämnet till att bli mest praktisk-teknisk kunskap.
Bedömning och betygskriterier är ett inte alltid så populärt ämne, då man talar med elever. Enligt nya betygssystemet skall eleven bedömas enligt måluppfyllnad. Slöjdämnet innefattar så många olika moment och färdigheter att det inte alltid är lätt att sätta just mål som talar om var gränsen för ett VG eller ett MVG ligger. Eleven ska visa på färdigheter i konstnärlighet, hantverksskicklighet, förmåga att planera och lösa problem, göra materialval och vara kreativa i arbetsprocessen. Dessutom ska eleverna kunna bedöma sitt eget arbete och
22
Gustavsson, Bernt Tre kunskapsformer i historisk belysning. Begreppet ”fronesis” kommer från det antika Grekland och avser en praktisk form av kunskap. Aristoteles skilde mellan den tekniska kunskapsformen ”techne”, som var instrumentell, den logiska kunskapsformen ”episteme”, som var skild från handlingen, och klokhetens och eftertankens dygd fronesis, som var motiverad utifrån sig själv.
formulera vad de lärt och hur de utfört sitt arbete. Var gränsen för de olika betygsstegen går är ganska vagt uttryckt i ”mål att uppnå” i kursplanen. Min egen erfarenhet är att elever gärna vill ha målen förklarade. I målen för ämnet slöjd används ord som funktion, moment,
tekniker, självständighet, bedöma sin egen arbetsinsats, konstruktiv kritik bl.a. Betydelsen av dessa ord och formuleringar är verkligen inte självklara för en elev i grundskolan. Frågan är om inte betygskriterierna skulle gå att förenkla så att fler elever själva förstår texten.
Målen för ämnet slöjd är indelande i mål att uppnå och mål att sträva mot. I de mål som eleven ska sträva mot nämns många av de personliga egenskaper som slöjdämnet syftar att utveckla, bygga upp självkänsla, utveckla lust till kreativt skapande, utveckla förmåga att ta ansvar bland annat. Min undersökning visar att endast hälften tycker att de har utvecklat dessa förmågor genom slöjden. Om slöjdämnet ska utvecklas borde målen att sträva mot få prägla mer av undervisningen. De personliga egenskaper som beskrivs här är just de egenskaper som blir mer och mer efterfrågade på arbetsmarknaden i framtidens samhälle för övrigt.
Enligt avhandlingen ”slöjdpraktik i skolan” av Marlene Johansson, där hon studerar den kommunikativa situationen mellan elever sker mycket av arbetet i slöjdsalen enligt principen mästare – lärling, där man förmedlar kunskaper till varandra.23 Jag delar hennes uppfattning om att samspelet mellan eleverna under arbetet i slöjden dåligt uppmärksammat. Kollegor i andra ämnen är många gånger helt omedvetna om denna del av slöjdarbetet.
Egen erfarenhet talar för att just denna aspekt oftare borde få vara utgångspunkten vi
planering av arbeten i slöjden. Som lärare kan jag påverka arbetsprocessen till att omfatta inte bara en elevs arbetsprocess fram till färdigt alster. En slöjdprocess lämpar sig väl för arbete i grupp som gör att det intellektuella arbetet i slöjdsalen kommer upp till ytan.
Ämnet lämpar sig också för mera ämnesövergripande arbete.
Världens näst största bomullsproducent heter Uzbekistan. Arbetsförhållandena på landets bomullsplantager sker under vidriga förhållanden och med en miljöförstöring som håller på att torrlägga hela Aralsjön.
Kläder som vi köper i lågprishandeln produceras i fabriker där förhållandena är långt ifrån de vi skulle acceptera i vårt eget land.
Textilproduktion är en av de största miljöbovar vi har i världen och strider mot en hållbar framtid på jorden.
Historien om jeansens tillkomst är en del av USA:s historia.
För att göra en hatt i slöjden behöver man mäta och räkna ut omkrets och tygåtgång. Jag skulle kunna göra listan betydligt mycket längre…
Vid några tillfällen har vi i skolan arbetat med gruppuppgifter i slöjden. Eleverna har då i grupp fått tillverka ett slöjdföremål som sedan ska redovisas genom att beskriva hela processen. Hur fick eleverna idén och enades om denna, hur gick planeringen till och hur fördelades arbetet i gruppen? Hur skötte de olika gruppmedlemmarna sin del av arbetet och vilka uppfattningar hade sen eleverna i fråga om det färdiga slöjdföremålet.
23
Dessa slöjdtemadagar har resulterat i väldigt bra diskussioner där eleverna fått en bra träning i konfliktlösning och samarbete. Elevernas medvetenhet om processen och det tankearbete som utförs i samband med slöjdprocessen ökas på detta sätt menar jag.
5.1 Slöjden och framtiden
Ibland när jag blir tillfrågad om vad jag arbetar med brukar jag svara framtiden. Det
viktigaste, enligt mig i min lärargärning är att hjälpa till att skapa kreativa människor för vår framtid. Ordet kreativitet betyder enligt SAOL skapande, nydanande, produktiv och det är just sådana människor jag tror vi behöver i framtiden. Denna åsikt är jag inte ensam om. Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University, går så långt att han kallar den nya ekonomin för kreativitetens ekonomi. I ett tal ”The rise of the Creative Class” (2002) säger han såhär:
The super-creative core of this new class includes scientists and engineers, university professors, poets and novelists, artists, entertainers, actors,
designers and architects, as well as the thought leadership of modern society: nonfiction writers, editors, cultural figures, think-tank researchers, analysts and other opinion makers. Whether they are software programmers of
engineers, architects or filmmakers, they fully engage in the creative process. I define the highest order of creative work as producing new forms or designs that are really transferable and widely useful – such as designing a product that can be widely made, sold and used; coming up with a theorem or strategy that can be applied in many cases; or composing music that can be performed again and again. People at the core of the Creative Class engage in this kind of work regularly; it’s what they are paid to do. Along with problem solving, their work may entail problem finding; not just building a better mouse trap, but noticing first that a better mousetrap would be a handy thing to have. (s. 68f.)
Framtidens människor får inte betalt för att göra som de blir tillsagda utan för att själva komma på hur de ska göra. Egentligen (och förhoppningsvis) är vi väl redan där och jag tror att dagens elever redan lever ut detta. Det är mer lusten och den egna viljan som styr än plikten. Frågan är om vi i skolan hänger med på detta.
Såhär säger Anders Marner på institutionen för estetiska ämnen på Umeå universitet: ”De estetiska ämnena har delvis anpassat sig till en marginaliserad plats i skolan, ofta med fokus på traditionellt hantverk och traditionella konstarter, i stället för ett perspektiv som vidgar sig mot kreativitet, identitet, mediering, samhälle och samtid.” 24
Om vi blir bättre på att framhålla dessa aspekter på de estetiska ämnena i skolan är det kanske lättare att tydliggöra den s.k. nyttan med estetiska ämnen. Betänker man att just begreppet design är en av de saker som sammankopplas med vårt land utomlands borde vi ju se på slöjden på ett helt annat sätt. Nordisk design är utomlands känd och IKEA, HM och Volvo är välbekanta svenska företag i världen. Mycket av deras framgångar bygger på design. IKEA:s
24
sätt att arbeta och ta fram nya produkter är för övrigt väldigt mycket uppbyggt som en slöjdprocess!
Slöjdämnets vara eller icke vara har diskuterats ibland. Av vissa anses ämnet som en gammal kvarleva från en tid då hantverket behövdes på ett annat sätt än idag. Om vi slöjdlärare blev bättre på att kommunicera ut vad slöjdämnet går ut på skulle åsikter av detta slag försvinna, men vi måste också bli bättre på att förnya ämnet och påtala alla kvalitéer i slöjden.
5.2 Slutsats
Precis som den nationella utvärderingen av slöjdämnet, NU 2003 visar denna undersökning på att eleverna har en överlag mycket positiv inställning till slöjdämnet. Eleverna upplever ingen stress och känner att de själva får vara med och påverka det som händer i slöjdsalen. De flesta känner att de får arbeta i sin egen takt och med sina egna idéer som utgångspunkt. Eleverna visar sig glädjande också ha en mycket bra uppfattning av hur och vad som ska bedömas i slöjdarbetet. De som medverkat i undersökningen verkar också se nyttan av att ha slöjd till skillnad från gruppen i den nationella utvärderingen. Eleverna tror sig ha nytta av det man lär i slöjden i sitt framtida liv.
Referenser
Borg, Kajsa m fl. (2006) Lärandeprocesser genom skapande arbete i vetenskaplig belysning. Artiklar från forskarutbildningskurs.
Vasa: Åbo akademi, Pedagogiska fakulteten. Rapport nr 21/2006
Borg, Kajsa (1995) Slöjdämnet i förändring 1962-1994.
Linköping: Linköpings Universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi.
Borg, Kajsa (2001) Slöjdämnet – intryck, uttryck och avtryck.
Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi NO.77(doktorsavhandling)
Carlgren, Ingrid, m fl. (2000) Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundet.
Gustavsson, Bernt (2002) Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Hasselskog, Peter (2000) En ny slöjdlärare växer fram. De blivande lärarna i hela slöjdämnet från den nya utbildningen i Göteborg.
Göteborgs Universitet, Institutionen för hushållsvetenskap. Fördjupningsarbete 2 - Uppsats 10p.
Isling, Åke (1980) Kampen för och emot en demokratisk skola. Stockholm: Sober
Skolverket (2003) Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen 2003. Slöjd - Ämnesrapport till rapport 253 (2005).
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1362 Hämtad 2008-03-11 Skolverket (2000) Kursplaner och betygskriterier för grundskolan.
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11&i d=3888&extraId=2087 Hämtad 2008-03-11
Trotsig, Eva (1992) Qvinnan bär hemmets trevnad på spetsen av sin synål. Kvinnlig slöjd i Stockholms folkskolor decennierna runt 1900.
Stockholm: Stockholms universitets förlag.
.Johansson, Marlene (2005) Slöjdpraktik i skolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgenesis
Johansson, Marlene (1994) Slöjdprocessen. Arbetet i slöjdsalen. Dagboksanteckningar. (forskningsrapport 11).
Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap.
Marner, Anders(2005) Ett designperspektiv på slöjden och ett kulturperspektiv på skolan. www.educ.umu.se/marner/artiklar
NordFo, Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten (2006) Förteckning över slöjdforskning inom slöjdområdet (ofullständig förteckning).
Skolöverstyrelsens skriftserie nr. 60 (1962) Läroplan för grundskolan. Stockholm: SÖ – förlaget. Skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen (1969) Lgr 69 - Läroplan för grundskolan Stockholm: Utbildningsförlaget
Skolöverstyrelsen (1980) Lgr 80 – Läroplan för grundskolan, Slöjd. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Skolverket (1993) Slöjd. Skolverkets rapport, 24. Stockholm: Liber Distributionstjänst
Skolverket (1994) Slöjd. Slöjdprocessen – om arbetsformer och kunskap. Rapport nr.58 Stockholm: Liber Distributionstjänst
Bil. 1
Resultat Slöjdundersökning
Sätt kryss i den ruta som stämmer med din uppfattning
1. Vilken var främsta anledningen till att du valde denna typ av slöjd ?
Mest intressant/roligast 51 %
Mina kompisar valde denna typ av slöjd 9 %
Jag är bäst på denna typ av slöjd 22 %
Jag tror att jag kommer att få mest nytta av dessa kunskaper 12 %
Annan anledning 6 %
Kommentarer
Var tvungen, jag valde både och
Jag hade precis haft träslöjd så jag ville prova på hur det var med textil
Jag har mer kunskaper inom textil och kommer nog att få nytta av det på gymnasiet
2. Hur får du oftast idéer till de projekt du gör i slöjden?
Tv, tidningar, böcker, Internet mm. utanför skolan 38 %
Genom böcker, beskrivningar eller saker som finns i
slöjdsalen 35 % Kompisar 9 % Läraren 5 % Annat 13 % Kommentarer
Hjärnan, föräldrarna, saker som man behöver själv
Kommer på själv
Från mitt huvud
Min mamma som är kreativ själv
3.
Hur sätter du oftast igång din planering av ett slöjdprojekt?
Jag berättar för min lärare 56 %
Jag gör en ritning/skiss 36 %
Jag tar med en bild eller ett föremål och visar 0 %
Jag letar fram en beskrivning 7 %
Annat 1 %
Kommentarer
Berättar och frågar, sen gör jag en skiss
4. Hur vet du hur du ska gå tillväga för att tillverka ditt slöjdföremål?
Jag ber min lärare tala om för mig hur jag ska göra 21 %
Jag försöker räkna ut själv hur jag ska göra och frågar min lärare om det är rätt 62 %
Jag ber om en beskrivning att följa 5 %
Jag experimenterar själv och ber om hjälp när det krånglar till sig 11 %
Annat
Kommentarer
försöker jobba så självständigt som möjligt
5. Hur utvärderar du det du har gjort?
Jag skriver i min bok om det jag gjort 87 %
Jag pratar med läraren om det jag gjort 3 %
Jag får redovisa inför mina klasskamrater 0 %
Jag brukar inte ha någon utvärdering av det jag gjort 10 %
Annat 0 %
6. Hur vet du vad som krävs för att få ett visst betyg i slöjd?
Jag har läst betygskriterierna 19 %
Vår lärare har berättat för hela klassen hur han/hon bedömer arbetet 53 %
Läraren pratar personligt med varje elev om vad som krävs för ett visst betyg 11 %
Jag tycker inte att jag vet hur läraren bedömer 13 %
Annat 3 %
Kommentarer
Vet att man behöver jobba självständigt, men även göra ett snyggt arbete
Tycker du att följande påståenden stämmer?
1=JA, 2=Ja lite, 3=stämmer inte så bra, 4=stämmer inte alls Sätt ett kryss i rutan som stämmer mest med din uppfattning
Siffrorna anger % fördelning
1 2 3 4
Slöjd är ett tekniskt ämne 25 54 16 5
Slöjd är ett estetiskt ämne 27 60 10 3
I slöjden arbetar vi bara praktiskt 31 50 16 3
Vi arbetar med färgsättning i slöjden 8 43 30 19
Slöjd är ett viktigt ämne 33 47 14 6
Vi arbetar med design i slöjden. 19 39 34 8
Jag använder det jag lärt mig på slöjden även utanför skolan 28 43 18 11
Jag tänker på det jag gör i slöjden på min fritid 19 22 39 20
Jag skulle gärna arbeta med slöjd på min fritid om det fanns möjlighet 25 19 36 20
Jag tror att jag kommer att ha nytta av det jag lärt mig i slöjden i framtiden 44 40 10 6
Jag brukar experimentera med olika material och lösningar i slöjden 9 31 48 11
Jag diskuterar det jag gör i slöjden med mina kompisar 12 52 23 14
Vi elever hjälper varann att lösa problem i slöjden 28 49 18 5
Jag samarbetar med andra elever i slöjden 16 56 23 5
Jag får arbeta självständigt i slöjden 47 36 11 6
Jag får själv arbeta med det jag vill i slöjden 41 48 9 2
Jag skulle vilja ha fler slöjdtimmar i veckan 42 27 20 11
Jag skulle vilja ha längre slöjdlektioner 35 23 31 11
Jag tycker att slöjdpassen är för långa 5 19 17 59
Det är roligt med slöjd 68 21 3 8
Jag tycker bäst om att arbeta efter en färdig arbetsbeskrivning 9 42 36 12
Jag tycker att det är roligt att själv försöka att räkna ut hur jag ska göra 32 42 20 6
Jag tycker att det är roligt att prova nya metoder och tekniker 42 33 11 6
Jag tycker det är roligast att jobba med tekniker som jag redan kan hantera 14 50 29 8
Jag tycker att slöjdsalen är inspirerande 15 41 38 6
Jag får vänta länge på hjälp i slöjden 22 46 28 5
Jag trivs bäst när vi pratar och diskuterar med varandra i slöjdsalen 33 43 16 8
Jag trivs bäst när det är tyst i slöjdsalen 11 33 35 21
Det är bra arbetsro på slöjden 25 48 23 3
Jag tycker att det är stökigt på slöjden 5 22 40 33
Jag känner mig stressad på slöjden 3 15 48 34
Jag har blivit bättre på att planera mitt arbete genom slöjden 24 45 24 7
Jag har fått bättre självkänsla av att arbeta i slöjden 17 32 45 7
Jag har blivit mer kreativ av slöjden 20 46 25 10
Jag har utvecklat min känsla för färg i slöjden 13 28 46 13
Jag har fått bättre tålamod genom slöjden 36 29 26 8
Jag har blivit bättre på att lösa problem genom slöjden 18 40 34 8
Jag får arbeta i min egen takt i slöjden 47 35 15 3
Har du några andra idéer om vad du skulle vilja arbeta med på slöjden?
Göra stora flaggor
I trä skullevi jobba mer med formgivningoch färg
Eget märke
Tröjor med märken på
Någonting som jag sjäv kommit på, få bestämma själv
Det är bra som det är
Arbeten som jag kan ha nytta och glädje av men det får jag redan göra så det är bra. Att försöka få lektionerna lugnare och länge undervising
Tillgång till mer och fler material
Ja för många. 1. Göra en balklänning
Design
Jag skulle vilja skapa egna kläder och nya idéer inom trä och metall.
Jag skulle vilja designa svåra men snygga kläder. Jag vill göra lite avancerade modegrejer och sånt kul.
Vad skulle du förövrigt vilja förändra med slöjden?
Lugnare, vi skulle jobba med halv klass.
Slöjd=BÄST!
Längre pass
Vet inte, grupperna man är i kanske
Inget den är bra
Få mera hjälp
Lite flera lärare
Att ha en lärare till för hjälpen är väldigt dålig.
Att man skule kunna få ta med sig en frukt eller nåt sådant och tugga litepå.
Om man har slöjd innan maten och blir hungrig
Ytterligare kommentarer.
Slöjd=Ett härligt ämne när lärarna är på gott humör!
Kul med slöjd
Bil.2
SLÖJDUNDERSÖKNING
Jag går i årskurs 8 9
Jag är Tjej Kille
Om du har slöjd just nu. Vilken typ av slöjd har du? I annat fall. Skriv vilken typ du hade senast.
Textil Trä- och Metall
Sätt kryss i den ruta som stämmer med din uppfattning
Tycker du att mer än ett alternativ stämmer skriv då en kommentar.
1. Vilken var främsta anledningen till att du valde denna typ av slöjd ?
Mest intressant/roligast
Mina kompisar valde denna typ av slöjd
Jag är bäst på denna typ av slöjd
Jag tror att jag kommer att få mest nytta av dessa kunskaper
Annan anledning
Kommentar
2. Hur får du oftast idéer till de projekt du gör i slöjden?
Tv, tidningar, böcker, Internet mm. utanför skolan
Genom böcker, beskrivningar eller saker som finns i slöjdsalen
Kompisar Läraren Annat nämligen Kommentar 3. Hur sätter du oftast igång din planering av ett slöjdprojekt?
Jag berättar för min lärare
Jag gör en ritning/skiss
Jag tar med en bild eller ett föremål och visar
Jag letar fram en beskrivning
Annat nämligen
Kommentar
4. Hur vet du hur du ska gå tillväga för att tillverka ditt slöjdföremål?
Jag ber min lärare tala om för mig hur jag ska göra
Jag försöker räkna ut själv hur jag ska göra och frågar min lärare om det är rätt
Jag ber om en beskrivning att följa
Jag experimenterar själv och ber om hjälp när det krånglar till sig
Annat nämligen
Kommentar
5. Hur utvärderar du det du har gjort?
Jag skriver i min bok om det jag gjort
Jag pratar med läraren om det jag gjort
Jag får redovisa inför mina klasskamrater
Jag brukar inte ha någon utvärdering av det jag gjort
Annat nämligen
Kommentar
6. Hur vet du vad som krävs för att få ett visst betyg i slöjd?
Jag har läst betygskriterierna
Vår lärare har berättat för hela klassen hur han/hon bedömer arbetet
Läraren pratar personligt med varje elev om vad som krävs för ett visst betyg
Jag tycker inte att jag vet hur läraren bedömer
Annat nämligen
Kommentar
7. Vad tror du spelar mest roll i betygsbedömningen? (Rangordna 1=spelar mest roll, 2=näst mest osv.)
Numrera så många du tror spelar roll för betygsbedömningen
Det färdiga slöjdföremålet
Att jag kommer med egna idéer
Att jag arbetar mycket på lektionerna
Att jag kan följa instruktioner och arbetsbeskrivningar
Hur bra jag arbetar jämfört med andra
Att jag är noggrann
Att jag kan arbeta självständigt
Att jag provar på nya saker och tekniker
Att jag kan göra svåra/avancerade saker
Annat nämligen Kommentar Tycker du att följande påståenden stämmer?
1=JA, 2=Ja lite, 3=stämmer inte så bra, 4=stämmer inte alls Sätt ett kryss i rutan som stämmer mest med din uppfattning
1 2 3 4
Slöjd är ett tekniskt ämne
Slöjd är ett estetiskt ämne
I slöjden arbetar vi bara praktiskt
Vi arbetar med färgsättning i slöjden
Slöjd är ett viktigt ämne
Vi arbetar med design i slöjden.
Jag använder det jag lärt mig på slöjden även utanför skolan
Jag tänker på det jag gör i slöjden på min fritid
Jag skulle gärna arbeta med slöjd på min fritid om det fanns möjlighet
Jag tror att jag kommer att ha nytta av det jag lärt mig i slöjden i framtiden
Jag tror att jag kommer att ha nytta av det jag lärt mig i slöjden i mitt framtida yrkesliv
Jag brukar experimentera med olika material och lösningar i slöjden
Jag diskuterar det jag gör i slöjden med mina kompisar
Vi elever hjälper varann att lösa problem i slöjden
Jag samarbetar med andra elever i slöjden
1 2 3 4
Jag får arbeta självständigt i slöjden
Jag får själv arbeta med det jag vill i slöjden
Jag skulle vilja ha fler slöjdtimmar i veckan
Jag skulle vilja ha längre slöjdlektioner
Jag tycker att slöjdpassen är för långa
Det är roligt med slöjd
Jag tycker bäst om att arbeta efter en färdig arbetsbeskrivning
Jag tycker att det är roligt att själv försöka att räkna ut hur jag ska göra
Jag tycker att det är roligt att prova nya metoder och tekniker
Jag tycker det är roligast att jobba med tekniker som jag redan kan hantera
Jag tycker att slöjdsalen är inspirerande
Jag får vänta länge på hjälp i slöjden
Jag trivs bäst när vi pratar och diskuterar med varandra i slöjdsalen
Jag trivs bäst när det är tyst i slöjdsalen
Det är bra arbetsro på slöjden
Jag tycker att det är stökigt på slöjden
Jag känner mig stressad på slöjden
Jag har blivit bättre på att planera mitt arbete genom slöjden
Jag har fått bättre självkänsla av att arbeta i slöjden
Jag har blivit mer kreativ av slöjden
Jag har utvecklat min känsla för färg i slöjden
Jag har utvecklat min känsla för form i slöjden
Jag har fått bättre tålamod genom slöjden
Jag har blivit bättre på att lösa problem genom slöjden
Jag får arbeta i min egen takt i slöjden
Har du några andra idéer om vad du skulle vilja arbeta med på slöjden? Vad skulle du förövrigt vilja förändra med slöjden?
Ytterligare kommentarer.
