Medias bild av den svenska skolan – pedagogers reflektioner

Examensarbete

15 högskolepoäng

Medias bild av den svenska skolan –

pedagogers reflektioner

Media’s image of the Swedish school – teachers’ reflections

Aman Hezareh

Peter Hyllengren

Lärarexamen 210hp

Barndoms- och ungdomsvetenskap Höstterminen 2007

Handledare: Angerd Eilard Examinator: Johan Lundin Malmö högskola

Lärarutbildningen

Abstract

Malmö Högskola Lärarutbildningen

Barn – och ungdomsvetenskap 210hp

Författare: Aman Hezareh och Peter Hyllengren. Handledare: Angerd Eilard

Examinator: Johan Lundin

Nyckelord: Respekt, pedagoger, skola, media, förhållningssätt.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om mediernas bild av respektlöshet och disciplinproblem i den svenska skolan stämmer överens med enskilda pedagogers uppfattning om skolan.

Hur ser pedagoger på mediebilden av den svenska skolan?

I vilken omfattning efterfrågar pedagogerna fortbildning kring konflikthantering och respekt och vilka arbetsmetoder jobbar dem efter?

Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar även teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att få en klarare bild av vad det innebär. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier användas för att analysera vårt empiriska material. Deras teorier säger bl.a. att samhällets förändrade barnsyn måste beaktas för att vi inte ska tro att nutidens barn är respektlösa. I den empiriska undersökningen har vi använt oss av både kvalitativa intervjuer och enkäter, för att kunna kvantifiera. Fem pedagoger har intervjuats och 52 enkäter har samlats in från ett antal skolor. Vår slutsats är att medias bild av den svenska skolan stämmer med de tillfrågade pedagogernas uppfattningar om hur det är i skolan och att ett stort antal pedagoger

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

2. Forskningsöversikt och teoretisk förankring ... 8

2.1 Media ... 10

2.2 Den senmoderna barndomen ... 11

3. Metodval och metoddiskussion ... 14

3.1 Urval och genomförande ... 15

3.1.1 Intervjuer ... 15

3.1.2 Enkäter ... 16

3.1.3 Validitet och reliabilitet ... 17

3.2 Presentation av pedagoger ... 18

4. Resultat och analys ... 19

4.1 Pedagogernas uppfattning om mediebilden ... 19

4.1.1 Ålder ... 19

4.1.2 Behörighet ... 23

4.1.3 Etnicitet ... 23

4.2 Behov av fortbildning av arbete kring respekt ... 24

4.2.1 Ålder ... 24 4.2.2 Etnicitet ... 26 4.2.3 Kön ... 27 4.3 Arbetssätt ... 28 4.3.1 Sammanfattning ... 31 5. Diskussion ... 32 5.1 Kritisk reflektion ... 34

6. Förslag till fortsatt forskning ... 36

Referenser ... 37

1. Introduktion

Vårt examensarbete kommer att handla om respekten mellan pedagoger och elever i den svenska skolan. Under våra VFT1 _{– perioder och vikariattillfällen, har vi upplevt en skillnad i}

hur dagens elever beter sig mot vuxna jämfört med när vi själva gick i grundskolan. Vi har även erfarit att eleverna har blivit råare i sitt bemötande gentemot andra elever, men det slutar inte där. Även mot pedagoger, föräldrar och vuxna i allmänhet syns liknande beteende. Detta är inte bara ett problem i skolorna, utan även i samhället i övrigt. Enligt Brå (Brottsförebyggande rådet), så har våldsbrotten mot barn i åldrarna 7 – 14 år nästan

tiofaldigats från 1984: s 149 våldsbrott fram till 2006: s 1226 anmälda brott. Även Skolverket har märkt en attitydförändring hos dagens unga, att det verkar mer accepterat att bruka ett grövre språk gentemot varandra i skolan. (Skolverket, 2003) Tidningarna skriver att

respektlösheten har ökat mellan vuxna och barn, i samhället och i skolan, och målar upp en bild av lärarkåren som maktlösa. Eleverna kan göra som de vill och pedagogerna har inte verktygen för att bringa ordning och reda i klassrummen.

I en artikel i Göteborgsposten den 10 januari 2002 kan man utläsa följande:

I onsdags, dagen efter det att en 14-årig elev med våld tagit tillbaka sin mobiltelefon som en lärare beslagtagit, talade skolans personal allvar med eleverna under förmiddagen. Eleverna skickades hem efter lunch, med ett papper där det stod att det under torsdagen skulle bli en vanlig skoldag. Men under lunchrasten, i skolmatsalen, hände följande:

En elev tilltalade en kvinnlig lärare med ordet hora. Hon sa till eleven att hon inte accepterade sådant beteende. Svaret blev att hon skallades i ansiktet.

Följande citat är hämtat från tidningen Sydsvenskan den 4 oktober 2006:

Läraren slog medvetet sin elev med pekpinnen, konstaterar Malmö tingsrätt. Men slår också fast att lärarens arbetssituation på Munkhätteskolan var pressad och ”maktlös”. Hon klarar sig med en varning. Det var kaos i undervisningen och eleverna var respektlösa var lärarens svar på anklagelsen.

I tidningen Sydsvenskan kunde man den 11 maj 2006 läsa att en skola fick stänga på grund av disciplinproblem. Händelser som dessa blir allt vanligare i den svenska skolan.

1.1 Syfte och frågeställningar

I detta kapitel kommer vi att belysa vårt syfte med detta examensarbete och klargöra våra intentioner. De frågeställningar som examensarbetet baseras på är relevanta tidningsartiklar samt relevant forskningsbaserad litteratur.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om mediernas bild av respektlöshet och disciplinproblem i den svenska skolan stämmer överens med enskilda pedagogers uppfattning om skolan.

Våra frågeställningar lyder:

Hur ser pedagoger på mediebilden av den svenska skolan?

I vilken omfattning efterfrågar pedagogerna fortbildning kring konflikthantering och respekt och vilka arbetsmetoder jobbar dem efter?

2. Forskningsöversikt och teoretisk förankring

I detta avsnitt presenteras den forskningslitteratur som vårt arbete till stor del baseras på. De vetenskapliga teorierna som används som utgångspunkt när vi analyserar vårt empiriska material introduceras. Vi kommer att definiera begreppet respekt och medias roll i samhället kommer att tas upp och granskas kritiskt.

Respekt är ett begrepp med många aspekter. Enligt Nationalencyklopedin innebär begreppet respekt visad eller upplevd (tillräckligt) hög värdering av person(s egenskaper).

Föregående citat pekar på att det är viktigt att man ser värdet hos en person för att kunna respektera personen. Respekten måste sedan byggas upp mer och mer med tiden. Respekt är något man förtjänar, inte något man kan kräva. Hanssons (2006: 67-76) beskrivning bidrar till att ytterliggare förtydliga definitionen av respekt. Hansson skriver att respekt handlar om ett sätt att förhålla sig till andra människor där man inte vill kränka deras rättigheter. Om man tilltalar någon annan person nedvärderande kränker man dennes rättigheter. Terminologin

mellan individer är av essentiell betydelse, eftersom vokabulär och tilltal är en betydande faktor i hur man visar respekt (a.a.).

Korczak (1988: 40) skriver att barn förtjänar respekt, förtroende och vänlighet. Deras goda sidor kommer fram i en atmosfär av lyhörd öppenhet. Han menar också att om man ger barnet förtroende och ansvar så upplever barnet att det har blivit sett och bekräftat. När barnet känner att den har fått positiv respons så visar barnet positiv respons tillbaka mot den vuxne.

Korczaks teorier bidrar till att hjälpa oss förtydliga våra tankegångar kring begreppet respekt. Hans teorier beskriver att den vuxne eller pedagogen har en viktig roll i hur ett barns

förhållningssätt skapas gentemot sin omgivning. Initiativet till att visa respekt bör i första hand komma från den vuxne. Jørgenson & Schreiner (2001:8) beskriver ett liknande

perspektiv som Korczak d.v.s. att om de vuxnas förhållningssätt ändras så ändrar också barnet sitt beteende.

Dion Sommers (2005) och Jesper Juuls & Helle Jensens (2003) teorier belyser samhällets förändrade barnsyn. Detta måste synliggöras för att vi inte ska tro att nutidens barn är

respektlösa. Vuxna har föreställningar om hur barn ska bete sig, dessa föreställningar kommer från personliga erfarenheter under uppväxten. Föreställningarna blir till filter som den vuxne ser barnen genom. Om den vuxnes filter (föreställningar) inte stämmer med hur barn beter sig kan de uppfattas som respektlösa. (Utförligare beskrivning av deras teorier finns i kapitel 2.2.) Vi har valt att redovisa resultaten av tre oberoende undersökningar som berör vårt arbete, varav två är internationella undersökningar som belyser hur den svenska skolan ligger till internationellt ur ett disciplinperspektiv. Den tredje är en nationell undersökning gjord av Lärarnas riksförbund om arbetsmiljön i skolan. Undersökningarna stödjer vår frågeställning genom att de visar på de vardagliga problemen med brist på hänsyn både mot andra

människor och mot egendom.

Enligt Pisa (Programme for International Student Assessment) gjordes det 2003 en

internationell undersökning som visade att stöket i den svenska skolan var större jämfört med andra länder i undersökningen. Även TIMSS som är en studie gjord av IEA (The International Association for the Evaluation of Educational Achievement) visades det i en granskning från 2003 att problemen i den svenska skolan ligger högt över det internationella genomsnittet.

Procenten anger hur förekommande det är med dessa problem i den svenska skolan jämfört med de övriga skolorna i TIMSS-studien.

- Sen ankomst (92 procent i Sverige mot 42 procent i gruppen i övrigt)

- Störningar i klassrummet (72 procent i Sverige mot 41 procent i gruppen i övrigt) - Svordomar (85 procent i Sverige mot 29 procent i gruppen i övrigt)

- Skadegörelse (16 procent i Sverige mot 7 procent i gruppen i övrigt)

Man kan utläsa av de här siffrorna att det är betydligt vanligare med disciplinära problem i den svenska skolan jämfört med de övriga länderna i undersökningen.

Enligt en arbetsmiljöundersökning som kom 2005 från Lärarens riksförbund anser 50 % av lärarna att förekomsten av hot, våld och andra kränkningar har ökat i skolan.

Av de pedagoger som kränktes upplevde 65 % att det var från eleverna. (Lärarnas Riksförbund. 2006)

2.1 Media

Vi kommer att presentera medias roll i samhället utifrån McQuails, Lundbys och Hadenius & Weibulls teorier.

McQuail (2005:67-68) skriver att mediernas jobb är att förmedla. Medierna är inte en neutral instans utan arbetar för sitt eget syfte för att vinna makt och inflytande i samhället. Eftersom medierna arbetar för egen vinning kan de vinkla artiklar och program så att de ökar

försäljningen eller tittarsiffrorna och därmed öka sitt eget kapital.

Lundby (2007:10) skriver att journalisten är den som utformar det insamlade materialet till en text. Inom journalistiken är det vanligt att en nyhet vinklas för att passa tidningens format. Gråskalor undviks gärna för att istället göra artikeln svart och vit. Istället för att skriva att våldet har ökat på en skola men minskat på en annan är det enklare och mer dramatiskt att skriva i en rubrik med slagkraftiga ord som ”Våldet i skolorna ökar”. Massmedier anses vara ett av de viktigaste verktygen för att föra fram åsikter i modern tid. Medierna skall av den anledningen inte på något sätt vara knutna till den politiska statsmakten, utan fungera som en tredje statsmakt vid sidan om riksdag och regering. (Hadenius & Weibull, 2005:20).

Ovanstående teorier har gjort oss medvetna om att tidningarna kan vinkla artiklar enbart för vinsthöjande syfte. Skulle medias bild av skolan vara negativ även om tidningarna inte vinklade artiklarna?

2.2 Den senmoderna barndomen

I detta avsnitt presenterar vi de teorier som vi kommer använda för att analysera vårt empiriska material.

Sommer (2005:83) skriver i sin bok Barndomspsykologi Utveckling i en förändrad värld om en förändring i synen på barn och barndom. En betydande del av vuxenvärldens syn på barn är den samma nu som förr trots att samhället har förändrats. De allra flesta människor har föreställningar om vad som är ett korrekt och felaktigt uppförande. De har därför

uppfattningar om barn och hur de bör fostras. Deras uppfattningar och föreställningar har skapats av personliga erfarenheter. Dessa synpunkter kan ha skapats beroende på vilket slags bemötande de fick av vuxenvärlden under uppväxten. Till följd av detta skapas en uppsättning filter som den vuxne tolkar barns beteende genom.

Vuxnas olika perspektiv på barn styr hur de ”ser” barn, som på detta sätt uppfattas genom ett speciellt filter. Om detta filter har en bestämd färg ser man barnen med just den färgen. Med filter menar Sommer(2005) förväntningar, föreställningar och krav av den vuxne om att barnet skall bete sig på ett visst sätt. Om filtret inte är nyjusterat, utan har använt i alltför många år, blir det svårt att se nutidens barn. De vuxnas relation till barn kan bli problematiska om de bedöms utifrån en annan tids normer.

Den vuxna kan tro att han eller hon ser barn som de är. (Sommer, 2005:83)

Dessa ”filter” bör konstant granskas och justeras i takt med förändringar i den psykologiska och pedagogiska kunskapen om barn. I takt med att samhället förändras så förändras barnen, men den gamla synen på barn lever kvar hos många vuxna. Dagens barnsyn skiljer sig avsevärt jämfört med hur det var för bara en generation sedan (a.a). Juul & Jensen (2003:24)

betonar att nutidens barn uttrycker och beter sig på sätt som inte hade varit accepterat för 50 år sedan.

De uttrycker med stor självklarhet sina åsikter och känslor, ställer sina frågor, argumenterar och förväntar sig att bli tagna på allvar.

(Juul & Jensen, 2003:24).

De vuxna som varit med och kämpat för att förbättra barns rättigheter och levnadsvillkor möts nu av barn som inte är särskilt tacksamma utan tog friheten som den naturligaste saken i världen. Men dessa barn gör inte det p.g.a. respektlöshet utan för att de tar sin nyvunna frihet och privilegier som en självklarhet.

Juul & Jensen (2003:60) skriver att införandet av de demokratiska värdena i hem och på institutioner har gjort att många tycker att moderna barn saknar disciplin. Juul & Jensen (2003:60) poängterar att om man med det menar att barn i vissa sammanhang uppför sig odisciplinerat gentemot ramar, regler och aktuellt ledarskap är det utan tvekan rätt. Det är däremot inte riktigt att de saknar förmåga eller vilja till disciplin. Det är bara att besöka närmsta idrottsklubb eller dramaförening för att konstatera det (a.a). Skillnaden mellan förr och nu är att barn insisterar på att säga ett individuellt ”ja” till att underkasta sig den disciplin som aktiviteten kräver av sina utövare.

Det stora flertalet barn låter sig nöja med att de inte har inflytande över huruvida de ska gå i förskola och skola eller inte.(Juul & Jensen, 2003:60)

Men en del barn nöjer sig inte med detta. Därför har de inte den benägenheten att underkasta sig den disciplin som auktoriteten kräver. Inom skolans värld kan man därför få uppfattningen att eleverna är mer respektlösa gentemot auktoriteten.

Sommer (2005:170) nämner att nutidens barn är så kallade ”förhandlingsbarn”. Barnen förhandlar för att de vill bli sedda, hörda och känna sig delaktiga. De kan förhandla om de minsta saker enbart för att få uppmärksamhet. I hemmet kan detta fungera om barnet bara har en eller två andra barn att konkurrera om med. Men i det offentliga rummet (förskolan och skolan) måste de konkurrera med en hel klass om pedagogernas uppmärksamhet. Därför har man i familjen större möjligheter att ta individuell hänsyn än vad man har i det offentliga

rummet. En skillnad är att barnet i det offentliga rummet möts av vuxna som är på sin arbetsplats och inte har samma emotionella engagemang som familjen. I familjen är barnet älskat och förhållande får därför en mer personlig prägel än i förskolan eller skolan. Då barnet inte bemöts på samma sätt i skolan som i hemmet kan denna kollidering av världar fyllas av motsättningar och kan skapa konflikter. Sommer och Juul & Jensens teorier tolkar vi som att barnet vill förhandla med den vuxne om att de får medbestämma om frågor som inkluderar och påverkar barnet. Får det inte vara med och bestämma så medför det olydnad och konflikter.

Vi har valt att använda oss av Sommer och Juul & Jensens teorier när vi skall analysera vårt empiriska material. Deras teorier skildrar beteendemönster hos pedagoger och barn utifrån dagens samhälle. De utgår inte bara ifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv utan de ser även barndomen i ett kulturellt sammanhang. De knyter samman dagens samhälle med barndomen och ger svar på varför vuxna ser på barn som de gör. Vårt arbete handlar om respekt i skolans värld, då skolan speglar och speglas av samhället kan vi använda oss av deras teorier som underlag för analys av vårt empiriska arbete.

I detta kapitel har vi definierat begreppet respekt utifrån relevant litteratur. Vi har visat på undersökningar som pekar mot att svenska skolan har problem med disciplin. Vi har kritiskt granskat medias roll, inte bara som en nyhetsförmedlare, utan också som en icke neutral instans som strävar efter att göra vinster. De teorier som kommer att användas till vårt empiriska material har också presenterats.

3.

Metodval och metoddiskussion

Vi presenterar i det här avsnittet våra metoder för insamlande av empiri samt motiverar varför vi valt dem. Fördelar och nackdelar med respektive metod kommer att lyftas. Vi skriver om vårt urval av intervjupersoner och diskuterar detta.

Våra frågeställningar är, hur pedagoger ser på mediebilden av den svenska skolan och i vilken omfattning de efterfrågar fortbildning kring konflikthantering och respekt och hur

pedagogerna arbetar med respekt i skolan. Vi har valt att samla in data genom att använda oss av enkäter och kvalitativa intervjuer. Vi valde dessa metoder för att de skulle ge oss relevant underlag som kan ge svar på våra frågeställningar.

Vi har valt enkäter för att vi vill få en bredd i vår undersökning. På detta sätt når vi ut till fler pedagoger än om vi bara hade förlitat oss till intervjuer. Enkät är en bra undersökningsmetod om undersökningspersonerna vill vara anonyma. Enkäter både kvantitativa och kvalitativa. Vi hade både öppna frågor och färdiga svarsalternativ i enkäterna. Våra öppna frågor i enkäten överensstämde med intervjufrågorna. Detta för att kunna sammanföra svaren i analysen. Vi är medvetna om att nackdelen med en enkätundersökning är att man inte kan ställa följdfrågor på samma sätt som under en intervju. Följdfrågorna på en enkätundersökning är oftast redan på förhand bestämda och strukturerande. Man får oftast ytliga svar och inga djupgående funderingar. Därför har vi valt att komplettera vår enkätundersökning med intervjuer. (Trost. 1994:28) Han skriver vidare att det behövs såväl kvantitativa som kvalitativa studier och båda metoderna är lika mycket värda. (Trost. 1994:17)

Under intervjuerna kan man ställa följdfrågor och därmed kunna få djupare och mer

nyanserade svar. Vid kvalitativa intervjuer behöver frågorna inte följas slaviskt enligt Repstad (1999:64). Frågorna ska vara till stöd för att fokus ska kunna hållas till ämnet. Man kan även tolka kroppsspråket hos den man intervjuar. Ofta kan man läsa ett helt annat svar genom kroppsspråket än vad som egentligen sägs. Lantz (1993:102) skriver att:

Det som sker, vad som sägs och utspelas i intervjun, är föremål för tolkning. Och det är genom tolkningen som sammanhanget får en mening. Vi begripliggör. Allt är föremål för tolkning och får därigenom mening.

Nackdelen med intervjuer är att man inte hinner ställa till antalet lika många frågor som vid en enkät. Till viss del beror det på om man använder sig av en intervju med strukturerade frågor eller om man använder sig av öppna frågor. Man måste också beakta att man kan få otillräckliga svar om man inte har skapat en behaglig atmosfär med intervjupersonerna. Man ska även tänka på att det finns en risk att intervjuarens personlighet och förhållningssätt kan påverka den intervjuade. (Lantz.1993:87) Lantz argumentationer kring intervjuer hjälper oss genomföra kvalitativa intervjuer på ett genomtänkt och informativt sätt.

Eftersom det är pedagogernas syn på mediebilden av skolan vi ska undersöka har vi valt bort observation som undersökningsmetod. Genom observationer får vi enbart se pedagoger och elever i samspel med varandra. Vilket inte ger oss svar på pedagogernas syn på media.

3.1 Urval och genomförande

3.1.1 Intervjuer

En av våra empirimetoder är intervju. Våra intervjupersoner var fyra pedagoger samt en modersmålslärare. Pedagogerna jobbar inom grundskolans tidigare år och en

modersmålslärare som är utbildad mot grundskolans senare år.

Majoriteten av pedagogerna i vår undersökningsgrupp har lång erfarenhet av läraryrket. Detta ser vi som positivt eftersom pedagogerna då kan ge en bild av om de har upplevt en

förändring i elevernas beteende. Modersmålsläraren undervisar på flertalet skolor inom Malmöområdet och kan därför ge en bredare bild av elevers attityder mot pedagoger.

Genomförande

Kontakten med två av pedagogerna har skett genom att en av författarna har vikarierat på den skola pedagogerna arbetar på. De övriga tre lärarna arbetar på en skola där en av skribenterna av detta arbete har haft verksamhetsförlag tid. Vid tidpunkten för planeringen av detta arbete har vi åkt ut till skolorna och bokat tid och plats för intervjuerna.

Samtliga intervjuer tog plats i ett grupprum på skolorna där de intervjuade personerna arbetar. Pedagogerna intervjuades enskilt och efter arbetstid. Tiden för intervjuerna varierade mellan 35 minuter till en timme. Under intervjun intervjuade en av oss pedagogen medan den andre skrev ner deras svar. Vi upplevde att stämningen var lugn och avslappnad. Vi frågade

pedagogerna om de vill ha våra frågor i förväg för att kunna förbereda sig inför intervjun, men samtliga lärare sa att det inte var nödvändigt. Vi informerade de berörda intervjupersonerna att deras svar skulle vara anonyma och att vi skulle fingera deras namn. Vi valde bort att använda oss av diktafon under intervjuerna. Detta för att det skulle bli en mer avslappnad stämning. Det hade kunnat vara en fördel att använda diktafon för att minimera risken att missa något under intervjun som hade kunnat vara betydelsefullt för arbetet.

3.1.2 Enkäter

Vi skickade ut enkäter till fem grundskolor i Malmöområdet. De skolor som har bidragit till vårt arbete var de skolor som visade intresse. Vi tillfrågade nio skolor. Det visade sig bli i övervägande medelklassområden som skolorna var intresserade att delta. De övriga tillfrågade skolorna hade ett svagt intresse att medverka. Enkäterna var främst riktade till pedagogerna på skolorna, men även till den övriga personalen. Frågorna i enkäten handlade om pedagogerna ansåg att barnens attityder gentemot pedagoger har förändrats och om de anser om medias bild av respektlöshet i skolan stämmer. Vi frågade också hur de tyckte man skulle arbeta med begreppet respekt i skolan. Det var i princip samma frågor som vi använde i intervjuerna. Se Bilaga A och Bilaga B.

Genomförande

Vi letade upp skolorna genom Malmö kommuns hemsida. Sen tog vi kontakt med respektive rektor och berättade kort om vårt examensarbete och syftet med vår enkät. Vi frågade om det gick bra att dela ut enkäten till personalen på skolan. Proceduren var så att vi åkte ut med enkäterna till skolorna och gav dem till rektorn som skulle se till att de kom ut till personalen. Vi skickade med ett kuvert med varje enskild enkät. Detta för att läraren skulle känna sig säker över att ingen kunde läsa dennes svar. Kuverten skulle förseglas och sedan överlämnas till rektorn. För att kunna hålla beräknad tidsram för detta arbete hade vi bara möjlighet att ha

ute enkäterna i en vecka. När veckan hade gått åkte vi ut till skolorna och hämtade in kuverten från rektorerna.

3.1.3 Validitet och reliabilitet

För att tillförlitligheten i vår enkätundersökning skulle vara god ansåg vi att vi måste få in minst hälften av de 75 enkäter vi skickade ut. Denna siffra har vi tagit fram utifrån våra frågeställningar, tiden vi hade till vårt förfogande och antalet skolor vi skickade ut enkäterna till. (Trost, 1994:113)

Vi skickade ut 15 enkäter till vardera av de fem skolorna och räknade med ett bortfall på fem enkäter per skola. Vi fick tillbaka 52 enkäter, vilket vi betraktade som tillräckligt många enkäter för att kunna ge en bild av pedagogernas syn på respekt.

Av dessa 52 enkäter var det 29 lärare, 14 fritidspedagoger, en förskollärare och nio stycken i kategorin övrig personal vilket innefattar vaktmästare, bespisningspersonal, vikarier. Av dem som svarade var 38 kvinnor och 14 män.

Ur dessa kategorier var totalt åtta personer av utländskt ursprung. Då vi bara fick in ett svar från en förskolelärare, har vi valt att inte ta med denna i underökningen. Vi anser att en person inte kan ge en representativ bild av en hel grupp.

Vi fick också in ett begränsat antal enkäter från utlandsfödd personal, men vi valde ändå att presentera deras svar, detta för att deras åsikter skulle vara representerade Detta relativt låga antal med utlandsfödd personal gör att diagrammet i resultat- och analyskapitlet kan till en viss grad bli missvisande. Detta då varje svar betyder över tio procent kan helhetsresultatet skifta mycket beroende på en enda individ.

I metodkapitlet har vi berättat om vårt val att intervjua pedagoger samt skicka ut enkäter till pedagoger på fem Malmöskolor. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger. Med enkäten får vi in kvantitativ data och får därför en bredare bild av vårt

3.2 Presentation av pedagoger

Detta stycke kommer att belysa bakgrunden av de pedagoger som vi intervjuade. Pedagogernas namn är fingerade av sekretesskäl och även på deras egen begäran.

Den första av våra fem pedagoger är 24 - åriga Elin. Elin tog sin examen med inriktning mot grundskolans tidigare år som 1 – 5 lärare.

Maria är en 38 – årig hemspråkslärare i spanska. Hon undervisar i blandade åldrar i flertalet skolor runt om i Malmö. Maria har även varit verksam pedagog i sitt hemland Mexico ett antal år innan hon flyttade till Sverige.

Kerstin är en 36-årig 1-6 lärare. Hon har även arbetat utanför Malmö kommun i en

kranskommun. Skolorna i kranskommunen där hon arbetat har varit mindre skolor med färre elevantal. Hon kan bidra med ett varierat elevperspektiv. Hon kan dra jämförelser hur

respekten ser ut mellan de mindre byskolorna och de större skolorna i Malmö.

Bengt är 60 år. Han arbetar som grundskollärare. Han har tidigare arbetat med grundskolans senare år i över tio år. Bengt har över 29 års erfarenhet som lärare i grundskolan.

Per är 42 år. Han arbetar som grundskollärare. Han har tidigare arbetat på en annan skola i kommunen som tyvärr fick läggas ner på grund av disciplinproblem. Han hade dock slutat på skolan ett par år innan den lades ner. Per har över 16 års erfarenhet som lärare i grundskolan. Per kan göra jämförelser mellan de olika skolorna i Malmö och framförallt anknyta till de erfarenheter han har från den skolan som fick läggas ner.

4. Resultat och analys

I resultat och analyskapitlet presenterar och analyserar vi vårt empiriska material för att med hjälp av detta svara på våra frågeställningar. Våra frågeställningar handlar om hur

pedagogerna ser på mediebilden av den svenska skolan och i hur stor omfattning pedagogerna efterfrågar fortbildning kring begreppet respekt och på vilket sätt de arbetar med respekt i skolan. Resultaten presenteras med hjälp av diagram. Diagrammen belyser fördelningen av svaren på några av enkätfrågorna utifrån olika aspekter såsom ålder, kön och etnicitet.

Diagramsvaren kommer i sin tur vidare att exemplifieras av uttalanden från de pedagoger som deltagit i intervjuerna. Vårt empiriska material består av 52 enkäter och fem intervjuade lärare.

4.1 Pedagogernas uppfattning om mediebilden

I det här avsnittet presenteras pedagogernas uppfattning om mediernas bild av skolan. Vi har delat upp vårt empiriska material och kategoriserat det enligt ålder, behörighet och etnicitet. Vi har valt att dela upp det i de här kategorierna för att vi här märkte stora skillnader i svaren när vi analyserade det empiriska materialet.

4.1.1 Ålder

Vi märkte när vi analyserade vårt empiriska material att det var stor skillnad i pedagogers uppfattning om mediebilden. Och vi kom fram till att pedagogernas bild av respektlöshet löpte parallellt med deras ålder. Ju äldre pedagoger desto mer instämde de i medias bild av respektlöshet i skolan.

I nedanstående diagram har vi valt att presentera resultaten uppdelade efter ålder på de tillfrågade. Det skiljer ett decennium mellan varje stapel. I varje stapel representeras både kvinnor och män.

Av dem som svarade på enkäten fördelades åldrarna så här:

Årtal Antal

1940 10

1950 10

1960 15

Anser du att medias bild av respektlöshet i skolan stämmer? 90 60 40 35 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1940 1950 1960 1970 Födelseår In s tä m m e r %

Vi fann att det var en hög andel i alla grupper som instämmer i att medias bild av respektlöshet i skolan stämmer. Även i den åldersgruppen (1970) där det är lägst antal individer som instämmer är det ändå en så hög siffra som 35 % som stämmer in i

mediebilden. Det råder en stor skillnad mellan antalet pedagoger som är födda 1940 som anser att bilden stämmer mot pedagoger som är födda 1970. Enligt enkätsvaren anser nio av tio lärare som är födda på 1940-talet att medias bild av respektlöshet i skolan stämmer. Mer än hälften av lärarna födda ett årtionde senare är av samma mening, men bland dem som är födda på 60- och 70-talen är det färre än hälften som anser så. Detta väcker tankar om vad denna skillnad kan bero på. Har samhället förändrats så mycket under dessa år. Varför anser så många födda på 40-talet att eleverna är respektlösa? Hur kan ”bara” en tredjedel av

pedagogerna födda på 1970-talet anse att barnen är respektlösa? Har den psykologiska och pedagogiska kunskapen förändrats så mycket för de som är födda på 1940-talet?

Kerstin, en av de intervjuade pedagogerna, är en av de lärare som är födda på 1970-talet, ger sin syn på en av medias rapporteringar om skolan. Nämligen Hermodsdalsskolans

disciplinproblem:

Jag tycker stängningen av Hermodsdalsskolan sköttes dåligt av media. Då jag känner vissa av pedagogerna vet jag att de gjorde så gott de kunde utifrån de lagar och bestämmelser som de

hade till sitt förfogande. Men i media målades lärarnas ansträngningar upp som klena. Jag menar att det istället är politikerna som inte har gett pedagogerna verktygen att bekämpa

disciplinproblemen. Man får knappt vidröra en aggressiv elev utan att själv riskera att bli anmäld.

Kerstin efterfrågar verktyg och utbildning i hur man som pedagog ska handla i situationer som den på Hermodsdalsskolan. Att media lägger mycket av skulden på lärarna och rektorn istället för hos makthavarna anser Kerstin bara ger en felaktig bild till eleverna eftersom de får svaret att. ”Det är inte ni som gör fel, det är skolans personal.” Hon poängterar att problemen finns hos lärarna också men det är inte i den änden man ska börja nysta. I samhället i helhet har klimatet blivit hårdare och tuffare, och det speglar av sig i skolan. I en enkät stod det att läsa följande:

Eleverna är präglade av det hårda klimatet, vi måste arbeta förebyggande mot detta. (Man, 53år)

I ett av enkätsvaren kan man utläsa följande på frågan om hur respekten har förändrats:

Jag tror barn är mer frispråkiga idag. De vågar utmana både barn och vuxna på ett annat sätt. Så ser hela samhället ut. (Kvinna, 42 år)

Samma resonemang förs i en annan enkät:

Barn är mer frispråkiga, mer självupptagna och egoistiska.… De borde visa mer hänsyn och ha samma respekt gentemot vuxna som förr. (Kvinna, 64år)

Men är det kanske bara så att de pedagogerna inte har justerat sina filter i takt med tiden? Har de fortfarande gamla förväntningar och föreställningar om hur ett barn ska bete sig? Enligt Juul & Jensen så uttrycker och beter sig barn nu för tiden på ett sätt som inte hade varit accepterat för 50 år sedan. Juul & Jensen beskrivning av dagens unga är att de yttrar med stor självklarhet sina ståndpunkter och känslor, ställer sina frågor, argumenterar och förväntar sig att bli tagna på allvar (Juul & Jensen, 2003:24). Diagrammet visar att äldre lärare anser att det är mer respektlöst i skolan än de yngre lärarna gör.

En av de intervjuade pedagogerna, (Bengt, 60år), berättar att när han började jobba som pedagog så behövde man inte arbeta med hur man ska förhålla sig gentemot andra i den

omfattning han nu upplever är nödvändig. Han menar att då förde läraryrket respekt med sig, det var inte som nu att man måste förtjäna respekten. Sommer (2005:164) skriver att vi lever i en värld där auktoritet i ökande omfattning måste förvärvas, den kommer inte längre genom rang och privilegier.

Detta resonemang kan även utläsas i enkäterna

Tidigare hade man mer respekt för yrket. (Kvinna, 55år)

När de äldre pedagogerna nu själva möts av elever som argumenterar och ifrågasätter, så upplever de att det anses som ett respektlöst beteende gentemot dem. De äldre lärarna var under sin egen skolgång vana att eleverna inte ifrågasatte utan gjorde som läraren sa. I och med att läraryrket förr i tiden bar med sig stor respekt, behövdes knappast någon utbildning i hur man arbetar med respekt i Lärarutbildningen. (Sommer 2005:78)

Juul & Jensen (2003:46) skriver att samhället förr var ett lydnadssamhälle som nu klingar bort mer och mer. Under 1900-talet har det gradvis skett en förändring från det auktoritära

samhället i riktning mot det som kan kallas en förhandlingskultur. Sommer (2005:81) skriver att idag är inte respekt längre enbart baserat på kön, position och rang. I dagens samhälle ställs det krav på olika former av ”ömsesidig avstämdhet” mellan människor. Idealet för att skapa utvecklande förhållanden är numer både personligt och kollegialt.

Juul & Jensen (2003:20-21) säger att pedagoger som har vuxit upp med respekt för lärarens rollbetingade auktoritet försöker hålla fast vid sina roller och är nu, nästan en generation senare, på väg att acceptera att den rollbetingade auktoriteten måste avlösas mot en mer personlig auktoritet om båda parter ska ha rimliga arbets- och utvecklingsvillkor. Sommer (2005:164) menar att respekt inte är något man kan kräva längre utan något som man måste förtjäna eller eventuellt förhandla sig till.

Den åldersbaserade analysen visar på att de yngre generationerna av lärare anser i mindre och mindre grad att eleverna är respektlösa. Denna utveckling tyder på att lärarna blir allt bättre och bättre på att justera sina filter efter den psykologiska och pedagogiska kunskapens framsteg. Men trots detta är det en så stor del som en tredjedel av de yngre pedagogerna som tycker att eleverna är respektlösa. Detta ser vi som oroande fakta, som både skolan,

4.1.2 Behörighet

På enkäten skulle informanterna ange vilken behörighet de hade. Av dem som angav att de hade fritidspedagogsutbildning ansåg 21 % att eleverna är respektlösa medan hos lärarna var den siffran hela 48 %. Att fler än dubbelt så många lärare som fritidspedagoger känner att eleverna är respektlösa kan ju vid en första anblick verka konstigt. Men kanske kan skillnaden tolkas utifrån Juul & Jensen (2003) som menar att när eleverna själva får säga ett individuellt ”Ja” till en aktivitet, är de redo att underkasta sig den disciplinen som krävs av utövaren. På fritids är det eleverna själva som väljer vad de vill göra i större utsträckning än i skolan. Därmed slipper sannolikt fritidspedagogerna ta så många konflikter med eleverna som läraren tvingas till. Fritidspedagogen upplever därför att eleverna visar respekt i större grad än vad lärarna gör. Skulle skolan vara uppbyggd enligt fritidsmodellen hade svaren troligen överrensstämt i högre grad.

4.1.3 Etnicitet

Av de utlandsfödda pedagogerna var det så vanligt som 4 av 8 som ansåg att eleverna var respektlösa. Enligt den internationella TIMSS-rapporten (2004) ligger Sverige högt över de övriga länderna i undersökningen när det gäller disciplinproblem och oordning i

klassrummen. Denna föga smickrande höga placering borde vara en väckarklocka för politikerna. De pedagoger som inte är födda i Sverige verkar förstummade över hur den svenska skolsituationen ser ut. Men varför känner då de utlandsfödda pedagogerna i så stor utsträckning att eleverna uppträder respektlöst i skolan? Förklaringen kan vara så att de utlandsfödda är uppväxta med striktare disciplin i skolan. Därför anser de att eleverna i

svenska skolan är mer respektlösa eftersom de har en mer disciplinerad skola att jämföra med. Modersmålsläraren Maria påpekade att hon ansåg att lärarna har mist sin auktoritet i

klassrummen. Att utlandsfödda i större grad än övriga lärare anser att eleverna är respektlösa kan förklaras utifrån Juul & Jensens teorier om den rollbetingade respekten. Utlandsfödda är vana från sitt hemland att lärarna fick den rollbetingade respekt som förr var vanlig i Sverige. När nu denna respekt inte infinner sig automatiskt anser de att eleverna är respektlösa. Men vad de inte har i åtanke är att i Sverige har man avlösts ifrån den rollbetingade respekten mot en mer personlig auktoritet. (Juul & Jensen, 2003:96)

Eleverna går fram som de själv vill. De är mer egoistiska och har svårt att lyssna till andra, både vuxna och barn. De använder ett ”tråkigt” vokabulär och kan tilltala vuxna med nästan vad som helst. (Kvinna, 33år, utlandsfödd)

… de bara far fram utan hänsyn till varken vuxna eller kompisar. De kan inte gränssättning. (Kvinna, 38år, utlandsfödd)

Att varannan utlandsfödd pedagog känner att eleverna är respektlösa kan ju inte vara acceptabelt.

4.2 Behov av fortbildning av arbete kring respekt

I detta kapitel kommer vi att belysa i hur stor grad skolpersonalen skulle vilja ha mer utbildning i hur man arbetar med respekt i skolan. Vi har valt att kategorisera analysen i två delar, en del ur ett åldersperspektiv och en del ur ett genus- och etnicitetsperspektiv. Vi valde dessa perspektiv för att vi under arbetets gång fann stora skillnader bland svaren.

4.2.1 Ålder

Det är överlag en majoritet av skolpersonalen som vill ha fortbildning kring respekt. Enligt diagrammet och intervjusvaren kan man tolka att lärarna födda på 40 och 50-talet skulle i större utsträckning än de yngre kollegorna fortbilda sig i arbete kring begreppet respekt. Tittar man på diagrammen för pedagogerna som är födda på 1960 – 70-talet, så förefaller det att dessa lärare inte känner att de är i lika stort behov av fortbildning kring begreppet respekt som sina äldre kollegor. Det är en marginell ökning från 1960-talet fram till 1970 talet.

Skulle du vilja ha mer utbildning i hur man arbetar med respekt i skolan?

100 90 60 65 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1940 1950 1960 1970 Födelseårtionde P ro ce n t so m s va ra d e JA %

Att de äldre lärarna känner att de skulle vilja ha mer utbildning i hur man arbetar med begreppet respekt kan ha sin grund i att läraryrket förr i tiden bar med sig respekt och att arbetet kring respekt därav inte heller fanns med i Lärarutbildningarna. Men även nu in på 2000-talet då man verkligen skulle behöva arbeta kring respekt, vilket också de aktiva pedagogerna upplever, är Lärarutbildningens undervisningen bristfällig kring respekt. Den intervjuade pedagogen Elin (24år) berättade att hon ansåg sig ha fått bristfällig

undervisning i arbete kring respekt och konflikthantering. Elin tyckte att det är en ”skam” att man i dagens lärarutbildning inte lär sig mer om begreppet respekt och arbete kring

konflikthantering, med tanke på dagens hårda klimat i skolorna.

Per (42år), en av de manliga pedagogerna som intervjuades, berättar att han upplever att han själv och att de övriga lärarna har bristfällig kompetens i konflikthantering och förebyggande arbete kring kränkande handlingar.

I enkätsvaren efterlyses fortbildning om respekt i det mångkulturella synsättet. I Malmö som är en väldigt mångkulturell stad, måste detta anses som en viktig del i lärarens

4.2.2 Etnicitet

Då vi analyserade vårt material märkte vi att det var en hög andel utlandsfödda som ville ha mer utbildning. Vårt diagram kommer att visa om det är någon skillnad mellan utlandsfödd respektive svenskfödd personal. Bland den utlandsfödda och den svenskfödda stapeln ingår både män och kvinnor.

Resultaten tyder på att det är en stor andel totalt av skolpersonalen som säger sig vilja ha mer utbildning kring respekt. Trots att en majoritet i båda fallen vill ha mer utbildning är

skillnaderna stora mellan svenskfödda och utlandsfödda. Av de tillfrågade individerna i enkäten var:

44 Svenskfödda 8 Utlandsfödda

Skulle du vilja ha mer utbildning i hur man arbetar med respekt i skolan?

75 100 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Svenskfödda Utlandsfödda Etnicitet P ro ce n t so m s va ra d e JA %

Bland den utlandsfödda personalen är det hela 100 % som skulle vilja ha mer utbildning kring begreppet respekt. Det är vid en första anblick en mycket hög siffra. Men utifrån de svaren vi

analyserat tidigare, där vi kom fram till att det var 4 av 8 utlandsfödda pedagoger som tyckte det var respektlöst i skolan, förstår man deras strävan efter mer utbildning kring respekt. Kulturen i många andra länder kan liknas den som Sverige hade förr i tiden. Då de

utlandsfödda kanske kommer från en kultur där den rollbetingade auktoriteten gäller, har de kanske inte pedagogiken att skapa respekt. En kultur där aga eventuellt också var ett

vedertaget sätt att disciplinera.

Ett enkätsvar från en lärare som är uppvuxen med denna kultur belyser just att aga var ett medel som skrämde barnen till disciplin.

Förr kunde barnen ha respekt för vuxna genom att de helt enkelt var rädda för de vuxna och deras bestraffningar. (Kvinna, 60år)

Vi kan se en trend i det föregående diagrammet att ju äldre pedagogerna är desto mer arbete kring respekt eftersträvar man. De utlandsfödda pedagogerna och de äldre pedagogerna i Sverige är uppväxta med samma värderingar om skolan, läraren pratar och eleverna lyssnar. Hos dem gäller fortfarande i stor grad lydnadskulturen och pliktkulturen. I Sverige har nu förhandlings- och demokratiseringskulturen tagit över, där ”vapnen” utgörs av argument, åsiktstillkännagivanden och försök att förstå mot- eller medpartens perspektiv(Sommer, 2005:81). Denna ”nya” kultur som eleverna lever efter, kan upplevas av dem som är vana vid den auktoritära ledningen som respektlöst beteende från eleverna. De pedagoger som är födda i utlandet och de pedagoger som är kvar i den gamla lydnadskulturen förväntar sig att få den rollbetingade respekten som lärarrollen hade i deras hemland eller när de själva växte upp. Men då vi i Sverige gått ifrån den rollbetingade respekten mot en mer personlig respekt, upplever de utlandsfödda pedagogerna och de äldre lärarna att deras utbildning kring respekt inte räcker till.

4.2.3 Kön

I det här avsnittet kommer vi att analysera om det finns någon skillnad mellan könen och deras syn på fortbildning kring begreppet respekt. Det förefaller som att männen i skolan inte tycker sig behöva fortbildning om begreppet respekt i lika hög grad som kvinnor. Män anser sig troligen ha större auktoritet. Manlig skolpersonal känner eventuellt att de har elevernas respekt och därför är de inte lika benägna att vilja fortbilda sig.

38 Kvinnor 14 Män

Skulle du vilja ha mer utbildning i hur man arbetar med respekt i skolan?

87 71 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kvinnor Män Kön P ro ce nt s o m s va ra d e JA %

Tallberg Broman (2002:79) menar att de manliga lärarna inger mer respekt. Ur en

undersökning i Tallberg Bromans bok Pedagogiskt arbete och kön kom det fram att manliga lärare hade mer respekt hos pojkarna, vilket ledde till att hela klassen hade mer respekt för den manlige läraren. Men varför inger män mer respekt? Enligt Bromans undersökning verkade männen mer trygga i sin yrkesroll, de var mer rättvisa och principfasta. Kvinnliga lärare framställs som mer mjuka och lättpåverkade. De har sämre kontroll och har svårare att få tyst i klassen. Kvinnliga lärare kritiseras för att de alltför lätt blir ”morsor”. De bryr sig för mycket (Tallberg Broman, 2002:78). Ovanstående påstående kan tolkas som att de kvinnliga lärarna tar på sig en för stor fostrande roll. Den manliga läraren visar en mer tydlig och avgränsad lärarroll.

4.3 Arbetssätt

Vår frågeställning om hur pedagogerna arbetar med respekt i skolan kommer vi att besvara utifrån de intervjuade pedagogerna och enkätsvaren.

Baserat på det empiriska materialet så förefaller det att många pedagoger, både äldre och yngre efterfrågar mer kompetensutbildning om arbetet kring respekt. Ur enkätsvaren kan man utläsa på vilket sätt pedagogerna själva tycker att man ska arbeta med begreppet respekt. Majoriteten av pedagogerna tyckte man skulle arbeta med värderingsövningar. Drama och forumspel2 _{var också återkommande teman. Pedagogerna framhöll också att man ska jobba}

med nolltolerans mot respektlöst beteende.

Flertalet pedagoger anser att värderingsövningar är en bra arbetsmetod för att lära sig respektera andras åsikter. De poängterar att det är viktigt för eleverna att man respekterar andras viljor och känslor.

Det är viktigt att sätta sig in i hur andra människor tänker och känner. (Kvinna, 41år)

Detta resonemang fördes i flertalet av enkäterna. Pedagogerna försöker motarbeta

självcentreringen hos eleverna. Vi tolkar det som att många elever är egocentriska. Bristen på att sätta sig in i andras situationer är stor hos många elever. Bergling (1982:17) skriver att ända upp till 11-12 års ålder så är barn väldigt egocentriska, då de har svårt att se ur någon annans vinkel. Ett annat sätt som pedagogerna arbetar för att förebygga självcentreringen är med hjälp av forumspel, teater och rollspel. Dessa metoder framhöll pedagogerna som mycket bra. De användes i många klassrum där de var mycket uppskattade av eleverna.

Jag använder mig av rollspel för att jag vill att barnen ska kunna sätta sig in i en annan elevs situation. Det gör att eleven lättare kan respektera andra elevers tankar. (Man, 38år)

Att lära sig ”se” och ”läsa av” andra människor, genom rollspel, dialoger osv. (Kvinna, 60år)

Även den intervjuade pedagogen Elin(24år) tog upp att hon använder sig av forumspel för att belysa värdegrunden. Men hon skulle gärna ha sett fler teman kring ämnet. Elin poängterar att hon vill se ämnet som ett återkommande inslag i undervisningen. Hon anser att utifrån dagens situation i skolan så måste man arbeta mycket inom ämnet.

En röd tråd genom flera av enkäterna var att man skulle reagera på allt respektlöst beteende. Vid respektlöst beteende ska pedagogen tillsammans med eleverna föra en diskussion om det som har inträffat. Detta för att tillsammans med eleverna komma fram till vad det var som gick fel och hur man ska undvika att göra om felet. Många pedagoger påpekar att det är viktigt att visa nolltolerans mot respektlöst beteende och att alltid ta itu med problemet när det händer.

Låta eleverna vara med och diskutera när problem uppstår så att man kan lösa saker tillsammans. (Kvinna, 41år)

Reagera på allt respektlöst beteende och diskutera det med eleverna. (Kvinna, 33år)

Det förefaller utifrån enkätsvaren att pedagogerna ute på skolorna har tagit till sig den nya diskrimineringslagen, som säger att det är nolltolerans som gäller mot all kränkande behandling. (Skolverket, 2006)

Ur enkäterna framkom det att livskunskap var ett ämne som efterfrågades av många pedagoger.

Jobba med livskunskap där man lär känna sig själv och kan då sätta sig in i hur andra människor mår och känner och fungerar. (Kvinna, 40år)

Centralt i livskunskapsutbildningen är att arbeta med värdegrundsfrågor, livsstilsfrågor och social och emotionell kompetens. Livskunskap ökar förmågan att reflektera runt olika känslor, t ex ilska, glädje, mod, kärlek och utanförskap. Det ger större möjligheter till förmågan att fatta goda beslut och lösa problem samt överblicka konsekvenser av olika handlingar. (Lindesberg, 2007)

Pedagogernas arbetssätt för att förebygga respektlöst beteende är snarlikt mellan skolorna. Det verkar som om arbetssätten varierar mellan en handfull metoder och att pedagogernas tillvägagångssätt är likartat.

4.3.1 Sammanfattning

En av våra frågeställningar rörde i vilken omfattning pedagogerna efterfrågade fortbildning kring konflikthantering och respekt. Vi har kommat fram till att utifrån intervjuerna och enkäterna att en majoritet av de aktiva pedagogerna efterfrågar mer fortbildning kring

begreppet respekt. Att mer än hälften av pedagogerna anser sig ha bristfällig kompetens inom detta oerhört viktiga område tycker vi är uppseendeväckande. I dagen skola och samhälle där klimatet bara blir tuffare och råare borde pedagogerna vara välutbildade i respektarbetet. Vi har funnit att känslan av bristfällig kompetens kring begreppet respekt löper parallellt med ålder på pedagogerna. Ju äldre pedagogerna är desto större är deras efterfrågan på

fortbildning. Vi ser också att utlandsfödda i väldigt hög grad efterfrågar fortbildning. Man kan tolka det som att de äldre pedagogerna och de utlandsfödda pedagogerna är uppväxta med en likartad skolkultur. En skolkultur där lärarna fick en rollbetingad respekt. När nu dessa pedagoger inte får denna rollbetingade respekten som de är uppväxta med att lärare automatiskt ska ha, upplever de att elevernas beteende som respektlöst.

Pedagoger som är uppväxta med lärarens rollbetingade auktoritet är inte vana vid dagens förhandlingsbarn som argumenterar, ifrågasätter eller yttrar sina åsikter. Detta beteende uppfattas som respektlöst av pedagogerna.

De lärare som inte är uppväxta med den rollbetingade respekten känner inte i lika hög grad att de behöver fortbilda sig. Man kan tolka detta som att deras ”barnfilter” är nyjusterat så de inte ser elevernas beteende som lika respektlöst. De har inte i lika hög grad präglats av den

skolkulturen som de äldre pedagogerna har.

Vi har presenterat ett par tidningsartiklar som exempel på hur media beskriver skolan. Bilden media ger är att det blir mer och mer respektlöst i skolorna. De beskriver eleverna som respektlösa och lärarna som maktlösa. Efter att ha gått igenom processen med att analysera och tolka vårt empiriska material har vi kommit fram till att mediebilden av skolan stämmer bra överens med pedagogernas uppfattning om hur det ser ut på ett antal Malmöskolor i medeklassområden. Vi har kommit fram till detta genom intervjuer med pedagoger och

genom enkätundersökning. Detta tycker vi överensstämmer med våra personliga erfarenheter från verksamhetsförlag tid och vikariat.

Pedagogerna instämmer till stor del om vad det står i media om skolan. Men de känner att media i princip nästan bara tar upp det negativa som händer i skolan. Men då de upplever att det överlag i skolan inte är negativt ansåg de att media gav en något skev bild av den svenska skolan. Majoriteten håller dock samtidigt med om att respekten i skolan har förändrats till det sämre.

Vi har kommit fram till att mycket av den respektlöshet som elever visar gentemot pedagoger kan förklaras utifrån Sommer och Juul & Jensen. Samhället ser inte ut idag som det gjorde för 50 år sedan. Många av dagens vuxna har en gammal bild av hur de tycker barn ska förhålla sig. Dessa föreställningar kan ha skapats beroende på vilket slags bemötande de fick av vuxenvärlden under uppväxten. Till följd av detta skapas en uppsättning filter, det är utifrån dessa filter som de bedömer ett barns uppförande. Men detta filter måste justeras i enlighet med tiden och samhällsförändringar för att kunna ge en rättvis bild av barnet.(Sommer, 2005:84) Har man bilden av att barn ska vara tysta och lyda utan att ifrågasätta upplever man det som respektlöst beteende om de förhandlar, argumenterar och uttrycker sin åsikt. Den gamla lydnadskulturen har förbytts mot en förhandlings- och demokratiseringskultur.

I Göteborgsposten den 10 januari 2002 kunde man läsa att en elev skallat en lärare. Ett sådant uppförande anser vi inte kan förklaras med hjälp av ett ojusterat ”filter”. Ett sådant beteende har aldrig varit accepterat och kommer aldrig att bli. Frågan är hur man kan förklara detta respektlösa beteende?

5. Diskussion

Våra resultat är anmärkningsvärda i det avseende att en relativt hög andel pedagoger upplever att eleverna är respektlösa. Detta resultat hade kanske inte varit så uppseendeväckande om empirin hade kommit från skolor i förortsområden, där man generellt sett antas uppleva mer disciplinproblem. Men då vi skickade ut enkäterna till skolor i medelklassområden där man kan anta att disciplinproblemen inte är av samma omfattning, blir resultatet anmärkningsvärt.

En tanke som slagit oss är att om det ser ut så här i skolorna i medelklassområdena hur ser det då ut i de skolor som finns i till exempel Rosengård och Kroksbäck? Om vi hade skickat ut enkäterna till skolor i dessa områden hade vårt resultat då blivit annorlunda? En generell tanke är att vi då hade fått ännu dystrare resultat. Men kanske är det tvärtom? Sommer (2005:163) menar att familjer i senmoderna västerländska samhällen förhåller sig på ett speciellt sätt. Där förklaringar, motiveringar, förhandlingar och argument spelar en stor roll i många föräldrars förhållande till sina barn. Detta förhållande tar barnen med sig och

praktiserar i skolan. Är det så att medelklasseleverna i större grad måste förhandla,

argumentera och motiveras än barnen i skolor med högt invandrarantal? Och upplevs detta beteende som respektlöst av pedagogerna? I dessa skolor i Malmö finns en hög andel invandrarbarn, utifrån Sommers antydan är de barnen inte uppväxta med den västerländska förhandlingskulturen i lika hög grad som de svenska eleverna. Kan det vara så att de eleverna inte har ett behov att förhandla med pedagogerna i lika stor utsträckning som eleverna i medelklasskolorna? Blir resultatet då att de eleverna upplevs som mer respekterande av pedagogerna?

Vårt arbete har inriktat sig mot pedagoger på Malmöskolor. Vi fann att en förhållandevis hög andel av pedagogerna i enkäterna ansåg att eleverna är respektlösa. I en enkät stod det att läsa följande:

Eleverna är präglade av det hårda klimatet, vi måste arbeta förebyggande mot detta (Man 53år)

Vi tror att pedagogernas bild av elevernas respektlöshet kunde ha sett annorlunda ut om vi inriktat oss mot mindre landsortsskolor. Liknande tankar går att finna hos den intervjuade pedagogen Kerstin, som menar att i samhället som helhet har klimatet blivit hårdare och tuffare, och det speglar av sig i skolan.

Visst kunde eleverna visa respektlöst beteende, men inte alls i den omfattning som eleverna här i Malmö gör. Jag upplevde att barnen på landsbygden hade en annan sorts förtroende för

Kan det finnas någon geografisk skillnad i respekten mellan lärare och elev om man skulle jämföra skolorna i Malmö mot skolor på landsorten?

Utifrån ovanstående citat så förefaller det att det finns en respektlöshet gentemot pedagoger även i skolor som finns i mindre orter, men dock inte i lika stor utsträckning. Vi tolkar även citatet som att elever som går i skolor i mindre orter har en bättre relation till sina lärare än vad lärare i storstadsskolor har. Vi undrar då givetvis vad detta kan bero på.

Kerstin påpekar att en möjlig förklaring kan vara det låga elevantalet som normalt finns i mindre orter. Sommer (2005:170) menar att desto färre barn som finns i en klass, desto mer uppmärksamhet kan pedagogen ge varje barn. Om en pedagog kan ge ett barn mer individuell hänsyn så skapas färre motsättningar och konflikter. Det kan möjligen vara så att eleverna då inte beter sig respektlöst, då de får mer uppmärksamhet än i klasser med många elever. Enligt Skolverket (2002) gynnar det elever på längre sikt om elevantalet i klasserna minskar. Detta bidrar till positiva effekter och bättre skolresultat genom att pedagogen hinner se eleverna i större utsträckning.

5.1 Kritisk reflektion

Det är en del punkter som vi anser att vi kunde ha gjort annorlunda nu i slutet av detta arbete. Våra frågeställningar var baserade på ett vuxenperspektiv kring respekt, därför valde vi bort att intervjua elever, men det hade varit intressant att undersöka begreppet respekt ur ett

elevperspektiv för att få ett större djup i materialet. Vi tror då att vårt arbete hade kunnat lyftas ytterliggare en nivå.

Vi upptäckte i efterhand att vi missat att skriva ett missivbrev till enkätrespondenterna. Syftet med missivbrevet är att beskriva vi vilka vi är och syftet enkäten.

Vi fick in ett begränsat antal (8) enkäter från utländska lärare. Vi valde ändå att presentera resultatet trots att svaret kunde bli lite missvisande. Hade vårt arbete haft en länge tidsram hade vi försökt ackvirera fler enkäter från den gruppen för att ytterliggare stärka deras åsikter. Då våra enkäter gav oss ett stabilt underlag upplevde vi det som att intervjuerna blev lidande. Våra frågor i enkäten var likartade med intervjufrågorna. Vi trodde inte att våra enkätfrågor skulle besvaras så grundligt trots att vi hade öppna frågor. Därmed kändes det som att

intervjuerna inte tillförde oss något nytt i så hög grad som vi hade hoppats på. Men intervjuerna gav oss en del djupare insikter.

Som vi nämnde i metodkapitlet valde vi bort att använda oss av diktafon under intervjuerna. Detta för att det skulle bli en mer avslappnad stämning. Det hade kunnat vara en fördel att använda diktafon för att minimera risken att missa något under intervjun som hade kunnat vara betydelsefullt för arbetet.

6. Förslag till fortsatt forskning

I början av denna uppsats kände vi att arbetet snabbt var på väg att bli stort och ta upp flera områden som rörde våra frågeställningar. Vi upplevde dock att det skulle ha en negativ inverkan på vårt arbete att försöka oss på att svara på alltför många frågor under så kort tid. Vi hade dock velat undersöka de resterande frågorna om vi haft en större tidsram för arbetet. Vi anser att följande frågor hade varit av intresse att forska vidare kring:

Ser respekten likadan ut i alla kulturer?

Hur pass respekterad är en lärare i mellanöstern? En internationell studie över hur respekten ser ut i skolorna runt om i världen skulle ha varit intressant att undersöka. Är den annorlunda? Vilka orsaker kan det bero på?

Hur såg respekten ut i samhället för 50 år sedan?

Ett större historiskt perspektiv hade även det varit intressant att forska vidare om. Hur har respekten förändrats genom tiden? På vilket sätt ser den annorlunda ut 2007 mot 1907? Stämmer det att ”Det var bättre förr”?

Elev- och föräldraperspektiv

Att intervjua och dela ut enkäter till elever hade varit intressant för att få ytterliggare ett perspektiv på begreppet respekt. Genom att intervjua elever hade ett arbete kunnat vara mer omfattande, och kanske gett en ännu mer precis bild av undersökningen.

Att kunna få föräldrarnas tankar kring begreppet respekt tror vi hade varit av värde för att kunna få ett bredare djup i arbetet. Hur arbetar hemmet kring respekt? Anser föräldrarna att skolan tar ett tillräckligt stort ansvar kring arbetet med förhållningssätt?

Rektorer

Hur tänker rektorerna kring det här ämnet, överrensstämmer deras bild med pedagogernas? Hur tycker de att elevernas respekt har förändrats?

Referenser

Bergling, Kurt. (1982). Moralutveckling – Bedömning av rätt och orätt från barndom till

vuxen ålder. Stockholm: Liber Förlag.

Hadenius, Stig, Weibull, Lennart. (2005). Massmedier – En bok om press, radio & TV. Falun: Albert Bonniers Förlag.

Hansson, Susanne. (2006). Vad betyder respekt?: Kapet. 1(2), 67-76. Karlstad Juul, J & Jensen, H. (2003). Relationskompetens. Stockholm: Runa.

Jørgensen, Margot & Schreiner, Peter. (2001) Fighter-relationen – Barns kamp med vuxna. Göteborg: Ninac AB.

Korczak, Janusz (1988) Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur och kultur. Lantz, Annika. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. (1994)

Stockholm: Skolverket.

McQuail. Dennis. (2005) McQuail´s mass communication theory. London: Sage. Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur.

Sommer, Dion, (2005). Barndomspsykologi. Malmö: Runa Förlag. Szklarski, Andrzej. (1996). Barn och konflikter. Linköping: Linköpings Universitet.

Tallberg, Broman Ingegerd. (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida

exempel. Lund: Studentlitteratur.

Trost, Jan. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska källor

BRÅ. Tillgänglig 2007-10-16

http://statistik.bra.se/solwebb/action/index

Göteborgsposten, Sydvik, Per. (2002-01-10). Ännu en lärare utsatt för våld. Tillgänglig 2007-10-23,

http://web.archive.org/web/20020306003813/http://www2.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=100& a=62390

Lindesbergs kommun. (2007). Livskunskap. Tillgänglig 2007-12-20,

http://www.lindesberg.se/Leva_och_bo/Folkhalsoarbete/Barns-och-ungas-halsa/Livskunskap/ Lundby, Annika (2007) Våldsamma lärare och engagerade elever. 2007-10-30,

Högskolan i Halmstad

http://hdl.handle.net/2082/1004

Lärarnas Riksförbund. (2006) Arbetsmiljöundersökning 2005. Tillgänglig 2007-11-08. http://www.lr.se/lrweb/Home.nsf/ByKey/PKAEL-6VLJNC/$file/Arbetsmiljoundersokning-2005-A-Rapport.pdf

Nationalencyklopedin. Respekt. Tillgänglig 2007-10-16, http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O297272

Skolverket (2002) Att satsa på lärarkompetens ger resultat. Tillgänglig 2007-12-17 http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/1101

Skolverket (2003). Kränkande handlingar och informella miljöer. Tillgänglig 2007-11-14.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1150

Skolverket (2004) TIMSS 2003 – huvudrapport. Tillgänglig 2007-10-23,

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1380

Skolverket (2005-02-15). Resultat Pisa 2003. Tillänglig 2007-10-23, http://www.skolverket.se/sb/d/254/a/1121#paragraphAnchor4

Skolverket (2006) Vad innebär den nya lagen om förbud mot all kränkande behandling? Tillänglig 2007-12-18,

http://www.skolverket.se/sb/d/1320/a/5664

Sydsvenskan, Ek, Per. (2006-05-11). Hermodsdalsskolans högstadium läggs ner. Tillänglig 2007-10-23,

http://sydsvenskan.se/malmo/article158518.ece

Sydsvenskan, Palmkvist, Joakim. (2006-10-04). Lärare dömd för misshandel av elev. Tillänglig 2007-10-23,

Bilagor

Bilaga A

Respekt i skolan

Vilket år är du född? 19______

Vilket kön? Man Kvinna Är du utlandsfödd? Ja

Nej

Hur länge har du jobbat inom grundskolan?_______________________________________ Vad arbetar du nu som? Kryssa i fler vid behov. Med ”Övrig personal” menas t.ex.

vaktmästare, bespisningspersonal, vikare, etc. Lärare

Förskolelärare Fritidspedagog Övrig personal

Med vilka åldrar på barnen arbetar du med just nu?__________________________________

1.

Vad betyder respekt för dig?

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

2.

Har elevernas respekt gentemot pedagoger förändrats under den tiden du har varit verksam

inom skolan? Ja

Nej Om Nej gå vidare till fråga 4.

3.

Om Ja, på vilket sätt har den förändrats?

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

4.

Medias bild av skolan där eleverna är respektlösa och läraren maktlös, stämmer den anser du?

JA NEJ Eleverna respektlösa

Lärarna maktlösa

5.

På vilket sätt tycker du man ska arbeta med begreppet respekt i skolan?

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

6.

Anser du dig ha tillräckliga kunskaper i hur man arbetar med elevers förhållningssätt? JA

NEJ

7.

Skulle du vilja ha mer utbildning i hur man arbetar med respekt i skolan? JA

NEJ

Intervjufrågor

Vad betyder ordet respekt för dig? Hur visar du respekt mot dina elever?

Hur tycker du att dina elever skall visa respekt mot dig? Anser du att medias bild av den svenska skolan stämmer?

Vad tror du det kan bero på om en elev inte visar hänsyn mot sin lärare? Arbetas det kring begreppet respekt på något sätt?

Berättade medierna i ditt hemland om händelser som skedde i skolorna?

(Till modersmålsläraren).

Hur upplever du barnens beteende mot dig på dina lektioner, utifrån ett respektperspektiv?