Institutionen för Urbana Studier
Svensk titel:
En undersökning av sambandet mellan
konjunktur och Ohälsotal i Region Skåne
English title:
A study of the link between economic climate
and the Swedish "ohälsotal" in Region Skåne
Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation 15 hp Författare: Tobias Larsson & Niklas Nordström Examinator: Sissi Ingman Handledare: Jonas Lundsten Termin: HT 2009 Datum: 2010-06-02
Förord
Flertalet skrivdagar har passerat och efter mycket slit och hårt arbete är uppsatsen äntligen färdigställd. Det har varit berikande och givande att arbeta med uppsatsen, den nya kunskapen har breddat vårt synsätt och ökat vår lärdom kring det valda ämnesområdet. Vi vill ge vår handledare Jonas Lundsten ett stort tack för den handledning och hjälp han har gett oss under resans gång.
Vi vill även passa på att tacka alla de kurskamrater och vänner som läst uppsatsen och kommit med värdefull och konstruktiv kritik samt förslag och idéer till förbättring.
_______________________ _______________________
3
Sammanfattning
Titel: En undersökning av sambandet mellan konjunktur och Ohälsotal i Region Skåne. Nivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation, 15 Högskolepoäng.
Författare: Tobias Larsson och Niklas Nordström. Handledare: Jonas Lundsten.
Examinator: Sissi Ingman.
Problemområde
Problemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan konjunktur och Ohälsotalet inom den offentliga sektorn. Genom att studera detta är syftet att förstå vilken påverkan konjunkturen har på Ohälsotalet samt vilket eventuellt motivationsteoretiskt samband som går att urskilja.
Metod
För att genomföra en statistisk datainsamling inom området har den kvantitativa datan utgått från tidigare insamlad statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), Försäkringskassan (FK) och Konjunkturinstitutet (KI). Statistiken har varit grunden i den kvantitativa undersökningsmetod som använts i studien. Data som undersökts är inte insamlad av författarna och ses således som sekundärdata från andra statistiska undersökningar. Den motivationsteoretiska analysen kring ett eventuellt samband mellan Ohälsotalet och konjunkturen har utgått ifrån bland annat Herzbergs (2000) tvåfaktorsteori samt ytterligare motivationsteorier.
Resultat
Resultatet av studien visar att Ohälsotalet i Region Skåne korrelerar med konjunkturella förändringar, sammanfattningsvis kan man tyda att vid en lågkonjunktur så minskar Ohälsotalet i Region Skåne. Sambandet mellan lågkonjunktur och Ohälsotalet i Region Skåne kan enligt den motivationsteoretiska analysen vara de såkallade yttre faktorerna: arbetsvillkor, arbetsförhållande, ekonomisk belöning och rädslan att förlora jobbet.
Vidare Forskning
Exempel på vidare forskning kan vara att fortsätta undersöka det eventuella sambandet mellan Ohälsotal och lågkonjunktur, exempelvis vad arbetsbelastning och stress på arbetsplatsen har för inverkan på personals hälsa och välbefinnande. Det går även att utföra ytterligare en kvantitativ undersökning med antingen bredare eller smalare studieobjekt än Region Skåne. En lämplig hypotesprövning kan utifrån ovanstående resonemang vara: Upplevd arbetsbelastning ökar vid lågkonjunktur.
Uppsatsens bidrag
Studien bidrar till ökad förståelse inom ämnet för konjunktursvängningars påverkan på Ohälsotalet. Dagens arbetssituation som är präglad av ekonomiska svårigheter, besparingsåtgärder och hög arbetslöshet bidrar till intresset för en studie som behandlar möjligheterna om ett möjligt samband mellan Ohälsotal och konjunktur i Region Skåne. Uppsatsens resultat kan finnas som grund för Region Skåne samt övriga landsting och regioner i försök att stabilisera och minska Ohälsotalet vid konjunkturella förändringar.
Nyckelord
Ohälsotal, Lågkonjunktur, Motivationsteoretisk tolkning, Statistiskt samband, Konjunktursvängningar, Region Skåne, Barometerindikatorn.
4
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 6 1.1 Bakgrund ... 6 1.2 Tidigare forskning ... 6 1.3 Begreppsförklaring ... 9 1.3.1 Ohälsotal ... 9 1.3.2 Lågkonjunktur ... 9 1.3.3 Region Skåne ... 9 1.3.4 IT - Bubblan (1995 – 2001) ... 9 1.3.5 Finanskrisen (2008-2009) ... 10 2 Teori ... 112.1 Motivering av valda teorier ... 11
2.2 Herzbergs tvåfaktorsteori ... 11
2.1.1 Figur - Herzbergs tvåfaktorsteori – Motivationsfaktorer (Inre faktorer) ... 12
2.1.2 Figur - Herzbergs tvåfaktorsteori – Hygienfaktorer (Yttre faktorer). ... 12
2.3 Motivationsfaktorers inverkan på Ohälsotalet ... 13
2.4 Vidare motivationsforskning ... 13 2.4.1 Eskilstunamodellen ... 15 2.4.2 Forskarseminariet i Umeå ... 15 3 Problemdiskussion... 16 3.1 Problemområde ... 16 3.1.1 Figur – Motivationsmodell 1. ... 17 3.2 Syfte ... 17 3.3 Hypotes ... 17 3.4 Avgränsningar ... 18 4 Metod ... 19 4.1 Kvantitativ metod ... 19 4.2 Undersökningsdesign ... 19 4.3 Motivationsteoretisk tolkning ... 19 4.4 Datainsamlingsmetoder ... 20 4.4.1 Sekundärdata ... 20 4.4.2 Tillförlitlighet av sekundärdata ... 20 4.5 Reliabilitet ... 20 4.6 Validitet ... 21 4.7 Vetenskaplig ansats ... 21 4.8 Arbetsprocess ... 21 4.9 Motsatt samband ... 21 5 Empiri ... 22 5.1 Barometerindikatorn ... 22 5.1.1 Beräkning av Barometerindikatorn ... 22 5.1.2 Barometerindikatorn, 2001-2009 ... 23 5.1.3 Figur- Barometerindikatorn 2001-2009. ... 23 5.2 Ohälsotal ... 24
5.2.1 Figur - Beräkning av Ohälsotalet. ... 24
5.2.2 Ohälsotalet januari 2008 – oktober 2009 ... 24
5
6 Analys ... 25
6.1 Ohälsotalet och Barometerindikatorn, 2001-2009 ... 25
6.2 Statistisk Analys... 26
6.2.1 Andelen förklarad varians, Pearson´s R ... 26
6.2.2 Medelvärdet ... 27 6.2.3 Standardavvikelse ... 27 6.3 Teoretisk analys ... 28 6.3.1 Teoretisk förklaring ... 28 6.4 Inre motivationsfaktorer ... 29 6.4.1 Samhörighet ... 29 6.4.2 Välbefinnande ... 29 6.5 Yttre motivationsfaktorer ... 30 6.5.1 Ekonomi ... 30
6.5.2 Osäkerhet och förändring på arbetsplatsen ... 30
7 Slutsats ... 32
7.1 Resultat ... 32
7.1.1 Figur – Motivationsmodellens resultat. ... 32
7.2 Förslag till vidare forskning ... 33
7.3.1 Styrkor ... 34
7.3.2 Svagheter ... 34
8 Referenslista ... 35
8.1 Litteratur ... 35
8.2 Elektroniska källor ... 37
8.3 Lagar & Tillkännagivande ... 40
Bilaga 1 – Barometerindikatorn - Hushåll ... 41
Bilaga 2 – Barometerindikatorn - Företag ... 42
Bilaga 3 – Förändringar i regelsystem... 43
Bilaga 4 – Ohälsotal 2001-2009 ... 44
Bilaga 5 – Barometerindikatorn - Verksamheter ... 45
6
1 Inledning
Avsnittet nedan ger en introduktion till uppsatsen där bakgrundbeskrivning, tidigare forskning och begreppsförklaring rubriceras.
1.1 Bakgrund
Omständigheter som arbetslöshet, en rådande finanskris med lågkonjunktur och besparningsåtgärder är några av de lokala och även globala problem samhället med dess arbetsmarknad står inför (Konjunkturinstitutet [2009-10-26, 13:42]). Dessa finansiella bekymmer tvingar företag och organisationer men likaså kommuner, landsting och statliga verksamheter till nödåtgärder såsom personalförändringar, varsel och omorganiseringar. Denna studie är avsedd att fokusera på Region Skåne, som är en självstyrande politisk region finansierad och beroende av skattemedel och därmed också påverkad av konjunkturella förändringar med ovanstående åtgärder som påföljder. Ohälsotalet, som är det samlade begreppet för bland annat sjukskrivningar och rehabiliteringsåtgärder i den svenska Försäkringskassan regi, går tidsmässigt i samma fotspår som konjunkturen, nämligen upp och ner i tidsmässiga perioder (Försäkringskassan [2009-12-14, 16:28]). Rädslan för att förlora jobbet och hamna i ett såkallat utanförskap kan uppkomma på arbetsplatserna när Sverige befinner sig i en lågkonjunktur, därför kommer tidigare forskning presentera vad andra forskare har kommit fram till kring ämnet ohälsa och konjunktursvängningar.
1.2 Tidigare forskning
I februari år 2002 publicerar Försäkringskassan en artikel där Peter Skogman Thoursie, docent och verksam vid Nationalekonomiska institutionen på Stockholms Universitet, hävdar att det tidigare i Sverige har funnits tydliga mönster mellan konjunktursvängningar och Ohälsotal. Den ursprungliga källan till detta fenomen är dock forskarna inte eniga om menar Skogman Thoursie, utan att det är många faktorer som påverkar utfallet av Ohälsotalet. Men en av de viktigaste orsakerna till detta anser Skogman Thoursie är rädslan för anställda att bli uppsagda vid en eventuell sjukskrivning då det råder konjunkturförändringar, eftersom det då råder ekonomisk osäkerhet i organisationen. (Arbetsmarknaden [2009-12-14, 11:05]).
Den så kallade Eskilstunamodellen förklarar de projekt och verksamheter som forskaren Janett Eriksson (2000) anser ha lett till förändringar av Ohälsotalet i Eskilstuna kommun vid konjunkturella förändringar. Studien visade att i början av 1990-talet så steg Eskilstunas Ohälsotal högre än snittet för resten av landet. År 1992 under en då rådande lågkonjunktur startade kommunen ett projekt för att kartlägga orsakerna till fenomenet. Kommunen arbetade med ergonomer på sina arbetsplatser samt direktkontakt för anställda med allmänläkare och vid behov de med specialistkunskaper inom enskilda områden. De samarbetade även med den ortopediska och medicinska kliniken på Mälarsjukhuset för att personer skulle få vård fortare än tidigare.
Eskilstuna kommun anställde även handläggare som var i kontakt med dem som var i behov av hjälp för att bota sin sjukdom eller sjukskrivning, handläggarna fungerade som deras kontaktperson eller mellanhand med sjukvården och berörda instanser.
7 Dessa åtgärder utvärderades sedan och resultatet var att de hade lett till kraftigt minskad ledtid för att få de anställda arbetsamma och friska igen. Kommunens projekt med ökad rehabilitering för de som tidigare innefattat i Ohälsotalet ökade samt fick de som behövde hjälp av psykologer och terapeuter när de återvände till arbetet. Syftet med samtalen med psykologer var för att bibehålla den goda hälsan även efter att de anställda åter var i arbete.
Eriksson förklarar inte något samband mellan lågkonjunkturer och Ohälsotal eftersom det inte är det som den studien ämnar undersöka. Studien visar däremot att följande faktorer kan ligga som grund till förändringarna i Ohälsotalet som sker vid lågkonjunktur: ökad rädsla att bli av med arbetet, högre arbetsansträngning, förändringar på arbetsmarknaden och det konjunkturella läget. Dessa faktorer är dock inget de har studerat vidare och kopplat till teoretisk forskning i ämnet. Erikssons studie visar även att det finns stora regionala skillnader gällande Ohälsotalet, men att sambandet mellan Ohälsotalet och lågkonjunkturer finns i samtliga fall oavsett om regionen har högt eller lågt Ohälsotal innan själva lågkonjunkturen. Sammanfattningsvis kan man utläsa att lågkonjunktur leder till ett sänkt Ohälsotal, oberoende om ohälsan var låg eller hög innan lågkonjunkturen. Ett eventuellt samband är dock ej undersökt i studien, men Eskilstuna-modellen visar på komplexiteten och nämner dess faktorer.
I en annan studie fokuserar Edling (2005) på en stor mängd ekonomiska och statistiska undersökningar gjorda på hela Sverige ur hälsovårdssynpunkt. Undersökningen lyfter fram att Sverige som land inte kan styra över de konjunkturella förändringar som drabbar landet. Dessa konjunkturella förändringar kan landet Sverige inte påverka då vi är en ytterst liten aktör på världsmarknaden. Dessa slutsatser dras från tidigare studerat material rörandes konjunkturella förändringar i världen sett till hur de har drabbat Sverige. Edling beskriver två konsekventa tillvägagångssätt för att motverka problemen med Ohälsotalet i landet. Det första alternativet är något som i stor utsträckning har genomförts under åren 2008 till 2009 i Sverige (se bilaga 3) och har ofta kritiserats i media (exempelvis: Dagens Nyheter [2009-10-06, 16:15]).
1. Att ändra regelverket för dem som innefattas av Ohälsotalet, det ska således krävas mer
allvarliga saker för att arbetstagarna skall kunna bli sjukskrivna samt ska ersättningen sänkas markan. De sjukskrivna ska lättare kunna se fördelarna med att arbeta och mer eller mindre tvingas till att arbeta.
2. Det andra alternativet och även det svårare enligt Edling är att Sverige måste förberedas för den
anpassning och förändringar som sker när konjunkturen globalt sett förändras. Staten ska ingripa för att förebygga problemen genom att tillsätta medel för att stärka verksamheterna organisatoriskt och på så sätt få individen att växa och må bättre.
Arbetsplatserna måste även utnyttja sina medarbetare bättre och maximera deras kunskap inom yrket, framförallt när det krävs förändring för att konjunkturen påverkar företaget i fråga.
8 Studien tar inte upp det som Eskilstunamodellen gör dvs. hur man kan förebygga problemen, utan Edlings studie visar på hur man kan förändra de som redan innefattas av Ohälsotalet. Det var inte Edlings syfte att undersöka varför Ohälsotalet minskar vid lågkonjunktur. Edlings undersökning tar inte heller upp varför Ohälsotalet minskar vid lågkonjunkturer, utan han konstaterar enbart att det är ett faktum sett till landet Sverige som helhet.
Rapporten Sjukskrivning: försäkring eller försörjning som presenterades vid Försäkringskasseförbundets Forskarseminariet i Umeå (2003) menar författarna att de kommit fram till att det svenska Ohälsotalet är känsligt för konjunkturella förändringar (Försäkringskassan [2009-12-14, 14:08]). Rapporten från forskarseminariet i Umeå 2003 visar på att Ohälsotalet blir lägre vid lågkonjunktur. Denna rapport befäster ytterligare det faktum att Ohälsotalet minskar vid lågkonjunktur.
Björn Johnssons (2004) Den höga sjukfrånvaron - sanning och konsekvens, visar att vid lågkonjunktur sänks Ohälsotalet och vid högkonjunktur ökar Ohälsotalet. Johnsson menar att detta sker för att vid lågkonjunktur inträffar en disciplinerande effekt bland de anställda och deras motivation till arbetet.
Den tidigare forskning som har genomförts i ämnesområdet har således inte studerat om lågkonjunktur påverkar Ohälsotalet i Region Skåne. De tidigare studierna har inte heller studerat problematiken med det eventuella sambandet mellan konjunktur och ohälsa utan enbart hävdat att detta existerar. Därför kommer denna studie att genomföra en statistisk analys gällandes lågkonjunktur och Ohälsotal i Region Skåne för att utläsa om lågkonjunktur har ett statistiskt samband i förhållande till Ohälsotalet. Därefter kommer en motivationsteoretisk tolkning av den statistiska undersökningen genomföras i syfte att utröna vad det kan finnas för eventuellt samband mellan lågkonjunktur och Ohälsotalet. Eftersom regionen inte tidigare studerats i detta ämnesområde kommer denna statistiska undersökning ske i studien. Andra landsting och regioner kommer därför ha användning av denna studie i arbetet med att minska sitt Ohälsotal och för att försöka upptäcka motivationsrelaterade faktorer som kan ha påverkan på Ohälsotalet.
9
1.3 Begreppsförklaring
För att förstå vad författarna har valt för olika konjunktursperioder att studera, hur Ohälsotal realiseras, vad en lågkonjunktur är för något samt vilka verksamheter som ingår i Region Skåne följer här en begreppsförklaring.
1.3.1 Ohälsotal
Ohälsotal är de antalet utbetalda kalenderdagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år. Ohälsotalet är omräknat till att enbart gälla heldagar, två halva dagar blir således en heldag. (Statistiska Centralbyrån [2009-03-11, 13:30]).
1.3.2 Lågkonjunktur
Det finns ingen exakt vedertagen definition i det svenska språket på vad en lågkonjunktur är för något (Regeringskansliet [2009-12-15, 13:02]). Regering har dock gjort ett försök att definiera begreppet med följande formulering: Det råder lågkonjunktur när tillväxten minskar i förhållande
till den långsiktiga tänkta tillväxttakten. De två tidsperioderna IT-Bubblan och Finanskrisen som
undersökningen tar upp konstaterar att Sverige således är drabbat av lågkonjunktur eftersom de tilltänkta tillväxtmålen inte nås under dessa perioder (Statistiska Centralbyrån [2009-12-15, 13:45]).
1.3.3 Region Skåne
År 1996 beslöt Riksdagen att de lämnade över vissa av deras tidigare ansvarsområden till Region Skåne (Lag 1996:1 414). Sedan dess ansvarar Region Skåne för följande uppgifter i Skåne: hälsovård, sjukvård, tandvård, regionalutveckling, kollektivtrafik, näringsliv, kultur, miljö och infrastruktur. Region Skåne styrs av regionfullmäktige, där invånarna i regionen själva har valt de styrande representanterna genom demokratiska val. Regionen är självstyrd med tillgång till skattemedel för att finansiera verksamheten och därför påverkas organisationen av konjunkturläget i övriga Sverige, där landet i sin tur påverkas av konjunkturläget i resten av världen. Region Skåne består utav 33 stycken olika kommuner. (Försäkringskassan [2009-11-28, 10:05]).
1.3.4 IT - Bubblan (1995 – 2001)
IT-Bubblan är den period som sträcker sig från mitten av 1990-talet, med ungefärlig start år 1995, fram tills år 2001 när ”bubblan” sprack. Det som huvudsakligen orsakade att bubblan blev för stor var de företag som valde att börsintroducera sin verksamhet på det då nyfunna kommunikationsmedlet Internet. Företagens aktier blev snabbt högt värderade på börsen och problematiken med dessa företag inträffade då verksamheten skulle redovisas för aktieägarna då det ofta visade sig att företagen inte kunde prestera vad som hade utlovats. Under de svenska företagens frammarsch på börsmarknaden i mitten på 1990-talet var de framstående svenska IT-företagen Framfab och Icon Medialabs börsnoterade aktier lika högt värderade som Svenska kullagerfabriken (SKF) och Atlas Copco (Lindstedt, 2001). Denna övervärdering av de nya IT-bolagens aktier resulterade i en börskrasch i början av 2000-talet där aktiespararna förlorade pengar och krisen blev ett faktum.
10 Nedgången år 2001 var vid den tidpunkten den största börsnedgången sedan den stora depressionen år 1929, vilket ledde till en stor varsamhet vid värdering och handel av aktier och som också slutligen drog ner Sverige i en lågkonjunktur vilket omedelbart drabbade den svenska arbetsmarknaden (Lindstedt, 2001). Börsnedgången drabbade även många småsparare i Sverige som i sin tur hade blivit tipsade av stora svenska banker som Swedbank och Nordea om att börja spara i aktier (Sveriges Radio P3 [2009-11-17, 13:00]). När bubblan sprack blev väldigt många personer av med sina besparingar och en del sparare blev till och med skuldsatta när aktierna helt förlorade sitt värde.
1.3.5 Finanskrisen (2008-2009)
Denna tidsperiod grundlades i mitten på år 2008 med påföljderna av höga bolån i USA, lån som väldigt många invånare i landet hade svårt att betala tillbaka när räntan och huspriserna steg, vilket i sin tur ledde till att bankerna var tvungna att ta tillbaka de belånade fastigheterna och därmed gjorde stora förluster. Skulderna för de höga bolånen och bankernas förluster resulterade i en omfattande kollaps av den västerländska ekonomin, vilket ekonomiska experter fortfarande hävdar har en svår period framför sig (Europeiska kommissionen [2009-11-25, 12:09]). Det riktiga startskottet för den idag pågående lågkonjunkturen sägs vara den 15: e september år 2008 när det amerikanska investmentbolaget Lehman Brothers lämnade in sin konkursansökan (Dagens Industri [2009-11-13, 13:30]). Värst drabbade länderna i Europa av denna kris sägs vara Island och Baltikum-länderna (Estland, Lettland, Litauen), men Sverige har som alla andra länder också drabbats av krisen vilket bland annat märks på arbetsmarknadssituationen och börsmarknaden de senaste två åren (Ekonomifakta [2009-12-01, 14:57]). Denna finanskris jämförs också med den stora depressionen 1929, en börskrasch som drabbade USA och så småningom den övriga finansiella världen och som har många likheter med den nuvarande Finanskrisen.
Skillnaden från 1920 och 1930-talet och dagens tidsanda är att en kris i dagsläget drabbar större delar av befolkningen som är beroende av bankernas tillgångar. Förr var en större part av befolkningen bosatt på landet i både Sverige och USA, vilket bidrog till en självförsörjning med mindre beroende av bankernas börskurser och ekonomiska välstånd. Dessutom hade bankerna på den här tiden stora reserver i guld som beredskap när börserna väl rasade, något som inte existerar idag (JMF [2009-12-03, 09:30]). För att se ytterligare information kring de åtskilliga viktiga datum och händelser som ledde fram till Finanskrisen har Svenska Dagbladet publicerat en sammanställning på detta (Bergkvist, L. G., 2009) vilket antagligen kommer utökas med fler datum och händelser under de kommande åren.
11
2 Teori
Nedan presenteras ”Herzbergs tvåfaktorsteori” i samröre med hygienfaktorers inverkan på Ohälsotalet samt en redogörelse av lämplig motivationsforskning. Av dessa teoretiska utgångspunkter fullföljer därefter en figur kallad Motivationsmodell 1 under nästa kapitel vilket innefattar motivationsteori samt statistisk analys i gensvar av olika faktorers påverkan på Ohälsotalet.
2.1 Motivering av valda teorier
De tidigare studierna som är presenterade i denna uppsats har inte studerat sambandet mellan lågkonjunktur och Ohälsotal, utan enbart hävdat att detta existerar. Nedanstående teorier och studier behandlar därför ämnet som den tidigare forskningen hävdar är det tänkbara sambandet. Med hjälp av detta ska denna studie försöka finna ett motivationsteoretiskt underlag av den statistiska undersökningen. Herzbergs (1959) tvåfaktorsteori vars syfte är att fastställa de yttre faktorerna för arbetsmotivation presenteras grundligt här nedan, sedan följer modernare teorier och studier, bland andra Deci, Koestner och Ryans (1999) olika argument rörande arbetsmotivation på arbetsplatsen. En modell kallad Eskilstuna modellen som innan är presenterad under tidigare forskning tas även upp i syfte att beskriva hur Eskilstuna kommun har arbetat för att minska samt att stabilisera Ohälsotalet vid konjunkturella förändringar. Skälet till att vår undersökning tar upp flertalet teorier rörande arbetsmotivation är att tidigare forskning tyder på detta (Askildsen, 2002. m.fl.) nämligen att arbetsmotivationen är en av de väsentligaste och kanske den absolut viktigaste relationen mellan Ohälsotalet och konjunkturella förändringar. Lågkonjunktur leder till en disciplinerande effekt bland de anställda och deras motivation att gå till arbetet förändras enligt Johnsson (2004). Lantto och Lindblom (1987) bekräftar även förändringarna i motivationen bland de anställda genom sin studie då de hävdar att människor är försiktigare under lågkonjunkturer då de inte har ”råd” att inte vara på sitt arbete för att följden blir att de kan mista jobbet. Enligt Karasek och Theorells (1990) modell om krav och kontroll är arbetsmiljö en viktig faktor bakom ohälsa.
2.2 Herzbergs tvåfaktorsteori
Frederick Herzberg (1959) utvecklade en motivationsteori kallad tvåfaktorsteorin i syfte för att ta reda på vilka faktorer som skapar motivation och trivsel i arbetet, men även för att ta reda på vilka faktorer som kan leda till eventuellt missnöje i arbetet. Motivation och trivsel är några av de faktorer som kan vara avgörande för en arbetstagare att återvända till arbetet efter en sjukskrivning, men missnöje kan även vara en av de orsakerna till varför man sjukskriver sig. Teorin bygger på en studie i USA som kartlade 200 ingenjörers egna reflektioner på vad som anses vara väsentligt och ge trivsel i arbetet. Studien genomfördes på nio olika företag och syftet var att ta reda på vad arbetarna ansåg vara viktigast för en positiv arbetsattityd. Resultatet av studien visade att positiv arbetsattityd var att uppleva framgång i arbete, att få ett erkännande för gott utfört arbete, att möjlighet till stimulans och personlig utveckling var möjligt samt att arbetet förknippades med någon sorts ansvar för arbetstagaren.
12 Herzberg (1959) namngav faktorer för dessa skäl och betraktade dessa som de inre faktorerna -
motivationsfaktorerna. Dessa bestod av ansvar, arbetsuppgifter, erkännande och
utvecklingsmöjligheter vilket ska öka tillfredställelsen med arbetet.
2.1.1 Figur - Herzbergs tvåfaktorsteori – Motivationsfaktorer (Inre faktorer) enl. Herzberg (1959) Tvåfaktorsteorin.
Med inriktning på själva arbetsmiljön kartlade Herzberg även de yttre faktorerna som han valde att kalla hygienfaktorer. I denna studie kommer det som Herzberg kallar för hygienfaktorer hädanefter att tituleras som yttre faktorer, Hertzbergs benämning (hygienfaktorer) kommer således inte användas. Dessa yttre faktorer behandlar företeelser som lön, status, trygghet, fysiska arbetsförhållanden och arbetsvillkor vilket i vissa fall kan vara anledningar till eventuell otrivsel på arbetsplatsen (Rubenowitz, 2004). Även om individer uttalar sig om de yttre faktorerna på sina arbetsplatser är det tillgången till motivation som är den kritiska faktorn som påverkar själva resultatet av arbetet enligt Herzberg. När arbetsmotivationen är optimal trivs personalen på arbetsplatsen men om motivationen är otillräcklig kan även de bästa tänkbara yttre faktorer skapa missnöje med arbetet (Herzberg, 1959).
2.1.2 Figur - Herzbergs tvåfaktorsteori – Hygienfaktorer (Yttre faktorer) enl. Herzberg (1959) Tvåfaktorsteorin.
13
2.3 Motivationsfaktorers inverkan på Ohälsotalet
Det som kan framföras för att urskilja inre motivationsfaktorer från de yttre faktorerna och förstå skillnaden med dessa är att inre motivationsfaktorer rör själva resultatet av arbetet. Den inre faktorn med arbetsuppgiften på individnivå, medan yttre faktorer berörs av den yttre faktorn som kan vara ledningens sätt att hantera personalen eller lönen på arbetsplatsen. Att Ohälsotalet i Sverige består av sjukdom eller rehabiliteringstid går att utläsa, men vad som orsakat denna sjukdom och sjukskrivning är däremot svårare att fastställa. Omständigheter som stämmer in på de yttre faktorerna kan exempelvis vara yttre faktorer såsom lönesänkningar (lön), omorganiseringar på arbetsplatsen (arbetsvillkor), stress och utbrändhet (fysiska arbetsförhållanden), eller arbetslöshet och varsel (trygghet), vilket alla kan vara bidragande faktorer till Ohälsotalet i Region Skåne.
2.4 Vidare motivationsforskning
Vad som menas med inre motivation, är den definition som motivationsforskaren Abraham H. Maslow (1987) förespråkar bland annat i sin såkallade ”behovspyramid”, vilket är en modell som förklarar människans behovshierarki. Enligt Maslow kan den inre motivationen beskrivas som en psykologisk förklaring till de målsättningar och behov som varje individ uppsätter själva i syfte för att erhålla någon sorts belöning till sig själv (Maslow, 1987). Man kan sammanfatta inre motivation till att genomföra uppgifter eller aktiviteter där resultatet av handlingen blir belöningen, vilket kan exemplifieras i att arbeta för att sedan kunna erhålla lön.
Deci, Koestner och Ryan (1999) hävdar att lönen gör en negativ påverkan på den inre motivationen eftersom den ses som en kontrollerande faktor som kan liknas vid övervakning som då hämmar den inre motivationen hos de anställda. Övervakningen kan även öka för att arbetsgivare vill kontrollera de anställdas arbete för att ge en lön som speglar deras arbete, en rättvis lön i förhållande till sitt och kollegornas arbete. Deci och Ryan (2000) menar att människor i sin egen natur agerar aktivt för att försöka växa som individer. Genom att försöka sträva efter att växa som individer måste människor uppfylla sina psykologiska behov genom att vara del av större sociala strukturer och vara integrerade med dessa. Utifrån det anser Deci och Ryan att det är en del av den mänskliga organismen att vara delaktig och intresserad av aktiviteter som sker i grupp genom arbete eller fritidsintresse. Dessa grundläggande behov måste vara uppnådda för att människor ska få en tillräckligt god mental hälsa. Därefter ska människor försöka uppnå mål och skapa relationer till andra personer och grupper för att uppfylla sina egna grundläggande behov. När och om detta nås märker de personerna av detta i form av psykiskt positivt välbefinnande. Utifrån deras studier har Deci och Ryan kommit fram till att personer drivs framåt av att känna behov till att uppnå något. Personer mår bra av att ha mål att uppnå och att ha sociala strukturer att vara delaktiga i. För att genomföra ett arbete och för att försöka nå de mål behövs det någon form utav belöning. Det finns de saker som personer gör spontant utan att få någon form av belöning, de personerna följer sina inre intressen. Om personerna blir belönade för de spontana saker de genomför görs de inte längre spontant och då följer de således inte de inre intressena hos en individ. Att få belöning för ett utfört jobb på en arbetsplats anses således inte vara något spontant.
14 Det är även av stor vikt att ens arbetsplats motiverar en och ger positiv feedback för ett väl utfört arbete, detta kan ske genom extra förmåner, bonus och högre lön. Deci och Ryan definierar behovet av belöning i form av lön som en av de externt styrande krafterna för en persons arbete. Integrering i en grupp är även det av ytterst stor vikt för personligt välmående.
Locke och Lathams (1990) teori Goal Setting Theory menar att målet har en avgörande roll för arbetsmotivationen hos den anställde på en arbetsplats. De menar att personer arbetar som bäst när deras mål är uppnåbara och representativa för deras arbetsbeteende och att de då presterar på max. För att personer ska arbeta som bäst behöver de förstå vilket av deras eget beteende som leder till målen och även känna sig bekväm i sitt eget beteende och på vilket sätt som det kan visa sig på. Latham (2007) menar även i sin undersökning Work motivation: History, theory, research and
practice, att två av tre individer fortsätter att arbeta även om de rent ekonomiskt inte behöver
arbeta för att få lön. Detta beteende anses ligga som grund i att de personerna känner ett särskilt behov av att känna tillhörighet och personlig utveckling. (Latham, 2007).
Hur själva arbetsmotivationen påverkar individerna har betydelse på deras syn på arbete då de vill känna det motiverande och tillfredsställande att arbeta. Att motivation ökar hos de anställda genom belöning i form av pengar behöver inte alltid vara fallet menar Deci och Ryan. Arbetsmotivationen hos de anställda kan istället påverkas av utveckling, personlig tillfredsställelse och grupptillhörighet (Smith & Passer, 2008). Den inre motivationen leder till att personer känner ett behov av att gå till jobbet och att de inte påverkas av yttre faktorer utan att de är på sin arbetsplats för att just uppnå de inre motivationsbehoven. Personer behöver således vara med i en grupp och känna samhörighet med denna menar ovanstående studier.
Hackman och Oldham (1980) vill i sin modell Job Characteristics Model påvisa att det viktigaste för att personer ska känna motivation på arbetsplatsen är genom hur de yttre faktorerna för just varje enskild individ är konstruerad. Om ledning och arbetsplatsen konstruerar dessa efter varje person kommer de att känna en stor inre motivation genom att de yttre faktorerna är specialanpassade för att passa just dem. Författarna menar att arbeten ska vara konstruerade utefter: ge den anställde meningsfull feedback på prestationen, variation för individen, involvera någon form av färdigställande, ge den anställde frihet att arbete så som den vill inom ramarna för arbete och även ha en positiv inverkan för andras liv.
Den danske forskaren Jan Erik Askildsen (2002) har i en panelstudie studerat förändringar och beteenden hos människor i Danmark under en lågkonjunktur, detta med hjälp av surveyundersökningar samt statistik rörande sjukskrivningar i valda instanser. Askildsen liksom Johnsson (2004) menar att lågkonjunktur har en disciplinerande verkan på människor i form av en större försiktighet till att utnyttja sina möjligheter till sjukledighet. I sämre ekonomiska perioder är således de anställda mer aktsamma och mer rädda om sin anställning än tidigare.
15 De anställda tenderar även till att jobba trots sjukdom eller skada för att kunna försvara sin ställning på arbetsplatsen och det finns antydningar till att de äldre eller handikappade arbetstagarna vid dåliga ekonomiska tider frivilligt lämnar plats för yngre och friskare arbetare. I enlighet med tidigare forskning är rädslan att förlora jobbet återigen en faktor som måste tas med i den teoretiska analysen.
2.4.1 Eskilstunamodellen
Enligt den tidigare forskning som presenteras av Eriksson (2000) rörandes Eskilstunamodellen visade de att de kunde förhindra ökandet av Ohälsotalet samt att utöver det även stabilisera det vid lågkonjunkturer. De stabiliserade Ohälsotalet genom aktiva åtgärder så som betydligt bättre kontakt med berörd sjukvårdspersonal, bättre ergonomi för de anställda, samt även med ökad kontakt med psykologer och terapeuter. Eriksson har inte genomfört en studie som försökte finna ett möjligt samband mellan lågkonjunktur och ohälsan. Men den statistiska undersökning och de åtgärder de gjorde för att förminska ohälsan tyder på att det har funnits en motivationsteoretisk orsak till ohälsotalets utfall. Detta är Eriksson medveten om och menar att det beror på faktorer så som ökad rädsla att bli av med arbetet, högre arbetsansträngning, förändringar på arbetsmarknaden och den rådande lågkonjunkturen. Dock har Eriksson inte genomfört någon teoretisk studie i fallet utan hävdar enbart att så är fallet.
2.4.2 Forskarseminariet i Umeå
Edling (2005) menar i sin studie att det finns organisatoriska åtgärder som kan genomföras för att minska Ohälsotalet vid en lågkonjunktur. Edling nämner inte dessa åtgärder vidare utan menar enbart att arbetsplatsen ska ta tillvara på de anställda och maximera deras arbete och välbefinnande. Rapporten Sjukskrivning: försäkring eller försörjning som presenterades vid Försäkringskasseförbundets Forskarseminariet i Umeå (2003) och Skogman Thoursie (2002) artikel visar på att även de bekräftar det som denna studie kommit fram till rörandes den statistiska undersökningen, dvs. vid lågkonjunktur minskar Ohälsotalet. Skogman Thoursie och rapporten från Forskarseminariet hävdar båda att det finns faktorer som leder till detta, men de nämner inte specifikt vilka som ger upphov till detta. Ingen av studierna har däremot genomfört en motivationsteoretisk analys av detta fenomen.
16
3 Problemdiskussion
I detta kapitel rubriceras problemområde, problemfrågeställning, syfte, hypotes, studieobjekt och avgränsningar för uppsatsen. Kapitlet ska förutom det även förtydliga valet av studieobjekt samt motivera varför just denna avgränsning har gjorts.
3.1 Problemområde
Problemområdet i denna studie har som utgångspunkt i två företeelser, lågkonjunktur och Ohälsotal bland anställda i Region Skåne. De tidigare studierna visar att det tidigare i landet Sverige som helhet samt i särskilda geografiska områden har funnits ett samband mellan Ohälsotal och lågkonjunktur. Studien är ämnad att fokusera på Region Skåne, där de tidigare nämnda arbetsmarknadsåtgärderna såsom varselhot och besparningsåtgärder har drabbat Region Skåne med orsak av konjunkturläget.
Den tidigare forskningen hävdar således att det historiskt sett har funnits ett samband i Sverige gällandes Ohälsotal och lågkonjunkturer, däremot har ingen tidigare forskning varit inriktad på just Region Skåne. Det som är intresseväckande med just Region Skåne är deras regionalpolitiska självstyre och uttalade målsättning med att sänka Ohälsotalet samtidigt som de genomgår omfattande besparingar och omorganiseringar (Region Skåne [2009-11-17, 12:56]). Region Skåne har större makt och mer möjligheter att göra förändringar som kan leda till minskat Ohälsotal utifrån deras regionalpolitiska styre då det leder till ökad frihet och handlingsutrymme (Kinhult, 2005). Denna studie kan förklara förändringar i Ohälsotalet sett till det konjunkturella läget i Region Skåne, studien är då av intresse för Regionen i deras uttalade målsättning att förminska Ohälsotalet då de får bättre förståelse för dess förändringar sett till hur konjunkturen ändras. Det har inte tidigare genomförts någon studie på denna region vilket även det leder till att författarna valt just Region Skåne. Regions Skåne intresse för studien samt författarnas möjlighet att presentera studien för just studieobjektet Region Skåne har även lett till denna avgränsning. Således kommer inte Sveriges rikes befolknings Ohälsotal beaktas eller användas som jämförelse i studien på något sätt. Studien kommer att genomföra en motivationsteoretisk tolkning av det statistiska sambandet som både denna studie samt andra studier har visat på.
Med stöd av den statistiska analysen samt de motivationsteoretiska faktorer som lyfts fram och tidigare forskning inom ämnet ska studien bringa klarhet i problemfrågeställningen:
17 Följande bild, skapad av författarna, förtydligar det som tidigare beskrivits under problemområdet:
3.1.1 Figur – Motivationsmodell 1.
3.2 Syfte
De undersökningar och tidigare forskning som skett inom området har inte studerat det som denna studie har för avsikt att undersöka. Det författarna vill undersöka med den statistiska undersökningen är om det finns samband mellan lågkonjunktur och Ohälsotalet bland de anställda i Region Skåne, den motivationsteoretiska analysen fokuserar på vad sambandet kan bero på. Studien bidrar till ökad förståelse inom ämnet för konjunktursvängningars påverkan på Ohälsotalet. Dagens arbetssituation som är präglad av ekonomiska svårigheter, besparningsåtgärder och hög arbetslöshet bidrar till intresset för en studie som behandlar möjligheterna om ett eventuellt samband mellan Ohälsotal och lågkonjunktur i Region Skåne samt framförallt vad förhållandet mellan dessa två faktorer kan vara. Uppsatsens resultat kan användas som grund för Region Skåne i försök att stabilisera och minska Ohälsotalet vid konjunkturella förändringar. Studiens resultat kan även vara av intresse för andra regioner i Sverige och då framförallt de som är självstyrande.
3.3 Hypotes
Hypotesen ska utsaga om det finns ett samband mellan olika variabler och fungerar som en förutsägelse av ett svar man förväntar sig att hitta (Rienecker & Jørgensen, 2002) vilket i denna studie utgörs av att konjunkturen påverkar sjukskrivningar bland de anställda inom Region Skåne. De kvalificerade fakta vi har bygger på det fakta som finns genom de statistiska undersökningar som granskas (Ejvegård, 2003). Hypotesen ska visa om det finns ett samband mellan två olika variabler, i studiens fall gäller det sambandet mellan Ohälsotalet och konjunkturen. Det studien ska ta reda på är vilket samband dessa två variabler kan ha. Enligt ovanstående diskussion och begreppsförklaring lyder därför hypotesen enligt följande: Konjunkturläget påverkar
18
3.4 Avgränsningar
Det som är intresseväckande med just Region Skåne är deras regionalpolitiska självstyre och uttalade målsättning med att sänka Ohälsotalet samtidigt som de genomgår omfattande besparingar och omorganiseringar (Region Skåne [2009-11-17, 12:56]). Det har inte tidigare genomförts någon studie på denna region vilket även det leder till att författarna valt just Region Skåne. Region Skåne har visat intresse för studien samt författarnas möjlighet att presentera studien för Region Skåne har även lett till denna avgränsning. Således kommer inte Sveriges rikes befolknings Ohälsotal beaktas eller användas som jämförelse i studien på något sätt. Det har tidigare inte genomförts någon undersökning som berör Region Skåne, det finns inte heller några aktuella undersökningar i ämnet att tillhandahålla som undersöker andra regioner. Därför genomförs det en egen statistisk undersökning i denna studie med nedan valda avgränsningar gällandes statistik data. Det som skiljer sig med Region Skåne utifrån det vanliga landstings eller regionalpolitiska sättet att styra statliga instanser såsom sjukhus, kommunaltrafik, skola med mera är de lokalt förankrade beslutsfattande som har större påverkan än såkallade ”vanliga län”. En ytterligare faktor som skiljer sig från andra län och regioner är närheten till kontinenten och att det finns personer som arbetar och kommer från andra länder som exempelvis Danmark. Dessa länder för därför med sig en annorlunda arbetskultur samt är de individerna vana vid annorlunda regler och lagstiftningar som skiljer sig från den svenska modellen rörande sjukfrånvaro på sin arbetsplats. Även om dessa personer nödvändigtvis inte behöver arbeta inom just Region Skåne medför de en mentalitet och tänkande som kan tänkas medföra följder för just denna region, vilket således gör den differentierad från andra län i Sverige.
Konjunkturinstitutets undersökningar som sammanställs i Barometerindikatorn har pågått sedan 1996. Det finns enbart statistisk data från Försäkringskassan som behandlar Ohälsotalet per län och månad från januari 2001 till och med oktober 2009. Studien har utifrån detta använt sig av månatlig insamlad statistisk data från januari 2001 till och med oktober 2009 gällandes både Ohälsotalet och Barometerindikatorn. Barometerindikatorstatistiken är hämtad från deras webbplats (www.konj.se), statistiken som behandlar Ohälsotalet har Försäkringskassans Statistikavdelning förmedlat till oss via E-post. Samtlig statistisk data har sammanställts i tydliga jämförbara tabeller som återfinns i bilagorna i slutet av studien.
Studien tar inte upp de lagförändringar som Försäkringskassan har genomfört under den period studien fokuserar på. Vilken påverkan lagförändringarna har haft kan vi inte urskilja, inte minst med tanke på att den största och mest påtagliga förändringen inte träder i kraft förrän under år 2010, den perioden har inte studien studerat och ska därför inte påverka resultatet av den statistiska analysen. Mer om lagförändringarna finns i bilaga 3.
Studien tar inte upp möjligheten att personer exempelvis sliter ut sig vid högkonjunkturer, vilket då skulle leda till att Ohälsotalet ökar och att den ökningen leder till en lågkonjunktur. Det finns inget stöd för detta i tidigare forskning utan den pekar entydigt på att konjunkturförändringarna sker pga. andra faktorer.
19
4 Metod
Här följer ett kapitel om vald metod och undersökningsdesign samt författarnas uppfattning kring eventuell kritik med valet av metod.
4.1 Kvantitativ metod
Kvantitativ forskning handlar i allmänna ordalag om insamling av numerisk data (Bryman, 2009), vilket i denna studie kommer att utgöras av statistik över Ohälsotal och konjunktursvängningar. Kvantitativ undersökningsmetod ska generera kvantifierbar data som därefter ska tolkas och tydas genom olika tänkta teorier, metoder och/eller hypoteser som ställs mot datan från den kvantitativa undersökningen.
4.2 Undersökningsdesign
Studiens undersökningsdesign utgör en ram för insamling och analys av data (Bryman, 2009). Kvantitativa metoder kan delas in i olika angreppssätt: Surveyundersökning, Strukturerad
observation, innehållsanalys och undersökning av tidigare insamlad data (Bryman, 1997). En
surveyundersökning är en bred och genomgripande tvärsnittsdesign som undersöker mer än ett enda fall och förhållandena kring en viss tidpunkt, vilket i vårt fall utgörs av Ohälsotal och konjunktursvängningar under de olika tidsperioderna (Bryman, 2009). Valet av undersökningsdesign ska baseras på vilken prioritet som ska ges ett antal dimensioner eller aspekter av forskningsprocessen (Bryman, 2009). Studien har då lett till en bred surveyundersökning enbart baserad på empirisk kvantitativ data.
4.3 Motivationsteoretisk tolkning
Utifrån den statistiska undersökningen kommer sedan resultatet att tydas utifrån den tidigare forskningen i ämnet samt med hjälp av den motivationsteori som kommer att beskrivas i studien, allt för att försöka tolka ett eventuellt samband mellan lågkonjunktur och Ohälsotal. Det som studien ämnar använda för metod är således kvantitativ undersökningsmetod gällandes den statistiska undersökningen samt en motivationsteoretisk analys.
20
4.4 Datainsamlingsmetoder
Datainsamlingsmetoder behandlar vilka områden och data som studien använder sig utav och hur de har samlats in och bearbetats (Bryman, 2009).
4.4.1 Sekundärdata
Författarna till studien har ej genomfört någon egen datainsamling i form av enkäter eller egna statistiska undersökningar, utan metoden håller sig till att studera tidigare insamlat material i form av statistik. Datan har således samlats in i andra syften än det denna studie ämnar behandla (Björklund & Paulsson, 2003). Sekundärdatan återfinns i de statistiska undersökningar och rapporter som studien har studerat. Det finns fördelar att datan är insamlad i andra syften än vad själva studien ämnar använda den till. Forskarnas förförståelse har haft en ytterst begränsad påverkan på datainsamlingen, vilket har lett till att datan inte är manipulerad eller riktad på något sätt innan den används till studie. Det finns ingen jämförbar data från tidigare perioder än den data som används i studien, således används enbart månadsdata från månaderna januari 2001 till oktober 2009.
4.4.2 Tillförlitlighet av sekundärdata
Den tidigare insamlade informationen är insamlad av Statistiska Centralbyrån, Försäkringskassan och Konjunkturinstitutet. Datan kan vara påverkad eller manipulerad av dem som samlat in datan men det är inget som anses vara aktuellt i detta fall då Försäkringskassan, Statistiska Centralbyrån och Konjunkturinstitutet får anses som tillförlitliga källor. Datan kommer sedan att bearbetas och analyseras utifrån studiens problemfrågeställning.
4.5 Reliabilitet
Uppsatsens reliabilitet rör frågan huruvida resultaten från en undersökning blir detsamma om undersökningen genomförs på nytt, eller om de påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga betingelser vilket i den kvantitativa metoden inte bör vara ett orosmoment eftersom statistik sällan reformeras (Bryman, 2009). Utifrån den statistiska undersökningen kommer de teorier och tidigare forskning som presenterats i studien sedan att kopplas till det författarna valt att kalla den motivationsteoretiska analysen mellan lågkonjunkturen och Ohälsotalet. Vid studier som analyserar teorier från andra undersökningar och valet av dessa undersökningar är det av vikt att ta i beaktande att dessa är författarnas tolkning av de valda teorierna i förhållande till det som denna studie ska undersöka. Uppsatsen reliabilitet kan också tolkas som undersökningens kvalitet, det vill säga hur pass lämpligt relevant data har hanterats i studien och hur den har samlats in (Bryman, 2009). Denna undersökning baseras enbart på icke bearbetad data som härstammar ifrån statliga organ, detta för att uppnå så hög reliabilitet som möjligt. Den data som studien har använt sig utav kan andra använda sig utav i andra studier vilket kan leda till en ökad reliabilitet.
21
4.6 Validitet
Den kvantitativa datan är insamlad från externa parter vilket berör området och det fenomen som studien ska undersöka. Alla de aspekterna måste därför vägas in för att få fram en hög validitet i studien, validiteten ska påvisa att det som studien strävar efter att mäta verkligen har uppmäts (Bryman, 2007). Barometerindikatorn är baserad på Economic Sentiment Indicator vilket har används av Europeiska Unionen (EU) som mätinstrument i flera länder under många år. Det tyder på att Barometerindikatorn är ett välfungerade och korrekt mätinstrument för konjunkturella förändringar och det bäst lämpade mätinstrumentet för denna studie. Ohälsotalet har länge fungerat som ett mått för ohälsan i Sverige och anses vara ett tillförlitligt mått som tar med alla de olika varianterna av ohälsa. Det finns inget annat mått som beskriver ohälsan i Sverige så som just begreppet Ohälsotalet gör, därför är det denna samlade definition som studien använder sig utav. För att utifrån den statistiska analysen se vilket motivationsteoretiskt samband det kan finnas mellan lågkonjunktur och ohälsa i Region Skåne kommer teorier och modeller från tidigare forskning och studier att användas.
4.7 Vetenskaplig ansats
Syftet med studien är att skapa en förståelse om lågkonjunkturen påverkar Ohälsotalet i Region Skåne och vilket eller vilka motivationsfaktorer det kan finnas mellan lågkonjunktur och Ohälsa. Studien kommer att mäta olika variabler för att finna samband och/eller skillnader mellan data sett till olika tidsperioder. Utifrån den statistiska analysen kommer sedan valda teorier och modeller att användas i försök med att teoretiskt tolka förhållandet mellan lågkonjunktur och Ohälsotalet.
4.8 Arbetsprocess
Studien har studerat en stor mängd data från flertalet olika källor och har således varit en bred studie men inom ett begränsat område. Utifrån det ses studien som en studie av positivistisk ansats utifrån den empiriska studie som genomförts (Bryman, 2009). Studien studerar statistik fakta för att utifrån det resultatet ställa det i förhållande till tidigare forskning och de valde teorierna.
4.9 Motsatt samband
I studien har det fokuserats på sambandet mellan lågkonjunktur och ohälsa i Region Skåne. Det som är värt att nämna men som inte kommer att diskuteras vidare i uppsatsen är om det skulle kunna vara ohälsan som påverkar konjunkturen, att Ohälsotalet i Region Skåne skulle leda till lågkonjunktur, vilket inte är troligt. Detta tas även upp under tidigare forskning (Edling, 2005) och även där förkastas detta. Att vända på faktorerna och ställa dem mot varandra är inget som diskuteras vidare då författarna anser att det saknar ansenlig relevans, då ingen tidigare forskning tyder på detta vilket även poängteras av exempelvis Edling (2005). De konjunkturperioder som det fokuserats på beror inte på att Ohälsotalet i Region Skåne har förändrats utan på helt andra faktorer, vilka tidigare har förklarats i uppsatsen. Utifrån det anses det inte finnas något som tyder på att Ohälsotalet i Region Skåne skulle kunna ha lett till lågkonjunkturerna kring perioderna IT-Bubblan och Finanskrisen.
22
5 Empiri
Kapitlet behandlar den statistiska data som samlats in samt behandlats och bearbetats utifrån konjunkturläget och Ohälsotalet.
5.1 Barometerindikatorn
Barometerindikatorn samlar data från enkäter som varje månad genomförs av hushåll och företag med målsättning att skaffa sig förståelse för stämningsläget i den Svenska ekonomin. Varje sektor speglar sin påverkan på ekonomin olika beroende på hur stor den berörda sektorn är. Inom EU används ett liknande verktyg, Economic Sentiment Indicator (European Commission [2009-11-25, 12:09]). Barometerindikatorn fungerar som ett samlat verktyg för att utläsa hela Sveriges Konjunktur utifrån följande instanser:
Totala Näringslivet Tillverkningsindustrin Byggindustrin Detaljhandeln Privata Tjänster Hushåll
De ovanstående samlade begreppen innehåller olika underindustrier, marknader och verksamheter (Konjunkturinstitutet [2009-11-26, 15:16]). Verksamheterna presenteras utförligare i bilaga 5.
5.1.1 Beräkning av Barometerindikatorn
Uträkningarna grundar sig i 1500 intervjuer i åldern 16-84 år med representanter från hushållen och ca 4000 olika företag. (Konjunkturinstitutet [2009-11-26, 14:46]). Barometerindikatorn beräknas utifrån en förbestämd given mall och formelsamling (se bilaga 6). Varje fråga som ställs till hushåll har fem svarsalternativ och företag har tre olika svarsalternativ där de samlade svarens nettotal i slutändan räknas fram, frågorna presenteras vidare i bilaga 1 & 2.
23
5.1.2 Barometerindikatorn, 2001-2009
Datan som nedan presenteras visar konjunktursvängningar i Sverige från 2001-2009. 2009 är sett till de 10 första månaderna (januari-oktober) övriga år gäller hela kalenderår. Den statistiska datan tabellerna grundar sig i presenteras i bilaga 4. Barometerindikatorn har medelvärdet 100 och en standardavvikelse på 10. Utifrån antagandet om normalfördelning är värde mellan 90 och 110 förekommande i 68 % av fallen, medan värde över 110 och under 90 är förekommande i 16 % av fallen vardera. Därifrån tolkas det så som att om värden över 100 råder när det är starkare ekonomi än normalt och värden över 110 är mycket starkare ekonomi än normalt. Ett värde på Barometerindikatorn på under 100 råder när det är en svag ekonomi och är värdet under 90 är det mycket svagare ekonomi än normalt. (Konjunkturinstitutet [2009-11-26, 14:46]). För att utläsa tabellerna och se vad de olika värdena betyder utgås det ifrån följande förbestämda parametrar vilka Konjunkturinstitutet har kommit fram till:
Mycket starkare ekonomi än normalt: 110 +
Starkare ekonomi än normalt: 100 - 110
Medelvärde: 100
Svagare ekonomi än normalt: 100 - 90
Mycket svagare ekonomi än normalt: 90 -
24
5.2 Ohälsotal
Ohälsotalet är de antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år (Statistiska Centralbyrån [2009-11-15, 13:30]).
5.2.1 Figur - Beräkning av Ohälsotalet.
5.2.2 Ohälsotalet januari 2008 – oktober 2009
Nedanstående tabell av data presenteras för att skapa en förståelse för Ohälsotalet i Region Skåne från januari 2008 till och med oktober 2009. Tidsserien som nedan presenteras har enligt föregående bild från Barometerindikatorn varit i en lågkonjunktur. Bilden nedan tar enbart upp just denna period då en längre tidsaxel blir otydlig för läsaren att se detta mönster på då det finns många mätvärden att ta hänsyn till. I bilaga 4 presenteras mer information kring statistiken som rör Ohälsotalet där det även går att se data över hela tidsperioden.
25
6 Analys
Avsnittet nedan innefattar analys och diskussion utifrån den empiriska undersökningen med stöd i de valda teorierna.
6.1 Ohälsotalet och Barometerindikatorn, 2001-2009
År 2000 var ett gynnsamt år för Sveriges ekonomiska ställning enligt Barometerindikatorn, värdet detta år låg på 114,5 men som därefter följdes av ett sämre år, 2001, med värdet 91,7 som har ett samband med IT- Bubblans krasch. De följande två åren 2002 samt 2003 har likaså en neråtgående utveckling med värdena 92,8 respektive 93 som följs av en stabilisering och en blygsam ökning år 2004, 2005 och 2006. År 2007 visar på samma mönster och är enligt barometern ett väldigt bra år med värdet 111,41 men som följs av en kraftig sänkning på året därefter till 92,7 och slutligen år 2009 med det ännu lägre värdet 81,89. Detta är resultatet av den lågkonjunktur som Sverige infanns sig i mitten på år 2009 med orsak av den rådande Finanskrisen och enligt barometern så kommer värdet fortsätta att vara lågt in i år 2010.
2001 sprack IT- Bubblan och då ökade Ohälsotalet till 45,3. Alltså en ökning av Ohälsotalet när det var ett dåligt år.
2002 till 2003 ökade stadigt Ohälsotalet och når de två högsta värdena 2003 och 2004 med ett Ohälsotal på 49,5 respektive 49,3.
2004 till 2006 minskar Ohälsotalet från toppnoteringarna åren dessförinnan och under 2006 är Ohälsotalet 46,8. Det har minskat med 3,1 sedan 2002.
2008 inträffade Finanskrisen och spred sig som en löpeld genom världen, det året låg Ohälsotalet på 41,6. Marginellt högre än under IT- Bubblans toppnoteringar 2007.
2009 noteras det hitintills lägsta Ohälsotalet under de 9 år studien granskat, Ohälsotalet är på 32,5. Ohälsotalet noterar sin lägsta position sedan mätningarna börjades och detta under det sämsta året sett till Barometerindikatorn.
26
6.2 Statistisk Analys
För att möjliggöra en analys av datan har det genomförts en mer djupgående analys per månad. Datan nedan presenterar resultaten av analysen om lågkonjunkturer påverkar Ohälsotalet från januari 2001 till och med oktober 2009 sett till varje enskild månad vilket resulterat i 96 stycken olika såkallade cases (se bilaga 4). Studien har genomfört sin statistiska analys på varje enskild månad i det intervall studien fokuserar på. Om vi istället valt att fokusera på kvartal eller årsvis analys hade det funnits avsevärt färre antal case att genomföra analysen på. För hela 2009 har det ännu inte presenterats fullständiga siffror för Ohälsotalet och Barometerindikatorn vilket hade gjort en årsvis eller kvartalsvis analys missvisande eftersom det i så fall saknas data för de sista månaderna under 2009. De konjunkturella förändringar som studien har studerat har skett oerhört snabbt och direkt påverkat värdet för just den månaden. Värdet för varje månad leder då till mer rättvisa siffror att jämföra då det utslaget på ett helt år vilket blir mindre förändringar och mätpunkter än sett till varje månad.
Utifrån dessa data gjordes tabeller för att utläsa datan som sedan skulle analyseras. Dessa tabeller är sedan inmatade i ett statistiskt bearbetningsprogram för att genomföra själva analysen via de formler och modeller som tillhandahålls användaren (Liengme, 2008). Studien ska undersöka om det finns en signifikant likhet i förhållande till hypotesen. Det som ses som signifikant anses vara det som är statistisk säkerställt (Körner & Wahlgren, 1998). För att se om det är ett signifikant statistisk samband mellan Ohälsotalet och lågkonjunkturer har nedanstående beräkningar genomförts.
6.2.1 Andelen förklarad varians, Pearson´s R
Andelen förklarad varians kan ses som den förklarade variansen i de beroende variablerna utifrån den datamängd som analyserats (Rudberg, 1993). Korrelationens värde är 0,42 och utifrån det värdet anses det finnas ett statistiskt signifikant samband sett till antalet mätta cases (Pagano, R. R., 1990). I korrelationen mellan barometerindikator och Ohälsotalet blev r2 –värdet även kallat den förklarade variansen 0,1791 dvs. p<0,05 (Rudberg, 1993).
Korrelationskoefficienten är sambandet mellan olika variabler, i studiens fall Ohälsotalet och Barometerindikatorn. (Rudberg, 1993) Studien ska undersöka om Ohälsotalet påverkas av lågkonjunkturer och om det därigenom finns något samband. Det är tre fasta värden som bestämmer hur korrelationskoefficienten förhåller sig till det värde studien har nått, 1 innebär ett hundraprocentigt samband, 0 innebär frånvaro av samband och -1 innebär även det ett hundraprocentigt samband, dessa värden ställs sedan i förhållande till antalen mängd studerad data (Rudberg, 1993). Utifrån resultatet finns det ett positivt samband, vid lågkonjunktur minskar således ohälsan. I analysen av datan ska sannolikheten av slumpen även tas i hänsyn, i detta fall 5 % dvs. (p = 0.05) (Rudberg, 1993).
Den förklarade variansen fås genom att multiplicera korrelationskoefficienten med sig själv, det vill säga korrelationskoefficienten2. Den förklarade variansen är således hur mycket av variansen som går att förklara med det värde korrelationskoefficienten har.
27 Om den förklarade variansens värde (r2-värdet) multipliceras med 100 får vi fram hur mycket av variansen som kan förklaras i ett procentuellt värde. Med andra ord 0,1791 * 100 = 17,91 %, det är utifrån detta värde således 17,91 % av variansen som kan förklaras. Utifrån detta visar det att 17,91 % av Ohälsotalet bland de anställda i Region Skåne varierar med konjunkturen under den period som studerats. Övriga 82,09 % av personalen i Region Skåne innefattas av Ohälsotalet både vid låg respektive högkonjunktur, de påverkas således inte av konjunkturella förändringar. Utifrån det ska författarna försöka finna det motivationsteoretiska förbindelsen mellan lågkonjunktur och Ohälsotal, det går dock det inte att förbise att personer faktiskt kan innefattas av Ohälsotalet vid sjukdom så som beskrivits ovan och således inte har något med korrelationen att göra.
6.2.2 Medelvärdet
I de tabeller som skapats för varje enskild månad gällandes både Ohälsotalet och Barometerindikatorn har därefter medelvärdet beräknats. Medelvärdet är det värde som tas fram genom att summera värdet på datatabellerna för Ohälsotalet och Barometerindikatorn var för sig och därefter dividera summeringen med antalet datarader, dvs. antalet månader vilket är 96 (Undheim, 1998). Medelvärdet är således:
- Ohälsotal: 38,6404
- Barometerindikatorn: 98,1764
Barometerindikatorns medelvärde befinner sig strax under den standardnivå på 100 som Konjunkturinstitutet har utlyst. Sett till perioden januari 2000 till oktober 2009 har således Barometerindikatorn varit strax nedanför detta värde. Ohälsotalet har inget utlyst värde som går att härleda som standarvärde eller bestämt medelvärde sett till olika tidshorisonter.
6.2.3 Standardavvikelse
Standardavvikelse används som ett variationsmått på datamängden som analyserats (Rudberg, 1993). I de tabeller som analyserats för varje enskild månad gällandes både Ohälsotalet och Barometerindikatorn har standardavvikelsen kalkylerats. Utifrån den data som har analyserats och de värden som funnits är standardavvikelsen på Ohälsotalet och Barometerindikatorn:
- Ohälsotal: 2,4605
- Barometerindikatorn: 10,4913
Standaravvikelsen är själva spridningsmåttet för Ohälsotalet, det har i denna studie ett lågt värde och standardavvikelsen är således inte hög utifrån Ohälsotalets värde. Barometerindikatorn fluktuerar mer än Ohälsotalet och har en större standaravvikelse än Ohälsotalet. Standaravvikelsen har ingen påverkan på den statistiska undersökning som genomförts men är ändå värt att nämna då det kan vara av intresse att se vad värdena är.
28
6.3 Teoretisk analys
Den statistiska analysen visar på att vid lågkonjunktur minskar Ohälsotalet. Tidigare forskning visar samma resultat rörandes statistiska undersökningar, det har däremot inte genomförts någon teoretisk undersökning av detta. Det som författarna till den teoretiska analysen ska sträva efter är att försöka finna de motivationsteoretiska faktorer som lyfts fram i valda teorier för studien.
6.3.1 Teoretisk förklaring
Tidigare i uppsatsen har det konstaterats att i Region Skåne sjunker Ohälsotalet när det är lågkonjunktur, tidigare forskning i andra studier visar på samma fenomen på andra platser i landet men även på rikstäckande nivå. Detta har inte tidigare ställts i förhållande till teori och relevant forskning i området. Nedan ämnar författarna att tyda denna korrelation genom att söka efter de olika faktorerna för eventuell påverkan. Studien har enligt teoriavsnittet fokuserat på forskning och tidigare studier som behandlar och förklarar olika faktorer bland de anställda på en arbetsplats. Dessa faktorer består av de inre motivationsfaktorerna och de yttre motivationsfaktorerna.
29
6.4 Inre motivationsfaktorer
De inre motivationsfaktorerna har författarna sammanfattat i två olika kategorier som presenteras nedan.
6.4.1 Samhörighet
Arbetsplatsen är ytterst viktig för människors behov av att känna gemenskap, vara en del av en samhörighet och träffa andra människor. Det som i folkmun kallas utanförskap är alltså något de flesta individer undviker att drabbas av. Region Skånes anställda kan förväntas att känna ett behov av samhörighet med de andra på sin arbetsplats och därför undvika en eventuell längre sjukskrivning för att inte gå miste om detta behov. Det är den yttre faktorn som Herzberg (1959) kallar trygghet som gör att personer går till arbetet för att ta del av den samhörighet som befinner sig där. Denna faktor återfinns bland de anställda i Region Skåne oavsett konjunkturläge då det enligt Herzberg alltid är återkommande bland de anställda. De får vara del av något och får möjlighet att arbeta tillsammans med sina kollegor på arbetsplatsen, människor ska vara delar av större sociala strukturer och samtidigt känna stark integration till dessa strukturer (Deci & Ryan, 2000). Dessa strukturer når människor genom sitt arbete och den sociala struktur som finns där (Deci & Ryan). I enlighet med det som Latham (2007) har kommit fram till i sin studie visar det på att personer arbetar oavsett om de plötsligt skulle bli ekonomisk oberoende. Individerna kommer även efter det inträffat att fortsätta arbeta för att känna samhörighet på arbetsplatsen.
6.4.2 Välbefinnande
För att de anställdas välbefinnande ska vara maximerat ska arbetsplatsen enligt Herzberg (1959) ge utvecklingsmöjligheter och arbetsuppgifter som är tillräckligt tillfredsställande för de anställda i organisationen. De anställdas arbete ska även innefatta ansvarskänsla för arbete och sin arbetssituation i enlighet med Herzbergs teori. Anställda i organisationer arbetar aktivt för att växa som individer och strävar efter att nå sina mål samt vidareutveckla relationer på arbetsplatsen för att nå sina psykologiska grundläggande behov (Deci & Ryan, 2000). I likhet med Edling (2000) menar även Locke och Latham (1990) att den anställdas arbetsplats måste maximera nyttan av deras arbete. Denna maximering av nyttan av de anställda i Region Skåne ska finnas på arbetsplatsen men vid lågkonjunktur ska maximeringen ökas menar Edling. Oavsett konjunkturläget strävar och vill den anställda känna välbefinnande på arbetsplatsen vilket även Eriksson (2000) bekräftar genom sina studier i Eskilstunamodellen. Studierna som nämnts ovan hävdar att det alltid finns ett välbefinnande hos individen på en arbetsplats. Detta välbefinnande finns där alltid som de grundläggande behoven hos människan och påverkas inte vid en eventuell lågkonjunktur. Utan studierna hävdar att det alltid är på detta vis människor fungerar på arbetsplatsen.
