• No results found

”Det är viktigt att fröknarna får prata om vad de gjorde igår”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Det är viktigt att fröknarna får prata om vad de gjorde igår”"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Barn- unga – samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

”Det är viktigt att fröknarna får prata om

vad de gjorde igår”

En studie om barns inflytande under den pedagogiska

måltiden

“It is important that the ladies can talk about what they did

yesterday”

-

A study of children's influence in the pedagogic meal

Johanna Malm

Förskollärarexamen 210hp Examinator: Hilma Holm

(2)
(3)

Förord

Att jobba på förskola är helt underbart. Det finns så mycket glädje hos barnen. Den extra kramen jag får av barnen eller ett leende när de klarade något som de inte trodde att de skulle göra, gör att jag nästan varje dag går till jobbet med glädje. Ett stort tack till min familj och kolleger som har stöttat och hjälpt mig att klara detta arbete. Även ett tack till förskolorna som lät mig komma och intervjua och observera.

(4)
(5)

Abstact

Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur barnen tänker kring den pedagogiska måltiden samt studera det sociala samspelet under den pedagogiska måltiden. Mina frågor som jag var speciellt intresserad av att undersöka var, hur upplever barnen samtalen under den pedagogiska måltiden, hur upplever barnen valet av mat och mängden och hur synliggörs barnens perspektiv under den pedagogiska måltiden. Jag har utgått ifrån barns perspektiv i studien. Studien är gjord på två olika förskolor i Skåne. Metoden som användes i studien är kvalitativa gruppintervjuer med barn och observationer på barn och pedagoger. Två gruppintervjuer med barn och 4

observationer gjordes. Observationerna som gjordes i förskolan, gjordes under lunchen. Det var då mest barn och pedagoger kommit till förskolan. Studien tar utgångspunkt i barns perspektiv och barnperspektivet, inflytande och samspel. Resultatet visar att barnen upplever att det är pedagogerna som bestämmer vad samtalen ska innehålla, även att barnen upplever att ibland är det pedagogerna och ibland är det barnen som bestämmer vad som läggs på deras tallrik, men det är barnen som bestämmer hur mycket de ska smaka. Barnens inflytande synliggörs när

pedagogerna lägger sitt vuxenperspektiv åt sidan.

(6)

Innehållsförteckning

1 Inledning………...………...…7

1.1 Problemställning………...……7

2 Syfte………..………...……9

3 Metod och genomförande……….…………..………..………..10

3.1 Metodval………...…..10 3.1.1 Barnintervjuer………...…...…...10 3.1.2 Observationer……….…..11 3.2 Urval………..………...11 3.3 Genomförande………...11 3.4 Forskningsetiska principer………...……….13

4 Tidigare forskning och litteraturgenomgång………....………..15

4.1 Tidigare forskning om måltiden i förskolan……….15

4.1.1 Språkspelet i förskolan ………...…15

4.1.2 Pre-school children's food habits and meal situation………..16

4.1.3 Lunchen på förskolan………..17

4.1.4 Helping preschoolers become healthy eaters………...17

4.1.5 Sammanfattning av tidigare forskning………18

4.2 Centrala begrepp………..18

4.2.1 Barns perspektiv och barnperspektiv………...19

4.2.2 Samspel ………...…………20

4.2.3 Inflytande ………..………. …20

4.2.4 Sammanfattning av centrala begrepp………..21

5 Resultat och analys………..………....…...22

5.1 Barns inflytande på val av mat… ……….…………...22

5.2

Barns inflytande på val av mängd mat……….23

5.3 Barns inflytande på samtal vid måltiden ……….…25

5.4 Sammanfattning av resultatet och analys………...…..28

6 Diskussion ………29  Metoddiskussion………...………...29 6.2 Resultatdiskussion………...29 6.3 Slutsats……….32 6.4 Vidare forskning………...32 7 Referenser………...….……..34 Bilaga……….…...….37

(7)

1 Inledning

Under mitt arbete på olika förskolor under sex år, har måltiderna på förskolorna alltid har varit intressanta att iaktta. Det är oftast det enda tillfället pedagoger och barnen i mindre gruppen kan samtala med varandra. Mina erfarenheter är att barnen inte får samtala utifrån sitt perspektiv. Barnen får samtala om det som pedagogerna bestämmer är acceptabelt. Pedagogerna får däremot samtala om vad som helst. Många barn är i förskolan från 7.00 på morgonen 17.00 på kvällen varje dag och deltar på frukosten, lunchen och mellanmålet i förskolan. Utifrån mina erfarenheter har jag sett pedagoger förhåller sig olika kring begreppet barns inflytande.

1.1 Problemställning

Måltiderna är en av många strukturerade situationer som finns i förskolan. Enligt mina erfarenheter missas barnens möjligheter till inflytande, eftersom det finns en tidspress att bli klara med maten. I Skolinspektionens Kvalitetsgranskning (2012) betonas matsituationerna som ett utmärkt tillfälle för kommunikation. Barnen har stora möjligheter till att vara delaktiga, i bland annat dukning och att hämta maten. Matsituationerna ska genomföras i lugn och ro. Ett bra exempel är en förskola som har delat upp borden i varje rum, där sitter en vuxen och några barn. Ingen stressar, maten får pågå så länge det behövs. Samtalen sker mellan pedagogen och barnen men det är först och främst barnen som styr samtalen. Men det fanns också mindre bra exempel som skolinspektionen redovisade. På några förskolor bjöd inte pedagogerna in barnen till samtal under måltiden. Pedagogerna ansåg att det kunde bli oroligt och för hög ljudnivå. Det fanns även förskolor som inte lät barnen ta sin egen mat med argumentationen att det skulle bli för stökigt eller det skulle bli för mycket mat.

”Matsituationen kan beskrivas som en katalysator för hur lärandet sker och vilka utgångspunkter för språk och kommunikation som finns på förskolan. Det innebär att just matsituationen skulle kunna vara en

(8)

startpunkt för förskolan att undersöka hur det språkstimulerande arbetet tar sig uttryck” (Skolinspektionen 2012 s 33).

På Livsmedelsverkets hemsida (2007) beskrivs pedagogisk måltiden som ett tillfälle för samvaro, gemenskap och lugn stund. Barnen och pedagoger som äter är viktiga förebilder. Under måltiden finns många möjligheter till kunskap och samtal. Samtalen kan handla om allt ifrån smaker till varifrån maten kommer och ge möjlighet till att träna det sociala samspelet. Den pedagogiska måltiden är viktig för att ge barnen en positiv och nyfiken inställning till maten.

Det finns ingen forskning som idag utgår ifrån barnens perspektiv om barns inflytande under den pedagogiska måltiden. Forskningen som finns om pedagogiska måltider har utgångspunkten ifrån pedagogers synvinklar. Som exempel Jenny Normans (2003) forskning om språkspelet i förskolan, hennes syfte med studien var att påvisa hur pedagogerna uppfostrar barnen under den pedagogiska måltiden genom talet och kroppsspråket men inget om hur barnen upplever måltiden. Barnens perspektiv är minst lika viktigt som pedagogernas perspektiv. Istället för att pedagogerna ska styra måltiderna krävs det att barnen får säga sina åsikter utifrån sina perspektiv.

I våra styrdokument finns ett kapitel om barns inflytande. Ett mål som förskolan ska sträva efter att uppnå är ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjligheten att påverka sin situation” (Skolverket 2010 s 12). I tidningen Förskolan Nr 4 2016 redovisas ett forskningsresultat med utgångspunkt på pedagogernas agerande under den pedagogiska måltiden. Måltiderna filmades och efteråt fick pedagogerna diskutera vad de såg på filmen. Pedagogerna som såg filmen upplevde att många diskussioner handlande om pedagogernas privatliv. ”Det är förskolans läroplan och barnsyn som ska ligga till grund för bemötandet vid måltiderna, inte personliga värderingar och erfarenheter hemifrån” (Gunér 2016 s 23). Denna studie kommer att utgå ifrån barnens perspektiv. Jag vill endast lyfta barnens perspektiv, eftersom den forskningen inte är prövad sedan tidigare.

(9)

2 Syfte

Mitt syfte är att undersöka hur barnen tänker kring den pedagogiska måltiden, samt studera det sociala samspelet under den pedagogiska måltiden.

Följande frågor är då speciellt intressant att undersöka:

 Hur upplever barnen samtalen under den pedagogiska måltiden?  Hur upplever barnen valet av mat och mängden?

 Hur samspelar pedagogerna och barnen för att barnens inflytande ska möjliggöras?

(10)

3 Metod och genomförande

3.1 Metodval

Syfte är att undersöka hur barnen tänker kring den pedagogiska måltiden, samt studera det sociala samspelet under den pedagogiska måltiden. Den bästa metoden för arbetet var en kvalitativ undersökning. Studien bygger på två gruppintervjuer och fyra observationen. En kvalitativ intervju kännetecknas av, att forskaren ställer enkla och raka frågor till informanten och tillbaka ges innehållsrika svar (Trost 2010) Informanterna var mellan 4-6 år, när studien gjordes. Frågorna var öppna frågor och barnen kunde svara utifrån deras synpunkt. Om forskarens frågeställning handlar om förstå eller hitta mönster, är det en kvalitativ studie som lämpar sig bäst (Trost 2010). Barnintervjuerna gjordes för att barnen skulle få möjligheten att uttrycka sina tankar om måltiderna. Observationerna gjordes för att jag skulle skapa mig en helhetsbild om hur barnens inflytande ser ut under den pedagogiska måltiden.

3.1.1 Barnintervjuer

Studien bestod av två gruppintervjuer med barn i åldrarna 4-6 år. När intervjuerna inleddes förklarade jag för barnen att jag skulle spela in vårt samtal och att observationerna gjordes på barnen och pedagogerna under måltiden. För att starta intervju, ställdes frågan vad barnen hade för favorit maträtt ”För att fånga barnens intresse är det viktigare att med dem än med vuxna se själva intervjusituationen ur deras annorlunda synvinkel. I mycket är det fråga om att söka motivation” (Trost 2010, s 59). När barn intervjuas är det bra om intervjuaren har kunskapen att kommunicera med barn. Annars riskerar intervjuaren att barnen blir osäkra och den som intervjuar också blir osäker. För att fånga barnen i intervjun måste intervjuaren ha ett engagemang och ett stort intresse i barnen (Dalen 2015).

(11)

3.1.2 Observationer

Främsta orsaken till varför observationer används är för att studera naturliga situationer som förekommer (Alvehus 2014). Det gjordes fyra observationer, två på Katten och två på Hunden. Som observatör använde jag mig av en deltagande observation. En deltagande observation kännetecknas av att observatören deltar i situationerna samtidigt som anteckningar förs kontinuerligt (Lalander 2011).

3.2 Urval

Till en början sökte jag efter passande litteratur till min studie. Jag insåg snabbt att jag var tvungen begränsa mitt arbete till lunchen på förskolorna. Jag undersökte även vilken forskningsmetod som skulle vara mest lämplig till min studie. En kvalitativ metod ansåg jag var metoden som lämpade sig till min studie. I urvalet av förskolorna har jag använt mig av ett bekvämlighetsurval eftersom det fanns en tidspress att bli klar med studien. Förskolorna som valdes är två förskolor som jag sedan tidigare känner till. Första förskolan har jag jobbat på medan den andra förskolan har jag gjort all min VFU på. Barnen som deltog i intervjuerna är i åldrarna 4-6 år. Alla barn som hade fått godkännande av deras vårdnadshavare att delta i studien blev tillfrågade att delta i gruppintervjuerna. En del avböjde att delta medan två tjejer och tre killar på Hunden ville delta på gruppintervjuerna och tre tjejer och tre killar på Katten ville delta. Vid observationerna hade barnen sina bestämda platser och jag valde slumpmässigt ut borden som jag skulle observera. Observationerna gjordes som ett komplement till gruppintervjuerna.

3.3 Genomförande

Första förskolan jag besökte var en liten förskola som ligger i en storstad. På förskolan finns fyra avdelningar. Två avdelningar är barnen 1-3 år och på de andra är barnen 3-5 år. Avdelningen som jag besökte är barnen 3-5 år gamla. Det går 18 barn på avdelningen. Där jobbar två förskollärare och en barnskötare. All mat som barnen

(12)

äter görs på förskolan. De har en egen kokerska. Barnen får följa med en pedagog till köket för att hämta maten. De får dock inte följa med in köket utan vänta utanför. Jag kommer att döpa denna avdelning till Katten. Jag besökte Katten vid tre olika tillfällen för att göra två observationer och en gruppintervju med barnen.

Den andra förskolan jag valde ligger i en liten by. På förskolan finns det tre avdelningar. Alla avdelningar är 1-5 års avdelningar. På avdelningen som jag valde går 19 barn. Där jobbar tre förskollärare och en barnskötare. På förskolan har de en personal som jobbar i köket. Hon fixar potatis, pasta och salladen på förskolan medan lunchen kommer ifrån ett storkök som ligger i byn. Barnen följer alltid med in och hämtar och lämnar maten. Ibland får de stora själva gå och hämta maten. Jag har döpt denna avdelning till Hunden. Jag besökte Hunden vid tre olika tillfällen för att göra två observationer och en gruppintervju med barnen.

Alla namn som nämns i min studie är fingerat. Under observationerna på Katten så satt samma pedagog och sex barn vid borden. Grupperna varierade ifrån de olika observationerna. Under observationerna på Hunden så fanns där två olika pedagoger vid tillfällena. Även här varierande grupperna. Efter observationerna frågade jag tillsammans med pedagogerna vilka barn som var intresserade att följa med och samtala med mig. Inför gruppintervjuerna hade jag redan i förväg frågat pedagogerna om de hade ett enskilt rum som var ledigt på förskolorna. Jag ville få samtala med barnen ostört.

Jag upplevde det var svårt för barnen att veta vad ordet intervju betydde när jag skulle fråga vilka som ville följa med mig, därför använde jag mig av ordet samtala istället. Under intervjun använde jag mobilen och vid observationen användes penna och papper. Jag ansåg att ljudinspelning var det bästa hjälpmedlet på gruppintervjuerna, då jag lättare kunde koncentrera mig på vad barnen sa.

Innan jag besökte förskolorna hade jag lämnat ut informationsblad till varje vårdnadshavare (bilaga 1). I informationsbladet skrev jag vem jag är, att jag läser till förskollärare, vad min studie skulle handla om, vilka rättigheter vårdnadshavarna har

(13)

och att allt material kommer användas enligt nyttjandeskravet. Underst på informationsbladet fick föräldrarna kryssa över ja eller nej till om deras barn fick medverka i min studie. När vi hade satt oss i det rummet som jag hade fått tillgång till, förklarade jag för barnen att jag skulle ställa några frågor till de om maten. Till en början var barnen inte så kommunikativa men ju längre intervjun gick vågade barnen mer. Jag upplevde att barnen tyckte det var både roligt och jobbigt i början att jag gjorde en ljudinspelning med mobilen. För att barnen enklare skulle förstå hur en ljudinspelning går till, lät jag barnen säga något som jag spelade in och sen spelade jag upp det för dem innan jag började intervjun. Jag inledde intervjun med några nedskrivna frågor som jag hade. En fråga var, vilken är din favoritmat? Alla barnen svara på frågan i turordning. Eftersom jag hade valt att göra en semi-strukturerad intervju med öppna frågor så kunde jag lättare följa barnen och låta de välja inriktningen av vårt samtal och ställa följdfrågor till barnen. Strukturerade frågor begränsar man till ett visst område och gör frågorna öppna genom att det inte finns något svars alternativ (Trost 2010).

När all empirin var insamlad, började jag transkribera ljudinspelningen på papper. För att jag skulle vara säker på att jag inte missade något, lyssnade jag flera gånger på ljudinspelningarna. Transkriberingen gjordes dagen efter då intervjuerna

fortfarande var färska i mitt minne. Jag sorterade bort sådant som inte var relevant för min studie. Efter att alla observationer och intervjuer var färdiga och renskrivna läste jag igenom de flera gånger för att kunna urskilja olika mönster. När jag kunde urskilja några mönster tematiserades materialet utifrån tre olika teman, barns

inflytande på val av mat, barns inflytande på val av mängd mat och barns inflytande på samtal vid måltiden som även blev mina rubriker i analysen.

3.4 Forskningsetiska principer

Utifrån vetenskapsrådet etiska riktlinjer (2002) har jag använt mig av dessa fyra punkter i min studie.

(14)

1. Informationskravet. Forskaren ska informera dem som deltar i studien och vårdnadshavare vad deras uppgift är i studien och vilka villkor dem har. Innan studien börjades fick vårdnadshavare via brev ifrån mig. Brevet delades ut på förskolan. Därefter fick vårdnadshavarna ta ställning om deras barn fick medverka i studien och vad som behandlas i studien.

2. Samtyckeskravet. Forskaren ska samtycke få i detta fall ifrån vårdnadshavare för att barnen ska få delta. Först har vårdnadshavare fått kryssa i JA eller Nej. Har JA kryssas över fick barnen delta i studien. Har NEJ kryssats över fick barnen inte delta. Vid godkännande av vårdnadshavare har barnen fått godkänna att de vill delta.

3. Konfidentialitetskravet. Alla personuppgifter ska förvaras så inga obehöriga kan ta del av uppgifterna. Alla uppgifter ska behandlas med största konfidentialitet. I brevet fick vårdnadshavarna veta att det är endast jag som har tillgång till uppgifterna som framkommer innan, under och efter studien.

4. Nyttjandekravet. Alla uppgifter ska endast användas till denna studie. När studien är avslutad kommer alla uppgifter att förstöras. I brevet till vårdnadshavarna framfördes att materialet kommer förstörs efter studien slut.

(15)

4 Tidigare forskning och

litteraturgenomgång

I detta kapitel kommer jag gå igenom tidigare forskning om pedagogiska måltiden och jag kommer gå närmare in och beskriva mina tre centrala begrepp i studien.

Det finns inte mycket forskning som riktar in sig på barns inflytande under den pedagogiska måltiden utifrån barnens perspektiv. Forskningen som finns är gjord utifrån pedagogernas perspektiv. Jag vill med min forskning lyfta barnens perspektiv och bidra med nya kunskaper. Jag har fokuserat på fyra studier som innefattar den pedagogiska måltiden i förskolan. Studierna är gjorda utifrån ett barnperspektiv. Jag vill med dessa fyra studier visa hur skillnaden blir när forskningen är gjord utifrån barnens perspektiv och pedagogernas perspektiv/barnperspektiv. Litteraturen valdes utifrån vad forskningen säger om barnens perspektiv, inflytande och samspel.

4.1 Tidigare forskning om måltiden i förskolan

4.1.1 Språkspelet i förskolan

Norman (2003) har i sin avhandling på forskarutbildning på Malmö högskola fokuserat på språkspelet i förskolan. Hennes utgångspunkt i studien var dels hur uppfostran uttrycks i förskolans måldokument och göra en empirisk undersökning av uppfostrans i förskolans praktik. Vidare studerade hon hur barn uppfostras genom pedagogers tal och kroppsspråket under måltiden, hennes fokus var på pedagogernas tal och kroppsspråk och vilka strategier som pedagogerna använde i samtalen för att lära barnen om det goda uppfostrandet vid matbordet. Norman ansåg att videoobservation var den bästa metoden för hennes studie. I sin analys undersöker hon hur vuxna och barn kommunicera med varandra i talet och genom kroppsspråket. Hon vill speciellt studera hur barnen svarar på pedagogens uppfostran och på vilket

(16)

sätt barnen deltar i sin egen uppfostran.

Resultatet av studien visar att pedagogerna har strategier för hur de uppfostrar barnen under måltiderna, både i talet och genom kroppsspråket. Genom samtalsanalyserna kunde Norman se att pedagogernas uppfostran sker genom vuxenperspektivet och genom barnperspektivet. I vuxenperspektiven fann Norman att samtalen innehöll uppfostran som ett centralt fokus i meningarna, som ”kan jag be och få mer mat istället för jag vill ha mer mat” I barnperspektivet fann Norman (2003) att samtalen framfördes utifrån barnens intressen och kompetens. Kommunikationen finns mellan barnen och pedagogerna.

4.1.2 Pre-school children's food habits and meal situation

Hanna Sepp (2002) Universitetslektor i mat- och måltidskunskap har studerat förskolebarnens matvanor. I Sverige är ¾ av barnen inskrivna på olika förskolor och barnen äter de flesta av sina måltider på förskolan. Det betyder att föräldrarna lämnar över ansvaret för barnens mat till förskolorna. Syftet med studien var att empiriskt klarlägga barnens energi-, närings- och livsmedelintag på förskolan. Ett delmål var att jämföra barnens dagliga energi- och näringsintag beroende på om förskolorna serverade vatten eller mjölk till maten. Ett annat delmål var att studera förskolepersonalens värderingar och beteende angående barnens mat och måltider som pedagogen visar under arbetet som kan påverka barnens matvanor. Men även beskriva barnens egna kunskaper av maten och måltiderna på förskolorna. Sepp studerade 12 förskolor, alla förskolor hade eget tillagningskök och det serverades 3 måltider varje dag. Det gjordes fokusgruppintervjuer med barnen och halvstrukturerade intervjuer med personalen. Resultatet visar att barnen hade ett tillfredställande energi- och näringsintag under dagen om man jämför med de nordiska näringsrekommendationerna. Sepp märkte att barnens dagliga energi- och näringsintag inte var beroende av vilken dryck som serverades. Under fokusgruppintervjuerna framkom det att barnen associerade mat till regler och normer. När barnen fick berätta vilken mat de mindre tyckte om så berättade de istället vilken mat de gillade. Pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk måltid innebär. Pedagogerna ska hjälpa och städja barnen att klara sig själva men

(17)

även vara en god förebild vid måltiden.

4.1.3 Lunchen på förskolan

Helena Anunds (2003) har i sin magisteruppsats på Institutionen för mat, hälsa och miljö på Göteborgs universitet studerat lunchen på förskolan

Syftet med hennes studie var att undersöka vad pedagoger har för föreställningar om den pedagogiska måltiden på förskolan. Hon avgränsade studien till lunchen på förskolan. Hon bestämma sig för att fokusera på de personerna som sitter och äter tillsammans med barnen under lunchen. Anund (2003) använde en kvalitativ metod med fokusgruppintervjuer med pedagoger. På grund av tidsaspekten bestämde hon sig för ett bekvämlighetsurval. Vidare valde hon en intervjuguide när hon skulle intervjua, för att alla skulle få samma information. Resultatet av hennes studie visar att lunchen kunde man dela in i tre delar. Maten, miljön och den sociala samvaron. Pedagogerna ansåg att maten skulle vara god, ekologisk i den mån det gick och av bra kvalitet. Miljön skulle gärna vara estetiskt tilltalande, hålla en låg ljudnivå och vara anpassade till barnens storlek. Medan den sociala samvaron skulle vara till för att få en lugn stund och umgås tillsammans.

4.1.4 Helping preschoolers become healthy eaters

Fuller, Keller, Olson och Plymale (2005) doktorander på Pediatric Nurse Practitioner, USA, deras forskning redovisas i deras artikel om att hjälpa förskolebarn att äta hälsosammare. De menar att småbarn oftast inte provsmakar maten som de inte känner till eller för de ovanliga livsmedlen. I artikeln tar de även upp tre olika studier som är gjorda på barns matvanor. Carruth, Zierler, Gordon och Barr (2004)

Doktorander Nutrition Department, University of Tennessee, studerade familjer med småbarn. Den forskningen visade att när barnen var runt 24 månader var de som mest motsträviga till maten. Det krävdes att barnen blev erbjudna maten flera gånger innan de smakade på den.

Gavel och Lutz (2001) Doktorander på University of Missouri, observerade

(18)

lära barnen om maten och uppmuntra de att smaka på maten. Forskarna ville med sin forskning påvisa att genom lära barnen, föräldrarna och pedagoger om nyttig mat kan ge barnen en positiv påverkan om näringsrik upplevelse.

Matheson, Spranger och saxe (2002) Doktorander på Stanford Center for Research in Disease Prevention, undersökte genom observationer och öppna intervjuer barnens uppfattningar om maten och deras dagliga matupplevelser. Resultatet av deras

forskning visade att barnen ofta klassificerade maten efter bland annat färg och form. Slutsatsen i artikel är att bra och hälsosam kost är en viktig del av barnens hälsa och utveckling. De valen vi lär barnen i tidig ålder påverkar deras livstid.

4.1.5 Sammanfattning av tidigare forskning

Normans (2003) studie visar att pedagogerna har olika strategier på hur barnen uppfostras under den pedagogiska måltiden. Det kan delas upp i pedagogernas perspektiv och barnperspektivet. Sepps (2002) studie visar att barnen associerade maten till regler och normer. Studien visar även att pedagogernas uppfattning om den pedagogiska måltiden är att hjälpa och stödja barnen att klara sig själva och vara goda förebilder. Anunds (2003) studie visar att den pedagogiska måltiden kan delas in i tre delar, maten, miljön och den sociala samvaron. Pedagogerna ansåg att maten helst skulle vara ekologisk, miljön skulle innehålla låg ljudnivå och den sociala samvaron skulle vara till för att få en lugn stund och umgås tillsammans. Fuller, Keller, Olson och Plymales (2005) studie visar att småbarn inte provsmakar maten de inte känner till. Carruth, Zierler, Gordon och Barrs (2004) studie visar att barn vid 24 månaders ålder måste bli erbjudna maten flera gånger innan de smakar på maten. Gavel och Lutzs (2001) studie visar att pedagogerna ofta missar att lära barnen om maten och uppmuntra de att smaka på den.

4.2 Centrala begrepp

I studien nämns tre centrala begrepp som är mina nyckelord i studien som jag kommer att använda för att analysera mina intervjuer och observationer. Barnens perspektiv och barnperspektiv kommer jag att använda för att försöka förstå hur

(19)

barnen upplever samtalen under den pedagogiska måltiden och hur de upplever valet av mat och mängd. Inflytande kommer jag använda för att analysera hur barnens inflytande synliggörs under den pedagogiska måltiden. Begreppet samspel kommer jag ha till hjälp för att besvara frågeställning om hur barnen och pedagogerna samspelar för att deras inflytande ska möjliggöras.

4.2.1 Barns perspektiv och barnperspektiv

Barns perspektiv innebär att barnet är subjekt i sin egen värld. Det är deras erfarenheter, upplevelser och förståelse som är det viktiga. Medan barnperspektivet handlar om vuxnas förståelse om barnens uppfattningar och handlingar (Pramling Samuelsson, Sommer och Hundeide 2013).

Det är svårt att närma sig ett barns perspektiv, för grunden till att närma sig barns perspektiv är vårt eget perspektiv ifrån början. Eva Johansson (2003) forskare på institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet menar i sin studie att kommunikationen är inte bara orden som sägs, utan också den andres existens, gester, tonfall och ansiktsuttryck formar en helhet som berättar om människors tankar och sätt att vara. Med barns perspektiv menas att barnen representerar sina egna erfarenheter, uppfattningar men också deras förståelse av deras egen livsvärld.

Att närma sig ett barns perspektiv innebär att vi vuxna ger barnet ett förhållningsätt som innefattar barn i sin egen kultur, sitt eget sätt att uppfatta och erövra världen. Vi vuxna lyssnar och tolkar barnens agerande, vi framför barnens röster. Men hur kan vi göra för att barnen ska få fram deras egna röster? Genom att barnen själva får vara ha inflytande och aktivt kunna påverka sin situation och att de blir tagna på allvar. Gör vi detta så kanske vi lyckas att fånga ett barns perspektiv och göra de delaktiga så att möjligheten finns för barnen att känna sig förstådda i deras värld. ”När barn erfar att deras värld blir hörd och sedd, att deras intressen, intentioner och sätt att förstå bemöts och tas tillvara på ett respektfullt sätt menar vi att barn har inflytande och är delaktiga” (Pramling Samuelsson och Sheridan 2003, s71).

(20)

Johansson (2011) menar i sin studie om omsorg – en central aspekt av förskolepedagogiken att samspel är kommunikationen mellan en pedagog och ett barn i en omsorgssituation. Pedagogerna är nära barnen, möter och intresserar sig för deras intressen. Genom detta uttrycker pedagogen en gemenskap som visar att de är helt hängivna i barnens lek. Under tiden har pedagogen ögonkontakt och håller sig nära barnet för att samspelet ska bli möjligt (Johansson 2005).

Kärrby (1997) professor vid högskolan i Borås, har forskat på kvaliteten i förskolan och menar att man främst kan se pedagogisk kvalitet i det enskilda barnets sociala samspel mellan barnet, pedagogen och i barngruppen. Barnets inlärning och utveckling sker genom samspelet och samvaron med kamraterna och pedagogen.

4.2.3 Inflytande

Inflytande handlar om att barnen ska kunna påverka, vilket innebär för barnen att de ska ha möjligheter att göra egna val och ta egna initiativ (Emilsson 2008).

Kommunikation är inte bara ord som sägs utan kroppsspråket är även en sorts kommunikation (Johansson 2003).

Barnen har rätt till inflytande, förskolan har en viktig roll att förmedla denna kunskap och lägga grunden till ett livslångt lärande. Men även vad demokrati innebär och hur de ska agera därefter (Sheridan och Pramling Samuelsson 2003). Enligt norska forskaren Bae (i Johannesen och Sandvik, 2010) ska pedagogerna se barnen som medmänniskor som besitter kunskap. Pedagogerna måste frångå sitt perspektiv och befinna sig i en läroprocess tillsammans med barnen för att söka efter kunskapen.

I förskolan ska barn tillsammans med andra barn och vuxna vara med i besluten som berör förskolans miljö. Även diskutera fram olika regler som rör bland annat trivsel och samvaron på förskolan. Barnen ska även ha inflytande om teman och hur det innehållet ska se ut. Målen som förskolan ska sträva efter att uppnå, där ska barnen få vara delaktiga i valet av innehåll och uttrycksformerna (Pramling Samuelsson och Sheridan 2003).

(21)

4.2.4 Sammanfattning av de centrala begreppen

Barnperspektivet handlar hur vuxna uppfattar barnens handlingar medan barnens perspektiv handlar om att barnen representerar sina egna erfarenheter och uppfattningar. Samspelet sker i den sociala samvaron med kamraterna och pedagogerna. Samspelet är kommunikationen mellan pedagogerna och barnen i en omsorgssituation. Inflytande handlar om att barnen ska kunna påverka, göra egna val och ta egna initiativ.

(22)

5 Resultat och Analys

I det här kapitlet kommer jag presentera mitt resultat ifrån observationerna, barnintervjuerna och analysera resultatet. Under observationerna har samma barn observerats med undantag för något bortfall och tillkomst. Teman som jag kommer använda mig av är: Barns inflytande på val av mat, Barnens inflytande på val av mängden mat och barnens inflytande på samtalen vid måltiden.

5.1 Barns inflytande på val av mat

Barnen har sina bestämda platser varje dag när de ska äta sin pedagogiska lunch. Pedagogerna på båda avdelningarna byter däremot platser varje vecka.

Varje dag serveras det till maten sallad, mjölk och vatten på ena förskola medan på den andra serveras salladen innan maten, till maten serveras det vatten. När jag observerade så upplevde jag att barnen som fick salladen innan maten åt mycket mer sallad. De fick salladen serverad i olika skålar. Vilket gör att de lättare ser vad det är för sallad som serveras. De som fick salladen till maten, fick salladen i samma skål och oftast var den blandad. Barnen som bara var intresserad av gurkan fick då rota runt för att få tag i den. Det gjorde att många inte brydde sig om att ta sallad.

När de hade ätit upp salladen, frågade pedagogen vem som ville följa med och hämta maten. En flicka och två pojkar räckte upp handen och sa att de ville följa med. Pedagogen frågade barnen hur de skulle göra nu när alla tre ville följa med. Barnen tyckte alla skulle följa med. Bra ide, sa pedagogen.

(23)

I denna observation finns inget intresse för salladen, utan barnens fokus låg i stället på att få följa med och hämta maten. Pedagogen ställer en öppen fråga till barnen och låter barnen göra valet tillsammans med varandra. Emilsson (2008) anser att inflytande handlar om att barnen ska kunna påverka, vilket innebär för barnen att de ska ha möjligheter att göra eget val och ta egna initiativ. Barnen bestämmer att alla som vill följa med får det. Pedagogen synliggör det barnen säger och låter alla barn följa med. Det är pedagogerna som har makten över barns inflytande. En tolkning av situationen är pedagogen ger barnen möjligheten till deras eget inflytande. Barnen uttrycker sina åsikter och blir hörda efter åsikterna.

5.2 Barns inflytande på val av mängd mat

I nästa observation utövar pedagogen sitt ställningstagande till att bestämma hur mycket mat som läggs på barnens tallrik.

Vid det ena observationstillfället på Hunden serverades potatis med skal på. Pedagogen gick bordet runt och frågade varje barn om de vill skala själva eller om hon skulle göra det. De stora barnen vid bordet sa att de kunde göra det själva. Barnen som skalade själva fick då bestämma om de ville ha en hel eller en halv potatis. Medan barnen som pedagogen skulle hjälpa att skala till fick inte säga om de ville ha en halva eller en hel potatis utan pedagogen bestämde att de bara skulle ha en halv potatis.

Måltiden är en bestämd aktivitet som barnen deltar i. Men det ska inte utesluta barnens rätt till inflytande. Kommunikationen mellan pedagogen och de yngre barnen i denna situation kan utvecklas och bli bättre. Barnen har alltid ett språk även om det verbala språket inte är utvecklat. Min tolkning av situationen är att pedagogen inte ser de mindre barnens perspektiv utan anser att det är endast stora barnen som få uttrycka sin begäran om en hel eller en halv potatis. Pramling Samuelsson, Sommer och Hundeide (2013) menar att små barn har en röst även om inte det verbala språket existerar. Små barn tar initiativ och visar med kroppsspråket vad de vill ha. Är

(24)

pedagogen lyhörd och kommer nära barnets perspektiv så har pojken en större möjlighet att göra egna val och ta initiativ. Alla barn har ett kroppsspråk som de kan uttrycka sig med. Kommunikationen mellan pedagogen och de mindre barnen kunde bestått av att pedagogen hade ställt frågan vill du ha en hel potatis? Barnet hade genom sitt kroppsspråk besvarat frågan. ”De vuxna ska bara se till att det finns bra och näringsriktig mat tillhands. Sedan är det upp till barnen att avgöra hur mycket de själva vill äta” Sepp (2002).

I en senare observation tillkom diskussioner mellan pedagoger och barn om maten.

Under måltiderna finns det tillfällen då barnen och pedagogerna samspelar när det gäller hur mycket barnen ska ta. Jag såg och hörde barnen uttrycka sig om att maten inte var god innan de hade smakat på den. Pedagogen visar genom att klart och tydligt säga att du kan smaka lite. Ett tillfälle la pedagogen upp en klick mos på pojkens tallrik medan en annan gång fick en flicka själv lägga upp hur mycket hon skulle smaka. Vid båda dessa situationer ändrade barnen sina uppfattningar om maten och de tog själva mer mat efter det. Pedagogerna gjorde ingen stor sak av det utan de tyckte att barnen hade varit duktiga bara för de smakade.

På förskolan vill pedagogerna att barnen ska smaka på maten som serveras. Barnen accepterar detta och maten läggs på deras tallrik, ibland av pedagogerna och ibland får barnen själva lägga maten på tallriken. Min tolkning är barnen ser maten ifrån deras perspektiv och de anser att maten ser ”äcklig ut”. Barnen smakar med sina ögon i första hand. Lite uppmuntring ifrån pedagogerna så smakar barnen maten och ändrar sina uppfattningar om maten. Under intervjuerna med barnen framkom det, att de upplevde matsituationen som att pedagogerna bestämde hur mycket mat som skulle ätas och när barnen var klar med maten. Kärrby (1997) anser att den pedagogiska kvalitén kan man främst se i det enskilda barnet sociala samspel mellan pedagogen, inlärningen sker i samspelet med kamraterna och pedagogerna.

(25)

Den pedagogiska måltiden är viktig för att ge barnen en positiv och nyfiken inställning till maten (Livsmedelverket 2007).

Där fanns ett tillfälle där pedagogen försökte få ett barn att smaka på såsen. Pedagogen sa att såsen var god och frågade barnet om barnet ville smaka på såsen. Barnet var inte intresserat av det utan fortsatte äta sin mat. En stund senare frågade pedagogen ännu en gång om barnet inte vill ha lite sås till maten. Barnet sa ännu en gång nej och efter slutade pedagogen fortsätta fråga.

För att samspel ska tillkomma behövs det att pedagogerna arbetar med att vara nära barnen, möta men även att försöka förstå deras intresse och vilja (Johansson 2005).

5.3 Barns inflytande på samtal vid måltiden

På Livsmedelsverkets hemsida (2007) beskrivs pedagogisk måltiden som ett tillfälle för samvaro, gemenskap och lugn stund. Barnen och pedagoger som äter är viktiga förebilder. Under måltiden finns många möjligheter till kunskap, samtalen kan handla om allt ifrån smaker till varifrån maten kommer och träna samspelet.

Här kommer jag redovisa mina intervjuer som jag gjorde tillsammans med barnen. Citaten handlar om hur barnen upplever sina möjligheter till inflytande på samtalen under den pedagogiska måltiden.

Förskola Hunden

- Jag vet att vi inte får tramsa.

- Om ni sitter vid det ena bordet, får ni prata med de andra barnen vid det andra bordet? - Nej.

- Varför det?

- Man får göra det efteråt.

(26)

- Varför säger de till er? - För vi inte ska tramsa.

- Om ni inte tramsar får ni prata då? - Nej

- Får pedagogerna det? - Ja.

- Varför får de det?

- Därför de ska prata om vad de har gjort. - Är det rättvist att pedagogerna får och inte ni?

- Jag tycker faktiskt såhär, att alla ska sluta prata. Får inte barnen så inte fröknarna heller.

Förskola Katten

- Får ni prata om vad ni vill vid matbordet? - Nej.

- Vad får ni inte prata om? - Vi får inte prata om dumheter.

- Vi får prata om vad vi har gjort, skadat oss eller skärt oss.

- Jag tycker såhär, säger en flicka. Det är viktigt att fröknarna får prata om vad de gjorde igår med varandra.

- Varför tycker du det? - Jo, för de måste prata.

- Får ni prata om vad ni vill vid matbordet?

- Ja ibland. Men inte när Agnes är där. Hon tycker inte om när vi tramsar. - Får ni prata med de andra barnen vid det andra bordet?

- Nej. Då stör vi.

Från båda förskolorna som jag besökte, uttryckte barnen att de inte får kommunicera utifrån deras perspektiv. Barnen upplevde att det var pedagogerna som bestämde vad barnen skulle samtala om. Genom samtalen kunde jag snabbt höra att barnen inte

(27)

tyckte att de blev lyssnade på. De hade mycket som de ville prata om under måltiderna men eftersom pedagogerna inte ansåg det lämpligt så blev barnen tystade istället. Ska barnen kunna använda sitt eget inflytande hade pedagogerna behövt sätta sitt vuxenperspektiv till sidan och försökt lyssna på barnen. Barnen berättade att pedagogerna fick prata om vad de gjorde igår. Jag tolkar citatet som att barnen upplever att de inte får möjligheten att berätta om vad de gjorde igår men de att de också vill berätta. Johansson (2003) menar att det inte bara är kommunikationen inte bara är orden som sägs utan det är även vad man visar med sitt kroppsspråk.

Under observationerna upplevde jag att det var pedagogerna som hällde upp dricka i barnens glas. Därför ville jag veta hur barnen upplevde de.

- Häller pedagogerna alltid upp vatten eller mjölk i era glas? - Jag häller själv.

- Jag med.

- En gång när Sebastian inte orkade vänta på vattnet ifrån andra bordet, blev det ett vattenfall. Då fick han sätta sig i soffan. För han skulle lära sig att vänta.

- Efter du hade spillt Sebastian fick du hälla själv? - Nej.

- Vem häller till dig nu? - Fröknarna gör det.

- Är det för du spillde en gång? - Ja.

Jag tolkar denna situation att pedagogen ville ha kontroll över Sebastians perspektiv. Han fick inte genom orden veta att han gjorde fel utan genom blir bortförd ifrån bordet. Pedagogen utövade inget omsorgs perspektiv eller lärande. Utan ifrån sitt perspektiv blev det en jobbig situation som störde matsituationen.

Johansson (2005) menar att samtliga barn ska få möjligheten pröva hälla själva och göra bedömningar om hur mycket ett glas ryms och hur mycket mat de orkar äta. Pedagogerna ska inte ge kommentar till om mjölken/vattnet spills ut eller om barnen tar för mycket mat. Barnen kan behöva stöttning men de ska själva få ta initiativet.

(28)

Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) anser att barnen ska vara delaktiga i valet av uttrycksformerna och innehållet. Barnen i min studie anser att de inte får möjligheten att bestämma vad samtalen ska innehålla. Utan det är pedagogerna som bestämmer vad som är meningsfullt. All kunskap som barnen besitter försvinner när de inte behandlas som medmänniskor. Barnen sitter inne med så mycket frågor, tankar, kunskap och måltiden är oftast den stunden på dagen som barnen och pedagogerna sitter ner tillsammans i lugn och ro. Det är också den stunden på dagen som barnen anser att de har möjligheten att prata om sådant som är viktigt för de och då kan barnen tillsammans med pedagogerna befinna sig i läroprocesserna och söka efter kunskapen (Bae, 2010).

5.4 Sammanfattning av resultat och analys

Barnen har möjligheten att ha inflytande över deras val av maten. I observationerna framgick det att pedagogerna erbjuder barnen maten men det är barnen själva som bestämer om de ville ha maten eller ej. Barnen ansåg dock inte att de själva hade inflytande över mängden mat, utan under intervjuerna med barnen framgick det att det var pedagogerna som la maten på tallriken. Barnen ansåg också att det inte fick prata om vad de ville under den pedagogiska måltiden.

(29)

6 Diskussion

I detta kapitel kommer jag att diskutera mitt val av metod och mina frågeställningar utifrån resultatet från observationerna och intervjuerna.

6.1 Metoddiskussion

För att jag skulle uppnå mitt syfte med studien använde jag mig av en kvalitativ metod med intervjuer och observationer. För intervjun inte skulle bestå av ja eller nej frågor, ansåg jag semi-strukturerade intervjuer med barn i grupp skulle bli bäst för min studie. Strukturerade intervjuer handlar om att begränsa sig till ett visst område. Frågorna är öppna och ger inga svarsalternativ (Trost 2010). Det jag skulle ha gjort bättre var att använt mig av fler bas frågor till barnen för att kunna lyfta deras perspektiv ännu mer. Men på grund av tidspressen var jag tvungen att begränsa mig för att jag sedan skulle kunna se mönster till studien.

Hade intervjugrupperna innefattat färre barn hade svaren också kunnat bli större och mer utvecklade, eftersom det hade varit lättare för barnen att komma till tals och väntan till att komma till tals hade blivit mindre. Vidare hade jag kunnat hålla fler gruppintervjuer som följd att det var färre barn i grupperna men det hade även krävts av mig att jag la ner mer tid på intervjuerna och mindre på observationerna. Det är svårt att dra slutsatser utifrån några få intervjuer och observationer men man får en generell överblick om hur den pedagogiska måltiden uppfattas av barnen på förskolorna.

6.2 Resultatdiskussion

6.2.2 Diskussion

(30)

Med denna studie vill jag bidra till att pedagogerna ska bli mer lyhörda och visa intresse i att stödja barnens initiativ under pedagogiska måltiden. Som pedagog ska vi möta barnen på deras nivå och ha ett förhållningssätt som involverar barnens tankar och inflytande.

Syftet med studien var att undersöka hur barnen tänker kring den pedagogiska måltiden, samt studera det sociala samspelet under den pedagogiska måltiden. Jag anser att barnens inflytande kan delas upp i två olika kategorier i min studie, samtalen och valet av mängden mat. Barnen som intervjuades i grupp diskuterade att de upplevde att pedagogerna bestämde samtalen under måltiden. Vad barnen ville prata om var inte intressant utan barnen fick rätta sig efter pedagogens intresse. För att barn ska utmanas och mötas krävs det att deras tankesätt bli bemöta av pedagogen i deras tankevärld. På så sätt får barnen förutsättningen att lära sig (Doverborg & Pramling Samuelsson 2012). Norman (2003) studie fokuserade på pedagogers kroppsspråk och talet. Hennes studie visa att pedagoger har två olika utgångspunkter i sitt lärande, barns perspektiv och vuxenperspektivet. Detta kunde jag även se i min analys, pedagogerna hade ofta tillfällen att släppa sitt vuxenperspektiv och låta barnen bestämma. Men de gjorde det allt för sällan och på grund av detta missades barnens perspektiv. Eftersom måltiden är en bestämd aktivitet på förskolan som barnen är delaktig i är det viktigt att pedagogerna ser barnens inflytande. Utifrån barnens perspektiv så finns det mycket att arbeta vidare med för pedagogerna. Det finns säkert anledningar till varför pedagogerna agerar som de gör under den pedagogiska måltiden men pedagogerna behöver göra barnen medvetna varför pedagogerna agerar som de gör.

Det behövs komma till ett bättre samspel mellan barnen och pedagogerna för att barnen ska ha en större inflytande. Under en observation där barnen tillsammans med pedagogen diskuterade vilka som skulle följa med att hämta maten kunde jag se att samspelet mellan pedagogen och barnen möjliggjorde barnens inflytande. Barnens inflytande möjliggörs när pedagogerna låter bli vuxenperspektivet och låter barnen visa sina kunskaper och tankar. Barnens samspel med pedagogerna är en central del som kan hjälpa barnen att våga ta egna initiativ och utveckla deras egna möjligheter till inflytande under den pedagogiska måltiden.

(31)

I valet av mängden mat visade sig att barnens inflytande mer handla om vidare barnen skulle få ta maten själva och om de ska behöva smaka på maten. Pedagogerna och barnen hade många diskussioner om att smaka på maten. Under observationerna kunde jag se att ibland var det pedagogerna och ibland var det barnen som la maten på tallriken. Pedagogerna uppmuntrade barnen att smaka lite på maten och barnen kunde själva bestämma hur mycket de skulle smaka. Jag anser barnen kommer i andra hand i många fall. Genom intervjuerna kunde jag se ett mönster när det kom till uppläggningen av maten. Barnen ansåg många gånger att det var pedagogerna som bestämde vad som skulle läggas på barnens tallrik. Även genom observationerna kunde jag se att den maten pedagogerna ansåg inte föll de i smaken, behövde barnen inte heller smaka på medan maten som pedagogerna ansåg var god var barnen tvungna att smaka lite av. Fuller, Keller, Olson och Plymale (2005) kunde i sin artikel visa att barnens goda matvanor skapas i tidig ålder. Pedagogernas jobb under den pedagogiska måltiden är att tillsammans med barnen skapa ett större intresse hos barnen. Även Sepps (2002) forskning visar att pedagogerna värderingar om maten har en stor betydelse för barnens upplevelser under den pedagogiska måltiden. Jag kan se stora liknelser från tidigare forskning till min studie. Barnens matvanor styrs till en del av pedagogerna. De större barnen har ett större inflytande över deras egna matvanor än vad de mindre barnen har.

Barnen kunde genom en blick ifrån pedagogerna utläsa att det som de var intresserade av att prata om var okej eller inte. Eftersom inte undersökningen inkluderade pedagogerna så kan jag inte få fram ett resultat på varför det bara behövs en blick ifrån dem för att barnen ska veta om det är okej eller inte. Däremot har jag sett och hört ifrån barnen att det var viktigt att pedagogerna fick prata med varandra om vad de gjorde dagen innan.

Enligt mina erfarenheter missas barnens möjligheter till inflytande eftersom det finns en tidspress att bli klar med maten. Jag kunde i studien uppleva att det fanns andra faktorer som gjorde att barnens möjligheter till inflytande missades. Det var många gånger som pedagogerna tog över samtalen istället för att låta barnen bestämma själva. I våra styrdokument finns ett kapitel om barnens inflytande och där står det

(32)

att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjligheten att påverka sin situation” (Skolverket 2010, s 12). Genom att pedagogerna låter barnen själva styra samtalen vid den pedagogiska måltiden och pedagogerna finns där för att stötta upp barnen, så kommer pedagogerna en bit på vägen med att möjliggöra barnens inflytande.

Skolinspektionens kvalitetgranskning (2012) visade att det fanns bra och mindre bra förskolor under den pedagogiska måltiden. På några förskolor var det först och främst barnen som styrde samtalen som pågick under den pedagogiska måltiden. Även här upplevde jag att det var pedagogerna som styrde samtalen utifrån det som de tyckte var acceptabelt att samtala om.

6.3 Slutsats

Mycket av forskningen som finns idag är gjord på pedagogerna. Det är svårt att dra slutsatser ifrån tidigare forskning till min men där fanns visa mönster man kunde se. Grunden till barnens inflytande är barnen själva. Min slutsats utifrån min studie är att barnen upplever att pedagogerna styr vad som är okej att samtala om under den pedagogiska måltiden. Barnen upplevde att de ibland fick bestämma vad som lades på deras tallrik. Barnen var tvungna att smaka på maten men de fick själva bestämma hur mycket som skulle smakas. Barnens inflytande synliggörs när pedagogerna tillåter det. Genom att vuxna sätter sitt perspektiv åt sidan och låter barnen lyfta deras röster så kommer barnen att växa och lära sig andra saker som inte var förväntade från början.

6.4 Vidare forskning

För framtida forskning om barns inflytande under måltiden hade jag valt att även intervjua pedagogerna. Jag hade istället för att observerat med hjälp av papper och penna använt mig av att filma matsituationerna. Detta för att få en större medvetenhet

(33)

hos pedagogerna om hur barnens inflytande missas att se och höra deras kommentarer till hur de kunde gjort annorlunda.

(34)

7 Referenslista

Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa

metoder. 1. uppl. Malmö: Liber

Anund, Helena (2007) Lunchen på förskolan- en pedagogisk måltid? Tillgänglig på internet:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24481/1/gupea_2077_24481_1.pdf

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Dalen, Monica (2015) intervju som metod. 2 uppl.: gleerups

Emilsson, Anette (2008) Det önskvärda barnet – fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Tillgänglig på internet:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18224/1/gupea_2077_18224_1.pdf

Fuller, Carrie. Keller, Loree. Olson, Jennie & Plymale, Alicia (2005). Helping preschoolers become healthy eaters. Journal of Pediatric Health Care

Tillgänglig på internet: http://www.jpedhc.org/article/S0891-5245(05)00117-3/pdf

Gunér, Sofia (2016) Filmen blev en ögonöppnare-. Förskolan Nr 4 Tillgänglig på internet:

http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2016/04/13/filmen-blev-ogonoppnare

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber

Johansson, Eva (2003) Att närma sig barns perspektiv- forskares och pedagogers möten med barns perspektiv.

(35)

Tillgänglig på internet: http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/johansson_e.pdf

Johansson, Eva (2011) Möten för lärande- pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. 2 uppl.: skolverket

Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-

skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws %2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2694.pdf%3Fk%3D26 94

Johansson, Eva (2005) Möten för lärande- pedagogisk verksamhet för de

yngsta barnen i förskolan. 1 uppl.: skolverket

Kärrby, Gunni (1997) Bedömning av pedagogisk kvalitet- Förskolan i fokus

Tillgänglig på internet: http://pedagogiskforskning.se/wp-content/uploads/2012/11/kaerrby.pdf

Livsmedelsverket (2007) Bra mat i förskolan

Tillgänglig på internet:

www.livsmedelsverket.se/.../bra_mat_i_forskolan_livsmedelsverket.pdf

Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Utbildningsdepartementet

Norman, Jenny (2003). Språkspel i förskolan - uppfostran vid matbordet. Malmö: Forskarutbildningen i pedagogik, Malmö högskola

Tillgänglig på internet:

https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/5964/sprakspel_i_forskolan.pdf?s equence=1&isAllowed=y

Pramling Samuelsson, Ingrid, Sommer Dion & Hundeide Karsten (2013).

(36)

Liber

Pramling Samuelson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003) Delaktighet som värdering och pedagogik

Tillgänglig på internet:

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7943/6997

Sepp, Hanna (2002). Pre-school children's food habits and meal situation: factors influencing the dietary intake at pre-school in a Swedish municipality. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002

Tillgänglig på Internet: http://publications.uu.se/theses/91-554-5240-X/

Skolinspektionen (2012) Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7, Stockholm Tillgänglig på internet:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapp orter/kvalitetsgranskningar/2012/forskolan-2/kvalgr-forskolan2-slutrapport.pdf

Trost, Jan (2010) Kvalitativa intervjuer. Uppl.: 4.1 studentlitteratur AB, lund

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

(37)

Bilaga:

Hej alla föräldrar och barn! Lämnas in 14/4

Jag heter Johanna Malm och jag studerar till förskollärare. Jag ska skriva mitt

examensarbete under våren och jag tänkte undersöka barns inflytande under måltiden. Jag skulle behöva ert och ert barns samtycke för att intervjua och observera ert barn. Jag kommer att observera två måltidssituationer där jag tittar på hur barnen får

möjlighet att påverka vad de vill äta, hur måltiderna går till, om de får möjligheten att säga till om vad som läggs på tallriken och om det finns begränsat med mat. Därefter skulle jag vilja sitta ner med barnen i smågrupper och diskutera med dem om vad de tycker om sina möjligheter att påverka måltiderna. För att kunna göra detta behöver jag ha ert samtycke, ni har rätt att ta bort ert samtycke när som helst om ni skulle ändra er.

Jag kommer endast använda materialet till mitt examensarbete. Barnen kommer att anonymiseras och fingerade namn kommer användas.

Jag kommer att banda samtalen, medan jag kommer föra anteckningar under

observationerna. Observationerna kommer alltså inte att spelas in. Allt material jag får kommer jag att bearbeta och sammanställa till en text och efter att examensarbetet är godkänt kommer materialet att förstöras. När jag är klar med arbetet så kan ni som vill kontakta mig så kan ni få läsa examensarbetet.

Mvh

Johanna Malm

Vill ni ha mer information så kan ni kontakta mig via: Malmisen_5@hotmail.com

Eller min handledare Åse Piltz Ase.piltz@mah.se

…... Barnets namn…………...

Kryssa över ja eller nej

Jag godkänner att barnet får intervjuas och observeras JA NEJ

References

Related documents

I Johanna Österling-Brunströms (2010) text Musik i rörelse: Fyra lärares uppfattning om och användande av rörelse vid lärande av musik på estetiska programmet, inriktning musik

Resultatet visar också att kompetens, erfarenhet och utbildning påverkar hur barn konstrueras till att bli barn i behov av särskilt stöd inom förskolan då alla specialpedagoger

Vi vill också bilda oss en uppfattning om hur pedagogerna ställer sig till det faktum att många unga rör sig för lite, utöver det vill vi även ta reda på hur pedagogerna på

Det till trots har pedagoger aktiviteter som barnen får ta del av men pedagogerna gör inte kopplingen med läroplanen och verksamheten på ett tydligt sätt i intervjuerna..

De inser även att för vissa förskolor och för vissa pedagoger kan det vara svårt att få utrymme till att arbeta med detta – och därmed föreslår de fyra

Kajsa Wahlström 14 tar upp när det var dags för aktiviteter i förskolan och barnen själva fick välja grupper och det blev en grupp med bara flickor och en grupp med bara pojkar..

När ni får eller har barn som inte kan svenska språket hur arbetar ni med dessa barn så att de kommer att kunna förstå vad pedagogerna säger och vill lära ut.. Pedagogerna anser

Tidigare har det även framkommit att för att LVU skall bli aktuellt måste tre förutsättningar vara uppfyllda (Socialstyrelsen, 2020:35), och då studien inte har som avsikt